11.4.2006 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 88/20 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet”
KOM(2005) 450 slutlig – 2005/0179 (COD)
(2006/C 88/06)
Den 10 oktober 2005 beslutade rådet i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget att rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.
Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 24 januari 2006. Föredragande var Tomasz Czajkowski.
Vid sin 424:e plenarsession den 14–15 februari 2006 (sammanträdet den 14 februari) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 144 röster för och 3 nedlagda röster.
1. Rekommendationer
1.1 |
EESK föreslår att följande punkter ägnas särskild uppmärksamhet:
|
2. Allmänna kommentarer
2.1 |
EESK välkomnar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets rekommendation om gränsöverskridande rörlighet inom gemenskapen i utbildningssyfte: Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet (1). Ökad rörlighet för invånarna i EU och förslaget om att avskaffa alla hinder för rörlighet mellan EU-länderna kommer att göra det möjligt att öka EU:s konkurrenskraft i linje med Lissabonstrategins målsättningar. |
2.2 |
Det är glädjande att medlemsstaterna, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen strävar efter att undanröja hinder för rörligheten på utbildningsområdet (2). |
2.3 |
Rörlighet i utbildningssyfte har förekommit på EU:s territorium i flera årtionden och har gjort det möjligt att berika deltagarna i olika program med nya erfarenheter samtidigt som språkliga och kulturella barriärer brutits ned i Europa. |
2.4 |
EESK noterar att antalet personer som migrerat i utbildningssyfte sedan 2000 har tredubblats tack vare de program för utbildning och internationellt utbyte som kommissionen erbjuder medlemsstaterna. |
2.5 |
EESK ser också dessa program som en chans att bygga upp ett europeiskt samhälle som kännetecknas av tolerans och öppenhet gentemot människor av olika religion, etnisk tillhörighet, sexuell läggning m.m. |
2.6 |
Kommittén ställer sig mycket positiv till den nya generation av utbildningsprogram som kommissionen föreslog under 2004. Det stora intresset för att delta i dessa program är ett tecken på att ungdomen indirekt bidrar till att uppfylla Lissabonstrategins mål. |
3. Särskilda kommentarer
3.1 |
EESK anser att medlemsstaterna måste se till att samordningen av de enskilda programmen sker både på nationell och lokal nivå. |
3.2 |
De institutioner, organisationer, högskolor, skolor och personer som samordnar rörlighetsprogrammen måste göra allt de kan för att alla förfaranden för urval av kandidater skall bli så transparenta som möjligt. Man har kunnat notera att de som väljer ut programdeltagarna betraktar de internationella utbytesprogrammen som en belöning för uppnådda mål. |
3.3 |
Man bör också genomföra omfattande informationskampanjer för att ge så många deltagare som möjligt tillträde. Man bör göra allt som står i ens makt för att en så stor andel av Europas ungdomar som möjligt skall få information om målsättningarna för programmen och de möjligheter de ger. |
3.4 |
EESK anser att medlemsstaterna bör garantera programdeltagarna att de erfarenheter och kvalifikationer som förvärvas under programmens gång erkänns. |
3.5 |
Stöd till rörlighet både för yrkesutbildning och volontärprogram bör också betraktas som någonting mycket positivt. Det råder inga tvivel om att dessa program bidrar till yrkesutvecklingen och gör det lättare för arbetstagare att anpassa sig till arbete i en internationell omgivning. |
3.6 |
En del av medlemsstaterna, där anpassningen till de enskilda etapperna i Bolognaprocessen snart kommer att vara slutförd, tillämpar redan nu rekommendationerna i ”Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet” på utbildningsområdet. Målsättningarna och åtgärderna enligt stadgan bör betraktas som någonting positivt, eftersom syftet med dem är att förbättra användningen av de program som kommissionens föreslår. |
3.7 |
Man bör notera att kommissionens utkast endast omfattar de aspekter som kan få positiva effekter på EU-nivå. |
3.8 |
En positiv aspekt på kommissionens rekommendation som behandlas i detta yttrande är att den inte leder till någon ytterligare finansiell börda för samordningen. Detta innebär att det inte finns några hinder som skulle kunna göra det omöjligt att genomföra rekommendationerna. |
3.9 |
Principen om att antagandet av ”Europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet” skall vara frivilligt medför en risk för att medlemsstaterna förhandlar fram enskilda villkor, vilket i sin tur kan påverka möjligheterna att faktiskt uppnå stadgans mål och fördröja genomförandet på nationell nivå. |
3.10 |
Kommittén vill också upplysa om att den tagit emot signaler från det civila samhällets organisationer om att det förekommer situationer där värdorganisationerna eller de inbjudande organisationerna inte är riktigt förberedda på att genomföra programmen. Detta påverkar deltagarnas slutbedömning av dessa negativt. |
3.11 |
EESK anser att kommissionen bör föreslå ett datum då stadgan bör träda i kraft för att på så sätt sporra medlemsstaterna till handling. |
Bryssel den 14 februari 2006
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs
ordförande
Anne-Marie SIGMUND
(1) KOM (2005) 450 slutlig, 23.9.2005.
(2) Europaparlamentets betänkande om utbildning som en hörnsten i Lissabonprocessen (2004/2272(INI)), föredragande: Guy Bono, 19.7.2005.
Rådets och företrädarna för medlemsstaternas regeringars resolution av den 14 december 2000 från mötet i rådet om en handlingsplan för rörlighet, Europeiska rådets sammanträde i Nice, 7–9 december 2000.