[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 16.7.2008 KOM(2008) 402 slutlig 2008/0154 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (framlagt av kommissionen){SEK(2008) 2121}{SEK(2008) 2122} MOTIVERING 1. BAKGRUND 1.1. Skäl och syfte Gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (nedan kallad Emas ) inrättades ursprungligen 1993[1] och reviderades 2001 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[2], som nu är i kraft. Förslagets syfte är att stärka ordningen genom att göra den effektivare och mer attraktiv för organisationer, och på så vis - se till att fler organisationer tillämpar ordningen[3], - se till att Emas erkänns som ett riktmärke för miljöledningssystem, - göra det möjligt för organisationer som tillämpar andra miljöledningssystem att uppgradera sina system till Emas, - åstadkomma en effekt även utanför Emas-registrerade organisationer, genom att kräva att organisationerna tar hänsyn till miljöaspekter när de väljer sina varu- och tjänsteleverantörer. De föreslagna ändringarna inriktas på sakinnehållet och avser särskilt små organisationers behov (små och medelstora företag och små myndigheter), de institutionella ramarna och kopplingen till andra gemenskapspolitiska instrument. 110 1.2. Allmän bakgrund Enligt artikel 15 i Emas-förordningen ska kommissionen se över Emas mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits under dess tillämpning och föreslå Europaparlamentet och rådet lämpliga ändringar. Därför gjordes en omfattande utvärdering av Emas 2005. Genom den utvärderingen och synpunkterna från olika parter som berörs av ordningen identifierades ordningens starka och svaga sidor. Det föreslogs också olika alternativ för hur förordningen skulle kunna bli effektivare. 110 1.3. Gällande bestämmelser Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS). 110 1.4. Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden Översynen av Emas ingår i det åtgärdspaket som åtföljer meddelandet om en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion. Meddelandet är planerat att antas i juni/juli 2008. Syftet med handlingsplanen är att bidra till en betydande ändring av konsumenters och producenters beteenden så att de övergår till bättre produkter, resurssnålare och renare produktion samt smartare konsumtion. I åtgärdspaketet ingår, förutom översynen av Emas, en översyn av förordningen om miljömärkning och ett meddelande om miljöanpassad offentlig upphandling. 2. SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYS 2.1. Samråd med berörda parter 110 Metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil Kommissionens avdelningar för kontinuerligt en dialog med företrädare för medlemsstaterna och olika berörda parter i Emas-processen för att följa ordningens genomförande. De organ i medlemsstaterna som svarar för Emas (behöriga organ, ackrediteringsorgan) har anordnat seminarier och möten för berörda parter om Emas framtid och har utarbetat rekommendationer för översynen. Medlemsstaterna, som företräds i den kommitté som inrättats enligt artikel 14 i Emas-förordningen, har rådfrågats i varje skede av översynen och har lämnat synpunkter i samband med översynsarbetet[4]. Kommissionen har anordnat fyra arbetsgruppsmöten[5] och ett arbetsseminarium[6] om översynen där utvalda Emas-experter deltagit (kontrollanter, konsulter, ackrediteringsorgan och behöriga organ). Kommissionen har besökt flera medlemsstater för att få synpunkter på översynen av förordningen, och medlemsstaterna och andra berörda parter lade då fram sina åsikter om ordningens framtid. Ett konsortium bestående av konsulter har gjort en omfattande utvärdering av Emas och miljömärkningen för GD Miljös räkning (Ever-studien). I utvärderingen undersöktes hur europeiska organisationer ser på skäl, framgångsfaktorer och fördelar när det gäller Emas och det gavs rekommendationer om översynen av ordningen. Resultaten lades fram, diskuterades och vidareutvecklades vid två arbetsseminarier i september 2005, där experter, institutioner, företag, användare och icke-statliga organisationer deltog. I maj 2006 slutfördes Remas-projektet, som är ett treårigt projekt finansierat med medel från EU:s Life-Miljö. Projektet genomfördes av Environment Agency (England och Wales), Scottish Environment Protection Agency , Institute of Environmental Management and Assessment (Storbritannien) och Environmental Protection Agency (Irland). I det här projektet fastställdes, genom en noggrann statistisk analys, hur olika typer av miljöledningssystem påverkar miljöledningsverksamheten vid anläggningar liksom efterlevnad av lagstadgade krav och prestanda i förhållande till bästa tillgängliga teknik. 511 Sammanfattning av svaren och hur de har beaktats Ever-studien visade att Emas betraktas som ett sätt att integrera miljöhänsyn i organisationers kollektiva värdesystem och förbättra deras image. Emas uppfattas inte bara som ett system för att minska kostnaderna för t.ex. bortskaffande av avfall och energiförbrukning, utan anses också signalera miljövänlighet. Miljöförbättringar, bättre image och kostnadsminskningar anses vara de största fördelarna med att tillämpa Emas. Nästan hälften av dem som svarade på Ever-studien ansåg att penningmässigt är kostnaden för Emas större än nyttan, men trots detta ansåg mer än två tredjedelar att Emas fungerar mycket bra om man jämför både finansiell och icke-finansiell nytta och kostnad. Remas-projektet visar att ett ackrediterat certifierat miljöledningssystem förbättrar en anläggnings miljöledningsverksamhet och att miljöledningen allmänt sett är bättre inom Emas än inom andra ordningar[7]. Men undersökningarna visar också att Emas fulla spridningspotential inte har utnyttjats. De svarande i Ever-studien ansåg att kostnaderna för Emas, svagt intresse från ledningens sida och pappersarbete/byråkrati var de tre största hindren för att införa Emas. Även om antalet Emas-registreringar fortsätter att öka kontinuerligt (i dagsläget är mer än 5 000 organisationer registrerade i gemenskapen) rör det sig fortfarande bara om en mycket liten andel av de organisationer som skulle kunna tillämpa ordningen. De här slutsatserna stöddes av de flesta av de rådfrågade berörda parterna. De beaktades också när kommissionens avdelningar analyserade alternativen i samband med översynen av ordningen och fattade beslut om vilken framtida inriktning som skulle föreslås och om vilka ändringar som behöver göras i den gällande förordningen om Emas. 110 Ett öppet samråd på Internet organiserades mellan den 22 december 2006 och den 26 februari 2007. Det kom in 214 svar till kommissionen. 110 2.2. Konsekvensanalys Kommissionen har i enlighet med arbetsprogrammet genomfört en konsekvensanalys. Följande tre huvudalternativ övervägdes: - Att fortsätta med den nuvarande modellen. - Att successivt avskaffa ordningen. - Att göra omfattande ändringar i förordningen. Alternativet att fortsätta med den nuvarande modellen skulle ge stabilitet. Det skulle endast kunna bli fråga om administrativa och institutionella förändringar för att se till att ordningen fungerar bättre. På det sättet skulle dock de svaga punkterna i ordningen endast förbättras i liten utsträckning och det skulle inte ges någon möjlighet att göra omfattande ändringar. De totala effekterna skulle fortsätta att vara små, vilket skulle underminera ordningens trovärdighet. Ordningen skulle inte få mer uppmärksamhet och den ojämna fördelningen mellan medlemsstaterna skulle förmodligen bestå. Om ordningen successivt avskaffas skulle ekonomiska resurser och personal frigöras. Det alternativet skulle dock få negativa miljömässiga och ekonomiska konsekvenser. Gemenskapen skulle förlora ett frivilligt instrument bland sina politiska åtgärder. I halvtidsöversynen av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[8] bedömdes de frivilliga instrumenten ha en stor potential men inte vara färdigutvecklade. Kommissionen uppmanades att se över ordningarna för att främja deras spridning och minska administrationen vid hanteringen av dem. Alternativet att göra omfattande ändringar i förordningen skulle ge Emas mer uppmärksamhet och förbättra dess påverkan och politiska profil, vilket skulle innebära att ordningen får betydligt större spridning. Gemenskapen skulle kunna åstadkomma bättre och mer riktade miljöfördelar både direkt och indirekt. Det skulle också förbättra den ekonomiska situationen och minska administrationen för de deltagande organisationernas miljöledning. Vissa av de föreslagna ändringarna skulle kräva att det görs en del initialinvesteringar och att det skapas incitament för Emas-organisationer. Det inte går att förutsäga exakt hur mycket spridningen skulle öka, eftersom det inte finns kvantitativa uppgifter om kostnader och om de olika åtgärdernas påverkan och eftersom flera alternativ hänger samman eller är marknadsbaserade. Målet är dock att det tio år efter det att den här förordningen har trätt i kraft ska finnas lika många registrerade organisationer eller anläggningar som organisationer eller anläggningar som nu är certifierade enligt standarden ISO 14001:2004 om miljöledningssystem (35 000). Ett mellanliggande mål är att det fem år efter det att förordningen har trätt i kraft ska finnas lika många registrerade Emas-anläggningar som det genomsnittliga antalet i de tre medlemsstater som under 2007 hade flest registrerade anläggningar per miljon invånare, vilket skulle innebära totalt 23 000 registrerade Emas-anläggningar[9]. 3. RÄTTSLIGA ASPEKTER 110 3.1. Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Syftet är att se över Emas, vilket krävs i artikel 15 i Emas-förordningen, för att på bästa sätt främja en ständig förbättring av alla organisationers miljöprestanda. För att det målet ska uppnås är syftet med översynen av Emas-förordningen att betydligt förbättra ordningens politiska profil och på så vis se till att fler organisationer tillämpar ordningen. De grundläggande ändringarna kommer att inriktas på sakinnehållet och särskilt avse små organisationers behov (små och medelstora företag och små myndigheter), de institutionella ramarna och kopplingen till andra gemenskapspolitiska instrument, framför allt miljöanpassad offentlig upphandling. 320 3.2. Rättslig grund Förordningen motiveras av miljöhänsyn enligt artikel 175 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Den artikeln utgjorde även grunden för förordning (EG) nr 761/2001. 320 3.3. Subsidiaritet och proportionalitet Ordningen måste antas på gemenskapsnivå för att undvika att det införs olika ordningar i olika medlemsstater. Det bör finns en gemensam ordning, som har hög trovärdighet. Förslaget ändrar inte den nuvarande situationen när det gäller den inre marknaden, och det innebär att subsidiaritetsprincipen iakttas genom att medlemsstaterna svarar för förordningens tekniska genomförande via behöriga organ och ackrediteringsorgan. Man ser således till att garantera ordningens effektivitet när det gäller att bidra till bättre miljöprestanda i organisationerna, samtidigt som medlemsstaterna svarar för de åtgärder som på lämpligt sätt kan genomföras på nationell nivå. 3.4. Val av regleringsform 320 Den föreslagna regleringsformen är en förordning. Det är endast en förordning som kan garantera en tillräcklig grad av harmonisering av villkor och förfaranden för registrering, kontroll och ackreditering, vilket är de grundläggande delarna i ordningen. 4. BUDGETKONSEKVENSER 320 Det totala stödet från gemenskapen är begränsat. Det beräknas behövas omkring 1,5 miljoner euro per år från gemenskapens budget, vilket framför allt ska täcka utarbetandet av referensdokument för specifika sektorer, inbördes utvärderingar av ackrediteringsorgan och behöriga organ liksom information och kommunikation. Fram till 2013 kommer dessa kostnader att täckas av instrumentet Life+[10]. 5. ÖVRIGA UPPLYSNINGAR 511 5.1. Förenklingar 511 Enligt förslaget förenklas lagstiftningen genom att texten till den nuvarande förordningen skrivs om och användbara delar av olika riktlinjer förs in. Förslaget möjliggör också förenklingar av administrativa förfaranden för organisationer, bland annat på följande sätt: - Det främjar en ytterligare minskning av den lagstiftningsmässiga och administrativa bördan genom att det införs delar som samverkar med och möjliggör närmare kopplingar till andra EU-rättsakter och EU-instrument. Detta minskar den administrativa bördan för Emas-registrerade organisationer genom regleringsmässig flexibilitet, som omfattar både regellättnader (utbyte av lagstadgade krav utan ändringar av miljölagstiftningen i sig) och avreglering (ändringar i själva lagstiftningen). - Det införs gruppregistrering för organisationer och möjlighet till gemensam registrering vid sidan av den befintliga registreringen för enskilda organisationer, vilket kommer att få kostnadsbesparande effekter och göra det mer attraktivt att delta. - Medlemsstaterna uppmanas att klargöra hur Emas och andra miljöledningsordningar är knutna till och kompletterar varandra, så att hänsyn kan tas till registrering och deltagande i nationella miljöledningsordningar då organisationer ansöker om registrering i Emas och vice versa. Förslaget är i överensstämmelse med initiativet om bättre lagstiftning, som utarbetats i samband med den förnyade Lissabonstrategin. Initiativet syftar till att förenkla och förbättra gällande lagstiftning, utforma ny lagstiftning på ett bättre sätt, göra bestämmelserna mer effektiva och förbättra deras efterlevnad och samtidigt minska den administrativa bördan. Förslaget ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram med referens 2006/ENV/053 och innebär att det åtagande som gjorts i kommissionens löpande program[11] fullgörs. 511 5.2. Upphävande av gällande lagstiftning Om förslaget antas kommer nuvarande lagstiftning att upphöra att gälla. 511 5.3. Översyn/ändring/tidsbegränsning 511 Förslaget innehåller en bestämmelse om översyn. 511 5.4. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) Förslaget gäller en EES-fråga och bör därför omfatta Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 511 5.5. Närmare redogörelse för förslaget Emas kommer i stort att fungera på samma sätt som enligt den nuvarande förordningen och de allmänna kraven för deltagande kommer i stort att vara desamma: En organisation kan delta i Emas förutsatt att den tar fram en miljöpolicy, genomför en miljöutredning, inrättar ett miljöledningssystem, genomför en intern miljörevision och utarbetar en miljöredovisning. När miljöredovisningen har kontrollerats och godkänts av en oberoende miljökontrollant kan organisationen ansöka om registrering hos ett behörigt organ. För att behålla sin registrering måste organisationen regelbundet rapportera hur den förbättrat sin miljöprestanda och visa att den efterlever tillämpliga lagstadgade miljökrav. De viktigaste ändringarna syftar till följande: - Att se till att Emas är en miljöledningsordning av hög kvalitet som garanterar externa berörda parter och nationella tillsynsmyndigheter att Emas-organisationerna följer all tillämplig miljölagstiftning och ständigt förbättrar sin miljöprestanda. - Att göra ordningen mer attraktiv för deltagande parter, framför allt för små organisationer (små och medelstora företag och små myndigheter), genom att minska den administrativa bördan för dem och se till att deltagandet i Emas får mer uppmärksamhet. Ändringarna utgörs av följande: - Miljöledningssystem. Emas kommer även i fortsättningen att bygga på det miljöledningssystem som ingår i standarden ISO 14001, och kompletteras med följande element: - Stärkt mekanism för regelefterlevnad. Före den första registreringen måste en Emas-organisation visa att den följer tillämplig miljölagstiftning. En dialog mellan organisationen och de nationella tillsynsmyndigheterna uppmuntras. Kontrollanternas roll stärks när det gäller att garantera att organisationen efterlever reglerna. Begreppet icke-efterlevnad klargörs och de behöriga organens förfaranden för registrering och avregistrering på grund av icke-efterlevnad harmoniseras. - Skärpt miljörapportering. Emas-registrerade organisationer måste rapportera miljöprestanda med hjälp av kärnindikatorer. Sådana indikatorer fastställs för följande miljöområden: energieffektivitet, material- och resurseffektivitet, avfall, utsläpp och biologisk mångfald/markanvändning. - Riktlinjer för bästa praxis när det gäller miljöledning. För att stödja ett mer harmoniserat genomförande av bästa praxis när det gäller miljöledning tar kommissionen initiativ till att utarbeta referensdokument. Dokumenten avser specifika sektorer och inriktas både på produktionsverksamhetens direkta miljöaspekter och på indirekta aspekter, såsom produktutformning och miljöpåverkan av verksamhet i föregående och efterföljande led.Det är frivilligt att använda referensdokument, men Emas-organisationer uppmuntras att använda sådana när de inrättar sina miljöledningssystem och fastställer sina miljömål. Kontrollanterna måste hänvisa till dokumenten som riktmärke för effektiva ledningssystem. - Villkor och förfaranden för ackreditering och kontroll harmoniseras och fastställs för att man ska komma till rätta med det ojämna genomförandet i olika medlemsstater, vilket underminerar ordningens trovärdighet. I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr xxxx/2008 av den [………] om krav för ackreditering och marknadsövervakning i samband med saluföring av produkter finns bestämmelser om ackreditering på nationell och europeisk nivå. I förordningen betonas att det rör sig om en offentlig verksamhet och den högsta nivån av myndighetskontroll. Vidare fastställs ramarna för erkännande av den befintliga europeiska samarbetsorganisationen för ackreditering European co-operation for Accreditation (EA) så att man kan säkerställa ett fungerande och strikt system för inbördes utvärdering. I den förordningen fastställs också den övergripande ram som gör den befintliga lagstiftningen om ackreditering fullständig. Genom det här förslaget till reviderad Emas-förordning kompletteras dessa bestämmelser i den mån det behövs, samtidigt som hänsyn tas till särdragen i den frivilliga Emas-ordningen och, när så är lämpligt, mer specifika bestämmelser fastställs. - Geografisk räckvidd. Organisationer utanför gemenskapen får delta i ordningen. En organisation utanför gemenskapen kan registrera sig i någon av medlemsstaterna, och organisationens miljöledningssystem måste kontrolleras och godkännas av en kontrollant som ackrediterats i den medlemsstat där organisationen kommer att ansöka om registrering. - Åtgärder som minskar den administrativa bördan och skapar incitament: - Förenklat förfarande för gruppregistrering. - Sänkta registreringsavgifter för små organisationer (små och medelstora företag och små myndigheter)[12] - De nationella myndigheterna i medlemsstaterna måste avgöra på vilka områden de kan minska administrationen för Emas-registrerade organisationer i samband med miljölagstiftning, t.ex. genom att miljötillstånd inte behöver förnyas lika ofta som tidigare. Det kommer att genomföras regelbundna samråd i medlemsstaterna mellan de behöriga organen för Emas och tillsynsmyndigheterna. Kommissionen arrangerar informationsutbyte i detta avseende. - De nationella myndigheterna måste överväga och, när så är lämpligt och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd i fördraget, införa incitament som kan gynna Emas-registrerade organisationer, såsom tillgång till finansiering eller skatteincitament inom ramen för ordningar som stöder industrins miljöprestanda. - Reglerna för användning av Emas logotyp förenklas och nu gällande begränsningar tas bort. - PR-verksamhet för Emas, bland annat ”Emas Awards” och informationskampanjer på gemenskapsnivå och nationell nivå. 2008/0154 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1, med beaktande av kommissionens förslag[13], med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[14], med beaktande av Regionkommitténs yttrande[15], i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[16], och av följande skäl: (1) Enligt artikel 2 i fördraget ska gemenskapen bland annat främja en hållbar utveckling i hela gemenskapen. (2) I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[17] anges bättre samarbete och partnerskap med företag som strategier för att uppnå miljömålen. Frivilliga åtaganden är ett viktigt led i detta. I detta sammanhang anses det vara nödvändigt att främja en bredare deltagande i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) liksom initiativ som uppmuntrar organisationer att offentliggöra detaljerade prestandarapporter om miljö eller hållbar utveckling, som genomgått en oberoende kontroll. (3) I meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram[18] konstaterades att man måste se till att de frivilliga instrument som utformats för industrin fungerar bättre. Det konstaterades också att de har en stor potential, men att de inte är färdigutvecklade. Kommissionen uppmanas att se över dessa instrument för att främja deltagandet och minska administrationen vid hanteringen av dem. (4) Målet med Emas är att främja en fortsatt förbättring av organisationers miljöprestanda genom att organisationerna inför och tillämpar ett miljöledningssystem, att dessa systems prestanda regelbundet utvärderas på ett systematiskt och objektivt sätt, att det informeras om miljöprestanda, att det förs en öppen dialog med allmänheten och andra berörda parter och att de anställda aktivt engageras i organisationen och i fortbildning. (5) För att främja samstämmighet mellan gemenskapens rättsakter på miljöskyddsområdet bör kommissionen och medlemsstaterna ta ställning till hur Emas-registrering kan beaktas vid utarbetandet av lagstiftning eller användas för att genomdriva lagstiftning. För att göra Emas mer attraktivt för organisationer bör de också ta hänsyn till Emas i sina upphandlingsstrategier och i tillämpliga fall hänvisa till Emas eller motsvarande miljöledningssystem som villkor för fullgörande av byggentreprenads- och tjänstekontrakt. (6) Enligt artikel 15 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[19] måste kommissionen se över Emas mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits under dess tillämpning och föreslå Europaparlamentet och rådet lämpliga ändringar. (7) Förordning (EG) nr 761/2001 har visat sig vara effektiv när det gäller att främja förbättringar av organisationers miljöprestanda. Erfarenheterna från förordningens genomförande bör utnyttjas för att öka förutsättningarna för att Emas ska kunna förbättra organisationers allmänna miljöprestanda. (8) Organisationer bör uppmuntras att delta i Emas på frivillig basis och kan få ett mervärde i form av tillsyn, kostnadsbesparing och anseende. (9) Emas bör göras tillgängligt för alla organisationer, inom och utanför gemenskapen, vilkas verksamhet har en miljöpåverkan. Emas bör ge dem möjlighet att hantera miljöpåverkan och förbättra sina allmänna miljöprestanda. (10) Organisationer, framför allt små organisationer, bör uppmuntras att delta i Emas. Deras deltagande bör främjas genom att tillgången till information, befintliga stödmöjligheter och offentliga institutioner underlättas och genom att åtgärder för tekniskt stöd inrättas eller främjas. (11) Organisationer som tillämpar andra miljöledningssystem och som vill övergå till Emas bör kunna göra detta på ett så enkelt sätt som möjligt. Kopplingar till andra miljöledningsordningar bör beaktas. (12) Organisationer med anläggningar i en eller flera medlemsstater bör kunna registrera alla eller några av dessa genom en gemensam registrering. (13) Mekanismen för att fastställa att en organisation efterlever alla tillämpliga lagstadgade miljökrav bör stärkas för att öka Emas trovärdighet och framför allt för att göra det möjligt för medlemsstaterna att minska administrationen för registrerade organisationer genom avreglering eller regellättnader. (14) Genomförandet av Emas bör involvera organisationens medarbetare, eftersom detta ökar välbefinnandet på arbetsplatsen liksom kunskapen om miljöfrågor, som kan sprida sig både på och utanför arbetsplatsen. (15) Emas-logotypen bör vara ett kommunikations- och marknadsföringsmedel som är attraktivt för organisationerna och som ökar konsumenternas medvetenhet om Emas. Bestämmelserna för användningen av Emas-logotypen bör förenklas genom att endast en logotyp används, och nuvarande restriktioner bör avskaffas i den mån det inte leder till sammanblandning med andra produktrelaterade miljömärken. (16) Kostnaderna och avgifterna för Emas-registrering bör vara rimliga och stå i proportion till organisationens storlek och till det arbete som utförs av de behöriga myndigheterna. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd i fördraget bör möjligheter till befrielse och nedsättning för små organisationer övervägas. (17) Organisationer bör regelbundet utarbeta och offentliggöra miljöredovisningar och miljöprestandarapporter som ger allmänheten och andra berörda parter information om organisationernas efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav och deras miljöprestanda. (18) För att garantera att informationen är relevant och jämförbar bör rapporteringen om utvecklingen av organisationernas miljöprestanda ske på grundval av allmänna prestandaindikatorer som inriktas på centrala miljöområden. Detta bör bidra till att organisationerna kan jämföra sin prestanda mellan olika rapporteringsperioder. (19) Genom informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna bör det utarbetas referensdokument, som bland annat innehåller bästa miljöledningspraxis och miljöprestandaindikatorer för specifika sektorer. Sådana dokument bör hjälpa organisationerna att bättre rikta in sig på de viktigaste miljöaspekterna i en viss sektor. (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr xxxx/2008 av den [………] om krav för ackreditering och marknadsövervakning i samband med saluföring av produkter innehåller bestämmelser om ackreditering på nationell och europeisk nivå och fastställer den övergripande ramen för ackreditering. Denna förordning kompletterar dessa bestämmelser i den mån det behövs, samtidigt som hänsyn tas till särdragen i Emas, däribland behovet att säkerställa en hög trovärdighet gentemot berörda parter. När så är lämpligt fastställs i förordningen mer specifika bestämmelser.Bestämmelserna föreskriver ett oberoende och neutralt ackrediteringssystem, fortbildning och en lämplig tillsyn över miljökontrollanternas verksamhet och bör därigenom säkerställa deras kompetens och bidra till att den stadigt höjs. På så vis garanteras insyn och trovärdighet hos de organisationer som genomför Emas. (21) Både medlemsstaterna och Europeiska kommissionen bör genomföra PR-verksamhet och stödåtgärder. (22) Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd i fördraget bör medlemsstaterna skapa incitament för registrerade organisationer, såsom tillgång till finansiering eller skatteincitament inom ramen för ordningar som stöder industrins miljöprestanda. (23) Medlemsstaterna och kommissionen bör utarbeta och genomföra specifika åtgärder för att se till att fler organisationer deltar i Emas, framför allt små organisationer. (24) För att se till att denna förordning tillämpas på ett enhetligt sätt bör kommissionen vid behov utarbeta referensdokument för specifika sektorer på det område som omfattas av förordningen. (25) Efter att ha tillämpats en viss tid bör denna förordning ses över, om så är lämpligt, med hänsyn till de erfarenheter som gjorts. (26) Denna förordning ersätter förordning (EG) nr 761/2001 som därför bör upphävas. (27) Denna förordning inkluderar de användbara delarna i rekommendation 2001/680/EG av den 7 september 2001 om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[20] och rekommendation 2003/532/EG av den 10 juli 2003 om riktlinjer för genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) när det gäller val och användning av indikatorer för miljöprestanda[21]. Dessa rekommendationer bör inte längre tillämpas, eftersom de ersätts av den här förordningen. (28) Eftersom den föreslagna åtgärdens mål, nämligen att inrätta en gemensam ordning, som har hög trovärdighet, och undvika att det skapas olika nationella ordningar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. (29) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[22]. (30) Kommissionen bör framför allt ges befogenhet att inrätta förfaranden för inbördes utvärdering av behöriga organ, utarbeta referensdokument för specifika sektorer, erkänna att hela eller delar av befintliga miljöledningssystem uppfyller motsvarande krav i denna förordning liksom att ändra bilagorna I–VIII. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, bland annat genom att komplettera den med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i rådets beslut 1999/468/EG. (31) Eftersom det behövs en viss period för att införa ramar för en korrekt tillämpning av denna förordning, bör medlemsstaterna ha sex månader på sig efter det att förordningen trätt i kraft att ändra de förfaranden som tillämpas av ackrediteringsorgan och behöriga organ, så att de är i överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i denna förordning. Under denna sexmånadersperiod bör ackrediteringsorganen och de behöriga organen få fortsätta att tillämpa de förfaranden som införts genom förordning (EG) nr 761/2001. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I Allmänna bestämmelser Artikel 1 Syfte Härmed inrättas gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning, nedan kallad Emas , där organisationer med säte inom och utanför gemenskapen får delta på frivillig basis. Artikel 2 Definitioner I denna förordning gäller följande definitioner: 1. miljöpolicy : en organisations övergripande mål och handlingsprinciper i fråga om miljön, inbegripet uppfyllande av alla tillämpliga lagstadgade miljökrav samt ett åtagande om ständiga förbättringar av miljöprestanda. 2. miljöprestanda : resultatet av en organisations hantering av sina miljöaspekter. 3. regelefterlevnad : fullständigt uppfyllande av tillämpliga lagstadgade miljökrav, inklusive tillståndsvillkor. 4. miljöaspekt : en del av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som påverkar eller kan påverka miljön. 5. betydande miljöaspekt : en miljöaspekt som har eller kan ha en betydande miljöpåverkan. 6. direkt miljöaspekt : en miljöaspekt av en organisations verksamhet, produkter och tjänster som den har direkt kontroll över inom sitt miljöledningssystem. 7. indirekt miljöaspekt : en miljöaspekt som kan bli följden av en organisations kontakter med tredje parter och som i rimlig grad kan påverkas av en organisation. 8. miljöpåverkan : varje negativ eller positiv förändring i miljön som helt eller delvis är en följd av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster. 9. miljöprogram : en beskrivning av de åtgärder, ansvar och medel som tillämpas eller planeras för att uppnå övergripande och detaljerade miljömål och tidpunkten för när dessa övergripande och detaljerade miljömål senast ska uppnås. 10. övergripande miljömål : ett övergripande miljömål som följer av miljöpolicyn och som en organisation fastställer och som är kvantifierat där så är möjligt. 11. detaljerat miljömål : ett detaljerat och kvantifierat prestandakrav som följer av miljöpolicyn och de övergripande miljömålen, som är tillämpligt på organisationen eller delar därav och som måste fastställas och uppfyllas för att de övergripande målen ska uppnås. 12. miljöledningssystem : den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn. 13. bästa miljöledningspraxis : det mest effektiva miljöledningssystem som kan införas av organisationer inom en viss sektor och som kan leda till bästa miljöprestanda under givna ekonomiska och tekniska förhållanden. 14. intern miljörevision : en systematisk, dokumenterad, regelbunden och objektiv utvärdering av prestanda hos en organisation och hos de ledningssystem och arbetsmetoder som upprättats för att skydda miljön. 15. revisor : en person eller en grupp av personer som ingår i organisationen eller är en extern fysisk eller juridisk person, som handlar på den högsta organisationsledningens vägnar och gör en bedömning framför allt av det ledningssystem som tillämpas och fastställer överensstämmelsen med organisationens policy och program, vilket omfattar efterlevnad av de lagstadgade krav som gäller för organisationen. 16. miljöprestandarapport : utförlig information till allmänheten och andra intressenter om organisationens miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav. 17. miljöredovisning : utförlig information till allmänheten och andra intressenter om organisationens a) struktur och verksamhet, b) miljöpolicy och miljöledningssystem, c) miljöaspekter och miljöpåverkan, d) miljöprogram, övergripande och detaljerade miljömål, e) miljöprestandarapport med information om organisationens miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav. 18. miljökontrollant : en fysisk eller juridisk person eller en förening eller grupp av sådana personer som uppfyller kraven på ett organ för bedömning av överensstämmelse enligt definitionen i förordning (EG) nr xxxx/2008 och som har fått ackreditering i enlighet med den här förordningen. 19. organisation : företag, bolag, firma, rörelse, myndighet eller institution, med säte inom eller utanför gemenskapen, eller en del av eller en kombination av dessa, oavsett om de är juridiska personer eller ej, offentliga eller privata, som har sina egna funktioner och sin egen administration. 20. anläggning : hela det område på en viss geografisk plats som står under en organisations kontroll och som omfattar verksamhet, produkter och tjänster, inklusive all infrastruktur, utrustning och material. 21. kontroll : den bedömning av överensstämmelse som genomförs av en miljökontrollant för att visa att en organisations miljöpolicy, miljöledningssystem och revisionsprocess uppfyller kraven i denna förordning. 22. godkännande : den miljökontrollant som har utfört kontrollen bekräftar att informationen och uppgifterna i organisationens miljöredovisning och miljöprestandarapport är tillförlitliga, trovärdiga och korrekta och uppfyller kraven i denna förordning. 23. tillsynsmyndigheter : de behöriga myndigheter som av medlemsstaterna utsetts att upptäcka, förebygga och utreda överträdelser av tillämpliga lagstadgade miljökrav och vid behov vidta tillsynsåtgärder. 24. indikator för miljöprestanda : en specifik indikator som gör det möjligt att mäta en organisations miljöprestanda. 25. små organisationer : a) mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag[23], b) lokala myndigheter vars förvaltning omfattar mindre än 10 000 invånare eller andra myndigheter som har färre än 250 anställda och en årlig budget på högst 50 miljoner euro, eller en balansomslutning som inte överstiger 43 miljoner euro per år, däribland alla följande: i) Statliga eller andra offentliga förvaltningar, offentliga rådgivande organ på nationell, regional eller lokal nivå. ii) Fysiska eller juridiska personer som har offentliga förvaltningsuppgifter enligt nationell rätt, inbegripet särskilda uppgifter, verksamheter eller tjänster som rör miljön. iii) Fysiska eller juridiska personer som har offentligt ansvar eller offentliga uppgifter eller som tillhandahåller offentliga tjänster som rör miljön under överinseende av ett organ eller en person som avses i b. 26. ackrediteringsorgan : ett nationellt ackrediteringsorgan enligt förordning (EG) nr xxxx/2008. KAPITEL II Registrering av organisationer Artikel 3 Fastställande av det behöriga organet 1. Ansökan om registrering från organisationer i en medlemsstat ska göras hos ett behörigt organ i den medlemsstaten. 2. Ansökan om registrering från organisationer utanför gemenskapen får göras hos ett behörigt organ i den medlemsstat där den miljökontrollant som utförde kontrollen och som godkände organisationens miljöledningssystem är ackrediterad. 3. En organisation med anläggningar belägna i en eller flera medlemsstater får ansöka om en gemensam registrering för alla eller vissa av dessa anläggningar Ansökan om en gemensam registrering ska göras hos ett behörigt organ i den medlemsstat där organisationens huvudkontor eller ledningscentral som utsetts för tillämpning av denna bestämmelse ligger. Artikel 4 Förberedelse för registrering 1. Organisationer som vill bli förstagångsregistrerade ska göra en miljöutredning av organisationens alla miljöaspekter i enlighet med bilaga II. 2. Organisationer får rådgöra med det organ som avses i artikel 33.3 som är inrättat i den medlemsstat där organisationen ansöker om registrering. 3. Organisationer som har ett certifierat miljöledningssystem, erkänt enligt artikel 45.4, ska inte vara tvungna att genomföra en fullständig inledande miljöutredning, i fråga om information som tillhandahålls genom det erkända certifierade miljöledningssystemet. 4. Mot bakgrund av utredningens resultat ska organisationen utveckla och genomföra ett miljöledningssystem som omfattar alla de krav som avses i bilaga II och som beaktar bästa miljöledningspraxis enligt artikel 46 om sådan finns för sektorn i fråga. 5. Organisationer ska tillhandahålla faktaunderlag eller dokument som styrker att organisationen uppfyller alla tillämpliga lagstadgade miljökrav som har identifierats. Organisationer får begära ett utlåtande om efterlevnad från den eller de behöriga tillsynsmyndigheterna enligt artikel 33.5. Organisationer utanför gemenskapen ska också hänvisa till de lagstadgade miljökrav som är tillämpliga på liknande organisationer i de medlemsstater där de avser att lämna in en ansökan. 6. Organisationer ska utföra en intern revision i enlighet med de krav som anges i bilaga III. 7. Organisationer ska utarbeta en miljöredovisning i enlighet med bilaga IV del B. Om sådana särskilda referensdokument som avses i artikel 46 finns för den specifika sektorn, ska bedömningen av organisationens prestanda göras mot bakgrund av dokumentet i fråga. 8. Den inledande miljöutredningen, miljöledningssystemet, revisionsprocessen och miljöredovisningen ska kontrolleras av en ackrediterad miljökontrollant, och miljöredovisningen ska godkännas av den miljökontrollanten. Artikel 5 Registreringsansökan 1. Varje organisation som uppfyller kraven i artikel 4 får ansöka om registrering. 2. Registreringsansökan ska göras hos det behöriga organ som fastställs i artikel 3 och ska innehålla följande: a) Den godkända miljöredovisningen i elektroniskt format. b) Den deklaration som avses i artikel 24.9, undertecknad av den miljökontrollant som har godkänt miljöredovisningen. c) En ifylld blankett, som inkluderar åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI. d) Bevis på betalning av gällande avgifter. KAPITEL III Registrerade organisationers skyldigheter Artikel 6 Bibehållande av Emas-registrering 1. En registrerad organisation ska vart tredje år 27. låta kontrollera miljöledningssystemet och revisionsprogrammet i sin helhet, 28. utarbeta miljöredovisningen i enlighet med de krav som anges i bilaga IV delarna B och D, 29. få miljöredovisningen godkänd, 30. sända den godkända miljöredovisningen till det behöriga organet, 31. till det behöriga organet sända en ifylld blankett, som inkluderar åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI. 2. En registrerad organisation ska varje år 32. utföra en intern revision av miljöprestanda och efterlevnaden av tillämpliga lagstadgade miljökrav i enlighet med bilaga III, 33. utarbeta en miljöprestandarapport i enlighet med de krav som anges i bilaga IV delarna C och D, 34. sända den godkända miljöprestandarapporten till det behöriga organet, 35. till det behöriga organet sända en ifylld blankett, som inkluderar åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI. 3. Registrerade organisationer ska göra sin miljöredovisning och miljöprestandarapport tillgängliga för allmänheten inom en månad efter registreringen och inom en månad efter bibehållande av registreringen. De får uppfylla det kravet genom att ge tillgång till miljöredovisningen på begäran eller genom att skapa länkar till webbplatser där miljöredovisningen är tillgänglig. De ska underrätta det behöriga organet om hur de ger allmänheten tillgång till informationen. Artikel 7 Undantag för små organisationer 1. Behöriga organ ska på begäran av en liten organisation förlänga det treåriga intervall som avses i artikel 6.1 till högst fem år eller det ettåriga intervall som avses i artikel 6.2 till högst två år för den organisationen, under förutsättning att alla följande villkor uppfylls: a) Inga miljörisker föreligger. b) Organisationen har inga planer på operativa ändringar av miljöledningssystemet. c) Det föreligger inga betydande lokala miljöproblem. 2. För att få förlängning enligt punkt 1 ska den berörda organisationen lämna in en ansökan till det behöriga organ som har registrerat organisationen och styrka att villkoren för undantaget är uppfyllda. 3. Organisationer som i enlighet med punkt 1 får förlängning till högst två år ska skicka den icke-godkända miljöprestandarapporten till det behöriga organet varje år som de är undantagna från kravet att ha en godkänd miljöprestandarapport. Artikel 8 Väsentliga ändringar 1. Om det sker väsentliga ändringar i en registrerad organisation, ska organisationen göra en kompletterande miljöutredning av dessa ändringar, inklusive av deras miljöaspekter och miljöpåverkan. 2. Organisationen ska uppdatera den inledande miljöutredningen och ändra organisationens miljöpolicy i enlighet därmed. 3. Den uppdaterade miljöutredningen och den ändrade miljöpolicyn ska kontrolleras och godkännas. 4. Efter godkännande ska organisationen meddela ändringarna till det behöriga organet med hjälp av blanketten i bilaga VI och göra ändringarna tillgängliga för allmänheten. Artikel 9 Miljörevision 1. En registrerad organisation ska upprätta ett revisionsprogram som säkerställer att alla organisationens verksamheter under en tidsperiod på högst tre år genomgår en revision enligt de krav som anges i bilaga III. 2. Revisionen ska utföras av revisorer som enskilt eller tillsammans har den nödvändiga kompetensen för att utföra dessa uppgifter och som är tillräckligt oberoende av de verksamheter de granskar för att kunna göra en objektiv bedömning. 3. I organisationens miljörevisionsprogram ska det fastställas mål för varje revision eller revisionsperiod samt revisionsfrekvens för varje enskild verksamhet. 4. Revisorerna ska utarbeta en skriftlig revisionsrapport i slutet av varje revision eller revisionsperiod. 5. Revisorn ska underrätta organisationen om iakttagelser och slutsatser från revisionen. 6. Efter revisionsprocessen ska organisationen utarbeta och genomföra en lämplig handlingsplan. 7. Organisationen ska införa lämpliga rutiner som säkerställer att revisionsresultaten följs upp. Artikel 10 Användning av Emas-logotypen 1. Den Emas-logotyp som anges i bilaga V får användas endast av registrerade organisationer och endast så länge deras registrering är giltig. Logotypen ska alltid ange organisationens registreringsnummer. 2. Emas-logotypen får endast användas i enlighet med de tekniska specifikationer som anges i bilaga V. 3. En organisation som, i enlighet med artikel 3.3, väljer att inte inkludera alla sina anläggningar inom gemenskapen i en gemensam registrering, ska se till att det i kommunikationerna med allmänheten och i användningen av Emas-logotypen är tydligt vilka anläggningar som omfattas av registreringen. 4. Logotypen får inte användas tillsammans med jämförande påståenden om andra verksamheter och tjänster eller på ett sätt som kan leda till sammanblandning med produktrelaterade miljömärken. 5. All miljöinformation som offentliggörs av en registrerad organisation får förses med Emas-logotypen, under förutsättning att det finns en hänvisning till organisationens senaste miljöredovisning från vilken informationen har hämtats och att en miljökontrollant har godkänt informationen som a) korrekt, b) belagd och kontrollerbar, c) relevant och ingående i korrekt sammanhang, d) representativ för organisationens allmänna miljöprestanda, e) svår att feltolka, f) betydelsefull i förhållande till den totala miljöpåverkan. KAPITEL IV Regler för behöriga organ Artikel 11 Utseende av behöriga organ och deras roll 1. Medlemsstaterna ska utse behöriga organ som ska ansvara för registrering av organisationer i enlighet med denna förordning. De behöriga organen ska kontrollera nya och befintliga registreringar av organisationer. 2. Behöriga organ får vara nationella, regionala eller lokala. 3. De behöriga organens sammansättning ska säkerställa deras självständighet och neutralitet. 4. Behöriga organ ska ha tillräckliga resurser, både ekonomiska och personella, för att kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. 5. Behöriga organ ska tillämpa denna förordning på ett enhetligt sätt och medverka i regelbunden inbördes utvärdering enligt artikel 16. Artikel 12 Skyldigheter i fråga om registreringsförfarandet 1. Behöriga organ ska fastställa rutiner för registrering av organisationer. De ska särskilt fastställa regler för att a) behandla anmärkningar från intressenter, inklusive ackrediteringsorgan och behöriga tillsynsmyndigheter, avseende sökande eller registrerade organisationer, b) avslå registreringsansökningar och för att permanent eller tillfälligt avregistrera organisationer, och c) behandla överklaganden och klagomål mot deras beslut. 2. Behöriga organ ska upprätta och föra ett register över organisationer som är registrerade i deras medlemsstater, inklusive deras miljöredovisning eller miljöprestandarapport i elektroniskt format, och uppdatera registret varje månad. Registret ska vara tillgängligt för allmänheten på en webbplats. 3. Behöriga organ ska varje månad underrätta kommissionen om ändringar i det register som avses i punkt 2. Artikel 13 Registrering av organisationer 1. Behöriga organ ska behandla ansökningar om registrering av organisationer i enlighet med de rutiner som fastställts för detta. 2. När en organisation ansöker om registrering ska det behöriga organet registrera organisationen och ge den ett registreringsnummer om alla följande villkor är uppfyllda: a) Det behöriga organet har mottagit en registreringsansökan som innehåller alla de handlingar som anges i artikel 5.2 a–d. b) Det behöriga organet har försäkrat sig om att kontrollen och godkännandet har utförts i enlighet med de skyldigheter som anges i artiklarna 24–27. c) Det behöriga organet är på grundval av inkommet faktaunderlag eller genom en positiv rapport från den behöriga tillsynsmyndigheten förvissad om att organisationen uppfyller lagstadgade krav. 3. Behöriga organ ska informera organisationen om att den har registrerats. 4. Om ett behörigt organ kommer fram till att en sökande organisation inte uppfyller kraven i punkt 2 ska organet avslå organisationens registreringsansökan. 5. Om ett behörigt organ tar emot en tillsynsrapport från ackrediteringsorganet som visar att miljökontrollantens verksamhet inte har utförts tillräckligt väl för att garantera att den sökande organisationen uppfyller kraven i denna förordning, ska registreringsansökan avslås. 6. Det behöriga organet ska rådgöra med de berörda parterna inklusive organisationen själv för att få tillräckligt underlag för beslut om avslag på en organisations registreringsansökan. Artikel 14 Tillfällig eller permanent avregistrering av organisationer 1. Om ett behörigt organ anser att en registrerad organisation inte uppfyller kraven i denna förordning, ska organet ge organisationen möjlighet att lämna synpunkter i frågan. Om organisationen inte lämnar ett tillfredsställande svar, ska den avregistreras tillfälligt eller permanent. 2. Om ett behörigt organ tar emot en tillsynsrapport från ackrediteringsorganet som visar att miljökontrollantens verksamhet inte har utförts tillräckligt väl för att garantera att den Emas-registrerade organisationen uppfyller kraven i denna förordning, ska registreringen uppskjutas. 3. En registrerad organisation ska tillfälligt eller permanent avregistreras, beroende på vad som är lämpligt, om den underlåter att inom en månad efter begäran inlämna något av följande till det behöriga organet: a) De godkända uppdateringarna av miljöredovisningarna, miljöprestandarapporten eller den undertecknade deklaration som avses i artikel 24.9. b) En ifylld blankett, som inkluderar åtminstone de minimiuppgifter som anges i bilaga VI, från organisationen. 4. Om ett behörigt organ av den behöriga tillsynsmyndigheten informeras om att en organisation har brutit mot något tillämpligt lagstadgat miljökrav, ska organet avregistrera organisationen tillfälligt eller permanent, beroende på vad som är lämpligt. 5. Om ett behörigt organ beslutar om tillfällig eller permanent avregistrering ska det åtminstone ta hänsyn till följande: a) De miljöeffekter som blir följden om organisationen inte fullgör skyldigheterna enligt denna förordning. b) Möjligheten att förutse att organisationen inte fullgör skyldigheterna enligt denna förordning, eller de omständigheter som ledde till detta. c) Tidigare fall då organisationen inte har fullgjort skyldigheterna enligt denna förordning. d) Särskilda omständigheter som rör organisationen. 6. Det behöriga organet ska rådgöra med de berörda parterna inklusive organisationen själv för att få tillräckligt underlag för beslut om tillfällig eller permanent avregistrering av en organisation. 7. Om det behöriga organet på annat sätt än genom ackrediteringsorganets tillsynsrapport har erhållit bevis för att miljökontrollantens verksamhet inte har utförts tillräckligt väl för att säkerställa att kraven i denna förordning uppfylls av organisationen, ska det behöriga organet rådgöra med det ackrediteringsorgan som utövar tillsyn över miljökontrollanten. 8. Det behöriga organet ska motivera eventuella åtgärder som vidtas. 9. Det behöriga organet ska förse organisationen med relevant information om samråden med berörda parter. 10. En tillfällig avregistrering av en organisation ska upphävas om det behöriga organet har fått betryggande information om att organisationen uppfyller kraven i denna förordning. Artikel 15 Forum av behöriga organ 1. Ett forum av behöriga organ från alla medlemsstater (nedan kallat forum ) ska inrättas av de behöriga organen. Det ska sammanträda minst en gång per år i närvaro av en företrädare för kommissionen. 2. Behöriga organ från varje medlemsstat ska delta i forumet. Om flera behöriga organ inrättas inom en medlemsstat, ska lämpliga åtgärder vidtas för att se till att alla dessa informeras om forumets verksamhet. 3. Forumet ska utarbeta vägledning för att säkerställa en konsekvent tillämpning av de rutiner som gäller för registrering av organisationer enligt denna förordning, inklusive tillfällig och permanent avregistrering av organisationer. Det ska till kommissionen överlämna vägledningsdokument och dokument om inbördes utvärdering. Dessa dokument ska göras tillgängliga för allmänheten. 4. Forumet ska självt anta sin arbetsordning. Artikel 16 Inbördes utvärdering av behöriga organ 1. Forumet ska organisera en inbördes utvärdering för att bedöma om varje behörigt organ tillämpar registreringssystemet i enlighet med denna förordning och för att utarbeta en enhetlig modell för tillämpning av reglerna om registrering. 2. Den inbördes utvärderingen ska utföras regelbundet och minst vart fjärde år. Alla behöriga organ ska delta i den inbördes utvärderingen. 3. Den inbördes utvärderingen ska minst omfatta en bedömning av reglerna och rutinerna för a) registrering, b) avslag på registreringsansökan, c) tillfällig avregistrering av organisationer från det register som avses i artikel 12.2, d) permanent avregistrering av organisationer från det register som avses i artikel 12.2, e) hantering av det register som avses i artikel 12.2. 4. Kommissionen ska fastställa rutiner för utförande av utvärderingen, inklusive lämpliga rutiner för överklagande av beslut som fattas till följd av utvärderingen. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3. 5. Forumet ska sända en årlig rapport om den inbördes utvärderingen till kommissionen. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten. KAPITEL V Miljökontrollanter Artikel 17 Miljökontrollanters uppgifter 1. Miljökontrollanter ska bedöma om en organisations miljöutredning, miljöpolicy, ledningssystem och revisionsförfaranden uppfyller kraven i denna förordning. 2. Miljökontrollanter ska kontrollera följande: a) Organisationens efterlevnad av alla krav i denna förordning i fråga om den inledande miljöutredningen, miljöledningssystemet, miljörevisionen och dess resultat samt miljöredovisningen eller miljöprestandarapporten. b) Organisationens efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav på gemenskapsnivå eller på nationell, regional eller lokal nivå. c) Organisationens ständiga förbättring av miljöprestanda. d) Tillförlitligheten, trovärdigheten och korrektheten hos sakuppgifter och information i följande dokument: i) Miljöredovisningen. ii) Miljöprestandarapporten. iii) Varje miljöinformation som ska godkännas. 3. Miljökontrollanter ska särskilt undersöka den tekniska kvaliteten på den inledande miljöutredningen eller miljörevisionsförfaranden och andra rutiner som tillämpas av organisationen, utan att i onödan upprepa dessa rutiner. 4. Miljökontrollanter ska vid behov göra stickprovskontroller för att avgöra om resultaten av internrevisionen är tillförlitliga. 5. Vid kontrollen i samband med förberedelse för registrering av en organisation ska miljökontrollanten särskilt kontrollera att minst följande krav uppfylls av organisationen: a) Det finns ett miljöledningssystem som fungerar fullt ut i enlighet med bilaga I. b) Det finns ett fullständigt planerat revisionsprogram som har tagits i bruk i enlighet med bilaga III och som omfattar åtminstone områden med den mest betydande miljöpåverkan. c) Ledningens genomgång som avses i bilaga II del A är slutförd. d) En miljöredovisning har utarbetats i enlighet med bilaga IV del B. 6. Vid kontrollen i samband med bibehållande av registrering enligt artikel 6.1 ska miljökontrollanten kontrollera att följande krav uppfylls av organisationen: a) Det finns ett fullt fungerande miljöledningssystem i enlighet med bilaga II. b) Det finns ett fullt fungerande planerat revisionsprogram, med minst en revisionsperiod genomförd i enlighet med bilaga III. c) En ledningens genomgång har slutförts. d) En miljöredovisning har utarbetats i enlighet med bilaga IV del B. 7. Vid kontrollen i samband med bibehållande av registrering enligt artikel 6.2 ska miljökontrollanten kontrollera att minst följande krav uppfylls av organisationen: a) Organisationen har genomfört en intern revision av miljöprestanda och efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav i enlighet med bilaga III. b) Organisationen uppvisar en fortlöpande efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav och en ständig förbättring av miljöprestanda. c) Organisationen har utarbetat en miljöredovisning i enlighet med bilaga IV del C. Artikel 18 Kontrollfrekvens 1. Miljökontrollanten ska i samråd med organisationen utforma ett program som säkerställer kontrollen av alla faktorer som krävs för registrering och bibehållande av registrering enligt artiklarna 4–6. 2. Miljökontrollanten ska med intervall på högst tolv månader godkänna all uppdaterad information i miljöredovisningen eller miljöprestandarapporten. Artikel 19 Krav på miljökontrollanter 1. Den som vill bli ackrediterad miljökontrollant enligt denna förordning ska lämna in en ansökan till det ackrediteringsorgan från vilket ackreditering söks. I ansökan ska det ackrediteringsområde som ansökan avser anges genom hänvisning till näringsgrensindelningen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006[24]. 2. Miljökontrollanten ska för ackrediteringsorganet på lämpligt sätt styrka sin kunskap, erfarenhet och tekniska kompetens som är relevant för det ackrediteringsområde som ansökan avser inom följande områden: a) Denna förordning. b) Den allmänna funktionen hos miljöledningssystem. c) Relevanta referensdokument för specifika sektorer, utgivna av kommissionen enligt artikel 46, för tillämpning av denna förordning. d) De krav i lagar och andra författningar som är relevanta för den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas. e) Miljöaspekter och miljöpåverkan, inbegripet miljödimensionen av hållbar utveckling. f) Miljörelaterade tekniska aspekter av den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas. g) Den allmänna funktionen hos den verksamhet som ska kontrolleras och godkännas, i syfte att bedöma ledningssystemets lämplighet när det gäller hur organisationen och dess produkter, tjänster och verksamhet interagerar med miljön, däribland minst följande: i) Teknik som organisationen använder. ii) Terminologi och verktyg som används i verksamheten. iii) Operativa verksamheter och utmärkande egenskaper för deras interaktion med miljön. iv) Metoder för bedömning av betydande miljöaspekter. v) Teknik för kontroll och begränsning av utsläpp. h) Krav och metoder för miljörevision, inbegripet förmågan att genomföra effektiva revisioner av ett miljöledningssystem, identifiera relevanta iakttagelser och slutsatser samt utarbeta och presentera revisionsrapporter, både muntligt och skriftligt, baserade på en god dokumentation av revisionen. i) Informationsrevision, miljöredovisning och miljöprestandarapport i samband med hantering, lagring och bearbetning av data, presentation av data i skriftlig och grafisk form för bedömning av eventuella datafel, användning av antaganden och uppskattningar. j) Miljödimensionen av produkter och tjänster, inbegripet miljöaspekter och miljöprestanda under och efter användningen, och fullständigheten i uppgifter som tillhandahålls för beslut i miljöfrågor. 3. Miljökontrollanten ska följa ett program för kontinuerlig professionell utveckling inom de kompetensområden som anges i punkt 2 och vara beredd att låta ackrediteringsorganet bedöma kompetensen. 4. Miljökontrollanten ska vara oberoende, särskilt i förhållande till organisationens revisor eller konsult, opartisk och objektiv i sin verksamhet. 5. Miljökontrollanten ska se till att vara fri från alla kommersiella, ekonomiska och andra påtryckningar som kan påverka kontrollantens bedömning eller minska förtroendet för dennes oberoende bedömning och integritet i samband med kontrollverksamheten. Miljökontrollanten ska se till att alla regler som är tillämpliga i detta avseende följs. 6. Miljökontrollanten ska ha dokumenterade metoder och rutiner, inbegripet kvalitetskontrollrutiner och sekretessbestämmelser, för att uppfylla kontroll- och godkännandekraven i denna förordning. 7. En organisation som verkar som miljökontrollant ska ha en organisationsplan som visar funktioner och ansvarsfördelning inom organisationen samt ett dokument som anger organisationens rättsliga status, ägarförhållanden och finansiering. Organisationsplanen ska göras tillgänglig på begäran. Artikel 20 Kompletterande krav för miljökontrollanter som är fysiska personer och som enskilt utför kontroll- och godkännandeverksamhet 1. Fysiska personer som är miljökontrollanter och som enskilt utför kontroll- och godkännandeverksamhet ska, utöver att uppfylla kraven i artikel 19, ha a) all nödvändig kompetens för att utföra kontroll- och godkännandeverksamhet inom sina ackrediteringsområden, b) en ackreditering av begränsad omfattning, beroende på personlig kompetens. 2. Uppfyllande av dessa krav ska säkerställas genom den bedömning som gjorts före ackrediteringen och genom ackrediteringsorganets tillsyn. Artikel 21 Kompletterande krav för miljökontrollanter som är verksamma i tredjeländer 1. En miljökontrollant som avser att utföra kontroll- och godkännandeverksamhet i tredjeländer får ansöka om ackreditering för särskilda tredjeländer. 2. För att få ackreditering för ett tredjeland ska miljökontrollanten, utöver kraven i artiklarna 19 och 20, uppfylla följande krav: a) Kunskap om och förståelse av miljökraven i lagar och andra författningar i det tredjeland för vilket ackreditering söks. b) Kunskap om och förståelse av det officiella språket i det tredjeland för vilket ackreditering söks. 3. Kraven i punkt 2 ska anses vara uppfyllda om miljökontrollanten visar att det finns ett avtalsförhållande mellan kontrollanten och en kvalificerad person eller organisation som uppfyller dessa krav. Den personen eller organisationen ska vara oberoende av den organisation som ska godkännas. Artikel 22 Tillsyn över miljökontrollanter 1. Tillsyn över kontroll- och godkännandeverksamhet som utförs av miljökontrollanter i a) den medlemsstat där de är ackrediterade ska utövas av det ackrediteringsorgan som har utfärdat ackrediteringen, b) ett tredjeland ska utövas av det ackrediteringsorgan som har ackrediterat miljökontrollanten för denna verksamhet, c) en annan medlemsstat än den där ackrediteringen erhölls ska utövas av ackrediteringsorganet i den sistnämnda medlemsstaten. 2. Miljökontrollanten ska minst fem dagar före varje kontroll i en medlemsstat lämna uppgifter om ackrediteringens omfattning samt meddela tid och plats för kontrollen till det ackrediteringsorgan som ansvarar för tillsynen av miljökontrollanten i fråga. 3. Miljökontrollanten ska omedelbart underrätta ackrediteringsorganet om eventuella ändringar som har betydelse för ackrediteringen eller dess omfattning. 4. Ackrediteringsorganet ska vidta åtgärder för att, med regelbundna intervall på högst 24 månader, se till att miljökontrollanten fortfarande uppfyller ackrediteringskraven och övervaka den utförda kontroll- och godkännandeverksamhetens kvalitet. 5. Tillsynen får bestå av skrivbordsgranskning, kontroll på plats i organisationen, frågeformulär, granskning av miljöredovisningar eller miljöprestandarapporter som godkänts av miljökontrollanterna och granskning av kontrollrapport. Tillsynen ska stå i proportion till den verksamhet som miljökontrollanten utför. 6. Varje beslut av ackrediteringsorganet för att permanent eller tillfälligt återkalla ackrediteringen eller begränsa ackrediteringens omfattning får fattas först efter det att miljökontrollanten har beretts tillfälle att yttra sig. 7. Om det ackrediteringsorgan som utövar tillsyn anser att kvaliteten på miljökontrollantens arbete inte uppfyller kraven i denna förordning, ska en tillsynsrapport sändas till miljökontrollanten i fråga och till det behöriga organ som organisationen i fråga avser att ansöka om registrering hos eller som har registrerat organisationen i fråga. Vid fortsatt tvist ska tillsynsrapporten sändas till ackrediteringsorganens möte som avses i artikel 30. Artikel 23 Ytterligare krav för tillsyn över miljökontrollanter som verkar i en annan medlemsstat än den där de ackrediterades 1. En miljökontrollant som är ackrediterad i en medlemsstat ska, minst fem arbetsdagar innan kontroll- och godkännandeverksamhet utförs i en annan medlemsstat, lämna följande information till ackrediteringsorganet i den senare medlemsstaten: a) Uppgifter om ackrediteringsområde, kompetens och, i förekommande fall, gruppsammansättning. b) Tid och plats för kontroll och godkännande. c) Organisationens adress och kontaktuppgifter. Denna information ska lämnas före varje ny kontroll- och godkännandeverksamhet. 2. Ackrediteringsorganet får begära ytterligare information om kontrollantens kunskaper om tillämpliga lagstadgade miljökrav. 3. Ackrediteringsorganet får fastställa andra villkor än de som avses i punkt 1, endast om dessa andra villkor inte begränsar miljökontrollantens rätt att utföra tjänster i en annan medlemsstat än den där ackrediteringen erhölls. 4. Ackrediteringsorganet får inte använda förfarandet i punkt 1 för att fördröja miljökontrollantens ankomst. Om ackrediteringsorganet inte kan fullgöra sina uppgifter enligt punkterna 2 och 3 före den tidpunkt för kontroll och godkännande som kontrollanten har anmält i enlighet med punkt 1 b, ska det lämna en utförlig motivering till kontrollanten. 5. Ackrediteringsorganen får inte ta ut diskriminerande avgifter för anmälning och tillsyn. 6. Om det ackrediteringsorgan som utövar tillsyn anser att kvaliteten på miljökontrollantens arbete inte uppfyller kraven i denna förordning, ska en tillsynsrapport sändas till miljökontrollanten i fråga, till det ackrediteringsorgan som har utfärdat ackrediteringen och till det behöriga organ som organisationen i fråga avser att ansöka om registrering hos eller som har registrerat organisationen i fråga. Vid fortsatt tvist ska tillsynsrapporten sändas till ackrediteringsorganens möte som avses i artikel 30. 7. Organisationer ska tillåta ackrediteringsorganen att utöva tillsyn över miljökontrollanten under kontroll- och godkännandeprocessen. Artikel 24 Villkor för utförande av kontroll och godkännande 1. Miljökontrollanten ska verka inom sitt ackrediteringsområde och enligt ett skriftligt avtal med organisationen. Avtalet ska a) ange verksamhetens omfattning, b) ange villkor som syftar till att möjliggöra för miljökontrollanten att verka på ett oberoende och professionellt sätt, och c) förplikta organisationen till nödvändigt samarbete. 2. Miljökontrollanten ska se till att organisationens struktur är entydigt definierad och motsvarar verksamhetens faktiska indelning. Miljöredovisningen ska tydligt ange de olika delarna av den organisation som ska kontrolleras eller godkännas. 3. Miljökontrollanten ska göra en bedömning av de faktorer som anges i artikel 17. 4. Inom kontroll- och godkännandeverksamheten ska miljökontrollanten granska dokumentation, besöka organisationen, göra stickprovskontroller och föra samtal med personalen. 5. Före ett besök av miljökontrollanten ska organisationen förse denne med grundläggande information om organisationen och dess verksamhet, miljöpolicyn och miljöprogrammet, en beskrivning av det miljöledningssystem som används inom organisationen, uppgifter om den miljöutredning eller miljörevision som utförts, rapporten om denna utredning eller revision och eventuella korrigerande åtgärder som vidtagits därefter samt utkastet till miljöredovisning eller miljöprestandarapporten. 6. Miljökontrollanten ska sammanställa en skriftlig rapport till organisationen om resultatet av kontrollen, där det ska anges a) alla frågeställningar som har betydelse för den verksamhet som utförs av miljökontrollanten, b) en beskrivning av efterlevnaden av alla krav i denna förordning, inklusive styrkande handlingar, iakttagelser och slutsatser. 7. Om bestämmelserna i denna förordning överträds ska rapporten innehålla a) iakttagelser och slutsatser i fråga om organisationens bristande efterlevnad och underlag för dessa iakttagelser och slutsatser, b) tekniska brister i miljöutredningen, revisionsmetoden, miljöledningssystemet eller andra relevanta rutiner, c) avvikelser från utkastet till miljöredovisning eller miljöprestandarapporten samt detaljinformation om ändringar och tillägg som bör göras i miljöredovisningen eller miljöprestandarapporten, d) en bedömning av resultat och mål jämfört med de tidigare miljöredovisningarna och en bedömning av prestanda och av organisationens ständiga förbättring av prestanda. 8. Efter kontrollen ska miljökontrollanten godkänna organisationens miljöredovisning eller miljöprestandarapport för att bekräfta att den uppfyller kraven i denna förordning, under förutsättning att resultatet av kontrollen visar a) att informationen och uppgifterna i organisationens miljöredovisning eller miljöprestandarapport är tillförlitliga och korrekta och uppfyller kraven i denna förordning, b) att organisationen uppfyller alla tillämpliga lagstadgade miljökrav. 9. Efter godkännande ska miljökontrollanten utfärda en undertecknad deklaration enligt bilaga VII där det intygas att kontrollen har utförts i enlighet med denna förordning. Artikel 25 Kontroll och godkännande av små organisationer 1. Vid kontroll- och godkännandeverksamhet ska miljökontrollanten ta hänsyn till särskilda förhållanden i små organisationer, däribland a) korta rapporteringsvägar, b) personal som fyller flera funktioner, c) utbildning på arbetsplatsen, d) en förmåga att snabbt anpassa sig till förändringar och e) begränsad dokumentation av rutiner. 2. Miljökontrollanten ska utföra kontroll och godkännande på ett sätt som inte i onödan belastar små organisationer. 3. Miljökontrollanten ska ta hänsyn till objektiva bevis för att ett system är effektivt, däribland rutiner inom organisationen som står i proportion till verksamhetens storlek och komplexitet, arten av den miljöpåverkan verksamheten orsakar och personalens kompetens. Artikel 26 Villkor för kontroll och godkännande i andra medlemsstater än den där miljökontrollanten är ackrediterad 1. En miljökontrollant som är ackrediterad i en medlemsstat får utföra kontroll- och godkännandeverksamhet i varje annan medlemsstat i enlighet med kraven i denna förordning. 2. Miljökontrollanten ska minst fem dagar före varje kontroll eller godkännande i en annan medlemsstat än den där miljökontrollanten är ackrediterad lämna uppgifter om ackrediteringens omfattning samt tid och plats för kontrollen eller godkännandet till ackrediteringsorganet i den andra medlemsstaten. 3. Ackrediteringsorganet får begära ytterligare information om kontrollantens kunskaper om tillämpliga lagstadgade miljökrav. 4. Kontroll- eller godkännandeverksamheten ska stå under tillsyn av ackrediteringsorganet i den medlemsstat där verksamheten ska utövas. När verksamheten inleds ska den medlemsstaten underrättas. Artikel 27 Villkor för kontroll och godkännande i tredjeländer 1. En miljökontrollant som är ackrediterad i en medlemsstat får utföra kontroll- och godkännandeverksamhet för en organisation med säte i ett tredjeland i enlighet med kraven i denna förordning. 2. Miljökontrollanten ska minst sex veckor före kontroll eller godkännande i ett tredjeland lämna uppgifter om ackrediteringens omfattning samt tid och plats för kontrollen eller godkännandet till ackrediteringsorganet i den medlemsstat där organisationen i fråga avser att ansöka om registrering eller är registrerad. 3. Kontroll- och godkännandeverksamheten ska stå under tillsyn av ackrediteringsorganet i den medlemsstat där organisationen i fråga avser att ansöka om registrering eller är registrerad. När verksamheten inleds ska den medlemsstaten underrättas. Kapitel VI Ackrediteringsorgan Artikel 28 Ackreditering 1. Ackrediteringsorgan som utses av medlemsstaten i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr xxxx/2008 ska ansvara för ackreditering av miljökontrollanter och tillsyn över den verksamhet som utförs av miljökontrollanter enligt denna förordning. 2. Ackrediteringsorgan ska bedöma en miljökontrollants kompetens mot bakgrund av de faktorer som anges i artiklarna 19–21 och som är relevanta för den begärda ackrediteringen. 3. Miljökontrollanternas ackrediteringsområde ska fastställas i enlighet med näringsgrensindelningen i förordning (EEG) nr 1893/2006. Ackrediteringsområdet ska begränsas av miljökontrollantens kompetens och ska i tillämpliga fall ta hänsyn till verksamhetens storlek och komplexitet. 4. Ackrediteringsorganen ska fastställa lämpliga rutiner för ackreditering, avslag på ackrediteringsansökan, tillfällig eller permanent återkallelse av miljökontrollanters ackreditering och för tillsyn av miljökontrollanter. Detta ska innefatta rutiner för att beakta berörda parters, inbegripet behöriga organ, anmärkningar i fråga om miljökontrollanter som söker eller har erhållit ackreditering. 5. Vid avslag på ackrediteringsansökan ska ackrediteringsorganet underrätta miljökontrollanten om skälen för beslutet. 6. Ackrediteringsorganen ska upprätta, revidera och uppdatera en förteckning över miljökontrollanter och deras ackrediteringsområden i sina medlemsstater och varje månad meddela ändringar i förteckningen till kommissionen och till det behöriga organet i den medlemsstat där ackrediteringsorganet har sitt säte. 7. Inom ramen för de regler och rutiner för övervakning av verksamhet som anges i artikel 5.3 i förordning (EG) nr xxxx/2008 ska ett ackrediteringsorgan upprätta en tillsynsrapport där organet efter samråd med miljökontrollanten i fråga beslutar något av följande: a) Att miljökontrollantens verksamhet inte har utförts tillräckligt väl för att säkerställa att organisationen uppfyller kraven i denna förordning. b) Att miljökontrollantens kontroll och godkännande har utförts i strid med ett eller flera av kraven i denna förordning. Rapporten ska sändas till det behöriga organet i den medlemsstat där organisationen är registrerad eller ansöker om registrering och, i tillämpliga fall, till det ackrediteringsorgan som har utfärdat ackrediteringen. Artikel 29 Tillfällig eller permanent återkallelse av ackreditering 1. Tillfällig eller permanent återkallelse av ackreditering ska förutsätta ett samråd med berörda parter, inbegripet miljökontrollanten, för att ackrediteringsorganet ska få tillräckligt underlag för sitt beslut. 2. Ackrediteringsorganet ska informera miljökontrollanten om orsakerna till de åtgärder som vidtagits och, i tillämpliga fall, om den pågående diskussionen med den behöriga tillsynsmyndigheten. 3. Ackrediteringen ska återkallas tillfälligt eller permanent till dess att det säkerställs att kontrollanten uppfyller kraven i denna förordning, beroende på vad som är lämpligt med hänsyn till arten och omfattningen av försummelsen eller överträdelsen av lagstadgade krav. 4. En tillfällig återkallelse av ackrediteringen ska upphävas om ackrediteringsorganet har fått betryggande information om att miljökontrollanten uppfyller kraven i denna förordning. Artikel 30 Ackrediteringsorganens möte 1. Inom ramen för det organ som erkänns enligt artikel 14 i förordning (EG) nr xxxx/2008 ska ackrediteringsorganen från alla medlemsstater mötas minst en gång per år i närvaro av en företrädare för kommissionen (nedan kallat ackrediteringsorganens möte ). 2. Uppgiften för ackrediteringsorganens möte ska vara att säkerställa samstämmigheten i rutiner för följande: a) Ackrediteringen av kontrollanter enligt denna förordning, inklusive avslag på ansökan och tillfällig eller permanent återkallelse av ackreditering. b) Tillsyn över verksamhet som utförs av ackrediterade kontrollanter. 3. Ackrediteringsorganens möte ska ta fram vägledning om frågor inom ackrediteringsorganens kompetensområde. 4. Ackrediteringsorganens möte ska anta en arbetsordning. 5. De vägledningsdokument som avses i punkt 3 och den arbetsordning som avses i punkt 4 ska sändas till kommissionen. Artikel 31 Inbördes utvärdering av ackrediteringsorgan 1. Den inbördes utvärderingen i fråga om ackreditering av miljökontrollanter enligt denna förordning, som ska anordnas av det organ som avses i artikel 30.1 i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr xxxx/2008, ska minst omfatta en bedömning av regler och rutiner för följande: a) Kontrollanternas kompetens. b) Kontrollanternas oberoende, objektivitet och opartiskhet. c) Avgränsning av kontrollanternas ackrediteringsområde. d) Krav för kontrollanter. e) Tillsynsrutiner för kontrollanter som utför kontroll- och godkännandeverksamhet i medlemsstater. f) Tillsynsrutiner för kontrollanter som utför kontroll- och godkännandeverksamhet i tredjeländer. g) Hantering av förteckningen över ackrediterade miljökontrollanter. 2. Den inbördes utvärderingen av ackrediteringssystemen i fråga om tillämpningen av denna förordning ska utföras regelbundet och minst vart fjärde år. 3. Det organ som avses i artikel 30.1 ska sända en årlig rapport om den inbördes utvärderingen till kommissionen. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten. KAPITEL VII Regler för medlemsstaterna Artikel 32 Information om behöriga organ Medlemsstaterna ska informera kommissionen om de behöriga organens struktur och de rutiner som gäller för deras verksamhet. De ska regelbundet uppdatera informationen. Artikel 33 Stöd till organisationer när det gäller efterlevnad av lagstadgade miljökrav 1. Medlemsstaterna ska inrätta ett system som garanterar att information och stöd när det gäller lagstadgade miljökrav i den berörda medlemsstaten på begäran lämnas till organisationer i samband med registreringsförfarandet. 2. Stödet ska inbegripa följande: a) Information om tillämpliga lagstadgade miljökrav. b) Upplysning om behöriga tillsynsmyndigheter för varje lagstadgat miljökrav som konstaterats vara tillämpligt. c) Upplysning om och klargörande av metoder för att styrka att organisationen efterlever de lagstadgade miljökrav som konstaterats vara tillämpliga. d) Upprättande av kontakter med berörda tillsynsmyndigheter om så krävs. 3. Medlemsstater får överlåta den uppgift som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga organen eller till något annat organ. 4. Medlemsstaterna ska se till att de organ eller organisationer som de utsett i enlighet med punkt 3 har nödvändig sakkunskap och tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att fullgöra sina uppgifter. 5. Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheterna svarar på förfrågningar från organisationer om tillämpliga lagstadgade miljökrav inom deras behörighetsområde och ger information till organisationerna om i vilken grad de efterlever dessa krav. 6. Om det visar sig att registrerade organisationer inte efterlever kraven i denna förordning ska medlemsstaterna se till att de behöriga tillsynsmyndigheterna så snart som möjligt, och i alla händelser inom en månad, meddelar det behöriga organ som har registrerat organisationen. Artikel 34 PR-plan Medlemsstaterna ska anta en PR-plan som innehåller mål, åtgärder och initiativ för att främja Emas generellt sett och för att uppmuntra organisationer att delta i Emas. Artikel 35 Information 1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att ge allmänheten information om målen för och de viktigaste inslagen i Emas. 2. I tillämpliga fall ska medlemsstaterna, framför allt i samarbete med näringslivs- och konsumentorganisationer, miljöorganisationer, fackföreningar och lokala institutioner, använda facktidskrifter, lokaltidningar, PR-kampanjer och alla andra lämpliga medel för att förbättra den allmänna medvetenheten om Emas. 3. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att informera organisationer om innehållet i denna förordning. Artikel 36 PR-verksamhet Medlemsstaterna ska bedriva PR-verksamhet för Emas, inbegripet att (1) främja utbyte av kunskap och bästa praxis mellan alla berörda parter när det gäller Emas, (2) utarbeta effektiva metoder för att främja Emas och ställa dem till organisationers förfogande, (3) ge tekniskt stöd till organisationer då de fastställer och genomför sin marknadsföringsverksamhet, (4) uppmuntra partnerskap mellan organisationer för att främja Emas. Artikel 37 Främjande av små organisationers deltagande Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa små organisationers deltagande genom att (1) underlätta tillgången till information och stödfonder som är särskilt anpassade till dem, (2) se till att deras deltagande uppmuntras genom rimliga registreringsavgifter, (3) främja tekniska stödåtgärder, särskilt i kombination med initiativ som tas av branschspecifika eller lokala kontaktställen, lokala myndigheter, handelskamrar och yrkesorganisationer. Artikel 38 Grupper och stegvis ansats 1. Medlemsstaterna ska se till att lokala myndigheter, tillsammans med näringslivsorganisationer, handelskamrar och berörda parter, ger särskilt stöd till grupper av organisationer som är knutna till varandra genom geografisk närhet eller företagsverksamhet för att de ska kunna uppfylla de registreringskrav som avses i artiklarna 4–6. 2. Medlemsstaterna ska utarbeta program för att uppmuntra organisationer att införa ett miljöledningssystem. De ska framför allt uppmuntra en stegvis ansats som slutligen kan leda till Emas-registrering. Dessa system och program ska fungera så att onödiga kostnader för deltagarna undviks, i synnerhet för små organisationer. Artikel 39 Emas och andra miljöstrategier och miljöinstrument i gemenskapen 1. Medlemsstaterna ska tillsammans med behöriga organ och tillsynsmyndigheter fastställa en årlig strategi för hur Emas-registrering i enlighet med denna förordning a) kan beaktas vid utarbetandet av ny lagstiftning, b) kan användas som ett verktyg för tillämpning och genomdrivande av lagstiftning. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens lagstiftning, framför allt lagstiftning om konkurrens, beskattning och statligt stöd, ska medlemsstaterna i tillämpliga fall vidta åtgärder för att underlätta för organisationer att bli eller fortsätta vara Emas-registrerade. Åtgärderna ska utformas på något av följande två sätt: a) Regellättnader, så att en Emas-registrerad organisation anses efterleva vissa lagstadgade miljökrav som fastställs i andra rättsakter och som identifierats av de behöriga myndigheterna. b) Bättre lagstiftning, genom vilken andra rättsakter ändras så att bördan för organisationer som deltar i Emas undanröjs, minskas eller förenklas, i syfte att främja effektivt fungerande marknader och ökad konkurrenskraft. Artikel 40 Kostnader och avgifter 1. Medlemsstaterna ska införa ett avgiftssystem med beaktande av följande: a) Kostnader som uppstått i samband med att information och stöd ges till organisationer av de organ som medlemsstaterna utsett eller inrättat för detta ändamål i enlighet med artikel 33. b) Kostnader som uppstått i samband med ackreditering av och tillsyn över miljökontrollanter liksom andra kostnader för Emas. c) Kostnader för registrering hos behöriga organ liksom ytterligare kostnader för administrering av registreringsprocessen för organisationer utanför gemenskapen. Dessa avgifter får inte överskrida ett rimligt belopp och ska stå i proportion till organisationens storlek och det arbete som ska göras. 2. För att främja systemet får medlemsstaterna besluta att inte ta ut några avgifter. Artikel 41 Icke-efterlevnad 1. Om bestämmelserna i denna förordning inte efterlevs ska medlemsstaterna vidta lämpliga rättsliga och administrativa åtgärder. 2. Medlemsstaterna ska införa effektiva bestämmelser för att förhindra att Emas-logotypen används i strid med bestämmelserna i denna förordning. Artikel 42 Information och rapportering till kommissionen Medlemsstaterna ska varje år lämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits enligt denna förordning. I dessa rapporter ska medlemsstaterna ta hänsyn till den senaste rapport som kommissionen lämnat till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 47. KAPITEL VIII Regler för Europeiska kommissionen Artikel 43 Information 1. Kommissionen ska ge allmänheten information om målen för och de viktigaste inslagen i Emas. 2. Kommissionen ska upprätthålla och låta allmänheten få tillgång till a) ett register över miljökontrollanter och Emas-registrerade organisationer, b) en databas över miljöredovisningar och miljöprestandarapporter i elektroniskt format. Artikel 44 Samarbete och samordning 1. Kommissionen får främja samarbete mellan medlemsstaterna för att framför allt åstadkomma en enhetlig och konsekvent tillämpning av bestämmelserna i hela gemenskapen när det gäller följande: a) Registrering av organisationer. b) Miljökontrollanter. c) Den information och det stöd som avses i artikel 33. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av gemenskapens lagstiftning om offentlig upphandling ska kommissionen och andra av gemenskapens institutioner och organ i tillämpliga fall hänvisa till Emas eller likvärdiga miljöledningssystem som villkor för fullgörande av byggentreprenads- och tjänstekontrakt. Artikel 45 Förhållande till andra miljöledningssystem 1. Medlemsstaterna får till kommissionen lämna en skriftlig begäran om erkännande av att befintliga miljöledningssystem, eller delar av dessa, som certifierats i enlighet med lämpliga certifieringsförfaranden erkända på nationell eller regional nivå, uppfyller motsvarande krav i denna förordning. 2. Medlemsstaterna ska i sin begäran specificera de relevanta delarna av miljöledningssystemen och de motsvarande kraven i denna förordning. 3. Medlemsstaterna ska styrka att alla relevanta delar av de berörda miljöledningssystemen överensstämmer med denna förordning. 4. Efter att ha granskat en begäran som avses i punkt 1 ska kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 49.2 erkänna de relevanta delarna av miljöledningssystemen och erkänna ackrediteringskraven för certifieringsorganen om den anser att en medlemsstat a) i sin begäran tillräckligt tydligt har specificerat de relevanta delarna av miljöledningssystemen och de motsvarande kraven i denna förordning, b) har styrkt att alla relevanta delar av de berörda miljöledningssystemen överensstämmer med denna förordning. 5. Kommissionen ska offentliggöra hänvisningar till erkända miljöledningssystem, inbegripet relevanta avsnitt av Emas enligt bilaga I, och till erkända ackrediteringskrav i Europeiska unionens offentliga tidning . Artikel 46 Utarbetande av referensdokument för specifika sektorer Kommissionen ska se till att det sker ett informationsutbyte och samarbete mellan medlemsstaterna och andra berörda parter när det gäller bästa miljöledningspraxis för relevanta sektorer, så att det utarbetas referensdokument för specifika sektorer som innehåller bästa miljöledningspraxis och indikatorer för miljöprestanda för specifika sektorer. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning genom att komplettera den, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3. Artikel 47 Rapportering Kommissionen ska vart femte år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med information om de åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel liksom information som kommission erhållit från medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 32 och 42. KAPITEL IX Slutbestämmelser Artikel 48 Ändring av bilagorna 1. Kommissionen får ändra bilagorna om det är nödvändigt eller lämpligt, mot bakgrund av erfarenheter från genomförandet av Emas, för att tillgodose behov av vägledning om Emas-kraven och mot bakgrund av eventuella ändringar av internationella standarder eller nya standarder som har betydelse för denna förordnings verkan. 2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av denna förordning, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3. Artikel 49 Kommitté 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 2. När det hänvisas till denna punkt ska det rådgivande förfarandet i artikel 3 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 7.3 och artikel 8 i det beslutet. 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Artikel 50 Översyn Kommissionen ska se över Emas mot bakgrund av erfarenheterna från dess tillämpning och mot bakgrund av internationell utveckling. Kommissionen ska beakta de rapporter som lämnas till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 47. Artikel 51 Upphävande och övergångsbestämmelser 1. Följande rättsakter ska upphöra att gälla: a) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[25]. b) Kommissionens beslut 2001/681/EG av den 7 september 2001 om riktlinjer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[26]. c) Kommissionens beslut 2006/193/EG av den 1 mars 2006 om fastställande av bestämmelser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 om användningen av EMAS logotyp i undantagsfallen med transportförpackningar och tertiära förpackningar[27]. 2. Med avvikelse från punkt 1 ska andra, tredje och fjärde styckena i denna punkt gälla. Nationella ackrediteringsorgan och behöriga organ som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 ska fortsätta sin verksamhet. Medlemsstaterna ska ändra de förfaranden som tillämpas av ackrediteringsorgan och behöriga organ i enlighet med denna förordning. Medlemsstaterna ska se till att dessa system är fullt fungerande inom sex månader efter denna förordnings ikraftträdande. Organisationer som registrerats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 ska kvarstå i Emas-registret. Vid nästa kontroll av en organisation ska miljökontrollanten kontrollera om organisationen uppfyller de nya kraven i denna förordning. Om nästa kontroll ska äga rum tidigare än sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft får dagen för nästa kontroll skjutas upp sex månader i samförstånd med miljökontrollanten och de behöriga organen. Miljökontrollanter som ackrediterats i enlighet med förordning (EG) nr 761/2001 får fortsätta sin verksamhet i enlighet med de krav som fastställs i den här förordningen. 3. Hänvisningar till förordning (EG) nr 761/2001 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII. Artikel 52 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den […] På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande BILAGA I MILJÖUTREDNING Miljöutredningen ska omfatta följande områden: 1. Identifiering av tillämpliga lagstadgade miljökrav Utöver upprättandet av en förteckning över tillämpliga lagstadgade krav ska organisationen också ange hur det kan styrkas att den efterlever de olika kraven. 2. Identifiering av alla direkta och indirekta miljöaspekter som har betydande miljöpåverkan , i tillämpliga fall med angivande av kvalitet och kvantitet, och upprättande av ett register över dem som identifierats som betydande. Organisationerna bör beakta följande punkter när de bedömer betydelsen av en miljöaspekt: 36. Potential att orsaka miljöskada. 37. Den lokala, regionala och globala miljöns känslighet. 38. Aspektens eller påverkans storlek, frekvens och reversibilitet. 39. Förekomsten av och kraven i relevant miljölagstiftning. 40. Betydelse för intressenter och organisationens anställda. a) Direkta miljöaspekter Direkta miljöaspekter omfattar den del av en organisations verksamhet, produkter och tjänster som den har direkt kontroll över inom sitt miljöledningssystem. Alla organisationer måste beakta de direkta miljöaspekterna av sin verksamhet. Direkta miljöaspekter kan beröra följande (listan är inte uttömmande): 41. Lagstadgade krav och tillståndsbegränsningar. 42. Utsläpp i luft. 43. Utsläpp i vatten. 44. Produktion, återvinning, återanvändning, transport och bortskaffande av fast och annat avfall, särskilt farligt avfall. 45. Användning och förorening av mark. 46. Användning av naturtillgångar och råvaror (inklusive energi). 47. Lokala frågor (buller, vibrationer, lukt, damm, estetiska frågor etc.). 48. Transportfrågor (med avseende på såväl varor som tjänster). 49. Risk för miljöolyckor och -påverkan som uppkommer eller troligen uppkommer som en följd av tillbud, olyckor och eventuella nödsituationer. 50. Inverkan på den biologiska mångfalden. b) Indirekta miljöaspekter Indirekta miljöaspekter kan vara ett resultat av en organisations kontakter med tredje parter som till rimlig grad kan påverkas av den organisation som söker Emas-registrering. För organisationer utanför industrisektorn, till exempel lokala myndigheter och finansinstitut, är det viktigt att även överväga de miljöaspekter som är förknippade med deras kärnverksamhet. En inventering som begränsas till miljöaspekter av en organisations belägenhet och anläggningar är otillräcklig. Dessa krav omfattar, men begränsas inte till: 51. Livscykelrelaterade produktfrågor (formgivning, utveckling, förpackning, transport, användning och återvinning/bortskaffande av avfall). 52. Kapitalinvesteringar, låneverksamhet och försäkringsverksamhet. 53. Nya marknader. 54. Val av tjänster och deras sammansättning (exempelvis transport eller catering). 55. Administrativa och planeringsmässiga beslut. 56. Produktutbud. 57. Entreprenörers, underleverantörers och leverantörers miljöprestanda och rutiner. Organisationerna ska dessutom kunna visa att de betydande miljöaspekterna i samband med inköpsförfarandena har identifierats och att betydande påverkan i samband med dessa aspekter behandlas inom ramen för miljöledningssystemet. Vad gäller ovannämnda indirekta miljöaspekter ska en organisation beakta hur stor inverkan den kan utöva på dessa aspekter och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska miljöpåverkan. 3. Beskrivning av kriterierna för att bedöma miljöpåverkans betydelse Organisationerna ska fastställa kriterier för att bedöma miljöaspekternas betydelse med avseende på verksamhet, produkter och tjänster i syfte att avgöra vilka som har en betydande miljöpåverkan. De kriterier som utarbetas av en organisation ska beakta gemenskapslagstiftningen och vara heltäckande, tillåta oberoende kontroll, vara reproducerbara och ha gjorts tillgängliga för allmänheten. De punkter som ska beaktas när man fastställer kriterier för att bedöma betydelsen av en organisations miljöaspekter kan omfatta men begränsas inte till 58. information om miljöns tillstånd i syfte att kunna bestämma vilka av organisationens verksamheter, produkter och tjänster som kan ha miljöpåverkan, 59. organisationens befintliga data med avseende på material- och energianvändning, utsläpp, avfall och utsläpp uttryckt som risker, 60. intressenters åsikter, 61. miljöaktiviteter inom organisationen som regleras, 62. inköpsverksamhet, 63. konstruktion, utveckling, tillverkning, distribution, service, användning, återanvändning, materialåtervinning och bortskaffande av organisationens produkter, 64. de aktiviteter inom en organisation som har de mest betydande miljömässiga kostnaderna och fördelarna. När organisationen bedömer betydelsen av miljöpåverkan från dessa verksamheter ska den inte bara studera normala driftsförhållanden utan även förhållanden under igångsättning och stängning samt rimligen tänkbara nödsituationer. Hänsyn ska tas till tidigare, nuvarande och planerade verksamheter. 4. Undersökning av alla befintliga miljöledningsrutiner och -förfaranden 5. Utvärdering av återkoppling från undersökningar av tidigare tillbud BILAGA II Krav på miljöledningssystem och andra faktorer som bör beaktas av organisationer som genomför Emas De krav som ställs på miljöledningssystem enligt Emas-förordningen är samma som ingår i avsnitt 4 i standarden EN ISO 14001:2004. De återges i vänstra kolumnen i tabellen nedan, som utgör del A av denna bilaga. Dessutom måste de organisationer som genomför Emas beakta ett antal andra faktorer som direkt har att göra med olika aspekter i avsnitt 4 i standarden EN ISO 14001:2004. Dessa ytterligare krav anges i den högra kolumnen nedan, som utgör del B av denna bilaga. Del A Krav på miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 | Del B Andra faktorer som bör beaktas av organisationer som genomför Emas | Organisationer som deltar i miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) ska uppfylla de krav i EN ISO 14001:2004 som anges i avsnitt 4 i den europeiska standarden[28] och som återges i sin helhet nedan. | A. Krav på miljöledningssystem | A.1. Generella krav | Organisationen ska upprätta, dokumentera, införa, underhålla och ständigt förbättra ett miljöledningssystem enligt kraven i denna standard samt bestämma hur den ska uppfylla kraven. | Organisationen ska definiera och dokumentera omfattningen av sitt miljöledningssystem. | A.2. Miljöpolicy | Högsta ledningen ska fastställa organisationens miljöpolicy och säkerställa att den, inom den definierade omfattningen av miljöledningssystemet, | a) är relevant i förhållande till organisationens aktiviteter, produkter och tjänster, deras typ, storlek och miljöpåverkan, | b) innehåller ett åtagande om ständig förbättring och förebyggande av förorening, | c) innehåller ett åtagande om att följa tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av och som kan relateras till organisationens miljöaspekter, | d) utgör grunden för att fastställa och följa upp övergripande och detaljerade miljömål, | e) är dokumenterad, införd och underhållen, | f) är kommunicerad till alla personer som arbetar för eller på uppdrag av organisationen, | g) är tillgänglig för allmänheten. | A.3. Planering | A.3.1. Miljöaspekter | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att | a) identifiera de miljöaspekter som orsakas av aktiviteter, produkter och tjänster inom miljöledningssystemets omfattning som organisationen kan styra samt de miljöaspekter som den kan påverka. När detta görs ska organisationen ta hänsyn till planerad eller pågående utveckling och nya eller förändrade aktiviteter, produkter och tjänster, | b) avgöra vilka aspekter som har eller kan ha en betydande påverkan på miljön (dvs. betydande miljöaspekter). | Organisationen ska hålla denna information dokumenterad och aktuell. | Organisationen ska säkerställa att den tar hänsyn till de betydande miljöaspekterna när miljöledningssystemet upprättas, införs och underhålls. | A.3.2. Lagar och andra krav | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att | a) identifiera och ha tillgång till tillämpliga lagkrav och andra krav som organisationen berörs av och som har samband med organisationens miljöaspekter, | b) avgöra på vilket sätt kraven är tillämpliga på miljöaspekterna. | Organisationen ska säkerställa att hänsyn tas till tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av, när miljöledningssystemet upprättas, införs och underhålls. | B.1. Regelefterlevnad | Organisationer som vill registrera sig i Emas ska kunna visa att de | har identifierat och är medvetna om följderna för dem av alla tillämpliga lagstadgade miljökrav som identifierats i samband med miljörevisionen enligt bilaga I, | efterlever miljölagstiftningen, bland annat tillstånd och tillståndsbegränsningar, och | har utarbetat rutiner som gör det möjligt för dem att fortlöpande uppfylla dessa krav. | A.3.3. Övergripande mål, detaljerade mål och handlingsplaner | Organisationen ska fastställa, införa och underhålla dokumenterade övergripande och detaljerade miljömål för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen. | Övergripande och detaljerade miljömål ska vara mätbara där så är praktiskt möjligt och vara förenliga med miljöpolicyn, inklusive åtagandena om att förebygga förorening, att följa tillämpliga lagar och andra krav som organisationen berörs av och åtagandet om ständig förbättring. | När övergripande och detaljerade miljömål upprättas och ses över, ska organisationen ta hänsyn till lagar och andra krav som organisationen berörs av och till sina betydande miljöaspekter. Organisationen ska också beakta tekniska möjligheter, ekonomiska krav, drifts- och affärsmässiga krav samt synpunkter från intressenter. | Organisationen ska införa, upprätta och underhålla en eller flera handlingsplaner för att uppnå sina övergripande och detaljerade miljömål. Handlingsplanerna ska innehålla | a) ansvarsfördelningen för att uppnå övergripande och detaljerade miljömål för relevanta funktioner och nivåer inom organisationen, och | b) tillvägagångssätt, resurser och tidsplaner för att uppnå målen. | B.2. Prestanda | Organisationerna ska kunna visa att deras ledningssystem och revisionsförfaranden inriktar sig på faktiska miljöprestanda, med avseende på de direkta och indirekta aspekter som identifieras vid miljörevisionen enligt bilaga I. Som en del av ledningens genomgång ska organisationens miljöprestanda i förhållande till dess övergripande och detaljerade miljömål utvärderas. Organisationen ska också åta sig att ständigt förbättra sin miljöprestanda. När detta sker kan organisationen basera sin verksamhet på lokala, regionala och nationella miljöprogram. | Det sätt på vilket miljömålen ska uppnås får inte i sig utgöra ett miljömål. Om organisationen utgörs av en eller flera anläggningar ska var och en av de anläggningar för vilka Emas gäller uppfylla alla Emas-krav, bl.a. kravet på ständiga förbättringar av miljöprestanda enligt definitionen i artikel 2 b i denna förordning. | A.4. Införande och tillämpning | A.4.1. Resurser, roller, ansvar och befogenheter | Ledningen ska säkerställa att de resurser som är nödvändiga för att upprätta, införa, underhålla och förbättra miljöledningssystemet finns tillgängliga. Resurser inkluderar personresurser, specialistkompetens, infrastruktur inom organisationen och tekniska och finansiella resurser. | Roller, ansvar och befogenheter ska vara definierade, dokumenterade och kommunicerade för att underlätta en effektiv miljöledning. | Organisationens högsta ledning ska utse en eller flera representanter för ledningen som, oavsett annat ansvar, ska ha definierade roller, ansvar och befogenheter för att | a) säkerställa att ett miljöledningssystem är upprättat, infört och underhållet i enlighet med kraven i denna standard, | b) rapportera miljöledningssystemets prestanda till högsta ledningen för genomgång, inklusive rekommendationer till förbättringar. | A.4.2. Kompetens, utbildning och medvetenhet | B.3. Arbetstagarnas delaktighet | Organisationen ska ta hänsyn till att arbetstagarnas delaktighet är en drivfjäder och en förutsättning för framgångsrika miljöförbättringar. Det är också en viktig resurs för förbättringen av miljöprestanda och det bästa sättet att effektivt förankra miljölednings- och - miljörevisionssystemet i organisationen. Uttrycket ”arbetstagarnas delaktighet” omfattar både arbetstagarnas delaktighet och information till de enskilda arbetstagarna och deras representanter. Därför behövs ett system för arbetstagardelaktighet på alla nivåer. Organisationen bör erkänna att ledningens åtagande, lyhördhet och aktiva stöd är en förutsättning för att lyckas med dessa processer. I detta sammanhang är det viktigt att understryka behovet av feedback från ledningen till de anställda. | Organisationen ska säkerställa att varje person som utför uppgifter som kan orsaka sådan miljöpåverkan som organisationen identifierat som betydande har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning eller erfarenhet och ska bevara tillhörande redovisande dokument. Detta gäller personer som i rollen som anställd eller på organisationens uppdrag utför uppgifter åt organisationen. | Organisationen ska identifiera utbildningsbehov som har samband med miljöaspekterna och miljöledningssystemet. Den ska även tillhandahålla utbildning eller vidta andra åtgärder för att tillgodose sådana behov och bevara tillhörande redovisande dokument. | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner så att personer som arbetar för organisationen eller på dess uppdrag, görs medvetna om | a) betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav i miljöledningssystemet följs, | b) de betydande miljöaspekterna och relaterad, verklig eller potentiell, miljöpåverkan som kan kopplas till deras arbete och de miljöfördelar de kan åstadkomma genom en förbättrad personlig insats, | c) sina roller och sitt ansvar för att uppfylla kraven i miljöledningssystemet, och | d) möjliga konsekvenser av att avvika från specificerade rutiner. | Förutom dessa krav ska arbetstagare vara delaktiga i den process som syftar till att ständigt förbättra organisationens miljöprestanda på följande sätt: | Genom den inledande miljöutredningen och analysen av nuläget samt insamling och godkännande av information. Genom upprättandet och tillämpningen av ett miljöledningssystem och ett miljörevisionssystem som syftar till att förbättra organisationens miljöprestanda. Genom miljökommittéer för att samla in information och för att garantera samarbete mellan miljötjänstemän/företrädare för ledningen och de anställda och deras företrädare. Genom gemensamma arbetsgrupper för åtgärder inom ramen för miljöprogrammet och miljörevisionen. Genom utarbetandet av miljöredovisningar. | Lämpliga former för deltagande såsom systemet med en förslagsbok eller projektbaserade grupparbeten eller miljökommittéer bör användas för detta ändamål. Organisationerna ska beakta kommissionens riktlinjer om bästa praxis på detta område. Om de så önskar ska företrädare för arbetstagarna också medverka. | A.4.3. Kommunikation | Med utgångspunkt i organisationens miljöaspekter och miljöledningssystem ska organisationen upprätta, införa och underhålla rutiner för | a) intern kommunikation mellan olika nivåer och funktioner inom organisationen, | b) att ta emot, dokumentera och svara på relevanta synpunkter från externa intressenter. | Organisationen ska besluta om de betydande miljöaspekterna ska kommuniceras externt och dokumentera sitt beslut. Om organisationen beslutar att kommunicera externt, ska organisationen upprätta och införa metoder för detta. | B.4. Kommunikation | I syfte att identifiera frågor som är angelägna för allmänheten och andra intressenter ska en organisation kunna visa att den för en öppen dialog med dessa, däribland lokala myndigheter och kunder, med avseende på den miljöpåverkan organisationens verksamhet, produkter och tjänster ger upphov till. | Öppenhet, insyn och regelbunden information om miljöarbetet är nyckelfaktorer som skiljer Emas från andra system. Dessa faktorer är också viktiga för att organisationen ska kunna vinna intressenternas förtroende. Emas ger organisationer möjlighet att anpassa relevant information till särskilda målgrupper och säkerställer samtidigt att all information finns tillgänglig för dem som vill ha den. | A.4.4. Dokumentation | Dokumentationen av miljöledningssystemet ska omfatta | a) miljöpolicy och övergripande och detaljerade miljömål, | b) beskrivning av miljöledningssystemets omfattning, | c) beskrivning av miljöledningssystemets huvuddelar, hur dessa samverkar samt hänvisningar till relaterade dokument, | d) dokument, inklusive redovisande dokument, som krävs av denna standard, och | e) dokument, inklusive redovisande dokument, som organisationen funnit nödvändiga för att säkerställa verkningsfull planering, verkningsfullt utförande och verkningsfull styrning av processer som har samband med organisationens betydande miljöaspekter. | A.4.5. Dokumentstyrning | Organisationen ska styra dokument som krävs av miljöledningssystemet och av denna internationella standard. Redovisande dokument är en särskild typ av dokument, som ska styras enligt kraven i A.5.4. | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att | a) godkänna dokument med avseende på lämplighet innan de ges ut, | b) granska och efter behov uppdatera dokument och på nytt godkänna dokument, | c) säkerställa att ändringar och gällande ändringsstatus för dokument är angivna, | d) säkerställa att rätt version av tillämpliga dokument finns på de platser där de ska användas, | e) säkerställa att dokument förblir läsbara och lätta att identifiera, | f) säkerställa att dokument av externt ursprung, som organisationen funnit nödvändiga för planering och tillämpning av miljöledningssystemet, är identifierade och att deras distribution styrs, och | g) förhindra oavsiktlig användning av utgångna dokument och identifiera dem på lämpligt sätt, om de av något skäl bevaras. | A.4.6. Verksamhetsstyrning | I enlighet med miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade målen ska organisationen identifiera och planera den verksamhet och de aktiviteter som kan sättas i samband med de identifierade betydande miljöaspekterna. För att säkerställa att sådana aktiviteter utförs enligt angivna specificerade villkor ska organisationen | a) upprätta, införa och underhålla dokumenterade rutiner för att styra situationer där avsaknad av dokumenterade rutiner skulle kunna medföra avvikelser från miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade målen, och | b) fastställa driftkriterier i rutinerna, och | c) upprätta, införa och underhålla rutiner för de betydande miljöaspekter som orsakas av varor och tjänster som används av organisationen samt kommunicera relevanta rutiner och krav till leverantörer, entreprenörer och andra uppdragstagare. | A.4.7. Beredskap och agerande vid nödlägen | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera möjliga nödlägen och olyckor som kan påverka miljön och planera för hur organisationen ska agera om sådana situationer uppstår. | Organisationen ska agera vid inträffade nödlägen och olyckor och förhindra eller mildra negativ miljöpåverkan. | Organisationen ska regelbundet gå igenom och där det behövs se över sin beredskap och sina rutiner för nödlägen och olyckor. Detta gäller i synnerhet efter det att nödlägen eller olyckor har inträffat. | Där så är praktiskt möjligt, ska organisationen även regelbundet öva sådan beredskap. | A.5. Uppföljning | A.5.1. Övervakning och mätning | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet övervaka och mäta sådant i verksamheten som kan ha betydande miljöpåverkan. Rutinerna ska omfatta dokumentering av uppgifter som redovisar organisationens miljöprestanda, tillämplig verksamhetsstyrning och överensstämmelse med organisationens övergripande och detaljerade miljömål. | Organisationen ska säkerställa att kalibrerad eller verifierad utrustning för övervakning och mätning används och att den underhålls. | A.5.2. Utvärdering av att lagar och andra krav följs | A.5.2.1. Enligt organisationens åtagande om att följa lagkrav, ska den upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet utvärdera att tillämpliga lagkrav följs. | Organisationen ska bevara redovisande dokument från den regelbundna utvärderingen. | A.5.2.2. Organisationen ska utvärdera att den följer andra krav som den berörs av. Organisationen kan välja att kombinera denna utvärdering med utvärderingen av att den följer lagar, enligt A.5.2.1, eller upprätta en separat rutin för detta. | Organisationen ska bevara redovisande dokument från den regelbundna utvärderingen. | A.5.3. Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att hantera inträffade eller tänkbara avvikelser och för att vidta korrigerande och förebyggande åtgärder. Rutinerna ska ange krav för att | a) identifiera och korrigera avvikelser och vidta åtgärder för att mildra deras miljöpåverkan, | b) undersöka avvikelser, identifiera vad som har orsakat avvikelserna och vidta åtgärder för att förhindra att avvikelserna upprepas, | c) utvärdera behov av åtgärder för att förhindra avvikelser och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att avvikelserna inträffar, | d) dokumentera resultaten av korrigerande och förebyggande åtgärder, och | e) granska effekten av korrigerande och förebyggande åtgärder. Varje åtgärd ska vara ändamålsenlig i förhållande till problemens storlek och den miljöpåverkan som har uppstått. | Organisationen ska säkerställa att varje nödvändig förändring av dokumentationen av miljöledningssystemet görs. | A.5.4. Redovisande dokument | Organisationen ska upprätta och underhålla redovisande dokument i den omfattning som behövs för att visa att organisationen uppfyller kraven i sitt miljöledningssystem och i denna standard samt för att kunna visa de resultat som har uppnåtts. | Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att identifiera, förvara, skydda, återfinna, arkivera och gallra redovisande dokument. | Redovisande dokument ska vara och förbli tydliga, identifierbara och spårbara. | A.5.5. Intern revision | Organisationen ska säkerställa att interna revisioner av miljöledningssystemet genomförs med planerade intervall för att | a) avgöra om miljöledningssystemet | - överensstämmer med planerade åtgärder för miljöledning, inklusive kraven i denna standard, | - har införts och underhållits på ett riktigt sätt, och | b) ge ledningen information om resultat från revisioner. | Organisationen ska planera, upprätta, införa och underhålla ett revisionsprogram med hänsyn till de berörda verksamheternas och aktiviteternas betydelse för miljön och till resultat från tidigare revisioner. | En revisionsrutin ska upprättas, införas och underhållas. Den ska behandla följande frågor: | - Ansvar och krav för att planera och genomföra revisioner, för att rapportera resultat och för att bevara tillhörande redovisande dokument. | - Identifiering av revisionskriterier, omfattning, frekvens och metoder. | Revisorer ska väljas och revisioner ska genomföras på sådant sätt att objektivitet och opartiskhet i revisionsprocessen säkerställs. | A.6. Ledningens genomgång | Högsta ledningen ska utvärdera miljöledningssystemet, med planerade intervall, för att säkerställa att det är fortsatt lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Utvärderingarna ska omfatta en bedömning av möjligheter till förbättringar och av behovet av ändringar i miljöledningssystemet, inklusive ändringar i miljöpolicyn och de övergripande och detaljerade miljömålen. | Redovisande dokument från ledningens genomgång ska bevaras. | Underlag för ledningens genomgång ska omfatta | a) resultat från interna revisioner av miljöledningssystemet och utvärdering av hur organisationen uppfyller lagar och andra krav som den berörs av, | b) information från externa intressenter, inklusive klagomål, | c) organisationens miljöprestanda, | d) i vilken omfattning övergripande och detaljerade mål har nåtts, | e) status för korrigerande och förebyggande åtgärder, | f) uppföljning av åtgärder beslutade vid ledningens tidigare genomgångar, | g) förändrade förhållanden, inklusive utveckling av lagar och andra krav som kan relateras till organisationens miljöaspekter, och | h) rekommendationer till förbättringar. | Enligt åtagandet om ständig förbättring ska resultat från ledningens genomgång inkludera beslut och åtgärder som rör eventuella förändringar av miljöpolicyn, av övergripande och detaljerade mål och av andra delar av miljöledningssystemet. | Förteckning över nationella standardiseringsorgan BE: IBN/BIN (Institut belge de normalisation/Belgisch Instituut voor Normalisatie) CZ: ČNI (Český normalizační institut) DK: DS (Dansk Standard) DE: DIN (Deutsches Institut für Normung e.V.) EE: EVS (Eesti Standardikeskus) EL: ELOT (Ελληνικός Οργανισμός Τυποποίησης) ES: AENOR (Asociación Española de Normalización y Certificación) FR: AFNOR (Association française de normalisation) IEL: NSAI (National Standards Authority of Ireland) IT: UNI (Ente Nazionale Italiano di Unificazione) CY: Κυπριακός Οργανισμός Προώθησης Ποιότητας LV: LVS (Latvijas Standarts) LT: LST (Lietuvos standartizacijos departamentas) LU: SEE (Service de l’Energie de l’Etat) (Luxembourg) HU: MSZT (Magyar Szabványügyi Testület) MT: MSA (Awtorità Maltija dwar l-Istandards/Malta Standards Authority) NL: NEN (Nederlands Normalisatie-Instituut) AT: ON (Österreichisches Normungsinstitut) PL: PKN (Polski Komitet Normalizacyjny) PT: IPQ (Instituto Português da Qualidade) SI: SIST (Slovenski inštitut za standardizacijo) SK: SÚTN (Slovenský ústav technickej normalizácie) FI: SFS (Suomen Standardisoimisliitto r.y) SE: SIS (Swedish Standards Institute) UK: BSI (British Standards Institution).” | BILAGA III INTERN MILJÖREVISION A: REVISIONSPROGRAM OCH -FREKVENS 1. Revisionsprogram Revisionsprogrammet ska garantera att organisationens ledning erhåller den information som den behöver för att se över organisationens miljöprestanda och miljöledningssystemets effektivitet, och kunna visa att detta är under kontroll. 2. Revis ionsprogrammets mål I målen ska framför allt ingå en utvärdering av det ledningssystem som används, av överensstämmelsen med organisationens miljöpolicy och miljöprogram samt uppfyllande av tillämpliga krav i miljölagstiftningen. 3. Revisionsprogrammets omfång Den totala omfattningen av varje revision eller, i förekommande fall, av varje del av en revisionsperiod ska klart definieras och det ska särskilt framgå 65. vilka områden som ska utvärderas, 66. vilka verksamheter som ska revideras, 67. vilka miljökriterier som ska beaktas, 68. vilka perioder som revisionen ska täcka. I miljörevisionen ska ingå en bedömning av de faktauppgifter som är nödvändiga för att kunna utvärdera miljöprestanda. 4. Revisionsfrekvens Revisionen eller revisionsperioden, som omfattar organisationens hela verksamhet, ska avslutas, beroende på omständigheterna, inom en tidsrymd av högst 3 år. Hur ofta en verksamhet revideras kan variera beroende på 69. verksamhetens art, omfattning och komplexitet, 70. betydelsen av aktuell miljöpåverkan, 71. hur viktiga och angelägna de problem är som konstaterats vid tidigare revisioner, 72. tidigare miljöproblem i samband med verksamheten. Mer komplexa verksamheter med mer betydande miljöpåverkan ska revideras oftare. Organisationerna ska dessutom genomföra revisioner åtminstone årligen, eftersom detta bidrar till att visa organisationens ledning och miljökontrollanten att man har grepp om de avgörande miljöaspekterna. Organisationen ska genomföra revisioner av följande aspekter: 73. Organisationens miljöprestanda. 74. Efterlevnad av tillämpliga lagstadgade miljökrav. B: Revisionsarbetet I revisionen ska ingå att diskutera verksamheten med personalen, inspektera driftsförhållandena och utrustningen samt att gå igenom redovisande dokument, förfarandebeskrivningar och annat relevant material för att utvärdera om organisationens miljöprestanda med avseende på den reviderade verksamheten uppfyller gällande standarder, föreskrifter, syften och mål och om de system som tillämpas för att styra miljöansvaret är effektiva och ändamålsenliga. Bl.a. bör stickprov användas för att kontrollera huruvida dessa kriterier uppfylls och för att fastställa om hela ledningssystemet är effektivt. I revisionsarbetet ska särskilt ingå 75. att skaffa sig kännedom om ledningssystemen, 76. att bedöma ledningssystemens starka och svaga sidor, 77. att samla in relevant information, 78. att utvärdera resultaten av revisionen, 79. att förbereda slutsatser av revisionen, 80. att rapportera resultaten och slutsatserna av revisionen. C: Rapportering av revisionens resultat och slutsatser Det grundläggande syftet med en skriftlig revisionsrapport är 81. att visa revisionens omfattning, 82. att ge ledningen information om hur organisationens miljöpolicy efterlevs och om organisationens miljöutveckling, 83. att ge ledningen information om hur effektiva och pålitliga systemen är när det gäller att övervaka organisationens miljöpåverkan, 84. att vid behov påvisa eventuella behov av korrigerande åtgärder. BILAGA IV MILJÖRAPPORTERING A. INLEDNING Miljöinformation ska läggas fram på ett klart och samstämmigt sätt, i elektronisk eller tryckt form. B. Miljöredovisning Miljöredovisningen ska minst omfatta de element och uppfylla de minimikrav som anges nedan: 85. En klar och entydig beskrivning av organisationens registrering i Emas och en sammanfattning av dess verksamhet, produkter och tjänster samt, i förekommande fall, dess relation till eventuella moderorganisationer. 86. Organisationens miljöpolicy och en kort beskrivning av organisationens miljöledningssystem. 87. En beskrivning av alla betydande direkta och indirekta miljöaspekter som resulterar i betydande miljöpåverkan från organisationens sida och en förklaring av arten av påverkan i relation till dessa aspekter (bilaga I.2). 88. En beskrivning av de övergripande och detaljerade miljömålen satta i relation till de betydande miljöaspekterna och den betydande miljöpåverkan. 89. En sammanfattning av tillgängliga uppgifter om organisationens miljöprestanda i relation till dess övergripande och detaljerade miljömål med avseende på dess betydande miljöpåverkan. Rapporteringen ska avse kärnindikatorer och andra befintliga indikatorer för miljöprestanda som kan vara av relevans, i enlighet med avsnitt D. 90. Övriga faktorer med avseende på miljöprestanda, bl.a. miljöprestanda i relation till lagstadgade krav med avseende på deras betydande miljöpåverkan. 91. En beskrivning av tillämpliga lagstadgade miljökrav och bevis för att dessa krav efterlevs. 92. Miljökontrollantens namn och ackrediteringsnummer samt datum för godkännandet. C. Miljöprestandarapport Miljöprestandarapporten ska minst omfatta de element och uppfylla de minimikrav som anges nedan: 93. En sammanfattning av tillgängliga uppgifter om organisationens miljöprestanda i relation till dess övergripande och detaljerade miljömål med avseende på dess betydande miljöpåverkan. Rapporteringen ska avse kärnindikatorer och andra befintliga indikatorer för miljöprestanda som kan vara av relevans, i enlighet med avsnitt D. 94. Övriga faktorer med avseende på miljöprestanda, bl.a. miljöprestanda i relation till lagstadgade krav med avseende på deras betydande miljöpåverkan. 95. En beskrivning av tillämpliga lagstadgade miljökrav och bevis för att dessa krav efterlevs. 96. Miljökontrollantens namn och ackrediteringsnummer samt datum för godkännandet. D. Kärnindikatorer och andra befintliga indikatorer för miljöprestanda som kan vara av relevans 1. Inledning Organisationerna ska både i miljöredovisningen och miljöprestandarapporten rapportera om kärnindikatorerna i den mån dessa berör organisationens direkta miljöaspekter och andra befintliga indikatorer för miljöprestanda som är av relevans enligt nedan. 2. Kärnindikatorer 97. Kärnindikatorer ska avse alla typer av organisationer. De är inriktade på prestanda inom följande viktiga miljöområden: Energieffektivitet Materialeffektivitet Vatten Avfall Biologisk mångfald Utsläpp 98. Varje kärnindikator består av följande: i) En siffra A som visar sammanlagd årlig förbrukning/påverkan inom ett visst område. ii) En siffra B som visar organisationens sammanlagda årliga produktion. iii) En siffra R som anger förhållandet A/B. Varje organisation ska rapportera om alla tre element för varje indikator. Sammanlagd årlig förbrukning/påverkan inom ett visst område, siffra A , ska rapporteras enligt följande: i) om energieffektivitet * avseende ” sammanlagd direkt energiförbrukning ” ska den sammanlagda årliga energiförbrukningen anges i ton oljeekvivalenter (toe), * avseende ” sammanlagd förnybar energiförbrukning ” ska den sammanlagda årliga förbrukningen av energi (el och värme) från förnybara källor anges i ton oljeekvivalenter (toe). ii) om materialeffektivitet * avseende ” årligt massflöde för olika material som används ” (utom energibärare och vatten) uttryckt i ton. iii) om vatten * avseende ” sammanlagd årlig vattenförbrukning ” uttryckt i m³. iv) om avfall * avseende ” sammanlagd årlig avfallsproduktion ” uttryckt i ton. v) om biologisk mångfald * avseende ” markanvändning ” uttryckt i m². vi) om utsläpp * avseende ” sammanlagda årliga utsläpp av växthusgaser ” uttryckt i ton koldioxidekvivalenter. Uppgifterna om en organisations sammanlagda årliga utflöde ( B ) är samma för alla områden, men anpassas till olika typer av organisationer, beroende på deras verksamhetstyp. I synnerhet skiljer man mellan organisationer som är verksamma inom produktionssektorn (industri) å ena sidan, där siffran ska ange det sammanlagda årliga bruttoförädlingsvärdet uttryckt i miljoner euro (eller för små organisationer: den sammanlagda årliga omsättningen eller antalet anställda) och organisationer i den icke-produktionssektorn (förvaltning/tjänster) å andra sidan, där siffran ska ange organisationens storlek uttryckt i antal anställda. 3. Övriga relevanta indikatorer för miljöprestanda Alla organisationer ska alltså årligen rapportera om sina prestanda när det gäller de specifika miljöaspekter som identifierats i organisationens miljöredovisning, och i förekommande fall ta hänsyn till och hänvisa till referensdokument för specifika sektorer enligt artikel 46 i denna förordning. Därvid får organisationerna välja att använda andra relevanta befintliga indikatorer för miljöprestanda och försäkra sig om att de indikatorer de väljer i) ger en korrekt värdering av organisationens miljöprestanda, ii) är förståeliga och entydiga, iii) tillåter årliga jämförelser för bedömningar av organisationens miljöprestanda, iv) i förekommande fall möjliggör jämförelse med referenstal inom den aktuella sektorn, det aktuella landet eller den aktuella regionen, v) möjliggör en jämförelse med tillämpliga lagstadgade krav. E. Allmänhetens tillgång till information Organisationen ska kunna påvisa för miljökontrollanten att alla som är intresserade av organisationens miljöprestanda på ett enkelt sätt och kostnadsfritt ges tillgång till den information som krävs ovan enligt punkterna B–D. F. Lokal redovisningsskyldighet Organisationer som är registrerade i Emas kan önska ta fram en samlad miljöredovisning eller miljöprestandarapport som omfattar ett antal anläggningar på olika geografiska platser. Eftersom syftet med Emas är att säkerställa lokal ansvarsskyldighet, ska organisationerna se till att varje anläggnings betydande miljöpåverkan klart identifieras och beskrivs i den samlade miljöredovisningen eller miljöprestandarapporten. BILAGA V Emas-logotypen [pic] Logotypen ska användas antingen - i tre färger (Pantone 355 grön; Pantone 109 gul; Pantone 286 blå) - i svart på vitt eller - i vitt på svart. BILAGA VI Informationskrav för registrering (Dessa uppgifter ska lämnas i tillämpliga fall) 1. ORGANISATION | Namn | Adress | Ort | Postnummer | Land/delstat/region/självstyrande region | Kontaktperson | Telefon | Fax | E-post | Webbadress | Registreringsnummer | Registreringsdatum | Datum för tillfällig avregistrering | Datum för avregistrering | Datum för nästa miljöredovisning | Datum för nästa miljöprestandarapport | Verksamhetens NACE-kod | Antal anställda | Omsättning eller balansomslutning | 2. ANLÄGGNING | Namn | Adress | Postnummer | Ort | Land/delstat/region/självstyrande region | Kontaktperson | Telefon | Fax | E-post | Webbadress | Registreringsnummer | Registreringsdatum | Datum för tillfällig avregistrering | Datum för avregistrering | Datum för nästa miljöredovisning | Datum för nästa miljöprestandarapport | Verksamhetens NACE-kod | Antal anställda | Omsättning eller balansomslutning | 3. ACKREDITERAD KONTROLLANT | Kontrollantens namn | Adress | Postnummer | Ort | Land/delstat/region/självstyrande region | Telefon | Fax | E-post | Ackrediteringens registreringsnummer | Ackrediteringens omfång (NACE-kod) | Ackrediteringsorgan | Utfärdad i... den.../.../200 | Underskrift av företrädare för organisationen | BILAGA VII Kontrollantens deklaration av kontroll och godkännande ……………………...........................................................................................…………(namn). med Emas kontrollantregistreringsnummer ………………………………………….…… som är ackrediterad för ...................................................................................... (NACE-kod) deklarerar härmed kontroll av att anläggningen/anläggningarna eller hela organisationen enligt miljöredovisning/miljöprestandarapport från organisation ...................................( namn ) (*) med registreringsnummer (i förekommande fall) ……………………………………….…… uppfyller alla krav i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr XXX/[år] av den [datum] om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas). Med min underskrift förklarar jag att - kontrollen och godkännandet har genomförts i fullständig överensstämmelse med förordningens bestämmelser, - det inte finns någonting som tyder på att tillämpliga lagstadgade miljökrav inte skulle ha efterlevts, - uppgifterna och informationen i organisationens/anläggningens (*) miljöredovisning/miljöprestandarapport (*) ger en tillförlitlig, trovärdig och korrekt bild av alla organisationens/anläggningens (*) verksamheter, inom de ramar som anges i miljöredovisningen. Utfärdad i... den.../.../200.... Underskrift (*) : Stryk det som inte är tillämpligt. BILAGA VIII JÄMFÖRELSETABELL Förordning (EG) nr 761/2001 | Denna förordning | Artikel 1.1 | Artikel 1 | Artikel 1.2 a | - | Artikel 1.2 b | - | Artikel 1.2 c | - | Artikel 1.2 d | - | Artikel 2 a | Artikel 2.1 | Artikel 2 b | - | Artikel 2 c | Artikel 2.2 | Artikel 2 d | Artikel 2.4 | Artikel 2 e | - | Artikel 2 f | Artikel 2.5 | Artikel 2 g | Artikel 2.6 | Artikel 2 h | Artikel 2.7 | Artikel 2 i | Artikel 2.8 | Artikel 2 j | Artikel 2.9 | Artikel 2 k | Artikel 2.10 | Artikel 2 l | Artikel 2.12 | Artikel 2 l i | - | Artikel 2 l ii | - | Artikel 2 m | - | Artikel 2 n | Artikel 2.13 | Artikel 2 o | Artikel 2.15 | Artikel 2 p | - | Artikel 2 q | Artikel 2.16 | Artikel 2 r | - | Artikel 2 s första meningen | Artikel 2.17 | Artikel 2 s andra–fjärde meningen | - | Artikel 2 t | Artikel 2.18 | Artikel 2 u | - | Artikel 3.1 | - | Artikel 3.2 a första meningen | Artikel 4.1 | Artikel 3.2 a andra meningen | Artikel 4.3 | Artikel 3.2 b | Artikel 4.6 | Artikel 3.2 c | Artikel 4.7 | Artikel 3.2 d | Artikel 4.8 | Artikel 3.2 e | Artikel 5.2 första stycket, artikel 6.3 | Artikel 3.3 a | Artikel 6.1 a | Artikel 3.3 b första meningen | Artikel 6.1 b–d | Artikel 3.3 b andra meningen | Artikel 7.1 | Artikel 4.1 | - | Artikel 4.2 | Artikel 51.2 | Artikel 4.3 | - | Artikel 4.4 | - | Artikel 4.5 första meningen | Artikel 26.1 | Artikel 4.5 andra meningen | Artikel 26.2 | Artikel 4.6 | Artikel 42 | Artikel 4.7 | - | Artikel 4.8 första stycket | Artikel 30.1 | Artikel 4.8 andra stycket | Artikel 30.3 och 30.5 | Artikel 4.8 tredje stycket första och andra meningen | Artikel 31.1 | Artikel 4.8 tredje stycket sista meningen | Artikel 31.3 | Artikel 5.1 | Artikel 11.1 första meningen | Artikel 5.2 | Artikel 11.3 | Artikel 5.3 första meningen | Artikel 12.1 | Artikel 5.3 andra meningen första strecksatsen | Artikel 12.1 a | Artikel 5.3 andra meningen andra strecksatsen | Artikel 12.1 b | Artikel 5.4 | Artikel 11.1 andra meningen | Artikel 5.5 första meningen | Artikel 15.1 | Artikel 5.5 andra meningen | Artikel 15.3 första meningen | Artikel 5.5 tredje meningen | Artikel 16.1 | Artikel 5.5 fjärde meningen | Artikel 15.3 andra och tredje meningen | Artikel 6.1 | Artikel 13.1 | Artikel 6.1 första strecksatsen | Artikel 13.2 a + artikel 5.2 a | Artikel 6.1 andra strecksatsen | Artikel 13.2 a + artikel 5.2 c | Artikel 6.1 tredje strecksatsen | Artikel 13.2 a + artikel 5.2 d | Artikel 6.1 fjärde strecksatsen | Artikel 13.2 c | Artikel 6.1 sista meningen | Artikel 13.2 första meningen | Artikel 6.2 | Artikel 14.3 | Artikel 6.3 första strecksatsen | Artikel 14.4 a | Artikel 6.3 andra strecksatsen | Artikel 14.4 b | Artikel 6.3 tredje strecksatsen | Artikel 14.4 c | Artikel 6.3 sista meningen | Artikel 14.8 | Artikel 6.4 första stycket | Artikel 14.2 | Artikel 6.4 andra stycket | Artikel 14.5 | Artikel 6.5 första meningen | Artikel 14.7 | Artikel 6.5 andra meningen | Artikel 14.9–14.10 | Artikel 6.6 | Artikel 14.11 | Artikel 7.1 | Artikel 29.6 | Artikel 7.2 första meningen | Artikel 12.2 | Artikel 7.2 andra meningen | Artikel 12.3 | Artikel 7.3 | Artikel 43.2 a–b | Artikel 8.1 första meningen | Artikel 10.1 | Artikel 8.1 andra meningen | Artikel 10.2 | Artikel 8.2 a | Artikel 10.4 | Artikel 8.2 b | - | Artikel 8.2 c | - | Artikel 8.2 d | - | Artikel 8.2 e | Artikel 10.4 | Artikel 8.3 a | - | Artikel 8.3 b första meningen | Artikel 10.4 | Artikel 8.3 sista stycket | - | Artikel 9.1 första stycket | Artikel 4.3 | Artikel 9.1 a | Artikel 45.4 | Artikel 9.1 b | Artikel 45.4 | Artikel 9.1 sista stycket | Artikel 45.5 | Artikel 9.2 | - | Artikel 10.1 a | - | Artikel 10.1 b | - | Artikel 10.1 c | - | Artikel 10.2 första stycket | Artikel 39.1 och 39.2 | Artikel 10.2 andra stycket första meningen | Artikel 42 | Artikel 10.2 andra stycket andra meningen | Artikel 47 | Artikel 11.1 första stycket | Artikel 37 | Artikel 11.1 första strecksatsen | Artikel 37 a | Artikel 11.1 andra strecksatsen | Artikel 37 c | Artikel 11.1 tredje strecksatsen | Artikel 37 b | Artikel 11.1 andra stycket första meningen | Artikel 38.1 | Artikel 11.1 andra stycket andra meningen | - | Artikel 11.1 andra stycket tredje meningen | Artikel 38.2 | Artikel 11.1 andra stycket fjärde meningen | Artikel 38.3 | Artikel 11.2 | Artikel 44.2 | Artikel 11.3 första meningen | Artikel 42 första meningen | Artikel 11.3 andra meningen | Artikel 47 | Artikel 12.1 a | Artikel 35.3 | Artikel 12.1 b | Artikel 35.1 | Artikel 12.1 sista stycket | Artikel 35.2 | Artikel 12.2 | Artikel 42 | Artikel 12.3 | - | Artikel 13 | Artikel 41 | Artikel 14.1 | Artikel 48.1 | Artikel 14.2 | - | Artikel 14.3 | - | Artikel 15.1 | Artikel 50 | Artikel 15.2 | Artikel 48 | Artikel 15.3 | - | Artikel 16.1 | Artikel 40.1 | Artikel 16.2 | Artikel 42 | Artikel 17.1 | - | Artikel 17.2 | Artikel 51.2 | Artikel 17.3 | Artikel 51.2 | Artikel 17.4 | Artikel 51.2 | Artikel 17.5 | - | Artikel 18 första meningen | Artikel 52.1 | Artikel 18 andra meningen | Artikel 52 sista meningen | FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR FÖRSLAG TILL RÄTTSAKT SOM ENDAST PÅVERKAR BUDGETENS INKOMSTSIDA 1. FÖRSLAGETS BENÄMNING: Europaparlamentets och rådets förordning om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas). 2. BERÖRDA DELAR I DEN VERKSAMHETSBASERADE FÖRVALTNINGEN/BUDGETERINGEN Politikområde/verksamhet som berörs: Miljö (kod för verksamhetsbaserad budgetering 0703: genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning). 3. BERÖRDA BUDGETRUBRIKER 3.1. Budgetposter (driftsutgifter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd (före detta B/A-poster) – nummer och benämning 07 01 04 01: LIFE+ (Finansiellt instrument för miljön – 2007 till 2013) – administrativa utgifter 07 03 07: LIFE+ (Finansiellt instrument för miljön – 2007 till 2013) 3.2. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå och påverka budgeten Åtgärden (Emas-förordningen) förväntas träda i kraft 2009. Under perioden 2009–2013 kommer driftsutgifterna att täckas av det finansiella instrumentet Life+. 3.3. Budgettekniska uppgifter Budget-rubrik | Typ av utgifter | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetramen | 07010401 | Icke-oblig. utg. | Icke-diff. anslag[29] | NEJ | NEJ | JA | Nr 2 | 070307 | Icke-oblig. utg. | Diff. anslag | NEJ | NEJ | JA | Nr 2 | 4. SAMMANFATTNING AV RESURSBEHOVEN 4.1. Finansiella resurser 4.1.1. Åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2009–2013 | Driftsutgifter[30] | Åtagandebemyndiganden | 8.1. | a | 1,230 | 1,400 | 1,700 | 1,700 | 1,700 | 7,730 | Betalningsbemyndiganden | b | Administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet[31] | Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4. | C | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 1,000 | TOTALT REFERENSBELOPP | Åtagandebemyndiganden | a+c | 1,430 | 1,600 | 1,900 | 1,900 | 1,900 | 8,730 | Betalningsbemyndiganden | b+c | Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[32] | Personalresurser och därtill hörande utgifter (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0,452 | 0,838 | 0,838 | 0,838 | 0,838 | 3,804 | Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0,077 | 0,131 | 0,077 | 0,379 | 0,333 | 0,997 | TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | a+c+d+e | 1,959 | 2,569 | 2,815 | 3,117 | 3,071 | 13,531 | TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | Uppgifter om samfinansiering Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka) ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera parter): Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Samfinansierande part | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2009–2013 | …………………… | F | TOTALA ÅTAGANDE-BEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f | 4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen ( Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering. ( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetramen. ( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[33] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetramen). 4.1.3. Påverkan på inkomsterna ( Förslaget påverkar inte inkomsterna. ( Förslaget påverkar inkomsterna enligt följande: Miljoner euro (avrundat till en decimal) Före åtgärden [år n-1] | Situation efter åtgärden | Personal totalt (antal) | 5 | 10 | 10 | 10 | 10 | 5. BESKRIVNING OCH MÅL 5.1. Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt Det viktigaste målet är att stärka ordningens positiva miljöeffekter genom att förbättra prestanda hos de organisationer som deltar i Emas och genom att ge ordningen ökad spridning. Ordningen förblir i huvudsak frivillig. Huvudinslag: - Emas kommer även i fortsättningen att baseras på ISO 14001-standarden för miljöledningssystem . Detta system kompletteras med - stärkt skyldighet för organisationer att uppfylla alla tillämpliga lagstadgade miljökrav - stärkt skyldighet för organisationer att grunda sin miljörapportering på kärnindikatorer för prestanda - riktlinjer för bästa praxis när det gäller miljöledning - Harmonisering av rutiner för ackreditering och kontroll (i enlighet med förslaget om ackreditering – ENTR). - Större geografisk utbredning så att organisationer utanför EU kan delta i Emas. - Åtgärder som minskar den administrativa bördan och skapar incitament: - förenklat förfarande för gruppregistrering - lägre registreringsavgifter för små och medelstora företag - regellättnader och avreglering så att Emas-registrerade organisationer inte behöver förnya tillstånd lika ofta etc. - skyldighet för nationella myndigheter att överväga stimulansåtgärder som skatteincitament inom ramen för ordningar som syftar till att stödja organisationers miljöprestanda - förenklade regler för användning av Emas-logotypen - PR-verksamhet för Emas, bland annat ”Emas Awards” och informationskampanjer på EU-nivå och nationell nivå. 5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter Genom att anta ordningen på gemenskapsnivå och ge möjlighet åt organisationer från tredjeländer att delta, får man ett ackrediterat system för miljöledning och miljörevision som inte bara EU-organisationer, utan också organisationer från tredjeländer kan använda i de olika medlemsstaterna och eventuellt i tredjeländer. Detta gör det möjligt att förmedla förbättringar av miljöprestanda mellan medlemsstaterna och utanför EU:s gränser med hjälp av Emas-registrering och användning av Emas-logotypen. 5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen När det gäller målet att ge ordningen ökad spridning och därigenom allmänt sett höja organisationers miljöprestanda inom och utanför EU, är följande åtgärder relevanta inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen: - anordnande av och bidrag till PR-insatser och informationskampanjer riktade både till allmänheten i stort och till organisationer i synnerhet - utbyte/utveckling av effektiva metoder för att främja Emas och göra dessa tillgängliga för alla Emas-deltagare - anordnande av Emas Awards - utformning och tillhandahållande av incitament för organisationer att ansluta sig till ordningen När det gäller målet att hjälpa organisationer inom specifika sektorer att förbättra rapporteringen om miljöprestanda, är följande åtgärd relevant inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen: - utarbetande av referensdokument för specifika sektorer, som bland annat innehåller bästa miljöledningspraxis och miljöprestandaindikatorer för specifika sektorer När det gäller målet att harmonisera ackrediteringsorganens och de behöriga organens verksamhet, är följande åtgärder relevanta inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen: - anordnande av inbördes utvärdering av ackrediteringsorgan - anordnande av inbördes utvärdering av behöriga organ 5.4. Metod för genomförande (preliminärt) ( Centraliserad förvaltning ( Direkt av kommissionen ( Indirekt genom delegering till: ( genomförandeorgan ( sådana av gemenskaperna inrättade organ som avses i artikel 185 i budgetförordningen ( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning ( Delad eller decentraliserad förvaltning ( Tillsammans med medlemsstaterna ( Tillsammans med tredjeländer ( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka) Anmärkningar: 6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING 6.1. Övervakningssystem Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder och bestämmelser de antar enligt denna förordning. Kommissionen ska rapportera till rådet och Europaparlamentet om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning. Övervakning kommer också att ske genom regelbundna möten med medlemsstater och andra berörda parter, samt genom den inbördes utvärdering som görs av ackrediteringsorganen enligt artikel 31 i denna förordning och inom forumet av behöriga organ. 6.2. Utvärdering 6.2.1. Förhandsutvärdering Se den konsekvensanalys som åtföljer detta förslag i form av ett arbetsdokument från kommissionen. Effekterna av alla föreslagna åtgärder har bedömts utifrån miljömässig, ekonomisk och social synpunkt. 6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdomar som dragits av liknande åtgärder) Förslaget bygger på de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)[35] samt på resultaten från det offentliga samrådet, mer specifika samråd med berörda parter och extern sakkunskap. I konsekvensanalysen har dessa utvärderingar beaktats. 6.2.3. Bestämmelser om och tidsintervall för framtida utvärderingar Åtgärder som får finansiellt stöd från kommissionen ska övervakas regelbundet. Den kommitté som inrättas genom förordningen kommer att göra en regelbunden utvärdering av förordningens effektivitet. Eventuellt kommer lämpliga väglednings- och referensdokument för specifika sektorer att utarbetas och nödvändiga ändringar av förordningen föreslås. Kommissionen ska till rådet och Europaparlamentet lämna 99. en rapport minst vart tredje år om de åtgärder som vidtagits bland annat i fråga om 100. tillhandahållande av information, 101. försök att förbättra samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, 102. främjande av Emas och skapande av incitament, 103. en efterhandsutvärdering senast fem år efter det att denna förordning träder i kraft. 7. Bestämmelser om bedrägeribekämpning De interna kontrollstandarderna nr 14, 15, 16, 18, 19, 20, 21 och principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget kommer att tillämpas fullt ut. Kommissionen ska se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som genomförs eller finansieras enligt den här förordningen, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999. 8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSBEHOVEN 8.1. Kostnader för förslaget fördelade på mål Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | Tjänstemän eller tillfälligt anställda[36] (XX 01 01) | A*/AD | 2 | 3 | 3 | 3 | 3 | B*, C*/AST | 1 | 2 | 2 | 2 | 2 | Personal som finansieras[37] genom art. XX 01 02 (för Emas: endast nationella experter) | 2 | 5 | 5 | 5 | 5 | Övrig personal[38] som finansieras genom art. XX 01 04/05 | TOTALT | 5 | 10 | 10 | 10 | 10 | 8.2.2. Beskrivning av de arbetsuppgifter som åtgärden för med sig Allmän förvaltning av ordningen, utarbetande och revidering av dokument för specifika sektorer, marknadsföring. 8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses ( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas (1 AD + 1 AST + 2 END) ( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n ( Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag (2 AD) ( Tjänster som kommer att tillföras genom omfördelning av befintliga resurser inom den förvaltande avdelningen (intern omfördelning) (1 AST + 3 END) ( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året 8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Administrativa utgifter) Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Budgetrubrik 07 01 04 01 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2009–2013 | Övrigt tekniskt och administrativt stöd | - internt | - externt: IT-hjälpcentral | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 1,000 | Totalt tekniskt och administrativt stöd | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 0,200 | 1,000 | 8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) Typ av personal | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,351 | 0,585 | 0,585 | 0,585 | 0,585 | Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda etc.) (ange budgetrubrik) | 0,101 | 0,253 | 0,253 | 0,253 | 0,253 | Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,452 | 0,838 | 0,838 | 0,838 | 0,838 | Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda | Standardlönen för 1 A*/AD enligt punkt 8.2.1 är 117 000 euro per år. | Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 | Standardlönen för 1 END enligt punkt 8.2.1 är 50 580 euro per år. | 8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | 2009–2013 | XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor | 0,008 | 0,008 | 0,008 | 0,010 | 0,010 | 0,044 | XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten | 0,015 | 0,015 | 0,015 | 0,115 | 0,015 | 0,175 | XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[40] | 0,054 | 0,108 | 0,054 | 0,054 | 0,108 | 0,378 | XX 01 02 11 04 – Studier och samråd | 0,200 | 0,200 | 0,400 | XX 01 02 11 05 – Informationssystem | 2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) | 3 Övriga utgifter av administrativ karaktär (specificera genom att ange budgetrubrik) | Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,077 | 0,131 | 0,077 | 0,379 | 0,333 | 0,997 | Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet | Under perioden 2009–2013 planeras fyra tjänsteresor per år (kostnad per tjänsteresa 1 000 euro) för att förklara förordningens mål och åtgärder och stödja dess genomförande och tillämpning i medlemsstaterna. Under perioden 2009–2013 planeras två tjänsteresor per år (kostnad per tjänsteresa 1 000 euro) för att delta i ackrediteringsorganens möten enligt artikel 30 i denna förordning. Under perioden 2009–2013 planeras två tjänsteresor per år (kostnad per resa 1 000 euro) för att delta i möten i forumet av behöriga organ. Under perioden 2012–2013 planeras två extra tjänsteresor per år (kostnad per tjänsteresa 1 000 euro) för att träffa berörda parter inför översynen av förordningen. Under perioden 2009–2013 planeras tre möten per år (kostnad per tjänsteresa 5 000 euro) inom ISO TC 207 (teknisk kommitté för miljöledningssystem). En konferens (kostnad 100 000 euro) är tänkt att anordnas 2012 i syfte att samråda med berörda parter och behöriga myndigheter om genomförandet av åtgärder enligt förordningen inför översynen 2014. Från och med 2009 planeras två årliga möten inom den föreskrivande kommitté som inrättas genom denna förordning (kostnad per möte 27 000 euro) för informationsutbyte i syfte att anta lämpliga riktlinjer och rekommendationer för att åstadkomma en bättre harmonisering mellan medlemsstaterna. Två extra möten inom den föreskrivande kommitté som inrättas genom denna förordning planeras 2010 (kort efter förordningens ikraftträdande) och två extra kommittémöten planeras 2013 inför översynen av förordningen 2014 (kostnad per möte 27 000 euro). Externa studier förväntas medföra en total kostnad på 200 000 euro per år 2012 och 2013 inför översynen av förordningen 2014. | Behovet av personalresurser och administrativa resurser ska täckas inom ramen för de anslag som i samband med den årliga anslagstilldelningen och med beaktande av budgetförutsättningarna kan beviljas det generaldirektorat som ansvarar för åtgärden. [1] Rådets förordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, EGT L 168, 10.7.1993, s. 1. [2] EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. [3] I slutet av 2007 var 6 000 anläggningar registrerade i Emas. Ytterligare information finns i punkterna 2.1.2 och 2.2.5 i KOM(2008) xxx slutlig, dvs. den konsekvensanalys som åtföljer det här dokumentet. [4] Kommittémöten ägde rum den 20 juni 2005 (Bryssel), den 22 november 2005 (Turin), 29–30 juni 2006 (Luxemburg), den 13–14 november 2006 (Aten) och den 13–14 juni 2007 (Warszawa). [5] Den 17 maj, den 9 juni, den 20 juli och den 27 juli 2006. [6] Den 11–12 december 2006. [7] Se punkt 1.2.1 i KOM(2008) xxx slutlig, dvs. den konsekvensbedömning som åtföljer detta dokument. [8] KOM(2007) 225 slutlig: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om halvtidsöversyn av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, antaget av kommissionen den 30 april 2007. [9] 2007 var genomsnittet 48,27 Emas-registrerade anläggningar per miljon invånare i de tre medlemsstater som hade det största antalet Emas-registrerade anläggningar per miljon invånare. Dessa medlemsstater är Österrike (61,85 anläggningar/miljon invånare), Danmark (50,60 anläggningar/miljon invånare) och Belgien (32,37 anläggningar/miljon invånare). Europeiska unionens invånarantal på 478,5 miljoner ger alltså ett mål på totalt 23 000 registrerade Emas-anläggningar fem år efter det att den reviderade Emas-förordningen trätt i kraft. [10] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 614/2007 av den 23 maj 2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+), EUT L 149, 9.6.2007, s. 1. [11] Se KOM(2008) 33. [12] Avgiften för den första registreringen av organisationer i medlemsstaterna varierar mellan 0 och 2 234 euro. För närmare information om de olika registreringsavgifterna per medlemsstat se fotnot 28 i punkt 2.2.6 i dokument KOM(2008) xxx slutlig, dvs. den konsekvensanalys som åtföljer denna rapport. Ännu ej offentliggjort. [13] EUT C , , s. . [14] EUT C , , s. . [15] EUT C , , s. . [16] EUT C , , s. . [17] EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. [18] KOM(2007) 225 slutlig. [19] EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1). [20] EGT L 247, 17.9.2001, s. 1. [21] EUT L 184, 23.7.2003, s. 19. [22] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom rådets beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11). [23] EUT L 124, 20.5.2003, s. 36. [24] EUT L 393, 30.12.2006, s. 1. [25] EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. [26] EGT L 247, 17.9.2001, s. 24. [27] EUT L 70, 9.3.2006, s. 63. [28] Texten i denna bilaga är återgiven med tillstånd av Europeiska standardiseringskommittén (CEN). Den fullständiga texten kan köpas från de nationella standardiseringsorgan som förtecknas i bilagan. Återgivande av denna bilaga för kommersiella ändamål är förbjuden. [29] Icke-differentierade anslag. [30] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx. [31] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx. [32] Utgifter som omfattas av andra artiklar inom kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 eller xx 01 05. [33] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet. [34] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än sex år. [35] EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. [36] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet. [37] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet. [38] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet. [39] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen. [40] C10900 – Kommittén för tillämpning av förordningen om frivilligt deltagande för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (Emas).