[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 9.11.2007

KOM(2007) 692 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

ALLMÄN RAPPORT OM STÖDET INFÖR ANSLUTNINGEN (PHARE – ISPA – SAPARD) 2006 {SEK(2007) 1468}

1. SAMMANFATTNING

Denna rapport för 2006 är kommissionens sjunde rapport till Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som finansierats inom ramen för de tre föranslutningsinstrumenten Phare, Ispa och Sapard. Rapporten är inriktad på samordningen mellan dessa instrument i enlighet med artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 1266/99 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin[1] (nedan kallad ”samordningsförordningen”). I överensstämmelse med de framgångsrika anslutningsförhandlingarna i Köpenhamn 2002 har man lagt större vikt vid att skapa den administrativa kapacitet som krävs för att länderna framgångsrikt ska kunna genomföra gemenskapens regelverk och delta i befintliga eller framtida gemenskapsprogram när de har blivit medlemmar.

Phare är inriktat på prioriterade åtgärder i samband med antagandet av gemenskapens regelverk, antingen genom förbättringar av den administrativa förmågan eller genom stöd till därmed sammanhängande investeringar. Instrumentet omfattar även en komponent för främjande av ekonomisk och social sammanhållning.

Via Ispa (instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen) finansieras stora infrastrukturprojekt på transport- och miljöområdet.

Via Sapard (det särskilda anslutningsprogrammet för jordbruk och landsbygdsutveckling) finansieras åtgärder för att stödja jordbruk och landsbygdsutveckling.

De finansiella anslagen för de enskilda instrumenten anges i avsnitt 5 (Finansiell översikt).

Samordningen av de tre instrumenten säkerställs genom en tydlig ansvarsfördelning mellan instrumenten. En kommitté på direktoratsnivå ansvarar för samordningen mellan berörda avdelningar inom kommissionen. På landsnivå uppmanade kommissionen de ansökande länderna att förstärka samordningen mellan ministerierna, vilket är en grundförutsättning för att de i framtiden ska kunna förvalta strukturfonderna väl.

2. ALLMÄN BESKRIVNING AV HUR FÖRANSLUTNINGSINSTRUMENTEN FUNGERAR

2.1 Åtaganden och överföring av medel

Innan EU-medel kan överföras krävs följande: 1) ett ramavtal, 2) ett beslut av kommissionen, så att ett åtagande kan göras i budgeten, och 3) ett årligt bilateralt finansieringsavtal som fastställer gemenskapens finansiella åtagande för åtgärden i fråga gentemot mottagarlandet, dvs. fastställer båda parters rättigheter och skyldigheter. Förfarandena för beslutsfattande och budgetsmässiga åtaganden skiljer sig dock åt för de tre instrumenten. Närmare uppgifter om förfarandena för finansiering inom ramen för de enskilda instrumenten finns i bilaga 1.1.

2.2 Genomförandestrukturer i kandidatländerna

Medlen från de tre föranslutningsinstrumenten kanaliseras via den nationella fond som inrättats vid det berörda landets finansministerium och som ligger under den nationella utanordnarens ansvar. Det konkreta genomförandet av Phare och Ispa handhas av genomförandeorgan (såsom den centrala finansierings- och upphandlingsenheten), som får medel från den nationella fonden[2]. Genomförandet av Sapard handhas av det behöriga Sapardorganet, som får medel från den nationella fonden.

2.3 Decentralisering av genomförandet enligt artikel 12 i samordningsförordningen [3]

Decentralisering är den process genom vilken förvaltningen av EU-medlen överförs till kandidatländernas förvaltningar.

För Phare och Ispa styrdes denna process under 2006 genom systemet för decentraliserat genomförande ( Decentralised Implementation System , DIS). DIS innebär att förfarandena för förvaltning av åtgärder eller projekt som finansieras genom Ispa och Phare kräver förhandskontroll, dvs. att beslut rörande upphandling och tilldelning av kontrakt fattas av den kontraktsslutande myndigheten och hänskjuts till kommissionens delegation i mottagarlandet för godkännande. Kommissionens delegationer ansvarar alltså för att godkänna upphandlingsdokumenten innan anbudsförfaranden inleds eller kontrakt undertecknas.

Kroatien lämnade en ansökan till kommissionen om att få sitt DIS-system godkänt för Phare och Ispa under andra halvåret 2005. Kommissionens revisionsenheter (vid GD Utvidgning och GD Regionalpolitik) gjorde en bedömning av förmågan att förvalta nationella och sektoriella program och projekt, förfaranden för finansiell kontroll och strukturer som rör de offentliga finanserna i Kroatien. På grundval av denna bedömning beslutade kommissionen i februari 2006 att delvis decentralisera förvaltningen av Phare[4] och Ispa till den utsedda enheten vid det kroatiska finansministeriet.

Sapard genomförs däremot på en fullständigt decentraliserad grund, inom ramen för systemet för utvidgat decentraliserat genomförande ( Extended Decentralised Implementation System , EDIS). Tanken med EDIS är att förvaltningen av EU-stödet inför anslutningen helt och hållet ska decentraliseras till kandidatländerna. Kommissionen utövar, sedan EDIS införts, inte någon systematisk förhandskontroll av enskilda transaktioner utan enbart efterhandskontroll, samtidigt som den behåller det slutliga ansvaret för genomförandet av den allmänna budgeten.

En sådan delegering av förvaltningsansvaret för DIS och EDIS kräver att varje land inrättar lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem, som på nationell nivå ska godkännas av den nationella utanordnaren. När dessa villkor är uppfyllda kontrollerar kommissionen att förvaltnings- och kontrollsystemen uppfyller kraven, innan den fattar beslut om överlåtelse av den finansiella förvaltningen.

Under 2006 gjorde Bulgarien och Rumänien ytterligare framsteg när det gäller övergången till EDIS i enlighet med samordningsförordningen. Som en följd av detta fick Rumänien i november 2006 EDIS-godkännande för Ispa för landets två genomförandeorgan på transportområdet. Däremot gavs inget EDIS-godkännande för genomförandeorganet på miljöområdet på grund av dess bristande kapacitet och svaga resultat. Vid kommande revisioner kommer man att besluta om Bulgariens motsvarande organ på miljöområdet ska godkännas. Fram till dess fortsätter förhandskontrollen inom ramen för DIS att tillämpas.

I juni 2006 var alla genomförandeorgan för Ispa i Rumänien EDIS-godkända efter en revision som kommissionen utfört. Kroatien har hittills inte vidtagit några åtgärder för att få EDIS-godkännande för Ispa, eftersom landet inte hunnit särskilt långt i genomförandet av Ispa.

Vad beträffar Phare och Ispa sker övergången till EDIS i fyra steg, som beskrivs i kommissionens arbetsdokument Preparing for Extended Decentralisation och dokumentet Roadmap to EDIS for ISPA and Phare (ej översatta till svenska). I vägledningen redovisas de steg i förfarandet som leder fram till ett beslut om EDIS. Kandidatländerna ansvarar för de första tre stegen. Dessa omfattar bedömning av brister, avhjälpande av brister och bedömning av om förvaltnings- och kontrollsystemen uppfyller kraven. Kommissionen har ansvaret för det fjärde steget, förberedelserna inför kommissionens beslut. Detta beslut fattas efter en grundlig genomgång (som omfattar kontroller på plats) av de förvaltnings- och kontrollsystem som redovisas i den EDIS-ansökan som den nationella utanordnaren ingivit till kommissionen.

Mer information om EDIS finns i bilaga 1.2.

3. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

3.1 Phare

Genomförandet av Phareprogrammen sker inom ramen för en strukturerad övervaknings- och utvärderingsprocess. I varje land finns en gemensam övervakningskommitté, som bistås av sektorsspecifika underkommittéer för övervakning vilka sammanträder två gånger om året.

I de nya medlemsstaterna gäller ett reviderat mandat för de gemensamma övervakningskommittéerna som främst syftar till att ytterligare stärka deras övervakningsfunktion och den därmed sammanhängande skyldigheten att rapportera till kommissionen. Av denna anledning lade alla de nya medlemsstaterna fram en lägesrapport om genomförandet av stödet från Phare för sin gemensamma övervakningskommitté, i vilken resultaten från övervakningsrapporterna, interimsutvärderingsrapporterna och den finansiella rapporteringen konsoliderades. De gemensamma övervakningskommittéerna spelade under 2006 en aktiv roll i både Bulgarien och Rumänien, mot bakgrund av de utmaningar som ländernas förvaltningar måste ta itu med under den sista, förberedande etappen inför anslutningen. I Kroatien hade systemet med en gemensam övervakningskommitté och sektorsspecifika underkommittéer pilottestats 2005, och det inrättades på riktigt 2006. Mötena i den gemensamma övervakningskommittén för Kroatien gällde såväl Phareprogram som decentraliserade Cardsprojekt.

Övervaknings- och interimsutvärderingssystemet innebär att ansvaret för övervakningen och interimsutvärderingen gradvis decentraliseras till kandidatländerna i samband med godkännandet för DIS och EDIS. Alla nya medlemsstater har sina decentraliserade funktioner för övervakning och interimsutvärdering på plats sedan 2005. I Bulgarien och Rumänien decentraliserades ansvaret för övervakningen 2001, under det att interimsutvärderingen förblev centraliserad ända fram till anslutningsdagen. Myndigheterna i Bulgarien och Rumänien förväntas inrätta den decentraliserade funktionen för interimsutvärdering i början av 2007. Kroatien beviljades DIS i februari 2006, inbegripet ansvaret att inrätta en övervakningsfunktion.

Under 2006 gav GD Utvidgnings centraliserade interimsutvärdering upphov till 24 landrapporter, sektorsrapporter, särskilda rapporter eller tematiska rapporter om Pharestödet till Bulgarien och Rumänien.

De viktigaste slutsatserna av utvärderingarna för Bulgarien och Rumänien är följande:

- Interimsutvärderingarna visar att resultatet av Phareprogrammen visserligen har förbättrats men på det hela taget fortfarande är blandat.

- Genomförandet av Phare är fortfarande en utmaning, och förseningar i kontraktstilldelningen är vanliga.

- Prestationerna har i allmänhet levererats på ett tillfredsställande sätt, om än senare än planerat.

- Partnersamverkan har varit en särskilt effektiv metod när det gäller institutionell uppbyggnad, och den har förbättrat mottagarnas absorptionsförmåga.

- Resultaten av Phare varierar stort mellan olika sektorer. I Rumänien har de bästa resultaten nåtts på miljöområdet och vad gäller den inre marknaden. De sektorer där resultaten varit sämst är ekonomisk och social sammanhållning, energi och transport. I Bulgarien har man lyckats bäst på miljöområdet och sämst på områdena ekonomisk och social sammanhållning, energi och transport.

- Stödet från Phare har varit avgörande när det gäller att inleda reformer av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, men framstegen har inte varit tillräckliga.

- Phare har endast i begränsad omfattning bidragit till att förbereda stödmottagarna för strukturfonderna. Den främsta anledningen till att förberedelserna för strukturfonderna påskyndats har varit att myndigheterna ökat sina egna ansträngningar i takt med att anslutningsdagen närmat sig.

- Phare har inte bidragit tillräckligt till införandet av nationella samordningsstrukturer och samordningsförfaranden.

Pharestödets hållbarhet håller på att förbättras i och med att Phares rättsliga, organisatoriska och administrativa system har stärkts inom många sektorer.

3.2 Ispa

För alla Ispaprojekt gäller bestämmelserna i Ispaförordningen och det relevanta finansieringsavtalet, både för övervakning och för utvärdering. Framstegen i genomförandet av projekten kontrolleras systematiskt och regelbundet (två gånger per år) av kommissionen, särskilt via övervakningskommittéerna.

Kraven i fråga om efterhandsutvärdering anges i avsnitt XIII i bilagan till det finansieringsavtal som ingås för varje projekt mellan kommissionen och det land som mottar Ispastödet. I det avsnittet anges att kommissionen och mottagarlandet efter slutförandet av projektet ska göra en utvärdering av det sätt som projektet genomförts på och av projektets verkningar. Före utgången av 2006 hade inga projekt slutförts i Rumänien eller Kroatien. Vissa projekt i Bulgarien hade visserligen till stora delar slutförts före slutet av 2006, men hittills har inga investeringsprojekt avslutats. Därför inleddes inga efterhandsutvärderingar under året.

3.3 Sapard

Genomförandet av Sapardprogrammen omfattas av bestämmelserna i de fleråriga finansieringsavtalen, både för övervakning och för utvärdering. Under 2006 sammanträdde varje övervakningskommitté minst en gång. Kommissionen fortsatte sitt nära samarbete med mottagarländerna för att anpassa och tillämpa övervaknings- och utvärderingssystemen. De möten som övervakningskommittén höll under 2006 gav tillfälle att diskutera och fatta beslut om i) övervakningen av genomförandet av Sapardprogrammen, ii) godkännande av de nödvändiga ändringarna avseende avslutande av program och förbättring av programmens absorptionsförmåga (Bulgarien och Rumänien), och iii) godkännande av årsrapporterna om framstegen i programgenomförandet innan de officiellt lades fram för kommissionen.

4. SAMORDNING

4.1. Allmänt

I enlighet med bestämmelserna i samordningsförordningen sörjer kommissionen för en nära samordning av de tre föranslutningsinstrumenten. I samordningsförordningen anges noga inom vilka områden stöd kan tillhandahållas från de enskilda instrumenten, vilket minimerar risken för överlappningar mellan de olika instrumenten.

Anslutningspartnerskapen utgör den allmänna ramen för stödet från de tre instrumenten. De kompletteras vad gäller Phare av de nationella utvecklingsplanerna och vad gäller Ispa av de nationella miljö- och transportstrategierna. Sapardprojekten väljs ut på grundval av landsbygdsutvecklingsprogrammen för perioden 2000–2006, som utarbetades på grundval av kandidatländernas planer och för vart och ett av länderna godkändes av kommissionen år 2000.

Phares förvaltningskommitté spelar en central roll för den allmänna samordningen. Enligt artikel 9 i samordningsförordningen ska kommittén bistå kommissionen vid samordningen av åtgärderna inom ramen för de tre instrumenten och ska kommissionen underrätta kommittén om de vägledande finansiella anslagen för varje land och varje instrument och om de åtgärder som den vidtagit i fråga om samordning med andra gemenskapsfinansieringsinstrument, Europeiska investeringsbanken (EIB) och internationella finansinstitut.

4.2. Samordning inom kommissionen

GD Utvidgning har ansvaret för Phareprogrammet och samordningen av instrumenten, med stöd av Phares förvaltningskommitté. GD Regionalpolitik har ansvaret för Ispaprogrammet och GD Jordbruk och landsbygdsutveckling har ansvaret för Sapardprogrammet.

Programplaneringen samordnas genom omfattande samråd mellan avdelningarna. De berörda avdelningarna inom kommissionen har dessutom inrättat en samordningskommitté på direktörsnivå för instrumenten för stöd inför anslutningen. Denna kommitté ägnar särskild uppmärksamhet åt förberedelserna för övergången till EDIS inom ramen för Phare och Ispa.

Kommissionens samordningskommitté på direktörsnivå för de tre föranslutningsinstrumenten sammankallades inte officiellt under 2006, men den höll ett flertal inofficiella möten som särskilt behandlade inrättandet av ett nytt instrument för stöd inför anslutningen och de relevanta beståndsdelarna i detta instrument[5].

För att undvika överlappningar har kommissionen, med beaktande av bestämmelserna i samordningsförordningen, klarlagt beröringspunkterna mellan Phare och Sapard. När det gäller projektövervakning sker samordningen genom den gemensamma övervakningskommittén. Den gemensamma övervakningskommittén får, när så är möjligt, stöd av Ispas övervakningskommittéer och Phares berörda underkommittéer.

4.3. Samordning i kandidatländerna

Kommissionen uppmanar eftertryckligt kandidatländerna att förstärka samordningen mellan ministerierna, vilket är en grundförutsättning för att de i framtiden ska kunna förvalta strukturfonderna på ett framgångsrikt sätt och för att de i ett kortare perspektiv ska kunna genomföra Phares komponent för ekonomisk och social sammanhållning. Även om avsevärda framsteg kunnat noteras behöver samordningen mellan ministerierna förbättras ytterligare. Eftersom en decentraliserad förvaltning tillämpas redan från början (för Sapard) eller kommer att införas stegvis (för Phare och Ispa), måste kandidatländerna börja ta ett större ansvar för att uppnå en ordentlig samordning av verksamheter som erhåller stöd inför anslutningen och undvika överlappningar.

Kommissionen begär därför att kandidatländerna ska vidta de åtgärder som krävs för en verksam och effektiv samordning. Den har t.ex. skickat en checklista till kandidatländerna och sina delegationer på grundval av vilken de senare kan kontrollera att de berörda genomförandeorganen klarar av att förvalta åtgärder inom ramen för Phares komponent för ekonomisk och social sammanhållning på ett sunt och effektivt sätt. Enligt checklistan ska det företas en utvärdering i syfte att visa att de samordningsmekanismer som inrättats är adekvata och att det finns lämpliga mekanismer för undvikande av överlappning med andra gemenskapsinstrument (t.ex. med Phares program för gränsöverskridande samarbete, Sapard och Ispa).

4.4. Samordning med EIB och andra internationella finansinstitut

Kommissionen samråder regelbundet under hela programplaneringscykeln med de internationella finansinstituten och andra bilaterala givare i syfte att identifiera möjliga områden för gemensam verksamhet och kompletterande strategier för prioriterade områden.

Samarbetet och samfinansieringen av projekt med EIB och andra internationella finansinstitut, särskilt Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Världsbanken och Europarådets utvecklingsbank (CEB) i samverkan med tyska Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW), organiseras inom ramen för det reviderade samförståndsavtalet av den 26 april 2006 mellan Europeiska kommissionen och de deltagande internationella finansinstituten beträffande kandidatländerna.

När det gäller Phare är möjligheterna till samfinansiering med internationella finansinstitut av investeringsprojekt på nationell programnivå begränsade, eftersom programplaneringsmekanismerna för Pharestödet och mekanismerna för långivning följer skilda tidsplaner. Ett nära samarbete upprätthålls dock med de internationella finansinstituten med sikte på att inrätta en sund och hållbar ram som möjliggör lånefinansiering i de fall då detta är lämpligare än fondfinansiering, för att på så sätt garantera komplementaritet mellan de två finansieringssätten.

När det gäller övergripande program som finansierats inom ramen för Phare var de tio Phareländerna stödberättigade före 2005. De nya program som inletts sedan 2005 omfattar endast fyra länder, nämligen Rumänien, Bulgarien, Kroatien och Turkiet[6]. De på varandra följande övergripande finansieringsinstrumentens tekniska karaktär och det faktum att de är inriktade på flera länder gjorde det nödvändigt att involvera högt specialiserade finansinstitut med lång erfarenhet av internationell finansiering och utveckling av små och medelstora företag och av den kommunala sektorn. Man föredrog finansinstitut med ställning som internationella offentligrättsliga organ som delar de värderingar som EU står för (särskilt beträffande utvidgningen) och som har likartade allmänpolitiska målsättningar framför finansinstitut inom den privata sektorn vars investeringar styrs av kommersiella hänsyn.

Det första programmet inom ramen för finansieringsinstrumenten startades 1999 tillsammans med EBRD. CEB, som genomför programmen i samverkan med KfW, och EIB anslöt sig till programmen under de följande åren. Sedan 1999 har 32 sådana program inletts av kommissionen, varav

- 18 program för finansiering av små och medelstora företag som omfattar sammanlagt 376 miljoner euro i EU-stöd och 2 328,25 miljoner euro i krediter från de internationella finansinstituten; i mitten av februari 2007 hade 287,6 miljoner euro redan anslagits till EU-stöd för projekt,

- 11 program för kommunal finansiering som omfattar sammanlagt 117,8 miljoner euro i EU-stöd och 589 miljoner euro i lån från de internationella finansinstituten; i mitten av februari 2007 hade 41,3 miljoner euro redan anslagits till EU-stöd för projekt,

- 3 program för finansiering av effektivare energiutnyttjande – ett nytt instrument för 2006 – som omfattar sammanlagt 53 miljoner euro i EU-stöd och 212 miljoner euro i lån från de internationella finansinstituten. Genomförandet kommer att inledas i april 2007.

Finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag är ett program med flera mottagarländer som syftar till att bygga upp kapaciteten hos finansiella intermediärer (banker, leasingföretag) i mottagarländerna (de nya medlemsstaterna och kandidatländerna) så att dessa kan utvidga och upprätthålla sin finansieringsverksamhet gentemot små och medelstora företag.

Instrumentet för kommunal finansiering liknar det för små och medelstora företag. De internationella finansinstitutens låne- och riskdelningsinstrument kombineras med icke-återbetalningspliktigt finansiellt stöd till lokala finansiella intermediärer. Det är också meningen att tekniskt stöd till kommuner i viss mån ska finansieras genom Phare för att stärka efterfrågesidan på den kommunala kreditmarknaden.

Instrumentet för finansiering av effektivare energiutnyttjande lanserades 2006 till följd av grönboken om effektivare energiutnyttjande och direktivet om byggnaders energiprestanda. Det syftar till att stimulera investeringar i energieffektivitet för alla typer av byggnader och för industrin genom att tillhandahålla lämplig finansiering till de slutliga låntagarna. Programmet kombinerar krediter från internationella finansinstitut till finansiella intermediärer med stödåtgärder för mer kostnadseffektiv utrustning och för att göra energiinvesteringar mer attraktiva, samt med avgifter till förmån för lokala finansiella intermediärer för att främja deras utlåning för finansiering av energieffektivitet.

EIB och kommissionen har i enlighet med Europeiska rådets önskemål från mötet i Nice och kommissionens meddelande om gränsregionerna av den 25 juli 2001 inrättat en mekanism för kommuner i gränsregionerna. Denna är inriktad på inrättande av småskalig kommunal infrastruktur i gränsregionerna, i syfte att främja integreringen med de nuvarande EU-regionerna. Till denna mekanism hör två program för kommunal infrastruktur som omfattar sammanlagt 40 miljoner euro i EU-stöd och 200 miljoner euro i lån från EIB. Dessa program för gränsregionerna genomförs endast tillsammans med EIB och är fortfarande i inledningsskedet. EU:s bidrag sänktes 2006 från 50 miljoner euro till 40 miljoner euro för att anpassa programmets storlek till de potentiella projekten.

5. FINANSIELL ÖVERSIKT

Anslag per land inom ramen för Phare[7], Ispa och Sapard år 2006 (i miljoner euro)

Phare | Sapard | Ispa | Totalt |

Bulgarien | 305,3 | 82,4 | 167,8 | 555,5 |

Rumänien | 544,3 | 192,4 | 377,9 | 1 114,6 |

Kroatien | 78,2 | 25,0 | 34,4 | 137,6 |

Totalt | 927,8 | 299,8 | 580,1 | 1 807,7 |

[1] EGT L 161, 26.6.1999, s. 68.

[2] Såvida inte den nationella fonden fungerar som utbetalande organ på genomförandeorganets vägnar.

[3] Artikel 12 i samordningsförordningen utgör den rättsliga grund enligt vilken kommissionen kan besluta att avstå från kravet på förhandsgodkännande vad gäller kandidatländernas val av projekt, anbudsförfaranden och tecknande av kontrakt.

[4] Dessutom beslutade den att decentralisera merparten av de kvarvarande Cardsprojekten till finansierings- och upphandlingsenheten.

[5] Det nya instrumentet för stöd inför anslutningen är ett av de sex instrument för det yttre biståndet som ska tillämpas under perioden 2007–2013. Detta instrument i skärningspunkten mellan yttre bistånd och intern politik syftar till att underlätta kandidatländernas (Turkiet, Kroatien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien) och potentiella kandidatländers inträde i EU. Instrumentet för stöd inför anslutningen är ett anslutningsorienterat instrument som är avsett att uppfylla alla krav som följer av anslutningsprocessen, särskilt i fråga om prioriteringar, uppföljning och utvärdering. Instrumentet kommer att ersätta de nuvarande föranslutningsinstrumenten, d.v.s. Phare (som omfattar stöd för genomförandet av gemenskapens regelverk i form av institutionell uppbyggnad och relaterade investeringar, investeringar i ekonomisk och social sammanhållning och gränsöverskridande samarbete), Ispa (som är föregångare till Sammanhållningsfonden och omfattar miljö- och transportinfrastruktur), Sapard (som är föregångare till planerna för landsbygdsutveckling och omfattar regelverket på den gemensamma jordbrukspolitikens område samt landsbygdsutveckling), stödet till Turkiet inför anslutningen (som har samma omfattning som Phare) samt Cards (som omfattar länderna på västra Balkan).

[6] För Turkiet: det ekonomiska stödet till Turkiet inför anslutningen.

[7] Uppgifterna för Phare är ungefärliga eftersom de inbegriper färdplanen för Bulgarien och Rumänien och Kroatiens bidrag till program för flera länder, vilka inte kan fördelas per land. En uppdelning av färdplanen efter programtyp finns i bilagorna om de olika länderna. Uppgifterna för Bulgarien inbegriper Kidsprogrammet för kärnkraftsavveckling. Alla siffror är exklusive stödutgifter.