26.5.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 116/1

1.1

ECB stödjer fullt ut det föreslagna direktivets syfte att stärka samordningen av de åtgärder som planeras i olika berörda sektorer i Europeiska unionen för förebyggandet av, beredskapen för och insatserna gentemot hot, särskilt terroristattacker som omfattar kritisk infrastruktur och beroende mellan olika sektorer (2). ECB anser särskilt att det är viktigt att säkerställa att åtgärderna som vidtas i olika sektorer är förenliga och samordnade för att kunna svara på dessa hot på ett lämpligt sätt.

1.2

Bestämmelserna i det föreslagna direktivet som ger medlemsstaterna visst ansvar för kartläggningen av den europeiska kritiska infrastrukturen, meddelandet av denna till kommissionen och fastställandet, uppdateringen, granskningen och särskilt den regelbundna översynen av säkerhetsplanerna för den europeiska kritiska infrastrukturen, liksom rapporteringen till kommissionen av sammanfattningen av riskerna för varje sektor, måste respektera nationella och EU-myndigheters rådande behörighet. Dessa innefattar centralbankernas exklusiva uppgifter, som måste kunna utföras på ett oberoende sätt i enlighet med fördraget (3), liksom de uppgifter som tillhör centralbankerna enligt tillämplig nationell lagstiftning. Det kommer särskilt att vara viktigt att säkerställa att de nationella bestämmelser som genomför det föreslagna direktivet blir helt förenliga med centralbankernas befogenheter avseende övervakning eller skyldigheterna avseende clearing- och avvecklingssystem för betalningar och värdepapper samt tillhörande system, clearingorganisationer och centrala motparter (4). I detta avseende är det underförstått att det ramverk som fastställs i det förslagna direktivet inte kommer att inverka på centralbankernas befogenheter och oberoende. Ett skäl som reflekterar detta borde införas i det föreslagna direktivet.

1.3

Vidare skulle ECB vilja understryka att Eurosystemet och/eller nationella centralbanker redan har fastställt åtgärder som säkerställer avbrottsplanering i betalningssystemen i euroområdet och ECB anser att detta arbete borde erkännas för att undvika upprepning och för att säkerställa överensstämmelse i det arbete som utförs av flera myndigheter.

2.1

För det första, är den finansiella sektorn som identifieras i det föreslagna direktivet indelad i: 1) clearing- och avvecklingssystem för betalningar och värdepapper samt tillhörande system, och 2) reglerade marknader. ECB föreslår en vidare ordalydelse som omfattar handel, betalning, clearing- och avvecklingssystem samt tillhörande infrastruktur för finansiella instrument.

2.2

För det andra erkänns i definitionen ”kritisk infrastruktur ”uttryckligen beroende mellan olika sektorer eftersom effektiviteten av genomförandeåtgärderna för en sektor allvarligt kan undermineras då beroendet mellan olika sektorer inte beaktas på ett korrekt sätt. Det noteras dock att denna definition inte uttryckligen refererar endast till anläggningar inom EU. Det är därför inte klart hur anläggningar som delvis befinner sig utanför EU, där en driftsstörning eller förstörelse skulle påverka europeisk kritisk infrastruktur skulle behandlas enligt det föreslagna direktivet. ECB skulle välkomna ett ytterligare klargörande i denna fråga.

2.3

För det tredje är det ”allvarlighetstest ”som är relevant för kartläggningen av europeisk kritisk infrastruktur relativt bred och bör förbättras med klarare information för att säkerställa överensstämmelse av klassificeringen mellan länder och sektorer. Det skulle vara hjälpsamt att ytterligare klargöra detta koncept när generella och sektorsspecifika kriterier fastställs genom kommittéförfarandet i det föreslagna direktivet. Det noteras att det föreslagna direktivet förmodligen medför ytterligare administrativa krav som troligen medför relaterade kostnader för infrastrukturer och relevanta myndigheter. Beroende på fastställandet av sådana trösklar kan infrastrukturer som för närvarande inte övervakas fångas upp och bli föremål för ytterligare kostnader.

2.4

För det fjärde, kan en separat gemenskapsakt behövas för att fastställa förfaranden för att kartlägga och klassificera europeisk kritisk infrastruktur som ägs eller drivs av gemenskapsinstitutioner, organ eller byråer. Medan kommissionen enligt det föreslagna direktivet kan föreslå en förteckning över kritisk infrastruktur som skall klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur på grundval både av meddelanden som gjorts av medlemsstater och ”all annan [för kommissionen] tillgänglig information ”är det kanske inte praktiskt för europeisk kritisk infrastruktur som drivs av gemenskapsorgan och som har en paneuropeisk dimension att vara del av ett system som administreras av medlemsstaterna.

2.5

För det femte krävs det enligt det föreslagna direktivet att förteckningen över kritisk infrastruktur som klassificeras som europeisk kritisk infrastruktur antas i enlighet med det kommittéförfarande som fastställs enligt det föreslagna direktivet (5). Förteckningen över all europeisk infrastruktur skulle behöva antas före upprättandet och starten för driften av säkerhetsplaner som innehåller relevanta säkerhetslösningar för skyddet av den förtecknade europeiska infrastrukturen, eftersom operatörerna har ett år på sig efter klassificeringen att upprätta en säkerhetsplan. I detta sammanhang är publicitet oönskad för clearing- och avvecklingssystem för betalningar och värdepapper samt tillhörande system. Eftersom syftet med direktivet innefattar förberedelser mot hot som påverkar de finansiella marknaderna skulle det vara osunt att offentliggöra förteckningen över kritisk infrastruktur som är av avgörande betydelse för väl fungerande finansiella marknader. Idag skulle inget land i världen offentliggöra en sådan förteckning på grundval av liknande överläggningar. ECB rekommenderar därför starkt att förteckningen över den europeiska kritiska infrastrukturen hålls hemlig.

2.6

Slutligen, rekommenderar ECB starkt att ge lämpligt beaktande till existerande åtgärder för att definiera genomförandeåtgärder och att fokusera på de områden där inga specifika åtgärder ännu har identifierats. Mot denna bakgrund verkar det därför önskvärt att inte påbörja arbetet med att definiera eller genomföra åtgärder på områdena betalning och clearing, utan snarare att beakta det arbete som redan utförs av de behöriga myndigheterna. Å ena sidan måste ytterligare reglering och relaterade bördor motiveras med en lämplig konsekvensanalys. Å andra sidan är det viktigt att se till att standarder och förordningar på detta område förblir tillräckligt flexibla så att de lätt och fortlöpande kan anpassas till den förändrade miljön. ECB skulle föredra att inga specifika lagligt bindande åtgärder antas. Om kommissionen skulle bestämmas sig för att anta genomförandeåtgärder, måste ECB formellt höras i enlighet med fördraget om sådana åtgärder som relaterar till clearing- och avvecklingssystem för betalningar och värdepapper samt tillhörande system, och andra frågor som faller inom ECB:s behörighetsområde (6).