3.2.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 27/12


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen – Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism”

KOM(2007) 621 slutlig

(2009/C 27/03)

Den 19 oktober 2007 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen – Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism”.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 13 juni 2008. Föredragande var Juan Mendoza Castro.

Vid sin 446:e plenarsession den 9–10 juli 2008 (sammanträdet den 10 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 108 röster för och 5 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar kommissionens meddelande ”Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism”. Vi ställer oss bakom kommissionens strävan att väsentligt stärka sin strategi och politik på turismområdet under de närmaste åren med hjälp av agendan, som syftar till att omsätta denna strategi och politik i praktiken. Denna nya politik har tidigare också behandlats i kommissionens meddelande ”En ny turistpolitik för EU: Mot ett stärkt partnerskap för turismen i Europa”.

1.2

Kommittén värdesätter kommissionens arbete med att sammanfatta flera viktiga dokument, yttranden och diskussioner. Kommissionen har därmed på ett överskådligt sätt lyckats med uppdraget att till den breda allmänheten förmedla dels resultaten av de arbeten som utförts inom gruppen för hållbar turism och av de sakkunniga som har utarbetat rapporten, dels resultaten av det efterföljande offentliga samrådet.

1.3

Kommittén konstaterar att denna nya politik grundar sig på den förnyade Lissabonstrategin och på det övergripande målet att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten samt på de mer specifika målen ekonomiskt välstånd, social rättvisa och sammanhållning samt skydd av miljö och kultur.

1.4

Vi gör bedömningen att kommissionen fokuserar på relevanta utmaningar i meddelandet och att den föreslår adekvata åtgärder för att gripa sig an dem. Den strategi som föreslås är att alla berörda parter ska delta i olika samarbetsarrangemang och i en ”konkurrensinriktad samverkan”, ett deltagande som betraktas som ryggraden i den nya turistpolitiken och i agendan för dess genomförande. De utmaningar som uppmärksammas i meddelandet är tveklöst mycket stora, och en fortlöpande undersökning av växthusgasernas inverkan på hållbarheten bör i framtiden vara ett centralt inslag i agendan.

1.5

EESK ser det som lämpligt att kommissionen tar på sig att genomföra denna nya politik genom dialog, samarbete, stödinsatser och samordning mellan aktörerna. I ”Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism” beskrivs en konkret strategi och föreslås åtgärder som rör samtliga aktörer i den europeiska turistnäringen. Kommissionen kan och bör dock via generaldirektoratet för näringsliv ta på sig en mer aktiv, ledande roll vid genomförandet på europeisk nivå av många initiativ som rör exempelvis social turism, turism för alla och turismutbildning. Mer specifikt bör såväl kommissionen som de övriga institutionerna vinnlägga sig mer om att engagera små och medelstora företag samt mikroföretag i en hållbar turism och i agendan för att uppnå detta mål. Kommittén anser att kommissionens initiativ ”framstående europeiska resmål” är ett exempel på god praxis som kan inspirera till andra initiativ.

1.6

EESK rekommenderar återigen att man stärker det europeiska forumet för turism och undersöker förutsättningarna för att inrätta ett rådgivande EU-organ för turistfrågor och ett europeiskt organ för turism. Båda organen skulle eventuellt kunna utgöra forum där turismmyndigheterna och de olika turismaktörerna skulle kunna mötas för att ta fram och sprida information om en hållbar och konkurrenskraftig turism, övervaka genomförandet av politiken och agendan för den europeiska turismen samt analysera utvecklingstendenser inom turismsektorn och föreslå konkreta åtgärder. Båda organen skulle kunna ha som särskilt mål att uppmärksamma klimatförändringarna och deras inverkan på turismen samt att föreslå möjliga åtgärder.

1.7

EESK ställer sig mycket positiv till att kommissionen visat sig beredd att förbättra utnyttjandet av de finansiella instrument som finns tillgängliga. Mer konkret finns det inom socialt subventionerad turism redan tillräckliga förutsättningar för att inleda ett gränsöverskridande erfarenhetsutbyte i form av pilotprojekt. Exempel på sådana projekt skulle kunna vara socialt subventionerad turism och turism för alla, utveckling av de mänskliga resurserna, produktutveckling och marknadspenetration. Kommittén anser att det på dessa områden finns tillräckligt goda förutsättningar för att samla gränsöverskridande erfarenheter via pilotprojekt.

1.8

EESK konstaterar med tillfredsställelse att arbetet inom ramen för Agenda 21 för turism har slutförts och att resultatet, som redovisas i kommissionens meddelande ”Agenda för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism”, fullbordar och konkretiserar den allmänna hållbarhetspolitiken inom europeisk turism. Det tekniska dokument som har utarbetats av den för ändamålet särskilt inrättade arbetsgruppen bildar underlag för och kompletterar kommissionens meddelande, och båda dokumenten bör därför betraktas tillsammans.

1.9

På statistikområdet välkomnar EESK kommissionens inbjudan att lämna förslag – något som EESK tidigare har efterlyst – om inrättandet av ett nätverk av observationscentrum för turism som gör det möjligt att inte bara samla in data om sektorn utan också att utforma en strategisk framtidsvision och planera framtida åtgärder.

1.10

EESK vill fortsätta att arbeta på turismområdet enligt de linjer som utstakas i kommissionens meddelande om agendan. Vi uppmanar de övriga EU-institutionerna, medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna, alla aktörer inom turismsektorn (arbetsgivare och arbetstagarorganisationer) och alla medborgare att bidra till att sprida kunskap om och främja turismen som en rättighet för alla och som en strategisk näring för EU:s framtid. Turismaktörerna och konsumenterna måste också ta sitt ansvar för att uppnå en mer hållbar och konkurrenskraftig turism.

1.11

Även om kommissionens meddelande beaktar sociala kriterier och faktorer i behandlingen av turismen saknar ändå EESK hänvisningar till begreppet europeiskt medborgarskap och dess förutsättningar. Turismen kan faktiskt i hög grad utgöra en sammanhållande kraft för alla de kulturer och samhällsgrupper som berörs av detta europeiska medborgarskap, som vi alla måste främja och utveckla. Den variation och mångfald som utmärker de europeiska ländernas kulturer, språk och natur- och kulturarv utgör en stor rikedom som vi kan och bör utnyttja för att lära känna varandra och i syfte att värna våra rättigheter som europeiska medborgare. En annan aspekt som man bör lägga stor vikt vid i diskussioner och dokument som rör europeisk turism är kulturen, eftersom det i många fall finns synergieffekter mellan turism och kultur, något som EESK också framhållit i ett tidigare yttrande.

1.12

I strävan efter en konkurrenskraftigare och mer hållbar turism är det viktigt att ta hänsyn till resmålens särdrag. Kommittén anser att man särskilt bör uppmärksamma de egenskaper som är utmärkande för starkt turismberoende medlemsstater. Det är viktigt att på ett adekvat sätt se till behoven i de olika regionerna när man utformar åtgärder och förslag på turismområdet. Kommissionen bör i sina konsekvensanalyser uppmärksamma att turismen kan ha en oproportionerlig inverkan i vissa regioner och sektorer, till exempel när det gäller resmål som är starkt beroende av flygtransporter och saknar andra transportsätt eller är nästan helt beroende av flyget, däribland öar.

1.13

EESK anser att den uppsättning principer och värden som lyfts fram i meddelandet – hållbarhet, social välfärd, konkurrenskraft, samarbete, partnerskap, lönsamhet, trygghet, jobb med kvalitet – faktiskt utgör en europeisk turismmodell, inte för att de utgör en samling regler utan för att dessa principer och värden är förankrade i hela EU.

1.14

EESK uppmanar kommissionen att i samarbete med andra aktörer främja certifiering på EU-nivå av kunskaper och färdigheter på turismområdet för att skapa fler och bättre arbetstillfällen inom sektorn. Det behövs ökat stöd till Europass, som hjälper arbetssökande personer som är villiga att flytta till andra delar av Europa att göra sina färdigheter och kvalifikationer tydliga och lätta att förstå i hela Europa (EU, Efta/EES-länderna och kandidatländerna).

2.   Kommissionens meddelande

För att öka kunskapen om och förståelsen av kommissionen budskap till alla europeiska aktörer och institutioner följer nedan en kort genomgång av meddelandet och en sammanfattning av de viktigaste punkterna.

2.1   Meddelandets inledning

2.1.1

Den nödvändiga balansen mellan hållbarhet och konkurrenskraft: Kommissionen inleder meddelandet med att konstatera att turismen spelar en central och strategisk roll i EU:s ekonomi, en slutsats som inte bara bygger på kvantitativa uppgifter utan också på turismens kapacitet att skapa arbetstillfällen och därmed uppnå målet för den förnyade Lissabonstrategin. Turismen beräknas växa med över 3 % per år, något som utan tvekan är ett positivt bidrag till sysselsättningsmålet men som i vissa fall och på längre sikt riskerar att överskrida gränsen för en hållbar turism.

2.1.2

Konkurrenskraft och hållbarhet: två förenliga krav: Meddelandet uttrycker klart och tydligt att konkurrenskraften är beroende av hållbarhet och kvaliteten på turisternas upplevelse samt hänvisar uttryckligen till de krav som klimatförändringarna ställer på turistnäringen. Företagen kan genom att ta sitt sociala ansvar på ett avgörande sätt bidra till att genomföra anpassningsåtgärder och bekämpa klimatförändringarna samt till att främja innovation och turismprodukternas värde i en värld med stora globala utmaningar.

2.2

Agendans innehåll: Kommissionen vill med sitt meddelande skapa en ny balans mellan turisternas välbefinnande, miljön och företagens och resmålens konkurrenskraft, och denna balans måste eftersträvas av alla.

2.2.1

Mål och utmaningar: I meddelandet fastställer kommissionen tre huvudmål i agendan som vägledande för alla aktörers insatser: ekonomiskt välstånd, social rättvisa och sammanhållning samt miljöskydd.

I meddelandet beskrivs en rad stora utmaningar som måste mötas för att uppnå dessa mål:

hållbar förvaltning av natur- och kulturtillgångar,

minimering av föroreningar och resursanvändning,

hantering av förändringar på bästa sätt för samhällets välbefinnande,

minskning av den säsongsbetingade variationen i efterfrågan,

minskning av miljöpåverkan från transporter,

turistupplevelser tillgängliga för alla,

kvaliteten på arbetstillfällena i turistnäringen,

säkerhet för turisterna och lokalbefolkningen på turistorter.

Denna förteckning över utmaningar är öppen för förändringar: den bör fortlöpande uppdateras, prioriteras och förvaltas av turistnäringens aktörer i god samarbetsanda.

2.2.2

En handlingsram: För att nå målen och möta utmaningarna krävs det enligt kommissionen samordnade åtgärder som bygger på samarbete och en ansvarsfull förvaltning av turistmål och företag samt på turisters medvetenhet om hållbarhet. Villkoren för denna samordning behandlas också i meddelandet.

2.2.3

Principerna: Enligt meddelandet måste sammanlagt nio principer iakttas för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig turism. Framför allt tre av dem bör lyftas fram:

man bör sätta och iaktta gränser för mottagningskapacitet, anläggningar och storleken på turistströmmarna,

takten på turismutvecklingen bör ta hänsyn till natur- och kulturtillgångarna och värdsamhället,

långsiktig planering är en förutsättning för balans mellan hållbarhet och konkurrenskraft.

2.3

Fortsätta utvecklingen tillsammans: Kommissionen påpekar i detta avsnitt att det krävs samlade insatser och att det handlar om en frivillig och kontinuerlig process som bör stödjas av alla berörda parter i turistnäringen. Den modell som föreslås bygger på respekt för subsidiaritetsprincipen och på gemensamma åtgärder på resmålsnivå, men inom ramen för stödjande åtgärder på nationell nivå och EU-nivå. I meddelandet beskrivs således den roll som de berörda parterna inom turistnäringen respektive kommissionen bör ha i enlighet med fördraget.

2.3.1

De berörda parternas roll: I linje med slutsatserna från gruppen för hållbar turism sätter meddelandet upp en handlingsram med breda ansvarsområden och specifika roller för de tre nyckelområdena – resmål, företag och turister. Det är enligt kommissionen särskilt viktigt att framföra och sprida budskapet till mikroföretagen att det är nödvändigt att uppnå balans mellan hållbarhet och konkurrenskraft.

2.3.2

Europeiska kommissionens roll: Kommissionen erkänner sitt ansvar att vidta åtgärder i enlighet med fördraget och kommer att lansera och främja olika initiativ på EU-nivå inom ramen för och som en utvidgning av agendan. Bland dessa initiativ finns det fyra åtgärdsgrupper som särskilt bör uppmärksammas:

mobilisering av aktörer för att skapa och sprida kunskap i syfte att finna en balans mellan turistnäringens hållbarhet och dess konkurrenskraft. Det europeiska forumet för turism är ett bra exempel på utbyte av idéer och erfarenheter,

att främja och stödja de mest framstående europeiska resmålen som exempel på god praxis och främja nätverk mellan turistmål där man engagerat sig för hållbarhet och konkurrenskraft,

att använda EU:s många olika finansieringsinstrument. Kommissionen åtar sig att sprida information om hur de kan användas på ett bättre sätt på turismens område,

att införliva hållbarhet och konkurrenskraft i kommissionens politik och att sedan tillämpa den på ett stort antal regioner med mycket varierande förhållanden och behov, exempelvis kust- och bergsregioner samt landsbygd och städer.

2.4   Meddelandets slutsats

Kommissionen avslutar sitt meddelande med att konstatera att det krävs ett totalt samarbete mellan alla offentliga och privata aktörer när det gäller att anta och genomföra agendan i praktiken. Rekommendationen att inrätta ett samarbete på alla nivåer är en förutsättning för att konkurrenskraften ska kunna förbättras och för att en attraktiv och hållbar europeisk turism ska kunna garanteras på lång sikt. Kommissionen rekommenderar att handlingsplanen i agendan utvärderas 2011. Kommissionens målsättning med meddelandet är följaktligen mycket tydlig.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Turismen och dess strategiska betydelse för den europeiska ekonomin har erkänts av samtliga EU-institutioner såväl formellt som informellt, vilket har inneburit att dess roll stärkts och att detta budskap förmedlats till samtliga aktörer, samtidigt som det gett viktiga impulser till stöd för sektorn. Turismens betydelse är inte enbart ekonomisk. Den har också stor social betydelse när det gäller att bygga medborgarnas Europa. Turistsektorn ges visserligen ökad betydelse i meddelandet, men det återstår ännu mycket att göra både nu och i framtiden innan turismen kan få en nyckelroll i europeisk politik.

3.2

Det är särskilt viktigt att framhålla att det nya Lissabonfördraget erkänner turismens betydelse för Europa och ger EU fler möjligheter att bidra till utvecklingen av denna sektor. Fördraget ger EU såväl befogenhet som skyldighet att stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för utveckling av företag i denna sektor och utbyte av god praxis.

3.3

Turismens roll har behandlats av de olika institutionerna på följande sätt:

Europaparlamentet har vid flera tillfällen antagit resolutioner av mycket olika slag om turismen och dess följdverkningar för sysselsättningen och ekonomin. I detta sammanhang räcker det att nämna resolutionerna om ”Turism och utveckling” samt om ”Nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism”,

Europeiska unionens råd har vid flera tillfällen behandlat turismen i slutsatser och handlingsplaner, framför allt när det gäller att stärka turismens hållbarhet, konkurrenskraft och förmåga att skapa sysselsättning. Speciellt bör nämnas rådets slutsatser av den 7 juli 2006 om kommissionens meddelande om EU:s nya turistpolitik. Rådet välkomnar denna nya politik och uppmanar kommissionen att spela en aktiv roll när det gäller samordningen av olika politikområden,

kommissionen har offentliggjort flera meddelanden, särskilt meddelandet från mars 2006 där huvuddragen i EU:s nya turistpolitik anges. Vidare har kommissionen inrättat, byggt upp och administrerat europeiska forum för turism, samt anordnat konferenser på olika teman, t.ex. social turism och Agenda 21 för turism och många andra aktiviteter, exempelvis pilotprojektet ”European Destinations of Excellence”, där god praxis i medlemsstaterna och kandidatländerna erkänns och främjas,

Regionkommittén har bland annat avgett yttranden om kommissionens meddelanden ”En samarbetsstrategi för den europeiska turismens framtid” och ”Grundläggande riktlinjer för en hållbar europeisk turism”,

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har alltid haft och har fortfarande ett särskilt intresse för turism, vilket man kan se av de minst elva yttranden i ämnet som antagits sedan 1999, kommitténs aktiva medverkan i de olika europeiska turismforum som kommissionen anordnat samt medverkan i och anordnande av temadagar för olika aspekter på turismen. Man bör särskilt uppmärksamma EESK:s samarbete med andra institutioner rörande turisminitiativ som någon av dem inlett.

3.4

I detta yttrande har EESK för avsikt att utvärdera meddelandets bidrag till politiken och dess genomförande, samt komma med förslag som, oavsett om de berikar texten eller inte, åtminstone kan berika diskussionen om den.

3.5

I likhet med EESK:s yttrande INT/317 om kommissionens meddelande om den nya turistpolitiken vill vi i detta yttrande ännu en gång framhålla följande:

turismen är en rättighet för alla medborgare, i enlighet med de etiska turismriktlinjerna och innebär en skyldighet att följa god praxis,

den är en rättighet som dessutom skapar rikedom och lönsamhet både direkt och indirekt, framför allt för mikroföretag samt små och medelstora företag, och som utgör en stabil näring med strategisk betydelse för Europa,

hög tjänstekvalitet inom turistsektorn och ansvarstagande bland användarna visavi de lokalsamhällen som berörs är värden som vi bör slå vakt om som utgångspunkt för sektorns fortlevnad,

turismen har eller bör få positiva lokal- och regionalekonomiska samt sociala och miljömässiga effekter, också i städerna, och är i det avseendet ett instrument för kunskap om andra kulturer och olika sätt att vara och handla på, samtidigt som den är ett instrument för interregionalt samarbete,

turistnäringen är och kommer att förbli en dynamisk sektor som i stor omfattning skapar sysselsättning och kan generera varaktiga jobb med kvalitet och sociala rättigheter,

turismen går inte fri från problem som rör exempelvis överbeläggning och den säsongsbetonade karaktären, vilket leder till förlorad konkurrrenskraft,

vi tror på den praktiska betydelsen av ”Agendan för en hållbar och konkurrenskraftig europeisk turism” som är klarsynt och har ambitiösa mål,

den europeiska turistmodellen är en intern nödvändighet och kan bli en internationell referens, om den inte bara baseras på fler bestämmelser utan snarare på värden som kvalitet, hållbarhet, tillgänglighet osv., värden som turistdestinationerna och alla aktörer på området gärna tar till sig,

den europeiska turismen bygger på och berikas av mångfalden med avseende på destinationer, synsätt på turismen och olika typer av turism,

den europeiska turistmodell som vi förespråkar är ett effektivt instrument för fred och förståelse mellan folken.

4.   Särskilda kommentarer

4.1

I kommissionens meddelande ges en tydlig förklaring av förslaget med avseende på den nödvändiga balansen mellan hållbarhet och konkurrenskraft, samt hur denna ska uppnås i praktiken. Allt detta, som ingår i ett meddelande av ganska litet format, har utan tvivel krävt stora ansträngningar när det gäller att sammanfatta och analysera många olika dokument, yttranden och debatter. Det bör framhållas att resultatet motsvarar uppdraget att ge samhället en tydlig bild av kommissionens grundläggande uppfattning om sektorns framtid och de insatser som bör genomföras inom denna komplexa näring.

4.2

De argument som läggs fram i meddelandet till stöd för agendan förefaller rimliga, eftersom de analyserar dels turismens inverkan på ekonomin och dess förmåga att skapa arbetstillfällen för ungdomar, dels den nödvändiga jämvikten mellan hållbarhet och konkurrenskraft, som påverkar varandra positivt på lång sikt. Konsekvensbedömningar, exempelvis av olika verksamheters och regioners koldioxidutsläpp, eller restriktioner när det gäller transport- och mottagandekapacitet är mycket viktiga aspekter för att uppnå och upprätthålla jämvikten mellan dessa variabler. En generell acceptans för att turismens omfattning och utvecklingstakt har vissa begränsningar är av största betydelse för att uppnå jämvikt mellan hållbarhet och konkurrenskraft.

4.3

Kommissionen borde kanske även ha analyserat det nya Lissabonfördraget mer detaljerat i sitt meddelande för att försöka ta reda på hur det stämmer överens med agendan och vad det innebär för genomförandet av den nya europeiska turistpolitiken. Man får inte glömma att länderna och regionerna flera gånger har visat att de vill behålla sin behörighet på turismens område, utan att detta hindrar att EU fungerar som impulsgivare och samordnare när det gäller vissa gemensamma aspekter som kan förbättra den europeiska turistsektorns konkurrenskraft. Ett exempel är inrättandet och administrerandet av en europeisk Internetportal för att främja Europa som turistmål, vilken redan visat sig vara ett värdefullt redskap för att presentera alla EU:s medlemsstater tillsammans som ett varierat och utomordentligt vackert turistmål.

4.4

De utmaningar som kommissionen tar upp i meddelandet är utan tvivel de viktigaste som turismen kommer att ställas inför under de närmaste årtiondena. De grundläggande utmaningarna i fråga om hållbarhet och förbättrad konkurrenskraft är utan tvekan tillräckligt omfattande för att täcka in andra viktiga utmaningar, t.ex. en förbättring av kvaliteten, en minskning av den säsongsbetonade karaktären och ett ökat yrkeskunnande hos arbetstagarna inom turismsektorn. Dessa utmaningar ingår även i agendan.

4.5

Meddelandet innehåller flera uppmaningar till samarbete, eftersom en förstärkning av samarbetet betraktas som den nya turistpolitikens ryggrad och kännemärke. Det är särskilt viktigt att framhålla den roll som fackföreningarna och arbetsgivarorganisationerna kan spela. De bör inbegripas i samarbetsprocesserna och uppmanas att delta i alla debatter och forum samt i genomförandet av allmänna förbättringsåtgärder inom sektorn. Det vore även lämpligt att bygga upp stabila nätverk med städer och turistorter, med utgångspunkt i den gemensamma viljan att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten. Kommittén ser positivt på att de framstående turistmålen främjas och insisterar på att detta koncept bör förutsätta att arbetsmarknadsrelationerna sköts på ett korrekt sätt och att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer på det utvalda turistmålet görs delaktiga, för att på så sätt förbättra turistorternas hållbarhet och konkurrenskraft.

Konsumentorganisationerna har, inom ramen för sina behörighetsområden, en framträdande roll att spela.

4.6

Kommissionen åtar sig att genomföra denna nya politik genom samarbete, införande av särskilda stödinsatser och samordning mellan aktörerna. Av agendan framgår tydligt att alla berörda aktörer inom sektorn bör ta på sig ett större ansvar. Enligt kommittén spelar GD Näringsliv en mycket viktig roll när det gäller att samordna alla EU:s politikområden som påverkar turismen direkt eller indirekt och som också påverkar de olika typerna av resmål, vilka även de har sina speciella särdrag.

4.7

Vi anser även att kommissionen bör genomföra europeiska initiativ på ett mer aktivt sätt, däribland initiativet om gränsöverskridande social turism i Europa. Rent konkret kan nämnas att EESK vid flera tillfällen har föreslagit att man ska främja det europeiska forumet för turism och överväga och, om nödvändigt, studera förutsättningarna för att inrätta ett rådgivande EU-organ för turistfrågor och ett europeiskt organ för turism, och vi föreslår nu detta på nytt. Dessa organ skulle tillhandahålla information och följa upp politik och åtgärder på området för den europeiska turismen. Vi föreslår även att kommissionen ska undersöka om det är möjligt att inrätta teknikplattformar inom turistsektorn i syfte att förbättra marknadsföringen av turismen, särskilt med tanke på möjligheten att främja turismen inom Europa och potentiell turism från nya områden (Kina, Indien, Ryssland osv.).

4.8

Vi anser att kommissionens meddelande inte i tillräcklig grad tar upp informations- och kommunikationsteknikens (IKT) roll inom den nya turistmiljön, vare sig när det gäller användarna eller turistföretagens och turistnäringens aktörer. Investeringar i och utveckling av turism med sikte på att förbättra denna teknik bör prioriteras under de närmaste åren. Detta arbete kommer utan tvivel att leda till förbättrad förvaltning av turistorterna, företagen och turistströmmarna, så att den eftersträvade jämvikten successivt kan uppnås.

4.9

Det är viktigt att det finns en tydlig vilja att anta konkreta åtgärder och särskilt att använda de tillgängliga europeiska finansieringsinstrumenten på ett bättre sätt. Men vi saknar förslag till ett särskilt program med inriktning på de viktiga utmaningar för den europeiska turismen som kommissionen så väl har kartlagt. Man bör säkerställa att de medel som avsätts till turistsektorn används på ett så effektivt och målinriktat sätt som möjligt.

4.10

Kommissionens meddelande måste ses mot bakgrund av rapporten från gruppen för hållbar turism som på ett avgörande sätt bidragit med viktiga synpunkter inför utarbetandet av agendan, särskilt när det gäller vilken roll sektorns olika aktörer bör ha. Det arbete som utförts av namnkunniga experter under flera månader har utan tvivel varit mycket produktivt, och det har tillfört kompletterande och konkreta infallsvinklar i en rad frågor som gäller hållbarhet och konkurrenskraft.

4.11

Turiststatistikens roll framgår inte klart av meddelandet. Det behövs ett nära samarbete när det gäller turiststatistik för att genomförandet av agendan ska kunna övervakas, och framför allt måste man lägga större vikt vid variablerna hållbarhet, konkurrenskraft och sysselsättning.

4.12

Av meddelandet framgår tydligt att strategierna för hållbarhet och konkurrenskraft inom turistpolitiken måste integreras i kommissionens och EU:s samtliga politikområden för att säkra att agendans mål kommer att uppnås.

4.13

Det är också nödvändigt att genomföra informationskampanjer för att utbilda och motivera hela den europeiska befolkningen, och särskilt ungdomarna, något som redan påpekats i EESK:s yttrande om uttalandet från Katowice och yttrandet om ”Turism och kultur: två krafter för tillväxt” samt i yttrandet om den nya turistpolitiken och andra EESK-dokument.

4.14

Kommittén anser att det är av avgörande betydelse att utbildningen, såväl den formella som den man erhåller direkt på arbetsplatserna, motsvarar företagens behov och ökar anställbarheten. Ett europeiskt intyg och erkännande av kunskaper och färdigheter bör göra det lättare att skapa fler arbetstillfällen och bättre arbetsvillkor i den europeiska turistnäringen.

4.15

För att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten inom turismen bör man ta hänsyn till resmålens specifika karaktär. Kommittén rekommenderar att man vid utarbetandet av politik och förslag tar hänsyn till speciella särdrag för de medlemsstater som i hög grad är beroende av turismen och att man även tar vederbörlig hänsyn till de olika regionernas behov. Samtidigt bör det noteras att turism till avlägset belägna regioner kan inverka särskilt mycket på klimatförändringarna genom inverkan och utsläppen från långväga resor. I framtiden måste ökad vikt läggas vid fördelarna med att resa till resmål som ligger närmare avreseorten och som kan nås med mindre koldioxidutsläpp.

Bryssel den 10 juli 2008.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Dimitris DIMITRIADIS


BILAGA

till yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

Följande punkt 4.15 i facksektionens yttrande fick mer än en fjärdedel av rösterna men ändrades i ändringsförslaget godkänt av plenarsessionen:

Punkt 4.15

”För att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten inom turismen bör man ta hänsyn till resmålens specifika karaktär. Kommittén rekommenderar att man vid utarbetandet av politik och förslag tar hänsyn till speciella särdrag för de medlemsstater som i hög grad är beroende av turismen och att man även tar vederbörlig hänsyn till de olika regionernas behov.”.

Röstresultat

För att lägga till två nya meningar: 48 Emot: 43 Nedlagda: 16.