52008DC0141




[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 10.3.2008

KOM(2008) 141 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Omedelbara åtgärder 2008 för minskning av administrativa bördor i EU

(framlagt av kommissionen)

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Omedelbara åtgärder 2008 för minskning av administrativa bördor i EU

1. OMEDELBARA ÅTGÄRDER I ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MINSKNING AV ADMINISTRATIV BÖRDOR I EU

En viktig del av åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor i EU[1] är en omfattande mätning av de administrativa bördorna under 2007 och 2008, som ska följas av långtgående förslag på förenklingar. För att uppnå konkreta resultat snabbt innehåller åtgärdsprogrammet också omedelbara åtgärder som kan skapa stora fördelar genom tekniska ändringar av befintliga regler. Eftersom ändringarna är tekniska kan de införas snabbt, och kallas därför omedelbara åtgärder.

Tio sådana åtgärder föreslogs under 2007, som skulle spara EU:s näringsliv uppskattningsvis 1,3 miljarder euro. Den 1 februari 2008 hade fem av de tio åtgärderna antagits formellt, vilket motsvarar en minskning av de administrativa bördorna med omkring 500 miljoner euro[2]. Europaparlamentet och rådet torde anta de återstående förslagen under början av 2008.

Som tillkännagavs i januari 2008[3] lägger kommissionen härmed fram en förteckning över nya omedelbara åtgärder (se bilaga I)[4]. Onödiga administrativa bördor har utpekats genom en intern översyn och på grundval av förslag från de berörda parterna och medlemsstaternas experter.

2. YTTRANDE FRÅN HÖGNIVÅGRUPPEN AV OBEROENDE INTRESSENTER FÖR ADMINISTRATIVA BÖRDOR

Innan den färdigställde förteckningen över omedelbara åtgärder för 2008 inhämtade kommissionen ett yttrande från den nytillsatta högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor. Gruppen antog yttrandet vid sitt andra möte den 26 februari 2008. Kommissionen beaktade också synpunkter från ledamöterna i högnivågruppen med nationella lagstiftningsexperter.

Yttrandet och synpunkterna stödjer generellt de omedelbara åtgärderna för 2008. Högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor uppmanade dessutom parlamentet och rådet att införa nya förfaranden för att anta förenklingsförslag.

3. SAMARBETE MED PARLAMENTET OCH RÅDET

Flera av de omedelbara åtgärderna 2008 kräver ett starkt engagemang från både parlamentet och rådet om de ska kunna antas före slutet av 2008. Kommissionen uppmanar därför Europeiska rådet att be rådet och parlamentet att prioritera åtgärderna i bilaga I så snart som kommissionen har lagt fram motsvarande förslag.

Kommissionen uppmanar också rådet och parlamentet att skyndsamt ta fram lämpliga rutiner för att snabbare anta förenklingsförslag, i enlighet med 2003 års interinstitutionella avtal och högnivågruppens tydliga rekommendation, särskilt när det gäller förslag om minskade administrativa bördor. Detta är en förutsättning för att se till att ett betydande antal förenklingsförslag kan föras framåt under 2008 och 2009[5], och det är oerhört viktigt för att EU ska kunna nå sitt mål om en minskning av de administrativa bördorna med 25 % fram till 2012.

BILAGA I: Omedelbara åtgärder 2008

Område | EU-rättsakt | Börda / problem och förslag till åtgärd under 2008 |

Jordbruk | Kommissionens förordning (EEG) nr 1722/93 av den 30 juni 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1766/92 om produktionsbidrag inom spannmålssektorn | Sammanfattning Förenkling av rutinerna för kontroll av modifierad stärkelse genom en höjning av tröskeln för när rutinerna ska tillämpas. |

Börda / Problem De särskilda bestämmelserna om kontroll av modifierad stärkelse ska garantera att modifierad stärkelse inte bearbetas till en råvara som kan användas för att ansöka om produktionsbidrag mer än en gång. Det finns en tröskel för bidraget (f.n. 16 euro/ton), och under tröskeln gäller inte de särskilda kontrollbestämmelserna. Med tanke på hur högt bidraget ligger nu och eftersom det är rätt dyrt att bearbeta modifierad stärkelse är tröskeln på 16 euro/ton för låg. Näringsidkarna drabbas av krångel varje gång bidragets storlek överskrider den här tröskeln, trots att risken för bearbetning i spekulationssyfte är mycket liten. |

Åtgärd Tröskeln (f.n. 16 euro/ton) för när de särskilda kontrollerna enligt artikel 10 i förordning 1722/93 ska tillämpas höjs till en rimligare nivå för att minska de ekonomiska aktörernas (stärkelseproducenternas) administrativa börda i samband med kontroller av modifierad stärkelse, eftersom det av ekonomiska skäl inte finns någon risk för bearbetning i spekulationssyfte. |

Närings-politik | Europaparlamentets och rådets direktiv 97/68/EG av den 16 december 1997 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från förbränningsmotorer som skall monteras i mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg | Sammanfattning Ta bort administrativa bördor på grund av anmälningsskyldigheten inom det s.k. flexibla systemet, eftersom den drabbar medlemsstaternas godkännandemyndigheter och tillverkarna |

Börda / Problem Enligt punkt 1.5 i bilaga XIII till direktivet ska utrustningstillverkarna underrätta myndigheterna i varje medlemsstat om de använder ett flexibelt system (dvs. att ett begränsat antal motorer som bara överensstämmer med föregående etapp av utsläppsgränserna släpps ut på marknaden). Enligt punkt 1.7 i bilagan ska tillverkarna dessutom var sjätte månad rapportera till myndigheterna om de system de använder, bl.a. hur många motorer och maskiner som de släppt ut på marknaden, motorns eller maskinens serienummer och i vilken medlemsstat de har släppt ut motorn eller maskinen på marknaden. Anmälningsskyldigheten innebär onödiga bördor för tillverkarna och myndigheterna, men något mervärde av den har inte framkommit under de år som direktivet har tillämpats. |

Åtgärd Anmälningsskyldigheten i punkterna 1.5 och 1.7 i bilaga XIII till direktivet stryks (däremot kvarstår punkt 1.6 där det står att tillverkaren till myndigheten ska lämna alla upplysningar som har samband med genomförandet av systemet och som myndigheten kan komma att begära för att det krävs för beslutet). |

Närings-politik | Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse | Sammanfattning Minska tillverkarnas administrativa börda på grund av skyldigheten att underrätta medlemsstaterna när de avser att släppa ut radioutrustning på marknaden |

Börda / Problem Enligt artikel 6.4 ska tillverkarna anmäla sin avsikt att släppa ut vissa typer av radioutrustning på marknaden till de nationella myndigheter som förvaltar radiospektrumet. Detta gäller utrustning som använder spektrum som inte är helt harmoniserat i EU. Enligt direktivet får medlemsstaterna använda sina egna anmälningsrutiner. Man har informellt kunnat enas om en del av de uppgifter som ska lämnas, men formerna för inlämnande av uppgifterna varierar. |

Åtgärd En enhetlig instans för elektronisk anmälan som förmedlar tillverkarens uppgifter till medlemsstaternas myndigheter. Tillverkaren behöver alltså inte känna till de individuella myndigheterna i alla medlemsstaterna. |

Närings-politik | Läkemedel: Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel | Sammanfattning Se över den rättsliga grunden för ändringsbestämmelserna för att helt harmonisera ändringsreglerna i EU. Detta kommer att göra reglerna för ändring av läkemedel (t.ex. ändring av förpackningen eller tillverkarens adress) klarare, enklare och smidigare. |

Börda / Problem Läkemedel är reglerade under hela sin livslängd. Alla justeringar sedan de har släppts ut på marknaden i EU (t.ex. ändringar av produktionsprocessen, förpackningen, eller tillverkarens adress) kallas ”ändringar” och hanteras enligt komplexa rättsliga bestämmelser, de s.k. ändringsbestämmelserna. Ändringar innebär omfattande administrativa bördor för både näringslivet och myndigheterna. Uppskattningsvis tar hanteringen av ändringar mer än 60 % av företagens personalresurser och budget för efterlevnad av lagstiftning. En betydande del av bördan beror på att reglerna mestadels är olika i de olika medlemsstaterna, vilket innebär skiljaktiga krav och onödigt krångel. Ändringar måste naturligtvis regleras så att läkemedlen förblir säkra och verkningsfulla, men den börda de medför kan också hindra vissa ändringar som skulle gynna både patienterna och samhället i stort. Idag hämmar denna börda innovationen och konkurrenskraften. |

Åtgärd Ändra artikel 39 i direktiv 2001/82 och artikel 35 i direktiv 2001/83 så att ändringsbestämmelserna kan göras helt enhetliga i EU. |

Miljö | Kommissionens beslut 2002/739/EG av den 3 september 2002 om fastställande av reviderade ekologiska kriterier för tilldelning av gemenskapens miljömärke till inomhusfärger och inomhuslacker och ändring av beslut 1999/10/EG | Sammanfattning Enhetlig definition av flyktiga organiska föreningar |

Börda / Problem Definitionen av flyktiga organiska föreningar varierar i onödan mellan olika rättsakter. Det är kontraproduktivt att ha olika formulerade definitioner som ska tillämpas i samma företag eller verksamheter. Exempel: I direktiv 2004/42/EG definieras flyktiga organiska föreningar som ”organisk förening vars begynnelsekokpunkt är högst 250 °C, mätt vid ett standardtryck av 101,3 kPa.” I kommissionens beslut 2002/739/EG används däremot en liknande men annorlunda formulerad definition: ”organiska föreningar som vid normalt tryck har en kokpunkt (eller startkokpunkt) på högst 250 °C”. |

Åtgärd Definitionerna bör vara desamma för att vara tydliga för näringslivet, särskilt med tanke på sambandet mellan rättsakterna. Kommissionens beslut 2002/739/EG bör ändras så att det överensstämmer med definitionen i direktiv 2004/42/EG. Förslaget till åtgärd torde minska den administrativa bördan för både företag och myndigheter. |

Miljö | Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG | Sammanfattning Förtydliga att batterier som lagligen släppts ut på marknaden före den 26 september 2008 inte behöver återkallas eller märkas om efter det datumet. |

Börda / Problem Enligt artikel 6.2 i batteridirektivet (direktiv 2006/66/EG) får batterier som inte uppfyller direktivets krav inte släppas ut på marknaden efter den 26 september 2008 eller så ska de dras tillbaka från marknaden. Detta kan tolkas som att batterier som lagligen släpptes ut på marknaden före den 26 september 2008 och som fortfarande befinner sig på marknaden då men inte uppfyller direktivets krav också måste dras tillbaka från marknaden. Om direktivet tolkas så, skulle det leda till att batterier som lagligen släppts ut på marknaden blir avfall i förtid, vilket strider mot principen om minimering av avfall. Dessutom skulle ett återkallande av dessa batterier eller ändring av dem i enlighet med direktivets krav orsaka stora administrativa bördor för medlemsstaterna och näringslivet. Om artikel 6.2. står kvar oförändrad måste man märka om eller återkalla de batterier som finns på marknaden (t.ex. i butiker eller lager) men som inte är märkta med sopkärlet på hjul och kemikaliesymbolerna. Detta skulle också innebära ett återkallande av specialbatterier för bärbara apparater som innehåller mer kadmium än vad direktivet tillåter. |

Åtgärd Ändring av artikel 6.2 så att det framgår att batterier som lagligen släppts ut på marknaden före den 26 september 2008 (t.ex. i butiker eller lager) men som inte följer direktiv 2006/66/EG inte måste återkallas. |

Statistik | Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 638/2004 av den 31 mars 2004 om gemenskapsstatistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3330/91 | Sammanfattning Förenkling av Intrastat för att minska statistikrapporteringen för de ekonomiska aktörerna, särskilt de små och medelstora företagen |

Börda / Problem Statistiken över handel inom gemenskapen registrerar fysiska flöden av varor mellan medlemsstaterna. De nationella statistikmyndigheterna tar in uppgifter från företagen varje månad. För närvarande sätter medlemsstaterna sina trösklar på en nivå som garanterar täckning av minst 97 % av handeln, räknat i värde. Vid slutet av 2005 var därför omkring 78 % av de företag som handlar med andra medlemsstater befriade från rapportkravet. Men det finns fortfarande utrymme att minska täckningen och befria fler företag från kravet att rapportera till Intrastat. |

Åtgärd Kommissionen föreslår att täckningskravet för inkommande handel sänks till 95 %, medan den nuvarande täckningen på 97 % behålls för utgående handel. Möjligheterna att minska rapporteringsbördan för små och medelstora företag är avsevärda, eftersom de rapporterande företagen på den inkommande sidan domineras av små och medelstora företag. |

Inre marknad (bolagsrätt) | Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen | Sammanfattning Undanröja kostnaderna för offentliggörande i en nationell officiell tidning av uppgifter som redan offentliggjorts genom handelsregistret. |

Börda / Problem Bolag måste offentliggöra samma uppgifter i handelsregistret och i den nationella officiella tidningen. Eftersom handelsregister är elektroniska kan de lätt nås på nätet. I flera medlemsstater måste dock bolagen fortfarande betala för offentliggörande både i registret och i den nationella officiella tidningen. |

Åtgärd Medlemsstaterna får behålla kravet på offentliggörande av bolagsuppgifter i den nationella officiella tidningen endast om detta är kostnadsfritt. |

Inre marknad (bolagsrätt) | Rådets elfte direktiv 89/666/EEG av den 21 december 1989 om krav på offentlighet i filialer som har öppnats i en medlemsstat av vissa typer av bolag som lyder under lagstiftningen i en annan stat | Sammanfattning Medlemsstaterna får inte kräva att översättning och bestyrkande av översättningen måste utföras i respektive medlemsstat. |

Börda / Problem När en filial registreras måste vissa handlingar och uppgifter om ägarbolaget lämnas in. Några medlemsstater kräver att översättningen eller bestyrkandet av översättningen ska göras av översättare som auktoriserats av deras egna myndigheter. Företagen skulle kunna spara pengar genom att kunna välja var de får handlingarna översatta och genom att använda samma översättning i flera medlemsstater. |

Åtgärd Kräva att medlemsstaterna godtar översättningar som är utförda och bestyrkta i en annan medlemsstat, om myndigheterna i den medlemsstaten godtar dem. |

Inre marknad (redovisning) | Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag | Sammanfattning Avskaffande av vissa informationskrav i direktivet. |

Börda / Problem Enligt direktivet ska bolag i noterna till sina bokslut förklara bolagsbildningskostnader (artikel 34.2) och ange nettoomsättningen fördelad på rörelsegrenar och geografiska marknader (artikel 43.1 8). Dessa uppgifter är uppenbart överflödiga för små och medelstora företag. |

Åtgärd Kommissionen föreslår att ovannämnda uppgifter stryks från direktivet. De kan fortfarande lämnas på frivillig basis. |

Inre marknad (redovisning) | Rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning | Sammanfattning Förtydligande av förhållandet mellan IAS-förordningen 1606/2002 och sjunde direktivet. |

Börda / Problem Det är oklart om moderbolag som bara har dotterbolag med ringa betydelse (artikel 13) omfattas av IAS-förordningen och därför måste utarbeta redovisning enligt den internationella normen IFRS. |

Åtgärd Kommissionen föreslår att det tydligt ska anges att ovannämnda företag inte omfattas av IAS-förordningen. |

[1] KOM(2007) 23.

[2] En utförlig redogörelse för läget den 31 december 2007 finns i bilaga 3 till KOM(2008) 35.

[3] KOM(2008) 35.

[4] Sju av åtgärderna ingår i kommissionens löpande förenklingsprogram. Se den andra lägesrapporten om strategin för förenkling av lagstiftningen, KOM (2008)33.

[5] Då nästa EU-val ska hållas i juni 2009 har parlamentet tillkännagett att det inte tänker behandla nya lagförslag efter mars/april 2009. Om tidigare val är någon ledning kan det förmodas att det normala lagstiftningsarbetet inte återfår sin normala fart förrän i november 2009.