[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 7.9.2007

KOM(2007) 496 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

E-KOMPETENS FÖR 2000-TALET: ÖKAD KONKURRENSKRAFT, STÖRRE TILLVÄXT OCH FLER JOBB

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

E-KOMPETENS FÖR 2000-TALET:ÖKAD KONKURRENSKRAFT, STÖRRE TILLVÄXT OCH FLER JOBB

INNEHÅLL

1. Inledning 3

2. De främsta utmaningarna 3

2.1. E-kompetens ännu inte en politisk fråga på lång sikt 3

2.2. Gemensam EU-strategi saknas 4

2.3. Imageproblem och bristande tillgång till högutbildad IKT-personal 5

2.4. "Parallella universum" mellan formell utbildning och branschutbildning 5

2.5. Bristande e-kompetens ett fortsatt problem 6

3. Långsiktig handlingsplan för e-kompetens 6

3.1. Centrala delar i en långsiktig handlingsplan 6

3.2. Åtgärder på EU-nivå 7

3.2.1. Långsiktigt samarbete och övervakning av framsteg 8

3.2.2. Stödåtgärder och verktyg 8

3.2.3. Ökad medvetenhet 9

3.2.4. Ökad anställbarhet och förbättrad social integration 10

3.2.5. Bättre och ökad användning av e-lärande 10

4. Slutsatser 11

INLEDNING

Innovation och användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är två viktiga delar i den nya Lissabonagendan för tillväxt och sysselsättning. IKT:s bidrag till den europeiska ekonomin är helt avgörande för ökad produktivitet och utveckling av kunskapsintensiva produkter och tjänster. Det är absolut nödvändigt att ta itu med de frågor som rör IKT-kunskaper (e-kompetens) för att kunna möta såväl den växande efterfrågan på högutbildade IKT-användare och yrkesverksamma inom IKT som näringslivets snabbt föränderliga krav och för att säkerställa att alla medborgare under sitt livslånga lärande får nödvändiga kunskaper på området. Detta är en insats som kräver att alla berörda parter engagerar sig. Dessa utmaningar kan bara hanteras på ett effektivt sätt om man verkligen mobiliserar medlemsstaterna och näringslivet. EU kan erbjuda ett forum för att utbyta bästa praxis och fungerande lösningar som fastställts genom dialog med berörda parter.

Efter det europeiska toppmötet om e-kompetens som organiserades i oktober 2002 i samarbete med det danska ordförandeskapet, och efter rådets slutsatser från december 2002, inrättade kommissionen 2003 forumet för europeisk e-kompetens där berörda parter kan samarbeta. Forumet utgav 2004 rapporten e-Skills for Europe: Towards 2010 and Beyond . Uppföljningen ledde till att det gjordes stora framsteg med att förbereda en långsiktig handlingsplan för e-kompetens. En IKT-arbetsgrupp inrättades 2006 som del av kommissionens näringspolitik i syfte att förbättra företagsmiljön inom EU. Ett antal rekommendationer gjordes gällande e-kompetens, vilka ingick i Thessalonikiförklaringen som antogs vid den europeiska konferensen om e-kompetens[1] i oktober 2006.

I slutet av 2006 hade tre centrala principer utkristalliserats. För det första att det är absolut nödvändigt för EU att snabbt anta en långsiktig handlingsplan för e-kompetens för att främja konkurrenskraft, anställbarhet och utveckling av arbetskraften, minska skillnaderna i e-kompetens och bättre kunna möta globala konkurrensutmaningar. För det andra att det krävs omfattande insatser för att förbättra samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn på lång sikt, något som är nödvändigt om man på ett smidigt sätt skall kunna koppla samman grundläggande utbildning i e-kompetens, yrkesutbildning samt högre utbildning och yrkesrelaterad fortbildning. För det tredje att näringslivet och beslutsfattarna bör agera mer beslutsamt och konsekvent för att ge en positivare bild av IKT-jobb och göra dem attraktivare, och för att arbeta för bättre anställningsvillkor och framtidsutsikter.

I detta meddelande presenteras lämpliga politiska insatser på dessa viktiga områden.

De främsta utmaningarna

E-kompetens ännu inte en politisk fråga på lång sikt

Tillväxten inom IKT har alltid kännetecknats av upp- och nedgångar. Inom EU är uppskattningsvis 4,2 miljoner yrkesverksamma inom IKT, och 180 miljoner använder IKT i sitt arbete[2]. En studie av tillgång och efterfrågan vad gäller e-kompetens[3] under perioden 1998–2004 visade en ökning i det uppskattade antalet anställda inom IKT-branschen under denna period på ungefär 48 %. Efter en topp under 2001 kom en kraftig nedgång under 2003. Det finns tecken på att växlingarna är cykliska, och det europeiska forumet för e-kompetens varnade för att det i framtiden kommer att uppstå avsevärd brist på e-kompetens, och att det därför behövs en långsiktig handlingsplan på området. En branschrapport från 2005 förutspår en brist under 2008, över hela Europa, på närmare en halv miljon människor med avancerade kunskaper i nätverksteknik[4]. I en undersökning från 2006 om e-handel rapporterades att företagen förutser bristande kunskaper bland IKT-personal, särskilt vad gäller IKT-strategi, säkerhet och nya affärslösningar[5].

Brist på kompetent IKT-personal har varit ett ofta förekommande problem på grund av att den tekniska utvecklingen och tillväxten inom IKT-branschen varit snabb jämfört med den relativt låga tillgången på ny personal och företagare med nödvändig utbildning. Detta blev särskilt märkbart i samband med Internets utbredning. Som svar på branschens påtryckningar lanserade flera medlemsstater politiska initiativ under 90-talets senare del, och på EU-nivå organiserades en konferens om e-ekonomi i mars 2001. IT-bubblans kollaps och lågkonjunkturen 2001 hade en negativ inverkan på investeringarna i IKT, och ledde till en tillfälligt minskad efterfrågan på IKT-personal. Flera initiativ från näringslivet lades ned, samtidigt som stödet och intresset från politiskt håll snabbt minskade. Nu ser vi en växande brist på e-kompetens. IKT uppmärksammades när branschen var som mest framgångsrik, men intresset svalnade snabbt när den drabbades av svårare tider. Detta måste ändras om Europa ska ha möjlighet att förutse och möta förändringar på ett effektivt sätt.

Gemensam EU-strategi saknas

IKT är en global teknik med stor genomslagskraft. IKT-produkter och IKT-tjänster och de jobb de ger upphov till är i princip desamma överallt, och IKT-industrin är spridd över hela världen. Arbetsgruppen för IKT klagar på att EU fortfarande har ett lapptäcke av olika regelsystem. Det går också för långsamt att sprida bästa praxis, och det saknas en EU-täckande strategi.

Forumet för europeisk e-kompetens har lagt fram förslag på lösningar som skulle ge mervärde på EU-nivå, men dessa har ännu inte genomförts. Om företagen skall ha anställda med rätt kunskaper, på rätt jobb och i rätt tid är det en förutsättning att de kunskaper som krävs utvecklas och underhålls. För detta ändamål utarbetar många av dem kataloger över IKT-kunskaper, processer, verktyg och strategier. I flera länder har det redan inrättats ramverk för IKT-kompetens[6]. Många företag i dessa länder har också gjort egna kompetensinventeringar med dessa som förebild. Arbetet med att upprätta och uppdatera dessa inventeringar och system kostar, en kostnad som bör delas för att så många företag som möjligt, särskilt små och medelstora, ska kunna dra nytta av dem. Att använda en EU-täckande e-kompetensram skull vara en bra lösning som också ligger i linje med avsikterna med den inre marknaden.

Imageproblem och bristande tillgång till högutbildad IKT-personal

Den tekniska utvecklingen, och i ökad grad också de möjligheter att rekrytera globalt som Internet innebär, gör det nödvändigt att underhålla och ständigt uppdatera IKT-kunskaperna. Framväxande ekonomier som Indien och Kina är en ny källa till IKT-arbetskraft och visar att det finns ett behov av att anpassa den europiska arbetskraften. För programmerare finns en risk att deras kunskaper förlorar sin särart och blir en handelsvara vilken som helst, och vissa arbetstagare med låg eller medelhög inkomst riskerar i högre grad att bli av med jobbet. OECD uppskattar att runt 20 % av alla anställda potentiellt kan påverkas av utflyttningen av IT-tjänster[7]. Bland arbetstagare med lägre utbildning har kunskapen ofta kodifierats, vilket gör det enklare att lägga ut deras uppgifter på andra leverantörer. Mer avancerade IT-kunskaper kan inte kodifieras på ett lika enkelt sätt, vilket gör dem extra värdefulla för den europeiska arbetskraften. Detta är en fråga som debatteras i media som en viktig omstrukturering av arbetsmarknaden.

Flera källor rapporterar att bilden av IKT-sektorn och IKT-tjänster har försämrats, vilket lett till att färre studenter väljer denna typ av utbildning. Utöver de problem som den demografiska utvecklingen orsakar verkar dagens unga allt mindre intresserade av att studera matematik, naturvetenskap och teknik, och obalansen mellan könen kvarstår. Det finns behov av att kommunicera bättre med allmänheten, särskilt ungdomar, lärare, föräldrar och kvinnor, och att vidta åtgärder som gör det enklare att anpassa arbetskraften. I sin strategiska plan för laglig migration[8] understryker kommissionen vikten av högutbildade invandrare som ett bidrag till att fylla luckorna på EU:s arbetsmarknad. Än så länge saknas dock en konsekvent strategi i medlemsstaterna: bara tolv av dem har förenklade förfaranden eller attraktiva villkor för invandrare som är högutbildade inom t.ex. IKT. En gemensam strategi skulle kunna göra EU attraktivare och locka hit nödvändig kompetens.

"Parallella universum" mellan formell utbildning och branschutbildning

Den ständiga IKT-utvecklingen och motsvarande förändringar av vilka IT-kunskaper som behövs är något av ett rörligt mål för beslutsfattarna. De nationella utbildnings- och fortbildningssystemen står inför en stor utmaning, att leverera de kunskaper vår ekonomi och vårt samhälle behöver. Trots de ansträngningar som gjorts har de fortfarande svårt att hantera situationen, och livslångt lärande är långt ifrån en verklighet. Det behövs nya modeller för partnerskap, och flexibla strategier (t.ex. baserade på e-lärande) måste lyftas fram på ett aktivare sätt.

Branschen klagar på växande luckor och dålig anpassning mellan tillgång och efterfrågan på särskilda IT-kunskaper. Det europeiska forumet för e-kompetens och arbetsgruppen för IKT har varnat för att det kan uppstå "parallella universum" mellan branschbaserad och statligt stödd IKT-utbildning. De erfarenheter av att införliva IKT-industrins certifieringsprogram i nationell utbildning som gjorts bl.a. i Storbritannien och några av de nya medlemsstaterna utgör intressanta fallstudier, och dessa erfarenheter bör ses över och spridas i medlemsstaterna. Kvalifikationer bör i högre grad definieras med avseende på det förväntade resultatet. På så vis skulle utbildningsinstitutionerna uppmuntras att fokusera på studenternas och arbetsgivarnas behov, inte på var och när en kurs ges eller hur institutionen är organiserad. Denna inriktning överensstämmer med kommissionens förslag till en europeisk referensram för kvalifikationer[9], vars syfte är att underlätta livslångt lärande och rörlighet och är en förutsättning för att nationella och branschbaserade ramar skall kunna utarbetas.

Bristande e-kompetens ett fortsatt problem

Den traditionella definitionen av baskunskaper måste utvidgas till att omfatta de IKT-kunskaper och den mediekompetens som krävs i en kunskapsbaserad ekonomi. Uppgifter från Eurostat[10] visar att 37 % av EU:s befolkning helt saknar IT-kunskaper, och att mer än 60 % som bara har grundskola saknar grundläggande IT-kunskaper. Bristande e-kompetens hindrar dessa människor från att använda e-handels- och e-förvaltningstillämpningar, och de kan inte delta i informationssamhället fullt ut. Bristande e-kompetens förstärker dessutom de sociala och utbildningsmässiga nackdelarna och förhindrar livslångt lärande och uppgradering av kunskaper.

Marknaden ensam kan inte överbrygga den digitala klyftan. Innovativa offentliga åtgärder och partnerskap med flera aktörer inblandade utgör kärnan i Europaparlamentets och rådets rekommendation[11] om nyckelkompetenser för livslångt lärande och Rigaförklaringen[12] som antogs vid ministermötet om e-integration i juni 2006.

Långsiktig handlingsplan för e-kompetens

De flesta insatser som behövs för att genomföra en långsiktig handlingsplan för e-kompetens är helt klart medlemsstaternas ansvar. Vissa av dem har enligt det europeiska forumet för e-kompetens redan dragit igång särskilda initiativ. Kommissionen vill uppmuntra dem att vidareutveckla sina strategier i överensstämmelse med en långsiktigt handlingsplan och uppmuntrar andra medlemsstater att göra detsamma, särskilt genom att underlätta utbytet av god praxis.

Som komplement till dessa medlemsstaters insatser kommer kommissionen i enlighet med subsidiaritetsprincipen att koncentrera sig på åtgärder som ger mervärde på EU-nivå. Vissa åtgärder som berörda parter förespråkar har en tydlig EU-dimension. Dessa kommer att genomföras av kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter.

Centrala delar i en långsiktig handlingsplan

En långsiktig handlingsplan för e-kompetens har efterfrågats både av det europeiska forumet för e-kompetens och arbetsgruppen för IKT samt i Thessalonikiförklaringen. Det har också lagts fram detaljerade förslag till en sådan handlingsplan. Detta kommer vid en tidpunkt då det finns ett tydligt behov av att intensifiera arbetet. Följande är de centrala delar i den långsiktiga handlingsplanen för e-kompetens för medlemsstater och berörda parter:

- Samarbete på lång sikt : Stärka samarbetet mellan offentliga myndigheter och den privata sektorn, den akademiska världen, fackföreningar och föreningar genom partnerskap med flera aktörer och gemensamma initiativ som att övervaka tillgång och efterfrågan, göra förändringsprognoser, anpassa kursplaner, locka utländska studenter och högutbildad IKT-personal och stärka IKT-utbildningen på lång sikt.

- Personalinvesteringar : Säkra tillräckliga offentliga och privata investeringar i personal och e-kompetens. Säkra lämpligt ekonomiskt stöd och skatteincitament i överensstämmelse med reglerna för statligt stöd. Utveckla en ram och verktyg för e-kompetens som underlättar rörlighet, ökar insynen i kvalifikationer och underlättar erkännande av och överföring av meriter mellan formella, icke-formella och branschbaserade IKT-utbildningar och certifieringar.

- Attraktivare yrkesbild : Göra reklam för naturvetenskap, matematik, IKT, e-kompetens, jobbtyper, förebilder och karriärmöjligheter[13] bland ungdomar, särskilt flickor. Föräldrar, lärare och elever behöver bättre förståelse för de möjligheter utbildning och karriär inom IKT kan ge som en motvikt till den oroväckande tendensen att europeiska ungdomar visar allt mindre intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken[14].

- Det behövs informationskampanjer för att ge föräldrar, lärare och elever, särskilt flickor, bättre förståelse för de möjligheter utbildning och karriär inom IKT kan ge.

- Anställbarhet och e-integrering : Utveckla insatser för e-kompetens skräddarsydda efter arbetskraftens behov, både inom den offentliga och den privata sektorn. Särskild tonvikt bör läggas på små och medelstora företag och behoven hos arbetslösa, äldre, lågutbildade, personer med funktionshinder och ungdomar i samhällets marginaler.

- Livslångt förvärv av e-kompetens : Säkerställa att arbetstagarna regelbundet kan uppdatera sin e-kompetens. Uppmuntra bättre och mer användarcentrerade IKT-stödda utbildningsstrategier (e-lärande). Regeringarna bör främja god praxis för fortbildning med hjälp av e-lärande, särskilt för små och medelstora företag, och bör sprida framgångsrika lösningar och affärsmodeller.

Dessa centrala delar bör fungera som inspiration för utveckling och genomförande i medlemsstaterna av en konsekvent långsiktig handlingsplan för e-kompetens inom ramen för respektive lands politiska, rättsliga och ekonomiska system samt i överensstämmelse med utbildningssystemen. Detta är medlemsstaternas ansvar. Kommissionen kommer att övervaka utvecklingen och regelbundet rapportera om de framsteg som görs.

Åtgärder på EU-nivå

Kommissionen föreslår fem typer av åtgärder på EU-nivå, med beaktande av de rekommendationer berörda parter har gjort. De insatser som görs som en del av dessa åtgärder skall inledas under 2007 och bör vara helt avslutade 2010. Arbetet kommer att genomföras med EU-instrument som programmet för livslångt lärande, ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling liksom de strukturfonder som är tillgängliga för främjande av sysselsättning och regional sammanhållning samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i samband med godkända program för landsbygdsutveckling i medlemsstaterna/regionerna för främjande av IKT, sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Samarbetet med Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) kommer att stärkas för att aktivt koppla annan verksamhet som rör e-kompetens med yrkesutbildning, fortbildning och livslångt lärande. Verksamhetens effektivitet kommer regelbundet att ses över.

Långsiktigt samarbete och övervakning av framsteg

Kommissionen kommer att arbeta för dialog och samarbete mellan medlemsstaterna och berörda parter i frågor som rör e-kompetens. Man kommer också att se till att de framsteg som görs regelbundet ses över. I detta sammanhang välkomnas den branschpanel för e-kompetens som ledande IKT-företag inrättade i juni 2007. Kommissionen ser också ett behov av dialog mellan arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter för att hitta sätt att kombinera anställningsflexibilitet med anställningstrygghet inom IKT-sektorn.

Följande verksamhet kommer att inledas under 2007:

- Främja regelbunden dialog om e-kompetens med medlemsstaterna och berörda parter (näringslivet, föreningar och fackföreningar, civila samhället, universitet och andra utbildningsinstitutioner) och driva ett webbforum tillsammans med Cedefop.

- Övervaka tillgång och efterfrågan på e-kompetens tillsammans med Eurostat och berörda parter samt bedöma de effekter global utläggning får. En årlig rapport skall utarbetas med en sammanfattning av situationen grundad på befintliga indikatorer och med tonvikt på kunskaper för IKT-personal samt på undersökningar av e-handelskompetens.

Stödåtgärder och verktyg

Som berörda parter har rekommenderat kan särskilda åtgärder vidtas på EU-nivå för att förbättra e-kompetensen. Sådana åtgärder kommer att vidtas av kommissionen med start under 2007:

- Stödja utvecklingen av en europeisk ram för e-kompetens med utgångspunkt i berörda parters krav och resultaten av det förberedande arbete som gjorts inom Europeiska standardiseringskommittén[15] i enlighet med förslaget om en europeisk ram för kvalifikationer. Slutförs under 2008.

- Tillsammans med Cedefop arbeta vidare med Europass[16]-initiativet, bl.a. genom att utveckla ett webbverktyg för självbedömning av e-kompetens och genom att göra en genomförbarhetsstudie om en europeisk portal för e-kompetens och karriär. Portalen, som ska drivas av de berörda parterna, planeras bli klar under 2008.

- Utarbeta en europeisk handbok om flerpartspartnerskap för e-kompetens med uppgifter om bl.a. bästa praxis och rekommendationer för lämpliga rättsliga och ekonomiska arrangemang. Handboken planeras bli klar under 2008 och skall sedan presenteras vid workshoppar i medlemsstaterna.

- Inrätta snabba och attraktiva förfaranden för IKT-verksamma från tredje land som vill arbeta inom EU. För att åtgärda bristen på kvalificerad personal kommer kommissionen i september 2007 att lägga fram ett förslag till direktiv om möjligheterna för högutbildad arbetskraft från tredje land att vistas och arbeta i EU.

- Uppmuntra kvinnor att välja IKT-arbeten genom att arbeta vidare med projektet "IT girls"[17] i samarbete med IKT-företag och inleda en studie av bästa praxis med inriktning på de hinder som kvinnor i IT-karriärer möter.

- Stärka e-utbildning inom jordbruket och på landsbygden[18] i samband med de godkända programmen för landsbygdsutveckling för perioden 2007–2013.

Vidare kommer följande åtgärder att inledas under 2008:

- Stödja utarbetandet av riktlinjer för kursplaner för e-kompetens för att öka kvaliteten på IKT-utbildningen och göra den relevantare samt arbeta för effektivt samarbete mellan näringsliv och utbildningsväsen. Förslaget från arbetsgruppen för IKT om en ny vetenskaplig gren som omfattar värdeskapande genom tjänster, management och ingenjörsvetenskap kommer att utredas närmare. Riktlinjerna planeras bli klara under 2009.

- Uppmuntra utvecklingen av europeiska kvalitetskriterier för befintliga näringslivscertifieringar av e-kompetens, med beaktande av såväl den europeiska ram för kvalifikationer som håller på att utarbetas som branschinitiativ för självreglering. Kriterierna planeras bli klara under 2009.

- Undersöka lämpliga ekonomiska incitament och skatteincitament för utbildning i e-kompetens, särskilt för små och medelstora företag, och studera möjligheterna till skatterabatter för privatpersoner för investeringar i mänskligt kapital. En rapport kommer att publiceras under 2009.

Ökad medvetenhet

Det finns två sätt att på EU-nivå bidra till att öka medvetenheten, dels inom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling med start 2007, dels i samband med programmet för livslångt lärande i enlighet med den öppna samordningsmetoden för Utbildning 2010:

- Utbyta information och bästa praxis på medlemsstaternas initiativ för att främja naturvetenskap, matematik och IKT, förebilder, karriärmöjligheter och lärarutbildning på IKT-området samt ta upp genusfrågor inom teknik och utbildning.

- Arbeta för att öka medvetenheten och informera på EU-nivå och nationell nivå så att föräldrar, lärare och elever får bättre förståelse för de möjligheter utbildning och karriär inom IKT kan ge.

Ökad anställbarhet och förbättrad social integration

Kommissionen kommer under 2008 att lansera ett initiativ om e-integrering, som kommer att beskrivas närmare i ett kommande meddelande. Som del av åtagandena under 2007–2008 enligt Rigaförklaringen skall kommissionen se över medlemsstaternas politik baserat på en noggrann kartläggning av e-kompetensen. Syftet är att fastställa vilka politiska initiativ som varit framgångsrika, och om nödvändigt föreslå nya. Målet är att senast 2010 halvera den digitala klyftan mellan de grupper som riskerar utslagning och den genomsnittliga befolkningen. Framstegen kommer att mätas i samband med i2010. Eurostats IKT-hushållsundersökning kommer under 2007 att samla in särskilda uppgifter om digital kompetens.

Viktiga partner inom IKT-industrin lanserade redan under 2006 "European Alliance on Skills for Employability" (Europeiska alliansen för kunskaper för anställbarhet) med syftet att senast 2010 möjliggöra utbildning för 20 miljoner människor från utsatta grupper. Yrkesorganisationer för små och medelstora företag skulle vilja utveckla liknande användarutbildningsprogram, med särskild tonvikt på dessa företags behov. Lovande åtgärder och initiativ kommer att få ytterligare stöd från kommissionen, bl.a. följande:

- Främja initiativ och partnerskap som rör företagens sociala ansvar mellan leverantörer av utbildning i e-kompetens, det civila samhället, leverantörer av företagarutbildning och arbetsförmedlingar för att hjälpa deltagare i utbildning att hitta nya jobb och förbättra deras e-kompetens.

- I samband med pågående näringslivsinitiativ undersöka hur offentliga och privata investeringsinstrument effektivt kan stödja flerpartsinitiativ[19] för att förbättra arbetssökandes och lågutbildades anställbarhet.

Bättre och ökad användning av e-lärande

Under 2008 kommer kommissionen att publicera en rapport med rekommendationer för riktade e-lärandeinitiativ och med exempel på lyckade strategier. Erfarenheterna från programmet eLearning (2004–2006), ett pågående initiativ för riktmärkning av politik till stöd för e-lärande för företag och e-lärandekonferensen[20] i Lissabon i oktober 2007 kommer att användas som grund för rapporten. Dessutom kommer kommissionen att ge sitt stöd till följande åtgärder:

- Utarbetandet av e-lärandekurser och mekanismer för utbyte av utbildningsresurser för arbetskraften när det gäller e-kompetens. Mekanismerna planeras bli tillgängliga under 2009.

- Nätverket för utbildningscentrum och forskning[21] som bidrar till bättre förståelse av framtida behov av e-kompetens. Nätverket kommer att påbörja sitt arbete under 2009.

Slutsatser

Om EU och dess medlemsstater skall förbli framgångsrika i en global ekonomi som kännetecknas av snabb teknisk förändring krävs större ansträngningar för att öka och bredda medborgarnas och arbetskraftens e-kompetens, som är en av grundpelarna i ett kunskapssamhälle. Detta kommer att kräva omfattande och varaktiga insatser på ett stort antal politiska områden, såväl från medlemsstaterna som från berörda parter.

Den långsiktiga handlingsplan som föreslås i detta meddelande omfattar centrala delar som skall fungera som inspiration för medlemsstaterna och berörda parter i deras arbete med att utarbeta och genomföra en konsekvent och långsiktig politik för e-kompetens. Kommissionen kommer att stödja fem åtgärder genom att inrikta sig på verksamhet som ger mervärde på EU-nivå.

Under 2008 kommer kommissionen att organisera en större konferens för att rapportera om framstegen, presentera resultaten och diskutera hur man kan gå vidare. Kommissionen kommer också att under 2010 publicera en rapport om resultaten av en oberoende utvärdering och berörda parters bedömningar.

[1] Thessaloniki, Cedefop, 5–6 oktober 2006. Se www.e-skills-conference.org.

[2] CEPIS, Thinking Ahead on e-Skills for the ICT Industry in Europe , februari 2007.

[3] Rand Europe, The Supply and Demand of e-Skills in Europe , september 2005.

[4] IDC White Paper, Networking Skills in Europe , september 2005.

[5] E-Business Watch Survey 2006.

[6] T.ex. CIGREF ( Club Informatique des Grandes Entreprises Françaises ) i Frankrike, SFIA ( Skills Framework for the Information Age ) i Storbritannien och AITTS ( Advanced IT Training System ) i Tyskland.

[7] Hit räknas både internationell utläggning av jobb, där verksamheten utförs av en oberoende tredje part utomlands, och omflyttning av tjänster till utländska dotterbolag.

[8] KOM(2005) 669, 21.12.2005.

[9] KOM(2006) 479, 5.9.2006.

[10] Eurostat – Statistics in focus , 17/2006.

[11] 2006/962/EG, 18.12.2006.

[12] Se http://europa.eu.int/information_society/events/ict_riga_2006/doc/declaration_riga.pdf.

[13] Karriärmöjligheterna skall inte bara gälla rörlighet vertikalt utan också horisontellt, och kombineras med förslag på hur man kan förena yrkesliv och privatliv.

[14] Science Education Now: A Renewed Pedagogy for the Future of Europe . Rocard-rapporten, 12 juni 2007.

[15] Se http://www.cenorm.be/cenorm/businessdomains/businessdomains/isss/activity/wsict-skills.asp.

[16] Se http://europass.cedefop.europa.eu/.

[17] Se http://ec.europa.eu/itgirls.

[18] Resultaten av en studie av bästa praxis vad gäller att absorbera och dra nytta av fördelarna med IKT på landsbygden kommer att presenteras under 2007.

[19] I enlighet med riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2005/600/EG, 12 juli 2005).

[20] Se http://www.elearninglisboa.com

[21] T.ex. "Network of Living Labs", se http://www.ami-communities.eu/wiki/CORELABS.