4.9.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 211/28 |
Yttrande från Regionkommittén om ”ett år efter Lissabon: det praktiska genomförandet av partnerskapet Afrika–EU” och ”EU, Afrika och Kina: Dialog och samarbete mellan tre parter”
(2009/C 211/02)
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
— |
Kommittén välkomnar de satsningar som de europeiska och afrikanska aktörerna gjort sedan partnerskapet Afrika-EU lanserades och understryker behovet av att fortsätta, påskynda, stärka och utvidga de initiativ som redan inletts inom ramen för de åtta partnerskapen. |
— |
Kommittén föreslår att ReK får delta i arbetet i de åtta genomförandegrupper som fått i uppgift att genomföra de olika temaområdena inom partnerskapet, i synnerhet avseende styresskick, millennieutvecklingsmålen, klimatförändringar, migration, rörlighet och sysselsättning. Kommittén vill understryka behovet av att ge EU statistiska verktyg och utvärderingsinstrument när det gäller de regionala och lokala myndigheternas decentraliserade samarbete. ReK påminner om att konferenserna om decentraliserat samarbete utgör de viktigaste tillfällena för dialog mellan kommissionen och ReK och att partnerskapet Afrika–EU i det sammanhanget bör ha en särskild plats. |
— |
Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande om samarbetet mellan EU, Afrika och Kina och vill påminna om de skilda mål och medel som för närvarande finns i EU:s respektive Kinas politik för utvecklingsstöd på den afrikanska kontinenten. Dessa skillnader gör det ännu viktigare att stärka samarbetet, samtidigt som EU bör upprätthålla sina strikta krav på gott styresskick och respekt för mänskliga rättigheter. |
— |
Regionkommittén anser att man snarast bör utarbeta former för att kunna integrera de afrikanska, europeiska och kinesiska lokala och regionala myndigheterna i trepartssamarbetet EU–Afrika–Kina, och fastställa samarbetsområden. |
— |
Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen vill kommittén understryka behovet av att upprätthålla och öka de planerade anslagen till utvecklingsstöd i Afrika. |
Föredragande |
: |
Jean-Louis Destans (FR–PSE), Ordförande i departementsstyrelsen i Eure |
Referensdokument
Ett år efter Lissabon: Det praktiska genomförandet av partnerskapet Afrika–EU
KOM(2008) 617 slutlig
EU, Afrika och Kina: Dialog och samarbete mellan tre parter
KOM(2008) 654 slutlig
I. POLITISKA REKOMMENDATIONER
REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT
A. Allmänna synpunkter
Partnerskapet Afrika–EU
1. |
Regionkommittén gläder sig åt kommissionens meddelande ”Ett år efter Lissabon: Det praktiska genomförandet av partnerskapet Afrika-EU”, som är en utvärdering av det första året av genomförandet av den gemensamma strategin och handlingsplanen 2008–2010, som omfattar åtta sektorsinriktade partnerskap avsedda att konkretisera den gemensamma strategin. |
2. |
Kommittén välkomnar de satsningar som de europeiska och afrikanska aktörerna gjort sedan den gemensamma strategin lanserades i december 2007, som gjorde det möjligt att lägga grunden för ett partnerskap och ett samarbete ”utöver utveckling”, ”utöver Afrika” och ”utöver institutioner”. |
3. |
ReK understryker att de första framstegen inte får dölja behovet av att fortsätta, påskynda, stärka och utvidga de initiativ som redan inletts inom ramen för de åtta partnerskapen. Den gemensamma utvecklings- och samarbetsstrategin mellan EU och Afrika kan bara ge de beräknade effekterna med ett fortlöpande och ökat engagemang från de båda parterna. Resultaten av det första året av genomförandet bör utgöra en uppmuntran för de europeiska och afrikanska aktörerna att intensifiera sina satsningar och bidra till strategins långsiktiga framgång. |
4. |
ReK gläder sig åt den gemensamma rapporten från EU och Afrikanska unionen av den 21 november 2008, som inbegriper Europeiska kommissionens slutsatser. |
5. |
Kommittén noterar med intresse att kommissionen inte bara gjort en utvärdering utan också lägger fram rekommendationer inför framtiden i syfte att
|
6. |
För alla dessa rekommendationer liksom för partnerskapets tre pelare – i synnerhet de som kallas ”utöver utveckling” och ”utöver institutioner” – kan Regionkommittén och de lokala och regionala myndigheterna i både EU och Afrika bidra med ett avsevärt mervärde, och kommittén anser att kommissionen borde ha lyft fram detta i sitt meddelande. |
Dialog och samarbete mellan tre parter: EU, Afrika och Kina
7. |
Regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande ”EU, Afrika och Kina: Dialog och samarbete mellan tre parter” och understryker vikten av den dynamiska process som inletts och som utgör ett första steg mot att skapa samverkanseffekter som gynnar Afrika. |
8. |
Kommittén anser att det är mycket viktigt för den afrikanska kontinentens framtid att inleda ett samarbete mellan unionen och Kina. Dessa länder har utvecklat bilaterala partnerskap med Afrika och utgör den största respektive tredje största handelspartnern till Afrika. De är också störst när det gäller direktinvesteringar på kontinenten. |
9. |
Kommittén anser att man måste ge detta arbetssätt med tre parter en ny utformning med beaktande av den övriga världen, inbegripet de stora utvecklingsländerna. |
10. |
Regionkommittén vill påminna om de skilda mål och medel som för närvarande finns i EU:s respektive Kinas politik för utvecklingsstöd på den afrikanska kontinenten. Dessa skillnader gör det ännu viktigare att stärka samarbetet. |
11. |
ReK uppmanar Afrikanska unionen, de afrikanska staterna och de regionala och lokala myndigheterna i Afrika att engagera sig i trepartssamarbetet och i arbetet med att ta fram samarbetsområden. Trepartssamarbetet bör inte enbart bestå i en samordning av den europeiska respektive kinesiska politiken. |
12. |
ReK uppmuntrar de ansvariga på kontinental, nationell, regional och lokal nivå i Afrika att formulera förslag till samarbete inom områden som de anser är mest intressanta med tanke på de utmaningar som utvecklingen på den afrikanska kontinenten innebär. |
13. |
Kommittén påminner i detta sammanhang om att man bör finna en flexibel och pragmatisk strategi för de möjliga samarbetsområdena, utan att på förhand utesluta vissa frågor. |
14. |
Temat ”hållbar förvaltning av miljön och naturresurserna” är särskilt viktig med tanke på den intensiva exploateringen av energiresurser i Afrika. |
15. |
Kommittén noterar med förvåning att kommissionen inte har prioriterat frågor som hälsa, utbildning och forskning i sina förslag, eftersom det är mycket viktiga områden för den långsiktiga utvecklingen i Afrika och dessutom åtgärdsområden som prioriteras av FN och partnerskapet EU–Afrika, och ReK uppmanar således kommissionen att förbättra förslagen i det avseendet. |
16. |
Kommittén rekommenderar att Afrikanska unionen tillerkänns en plats som privilegierad samtalspartner i denna trepartsrelation så att ett övergripande och enhetligt arbetssätt främjas, bortom nationell splittring. |
17. |
Kommittén gläder sig åt det planerade toppmötet mellan EU och Kina i maj 2009 i Prag, och uppmanar rådet att
|
18. |
Regionkommittén understryker att EU bör upprätthålla sina strikta krav på gott styresskick och respekt för mänskliga rättigheter inom politiken för utvecklingsstöd till Afrika, oavsett om denna genomförs bilateralt EU–Afrika eller med tre parter, EU–Afrika–Kina. |
19. |
Kommittén anser att dessa villkor bör tillämpas på ett dynamiskt och progressivt sätt för att kunna ta hänsyn till de framsteg som görs och den politik som förs av de afrikanska staterna till förmån för gott styresskick och mänskliga rättigheter. |
20. |
Kommittén vill understryka att detta samarbete EU–Afrika–Kina inte ska innebära en anpassning till Kinas metoder och mål, eftersom ett sådant arbetssätt eventuellt inte är förenligt med EU:s värderingar, principer och intressen på lång sikt i Afrika. Man bör för den skull inte utesluta möjligheten att finna gemensamma intressen. |
21. |
Kommittén betonar ReK:s och de europeiska, afrikanska och kinesiska lokala och regionala myndigheternas långsiktiga betydelse för det praktiska genomförandet av trepartssamarbetet EU–Afrika–Kina, som bör konkretiseras ytterligare, medan de bilaterala förbindelserna (EU–Afrika, Afrika–Kina och EU–Kina) är under utveckling. |
22. |
Kommittén anser att formerna för genomförandet av samarbetet och trepartsdialogen bör beakta och anpassas till de ekonomiska och sociala förutsättningarna i varje region eller område, och att man bör engagera EU:s, Afrikas och Kinas lokala och regionala myndigheter i utarbetandet av dessa former. |
23. |
Kommittén påpekar att man bör utarbeta instrument för uppföljning och kontroll av genomförandet av samarbetet och trepartsdialogen för att säkerställa att de olika parterna respekterar sina åtaganden. |
Den ekonomiska och finansiella krisens konsekvenser
24. |
Kommittén hyser oro för den internationella ekonomiska och finansiella krisens konsekvenser i Afrika eftersom uppmärksamheten riktas mot situationen i de utvecklade länderna. |
25. |
Kommittén fruktar att utvecklingsländerna även fortsättningsvis kommer att komma i andra hand. I synnerhet är Afrika fruktansvärt underrepresenterat i G-20, vilket hindrar kontinenten från att få inflytande över internationella beslut som syftar till att komma till rätta med den ekonomiska krisen, samtidigt som krisens konsekvenser förstärks, direkt och indirekt, på denna kontinent. |
26. |
Kommittén vill påpeka att krisens direkta och indirekta konsekvenser blir större på den afrikanska kontinenten på grund av de sociala och ekonomiska modellernas större sårbarhet där. Konsekvenserna visar sig i synnerhet i minskad export av råvaror från afrikanska länder beroende på nedgången i världsekonomin, en kraftig minskning vad avser utländska investeringar, en risk för förvärrad livsmedelskris på grund av kreditåtstramningen, minskade inkomster då afrikaner som emigrerat inte kan skicka hem lika mycket pengar som tidigare eftersom de drabbas av arbetslöshet i de utvecklade länderna. De indirekta konsekvenserna utgörs framför allt av minskat utvecklingsstöd och en omorientering av lån från de utvecklade länderna till stöd för den nationella ekonomin. |
27. |
ReK påminner om att konsekvenserna av den ekonomiska krisen på den afrikanska kontinenten enligt IMF:s beräkningar kommer att innebära en minskad ekonomisk tillväxt – högst 3 % för 2009 – vilket alltså innebär slutet på den senaste femårsperiodens genomsnittliga tillväxt på 6 %, och därmed på den successiva förbättringen av den ekonomiska, politiska och sociala situationen på den afrikanska kontinenten. |
28. |
Enligt kommitténs åsikt blir krisen ännu svårare i Afrika på grund av den kraftlösa socialpolitiken, och riskerar att skapa humanitära, politiska och sociala kriser som kan orsaka instabilitet i regionen och nya konflikter. |
29. |
Mot den bakgrunden vill kommittén understryka vikten av partnerskapet mellan EU och Afrika och samarbetsprojektet EU–Afrika–Kina, och behovet av att upprätthålla och öka de planerade anslagen till utvecklingsstöd i Afrika. |
30. |
ReK beklagar att vissa EU-medlemsstater redan har aviserat en minskning av utvecklingsbiståndet, vilket innebär att man förvärrar krisen i Afrika. |
31. |
Kommittén vill peka på den roll som de europeiska lokala och regionala myndigheterna kan spela mot bakgrund av de ekonomiska problemen, eftersom dessa myndigheters åtgärder inte begränsar sig till betydande ekonomiskt stöd utan också omfattar utbyte av kunskaper och erfarenheter samt samarbete i konkreta projekt. |
B. De lokala och regionala myndigheternas roll i partnerskapet EU–Afrika
De lokala och regionala myndigheternas särart
32. |
Kommittén gläder sig åt att man beaktar det civila samhället och de icke-traditionella aktörerna i partnerskapet EU–Afrika, liksom kommissionens förslag att genomföra samråd med viktiga icke-institutionella aktörer, bland annat det civila samhället, den akademiska världen och den privata sektorn, för att ge dem möjlighet att spela en aktiv roll i genomförandet och övervakningen av den gemensamma strategin. |
33. |
ReK påminner om att det gäller att skilja mellan de lokala och regionala myndigheterna och aktörerna i det civila samhället. De europeiska lokala och regionala myndigheterna upprätthåller aktiva förbindelser med sina motsvarigheter i Afrika, de samarbetar inom områden som utbildning, kommunala tjänster (vatten, avfallshantering), infrastruktur, transporter, kommunikationer, ekonomisk utveckling inom området och stöd till lokalt styre. Genom dessa projekt har de lokala och regionala myndigheterna befogenheter, kunnande och erfarenhet inom sektorer som är särskilt viktiga för den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen på den afrikanska kontinenten. |
34. |
Kommittén understryker att det är viktigt att tillerkänna de lokala och regionala myndigheterna en större roll inom ramen för partnerskapet EU–Afrika, och att bättre utnyttja deras erfarenheter. |
35. |
ReK anser att kommissionen i tidigare meddelanden, i synnerhet meddelandet om ”Lokala myndigheter: utvecklingsaktörer”, öppet har erkänt de lokala och regionala myndigheternas plats i det internationella samarbetet med avseende på utvecklingsländer. I samband med de europeiska utvecklingsdagarna den 15–17 november 2008 kunde de lokala och regionala myndigheterna och Regionkommittén visa på vikten av dessa myndigheters bidrag när det gäller utvecklingssamarbete och behovet av att de får delta på europeisk nivå och internationellt i frågor som tillhör deras ansvarsområden. |
36. |
När de lokala och regionala myndigheternas roll på så vis erkänts måste den anpassas till EU:s olika utvecklingsstrategier, bl.a. vad gäller Afrika och trepartssamarbetet EU–Afrika–Kina. |
37. |
Kommittén uppmanar alltså kommissionen att utvidga och utöka samrådet med det civila samhället och de icke-traditionella aktörerna så att det också omfattar de lokala och regionala myndigheterna, som är av avgörande betydelse, samt de internationella sammanslutningarna för lokala och regionala myndigheter, för att säkerställa de europeiska och afrikanska lokala och regionala myndigheternas deltagande i utarbetandet av utvecklingspolitiken. |
38. |
Kommittén åtar sig att uppmuntra och stödja de afrikanska lokala och regionala myndigheternas samarbetsinsatser på nationell nivå och på nivån under den nationella så att en strukturerad dialog mellan ReK och de afrikanska lokala och regionala myndigheterna kan inledas. |
De lokala och regionala myndigheternas integrering i partnerskapet
39. |
Regionkommittén anser att de europeiska och afrikanska lokala och regionala myndigheterna konkret bör engageras i partnerskapet EU–Afrika på tre nivåer:
|
40. |
Kommittén föreslår i det syftet att ReK får delta i arbetet i de åtta genomförandegrupper som fått i uppgift att genomföra de olika temaområdena inom partnerskapet Afrika–EU bestående av särskilt engagerade medlemsstater, kommissionen och rådets generalsekretariat. ReK påminner om att kommittén ingår i gruppen som sysslar med frågorna om demokratiskt styresskick och mänskliga rättigheter, och anser att detta deltagande bör utvidgas till de övriga partnerskap där de regionala och lokala myndigheterna har en viktig roll, nämligen partnerskapet om millennieutvecklingsmålen, partnerskapet om klimatförändring samt partnerskapet om migration, rörlighet och sysselsättning. |
41. |
Det finns i dag ingen exakt, detaljerad och uttömmande statistik över hur mycket pengar de lokala och regionala myndigheterna ägnar åt utvecklingssamarbete, vilka åtgärdsområden som prioriteras eller personalresurser, trots att det handlar om viktig information för att öka enhetligheten i och samverkanseffekterna av dessa initiativ med partnerskapet EU–Afrika. |
42. |
Kommittén vill därför understryka behovet av att ge EU statistiska verktyg och utvärderingsinstrument när det gäller de europeiska regionala och lokala myndigheternas decentraliserade samarbete, bl.a. med Afrika, med beaktande av att de regionala och lokala myndigheternas åtgärder inte enbart kan bedömas efter ekonomiska kriterier eftersom en avsevärd del av stödet är immateriellt. |
43. |
Regionkommittén gläder sig åt att kommissionen instämmer i att det krävs en ”börs” för det decentraliserade samarbetet för att främja informationsutbytet och framväxten av nya lokala partnerskap för decentraliserat samarbete som ligger i linje med de åtgärder som redan vidtagits. |
44. |
ReK påminner om att kommittén är redo att tillsammans med Europeiska kommissionen inrätta och förvalta nämnda informationsbörs i form av en internetportal som skulle utgöra ett slags förlängning av de årliga konferenserna om decentraliserat samarbete på virtuell väg. |
45. |
ReK påminner om att konferenserna om decentraliserat samarbete utgör de viktigaste tillfällena för dialog och diskussion om strategi och politik i fråga om decentraliserat samarbete. Det finns därför skäl att inom den ramen ge en särskild plats åt förbindelserna mellan EU och Afrika för att bidra till att stärka de europeiska och afrikanska lokala och regionala myndigheternas gemensamma arbetskultur, öka kunskaperna om de lokala problemen med avseende på utvecklingen samt utarbetandet av strategiska riktlinjer för partnerskapet EU–Afrika. |
Främja de afrikanska lokala och regionala myndigheternas integrering i partnerskapet
46. |
Regionkommittén anser att de sammanslutningar för regionala och lokala myndigheter som deltar i partnerskapet EU–Afrika inte enbart bör omfatta europeiska myndigheter. |
47. |
Kommittén vill understryka att den decentraliseringsprocess som pågår och den intensiva urbaniseringen i Afrika placerar de lokala och regionala myndigheterna i centrum av utvecklingen, och konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen i Afrika får också återverkningar i första hand på lokal nivå. |
48. |
Regionkommittén konstaterar att man måste involvera lokala och regionala myndigheter i Afrika i arbetet med att göra utvecklingspolitiken mer effektiv och sammanhängande. |
49. |
Kommittén uppmanar därför kommissionen att samråda inte bara med det civila samhället utan också med icke-traditionella aktörer och europeiska och afrikanska lokala och regionala myndigheter samt de internationella organisationer som företräder dessa. |
50. |
ReK uppmuntrar de internationella sammanslutningar som företräder afrikanska lokala myndigheter att öka samordningen med Afrikanska unionen och de afrikanska staterna för att stärka samverkanseffekterna i de åtgärder som genomförs i Afrika på nationell nivå och på nivån under den nationella. |
51. |
Kommittén understryker de lokala och regionala myndigheternas roll, i EU och i Afrika, i arbetet med att höja allmänhetens medvetenhet om utvecklingsproblematiken genom att i konkreta samarbetsprojekt samla lokala sammanslutningar och medborgare som engagerar sig i utvecklingsfrågor. De bidrar på detta sätt till partnerskapets framgång, eftersom detta i stor utsträckning beror på allmänhetens stöd i nord och i syd för utvecklingssamarbetets mål. |
Partnerskapet om demokratiskt styre och mänskliga rättigheter
52. |
ReK vill påminna om att det inte kan finnas något verkligt demokratiskt styre utan verkligt deltagande från de lokala och regionala myndigheternas sida. |
53. |
Kommittén noterar att de lokala och regionala myndigheterna genom de projekt som de inleder främjar demokrati och en politik för gott styresskick i linje med de principer och insatsområden som fastställts i den europeiska stadgan till stöd för lokalt självstyre. |
54. |
Kommittén understryker att de lokala och regionala myndigheterna tack vare samarbetet i projekt som syftar till att lösa problem i vardagslivet bidrar till att stärka förtroendet för den lokala demokratin. |
55. |
Regionkommittén framhåller den princip som den även tidigare förespråkat om det decentraliserade samarbetets roll i reformen av EU:s utvecklingspolitik. Enligt denna är bättre styresformer nyckeln till en framgångsrik utvecklingspolitik, och förutsättningen för goda styresformer är att man erkänner att besluten bäst fattas så nära de medborgare de berör som möjligt. |
Partnerskapet om millennieutvecklingsmålen
56. |
Regionkommittén vill rikta uppmärksamheten på att många lokala och regionala myndigheter i EU har knutit kontakter med sina motparter i afrikanska länder i utvecklingsfrågor. De har på detta sätt skaffat sig sakkunskap inom områden som utbildning, hälsovård, forskning, kommunala tjänster (vatten, avfallshantering), småskaligt fiske och infrastruktur, transporter, kommunikationer, vattenbruk, infrastrukturer, transporter, kommunikationer, miljö, landsbygdsutveckling, regional ekonomisk utveckling och verksamhet till stöd för utveckling av de lokala myndigheterna och politiskt decentralisering. |
57. |
Kommittén påminner om att de lokala och regionala myndigheterna bidrar till att se till att det finns finansiella och ekonomiska grundvalar för att uppnå millennieutvecklingsmålen, tack vare de medel och det immateriella stöd som dessa myndigheter bidrar med till de projekt som man driver tillsammans med partner i Afrika och andra utvecklingsländer. |
58. |
Kommittén uppmanar kommissionen att ge ytterligare finansiering till och bättre information om finansieringsinstrument och -program för de regionala och lokala myndigheternas åtgärder för utvecklingssamarbete eftersom de medel som myndigheterna själva mobiliserar till de konkreta projekten direkt gynnar lokalsamhällena, och på så vis bidrar direkt och på ett mindre byråkratiskt vis till en förbättring av situationen i den konkreta verkligheten. |
59. |
ReK åtar sig att främja utvecklingsprogrammet ”Icke-statliga aktörer och lokala myndigheter i utvecklingsprocessen” inom de lokala och regionala myndigheterna för att se till att dessa myndigheter utnyttjar alla möjligheter, och vid behov tillsammans med kommissionen föreslå ändringar i bestämmelserna för att underlätta de lokala och regionala myndigheternas medverkan. |
Partnerskapet om klimatförändring
60. |
Kommittén välkomnar att partnerskapet om klimatförändring beaktar den lokala nivån, bland annat i samband med initiativet ”Green Wall for the Sahara”, och understryker att de åtgärder som vidtas måste anpassas till den lokala situationen och särskilda lokala behov, som kan variera avsevärt från ett land till ett annat och till och med inom samma land. |
61. |
Regionkommittén understryker att det decentraliserade utvecklingssamarbete som genomförs av lokala och regionala myndigheter utgör en viktig faktor för lokal utveckling tack vare de många insatsområdena och de olika privata och offentliga aktörer som det kan föra samman. |
62. |
Kommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna på så vis kan stimulera en produktionsorganisation och system för marknadsföring och ekonomisk verksamhet som respekterar befolkning och miljö. |
Partnerskapet om migration, rörlighet och sysselsättning
63. |
ReK understryker att de lokala och regionala myndigheterna står i främsta ledet när det gäller invandring, både i fråga om de problem som den olagliga invandringen orsakar (mottagande och förvaltning i samband med ankomsten, olagligt arbete, kriminalitet och säkerhet i städerna) och de tjänster som dessa myndigheter måste tillhandahålla (sjukvård, utbildning osv.) samt integrationspolitiken. |
64. |
Kommittén påpekar också att de lokala och regionala myndigheterna har erfarenhet när det gäller internationellt och gränsöverskridande samarbete, framför allt de myndigheter som är särskilt utsatta för invandringens problem och följder, och att denna erfarenhet kan visa sig mycket värdefull när det gäller att finna svar på frågor i samband med invandring och rörlighet. |
Övriga partnerskap
65. |
Regionkommittén anser att man inte får glömma de lokala och regionala myndigheternas mervärde inom ramen för övriga partnerskap där de, tack vare att de befinner sig nära medborgarna, kan spela en viktig roll. Kommittén vill i det sammanhanget understryka följande:
|
66. |
Regionkommittén anser mot bakgrund av ovanstående att kommissionen bör prioritera ekonomiskt stöd till decentraliserat samarbete som omfattas av målen för partnerskapet i EU–Afrika. |
C. De lokala och regionala myndigheternas roll i dialogen och samarbetet mellan tre parter: EU, Afrika och Kina
67. |
Regionkommittén anser att man snarast bör utarbeta former för att kunna integrera de afrikanska, europeiska och kinesiska lokala och regionala myndigheterna i trepartssamarbetet EU–Afrika–Kina, och fastställa samarbetsområden. |
68. |
Kommittén anser att man bör utvidga trepartssamarbetets samarbetsområden med beaktande av de lokala och regionala myndigheternas sakkunskap och erfarenheter, i synnerhet inom de områden som dessa myndigheter i allmänhet ansvarar för, till exempel utbildning, vattenförvaltning, stadstransporter, avfallshantering, energi och hållbar utveckling – sektorer som är väsentliga för den långsiktiga utvecklingen i Afrika och för att kunna uppnå millenieutvecklingsmålen. |
69. |
Kommittén påminner om de strukturella skillnader som finns mellan de europeiska, afrikanska respektive kinesiska lokala och regionala myndigheterna vad avser ansvarsområden, storlek och ekonomiska resurser, något som gör det än nödvändigare att snabbt integrera de lokala och regionala myndigheterna i partnerskapet i syfte att främja en gemensam arbetskultur. |
70. |
ReK anser att dialogen rent konkret bör organiseras på kontinental nivå, på regional nivå och på nationell nivå, men att man också bör utveckla dialogen på nivån under den nationella. |
71. |
ReK:s åtar sig att främja samarbetsprojekt mellan tre parter med deltagande av lokala och regionala myndigheter i EU, Afrika och Kina och att utnyttja befintliga kontakter och arbeta för att få fram nya partner och nya decentraliserade samarbetsåtgärder. |
Bryssel den 17 juni 2009
Regionkommitténs ordförande
Luc VAN DEN BRANDE