[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 4.8.2009

KOM(2009) 390 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Europeisk rapport om digital konkurrenskraft De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005-2009 {SEC(2009) 1060} {SEC(2009) 1103} {SEC(2009) 1104}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Europeisk rapport om digital konkurrenskraftDe största landvinningarna för strategin i2010 under 2005-2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Viktiga landvinningar för i2010 4

2.1. Stärka den inre marknaden för företag och användare i Europa 5

2.2. Stimulera IKT-forskning och innovation i Europa 6

2.3. Garantera att alla invånare får nytta av IKT 7

3. Effekterna av i2020 i medlemsstaterna 9

4. Att se framåt — framtida policy-utmaningar 9

5. Slutsats 12

1. Inledning

Europa behåller sin ställning som global kraft på området avancerad informations- och kommunikationsteknik (IKT). World Wide Web (www), GSM-standarden för mobil kommunikation, MPEG-standarden för digitalt innehåll och ADSL-tekniken har alla uppfunnits i Europa. Att behålla denna ledande position och omsätta den i konkurrensfördelar är ett viktigt politiskt mål. Kommissionen presenterade därför under 2005 strategin i2010 som ska öka Europas ledning inom IKT ta tillvara den positiva inverkan som informationssamhället kan ha på tillväxt och sysselsättning i Europa[1]. Strategin innehåller konkreta policyåtgärder:

- Att stärka den inre marknaden för företag och användare genom att ta bort rättsliga hinder och skapa en mer konsekvent reglering inom telekomsektorn och för audiovisuella medietjänster (särskilt beställ-TV och beställ-video).

- Att stimulera IKT-forskning och innovation i Europa genom att sammanföra offentliga och privata forskningsmedel och rikta dem mot områden där Europa redan är eller kan bli världsledande, såsom LTE (long term evolution), nästa generations mobilteknik som kommer att revolutionera det trådlösa bredbandet, eller ESC (electronic stability control), ett antisladdsystem som bidrar till att förhindra bilolyckor vid plötslig manöver eller halt väglag.

- Att se till att alla som bor i EU får nytta av Europas ledande ställning inom IKT, särskilt genom högklassiga offentliga tjänster på nätet som är tillgängliga för alla, genom säkrare, smartare, renare och energisnåla transporter samt genom att vi får EU:s rika kulturarv på bara en armlängds avstånd i och med inrättandet av det europeiska digitala biblioteket.

IKT-politiken har under de fyra senaste åren bekräftat sin roll som en viktig drivkraft bakom ekonomisk och social modernisering i Europa och har gjort Europa mer motståndskraftigt i kristider. Idag är den fast förankrad i Europas politik på viktiga områden som tillväxt och sysselsättning. Idag har alla medlemsstater en IKT-politik och de betraktar den som en central drivkraft för nationell tillväxt och sysselsättning i linje med den nya Lissabonagendan. i2010 har också påverkat andra politikområden som t.ex. den inre marknaden och konsumentpolitiken. Dagens IKT-politik genomförs via flera olika instrument, som t.ex. strukturfonderna eller landsbygdsutvecklingsfonderna.

IKT, och framförallt bredbandsanslutning till Internet, är ett viktigt inslag i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa[2]. IKT står för halva produktivitetsökningen inom EU och tillgängliga höghastighetsbredband är nyckeln till nya jobb, nya kompetensområden, nya marknader och lägre kostnader. Detta är avgörande för företagen, för de offentliga tjänsterna och för att den moderna ekonomin ska fungera. Kommissionen erkänner detta i de förslag som den lagt fram för att påskynda den ekonomiska återhämtningen genom smarta investeringar i bredbandsnät på landsbygden. Förslagen har godkänts av Europeiska rådet med en budget på upp till 1,02 miljarder euro.

2. Viktiga landvinningar för i2010

i2010 utformades till en strategisk ram för Europas informationssamhälle och mediepolitik. Där beskrevs den allmänna inriktningen för en politik som främjar en öppen och konkurrenskraftig digital ekonomi i hela Europa. För första gången underströks också IKT:s stora betydelse för en förbättrad livskvalitet. Det yttersta målet är att fullända den inre marknaden för IKT-produkter och -tjänster till förmån för EU:s konsumenter, företag och förvaltningar.

Den konkurrenskrafts- och konsumentintriktade politiska ansats som drivs av i2010 har levererat många konkreta resultat:

- Fler och fler européer är uppkopplade. Antalet regelbundna användare har ökat från 43 % 2005 till 56 % 2008. De flesta av dem använder Internet i princip dagligen med höghastighetsanslutning. Den regelbundna Internetanvändningen börjar blir allt mer inklusiv, och antalet användare i utsatta grupper (personer utanför arbetsmarknaden, lågutbildade och personer mellan 55 och 64) ökar snabbast.

- Europa har blivit världsledande på bredbandsanslutning till Internet. Med 114 miljoner abonnenter är Europa den största världsmarknaden och täckningen växer snabbt. Hälften av alla europeiska hushåll och mer än 80 % av företagen har fast bredbandsanslutning. Tre fjärdedelar av dessa har en genomsnittlig nedladdningshastighet över 2 Mbps. 93 % av befolkningen i EU med 25 medlemsstater har tillgång till Internetanslutning via bredband, vilket innebär en ökning i förhållande till 2005 då andelen var 87 %.

- Höga siffror för bredbandsanslutningen har lett till en ökad användning av avancerade tjänster. Européerna håller snabbt på att ändra sina vanor och anpassar sig till nya kommunikationssätt. 80 % av de regelbundna Internetanvändarna deltar i alltmer interaktiva verksamheter, t.ex. genom att kommunicera, utnyttja Internetbaserade finansiella tjänster, dela och skapa nytt innehåll och delta i innovativa processer.

- Marknaden för mobiltelefoner överskrider nu en hundraprocentig täckning. 2004 täcktes 84 % av EU:s befolkning jämfört med 119 % 2009. Detta gör Europa till världsledande när det gäller mobiltäthet, då samma siffra i USA och Japan ligger kring 80 %. Konsumenterna lägger ner mer tid på samtal och sms-meddelanden till priser som är minst 34,5 % lägre än 2004, däribland ingår en 70-procentig minskning av roamingavgifterna sedan 2005.

- Europa är snabbt på väg mot att kunna tillhandahålla och använda de 20 offentliga tjänster som används som riktmärken på nätet. Utbudet av fullt tillgängliga tjänster för konsumenterna ökade till 50 % under 2007 (27 % 2004) och för företagen ökade det till 70 % (58 % 2004). En tredjedel av Europas invånare och nästan 70 % av företagen i EU använder e-förvaltningstjänster.

- Den EU-finansierade IKT-forskningen har spelat en central roll för EU:s större industriella utveckling, som t.ex. inom mikro- och nanoelektroniken, inom hälsovården och för EU:s trafiksäkerhetsagenda. Europa är också hemvist för banbrytande forskning som GMR-tekniken (jättemagnetoresistens) som revolutionerade hårddisksektorn och belönades med Nobelpriset i fysik, och ADSL-tekniken som legat till grund för dagens framgångar med bredbandsanslutning till Internet.

- IKT-politiken blir allt mer utbredd. Medlemsstaterna har insett IKT:s betydelse för produktivitet och tillväxt och de möjligheter IKT erbjuder på en rad socio-ekonomiska områden. Många medlemsstater har nu integrerat mål som av samma slag som målen enligt initiativet i2010 i sina nationella IKT-strategier.

Detta var några av de viktigaste framgångshistorierna under de gångna fyra åren[3]. Potentialen utnyttjas visserligen ännu inte fullt ut, men det bästa sättet att bedöma de allmänna landvinningarna för i2010 är att jämföra dem med de mål för initiativets tre strategiska pelare som sattes 2005.

2.1. Stärka den inre marknaden för företag och användare i Europa

Ett av de viktigaste områden där IKT-politiken har varit avgörande för européerna är främjandet av den inre marknaden för telekom och audiovisuella medietjänster till förmån för medborgarna.

Detta var det centrala strategiska målet före i2010:s första pelare.

Mål 1: Ett gemensamt europeiskt informationsområde som erbjuder säker bredbandskommunikation till rimligt pris, ett rikt och diversifierat innehåll och digitala tjänster.

Fragmenteringen av den europeiska marknaden med 500 miljoner konsumenter hindrar stordriftsfördelar och är till nackdel för företag och konsumenter. Detta gäller i ännu högre grad för den digitala ekonomin: det finns inget tekniskt skäl till varför gränserna ska få stå i vägen för de välståndsskapande flödena. Kommissionen har arbetat aktivt för att öppna konkurrensen inom e-kommunikation, undanröja rättsliga hinder, göra regleringen mer konsekvent och skapa lika villkor för Europas aktörer, näringsliv och konsumenter. Den har främjat en mer samordnad politik vad gäller både spektrum och den potentiella användningen av frigjort frekvensutrymme (digital dividend) i medlemsstaterna. De två roamingförordningarna syftar till att skapa en europeisk inhemsk marknad för konsumenter och företag[4].

Den reform av rambestämmelserna för elektronisk kommunikation som snart kommer att antas, kommer att ytterligare förbättra den inre marknaden på flera sätt. För det första kommer den att förse konsumenterna med större valmöjligheter och förbättra insynen samt ge ett bättre skydd mot nätsäkerhets- och personuppgiftsbrott och spam genom att uppmuntra konkurrens inom nya nät. Det nya regleringsorganet på EU-nivå bör bidra till att säkerställa rättvis konkurrens och ökad konsekvens i nationell reglering. Samtidigt kommer de nationella regleringsorganen att blir mer oberoende. År efter år har årsrapporterna om telekomlagstiftningen visat att Europas konkurrensvänliga bestämmelser har främjat konkurrens, investering och innovation; priserna har sjunkit och konsumenterna har fått större valmöjligheter, fler rättigheter och tillgång till tjänster av hög kvalitet.

Lanseringen av eYou-guiden i maj 2009 var ett viktigt steg mot att stärka användarnas ställning genom att i enkla ordalag förklara den EU-lagstiftning som gäller för Internetvärlden. Denna första flerspråkiga nätguide till användarnas rättigheter i Europa tar upp centrala områden för konsumentskyddet på nätet, bland annat skyddet av privatlivet och av personuppgifter, nätsäkerheten, reklam på nätet, upphovsrätt och näthandel[5].

Televisionen undergår dramatiska förändringar och kommissionen har sett till att Europa ligger i utvecklingens framkant genom att främja digital-tv och mobil-tv. Med utgångspunkt i principen om ursprungsland har man kommit överens om en uppdatering av reglerna för innehåll och på så sätt berett väg för nya audiovisuella tjänster som förutom olika medier (markbundna, mobila, satellitburna, på nätet) även omfattar olika format (interaktiv tv, beställvideo, socialt nätverkande, osv.). Idag tillämpar Europa tydliga regler för leverantörer av audiovisuella tjänster och visningskvaliteten garanteras genom att reklamutrymmet begränsas i dokumentärer, nyheter och barnprogram. Vidare gäller reglerna om innehåll med rasistiska inslag eller som manar till hat nu även beställtjänster[6].

Kommissionens filmstöd har genom EU:s Mediaprogram (som förlängts under perioden 2007–2013 med en budget på 755 miljoner euro) bidragit till att föra ut filmer och innehåll som producerats i EU på den internationella filmmarknaden. Utan EU-stödet skulle många filmer som blivit världsberömda helt enkelt inte ha nått utanför produktionslandet[7] . Mervärdet för EU ingår inte bara i finansieringen av dessa konstnärliga produktioner, utan även i att europeiskt liv och europeisk kultur förs ut till en bred internationell publik när europeisk film blir tillgänglig både i och utanför Europa.

2.2. Stimulera IKT-forskning och innovation i Europa

Under 2000-talets första tio år har EU legat efter andra områden i världen när det gäller IKT-forskning och utveckling (IKT-FoU), framför allt USA, Japan och Sydkorea. Man har därför startat ambitiösa forskningsprogram för att råda bot på underskottet och för att stödja en framåtblickande FoU. Under de senaste fem åren har EU satsat intensivt på att hinna ifatt världsledarna, och kommer under de närmaste åren att sträva efter att själv bli världsledande inom IKT-forskning.

Denna strategi återspeglas i det allmänna målet för i2010:s andra pelare:

Mål 2: Resultat på världsnivå i forskning och innovation i IKT genom att minska klyftan till Europas ledande konkurrenter.

EU har, inom ramen för detta mål, antagit sin största budget för IKT-forskning och -innovation någonsin, dvs. över 10 miljarder för IKT inom sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP)[8] (2007–2013). Man vill på detta sätt bidra till att generera nästa våg av ekonomisk tillväxt och driva på övergången till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp.

Idag fungerar e-infrastruktur som Geant, Grids, superdatorer och databaser som katalysatorer för en ny vetenskaplig renässans som ska stimulera välstånd och tillväxt. Framgångarna med planen för framtida och ny teknik har synliggjort vikten av att få fart på investeringarna i omvälvande högriskforskning, om Europa ska kunna behålla sin konkurrenskraft inom IKT på längre sikt[9].

Vidare har banbrytande offentligprivata partnerskap inletts. Artemis och Eniac , som är gemensamma teknikinitiativ på områdena inbyggda system och nanoelektronik, omfattar sådan teknik som är avgörande för en konkurrenskraftig tillverkningssektor (från fordons- och luftfarts- och rymdsektorn till energiutrustning och hälso- och sjukvårdsteknik). Initiativet IT-stöd i hemmet har kommit igång och ska göra Europa till ett nav i utvecklingen av nya digitala lösningar för Europas äldre befolkning. Alla dessa initiativ hjälper EU:s industri att bli världsledande och skyndar på FoU-investeringarna genom att skapa incitament både för industrin och medlemsstaterna. Mer än 6 miljarder euro har vikts för de tre initiativen över en sexårsperiod.

EU är också en potentiell ledare på området framtidens Internet. Kommissionen har börjat arbeta på ett offentligprivat partnerskap som kan ligga till grund för utformningen och uppbyggnaden av ett framtidens Internet som erbjuder snabbare transport av fler uppgifter, fler IP-adresser, ett säkrare Internet som är bättre på privatlivs- och dataskydd och som är öppet, interoperabelt och främjar innovation, konkurrens och valmöjligheter. Detta kommer att öka utnyttjandet av RFID (radiofrekvensidentifiering) och webbtjänster. Det nya initiativet bygger på existerande prioriteringar som t.ex. Fire (Future Internet Research and Experimentation). Fire är en resurs som erbjuder tjänster till forskarsamfundet för experiment med och forskning kring nya paradigm för nätverkande och tjänster för framtidens Internet. De europeiska teknikplattformarna har också varit banbrytande genom att fungera som öppna plattformar för samarbete mellan näringslivet, universiteten och forskningsinstituten.

Europa kan ny bygga vidare på detta viktiga arbete för att påskynda processen för att fylla luckan i IKT-forskningen. Forskningsfinansieringen är dock bara ett medel och inte en mål i sig. Marknadsföring av innovativa produkter och tjänster är nyckeln till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft för EU. Globala innovationsindex toppas visserligen av vissa medlemsstater, men innovationsberedskapen förblir fragmenterad. Det krävs alltså en betydligt starkare och mer samordnad fokusering på forskning och innovation. I mars 2009 utfärdades en förnyad strategi för IKT-forskning och -innovation i Europa[10]. Den är tänkt att göra Europa ledande inom IKT, underlätta framväxten av nya IKT-marknader och –företag samt göra Europa mer attraktivt för investeringar i kunskap, forskning och innovation.

2.3. Garantera att alla invånare får nytta av IKT

I i2010 ingick för första gången en rad initiativ som tar hänsyn till Europas demografiska utmaningar och som sätter invånarna i centrum för politiken samt betonar de ekonomiska aspekterna av olika system.

Mål 3: Ett informationssamhälle som är integrerat, tillhandahåller högkvalitativa offentliga tjänster och främjar livskvaliteten.

Detta är särskilt relevant för e-hälsa, ett område där EU:s politik leder till ständiga förbättringar av européernas hälsa och välmående samtidigt som den medför produktivitetsvinster för medlemsstaternas komplicerade och kostsamma hälsovårdssystem och ökar den europeiska hälsovårdssektorns konkurrenskraft. Två viktiga politiska initiativ inleddes 2008: det ena för att underlätta patienternas tillträde till telemedicintjänster och stimulera marknadsutveckling och det andra för att hjälpa medlemsstaterna att hantera den gränsöverskridande interoperabiliteten mellan elektroniska patientjournalsystem (EPJ). e-hälsa är också ett område av särskilt intresse för kommissionens pionjärmarknadsinitiativ som ska påskynda marknadstillväxten via olika system för att förbättra samarbetet över gränserna och ge hälso- och sjukvård.

E-förvaltningen är ett annat ledande policyområde och nu finns över 50 % av alla förvaltningstjänster full tillgängliga på nätet. Interoperabilitet mellan e-förvaltningstjänster är fortfarande en stor utmaning. Antalet invånare som använder IKT för sina kontakter med offentliga förvaltningar är fortfarande lågt, men det ökar ständigt. Övergången från one-stop shop till tjänster riktade till medborgarna har varit en central fråga för e-förvaltningspolitiken de senaste fyra åren. Den femåriga handlingsplan som antogs 2006 ålade kommissionen och medlemsstaterna att leverera konkreta fördelar för alla européer. Den förberedande verksamheten eDeltagande visar hur ny teknologi kan leda till större deltagande från allmänhetens sida, då allmänheten får nya verktyg för att göra sin röst hörd. De pågående storskaliga CIP-pilotprojekten om interoperabilitet mellan olika elektroniska upphandlingssystem och om alleuropeiskt erkännande av elektroniska identiteter kommer att bidra till att frigöra e-förvaltningens inneboende ekonomiska potential i hela EU

i2010 var också avsett att demonstrera hur IKT kan förbättra människors livskvalitet. Detta har varit e-integrationspolitikens huvudmål sedan 2005. Under 2008 lanserades e-integrationskampanjen: e-integration: kom med!, som avslutades med en ministerkonferens om e-integration i Wien. Andra exempel är initiativen för att öka rättigheterna för personer med funktionshinder, äldre och socialt missgynnade grupper. Med tanke på det nära sambandet mellan IKT-kunskaper och integration i samhället och på arbetsmarknaden, har kommissionen genomfört en omfattande studie av den digitala kompetensen i Europa.

2005 erbjöd i2010 tre flaggskeppsinitiativ för livskvalitet. IT-stöd i hemmet visar hur IKT bidrar till att lösa problemet med en åldrande befolkning. Initiativet Den intelligenta bilen lanserades 2006 och främjar smartare, säkrare och renare fordon. Bilar som är inblandade i en allvarligare olycka kommer inom en nära framtid att kunna ringa larmnumret 112. Initiativet har också inneburit ett världsomfattande medieintresse för EU:s forskning i trafiksäkerhet och gett konsumenterna information om de nya IKT-baserade säkerhetssystemen. Under 2008 såg Europeana dagens ljus. Det är EU:s Internetbaserade multimediabibliotek, -museum och -arkiv, med över tre miljoner böcker, kartor, ljudinspelningar, fotografier, arkivdokument, målningar och filmer från olika kulturinstitutioner. Europeana nås genom en webbportal som är tillgänglig på alla EU-språk[11]. Under 2008 blev i2010 en av de största framtidsutmaningarna i och med lanseringen av det fjärde flaggskeppsinitiativet IKT för hållbar tillväxt , som är inriktat på IKT:s bidrag till energieffektiviteten.

3. Effekterna av i2020 i medlemsstaterna

Initiativet i2010 har genomförts i alla medlemsstater genom nationella strategier. Vissa är allmänna IKT-strategier och några avser mer specifika policyområden, som bredband, e-integrering, e-hälsa, e-lärande och e-business.

Det sker en konstant översyn av de nationella strategierna och de uppdateras som en del i Lissabonprocessen. I princip alla planer återger mycket tydligt i2010-strategins mål.

Finland planerar att införa 1 Mbps som en obligatorisk samhällsomfattande tjänst senast 2010 och 100 Mbps till alla senast 2015. Tyskland planerar full bredbandstäckning senast 2010 och åtminstone 50 Mbps till 75 % av alla hushåll senast 2014. Flera medlemsstater fokuserar också på bredband till rimliga priser. Frankrike siktar på att ha full bredbandstäckning till en högsta månadsavgift på 35 euro senast 2012. Portugal satsar på fiberinfrastruktur (med optisk fiber), avancerade bredbandstjänster och höghastighetsuppkopplade forskningsnät. |

Efter antagandet av i2010 2005 inleddes en första våg av nationella IKT-strategier och nyligen följde en andra våg. De nationella IKT-strategierna har visat att den öppna samordningsmetoden faktiskt fungerar i praktiken. Flera innehåller tydliga hänvisningar till inspiration från andra medlemsstater. Den första generationen nationella bredbandsstrategier var inriktade på att göra bredband tillgängligt för 100 % av befolkningen. Idag ligger fokus på högre hastigheter, bredband som en del av obligatoriska samhällsomfattande tjänster eller tillträde till fiberinfrastruktur för hushållen.

Senare tillkomna strategier rör nya områden och går längre än bredband, offentliga Internettjänster och digital kompetens som är prioriterade områden för alla medlemsstater. Många av de mindre medlemsstaterna strävar nu efter att bli europeiska aktörer.

Vissa länder för upp nya områden på IKT-agendan, som t.ex. grön IT, stadgor för e-rättigheter, rättsliga bestämmelser om icke-diskriminering och tillträde samt nya sätt att utveckla e-förvaltningstjänsterna, kunnandet och den digitala kompetensen eller modeller för att stimulera utvecklingen av digitalt innehåll.

4. ATT SE FRAMÅT — FRAMTIDA POLICY-UTMANINGAR

Europas framgångar hittills har byggt på en oförtruten kampanj för rättvis konkurrens på telekommarknaden och en gränslös marknad för digitalt innehåller och medietjänster. Europas ledarställning inom teknik kommer sig av det kontinuerliga arbetet för att skapa en kritisk massa för FoU på framväxande områden inom IKT. IKT har stor kapacitet att dra nytta av sina egna kulturella resurser som t.ex. en dynamisk och framgångsrik film- och mediasektor och det europeiska digitala biblioteket. Denna övergripande policysatsning håller därför även i framtiden.

De senaste fyra årens framgångar för EU:s IKT-strategi måste dock sättas i ett globalt perspektiv. Det blir allt tydligare att Europa riskerar att förlora sin konkurrenskraft när det gäller ny, innovativ utveckling, även på områden där man idag är världsledande. Europa har till exempel positionerat sig som världsledande på bredbandsuppkoppling men har hamnat långt efter både Japan och Sydkorea när det gäller höghastighetsfiber. På liknande sätt har Europas framgångar inom mobiltelefonin inte fortplantat sig till trådlöst bredband, där Asien är på väg att bli världsledande. Vidare har USA gått om Europa när det gäller Internettjänster och -tillämpningar och dominerar nu den nya interaktiva webbvärlden, särskilt bloggar och sociala nätverk.

Europa behöver därför en ny digital dagordning så att man kan möta de nya utmaningarna, skapa en världsledande infrastruktur och frigöra Internets potential som drivkraft för tillväxt och grogrund för innovation, kreativitet och deltagande. I december 2008 efterlyste Europeiska rådet en europeisk innovationsplan där IKT är en ledande teknik. Europa behöver höja sin insats med hjälp av tillväxtstrategier som kan få igång den ekonomiska återhämtningen och bidra att de högteknologiska sektorerna behåller sin världsklass. Man behöver använda forskningsbudgetarna mer effektivt så att goda idéer marknadsförs och genererar ny tillväxt, sparka igång en IKT-stödd produktivitet för att väga upp stagnationen i BNP när arbetskraften börjar minska då baby boom-generationen går i pension[12], främja ny, smartare och renare teknik som kan bidra till en faktor 4-tillväxt för Europa samt använda nätverksverktyg[13] för att återskapa tron på Europa som ett öppet och demokratiskt samhälle.

Kommissionen kommer snart att inleda ett Internetsamråd med allmänheten om nio centrala områden för Europas framtida IKT- och mediepolitik[14]:

1. Att ge IKT fritt spelrum att fungera som drivkraft för ekonomisk återhämtning och stå som en av de största bidragsgivarna till Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Detta är avgörande mot bakgrund av den nuvarande finanskrisen och om Europas långsiktiga ekonomiska mål ska kunna uppnås.

2. Att öka IKT:s roll i övergången till en mer hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Fokusera på IKT för att främja en ansvarsfull energiförbrukning i hushåll, transporter, energiproduktion och tillverkning och frigöra potential till betydande energibesparingar. Smarta mätare, effektiv belysning, datormoln och distribuerad mjukvara kommer att förändra mönstren för utnyttjandet av energikällor. IKT-baserade lösningar kommer att vara en grundsten i Europas arbete för att klara övergången till en hållbar ekonomi

3. Att höja Europas prestanda inom IKT-forskning och innovation. Trots de senaste årens framgångar ställs Europas FoU konstant inför nya utmaningar. En stark IKT FoU-bas i Europa är av avgörande betydelse, eftersom forskningsgenombrott inom IKT är nyckeln till lösningen på en hel rad frågor såsom hälso- och sjukvården, behoven i ett åldrande samhälle, säkerheten och skyddet av privatlivet samt övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

4. Att skapa en 100-procentigt uppkopplad ekonomi genom ett höghastighetsinternet som är öppet för alla. Högastighetsinfrastrukturens inneboende potential att bidra till ekonomisk återhämtning, långsiktigt tillväxt och innovation i Europa måste frigöras. Det kommer att ytterst viktigt att hålla framtidssäkra höghastighetsnät öppna för att på så sätt främja innovation som innebär nya tjänster och nytt innehåll för och av alla användare i onlinevärlden.

5. Att konsolidera den inre marknaden på Internet Trots de kraftiga framstegen under senare år har vi ännu inte nått fram till en inre marknad på Internet. Ur lagstiftningssynpunkt är Europa är fortfarande fragmenterat, och varierande betalningssystem och andra hinder vad gäller nätsäkerheten och skyddet av privatlivet får företag och konsumenter att avstå från att bli digitala. . Detta gäller även markanden för digitalt innehåll, där fragmenteringen försvårar för EU:s invånare att få tillträde till hela spektrumet av det rika och kulturellt mångfaldiga utbudet från hela Europa.

6. Att främja användarnas kreativitet. Den nya digitala livsmiljön (WEB 2.0 och efterföljande) erbjuder aldrig tidigare skådade möjligheter för de européernas kreativitet. Dagens Internet är ett interaktivt politiskt forum, ett dynamiskt socialt nätverk och en enorm kunskapskälla. Med de nya deltagarvänliga plattformarna och tjänsterna har användarna blivit aktiva aktörer, producenter eller prosumers (sammanfattande ord för konsument och producent) och det är viktigt att införa ny politik för att främja användarnas kreativa sidor och deltagande.

7. Stärka EU:s position som central aktör på den internationella IKT-scenen. För att framgångarna för modern IKT ska kunna fortsätta krävs internationell öppenhet och internationellt samarbete, ett Internet utan restriktioner i fråga om trafik, webbplatser, plattformar och vilken typ av utrustning som får användas, samt som är fritt från censur. Framgångarna är också beroende av våra förmåga att hantera globala utmaningar som internationella förvaltningsstrukturer, säkerhet, olämpligt innehåll och missbruk, skydd av privatlivet och personuppgifter samt nytt utökat adressutrymme (IPv6), flerspråkiga identifierare osv. Många av dessa frågor kan endast lösas på internationell nivå, men EU har ofta svårt att göra sin röst hörd i detta sammanhang.

8. Att göra moderna och effektiva samhällsomfattande tjänster tillgängliga för alla. E-förvaltning blir i allt större utsträckning en realitet i medlemsstaterna. Det måste dock göras större ansträngningar för att öka interoperabiliteten mellan olika offentliga förvaltningar. För att uppnå detta mål siktar kommissionen å sin sida på att ta till vara framgångarna med programmet IDABC och har lagt fram ett förslag till ett nytt program om interoperabla lösningar för offentliga förvaltningar (ISA)[15]. Den fortsätter också sitt arbete med att se över den europeiska kompatibilitetsramen, som ska utmynna i en definition av de allmänna reglerna och principerna för samarbete mellan medlemsstaternas förvaltningar och EU-institutionerna[16]. Skolorna använder numera IKT i mycket högre utsträckning. Lissabonmålet att utrusta och ansluta alla skolor i Europa har uppnåtts. Tillämpningar för e-lärande och e-hälsa kan i hög grad förbättra kvaliteten på utbildning och hälsa i hela EU. Fördelarna med alla dessa tillämpningar utnyttjas dock ännu inte i sin fulla potential. Vi måste undvika att skapa nya digitala klyftor. Ett nät baserat på aktivt deltagande erbjuder nya möjligheter men innebär också en utmaning för de offentliga administrationerna då det ger medborgarna möjlighet att granska sitt förhållande till myndigheterna.

9. Att använda IKT för att förbättra EU-invånarnas livskvalitet genom att öppna portarna till Europas kulturarv och föra ut det på nätet . Initiativet eDeltagande från 2008 underströk den sociopolitiska och ekonomiska vikten av detta och eDeltagande har nu starkare affärsargument än någonsin när det gäller att överbrygga de viktigaste nackdelarna, såsom ålder, utbildningsgrad, kön och boplats. Med den pågående ekonomiska nedgången löper de svagare grupperna särskilt stor risk att slås ut från samhället och arbetsmarknaden i ännu högre grad.

5. Slutsats

Resultaten för i2010 och initiativets genomförande i medlemsstaterna ger en bild av den dynamik och det spektrum av strategier som innovationspolitiken genererar. i2010 har lagt grundstenen för det moderna IKT-baserade samhället. Bredband står idag som en självklar punkt på den politiska dagordningen.

Men Europa står inför viktiga beslut om hur man bör gå tillväga för att bygga en sömlöst uppkopplad digital ekonomi inriktad på återhämtning. Under de kommande åren förväntas Internet dessutom bli en grundläggande tjänst som vi måste ha tillgång till för att verkligen kunna delta i samhället.

Vi måste gripa dessa möjligheter och kommissionen uppmanar därför medlemsstaterna och intressenter att aktivt samarbeta under de kommande månaderna fram till början av 2010 och bidra till utkastet till en ny digital dagordning, så att Europa kan komma ur den pågående krisen med en starkare, konkurrenskraftigare och öppnare digital ekonomi som drivkraft för tillväxt och innovation i Europa.

[1] i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning, KOM(2005) 229.

[2] Se En ekonomisk återhämtningsplan för Europa (KOM(2008) 800) och Investera nu i morgondagens Europa (KOM(2009) 36).

[3] Det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2009)1060) innehåller en fullständig inventering av samtliga åtgärder som vidtagits enligt i2010 under 2005–2009.

[4] Förordningarna (EG) nr 717/2007 och (EG) nr 544/2009 om roaming i allmänna mobiltelefonnät i gemenskapen och om ändring av direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster.

[5] http://ec.europa.eu/eyouguide.

[6] Direktivet om audiovisuella medietjänster, 2007/65/EG.

[7] T.ex. La Vie en Rose , Das Leben der Anderen , Die Fälscher , Gomorra , Slumdog Millionaire .

[8] IKT-stödprogrammet inom CIP är ett av i2010:s viktigaste finansiella instrument, och det löper 2007–2013 med en budget på 728 miljoner euro. Det ska stimulera innovation och konkurrenskraft genom en större spridning av IKT bland invånare, regeringar och företag, framför allt små och medelstora företag: http://ec.europa.eu/information_society/activities/ict_psp/index_en.htm.

[9] Nya horisonter för IKT : en strategi för framtida och ny teknik i Europa (KOM(2009) 184).

[10] En strategi för europeisk forskning, utveckling och innovation inom området informations- och kommunikationsteknik: Höjda insatser, KOM(2009) 116.

[11] www.europeana.eu

[12] Sysselsättningen i EU förväntas minska med omkring 19 miljoner människor till 2060, på grund av en minskande befolkning i arbetsför ålder. Detta innebär att det i framtiden är produktiviteten som måste vara källan till ekonomisk tillväxt. Enligt en nyligen gjord bedömning kommer arbetsproduktivitetstillväxt i EU att konvergera i riktning mot ett långsiktigt historiskt genomsnitt i EU på 1¾ % (källa: KOM(2009) 180 – Om hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års åldranderapport).

[13] Doubling Wealth, Halving Resource Use (Faktor 4 – fördubblat välstånd och halverat resursutnyttjande), E von Weizsäcker, A. Lovins och H. Lovins (1995).

[14] Samrådet om tema 5 och 6 nedan kommer att hållas gemensamt av GD Informationssamhället och medier och GD Inre marknaden och tjänster.

[15] Se KOM(2008) 583 slutlig.

[16] Se http://ec.europa.eu/idabc/en/document/7728.