14.10.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 255/91

1.1

Detta yttrande har utarbetats mot bakgrund av diskussionerna om EESK:s yttrande om allmänna bestämmelser (1). Det har även koppling till kommitténs yttranden om bestämmelserna för Sammanhållningsfonden (2), om Europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete (EGGS), om Europeiska socialfonden (ESF) (3) och om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (4).

1.2

I yttrandet redogörs för effekterna av förändringarna i världsekonomin och av den kraftigt ökande konkurrensen på världsmarknaden samt för EU:s utmaningar. Utgångspunkten är det akuta behovet av att utnyttja alla tänkbara medel för att se till att EU når den ställning i världen som motsvarar den europeiska potentialen. I yttrandet framhålls behovet av att på kort eller medellång sikt mobilisera alla resurser av betydelse i syfte att förbättra de nya medlemsstaternas möjligheter att bli en del av EU:s ekonomi och samhälle och ta till vara de regionala strukturernas dolda styrka. Detta innebär att man skall öka utvecklingstakten för att nå en högre nivå av verklig ekonomisk konvergens och få till stånd samverkanseffekter i hela EU:s ekonomi. Därmed kommer sammanhållningspolitiken och dess instrument att få ökad betydelse, eftersom de har en aktiv inriktning på huvudmålsättningen för EU:s utveckling som tar utgångspunkt i en hållbar utveckling och en europeisk social modell av hög kvalitet.

2.1

Detta dokument inleds med en kortfattad beskrivning av de utmaningar som EU:s struktur- och sammanhållningspolitik står inför; därefter följer ett par allmänna synpunkter och en sammanfattning av förslaget till förordning.

2.2

I det avslutande avsnittet framför kommittén mer detaljerade synpunkter på artiklarna i förslaget till förordning. Kommittén välkomnar allmänt sett det breda perspektiv som kommissionen har anlagt vid utarbetandet av dessa bestämmelser. Kommittén kan bland annat dra följande slutsatser:

2.2.1

Vi ställer oss positiva till att de åtgärder som får stöd skall vara inriktade på EU:s prioriteringar i enlighet med slutsatserna från Lissabon och Göteborg.

2.2.2

Utgifter för logi och renovering i samband med förnyelse och utveckling bör tillåtas.

2.2.3

Forskning och teknisk utveckling, innovation och entreprenörskap bör prioriteras högt, framför allt för att stödja de små och medelstora företagens utveckling.

2.2.4

Hållbar turism, kollektivtrafik och förnybara energikällor är också viktiga faktorer.

2.2.5

Innovation bör ses ur ett brett perspektiv, och stöd bör ges till utveckling och tillämpning av informations- och kommunikationsteknik.

2.2.6

Vi välkomnar förslagen att främja ett europeiskt regionalt samarbete och anser att de bör förstärkas.

2.2.7

I bestämmelserna avseende stadsområden och storstadsregioner bör man uttryckligen underlätta för ett nära samarbete mellan EU:s städer.

2.2.8

Landsbygdsområden bör få stöd att främja en ökad diversifiering.

2.2.9

Bestämmelserna bör uttryckligen göra det möjligt att till fullo genomföra konvergensprogrammen i områden med naturbetingade handikapp och i de yttersta randområdena samt de särskilda problem som öar (inklusive små östater) står inför.

3.1

I den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning (5) pekade kommissionen på de utmaningar som EU står inför dels med avseende på dess uppgift att minska skillnaderna, dels med avseende på utvidgningen. Kommissionen betonade särskilt följande:

3.2

EESK ställde sig positiv till rapporten och till strukturfondernas positiva bidrag, men påpekade att det ”kvarstår vissa betydande skillnader med avseende på välstånd och ekonomisk prestationsnivå”. Vidare framhöll kommittén att ”utvidgningen i avsevärd mån kommer att expandera gemenskapens inre marknad och ge nya möjligheter”, men att den även kommer att öka skillnaderna (6).

3.3

Det krävs följaktligen en reform för att komma till rätta med de skillnader som nämns ovan i syfte att kunna bemöta de speciella utmaningar som utvidgningen innebär och uppfylla Lissabonagendans målsättningar om ökad konkurrenskraft, fler och bättre arbetstillfällen, social integration och en hållbar miljö. Kommittén vill understryka att denna fokusering bör tydliggöras i förordningen, och att de åtgärder som beskrivs i anslutning till de olika prioriteringarna skall ses som en samling instrument som regionerna och medlemsstaterna kan använda sig av för att utarbeta program som på sikt kan höja tillväxttakten och stärka konkurrenskraften.

3.4

Som nämns i inledningen har detta yttrande utarbetats mot bakgrund av EESK:s yttrande om allmänna bestämmelser (7), som i detalj redogjorde för bakgrunden samt för behovet av att stärka arbetsmarknadsaktörernas deltagande (8). Arbetsmarknadsaktörerna och andra organisationer som företräder specifika eller allmänna medborgarintressen bör delta på samtliga stadier i utvecklingen och genomförandet av programmen, och ha fulla rättigheter i uppföljningskommittéerna. Vidare bör kommissionen främja effektiva partnerskap. En förutsättning för att partnerskapens beslut skall bli så effektiva som möjligt är att de respekteras. I nämnda yttrande framfördes även kommitténs synpunkter på de nya prioriteringarna (9), som måste motsvara den utmaning som utvidgningen innebär. Dessa prioriteringar återspeglas i föreliggande yttrande, eftersom de har koppling till de särskilda bestämmelserna för Europeiska regionala utvecklingsfonden. Kommittén har redan uttryckt sin allmänna ståndpunkt att det bör avsättas resurser till sammanhållningspolitiken för att dess målsättningar skall kunna uppfyllas. Dessutom finns det problem som angår både de ”gamla” och de ”nya” medlemsstaterna:

3.4.1

För det första problemet med begränsade resurser och deras optimala fördelning i förhållande till absorptionsförmågan (samfinansiering) i de nya medlemsstaterna, i regionerna och i områden med mycket stor fattigdom.

3.4.2

För det andra problemet med statistiska effekter och ”utfasning”. Det innebär utmaningar för de ”gamla” medlemsstaterna, men även följder för de nya medlemsstaterna efter EU:s nästa utvidgning 2007 eftersom de kommer att tvingas göra anpassningar på grund av att vissa regioner eventuellt inte längre blir stödberättigade.

3.4.3

I sammanhanget uppstår likaledes frågor om vilka metoder som skall användas vid utarbetandet av resultatindikatorer (bruttonationalprodukt – BNP), eftersom de nya medlemsstaterna också kan ställas inför hotet att gå miste om stöd, framför allt från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Även om Eurostat har tillgång till fullständiga regionala uppgifter endast för de tre åren 2000–2002 kan detta orsaka svårigheter för de regioner vilkas andel av EU:s BNP minskar.

3.5

Många andra EESK-yttranden som har ett regionalt perspektiv och tar upp sammanhållningen finns redan tillgängliga eller håller på att utarbetas. Där behandlas EU:s politiska och ekonomiska strategier, industriella och strukturella förändringar, forskning och utveckling samt innovation, turismens utveckling, problem i städerna, infrastruktur, regioner med handikapp och de yttersta randområdena osv. Ett par av dem bör revideras till följd av utvidgningen. Utvidgningen österut medför möjligheter och utmaningar av ett helt annat slag än tidigare utvidgningar.

4.1

I förslaget till förordning fastställs ”Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) uppgift”.

4.2

Fondens ändamål är att bidra till finansieringen av stöd till verksamhet för att minska regionala skillnader och därmed bidra till gemenskapens målsättningar att stärka konkurrenskraften, skapa arbetstillfällen och främja en hållbar tillväxt. ERUF skall främja produktiva investeringar, infrastruktur, övriga utvecklingsinitiativ och tekniskt bistånd. Stödet skall koncentreras till ett begränsat antal tematiska prioriteringar med avseende på konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt europeiskt regionalt samarbete.

4.2.1

När det gäller konvergensen inriktas ERUF-stödet på att främja en hållbar utveckling genom att mobilisera och stärka den egna kapaciteten, och de områden som skall stödjas räknas upp. De inbegriper forskning och teknisk utveckling, informationssamhället, en hållbar produktion, miljön, turism, transportinvesteringar, säkrare och tryggare energiförsörjning, investeringar i utbildning i syfte att bidra till attraktivare regioner, en bättre hälsovård som bidrar till ekonomisk utveckling samt stöd till små och medelstora företag i syfte att skapa arbetstillfällen.

4.2.2

Med hänsyn till den regionala konkurrenskraften och sysselsättningen skall stödet enligt förordningsförslaget för det första inriktas på temana innovation och kunskapsekonomi. Främst skall det höja den regionala kapaciteten i fråga om FoTU och innovation med direkt koppling till målen för den regionala utvecklingen, stimulera innovation i små och medelstora företag, främja den ekonomiska exploateringen av nya idéer samt skapa nya finansieringsinstrument och ”företagskuvöser” för att främja kunskapsintensiva företag. För det andra skall det inriktas på miljörisker och förebyggande åtgärder genom att stimulera investeringar för att återställa kontaminerade områden, energihushållning, en ren kollektivtrafik och riskförebyggande åtgärder. För det tredje skall ERUF stödja investeringar utanför större städer i syfte att förbättra tillgången till transporter och främja användningen av IT.

4.2.3

Verksamheten under prioriteringen europeiskt regionalt samarbete är i första hand inriktad på att utveckla gränsöverskridande strategier för en hållbar regional utveckling. Syftet är i synnerhet att uppmuntra företagaranda och främja små och medelstora företag, turism, kultur och handel över gränserna. Dessutom föreslås verksamhet för att förbättra tillgången till transporter, IT, vatten- och energiförsörjning för områden på båda sidor av en gräns samt samarbete i fråga om hälsa och utbildning. Vidare kan ERUF medverka till att finansiera gränsöverskridande arbetsmarknadsinitiativ. I andra hand syftar initiativet till att främja transnationellt samarbete, inklusive bilateralt samarbete mellan maritima regioner för att främja metoder avseende avfalls- och vattenhantering, tillgängligheten till de transeuropeiska näten samt avancerad IT, riskförebyggande åtgärder och vetenskapliga och tekniska nätverk. I tredje hand syftar det till bättre effekter i regionalpolitiken genom att främja nätverkssamarbete och erfarenhetsutbyte med fokus på innovation, miljö, riskförebyggande åtgärder och stadsutveckling.

4.3

I förslaget till förordning fastställs de stödberättigande utgifterna och det innehåller särskilda bestämmelser avseende följande:

4.3.1

Stadsområden: ERUF skall stödja utvecklingen av strategier som bygger på en helhetssyn och ett aktivt deltagande från berörda parter för att komma till rätta med den höga koncentrationen av ekonomiska, miljömässiga och sociala problem i städerna. Enligt denna artikel kan även en begränsad del av ERUF-stödet användas för att främja åtgärder som faller under Europeiska socialfonden.

4.3.2

Landsbygdsområden: Det föreslås att ERUF skall främja en diversifiering av ekonomin på landsbygden genom att säkerställa komplementariteten med åtgärder som får stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och från Europeiska fiskerifonden (EFF).

4.3.3

Områden med naturbetingade svårigheter: När det gäller regionala program som omfattar områden med naturbetingade svårigheter skall ERUF i första hand bidra till investeringar som syftar till att förbättra tillgängligheten, utveckla verksamheter i samband med kulturarvet, främja ett hållbart utnyttjande av naturresurserna samt stimulera turismen.

4.3.4

De yttersta randområdena: ERUF skall bidra till att finansiera godstransporter och ge kompensation för extra kostnader i anslutning till lagring, underhåll och arbetskraft.

4.3.5

Dessutom finns det särskilda bestämmelser för målet ”europeiskt regionalt samarbete”. I dessa bestämmelser fastställs innehållet i de operativa programmen. De inbegriper en analys av frågorna och en motivering till prioriteringarna samt finansieringsplaner och genomförandebestämmelser. De innehåller även förslag till förvaltning av programmen samt ett särskilt rättsligt instrument i syfte att inrätta ett särskilt organ för gränsöverskridande samarbete.

4.3.6

Slutbestämmelser: Dessa bekräftar övergångsbestämmelserna under nuvarande förordning (EG) nr 1783/1999, och datumen för ikraftträdande och översyn av förordningarna fastställs formellt till den 1 januari 2007 respektive den 31 december 2013.

5.1.1

Kommittén välkomnar den tydliga kopplingen i artikel 2 mellan ERUF:s syfte och EU:s prioriteringar, i första hand Lissabonagendan. Kommittén ställer sig även bakom att stödet skall koncentreras till tydliga tematiska prioriteringar. De förnyade målsättningarna från Lissabon att öka tillväxten på lång sikt i de svagare regionerna och stärka konkurrenskraften i hela EU bör även ingå som målsättningar för de nya programmen. Dessutom bör förordningen innehålla en förteckning över åtgärder som kan föras samman inom ramen för särskilda program som motsvarar de specifika förhållandena i varje region och bidrar till de allmänna målsättningarna att öka tillväxten och stärka konkurrenskraften. I arbetet med att dra upp riktlinjer för hela EU och nationella strategier måste man koncentrera sig på genomförandet av den nya Lissabonagendan. Arbetsmarknadsparterna måste i hög grad involveras i utarbetandet av dessa dokument. I sitt yttrande (10) menade kommittén att nya bostäder och tillhandahållande av bostäder till rimliga kostnader för vissa grupper av arbetstagare var en viktig del i förnyelsearbetet och att det spelade en särskild roll för stads- och framför allt landsbygdsutvecklingen. Därför är kommittén besviken över att logi uttryckligen undantas i artikel 7. Kommittén anser att kostnader för bostäder i samband med förnyelse och utveckling bör kunna godkännas, och vi anser att utgifter för bostäder som ingår i programmen för sanering av äldre stads- och industriområden också bör vara stödberättigade.

5.2.1

Kommittén har redan betonat betydelsen av forskning och teknisk utveckling, innovation och företagaranda. Analysen av den tredje sammanhållningsrapporten visade stora skillnader i fråga om investeringar i forskning och teknisk utveckling, och det framhölls att innovation och företagarandra är viktiga faktorer för att bibehålla en hög ekonomisk tillväxtnivå i EU:s minst gynnade regioner. Kommittén vill åter påpeka att dessa åtgärder är viktiga. Vi vill även framhålla att ERUF-stödet i vissa medlemsstater kommer att få särskilt stor betydelse när det gäller att utveckla nödvändiga nätverk och forsknings- och teknikcentra som sammanlänkar regionala universitet och företag (med den särskilda utmaningen att stödja små och medelstora företag) i syfte att se till att regionen kommer i nivå med de utvecklade regionerna i EU.

5.2.2

Kommittén har även framhållit att det i regioner med eftersläpningar är mycket viktigt att säkerställa tillgången till bredband och hjälpa de små och medelstora företagen att utnyttja informations- och kommunikationsteknik.

5.2.3

På miljöområdet föreslås en rad åtgärder. Det vore till hjälp om man i denna artikel tydliggjorde att det viktiga är dessa investeringars bidrag till hållbar utveckling och främjandet av förnybar energi.

5.2.4

Främjandet av en hållbar turism och nya tjänster med bättre mervärde välkomnas. Det är ett viktigt bidrag till utvecklingen av den regionala ekonomin och är betydelsefullt för både stads- och landsbygdsområden. Turismen spelar en underskattad roll i de transeuropeiska transportnäten, men den ökar medborgarnas EU-medvetenhet. Investeringar i lämplig infrastruktur, tjänster och en god miljö kan dessutom öka attraktiviteten i regioner som för närvarande inte betraktas som turistmål.

5.2.5

Tranportinfrastrukturens styrka är en av de faktorer som möjliggör tillväxt. Investeringar som innebär att regionerna kopplas till stora europeiska nätverk och marknader är välkomna. Det är viktigt med en välfungerande och ren kollektivtrafik för att avhjälpa problemet med trafikstockningar i stadsområden och motverka social utslagning både i städerna och på landsbygden.

5.2.6

Utvecklingen av transeuropeiska energinätverk kommer att bidra till försörjningstryggheten och en ökad integration av medlemsstaterna. Energieffektivitet och förnybar energi innebär även möjligheter för nya företag och kan bidra till tillväxt och konkurrenskraft i regioner med långsam utveckling.

5.2.7

Investeringar i utbildning medför även direkta fördelar i form av innovation och konkurrenskraft samt utveckling av humankapital. Såsom nämns ovan är möjligheterna till livslångt lärande och fortbildning färre i regioner med långsam utveckling. I förslaget till förordning anges endast att man vill ”bidra till attraktivare regioner med bättre livskvalitet”. Kommittén instämmer i att det finns behov att öka koncentrationen av åtgärderna och att Europeiska socialfonden spelar en viktig roll, men på grund av dess stora betydelse anser vi att utbildning bör ges ytterligare utrymme, liksom samordningen mellan ERUF och ESF (11). Kommittén vill även påpeka att det är viktigt att främja nya lösningar på kommunikationsproblemen i en flerspråkig union. Trots ett formellt utbud när det gäller språkutbildning och trots vissa förbättringar är situationen alltjämt otillfredsställande.

5.2.8

Artikeln innehåller bestämmelser om investeringar i hälsovård som i sin tur bidrar till regional utveckling och bättre livskvalitet. Detta välkomnas av kommittén.

5.2.9

Det är viktigt att ge de små och medelstora företagen stöd, och en god regional företagspolitik kan locka till sig investeringar i regioner som har strukturproblem eller är ekonomiskt svaga. Incitament och andra betydande åtgärder inom ekonomin bör kunna användas för att locka utländska investerare till regioner med särskilda behov i syfte att stödja sektorer som är av strategisk betydelse för EU och främja innovativa företags- och organisationskluster.

5.3.1

När det gäller innovation vill kommittén föreslå att man anlägger ett brett perspektiv på innovationsprocessen; ofta kan nya arbetsmetoder och innovationer i fråga om personalförvaltning och mänskliga relationer bidra till företagens framgång och konkurrensförmåga i lika hög grad som helt ny teknik och nya produkter eller processer. Vidare kan en modernisering av arbetsmarknadsrelationerna vara en förutsättning för ett lyckat införande av ny teknik och därmed vara avgörande för att Lissabonmålsättningarna skall kunna uppfyllas. Förordningen bör återspegla dessa faktorer, och samtidigt som Europeiska socialfondens primära roll på dessa områden erkänns bör stöd ges till nätverk i syfte att främja bästa praxis i fråga om innovation i dess bredaste bemärkelse.

5.3.2

Kommittén ställer sig positiv till åtagandena i fråga om hållbar utveckling, energieffektivitet och främjande av nya energikällor. Dessa är i sig önskvärda målsättningar. Det finns också möjligheter för konstruktörer och tillverkare på området miljöteknik som likaledes kan bidra till regional ekonomisk utveckling. Kommittén ställer sig positiv till en ren kollektivtrafik och instämmer i att subventionerade och integrerade kollektiva transportsystem på ett avgörande sätt kan bidra till att avhjälpa problemet med trafikstockningar i stadsområden och komma till rätta med social utslagning både i städerna och på landsbygden.

5.3.3

Att stärka transportnät och andra förbindelser är en viktig del i utvecklingen. Landsbygdsområdena kan missgynnas eftersom marknaden inte är tillräckligt stor för att tillhandahålla önskvärd infrastruktur. Samspelet mellan EU:s olika politikområden kommer här att få betydelse, och kommittén vill säkerställa att den verksamhet som skall främjas inom ramen för detta tema inte blir föremål för onödiga begränsningar. Tillgång till informations- och kommunikationsteknik utanför större städer är också nödvändig, men det är inte bara den fysiska tillgången och uppkopplingen som är viktig utan det krävs även rådgivning, företagsstöd och kunskapsutveckling för att små och medelstora företag skall kunna dra nytta av informations- och kommunikationsteknik. Dessutom anser kommittén att man måste se till att alla medborgare får tillgång till informations- och kommunikationsteknik för att undvika att det uppstår en digital klyfta som leder till ytterligare social utslagning. Det sistnämna är också mycket viktigt i städerna.

5.4.1

Kommittén har välkomnat kommissionens förslag att stödja gränsöverskridande, transnationellt och mellanregionalt samarbete på basis av erfarenheterna från Interreg-initiativet (12). Kommissionen föreslår emellertid olika typer av åtgärder inom ramen för gränsöverskridande eller transnationella projekt, och den nuvarande lagstiftningen förefaller utesluta ett antal viktiga åtgärdsområden som får stöd av programmet inom ramen för interregionala nätverk, exempelvis åtgärder för att öka konvergensen och särskilda åtgärder i landsbygdsområdena, i områden med naturbetingade handikapp och i de yttersta randområdena.

5.4.2

Kommittén stöder särskilt åtgärder för att främja det gränsöverskridande samarbetet mellan EU-15 och de nya medlemsstaterna vid dessa länders inre gränser. Målsättningen bör vara att skapa nya, dynamiska och livskraftiga regioner med en gemensam eller gemensamt använd infrastruktur (inklusive hälsovård och utbildning), etablera kontakter mellan människor och stimulera till insatser för att komma till rätta med språkproblemen och kunna ta till vara det bästa i de olika kulturerna. Strukturfonderna kommer att bidra till att rätta till problemen med inkomstskillnader och prisnivåer samt främja ekonomisk utveckling. Kommittén välkomnar EU:s nya grannskapspolitik (13), dess nya instrument och dess möjliga länk till länderna utanför EU. Vi vill gärna se att den införs under nästa programperiod och skulle också gärna se att ERUF kan bidra till den.

5.4.3

Kommittén har tagit del av bestämmelserna för gränsöverskridande arbetsmarknadsinitiativ och föreslår att man inför en uttrycklig hänvisning till åtagandena inom ramen för anslutningsavtalen om arbetsmarknadsnormer och Lissabonmålsättningarna. Kommittén har också framfört önskemål (14) om att man i dessa program skall ta hänsyn till behovet av att bekämpa olika former av social diskriminering. Kommittén anser att denna fråga behöver klargöras och vill säkerställa att all verksamhet som får stöd från ERUF kan bli föremål för interregionala nätverk. Kommittén efterlyste särskilt ett specifikt program för regioner som delar en gräns med de nya medlemsstaterna. Detta har inte beaktats, och kommittén vill se att förordningen stöder sådan verksamhet och anser att det vore förtjänstfullt att inkludera en särskild hänvisning till detta i förordningen.

5.4.4

Förslaget till förordning innehåller bestämmelser om att inrätta Europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete. Kommittén har utarbetat ett särskilt yttrande (15) om detta och slutsatserna av detta arbete bör integreras i förordningarna.

5.4.5

Stödberättigade utgifter skall fastställas på nationell nivå med vissa undantag som det bör fastställas särskilda regler för. Dessa viktiga villkor bör förtydligas. I fråga om mervärdesskatt bör moms som inte är återvinningsbar vara stödberättigad eftersom det innebär reella kostnader.

5.5.1.1

EESK har föreslagit ett särskilt program för städerna. Åtgärderna under artikel 8.1 bör omfatta samtliga inslag i gemenskapsinitiativet Urban, och kommittén skulle vilja se uttryckliga bestämmelser som gör det möjligt för EU:s städer att samarbeta.

5.5.1.2

Enligt denna artikel kan åtgärderna även finansieras inom ramen för förordning (EG) nr 1784/1999 om Europeiska socialfonden (16). I förordningen begränsas detta undantag till verksamhet under målet ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning” och till 10 % av det belopp som beviljas för ”prioriteringen i fråga” (17). Mot bakgrund av att tanken är att det skall finnas en enda fond för ett enda program, anser kommittén att det i programmen bör finnas större utrymme för arbetsmarknads- och humankapitalåtgärder. Undantaget bör eventuellt tillämpas inom alla ERUF-finansierade program, inte bara med avseende på den urbana dimensionen utan tillämpas när det gäller de tre tematiska prioriteringarna. Tioprocentsgränsen bör därför tillämpas på programmet som helhet i syfte att ge utrymme för tillräcklig flexibilitet.

5.6.1

Kommittén har särskilt påpekat behovet av att säkerställa att dessa åtgärder inte begränsas till jordbruksprojekt, och vi välkomnar inriktningen på infrastruktur, telekommunikationer, ny ekonomisk verksamhet, kopplingen mellan stads- och landsbygdsområden och främjandet av turismen. Förteckningen bör emellertid även inbegripa tillgång till tjänster av allmänt intresse, innovation och kopplingar till högre utbildningsinstitutioner, eftersom alla dessa faktorer har fastställts vara av stor betydelse för landsbygdens diversifiering. Kommittén välkomnade även kommissionens förslag att säkerställa att de nya instrumenten skulle ”inlemmas i den gemensamma jordbrukspolitiken” (18). Detta förslag till förordning innehåller krav på att medlemsstaterna skall fastställa ”klara kriterier för en åtskillnad” mellan vilka åtgärder som skall finansieras av ERUF, EJFLU och EFF och att de skall se till att det finns komplementaritet och konsekvens i de åtgärder som medfinansieras av dessa fonder. Kommittén välkomnar detta och hänvisar till det mer ingående arbete som kommittén inlett om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

5.7.1

Kommittén har förespråkat en fortsatt solidaritet med regioner med särskilda svårigheter och vi ställer oss mycket positiva till förslagen. I ett separat yttrande (19) har kommittén analyserat behoven i regioner med permanenta naturliga och strukturella handikapp och särskilt kommenterat kommissionens förslag i den tredje sammanhållningsrapporten. ERUF-förordningen innehåller en stor del av de frågor som togs upp i det yttrandet, och kommittén välkomnar den regionala dimensionen i kriterierna för ERUF-stöd. Artikel 10 innehåller anmärkningen ”Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3 och 4” vilket innebär att dessa regioner även är berättigade till stöd under dessa prioriteringar. Det vore lämpligt att i förordningen uttryckligen påpeka att så är fallet. I artikel 11 anges på ett liknande sätt att denna bestämmelse möjliggör finansiering av extra kostnader i enlighet med artikel 4, vilket kommittén ställer sig positiv till. Det vore åter lämpligt att klargöra att dessa regioner också är stödberättigade under de andra målen.

5.8.1

Kommittén välkomnade förslaget till ett nytt rättsligt instrument för att underlätta samarbete. Strävan i dessa tilläggsbestämmelser är att försöka underlätta ett effektivt samarbete, men de är bristfälliga såtillvida att de inte innehåller några bestämmelser om att arbetsmarknadsparterna – inbegripet andra organisationer som företräder specifika eller allmänna medborgarintressen – skall delta i uppföljningen. Kopplingen mellan ERUF (artikel 18) och de nya Europeiska grupperingarna för gränsöverskridande samarbete (EGGS) måste klargöras, framför allt när det gäller medlemsstaternas delegering av ansvar till EGGS.

5.8.2

Dessa frågor har diskuterats mer ingående och kommittén har utarbetat särskilda slutsatser om inrättandet av Europeiska grupperingar för gränsöverskridande samarbete (20).

5.9.1

I dessa bekräftas övergångsbestämmelserna under nuvarande förordning (EG) nr 1783/1999, och datumen för ikraftträdande och översyn av förordningarna fastställs officiellt.