25.7.2006

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/1

Rådets slutsatser om en europeisk indikator för språkkunskaper

(2006/C 172/01)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

som beaktar

—

det strategiska mål för Europeiska unionen som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon den 23–24 mars 2000 och bekräftades av Europeiska rådet i Stockholm den 23–24 mars 2001, nämligen ”att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”,

—	mandatet från Europeiska rådet i Lissabon till rådet (utbildning) att ”allmänt dryfta konkreta framtida mål för utbildningssystemen med fokusering på gemensamma intressen och prioriteringar och respekt för den nationella mångfalden ...” (1),

—

rådets resolution av den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning (2), där det bland annat understryks att

—	”språkkunskaper är en av de basfärdigheter som varje medborgare behöver tillägna sig för att effektivt kunna delta i det europeiska kunskapssamhället och underlättar på så sätt både integrationen i samhället och den sociala sammanhållningen”, och att

—	”alla europeiska språk har samma värde och dignitet i kulturellt hänseende, och utgör en integrerad del av den europeiska kulturen och civilisationen”,

och där medlemsstaterna uppmanas att ”upprätta system för validering av språklig kompetens på grundval av den av Europarådet framtagna gemensamma europeiska referensramen för språk”,

—

slutsatserna från Europeiska rådet i Barcelona av den 15–16 mars 2002 (3), där man

—	välkomnade det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljningen av målen för utbildningssystemen (4),

—	uppmanade till ytterligare åtgärder för att förbättra grundläggande kompetens i synnerhet genom undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder, och

—	uppmanade till upprättande av en indikator för språklig kompetens år 2003,

—	rådets slutsatser om nya indikatorer på utbildningsområdet från maj 2005 (5),

—	meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Europeisk indikator för språkkunskaper” (6),

—	utkastet till rekommendation från Europaparlamentet och rådet om nyckelkompetenser för livslångt lärande (7), där kommunikation på främmande språk anges som en nyckelkompetens,

—	meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln ”En ny ramstrategi för flerspråkighet” (8),

BEKRÄFTAR att

—	kunskaper i främmande språk både bidrar till att främja ömsesidig förståelse mellan folken och är en förutsättning för en rörlig arbetskraft samt bidrar till konkurrenskraften i Europeiska unionens ekonomi,

—

periodisk övervakning av resultat och framsteg genom indikatorer och referensvärden är en väsentlig del av Lissabonprocessen som gör det möjligt att fastställa god praxis i syfte att tillhandahålla strategisk vägledning och styrning för åtgärder både på kort och på lång sikt inom arbetsprogrammet ”Utbildning 2010”,

INSER att

—	det behövs åtgärder för att avhjälpa den nuvarande avsaknaden av tillförlitliga jämförande uppgifter om resultatet av undervisningen i och inlärningen av främmande språk,

—	dessa åtgärder måste grundas på insamling av uppgifter genom objektiva språkfärdighetstest som skall utarbetas och genomföras så att de garanterar uppgifternas tillförlitlighet, exakthet och giltighet,

—	dessa uppgifter kan bidra till att fastställa och utbyta bästa metoder i språkundervisningspolitik och språkutlärningsmetoder genom ökat utbyte av information och erfarenhet,

—	medlemsstaterna behöver en tydligare uppfattning om de praktiska och finansiella arrangemang varje medlemsstat måste vidta för att genomföra den europeiska indikatorn för språkkunskaper,

BETONAR att

—	utarbetandet av indikatorn fullt ut bör respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera sina utbildningssystem och inte bör medföra onödiga administrativa eller finansiella bördor för den organisation och de institutioner som berörs,

—	metoden för insamling av uppgifter bör ta hänsyn till det tidigare arbetet på området på såväl internationell som unions- och medlemsstatsnivå samt planeras och genomföras på ett kostnadseffektivt sätt,

—

den europeiska indikatorn för språkkunskaper bör införas så snart som möjligt, i enlighet med följande uppdragsbeskrivning:

—

Uppgifter om kunskaperna i det första och det andra främmande språket bör samlas in

—	genom en gemensam serie test som används på ett representativt stickprov av målpopulationen i varje medlemsstat,

—	från ett representativt stickprov av elever i inom skol- och yrkesutbildning i slutskedet av ISCED-nivå 2,

—	när undervisningen i det andra främmande språket inte inleds förrän i slutet av ISCED 2 får medlemsstaterna vid den första omgången i insamlingen av uppgifter besluta att samla in uppgifter för det andra främmande språket rörande elever i ISCED-nivå 3,

—	för de språk för vilka det existerar ett lämpligt representativt urval av inlärare i en viss medlemsstat.

—	Testresultaten bör beräknas enligt skalorna i den gemensamma europeiska referensramen för språk (9).

—

Eftersom respekten för den språkliga mångfalden utgör ett grundläggande värde i Europeiska unionen bör indikatorn baseras på uppgifter om kunskaper i alla de av Europeiska unionens officiella språk som lärs ut som i främmande språk i unionen, men av praktiska skäl är det tillrådligt att vid den första omgången i insamlingen av uppgifter dela ut test på de av Europeiska unionens språk som undervisas mest i medlemsstaterna, då de erbjuder ett tillräckligt stort urval testpersoner.

—	Medlemsstaterna skall själva bestämma vilka av dessa officiella språk som skall omfattas av test.

—	Indikatorn bör bedöma de fyra aktiva och passiva språkliga färdigheterna, men av praktiska skäl är det tillrådligt att vid första insamlingsomgången använda test för de tre färdigheter som är lättast att bedöma (dvs. hörförståelse, läsförståelse och skriftlig färdighet).

—	Kommissionen bör ställa testmetodiken till förfogande för de medlemsstater som vill använda den för att själva utarbeta test i andra språk.

—	Lämplig bakgrundsinformation som underlättar bedömningen av bakomliggande faktorer bör också samlas in.

UPPMANAR kommissionen att

—

vid första lägliga tillfälle inrätta en rådgivande kommitté (”den rådgivande gruppen för en europeisk indikator för språkkunskaper”), sammansatt av en företrädare för varje medlemsstat och en företrädare för Europarådet, vars mandat skall vara att ge kommissionen råd i tekniska frågor, t.ex.

—	specifikationerna vid anbudsförfarandet för utarbetande av testinstrument,

—	bedömningen av avtalspartens arbete,

—	lämpliga arrangemang, standarder och tekniska protokoll för insamling av uppgifter i medlemsstaterna, med beaktande av behovet att förhindra onödiga administrativa eller finansiella bördor för medlemsstaterna,

—

i syfte att bistå medlemsstaterna med att definiera de organisatoriska och resursmässiga konsekvenserna, ge denna grupp det inledande uppdraget att ta fram en tidsplan för arbetet och en mer detaljerad beskrivning av testens uppbyggnad och hur de skall hanteras, bland annat

—	stickprovsstorleken,

—	den bästa testmetoden, och

—	de bästa arrangemangen för att genomföra testen, varvid möjligheten till e-test skall beaktas,

—	minsta stickprovsstorlek som bör avgöra om testet för ett visst språk skall göras tillgängligt för medlemsstaterna,

—	senast vid utgången av 2006 skriftligen rapportera till kommissionen om hur arbetet framskrider och i förekommande fall om eventuella kvarstående frågor,

UPPMANAR medlemsstaterna att

—	vidta alla nödvändiga åtgärder för att gå vidare med inrättandet av den europeiska indikatorn för språkkunskaper.

(1) Dok. SN 100/1/00 REV 1, punkt 27.

(2) EGT C 50, 23.2.2002, s. 1.

(3) SN 100/1/02 REV 1.

(4) Antaget av rådet (utbildning) den 14 februari 2002 (EGT C 142, 14.6.2002, s. 1).

(5) EUT C 141, 10.6.2005, s. 7.

(6) Dok. 11704/05 - KOM(2005) 356 slutlig.

(7) Dok. 13425/05 – KOM(2005) 548 slutlig.

(8) Dok. 14908/05 – KOM(2005) 596 slutlig.

(9) ”Common European Framework of Reference for Languages: Learning, teaching, assessment”, utarbetad av Europarådet.