3.2.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 28/16


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om flerårig finansiering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder i samband med insatser vid förorening från fartyg och om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002”

KOM(2005) 210 slutlig – 2005/0098 COD

(2006/C 28/03)

Den 7 juni 2005 beslutade rådet att i enlighet med artikel 71 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämda yttrande.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 oktober 2005. Föredragande var Eduardo Chagas.

Vid sin 421:a plenarsession den 26–27 oktober 2005 (sammanträdet den 26 oktober 2005) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 124 röster för och 4 nedlagda röster:

1.   Inledning

1.1

Genom förordning (EG) nr 724/2004 av den 31 mars 2004 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, tilldelades Europeiska sjösäkerhetsbyrån nya uppgifter i samband med insatser vid förorening genom olja.

1.2

Genom detta lagförslag inrättas förfaranden för gemenskapens finansiering av byråns nya uppgifter på grundval av ett flerårigt åtagande över en period på sju år, 2007–2013. Kommissionen föreslår att 154 miljoner euro avsätts för den finansiering som krävs för sjuårsperioden.

1.3

Som en följd av dess nya uppgifter antog byråns styrelse i oktober 2004 en åtgärdsplan för beredskap för och insatser vid förorening genom olja. I denna fastställs byråns verksamhet i enlighet med förordningen, både i fråga om insatser i samband med oljeutsläpp, med särskilda saneringsfartyg, och i fråga om beredskap för att organisera effektiva insatser.

1.4

Europeiska sjösäkerhetsbyrån angav fyra prioriterade åtgärdsområden: Östersjön, de farvatten som ansluter till Engelska kanalen i väster, Atlantkusten och Medelhavet (i synnerhet området längs leden för oljetankrar från Svarta havet). I dessa områden har byrån för avsikt att utstationera chartrade saneringsfartyg som skall ingripa på uppdrag av en eller flera medlemsstater. Det skall noteras att Europeiska sjösäkerhetsbyråns roll på detta område skall komplettera (men inte ersätta) de nationella insatserna vid föroreningar. I åtgärdsplanen ingår dessutom kompletterande kapacitet vid olyckor med farliga och skadliga ämnen.

1.5

Enligt den ändrade förordningen från 2004 skall Europeiska sjösäkerhetsbyrån förse medlemsstaterna och kommissionen med tekniskt och vetenskapligt stöd när det gäller insatser vid förorening. Detta stöd kan delas in i tre kategorier: information, samarbete och samordning, samt operativt stöd.

1.6

Det operativa stödet kommer att kräva de största ekonomiska investeringarna, eftersom det i åtgärdsplanen anges att man skall inrätta ett nätverk med insatsberedda oljesaneringsfartyg och ett servicecenter för satellitbilder. De avtal som skall slutas med Europeiska sjösäkerhetsbyrån i syfte att säkerställa oljesanering omfattar samtliga åtgärder och deras finansiella konsekvenser, fram till dess att en insats inleds efter ett oljeutsläpp. Kostnaderna för ett oljesaneringsfartygs insatser skall täckas av den medlemsstat som begär insatserna ifråga.

1.7

Eftersom dessa nya ansvarsområden är långsiktiga föreslår kommissionen en flerårsbudget som kan tillhandahålla de långsiktiga investeringar som krävs och säkerställa adekvat finansiell säkerhet och därigenom begränsa utgifterna i samband med förhandlingarna om långsiktiga avtal.

2.   Allmänna kommentarer

2.1

I sitt yttrande om förslaget att ge Europeiska sjösäkerhetsbyrån nya uppgifter när det gäller insatser vid förorening (1) välkomnade EESK kommissionens förslag och framhöll sjösäkerhetsbyråns centrala roll för en förbättrad sjösäkerhet i medlemsstaterna. Kommittén beklagade dock att flera medlemsstater alltjämt inte var lämpligt utrustade för insatser vid större olyckor som med Erika och Prestige.

2.2

Trots de framsteg som gjorts är den aktuella situationen fortfarande bristfällig i vissa avseenden. Sjösäkerhetsbyrån presenterade samtidigt med åtgärdsplanen en översikt över medlemsstaternas kapacitet för insatser vid förorening genom olja, där man framhöll att kapaciteten i vissa områden behöver förstärkas med ytterligare saneringsfartyg och utrustning.

2.3

Alla kuststater kan inte förväntas vara permanent utrustade med alla de resurser som krävs för att på egen hand hantera större olyckor till havs, särskilt storskaliga oljeutsläpp. Den rådande resursbristen har emellertid lett till miljöskador som kommer att få konsekvenser även på lång sikt.

2.4

EESK stöder därför förslaget att ge Europeiska sjösäkerhetsbyrån de resurser som krävs för att komplettera medlemsstaternas förebyggande åtgärder mot och insatser vid oljeutsläpp, om medlemsstaterna begär detta. EESK betonar dock att dessa resurser endast får utgöra ett komplement. Under inga omständigheter får de ovannämnda anslagen tas som förevändning för att ersätta de förebyggande åtgärder som medlemsstaterna måste ha ansvaret för.

2.5

EESK framhåller särskilt att det behövs ett flerårigt program för att finansiera dessa insatser. Detta är enda sättet att säkerställa en konsekvent programplanering av Europeiska sjösäkerhetsbyråns verksamhet på detta område och att optimera resursanvändningen genom avtal med en kortaste löptid på tre år för tillhandahållande av insatsberedda saneringsfartyg (2).

2.6

EESK upprepar sitt påpekande i det yttrande som vi hänvisade till i punkt 2.1, nämligen att man måste försäkra sig om att ägaren eller ägarna av de fartyg som hyrs in för dessa uppgifter följer gällande bestämmelser inom gemenskapen och internationellt, i synnerhet vad avser säkerhet ombord och levnads- och arbetsvillkor för besättningen.

2.7

Prioriteringarna i den åtgärdsplan som sjösäkerhetsbyrån har antagit bygger på de begränsade resurser som skall ställas till förfogande. EESK ser detta som ett problem med tanke på att det i nuläget är svårt att nå en överenskommelse om gemenskapens budget och att de resurser som slutligen anslås kan komma att vara mindre än i den föreslagna budgeten. Detta innebär att man måste välja ut några åtgärder framför andra, eller att framsteg görs på vissa områden på bekostnad av andra. EESK kan inte ge sitt stöd till denna angreppsmetod, eftersom medlemsstaternas beslut att ge sjösäkerhetsbyrån ytterligare uppgifter förutsätter att man anslår de resurser som krävs för att byrån skall kunna uppnå sina mål när det gäller förhindrande av havsförorening. Det är mycket viktigt att förebyggande åtgärder mot och bekämpning av havsförorening ges den tyngd som krävs även på gemenskapsnivå, och att denna verksamhet inte enbart betraktas ur en rent ekonomisk synvinkel.

2.8

EESK oroar sig över att vissa medlemsstater är sena med att genomföra en del av de åtgärder som redan har beslutats i syfte att förhindra havsförorening, särskilt när det gäller att utse nödhamnar och skyddade områden, att bygga upp mottagningsanläggningar och stärka sina resurser för en effektiv hamnstatskontroll. Dessa förseningar skapar osäkerhet om länderna verkligen är intresserade av att förebygga och bekämpa havsföroreningar, trots de goda avsikter man regelbundet ger uttryck för, särskilt varje gång en ny större olycka har inträffat till havs.

2.9

Det måste också göras investeringar i flygövervakning och utrustning för att upptäcka och bekämpa föroreningar och förhindra brott mot miljöreglerna.

2.10

Satellitbilder kan också användas som komplement i övervaknings- och kontrollverksamheten. EESK stöder kommissionens plan att inrätta ett servicecenter för satellitbilder. Detta kan vara till hjälp för att upptäcka, övervaka och hantera illegala utsläpp och oavsiktliga oljeutsläpp.

2.11

Med tanke på de höga kostnader (3) som ett sådant servicecenter medför, anser EESK att resursanvändningen måste optimeras och framför allt att användningen av bilder måste samordnas mellan medlemsstaterna. Detta skulle kunna leda till stora kostnadsbesparingar. Samtidigt finns det skäl att investera i förbättrad bildinsamling i alla europeiska havsområden, eftersom den nuvarande täckningen inte är riktigt komplett, särskilt i Medelhavsområdet.

2.12

EESK anser också att de planerade åtgärderna för information, samarbete och samordning är mycket viktiga. Dessa kommer att säkerställa en mer rationell användning av befintliga resurser, och sjösäkerhetsbyrån har en fundamental roll i detta sammanhang.

3.   Slutsatser

3.1

EESK stöder förslaget att ge Europeiska sjösäkerhetsbyrån de resurser som krävs för att komplettera medlemsstaternas förebyggande åtgärder mot och insatser vid oljeutsläpp, om medlemsstaterna begär detta.

3.2

Kommittén beklagar dock att ett antal medlemsstater ännu inte har avsatt tillräckliga resurser eller byggt upp egna insatsmekanismer, och ber kommissionen att uppmana dem att påskynda denna process.

3.3

EESK oroar sig över att de resurser som slutligen anslås kan komma att vara mindre än i den föreslagna budgeten, med tanke på att det i nuläget är svårt att nå en överenskommelse om gemenskapens budget. Medlemsstaternas beslut att ge sjösäkerhetsbyrån ytterligare uppgifter förutsätter att man anslår de resurser som krävs för att byrån skall kunna uppnå sina mål när det gäller att förhindra havsförorening. Det är mycket viktigt att förebyggande åtgärder mot och bekämpning av havsförorening ges den tyngd som krävs även på gemenskapsnivå, och att denna verksamhet inte betraktas enbart ur en rent ekonomisk synvinkel.

3.4

Europeiska sjösäkerhetsbyråns roll när det gäller att främja samarbete och samordning av medlemsstaternas resurser och verksamhet är grundläggande för uppbyggnaden av en rationell och kostnadseffektiv strategi.

Bryssel den 26 oktober 2005

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Anne-Marie SIGMUND


(1)  EUT C 108, 30.4.2004, föredragande Eduardo Chagas.

(2)  ”Insatsberedd” betyder i detta sammanhang att saneringsfartyget kan ingripa inom 24 timmar. I typfallet tar det 4–8 timmar att ställa om fartyget och installera nödvändig utrustning ombord, och ytterligare 4–8 timmar behövs för att fartyget skall nå fram till olycksplatsen.

(3)  Kostnaden för en bild som täcker ett område på 500 km2 är ungefär 800–1 000 euro, beroende på flera faktorer (t.ex. förseningar i den begärda överföringen, förskott i förhållande till det avtal som har ingåtts). Enligt en blygsam prognos från Europeiska sjösäkerhetsbyrån behövs 1 000 bilder per år.