MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET - Andelen förnybar energi i EU - Kommissionens rapport i enlighet med artikel 3 i direktiv 2001/77/EG samt bedömning av den inverkan som lagstiftning och annan gemenskapspolitik haft på de förnybara energikällornas utveckling i EU och förslag på konkreta åtgärder {SEK(2004) 547}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning och kommentarer

1. Inledning

1.1. De globala utmaningarna

1.2. EU:s roll

1.3. Detta meddelandes tillämpningsområde

1.4. Nya medlemsstater

2. Kommissionens rapport om medlemsstaternas framsteg mot att förverkliga målen för elproduktion från förnybara energikällor

2.1. Informationskällor

2.2. Den övergripande bilden

2.3. Bedömning av framstegen på nationell nivå

2.4. Krav på praktiska åtgärder enligt direktiv 2001/77/EG

2.5. Ursprungsgarantier

2.6. Klargörande av ursprungsgarantiernas funktion när framstegen mot de nationella målen beräknas

2.7. Överträdelseförfaranden

2.8. Utveckling av elproduktion från vindkraft, biomassa och solenergi

2.8.1. Vindkraft

2.8.2. El från biomassa

2.8.3. El från solceller

2.9. Slutsatser om utvecklingen av elproduktionen från förnybara energikällor

3. Ansträngningar och resultat för 2010

3.1. Den rättsliga ramen har utvecklats sedan 2000

3.2. Medlemsstaternas åtgärder

3.3. Gemenskapens stödinstrument

3.3.1. Gemenskapens stödprogram

3.3.2. Spridning - Informationskampanjer

3.4. Att uppnå tolvprocentsmålet - EU-lagstiftningens påverkan

3.4.1. Lagstiftning om energieffektivitet

3.4.2. Lagstiftning om el från förnybara energikällor

3.4.3. Biobränslen

3.5. Förnybar energi för värmeproduktion

3.5.1. Utvecklingen i fråga om geotermisk energi

3.5.2. Solvärme

3.5.3. Biogas

3.5.4. Biomassa från skog

3.5.5. Sammanfattning

3.6. Slutsats: Scenario för användningen av förnybar energi 2010

4. Konkreta åtgärder

4.1. Nya initiativ för att stärka finansieringen av förnybar energi - medlemsstaternas åtgärder

4.2. Nya initiativ för att stärka förnybar energi och energieffektivitet - åtgärder på europeisk nivå

4.3. Andra åtgärder

4.3.1. En gemenskapsplan för biomassa

4.3.2. Utveckling av förnybar energi för värmeproduktion

4.3.3. Havsbaserad vindkraft

4.3.4. El från solinstrålning

4.3.5. Forskning och teknisk utveckling

4.3.6. Användning av gemenskapens viktigaste finansieringsinstrument

4.3.7. Biobränslen på marknaden

4.3.8. Snabb tillgång till uppgifter

5. Det internationella politiska sammanhanget och EU-perspektiv efter 2010

5.1. Lissabonprocessen och miljödimensionen

5.2. Konferensen i Johannesburg och dess uppföljning

5.3. Målens funktion på EU-nivå

6. Slutsats

Sammanfattning och kommentarer

1. I grönboken om trygg energiförsörjning (2000) fastställs att de viktigaste prioriteringarna för Europeiska unionens energipolitik är att lösa problemet med EU:s ökande beroende av energiimport från ett fåtal områden i världen och att motverka klimatförändringarna. I grönboken tittar man också på den troliga utvecklingen under de närmaste 20-30 åren, och då framhålls de strukturella svagheterna och de geopolitiska, sociala och miljömässiga bristerna i EU:s energiförsörjning, särskilt vad gäller de europeiska åtagandena i Kyotoprotokollet.

I båda hänseendena har arbetet med att främja förnybar energi haft stor betydelse. Sedan 1997 har EU strävat mot det ambitiösa målet att 12 % av den inre bruttoförbrukningen 2010 skall tillgodoses med förnybar energi. År 1997 stod förnybar energi för 5,4 %; 2001 hade andelen ökat till 6 %.

2. Detta meddelande innehåller en lägesrapport om användningen av förnybar energi i Europeiska unionen och fyller följande tre funktioner:

- Det skall fungera som den formella rapport som kommissionen enligt artikel 3 i direktiv 2001/77/EG skall sammanställa för att bedöma vilka framsteg EU-15 gjort mot sina nationella mål för 2010 vad gäller el producerad från förnybara energikällor.

- Det skall innehålla en bedömning av möjligheterna att uppnå målet att förnybar energi 2010 skall utgöra 12 % av den totala energiförbrukningen i EU-15 (inbegripet värme, el och transporter), med beaktande av EU-lagstiftningen sedan 2000 och andra åtgärder som rör förnybar energi och energieffektivitet.

- Det skall innehålla förslag till konkreta åtgärder på nationell nivå och gemenskapsnivå för att uppnå EU:s mål för 2010 vad gäller förnybar energi, med tanke på världskonferensen om förnybar energi i Bonn (juni 2004). På grundval av detta fastställs sedan det troliga scenariot för 2020.

3. I enlighet med direktiv 2001/77/EG har alla medlemsstater antagit nationella mål som anger hur stor andel av elproduktionen som skall komma från förnybara energikällor. Dessa mål är i de flesta fall förenliga med referensvärdena i bilaga I till direktivet.

Om medlemsstaterna vidtar de åtgärder som krävs för att de skall kunna uppnå sina nationella mål bör de förnybara energikällornas andel av elproduktionen i EU-15 hamna i närheten av det mål på 22 % som anges i direktivet.

En analys av de lägesrapporter som medlemsstaterna lämnat till kommissionen visar att man med dagens politik och åtgärder förmodligen endast kommer att uppnå en andel på 18-19 % till 2010, att jämföra med 14 % år 2000.

En anledning tycks vara att flera medlemsstater fortfarande saknar konkreta strategier för hur de fastställda målen skall uppnås.

Kommissionen kommer att följa utvecklingen i dessa medlemsstater noggrant och kontrollera att alla krav i direktivet genomförs helt, för att förbereda en uppföljning i ett senare skede.

4. Sedan 2000 har kommissionen föreslagit en omfattande ny lagstiftning för att främja förnybar energi och energieffektivitet. Europaparlamentet och rådet har antagit de flesta av förslagen. De återstående är i slutskedet av den interinstitutionella behandlingen.

Följande förslag har antagits:

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (EGT L 283, 27.10.2001, s. 33)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (EUT L 123, 17.5.2003, s. 42)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda (EGT L1, 4.1.2003, s. 65)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 50)

- Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT 283, 31.10.2003, s. 51)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör (EGT L 279, 1.11.2000, s. 33)

- Kommissionens direktiv 2002/40/EG om att genomföra rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av elektriska hushållsugnar (EGT L 128, 15.5.2002, s. 45)

- Kommissionens direktiv 2002/31/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk (EGT L 86, 3.4.2003, s. 26)

- Kommissionens direktiv 2003/66/EG om ändring av direktiv 94/2/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG vad gäller märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk (EUT L 170, 9.7.2003, s. 10)

- Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 2422/2001 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (EGT L 332, 15.12.2001, s. 1)

Följande förslag behandlas för närvarande av Europaparlamentet och rådet:

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energiförbrukande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG, KOM(2003) 453 slutlig, 1.8.2003

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, KOM(2003) 739, 10.12.2003

5. Kommissionen har också lagt fram ett förslag om det fleråriga programmet Intelligent Energi - Europa (EIE), som bygger vidare på framgångarna med gemenskapens tidigare stödprogram (Altener, Save och RTD). Europaparlamentet och rådet antog förslaget i juni 2003 och budgeten är på 250 miljoner euro.

6. Med de åtgärder som hittills vidtagits beräknar kommissionen att de förnybara energikällornas andel av energiförsörjningen kommer att ha vuxit till 10 % i EU-15 år 2010. Anledningen till att tolvprocentsmålet inte uppnås är att marknaderna för förnybar energi avsedd för uppvärmning och nedkylning ökat för långsamt. Slutsatsen är att det krävs omfattande kompletterande åtgärder inom denna sektor om tolvprocentsmålet skall kunna uppnås.

Den här bedömningen bygger dock på antagandet att de nationella och lokala myndigheterna uppfyller alla krav i EU-lagstiftningen. Om man tar direktiv 2001/77/EG som exempel är det uppenbart att detta inte kan tas för givet. Om detta direktiv resulterar i en elmarknad 2010 där endast 18-19 % produceras med förnybar energi är konsekvensen att endast 9 % av energiförbrukningen kommer att täckas med förnybar energi.

Nu har gemenskapslagstiftningen antagits, och därmed är det medlemsstaternas uppgift att se till att de fastställda målen och åtgärderna förverkligas. Detta förutsätter många olika nationella åtgärder, bland annat insatser för att se till att de etablerade energiproducenterna står för en del av kostnaderna för att främja förnybar energi.

I meddelandet aviseras flera andra konkreta åtgärder på EU-nivå för att stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå tolvprocentsmålet för EU-15.

7. Vid den världskonferens om förnybar energi som skall hållas i Bonn i juni 2004 kommer man att behandla frågan om hur användningen av förnybar energi skall främjas i hela världen, för att motverka klimatförändringar, trygga energiförsörjningen och minska fattigdomen (framför allt i utvecklingsländer).

Vid en förberedande konferens, som hölls i Berlin i januari 2004, förespråkades övergripande, allmänna mål för förnybar energi också för tiden efter 2010. Man konstaterade att det i flera tekniska undersökningar föreslås att målet skall vara att minst 20 % av den totala energiförbrukningen i EU-25 tillgodoses med förnybar energi år 2020. Konferensen ansåg också att det önskade resultatet skulle uppnås med hjälp av verktygen i den gällande gemenskapslagstiftningen och kompletterande åtgärder.

Kommissionen är fast besluten att bidra till att denna konferens blir en framgång och har beskrivit flera olika åtgärder som den kommer att föreslå för det internationella handlingsprogrammet.

1. Inledning

1.1. De globala utmaningarna

Såsom fastställs i grönboken om trygg energiförsörjning (2000) är de viktigaste prioriteringarna för Europeiska unionens energipolitik att lösa problemet med EU:s ökande beroende av energiimport från ett fåtal områden i världen och att motverka klimatförändringarna. I grönboken tittar man på den troliga utvecklingen under de närmaste 20-30 åren och framhåller de strukturella svagheterna och de geopolitiska, sociala och miljömässiga bristerna i EU:s energiförsörjning, särskilt vad gäller de europeiska åtagandena i Kyotoprotokollet.

Arbetet med att främja förnybar energi har stor betydelse i båda hänseendena. Sedan 1997 har EU strävat mot det ambitiösa målet att 12 % av den inre bruttoförbrukningen 2010 skall tillgodoses med förnybar energi. År 1997 var den förnybara energins andel 5,4 %; 2001 hade andelen ökat till 6 % (som jämförelse kan sägas att olja bidrar med 40%, naturgas med 23 %, kärnkraft med 16 % och fasta bränslen med 15%).

Förnybar energi har en positiv inverkan på luftkvalitet, innovationskapacitet, skapande av nya företag, sysselsättning och landsbygdsutveckling, som stärker den hållbara utvecklingens tre pelare.

Den globala energiförbrukningen ökar snabbt (15 % under årtiondet 1990-2000). Den väntas öka ännu snabbare mellan 2000 och 2020.

Omkring 80 % av den globala energiförbrukningen tillgodoses med fossila bränslen (kol, gas och olja). Den globala förbrukningen av fossila bränslen väntas öka i samma takt som den totala förbrukningen under perioden fram till 2020.

Fossila bränslen har många fördelar. De är relativt billiga att utvinna, enkla att använda och tillgången är god. Det finns en färdig infrastruktur för leveranserna. De industrier som tillhandahåller fossila bränslen är välorganiserade och verksamma i de flesta delar av världen.

Fossila bränslen har dock två stora nackdelar. För det första medför förbränningen utsläpp av förorenade ämnen och växthusgaser som orsakar klimatförändringar. För det andra blir försörjningstryggheten allt osäkrare för länder som inte har tillräckligt stora egna reserver av fossila bränslen (särskilt olja). Importberoendet och de ökande importkvoterna blir problematiska vid risk för försörjningsavbrott eller försörjningsproblem. Försörjningstryggheten bör dock inte uppfattas enbart som en fråga om att minska importberoendet och öka den inhemska produktionen. Försörjningstrygghet förutsätter många olika politiska initiativ inriktade på t.ex. diversifiering av källor och teknik, utan att man för den skull struntar i den geopolitiska kontexten och dess konsekvenser.

Europeiska kommissionen har i andra sammanhang beskrivit sina idéer om hur dessa problem skall angripas, framför allt i grönboken om trygg energiförsörjning (2000) [1] och meddelandet om energisamarbete med utvecklingsländerna (2002). [2]

[1] "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning", KOM (2000) 769.

[2] "Energisamarbete med utvecklingsländerna", KOM (2002) 408.

Förnybar energi kan ersätta fossila bränslen och därmed bidra till att åtgärda klimatförändringsproblemet. Den kan öka försörjningstryggheten, i och med att energiproduktionen diversifieras. Dessutom bidrar den till att skydda luftkvaliteten och skapa nya arbetstillfällen och företag (varav många i landsbygdsområden).

I dagsläget är investeringar i förnybar energi i allmänhet inte det billigaste sättet att minska utsläppen av växthusgaser. Det är billigare att satsa på en effektivare energianvändning. På längre sikt är det dock mycket viktigt att investeringarna i förnybar energi ökar. Erfarenheter från sektorer som vindkraft har visat att varaktiga investeringar leder till innovationer som sänker kostnaderna för användning av förnybar energi. Samtidigt ökar kostnaderna för ytterligare energieffektivitetsåtgärder när väl de "lättplockade frukterna" skördats. Det är nödvändigt med investeringar inom båda dessa områden.

1.2. EU:s roll

Inte ens efter utvidgningen till 25 medlemsstater kommer Europeiska unionen att stå för mer än 7 % av den globala energiförbrukningens ökning mellan 2000 och 2020, medan Kina och Indien väntas stå för mer än en tredjedel. Beslut som fattas här och i andra industrialiserade länder kommer i allt högre grad att påverka den globala energiförbrukningens nivå och mönster.

Europeiska unionen och andra OECD-länder bör av moraliska och praktiska skäl bidra till att länder som håller på att industrialiseras kan föra en politik som bidrar till att trygga deras energiförsörjning och motverkar klimatförändringar utan att äventyra deras ekonomiska tillväxt.

Genomsnittsmedborgaren i EU-25 förbrukar omkring fem gånger så mycket fossil energi som personer i Asien, Afrika eller Mellanöstern (samma sak gäller för medborgare från Japan-Stillahavsområdet. Medborgare i USA förbrukar nästan 12 gånger så mycket ). Om de rikaste länderna inte skär ner sin förbrukning av fossila bränslen kommer de att ha svårt att övertyga mindre gynnade länder om att göra detta, särskilt som så många människor i utvecklingsländerna saknar tillfredsställande energitjänster.

Europeiska unionen har stått för ett konkret bidrag inom området förnybar energi genom att utarbeta bättre och billigare tekniska och institutionella lösningar. Europa har varit en föregångare när det gäller utvecklingen och införandet av modern, förnybar energiteknik. Västeuropa, som står för 16 % av energiförbrukningen i världen, stod för hela 31 % av den globala ökningen mellan 1990 och 2000 när det gäller elproduktion från biomassa, för 48 % av ökningen när det gäller mindre vattenkraftverk och för 79 % av när det gäller ökningen av vindkraft. Europeiska unionen och dess medlemsstater har varit föregångare när det gäller politik och lagstiftningsåtgärder (t.ex. mål) samt finansieringssystem för att driva på utvecklingen av förnybar energi. Europeiska företag är världsledande när det gäller teknik för förnybar energi.

För att kunna behålla denna roll får man i Europa inte slå sig till ro. Diagrammen visar att den förnybara energin fortfarande inte bidrar lika mycket till Europas energiförsörjning som fasta bränslen, olja, gas och kärnkraft.

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

Europeiska unionen behöver förnybar energi till rimligt pris för att kunna trygga energiförsörjningen och uppnå de europeiska målen för minskade utsläpp av växthusgaser. Unionen är medveten om den förnybara energins stora fördelar och driver på utvecklingen av tekniska och institutionella lösningar som också kan tillämpas globalt.

Förnybar energi har helt klart en viktig roll att spela, men det är viktigt att även notera några problem.

För det första finns det en teknisk och praktisk gräns för en kostnadseffektiv tillgång till förnybar energi. Det finns stora geografiska variationer när det gäller förekomsten av vindkraft och solenergi.

Produktionen av biomassa måste konkurrera med andra former av markanvändning, framför allt jordbruk. Det finns en gräns för hur många dalgångar som kan användas för vattenkraft. Kommissionens arbetsdokument, som offentliggörs tillsammans med det här meddelandet, innehåller en noggrann analys av potentialen för förnybar energi i varje medlemsstat. En mer ingående analys kommer att läggas fram, såsom aviseras i detta meddelande.

För det andra måste förnybara energikällor kompletteras med traditionella energikällor. Vindkraft och solenergi är oförutsebara som energikällor och brister i kontinuitet. Klimatfaktorer kan leda till stora årliga variationer i tillgången på biomassa och vattenkraft. Därför finns det en övre gräns för hur stor andel förnybar energi som dagens energiförsörjningssystem kan hantera. Detta kan ge upphov till en reservöverkapacitet av traditionella energikällor som medför ytterligare kostnader. Utvecklingen av förnybar energi kan också förutsätta nya investeringar i existerande energisystem, t.ex. elnät. Energipolitiken måste inriktas på utveckling av många olika energikällor - vi har lärt oss läxan att diversifiering är nödvändig, och den får inte glömmas bort.

Slutligen är det fortfarande så att kostnaderna i allmänhet blir högre med en politik som bygger på utveckling av trygga energisystem som präglas av mångfald. Det är visserligen sant att vattenkraft och traditionell vedanvändning kan konkurrera med traditionella energiformer, och att vindkraften börjar närma sig konkurrenskraft på några platser till havs med höga genomsnittliga vindhastigheter, men många former av förnybar energi (t.ex. el från biomassa och biobränslen) kostar minst dubbelt så mycket som de traditionella alternativen, om de jämförs var för sig och man inte beaktar effekterna av de totala kostnaderna för energisystemen. Andra alternativa energikällor, som solceller, är ännu dyrare. [3]

[3] I "Wind energy - the facts" (European Wind Energy Association, 2004) fastställs kostnaderna för den bästa vindkraftsproduktionen till omkring 0,04-0,05 euro per kWh. I "Renewables for power generation" (International Energy Agency, 2003) fastställs kostnaderna för solenergi till minst 0,17 euro per kWh, och kostnaderna för elkraftverk som drivs med biomassa till minst 0,07 euro per kWh. Kostnaderna kan dock sänkas när biomassan används i kraftvärmeverk (ner till 0,05-0,06 euro per kWh) och vid sambränning med fossila bränslen, då investeringskostnader för kraftcykeln undviks (ner till 0,02-0,04 euro per kWh). Som jämförelse kan sägas att partipriset för el producerad i traditionella kraftverk i dagsläget ligger på omkring 0,03 euro per kWh. I "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om alternativa bränslen för vägtransport och om åtgärder för att främja användningen av biobränslen" (KOM(2001) 547) anges kostnader i storleksordningen 500 euro/1000 liter för biobränsle, vilket kan jämföras med 200-250 euro/1000 liter för oljebaserade bränslen vid ett oljepris på 30 USD/fat.

Vissa hinder för utvecklingen av förnybar energi kvarstår alltså. Med den teknik som finns tillgänglig i dag är det svårt att tänka sig en värld där traditionella energikällor helt ersatts med förnybar energi, men en mer stegvis utveckling är fullt möjlig.

Det börjar redan dyka upp förbättrade analys- och förvaltningsverktyg som bör göra det möjligt att utveckla ändamålsenliga lösningar för dessa utmaningar och hinder. Några exempel är mer sofistikerade kostnadsmodeller som beaktar vilken inverkan en ökad användning av förnybar energi får på de totala energisystemkostnaderna, och sofistikerade verktyg för väderleksprognoser som kan integreras i moderna energiförvaltningssystem så att man bättre kan anpassa tillgången till efterfrågan. Ytterligare analyser kommer därför att göras framöver, såsom aviseras längre fram i den här rapporten.

1.3. Detta meddelandes tillämpningsområde

Sedan 1997 har EU strävat mot det allmänna målet att öka den förnybara energins andel av den inre bruttoenergiförbrukningen i EU-15 till 12 % år 2010, att jämföra med 5,2 % 1995. Det största hindret för detta mål är de olika ländernas mycket varierade engagemang för att utveckla förnybar energi.

För att skapa ett mål för snabbare framsteg har Europeiska unionen sedan 2000 i lagstiftning fastställs följande två vägledande mål för förnybar energi:

- Andelen el producerade från förnybar energi skall 2010 ha ökat till 22 % för EU-15 (jämfört med 14 % år 2000). [4]

[4] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el.

- Andelen biobränsle i diesel och bensin som används som drivmedel skall 2010 ha ökat till 5,75 % (jämfört med 0,6 % 2002). [5]

[5] Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel. Siffrorna inbegriper de tio anslutarländernas bidrag. Siffran för EU-15 var 0,7 % år 2000.

Kommissionen har också föreslagit flera olika rättsakter för att främja energieffektivitet. Europaparlamentet och rådet har antagit de flesta av dessa, och de återstående är i slutskedet av den interinstitutionella behandlingen.

Detta meddelande fyller följande tre funktioner:

- Det skall fungera som den formella rapport som kommissionen enligt artikel 3 i direktiv 2001/77/EG skall sammanställa för att bedöma vilka framsteg EU:s 15 medlemsstater gjort mot sina nationella mål för 2010 vad gäller el producerad från förnybara energikällor.

- Det skall innehålla en bedömning av möjligheterna att uppnå målet att förnybar energi 2010 skall utgöra 12 % av den totala energiförbrukningen i EU-15 (inbegripet värme, el och transporter), med beaktande av EU-lagstiftningen sedan 2000 och andra åtgärder som rör förnybar energi och energieffektivitet.

- Det skall innehålla förslag till konkreta åtgärder på nationell nivå och gemenskapsnivå för att uppnå EU:s mål för 2010 vad gäller förnybar energi, inför världskonferensen om förnybar energi i Bonn (juni 2004). På grundval av detta fastställs sedan det troliga scenariot för 2020.

1.4. Nya medlemsstater

EU:s tio nya medlemsstater omfattas av kraven i direktiv 2001/77/EG om el från förnybara energikällor. Nationella vägledande mål för hur stor andel av elektriciteten i varje ny medlemsstat som skall produceras med förnybar energi fastställs i anslutningsfördraget. Tillsammans innebär dessa mål att det kollektiva målet för EU-25 är att andelen förnybar energi skall vara 21 % år 2010.

När det gäller EU-15 skall kommissionen enligt direktivet anta en första lägesrapport under 2004. Kapitel 2 i detta meddelande fyller denna funktion. Därför koncentreras det till EU-15. Den första lägesrapporten för de nya medlemsstaterna, på grundval av deras nationella rapporter, skall inte läggas fram förrän 2006. Därför omfattar inte kapitel 2 någon bedömning av läget i dessa länder. I informationssyfte innehåller dock kapitlet några exempel på positiv utveckling vad gäller förnybara energikällor för elproduktion i de nya medlemsstaterna.

De nya medlemsstaterna omfattas av kraven i direktivet om biodrivmedel (2003/30/EG). Kommissionen kommer att lägga fram en första lägesrapport om detta under 2006. Den kommer att omfatta alla 25 medlemsstaterna.

Målet att 12 % av den totala energiförbrukningen skall tillgodoses med förnybar energi gäller för EU-15. Utvecklingen mot detta mål bedöms i kapitel 3 i det här meddelandet. Precis som kapitel 2 koncentreras kapitlet därmed till de medlemsstater som omfattas av målet, men även här anges enskilda exempel från de nya medlemsstaterna som en illustration.

Kapitel 4 och 5 handlar om framtidens politik och åtgärder. De rör hela EU.

Kommissionens arbetsdokument, som offentliggörs tillsammans med det här meddelandet, omfattar alla medlemsstater.

2. Kommissionens rapport om medlemsstaternas framsteg mot att förverkliga målen för elproduktion från förnybara energikällor

2.1. Informationskällor

Enligt artikel 3.4 i direktiv 2001/77/EG skall kommissionen bedöma i vilken utsträckning

"- medlemsstaterna har gjort framsteg när det gäller att förverkliga sina nationella vägledande mål,

- de nationella vägledande målen är förenliga med det övergripande vägledande målet på 12 % av den nationella bruttoenergianvändningen senast 2010 och särskilt med den vägledande andelen el producerad från förnybara energikällor på 22,1 % av gemenskapens totala elanvändning senast 2010."

Enligt artiklarna 3.2 och 3.3 i direktivet skall medlemsstaterna anta nationella rapporter med nationella vägledande mål och med analyser av hur förverkligandet av dessa mål fortskrider.

Rapporterna om nationella mål skulle vara färdiga senast 2002. Alla EU-15-medlemsstater har antagit sådana.

Rapporterna om förverkligandet av de nationella målen skulle vara färdiga senast i oktober 2003. Alla medlemsstater utom Finland, Luxemburg och Italien har sänt sådana till kommissionen (se kommissionens arbetsdokument).

Kommissionen har analyserat dessa rapporter och gett flera konsultföretag i uppdrag att utvärdera effekterna av de åtgärder som beskrivs (se kommissionens arbetsdokument).

2.2. Den övergripande bilden

En första slutsats är att alla medlemsstaternas mål är förenliga med de nationella referensvärden som anges i bilaga I till direktiv 2001/77/EG, även om Sverige använt en annan metod och därmed fastställt ett annat värde [6]. Om medlemsstaterna uppnår dessa nationella mål kommer den totala andelen förnybar elektricitet i EU-15 att uppfylla direktivets krav på 22 % år 2010.

[6] Sverige har fastställt ett mål för 2010 som jämfört med 2002 omfattar 10 TWh mer el producerad med andra förnybara energikällor än vattenkraft. De svenska siffrorna för vattenkraft bygger på ett genomsnitt beräknat på en 50-årsbas. Därmed är det svårt att omvandla de svenska siffrorna till procent.

Tyvärr blir bilden mörkare om man tittar på de nationella strategier, åtgärder och framsteg som rapporterats av medlemsstaterna.

Det bör understrykas att det är svårt att förutspå exakt hur de åtgärder som redan antagits kommer att påverka andelen el från förnybara energikällor 2010. Utifrån de extrapolationsscenarion som beskrivs i kommissionens arbetsdokument kan man dock dra den andra slutsatsen att man, trots att utvecklingen på väg mot att uppnå målen har börjat, inte kommer att kunna uppnå målet för 2010 med dagens politik och åtgärder. Detta gäller även med ett scenario som utgår från att den totala efterfrågan på el kommer att minska till följd av nya energieffektivitetsåtgärder. Den politik som nu har genomförts kommer förmodligen att resultera i att andelen hamnar någonstans mellan 18 och 19 % år 2010 (se diagrammen).

>Hänvisning till>

>Hänvisning till>

En tredje slutsats är att den viktigaste anledningen till att målet inte uppnås är att produktionen av el från biomassa varit mindre än vad som ursprungligen förutspåtts. Den största skillnaden mellan diagram 2 (som visar effekterna av politik och åtgärder som antagits eller nyligen planerats i medlemsstaterna) och diagram 3 (som visar ett genomförbart scenario för hur man kan uppnå det mål på 22,1 % som fastställs i direktivet) är storleken på biomassans bidrag (det gröna fältet).

2.3. Bedömning av framstegen på nationell nivå

Landsrapporterna visar att det finns stora skillnader mellan olika medlemsstaterna. I figur 1, som bygger på de detaljerade uppgifterna i kommissionens arbetsdokument, delas medlemsstaterna in i tre olika grupper utifrån sannolikheten för att de skall uppnå sina nationella mål med dagens energipolitik. Den första gruppen (Tyskland, Danmark, Spanien och Finland) är på rätt väg. Länderna i den andra gruppen (Österrike, Belgien, Irland, Nederländerna, Sverige, Förenade kungariket och Frankrike) har börjat genomföra en lämplig politik. I denna grupp finns det både positiva och negativa tecken med tanke på målet för 2010. Länderna i den tredje gruppen (Grekland och Portugal) är inte på rätt väg för att kunna uppnå sina nationella mål.

Italien och Luxemburg antog ny lagstiftning i mars 2004, men det har inte varit möjligt att utvärdera de troliga effekterna än. Under de senaste tre åren har dock endast små framsteg kunnat noteras i dessa två medlemsstater. Se kommissionens arbetsdokument för ytterligare upplysningar.

>Plats för tabell>

Figur 1: Medlemsstaternas framsteg mot att uppnå sina nationella vägledande mål till 2010

På rätt väg. Danmark kommer, om dagens aktiva strategi bibehålls, förmodligen att uppnå målet för 2010 (29 %) redan 2005. Danmark har ökat andelen el från förnybara energikällor från 8,9 % år 1997 till 20 % år 2002. Tyskland har ökat andelen från 4,5 % år 1997 till 8 % år 2002 (det nationella målet är 12,5%), varav vindkraften har ökat från 3 TWh 1997 till 17 TWh 2002 (vilket motsvarar 3 % av den totala elförbrukningen för 2002). Spanien ligger tvåa i Europa när det gäller vindkraft, men biomassa måste ges en högre prioritering.

Enligt Finlands nationella rapport har de förnybara energikällornas bidrag till elförsörjningen ökat från 7 TWh 1997 till 10 TWh 2002, vattenkraften undantagen. År 2002 var ett dåligt år för vattenkraften i Finland, men biomassans utveckling har varit imponerande under de senaste åren.

En av drivkrafterna bakom framgångarna har i alla fyra länderna varit ett väl utformat stödsystem inom en stabil och långsiktig ram.

Snart på rätt väg. Förenade kungariket och Nederländerna har investerat i en ny politik, även om inte alla resultat förverkligats ännu. Irland har infört ett stödsystem genom anbudsgivning, men har stora problem med att ansluta vindkraften till elnätet. Sedan 2002 har Belgien ett nytt system med gröna certifikat. I dagsläget syns inga tydliga resultat av detta.

Frankrike införde nyligen ett nytt taxesystem. Taxornas positiva inverkan begränsas dock av den övre gränsen på 12 MW för varje enskilt projekt. Detta påverkar särskilt vindkraften. Dessutom kvarstår allvarliga hinder i form av långa ansökningsförfaranden och anslutningsproblem.

Sverige införde i maj 2003 ett system med gröna certifikat. I Sverige ökade elproduktionen från förnya energikällor nästan inte alls mellan 1997 och 2002. Under 2003 har dock signalerna varit betydligt mer positiva.

I Österrike finns är utsikterna goda för att användningen skall öka. En sådan utveckling främjas av de inmatningspriser som infördes i januari 2003, vilket dock inte utesluter en förenkling av stödsystemet med ytterligare effektivitetskrav.

Inte på rätt väg. Hittills har utvecklingen av elproduktion med förnybara energikällor hållits tillbaka i Grekland. Olika administrativa hinder står i vägen för utnyttjandet av den stora potential som finns för både vindkraft, biomassa och solenergi. Portugal har endast ökat sin elproduktion från andra förnybara energikällor än vindkraft med 1 TWh sedan 1997. Ytterligare 14 TWh krävs för att det nationella målet skall uppnås.

2.4. Krav på praktiska åtgärder enligt direktiv 2001/77/EG

Vid sidan av direktivets krav på nationella vägledande mål fastställs att medlemsstaterna skall vidta praktiska åtgärder inom följande fyra områden, för att garantera stabila villkor för investeringar i elproduktion från förnybara energikällor:

1) Införande av lockande stödsystem, som skall vara så effektiva som möjligt.

2) Undanröjande av administrativa hinder.

3) Garanterat rättvist tillträde till nätet.

4) Utfärdande av ursprungsgarantier.

De flesta medlemsstater har infört stödsystem för förnybar energi i form av inmatningspriser, kvoter som skall uppfyllas och/eller gröna certifikat.

De nationella rapporterna visar att det inte räcker med ekonomiska styrmedel. I flera fall bromsas utvecklingen av komplicerade tillståndsförfaranden, dålig integrering av el från förnybara energikällor i den regionala och lokala planeringen och svåröverskådliga förfaranden för anslutning till elnätet. Tabellen innehåller en översikt över läget i medlemsstaterna.

>Plats för tabell>

Tabell 1: Översikt över medlemsstaternas administrativa hinder och näthinder

I enlighet med direktivet kommer kommissionen under 2005 att rapportera om stödsystem (artikel 4.2) och välfungerande administrativa förfaranden (artikel 6.3).

2.5. Ursprungsgarantier

Enligt artikel 5 i direktivet skall medlemsstaterna senast den 27 oktober 2003 ha infört system för ursprungsgarantier.

Denna typ av garantier införs i flera steg. De viktigaste stegen är att man genomför lagstiftning, utser ett organ som ansvarar för utfärdandet av ursprungsgarantier och utarbetar ett exakt och tillförlitligt system som även omfattar utarbetandet av dokument och registratorsfunktioner.

På grundval av de nationella rapporterna och kompletterande information är läget följande i mars 2004:

>Plats för tabell>

Ett fullständigt genomförande (3 rutor ifyllda) betyder att ursprungsgarantier faktiskt kan utfärdas. Även om tabellen innehåller fler gröna fält än röda är genomförandet fortfarande inte slutfört.

Kommissionen kommer att beakta det praktiska genomförandet av ursprungsgarantier i sin rapport om stödsystemen 2005. Den kommer att titta på garantiernas giltighet och behovet av inlösen, systemens tillförlitlighet och hur ursprungsgarantierna beaktas i olika stödsystem, i förekommande fall.

Kommissionen kommer i enlighet med artikel 5 i direktivet att ta ställning till om gemensamma regler för ursprungsgarantier bör föreslås.

2.6. Klargörande av ursprungsgarantiernas funktion när framstegen mot de nationella målen beräknas

I direktivet (artikel 3) fastställs de nationella målen för förbrukningen av el producerad från förnybara energikällor i procentandelar av den totala nationella elförbrukningen. Elförbrukning definieras som den nationella elproduktionen plus importerad el och minus exporterad el. I bilaga I till direktivet anges referensvärdena för de nationella målen enbart i procentandelar av den nationella produktionen.

Frågan är under vilka villkor som medlemsstaterna skall få tillgodoräkna sig importerad förnybar el för sina mål enligt direktivet.

En medlemsstat kan inte uppnå sitt mål med hjälp av import från länder utanför EU. Detta fastställts i en fotnot till tabellen i bilaga I, där följande anges: "Beträffande den interna handeln med energi producerad från förnybara källor (med registrerat erkänt certifikat eller ursprung) kommer beräkningen av dessa procentandelar att påverka sifferuppgifterna för medlemsstaterna 2010, men inte totalsumman för gemenskapen."

Läget är inte lika klart när det gäller import från EU-länder.

Kommissionen inser att det måste klargöras hur framstegen i förhållande till de nationella målen skall beräknas. Det är särskilt viktigt att fastställa ursprungsgarantiernas betydelse.

Kommissionen har beslutat att tillämpa följande princip vid bedömningen av hur de nationella målen uppnås:

En medlemsstat kan endast inkludera import från en annan medlemsstat om den exporterade staten uttryckligen har godtagit, och angett på en ursprungsgaranti, att den inte kommer att tillgodoräkna sig den specificerade mängden förnybar el för att uppnå sitt eget mål och att den därmed också godtar att denna el kan tillgodoräknas mot den importerande medlemsstatens mål.

Det bör betonas att det bör bedrivas handel med energi från förnybara källor. Konsumenternas preferenser kan hur som helst ge upphov till sådan handel. Om det inte finns något avtal med det exporterande landet kommer dock detta exportland att få tillgodoräkna sig produktionen för att uppnå sitt mål.

Medlemsstater som exporterar energi kan inbegripa detta avtal direkt i ursprungsgarantierna för förnybar el som produceras inom deras gränser. I annat fall kan den importerande medlemsstaten begära ett kompletterande godkännande för den berörda exportgarantin.

2.7. Överträdelseförfaranden

Kommissionen kommer att utreda införlivandet av den bindande texten i direktiv 2001/77/EG, särskilt när det gäller de praktiska krav som beskrivs ovan. Den kommer att beakta den nationella rapporten och i förekommande fall inleda överträdelseåtgärder.

2.8. Utveckling av elproduktion från vindkraft, biomassa och solenergi

Totalt utgjordes omkring 15,2 % av den totala elproduktionen av förnybar energi 2002. Kärnenergin står för 33 %. Termiska processer med fossila bränslen står för resten.

EU-15 utnyttjar nästan hela sin stora vattenkraftspotential. Denna förnybara energikälla ger ett stort bidrag till energiförsörjningen, men den totala kapaciteten kommer att ligga på samma nivå. Vindkraft och biomassa är de två typer av teknik som kan förväntas stå för den största delen av den ökade elproduktionen från förnybara källor i EU-15 fram till 2010. I de nya medlemsstaterna (särskilt Slovenien, Ungern och Litauen) finns det dock fortfarande goda förutsättningar för att öka produktionen av vattenkraft.

Förväntningarna på hur stor användningen av biomassa kan bli måste omprövas med beaktande av effektiviteten och tillgången. Avsnitt 2.2 visar att de två energikällorna ökat i mycket olika takt. På medellång sikt (mot 2020 och därefter) bör också solenergin beaktas, av strategiska skäl.

2.8.1. Vindkraft

Den europeiska vindkraftsindustrin har 90 % av världsmarknaden för utrustning. Nio av de tio största vindturbintillverkarna i världen är baserade i Europa. Denna sektor sysselsätter 72 000 personer, en ökning från 25 000 år 1998. Kostnaderna per kWh har sjunkit med 50 % under de senaste 15 åren.

Den installerade kapaciteten i EU-15 ökade 2003 med 23 %, till mer än 28 GW totalt (figur 2). Ett genomsnittligt vindår kan man med denna kapacitet producera 60 TWh el, vilket motsvarar omkring 2,4 % av elförbrukningen inom EU.

Dessa framgångar är inte resultatet av några gemensamma europeiska insatser. Diagrammet visar att Tyskland, Spanien och Danmark står för 84 % av den totala vindkraftskapaciteten i EU-15.

>Hänvisning till>

Figur 2: Vindkraftskapacitetens ökning i EU-15 1997-2003 - tre ledande marknader

År 1997 hoppades kommissionen, som ett led i tolvprocentsmålet, att 40 GW i vindkraftskapacitet skulle ha installerats 2010. Detta mål kommer helt klart att överskridas. Industrin beräkningar tyder nu på att 75 GW kan ha installerats 2010 [7] (vilket ger en produktion på omkring 167 TWh per år).

[7] Källa: Wind energy -The Facts, mars 2003.

Slutresultatet för 2010 kommer dock att bero på vilka insatser som görs i de medlemsstater där vindkraftsutvecklingen fortfarande inte tagit fart.

Positiva signaler har kommit från Förenade kungariket, Österrike, Nederländerna och Italien, där reglerna förbättrats. I andra länder ökar vindkraftsanvändningen endast långsamt. I Frankrike tillkom 91 MW under 2003 (att jämföra med Tyskland där vindkraftsanvändningen ökade med 2 645 MW under samma år)), och den totala kapaciteten uppgår nu till 239 MW. I Grekland hade 3 715 MW i september 2003 klarat det första steget av de nationella förfarandena för godkännande, men den installerade kapaciteten var endast 375 MW.

Erfarenheterna från de tre ledande länderna visar att följande faktorer främjar en framgångsrik utbyggnad av vindkraften:

- En långsiktig finansiell ram som ger gynnsamma förutsättningar.

- Undanröjande av administrativa hinder genom enhetliga planerings- och tillståndsförfaranden.

- Garantier för en rättvis tillgång till elnätet och taxesystem utan diskriminerande inslag.

- Nätplanering som bygger på lägsta kostnad.

Beräkningen att 75 GW vindkraftskapacitet skall finnas installerad 2010 innefattar 10 GW vindkraft till havs. Havsbaserad vindkraft får allt större betydelse, eftersom de lämpliga platserna på land redan används. Sådan vindkraft har flera fördelar. Vinden blåser starkare och är mer tillförlitlig till havs (de flesta vindkraftsanläggningarna i nordeuropeiska vatten väntas ge mellan 20 och 40 % mer vindkraft än bra vindkraftsanläggningar på land). Dessutom finns det inte så många grannar som kan störas. I dagsläget är dock kostnaderna för elproduktion i havsbaserade vindkraftverk högre än i landbaserade vindkraftverk.

Danmark, som har den största andelen vindkraft av alla medlemsstater, är en föregångare i fråga om havsbaserad vindkraft. Förenade kungariket aviserade i juli 2003 att man tänkte finansiera havsbaserade projekt. Detta är en positiv utveckling som andra medlemsstater kan ta efter.

2.8.2. El från biomassa

Tyvärr uppväger inte vindkraftens lyckade utvecklingen den långsamma ökningen av användningen av biomassa.

Mellan 1997 och 2001 var Finland, Danmark och Förenade kungariket (som huvudsakligen använder biogas) de enda länder där användningen av biomassa stadigt ökade. I några länder ökade användningen relativt sett, men oregelbundet, och i andra förblev användningen liten. Rent allmänt kan säga att det saknas samordnade strategier och att det ekonomiska stödet är ringa.

År 1997 förväntade sig kommissionen att biomassa skulle stå för 68 % av ökningen av el från förnybara energikällor. 24 % skulle komma från vindkraft och 8 % från en kombination av vattenkraft, geotermisk energi och solceller.

Den kraftigt ökade vindkraftsanvändningen har dock lett till att den nu förväntas stå för 50 % av den ökning som krävs för att uppnå målet i direktivet. Vattenkraft, geotermisk energi och solceller förväntas stå för 10 %. Detta innebär att målet endast kan uppnås om biomassa kan ge de 40 % som återstår. Användningen av biomassa måste öka från 43 TWh år 2002 [8] till 162 TWh. Detta förutsätter att elproduktionen från biomassa ökar med 18 % per år - att jämföra med endast 7 % per år under de senaste sju åren (se diagram). [9]

[8] Källa: Eurostat. Ej konsoliderade siffror.

[9] Målet på 22% omfattar inte den exakta fördelningen mellan olika förnybara energikällor för elproduktion. Det är medlemsstaternas ansvar att lämna uppgifter om kombinationen. Därmed skall den uppdelning på olika sektorer som skisseras här endast betraktas som en uppskattning.

I de flesta av de nya medlemsstaterna finns goda förutsättningar för en ökad användning av biomassa för både el- och värmeproduktion. Detta gäller särskilt den i stort sett outnyttjade potentialen för elproduktion i Ungern, Tjeckien, Slovakien, Lettland, Litauen och Estland.

>Hänvisning till>

Detta krav bör betraktas mot bakgrund av behovet av mer biomassa, inte bara för elproduktion utan också för uppvärmning och transporter (se kapitel 3), och möjligheterna att använda biomassa för kraftvärme.

2.8.3. El från solceller

Solcellsindustrin, som 2003 producerade omkring 740 MWp solcellsmoduler, har en omsättning på 4 miljarder euro. Under de senaste fem åren har den årliga tillväxttakten i genomsnitt legat på 30 %. Trots världsmarknadens exponentiella tillväxt är det bekymmersamt för Europa att den japanska produktionskapaciteten ökar snabbare.

Sedan Tyskland 1999 antog sin inmatningslag (Stromeinspeisungsgesetz) har den europeiska solcellsproduktionen i genomsnitt ökat med 50 % per år. Den uppgick 2003 till 190 MW. Europas andel av världsmarknaden ökade samtidigt från 20 till 26 %, medan USA:s andel minskade på grund av en svag hemmamarknad, och Japans andel ökade till 49 %. Den europeiska solcellsindustrins tillväxt måste fortsätta under de närmaste åren om den skall kunna behålla sin marknadsandel. Detta är dock endast möjligt om en tydlig politisk ram antas, så att solcellsindustrin kan få avkastning på sina investeringar. Detta är en politisk fråga, och det krävs också målinriktade förbättringar av solcells- och systemtekniken.

Solceller ger fortfarande bara en liten produktion, men dess tillväxtkurva inom EU är identisk med vindkraftens, om än med omkring tolv års eftersläpning. Den installerade solcellskapaciteten i Europa fördubblades mellan 2001 och 2003, och över 70 % av den totala kapaciteten finns i Tyskland. Användningen av solceller fördubblades dock även i Spanien och Österrike, medan Luxemburg hade störst kapacitet per invånare: 8W per capita. Om utvecklingen skulle ligga på samma nivå i hela EU så skulle omkring 3,6 TWh/år produceras med 3,6 GWp installerad solcellskapacitet.

2.9. Slutsatser om utvecklingen av elproduktionen från förnybara energikällor

Direktiv 2001/77/EG var den första rättsakt som antogs av rådet och Europaparlamentet med den förnybara energins utveckling som uttryckligt syfte.

I oktober 2002 bekräftade medlemsstaterna sina nationella mål. EU bekräftade sin gemensamma avsikt att 22 % av elektriciteten 2010 skulle komma från förnybara energikällor.

Senast i oktober 2003 skulle medlemsstaterna ha antagit de lagar och andra författningar som krävs för att följa direktivet. Alla medlemsstater har rapporterat vilka åtgärder de vidtagit.

Under 2002 och 2003 antog nio medlemsstater en ny strategi för att främja el från förnybara energikällor (se kommissionens arbetsdokument). Två länder hade redan inlett aktiva åtgärder. Utvecklingen har inletts mot att uppnå målen i direktivet.

En analys av de nationella rapporterna visar dock att resultatet av de nu antagna strategierna och åtgärderna förmodligen endast kommer att vara en elmarknad år 2010 där 18-19 % kommer från förnybara energikällor.

Administrativa hinder, som långa och komplicerade tillståndsförfaranden, kvarstår i några medlemsstater i och med att samordningen mellan olika administrativa organ är otillfredsställande (artikel 6). Dagens regler för nätanslutning garanterar inte en rättslig ram som bygger på objektiva, klara och tydliga samt icke-diskriminerande kriterier (artikel 7). För en stabil tillväxt är det nödvändigt att förbättra tillgången till nätet för el från förnybara energikällor.

Den långsamma tillväxten inom sektorn för biomassa beror på otillräckliga stödsystem och bristande samordning av politiken. Stödsystemen bör utvecklas och politiken finjusteras för att öka användningen av biomassa, med beaktande av biomassans potential på regional och nationell nivå.

Vindkraften har haft en imponerande tillväxt i tre medlemsstater och dessa framgångar bör spridas till andra medlemsstater med hjälp av de framgångsfaktorer som nämns i kapitel 2.8.1. Inte ens vindkraftens starka utveckling kommer dock att räcka för att kompensera biomassans långsamma utveckling.

Extra insatser krävs, bland annat vad gäller de olika användningarna av biomassa, vindkraft till havs och ekonomiskt stöd i allmänhet. Man måste också fortsätta att stödja geotermisk energi, småskalig vattenkraft och solcellsenergi (Japan har gått om Europa inom detta område).

Kommissionen kommer noga att följa utvecklingen i alla medlemsstater och övervaka att alla krav i direktivet uppfylls fullt ut, för att förbereda uppföljningsåtgärder.

3. Ansträngningar och resultat för 2010

3.1. Den rättsliga ramen har utvecklats sedan 2000

Sedan 1997 har EU-15 arbetat mot det allmänna målet att öka den förnybara energins andel av den inre bruttoförbrukningen till 12 % år 2010, jämfört med 5,2 % 1995.

Därför har kommissionen sedan 2000 antagit och föreslagit ett stort antal nya rättsakter för att främja förnybar energi och energieffektivitet. Europaparlamentet och rådet har antagit de flesta av förslagen. De återstående är i slutskedet av den interinstitutionella behandlingen.

Bland annat har följande rättsakter antagits:

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el (EGT L 283, 27.10.2001, s. 33)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel (EUT L 123, 17.5.2003, s. 42)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda (EGT L1, 4.1.2003, s. 65)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG (EUT L 52, 21.2.2004, s. 50)

- Rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT 283, 31.10.2003, s. 51)

- Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör (EGT L 279, 1.11.2000, s. 33)

- Kommissionens direktiv 2002/40/EG om att genomföra rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av elektriska hushållsugnar (EGT L 128, 15.5.2002, s. 45)

- Kommissionens direktiv 2002/31/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG med avseende på energimärkning av luftkonditioneringsapparater för hushållsbruk (EGT L 86, 3.4.2003, s. 26)

- Kommissionens direktiv 2003/66/EG om ändring av direktiv 94/2/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG vad gäller märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk (EUT L 170, 9.7.2003, s. 10)

- Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 2422/2001 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (EGT L 332, 15.12.2001, s. 1)

Följande förslag har också lagts fram:

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energiförbrukande produkter och om ändring av rådets direktiv 92/42/EEG, KOM/2003/0453 slutlig, 1.8.2003

- Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster, KOM (2003)739, 10.12.2003

Ovan analyserades effekterna av en av rättsakterna (direktiv 2001/77/EG). Effekterna av de övriga kommer att behandlas i detta kapitel. För att beräkna dessa effekter måste man utgå från ett fullständigt genomförande och en strikt tillämpning från de nationella, regionala och lokala myndigheternas sida. Exemplet med direktiv 2001/77/EG visar dock att detta inte kan tas för givet.

Det råder stor enighet om att EU:s system för handel med utsläppsrätter kommer att ha en positiv påverkan på den förnybara energins utveckling i EU från och med 2005. Det nyligen antagna länkdirektivet kommer att ha en liknande påverkan på spridningen av dessa typer av teknik i utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier. EU:s system för handel med utsläppsrätter kommer inte ensamt att garantera att 2010 års mål för förnybara energikällor uppnås, eftersom systemet endast omfattar förnya energikällors positiva inverkan på utsläppen av växthusgaser. De positiva effekterna kommer att synas på extrapoleringarna för 2010, även om det är i tidigaste laget med tanke på att fördelningen av utsläppsrätter fortfaranden inte har slutförts.

Det bör också beaktas att för flera olika åtgärder (framför allt åtgärder för effektiv energianvändning) kommer inte de fullständiga effekterna att märkas på kort eller ens medellång sikt (t.ex. förbättringar av byggnader). Detta betyder att man för dessa åtgärder inte kan extrapolera de aktuella tendenserna. Därmed innefattar inte de prognoser som man i dagsläget kan få fram för 2010 de slutliga effekterna av dessa.

3.2. Medlemsstaternas åtgärder

Under de senaste två åren har medlemsstaterna antagit nya strategier för förnybar energi. De rättsliga ramarna har blivit mer strukturerade och de ekonomiska förutsättningarna tydligare.

Helhetsbilden är dock inte lika positiv. Det finns stora skillnader mellan olika länders åtaganden för att utveckla användningen av förnybar energi.

Läget skulle se helt annorlunda ut om vindkraften var på samma nivå i hela EU som i Danmark, Tyskland och Spanien, om produktionen av värme med biomassa haft en lika dynamisk utveckling överallt som i Finland eller om utvecklingen av geotermisk energi kommit lika långt som i Sverige och Italien.

Den nödvändiga rättsliga och politiska ramen har antagits på EU-nivå, men ansvaret för utvecklingen vilar helt klart på medlemsstaterna. Därför är det nu dags för medlemsstaterna att intensifiera sin verksamhet på lokal, regional och nationell nivå.

Medlemsstaterna uppmanas att maximalt utnyttja de medel som frigjorts genom strukturfonderna för att främja förnybar energi.

3.3. Gemenskapens stödinstrument

Gemenskapen har endast tillgång till begränsade resurser för att finansiera förnybar energi. Den kan endast fungera som katalysator och ge stöd. Nedan följer en beskrivning av de åtgärder som har vidtagits.

3.3.1. Gemenskapens stödprogram

Programmet Intelligent energi - Europa (EIE) (2003-2006) [10]

[10] Europaparlamentets och rådets beslut 1230/2003/EG av den 26 juni 2003 om ett flerårigt program för åtgärder på energiområdet "Intelligent energi för Europa (2003-2006)", EUT L 176, 15.7.2003, s. 29.

Det fleråriga programmet Intelligent energi- Europa (EIE), som antogs i juni 2003, bygger vidare på framgångarna med programmen Save och Altener, där man sedan början av 1990-talet stött åtgärder inom områdena energieffektivitet och förnybar energi. Det bör noteras att gemenskapsmedlen för åtgärder i medlemsstaterna har ökat. Den sammanlagda budgeten för de båda föregående programmen var 220 miljoner euro under årtiondet 1993-2002, medan det nya programmets budget för perioden 2003-2006 är 250 miljoner euro.

Avsikten med EIE-programmet är att effektivisera energianvändningen (Save-åtgärder), främja nya och förnybara energikällor (Altener-åtgärder), stödja initiativ som rör energiaspekter av transporter (Steer) och att främja förnybar energi och energieffektivitet i utvecklingsländer (Coopener).

EIE-programmet stöder genomförandet av gemenskapslagstiftning genom att fungera som en katalysator för nationella, regionala och lokala satsningar i hela EU. Programmet inriktas på att undanröja de hinder som inte är av teknisk art, skapa marknadsmöjligheter, utarbeta standarder och upprätta utbildningsstrukturer. Dessutom ingår utvecklingsplanering och övervakningsverktyg. Programmet kompletterar FoTU-programmen i och med att det är inriktat på att undanröja de marknadshinder som ofta identifieras i samband med demonstrationsprojekt. Programmet uppmuntrar också åtgärder som vidtas av lokalsamhällen och kommunala och regionala förvaltningar och organ, vilket är mycket viktigt för etableringen av långsiktigt fungerande marknader för förnybar energi.

Mot bakgrund av gemenskapsstödets ökade betydelse och volym har man inrättat den exekutiva byrån för intelligent energi, som skall bistå kommissionen i samband med genomförandet av EIE-programmet.

Forskning, teknisk utveckling och demonstration

Sjätte ramprogrammet (2002-2006) [11] bidrar till EU:s insatser för att främja hållbar utveckling och en kunskapsbaserad ekonomi. Prioritering 6 i det pågående programmet omfattar hållbara energisystem. Av den totala FoTU-budgeten på 17 500 miljoner euro har 810 miljoner avsatts för hållbara energisystem: 405 miljoner euro för forskning på medellång och lång sikt och 405 miljoner euro för demonstrationsåtgärder på medellång och kort sikt.

[11] Europaparlamentets och rådets beslut nr 1513/2002/EG om sjätte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet samt innovation (2002-2006), EGT L 232, 29.8.2002.

Den del av programmet som inriktas på kort till medellång sikt koncentreras till följande fem forskningsprioriteringar:

- Kostnadseffektiv förnybar energi.

- Storskalig integrering av förnybar energi.

- Ekologiska byggnader.

- Kombinerad produktion av el, värme och kyla (polygeneration).

- Alternativa drivmedel.

Inom denna del av programmet har kommissionen inlett det viktiga initiativet Concerto, som stöder demonstrationsprojekt inriktade på att optimera energiflöden i lokala samhällen genom att man på ett innovativt sätt integrerar teknik för förnybar energi och energieffektivitet. Initiativet har också det viktiga syftet att involvera lokala samhällen i åtgärder för en hållbar utveckling. Ett liknande initiativ - Civitas -får medel från både transport- och forskningsbudgetarna för att främja hållbara transporter i tätorter, inbegripet alternativa drivmedel. Kommissionen har också inlett flera viktiga initiativ, bl.a. teknikplattformar för väte och solceller, som skall ge en långsiktig vision och strategiska planer för dessa två viktiga teknikområden.

När det gäller förnybar energi omfattar forskningsprogrammet följande forskningsprioriteringar på medellång och längre sikt:

- Nya avancerade koncept inom förnybar energiteknik.

- Ny teknik för energibärare/transport och lagring, i synnerhet väte.

- Bränsleceller, inbegripet tillämpningar.

- Socioekonomiska modeller samt energi- och miljömodeller.

Dessutom kommer kommissionen att inleda två viktiga initiativ inom områdena markanvändning och jordbruk, som skall bidra till utformningen av EU:s strategi för en hållbar utveckling genom att ta fram verktyg och metoder för konsekvensbedömning av alternativa strategier. En typ av markanvändning inom jord- och skogsbruk som kommer att behandlas är produktionen av biomassa för användning som förnybar energikälla. Dessutom kommer förnybar energiteknik att analyseras och främjas inom GD Forsknings handlingsplan för miljöteknik.

3.3.2. Spridning - Informationskampanjer

Startkampanjen (2000-2003)

Kommissionen tog 1999 initiativ till startkampanjen för förnybar energi [12]. Den syftade till att få fram kvantitativa mål för åtta förnybara energisektorer, som skulle kunna användas som jämförelsematerial när beslutsfattare och planeringsansvara skall ge spridning åt framgångsrika initiativ och goda arbetsmetoder och även för att öka medvetenheten hos beslutsfattare på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

[12] Kommissionens arbetsdokument - Energy for the future: Renewable Sources of Energy (Community Strategy and Action Plan) - Campaign for Take-Off, SEK (1999) 504.

Över 125 program och projekt inom området förnybar energi, med deltagande av över 600 partnerorganisationer inom EU (samhällen, myndigheter, tekniska institutioner, regionala myndigheter, nationella institutioner, universitet och företag) anslöt sig som partner till kampanjen för förnybar energi under 2000-2003.

3.4. Att uppnå tolvprocentsmålet - EU-lagstiftningens påverkan

3.4.1. Lagstiftning om energieffektivitet

En effektiv energianvändning har lika stor betydelse som förnybara energikällor när man skall förbättra försörjningstryggheten och minska utsläppen av växthusgaser.

EU:s strategi för energieffektivitet har utvecklats på ett annat sätt än strategin för förnybar energi.

Strategin för förnybar energi tog avstamp i ett allmänt mål ("tolvprocentsmålet"). Sedan kom sektorsvisa direktiv för el och transporter.

EU:s energieffektivitetslagstiftning behandlade först enskilda produkter. Före 2000 omfattade den minimikrav på energieffektivitet och märkningskrav för flera olika typer av produkter - plus ett frivilligt avtal med biltillverkare ("ACEA-avtalet"). [13]

[13] Även om detta avtal uttrycks som minskningar av koldioxidutsläpp genomförs det huvudsakligen genom förbättrad energieffektivitet för bilar.

Under åren efter 2000 har EU antagit ytterligare energieffektivitetslagstiftning för enskilda produkter, fastställt effektivitetskrav för förkopplingsdon (en komponent i lysrör) [14] och nya märkningskrav för kylskåp, frysar, luftkonditioneringsanläggningar och elektriska ugnar för hushållsbruk. [15]

[14] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/55/EG av den 18 september 2000 om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör (EGT L279, 1.11.2000).

[15] Kommissionens direktiv 2003/66/EG om ändring av direktiv 94/2/EG om genomförande av rådets direktiv 92/75/EEG vad gäller märkning som anger energiförbrukning hos elektriska kylskåp och frysar (även i kombination) för hushållsbruk, EUT L 170, 9.7.2003.

Samtidigt började EU anta lagstiftning som behandlar energieffektiviteten i hela sektorer, med direktiv om energieffektivitet i byggnader och om kraftvärme. [16]

[16] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, EGT L1, 4.1.2003, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG, EUT L 52, 21.2.2004.

I mitten av 2003 lade kommissionen fram ett förslag till ramdirektiv om ekodesign för energiförbrukande produkter vilket bör göra det möjligt att fastställa minimikrav på effektivitet eller främja frivilliga överenskommelser inom detta område.

Kommissionens senaste åtgärd är ett förslag om att ett allmänt energieffektivitetsmål för EU skall fastställas i lagstiftning. Direktivet om energitjänster skulle förbinda medlemsstaterna att minska mängden energi som distribueras till slutkunder med 1 % per år.

Europaparlamentet och rådet håller för närvarande på att ta ställning till kommissionens förslag till direktiv om ekodesign och om energieffektivitet och energitjänster.

Energieffektivitetsåtgärder kan göra det lättare att uppnå tolvprocentsmålet för förnybar energi, i och med att de kan minska den totala energiförbrukning som ligger till grund för beräkningen av andelen.

Tabellen visar vilka effekter den antagna lagstiftningen uppskattas få på den totala energiförbrukningen i EU-15 år 2010.

// Minskning av förbrukningen av primärenergi (Mtoe)

Byggnadsdirektivet // 9

Direktivet om kraftvärme // 10

Direktivet om förkopplingsdon // 1

Märkning av ugnar och luftkonditionering // <0.5

Märkning av kylskåp // 1

Energy Star-reglerna [17] // uppskattning: 1

[17] Kommissionen stödde frivilliga program som minst kommer att leda till besparingar på ytterligare 1 Mtoe: GreenLight, Motor Challenge, avtalen om energibesparing i viloläge för digitalteve och elförsörjning samt CEMEP-motoravtalet.

TOTALT // 22

Kommissionen beräknar att den nya lagstiftningen kommer att leda till en total energiförbrukning i EU-15 på 1 556 Mtoe år 2010, i stället för 1 578 Mtoe enligt kommissionens baslinjescenario.

Det bör betonas att denna uppskattning inte bygger på någon fullständig utvärdering av EU-lagstiftningens effekter eftersom flera åtgärder inte kommer att få ett fullständigt genomslag förrän efter 2010.

Direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda omfattar hushålls- och tjänstesektorn, som står för omkring 40 % av den slutliga energiefterfrågan i EU. Den långsiktiga potentialen för energibesparingar uppskattas till omkring 22 %. Genom direktivet införs en gemensam metod för integrerade standarder för byggnaders energiprestanda, som även omfattar integrering av förnybar energi och kraftvärme. Standarderna skall inte bara tillämpas på nya byggnader utan också vid omfattande renoveringar av stora befintliga byggnader. Byggnader och bostäder måste vara certifierade när de säljs eller hyrs ut och energibesparingsåtgärder måste anges. Värmepannor och värme/kylanläggningar måste inspekteras regelbundet och möjliga energibesparingar måste utredas. Direktivet skall införlivas med medlemsstaternas lagstiftning senast 2006.

År 2010 förväntas direktivet ha lett till primärenergibesparingar på 9 Mtoe och minskat koldioxidutsläppen med 20 mtCO2. Beräkningen bygger på en modell där ett fast antal förbättringar sker varje år under en sexårsperiod.

Direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme syftar till att öka andelen högeffektiv kraftvärme jämfört med dagens nivå (2000) på 10 % av all elförbrukning i EU. Direktivet klargör att kraftvärme av god kvalitet minskar primärenergiförbrukningen med minst 10 % jämfört med separat produktion. Den genomsnittliga primärenergibesparingen kommer förmodligen att vara omkring 20-25 %. Enligt tidigare beräkningar skulle högeffektiv kraftvärme kunna bidra med 18 % år 2010, men detta kommer att omprövas mot bakgrund av medlemsstaternas rapporter om den nationella potentialen för högeffektiv kraftvärme som skall läggas fram under 2006. Några andra exempel på styrmedel i direktivet är garanterad tillgång till nätet på rättvisa villkor, förenklade administrativa förfaranden och ett system med ursprungsgarantier för att hjälpa operatörerna att främja högeffektiv kraftvärme. Direktivet är bränsleneutralt. Det kommer att främja kraftvärme både från förnybara energikällor och från fossila bränslen.

Om den kraftvärmeproducerade elektricitetens andel uppgår till 18 % 2010 kommer det att resultera i primärenergibesparingar på 18 Mtoe och i att koldioxidutsläppen minskar med 42 mtCO2, vilket kan jämföras med baslinjen med 13 % kraftvärme. Det halvtidsscenario (15,5 % kraftvärme) som visas i tabellen ovan leder till en primär energibesparing på 10 Mtoe och en utsläppsminskning på 24 mtCO2.

Energieffektivitet bör också ses i en vidare bemärkelse, som en omfattande integrering av processer i både produktions- och konsumtionsledet. Stadsplanerare måste t.ex. göras medvetna om de stora vinsterna av energieffektivitet.

3.4.2. Lagstiftning om el från förnybara energikällor

Omkring 45 % av den energi som förbrukas i EU:s 25 medlemsstater tillgodoses genom elproduktion. [18]

[18] Substitutionsmetod; detta är andelen av bruttoförbrukningen, inte den slutliga förbrukningen; exklusive annan användning än energiändamål.

År 2001 producerade man 384 TWh el från förnybara energikällor i EU-15. Detta motsvarar en andel på 15,2% (konsoliderade siffror från 2002 finns inte tillgängliga än).

En ingående analys av direktivet om el från förnybara energikällor finns i kapitel 2.

3.4.3. Biobränslen

År 2002 var marknadsandelen för biobränslen störst i Frankrike (1,3 %). I EU-15 som helhet var biobränslenas andel av bensin- och dieselmarknaden 0,6 %. I Tjeckien var biobränslenas andel av drivmedelsmarknaden 1,3 % redan 2001. Polen har också antagit en ny lag om främjande av biobränslen, som trädde i kraft den 1 januari 2004.

Det vanligaste biobränslet är biodiesel från oljeväxter. Biodieseln blandas med diesel. Bioetanol, som tillverkas av sockerbetor eller vete, kommer på andra plats [och ökar snabbt]. Bioetanol blandas med bensin, delvis i form av alkohol och delvis efter omvandling till ETBE. Andra biobränslen, som kommer från avfall och restprodukter, utgör endast en liten andel.

Biobränslen är relativt dyra, även om tilläggskostnaderna är motiverade med tanke på de många fördelar som de medför på olika områden. Biobränslen kan bland annat användas som kompletterande och alternativa drivmedel för transportsektorn, som nästan helt är beroende av ett enda bränsle (olja) och som står för över 30 % av den slutliga energiförbrukningen inom EU. Biobränslen är i dagsläget den enda tekniskt hållbara lösningen när det gäller förnybar energi som ersättning för olja som drivmedel. Detta betyder att biobränsle har särskilt stora fördelar i fråga om försörjningstrygghet. Vissa av dessa fördelar kvarstår vid import eftersom biobränsle har ett annat geopolitiskt ursprung än olja. Dessutom har biobränsle goda sysselsättningseffekter - omkring 16 arbetstillfällen per ktoe, nästan samtliga i landsbygdsområden.

Biobränslen ger stora vinster i fråga om klimatförändringar, försörjningstrygghet och sysselsättning i landsbygdsområden, och därför lade kommissionen 2001 fram ett förslag till lagstiftning för att fastställa mål för användningen av biodrivmedel. Ett andra förslag gav medlemsstaterna rätt att utan förhandsgodkännande av kommissionen undanta biobränslen från bränslebeskattning. Dessa förslag ledde till att rådet och Europaparlamentet 2003 antog direktivet om biodrivmedel [19] och att en bestämmelse om detta infördes i direktivet om energibeskattning. [20]

[19] Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8 maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel, EUT L 123, 17.5.2003.

[20] Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003.

I direktivet om biodrivmedel fastställs att medlemsstaterna "bör se till att en minsta andel biodrivmedel och andra förnybara bränslen släpps ut på deras marknader och skall fastställa nationella vägledande mål för detta". Referensvärden fastställs för dessa mål: 2 % vid utgången av 2005 och 5,75 % vid utgången av 2010. Medlemsstaterna skall varje år rapportera till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att främja biodrivmedel och om andelen biodrivmedel som släppts ut på marknaden under det föregående året. Den första rapporten, som skall läggas fram i slutet av juni 2004, måste innehålla ett nationellt vägledande mål för 2005. Den rapport som skall läggas fram 2007 måste innehålla ett sådant mål för 2010.

Kommissionen skall rapportera om framstegen före utgången av 2006 och därefter vartannat år. Om rapportens slutsats blir att de vägledande målen sannolikt inte kommer att uppnås av skäl som är oberättigade, skall kommissionen lägga fram förslag som skall "ta upp nationella mål, inklusive eventuella bindande mål, i en lämplig form".

Enligt direktivet om energibeskattning får medlemsstaterna under skattemyndigheternas tillsyn undanta biobränslen från bränslebeskattning eller tillämpa en lägre skatteskatt, under förutsättning att inga obligatoriska mål fastställs i gemenskapslagstiftningen. Om sådana obligatoriska mål fastställs i gemenskapslagstiftningen kan medlemsstaterna dock fortsätta bevilja skattenedsättning/befrielse som gynnar biobränslen enligt förfarandet i artikel 19 i direktivet om energibeskattning (förslag av kommissionen, beslut om tillstånd av rådet). Det aktuella läget (mars 2004) är att sju medlemsstater delvis eller helt undantagit biobränslen från beskattning (Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien, Sverige och Förenade kungariket).

Om de mål som fastställs i direktivet om biodrivmedel uppnås kommer biodrivmedlens bidrag att öka från 1,4 Mtoe år 2001 till 19 Mtoe år 2010 - vilket är en ökning på 18 Mtoe.

Kommissionen kommer göra en noggrann uppföljning av biobränslemarknadens utveckling och genomförandet av direktivet, och den skall läggas fram i december 2004.

Hur användningen av biobränslen kommer att utvecklas fram till 2010 och därefter avgörs i stor utsträckning av hur bränslekvalitetstandarden utvecklas, t.ex. biobränslenas konkurrenskraft, utvecklingen av ny biobränsleteknik och biomassa som källa för biodrivmedel.

3.5. Förnybar energi för värmeproduktion

Användningen av förnybar energi för värmeproduktion har ökat långsamt under de senast sju åren. Direktivet om främjande av kraftvärme och direktivet om byggnader har haft en direkt inverkan på effektiviteten i värmeanvändningen. Det finns dock ingen lagstiftning som reglerar förnybar värmeproduktion. Denna sektor domineras fortfarande av traditionell användning av biomassa, och ny dynamik är en förutsättning för att den skall kunna bidra till tolvprocentsmålet och för att man skall kunna utveckla de goda förutsättningar som finns i de nya medlemsstaterna.

Värme från förnybara energikällor används på många olika sätt. Efterfrågan på värme för industriella ändamål förutsätter ofta höga temperaturer eller högtrycksånga. Mot bakgrund av denna typ av krav kommer förnybar värme i allmänhet att tillhandahållas genom förbränning av biomassa (trä eller industriavfall och restprodukter), företrädesvis genom sambränning med fossila bränslen i pannor eller kraftvärmeanläggningar. När värme behövs för uppvärmning och varmvatten finns det fler typer av teknik och källor som kan tillgodose behovet. För mer storskaliga behov, som fjärrvärme och större byggnader (företag/offentliga byggnader/bostäder) är centraliserad produktion möjlig, och stordriftsfördelar kan uppmuntra till teknikinvesteringar (stora pannor, geotermisk energi, kraftvärme). Hushållens behov av uppvärmning och andra småskaliga behov kan tillgodoses med annan teknik som t.ex. solfångare, vedspisar och geotermiska källor.

3.5.1. Utvecklingen i fråga om geotermisk energi

Direktuppvärmning är den äldsta och vanligaste användningen av geotermisk energi. Några välkända exempel är rumsuppvärmning, fjärrvärme, jordbrukstillämpningar, akvakultur och industriell användning.

Till följd av utvecklingen av värmepumpar för jordvärme har rumsuppvärmning och nedkylning med geotermisk energi expanderat dramatiskt under senare år. Sverige toppar listan med en kapacitet som uppskattas till 1 GWth för 176 000 enheter år 2002, vilket utgör en tredjedel av alla värmepumpar som installerats i Europa. Därefter kommer Tyskland och Frankrike. Italien är EU-ledande när det gäller lågenergitillämpningar av geotermisk energi, med en kapacitet på 0,44 GWth, följt av Frankrike och Tyskland.

Med 10 % i årstillväxt för värmepumpar (ökningstakten låg 2002/2001 på 14 %) skulle det mål på 5 GWth, som enligt beräkningar från 1997 skulle uppnås 2010, överskridas med 60 %.

Geotermisk energi är en välutvecklad energikälla i Ungern, där man utvinner lika mycket sådan energi som i Frankrike. Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Polen använder huvudsakligen denna förnybara energikälla i form av direktuppvärmning.

3.5.2. Solvärme

Solenergi har endast börjat användas i Tyskland, Grekland, Österrike och Cypern. I slutet av 2002 uppgick den installerade ytan solfångare i EU-15 till nästan 12,8 miljoner kvadratmeter, att jämföra med omkring 11,8 i slutet av 2001. Denna ökning leddes av den tyska marknaden. År 2002 var 80 % av den totala solenergikapaciteten i EU-15 installerad i de tre ledande länderna. Exempelvis hade Österrike nio gånger fler solfångare än Spanien. Av de nya medlemsstaterna går Cypern i spetsen med omkring 600 000 kvadratmeter solfångare installerade.

Solfångare täcker nästan två tredjedelar av de grekiska hushållens varmvattenbehov. I Cypern är det upp till 90 % och i Österrike nästan 10 %. I Spanien, Portugal och Italien täcks endast en marginell del, 0,5 % av varmvattenbehovet.

De senaste fyra åren har produktionen av solfångare haft en ökningstakt på omkring 9 %. Om inte kraftfullare åtgärder vidtas kommer man dock inte att kunna uppnå 1997 års mål att 100 miljoner kvadratmeter solfångare skall finnas installerade i EU-15 år 2010.

3.5.3. Biogas

Sedan "miljön" utvecklats till en helt egen ekonomisk sektor har biogassektorn haft en stadig utveckling i de flesta EU-länder. Biogas har den dubbla fördelen att den eliminerar föroreningar samtidigt som den producerar energi. Etaniseringsenheter börjar dyka upp i hela Europa. Genom biogassektorn får olika typer av avfall ett värde. Gasen kan användas för att producera el eller värme eller användas som drivmedel. 60 % av biogasen används för elproduktion och 40 % för värmeproduktion.

År 2002 låg biogasproduktionen i EU-15 på 2,8 Mtoe, vilket var 10% mer än 2001. Produktionen ökar dock för långsamt för att man skall kunna uppnå 15 Mtoe till 2010 såsom föreslagits.

>Hänvisning till>

Biogasutvecklingen förutsätter en samordnad politik inom områdena energi, miljö och jordbruk (boskapsgödsel är en biogaskälla).

3.5.4. Biomassa från skog

Behovet av biomassa för uppvärmning täcks fortfarande huvudsakligen med ved (precis som det alltid har gjorts), särskilt användning av ved i hushållen. Marknaden för biomassa för rumsuppvärmning har stagnerat. Det behövs betydande incitament för att åtgärda detta problem och uppmuntra effektivare vedspisar och -pannor. Kraftvärmeproduktion är ett bra alternativ för vedanvändning i en industriell omfattning. Potentialen i EU-15 på medellång sikt tyder på en jämnare fördelning mellan de tre tekniktyper som är aktuella: värme från biomassa, geotermisk värme och solenergianläggningar (geotermisk värme inbegriper geotermiska värmepumpar).

För andra former av biomassa, som energigrödor, får de goda resultaten anses styrkta, och tekniken och logistiken har utvecklats. Användningen bör uppmuntras och till en början kommer det att krävas betydande incitament.

>Hänvisning till>

Några goda exempel inom det här området är det österrikiska programmet för att kommersialisera vedanvändningen och den franska planen "Plan du Bois", som främjar installation av enskilda pannor och kommunala anläggningar som är effektiva. Alla sådana försök att sprida effektiva metoder för användning av ved som bränsle bör uppmuntras.

3.5.5. Sammanfattning

Några länder har lyckats väl i fråga om biomassa från skog och solvärme. Geotermisk energi är ett område med god tillväxt. Helhetsbilden är dock inte lika positiv när det gäller förnybar energi för värmeproduktion. Siffrorna i tabellen nedan visar att man, även om målen för elproduktion från förnybar energi och biobränslen uppnås, skulle behöva ytterligare 29 Mtoe förnybar energi för värmeproduktion för att kunna uppnå tolvprocentsmålet till 2010.

>Plats för tabell>

3.6. Slutsats: Scenario för användningen av förnybar energi 2010

De tendenser som beskrivs i kommissionens arbetsdokument mynnade ut i slutsatsen att man visserligen gjort framsteg, men att målet för 2010 inte kommer att kunna uppnås med dagens politik och åtgärder.

Den politiska viljan att investera i förnybara energikällor måste öka inom EU.

- Andelen förnybara energi har ökat från 5,4 % år 1997 till 6 % år 2001.

- Om dagens tendenser fortsätter när det gäller värmeproduktion, och om medlemsstaterna genomför sina nationella planer för elektricitet och uppfyller kraven i direktivet om biodrivmedel, kommer 9 % att täckas med förnybar energi 2010.

- Om medlemsstaterna uppfyller kraven i direktivet om el från förnybara energikällor kommer procentandelen att vara 10 %.

- En förutsättning för att tolvprocentsmålet skall kunna uppnås till 2010 är att medlemsstaternas politik stegvis styrs mot användning av förnybar energi för värmeproduktion.

>Plats för tabell>

4. Konkreta åtgärder

4.1. Nya initiativ för att stärka finansieringen av förnybar energi - medlemsstaternas åtgärder

Användningen av förnybar energi ökar för långsamt för att man skall kunna vara säker på att EU:s mål för 2010 skall kunna uppnås.

Europeiska rådet och Europaparlamentet har enats om att verka för att 22,1 % av elbehovet inom EU-15 skall tillgodoses med förnybar energi 2010. De nationella mål som antogs 2002 är förenliga med detta mål. De praktiska åtgärder som medlemsstaterna hittills har inlett uppskattas dock endast leda till en procentandel på 18-19 %.

När det gäller värmeproduktion har de flesta medlemsstater inte gjort mycket för att stimulera ny verksamhet.

Inom transportsektorn har endast sex medlemsstater inlett produktion av biobränslen. Framtidsutsikterna kommer att bli tydligare i början av 2005 när direktivet om biodrivmedel införlivats.

När det gäller förnyar energi totalt sett har gemenskapen sedan 1997 verkat för att 12 % av energiförsörjningen skall tillgodoses med förnybar energi 2010. Med dagens tendenser och åtgärder kommer man i det bästa scenariot att klara en andel på 10 %. Med det sämsta scenariot kommer man inte att komma över 8 %.

Förnybar energi ger fortfarande bara ett marginellt bidrag till energiförsörjningen i de flesta medlemsstater, förutom två väletablerade områden: el från vattenkraft och traditionell användning av ved för uppvärmning. De förnybara energikällorna har dock börjat utvecklas mot en mer central ställning. Denna utveckling måste påskyndas om EU skall kunna uppnå sina mål om hållbar utveckling och trygg energiförsörjning. Den nödvändiga rättsliga och politiska ramen har antagits på gemenskapsnivå. Nu är det medlemsstaternas tur att snabbt vidta åtgärder på lokal, regional och nationell nivå.

En viktig aspekt är finansieringen av förnybar energi. Enligt en beräkning kommer bruttoinvesteringskostnaden för att uppnå tolvprocentsmålet i EU-15 att vara 10-15 miljarder euro per år. [21] Gemenskapens finansiering kan ha stor betydelse som katalysator (se nästa avsnitt), men gemenskapens har endast begränsade möjligheter att stödja utvecklingen av förnybar energi i praktiken. Medlemsstaterna och industrin har själva de resurser som krävs för att klara denna investeringsnivå.

[21] A. Zervos, "Updating the impact of the Community strategy and action plan for renewable energy sources", utkast till slutlig rapport, 2003 (baserad på 2001 års priser).

Under årens lopp har betydande offentliga bidrag betalats ut till alla energikällor, i tur och ordning, liksom riskbidrag till deras utveckling. De etablerade energiförsörjningssektorerna genererar nu intäkter på 200 miljarder euro per år enbart i EU-15. Medlemsstaterna har olika möjligheter att stödja förnybara energikällor: t.ex. inmatningsavgifter, gröna certifikat, marknadsbaserade mekanismer och skattebefrielse. Det är nu dags för dem att gå från ord till handling. De måste upprätta lika konkurrensvillkor för alla inom energisektorn, genom att också inbegripa externa samhälleliga intäkter/kostnader i sina energipolitiska ramar.

4.2. Nya initiativ för att stärka förnybar energi och energieffektivitet - åtgärder på europeisk nivå

Målen för en "ren" energipolitik är samma som för gemenskapens politik inom många andra områden, t.ex. förbättrad konkurrenskraft och sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, tillgång till grundläggande varor och tjänster samt främjande av EU som en partner för hållbar utveckling. [22] Förnybar energi och energieffektivitet kan avsevärt bidra till att lösa problem inom andra politikområden. En samordnad strategi krävs för all gemenskapspolitik som påverkar energisektorn.

[22] Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet - Bygga en gemensam framtid - Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013, KOM(2004) 101 slutlig, 10.2.2004.

EU:s finansieringsram för 2007-2013 bör innehålla uttryckliga bestämmelser för detta, så att ren energi och energieffektivitet blir en synlig del av EU:s prioriteringar, strategier och åtaganden. Detta är det utvidgade EU:s möjlighet att uttrycka sin politiska vilja att ändra färdriktning och styra sina insatser mot hållbar energi, genom att se till att tillräckliga resurser satsas på att uppnå målen inom detta område.

Alla gemenskapens viktigaste finansieringsinstrument, t.ex. de framtida struktur- och sammanhållningsfonderna, det ekonomiska stödet genom gemenskapens internationella samarbetsprogram och den gemensamma jordbrukspolitiken, måste mobiliseras.

I detta sammanhang bör noteras att kommissionen i februari 2004 antog ett meddelande om reformeringen av strukturfonderna för perioden 2007-2013. I denna rapport belyses utvecklingen, och de prioriterade områdena för framtida stöd anges vara användning av förnybar energi, energieffektivitetsåtgärder, utveckling av miljöindustrier, renare transportsätt och hållbar kollektivtrafik i tätorter.

Kompletterande åtgärder är tänkbara inom följande fyra områden:

För det första måste man se till att framgångsrik demonstration av innovativ teknik också i praktiken leder till att denna teknik släpps ut på marknaden och börjar användas i stor skala, och man måste i hela EU öka den storskaliga investeringen i ny teknik med bästa prestanda.

Därför behövs ett nytt instrument på EU-nivå som kan anpassas till den mångfald och de särskilda egenskaper som präglar sektorerna för förnybar energi och energieffektivitet. Detta instrument skulle stödja de första marknadsreproduktionerna av nyligen färdigtestad teknik av europeisk betydelse. Därmed kommer EU att bära en del av riskerna i samband med den ekonomiska användningen av FoTU-resultat.

Detta nya instrument kan bli den viktigaste delen av efterföljaren till dagens program "Intelligent Energi - Europa, 2003-2006". Det skulle garantera en förbättrad användning av projektresultat (genom storskalig tillämpning i hela EU och på exportmarknader) och stödja det stora utbudet av teknik som nästan blivit konkurrenskraftig, men inte riktigt nått dit än. Åtgärder måste genomföras på EU-nivå i samverkan med nationella initiativ och de internationella finansieringsinstitutens åtgärder, för att på ett effektivt sätt lösa denna uppgift.

För det andra bör detta framtida gemenskapsprogram "Intelligent energi - Europa" också intensifiera stödet till åtgärder på lokal och regional nivå. Det viktigaste syftet är att se till att medborgarna får underlag till väl underbyggda energibeslut och att undanröja de icke-tekniska hindren för ren energi, vad gäller t.ex. institutionell kapacitet, allmänhetens medvetenhet, tillgänglig teknik till rimligt pris, välutbildade specialister och effektiva mekanismer för utbyte av kunskap och goda arbetsmetoder. Man bör också i högre grad satsa på ett utbyte med länder utanför EU när det gäller europeiska erfarenheter och europeisk teknik. Det framtida programmet bör också fortsätta med stödet till utvecklingen och genomförandet av EU:s politik för förnybar energi och energieffektivitet.

För det tredje är det nödvändigt att stärka och påskynda det offentliga stödet till forskning, teknisk utveckling och demonstration inom områdena förnybar energi och energieffektivitet i Europa.

För det fjärde är det nödvändigt att kapitalisera på den stora betydelse som energi har för hållbar utveckling och att se till att ansvaret delas med annan gemenskapspolitik.

Inom den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken kommer ett nytt bidrag på 45 euro per hektar att införas för odling av energigrödor. Dessutom kommer produktion av icke-livsmedel, t.ex. energigrödor, även i fortsättningen att tillåtas på arealuttag.

Europeiska investeringsbanken har redan uppsatt målet att andelen energilån till förnybar energi skall öka från 8 % till 16 %. Den skulle kunna bidra till finansieringen av nationella, regionala eller privata investeringsfonder för förnybar energi och komplettera bidragen från andra offentliga källor på gemenskapsnivå, nationell nivå eller regional nivå.

4.3. Andra åtgärder

4.3.1. En gemenskapsplan för biomassa

År 2001 användes omkring 56 Mtoe biomassa för energiändamål i EU-15. Det skulle krävas ytterligare omkring 74 Mtoe för att uppnå EU:s mål för förnybar energi för 2010 - 32 Mtoe för elproduktion, omkring 18 Mtoe i form av biodrivmedel och 24 Mtoe för värmeproduktion (totalt: 130 Mtoe)

Enligt en preliminär uppskattning uppgår mängden biomassa som är tillgänglig för energiändamål i EU-15 till 150 Mtoe (ytterligare 32 Mtoe för EU-10 plus Rumänien och Bulgarien). [23]

[23] Denna beräkning bygger på 10 % av åkermarken (hälften för biobränsle och hälften för fast biomassa), biprodukter från skogsbruket, våtgödsel och organiskt avfall. Källa BTG Interim Report.

Biomassans potential måste utredas ytterligare, framför allt vad gäller marktillgång, markanvändning för olika förnybara biomassetillämpningar (värme, el, drivmedel och skogsprodukter) och hur stora positiva effekter dessa olika tillämpningar kan ha, exempelvis i fråga om utsläpp av växthusgaser i ett livscykelperspektiv.

En effektiv användning av biomassa för energiproduktion är beroende av marknadsutvecklingen och en samordnad politik för energi, jordbruk, avfall, skogsbruk, industri, landsbygdsutveckling, miljö och handel. Gemenskapens institutioner har en central uppgift inom alla dessa politikområden. Före utgången av 2005 kommer kommissionen att lägga fram en samordnad plan för biomassa, med en tydlig strategi för hur tillgången till biomassa skall tryggas genom europeiska, nationella och regionala/lokala åtgärder inom alla dessa områden. Denna plan bör garantera att användningen av biomassa för energiproduktion inte medför någon snedvridning av konkurrensen. Planen kommer att vägleda och optimera gemenskapens finansieringsmekanismer, styra insatserna mot de berörda politikområdena och åtgärda de existerande hindren för energiproduktion från biomassa. Den kommer att innehålla en särskild genomgång av de nya medlemsstaterna och beakta deras ofta stora outnyttjade potential för användning av biomassa.

4.3.2. Utveckling av förnybar energi för värmeproduktion

Det skulle vara svårt att fastställa mål för värme producerad från förnybara energikällor eftersom det inte finns en särskild "värmeförsörjningsindustri" som målen kan riktas till.

I stället kommer man som ett första steg att lägga fram någon form av särskilt initiativ för värme- och kyltillämpningar.

Gemenskapen har redan antagit direktiv om byggnaders energiprestanda [24] och om kraftvärme [25]. Dessa kommer att uppmuntra en ökad användning av förnybar energi för värmeproduktion. Byggnadsdirektivet måste genomföras på ett sätt som stimulerar integreringen av effektiva system för biomassa, geotermiska värmepumpar och värme från solfångare i bostäder och tjänstesektorns byggnader. För att få den decentraliserade energiförsörjning baserad på förnybar energi som byggnadsdirektivet syftar till, bör man undersöka möjligheterna att använda förnybar energi för uppvärmning och nedkylning, framför allt genom integrering av solcellspaneler i byggnader. Mikroturbiner som drivs med biomassa är en annan möjlighet att utnyttja förnybar energi i byggnader. Samtidigt måste man uppmuntra en ökad användning av biomassa för kraftvärme- och fjärrvärmesystem, särskilt när befintliga system kan förnyas på ett ekonomiskt sätt (vilket är fallet i många av de nya medlemsstaterna).

[24] Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, EGT L1, 4.1.2003.

[25] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om ändring av direktiv 92/42/EEG, EUT L 52, 21.2.2004.

Kommissionen kommer att presentera ytterligare initiativ - och om nödvändigt lagstiftningsförslag - för att påskynda förverkligandet av dessa tre nyckelteknikers potential: modern värmeproduktion med biomassa, solvärme och geotermisk värme. Initiativen kan även omfatta mål för enskilda tekniktyper eller krav på att leverantörer av eldningsolja och gas skall tillhandahålla exempelvis träpellets och biogas.

4.3.3. Havsbaserad vindkraft

För att skapa klarhet om rättsläget för utveckling av havsbaserad vindkraft kommer medlemsstaterna att behöva upprätta en rättsordning som ger dem den jurisdiktion som de behöver för områden som ligger utanför deras territorialvatten (gränsen på tolv sjömil) och upprätta snabba tillståndsförfaranden för utvecklingsprojekt.

En EU-politik för havsbaserad vindkraft måste inriktas på att stärka den nödvändiga nätinfrastrukturen. Programmet för transeuropeiska energinät har börjat stödja investeringar som syftar till att anpassa och optimera nät så att havsbaserade projekt kan integreras.

Det är viktigt att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft inte hämmas av att man gör en felaktig bedömning av potentiella problem (som t.ex. vindkraftverkens samexistens med fågelliv, trålning och sjöfart samt utarbetandet och tillämpningen av nationella planeringsregler, finansieringskällor för utbyggnad och uppgradering av nätet, tillgången till försäkringsskydd och det rättsliga skyddet mot skador på strukturer utanför staternas egna territorialvatten). Kommissionen kommer att göra en systematisk översyn av de hinder och invändningar som kan blockera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och de miljökrav som måste uppfyllas, och den kommer att utarbeta riktlinjer för medlemsstaterna, om nödvändigt i form av lagstiftningsförslag.

Kommissionen kommer också att stödja forsknings och utveckling för att förbättra turbinerna och installationstekniken för användning till havs och förbättra nätets stabilitet, med sikte på en marknadsandel på över 20 % för vindkraft. Den kommer också att uppmuntra samordning av den av nationella myndigheter finansierade forskningen om vindturbiners inverkan på marina organismer och havsmiljön.

4.3.4. El från solinstrålning

I motsats till i Japan saknar man i Europa en strategiskt medveten industripolitik, som leder till en systematisk utveckling av denna sektor mot en näring med tiotals miljarder euro i omsättning. Trots att den europeiska produktionen ökat under de senaste åren och den starka europeiska FoTU- och innovationsbasen, är Europa fortfarande en nettoimportör av solceller.

FoTU-verksamheten fortsätter, men blir allt mer målinriktad, och leder till ny utveckling i fråga om användning av råmaterial, allt miljövänligare produktionsteknik, optimerad utformning av utrustning (ofta integrerad i byggnader) samt tillförlitliga och effektiva solenergisystem.

Ett annat alternativ är solenergi för elproduktion, där några lovande pilotprojekt just inletts i Sydeuropa. Denna teknik har den tilläggsfördelen att den på ett kostnadseffektivt sätt kan kombineras med moderna gasturbiner, vilket löser problemet med solinstrålningens oregelbundenhet och möjliggör en basandel solenergi utan lagringsteknik.

4.3.5. Forskning och teknisk utveckling

För många typer av förnybar energiteknik, som skulle kunna ge ett stort bidrag 2020, krävs mer forskning och utveckling. Europeiska unionen har i över 20 år haft en ledande ställning när det gäller forskning, demonstration och spridning och kommer att fortsätta med det.

Enligt uppgifter från OECD går endast 10 % av de offentliga bidragen till energi-FoU till förnybara enerigkällor, vilket kan jämföras med över 50 % till traditionell energiteknik (fossila bränslen och kärnenergi). För att leva upp till de mer långsiktiga förväntningarna på ökad användning av förnybara energikällor är det därför, såsom anges i avsnitt 4.2, nödvändigt att stärka och intensifiera det offentliga stödet till forskning, teknisk utveckling och demonstration när det gäller förnybar energi i Europa.

Inom sjätte ramprogrammet satsar EU på att få ner kostnaderna och på en storskalig integrering av förnybar energi i energiförsörjningssystemet. På kort till medellång sikt omfattar programmet biomassa för elproduktion, vindkraft, solenergi, tidvattenström, vågkraft och andra förnybara energikällor. Dessutom omfattas värme- och kylteknik samt produktion och bearbetning av flytande och gasformiga biobränslen. Forskning på längre sikt undersöker hur kostnaderna skall kunna sänkas betydligt för bioenergi, solenergi och andra förnybara energikällor som vindkraft, havsenergi, koncentrerad solenergi och geotermisk energi. Dessutom undersöks hur man kan göra förnybara energisystem tillförlitligare, säkrare, mer lättillgänglig och hållbarare. Programmet behandlar också frågor som rör distribuerad elproduktion, väte och bränsleceller, som påverkar den fortsatta utvecklingen av förnybara energisystem.

4.3.6. Användning av gemenskapens viktigaste finansieringsinstrument

Kommissionen avser att från och med 2004 göra en särskild satsning på förnybar energi och energieffektivitet genom att utnyttja struktur- och sammanhållningsfonderna samt EU:s utvecklingsfonder. I framtiden kan förnybara energikällor också ha en viktig roll i samband med åtgärder för landsbygdsutveckling (andra pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken).

4.3.7. Biobränslen på marknaden

I direktivet om bränslekvalitet [26] fastställs minimikrav för bensin och diesel. Detta begränsar möjligheterna att blanda dessa med biobränslen. Med höjda blandningsgränser skulle det vara lättare att uppnå en marknadsandel på 5,75 % eller mer för biobränsle. En teknisk diskussion förs om möjligheterna att höja dessa gränser. Kommissionen håller på att bedöma argumenten och kommer vid behov att lägga fram nya förslag före utgången av 2005.

[26] Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG (ÉGT L 350, 28.12.1998, s. 58), ändrat genom direktiv 2003/17 av den 3 mars 2003 (EUT L 76, 22.3.2003, s.10).

Medlemsstaterna kan kräva att varje företag skall släppa ut en viss mängd biobränslen på en medlemsstats marknad, men de kan inte kräva att allt bränsle som säljs skall ha blandats med biobränslen. I samband med översynen av kraven på bränslekvalitet kommer kommissionen att överväga om detta behöver ändras.

4.3.8. Snabb tillgång till uppgifter

Officiella europeiska uppgifter om de förnybara energikällornas marknadsandelar finns i dagsläget tillgängliga omkring 18 månader efter det berörda kalenderårets utgång. Kommissionen kommer att göra uppgifterna tillgängliga snabbare. Den kommer att utreda hur extrapolering av stickprov kan ge tidigare indikationer om framsteg och hur insamlingen av uppgifter kan kopplas till certifieringen av förnybar energi. Kommissionen kommer också att titta på de tekniska och vetenskapliga ansträngningarna för att kartlägga och validera tendenser.

5. Det internationella politiska sammanhanget och EU-perspektiv efter 2010

5.1. Lissabonprocessen och miljödimensionen

Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 fastställde i sina slutsatser (5) ett "nytt strategiskt mål för nästa decennium, nämligen att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning".

Om en ökad andel av energiförsörjningen tillgodoses med förnybara energikällor kommer det att bidra till Lissabonprocessens mål att ha möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt.

Vindkraftsindustrin sysselsätter i dag 75 000 personer i EU-15. Den tyska regeringen har bekräftat att dess nationella strategi för förnybar energi hade lett till ett nettotillskott på 135 000 arbetstillfällen fram till 2003. Nästan 100 % av produktionen av förnybar energi bygger på europeisk teknik. En ökad användning av förnybara energikällor skapar nya arbetstillfällen (inom forsknings-, industri- och byggsektorn, jord- och skogsbruksbaserad industri, avfallshantering och konsultverksamhet) genom utveckling av ny teknik och uppmuntran till forskning och teknisk innovation. Om 12 % av energiförbrukningen i EU-15 tillgodoses med förnybar energi 2010 beräknar man att denna sektor kommer att behöva mellan 500 000 och 650 000 anställda för att serva EU-marknaden. Det är medlemsstaternas sak att anta en energipolitik som kan ge betydande sysselsättningsvinster.

Den europeiska industrin är världsledande inom vindteknik och har en god ställning inom vattenkraft, solenergi och geotermisk energi. Exportmarknaderna rymmer enorma möjligheter för den europeiska industrin inom förnybar energi, som kan utnyttja den expertis som vunnits på den inhemska marknaden. Exporten av teknik för förnybar energi kommer att skapa många nya arbetstillfällen.

Vid Europeiska rådets möte i Göteborg i juni 2001 enades man om en strategi för hållbar utveckling och kompletterade Lissabonprocessen med en miljödimension. I slutsatserna (21) uppmanar Europeiska rådet "industrin att ta del i utvecklingen av ny miljövänlig teknik och i större utsträckning använda den inom sådana sektorer som energi och transport" och "betonar i detta sammanhang att det är viktigt att bryta sambandet mellan den ekonomiska tillväxten och resursanvändningen.".

5.2. Konferensen i Johannesburg och dess uppföljning

Vid världstoppmötet om hållbar utveckling (WSSD), som hölls i Johannesburg i september 2002, behandlades många olika aspekter av hållbar utveckling, och en stark tonvikt lades på det trängande behovet av att lindra fattigdomen. Ett av världstoppmötets viktigaste resultat var det allmänna erkännandet av att energi, särskilt förnybar energi, är ett prioriterat område när det gäller att bekämpa fattigdom och uppnå hållbar utveckling på längre sikt.

I Johannesburg tog EU på sig en ledande roll genom sina energiinitiativ för fattigdomsutrotning och hållbar utveckling och Johannesburgkoalitionen för förnybar energi. En av kommissionens första konkreta åtgärder för att stödja energiinitiativet var att lansera COOPENER inom programmet "Intelligent Energi - Europa", för att främja hållbara energitjänster och bekämpa fattigdomen i utvecklingsländer.

EU åtog sig vid världstoppmötet att se till att det europeiska utvecklingsstödet satsas på tillgång till vatten och moderna energitjänster inom ramen för fattigdomsbekämpningen. Spridning av förnybar energi och tekniköverföring till utvecklingsländer bidrar till fattigdomsbekämpande och höjd levnadsstandard i de fattigaste länderna.

Koalitionen för förnybar energi har redan från början utvecklat sin verksamhet i nära samarbete och med stöd av en bred grupp berörda parter, bland annat från företagsvärlden, icke-statliga organisationer och den akademiska världen. Medlemskapet i koalitionen är dock förbehållet nationella regeringar. I mars 2004 hade 87 länder gått med i koalitionen och ännu fler väntas göra det.

Koalitionens möten fungerar redan som en unik plattform för en konstruktiv dialog mellan de många regeringarna från norra och södra halvklotet. Efter världstoppmötet har man efter diskussioner mellan koalitionens medlemmar entydigt fastställt att det är de regeringar som är medlemmar som har bäst förutsättningar för att utarbeta och anta ambitiösa nationella och regionala tidsbestämda mål.

Koalitionens medlemmar är också fast beslutna att identifiera och undanröja finansieringsklyftor och hinder, exempelvis för en effektiv tillgång till de existerande (men ofta outnyttjade) offentliga och privata resurser som behövs för att utveckla och stärka marknaderna för förnybar energi, med särskild tonvikt på behoven hos de utvecklingsländer som är medlemmar.

Koalitionens prioriteringar och åtgärder har utvecklats under informella högnivåkonferenser och -möten, som också fungerat som högnivåplattformar för att öka den regionala och internationella medvetenheten om de åtgärder som vidtas av aktiva regeringen, vilket också hjälper dem att intressera finans- och affärsvärlden.

Den internationella konferens för förnybar energi som skall hållas i Bonn i juni 2004 kommer att vara en uppföljning till Johannesburgkonferensen. Syftet är att få fram en kraftfull politisk deklaration, en ambitiös internationell handlingsplan samt olika åtaganden och riktlinjer för god politik.

Kommissionen fungerar som värd för koalitionens sekretariat och har i denna egenskap inlett två viktiga initiativ för att stödja koalitionen och då framför allt de deltagande utvecklingsländerna [27], bland annat följande:

[27] Kommissionen har omsorgsfullt valt ut och utvecklat dessa initiativ med tanke på utvecklingsländernas behov, samtidigt som den håller på att ta ställning till behovet av att komplettera de befintliga och nya instrument som utvecklats inom COOPENER, EU EI och andra program inom detta område.

- En global, Internetbaserad databas för politik och åtgärder inom området förnybar energi, för att lösa problemet med det stora informationsunderskottet i samband med utarbetandet och genomförandet av politik, särskilt i länder som inte är OECD-medlemmar.

- En genomförbarhetsstudie om inrättandet av en offentlig-privat fondbaserad mekanism för skapande och tillhandahållande av "tålmodigt riskkapital" för att ge företag inriktade på förnybar energi och projektansvariga (särskilt i utvecklingsländer och övergångsekonomier) bättre tillgång till riskkapital och för att uppmuntra internationella och lokala finansiella intermediärer och företag att i ökad utsträckning delta i finansieringen. [28]

[28] Denna undersökning håller på att genomföras av ett konsortium av finansiella experter, privatkapitalspecialister och teknikkonsulter. "Tålmodigt riskkapital" skulle vara en typ av finansiering med eget kapital eller delvis eget kapital som skulle omfatta en blandning av investeringsresurser och -krav från offentlig och privat sektor. Riskkapital skulle tillhandahållas med förväntningar på avkastning, men förväntningarna skulle vara lägre än för rent marknadsmässig investering av privat riskkapital.

Kommissionen kommer att vidareutveckla dessa övergripande åtgärder i samarbete med berörda koalitionsmedlemmar och andra berörda parter.

I januari 2004 anordnade Europeiska kommissionen en europeisk förberedande konferens i Berlin där man fastställde följande:

- När gemenskapens direktiv genomförs i medlemsstaterna bör de leda till ett långsiktigt inhemskt stöd som garanterar stabila investeringsvillkor. Administrativa hinder för distribuering av grön el bör undanröjas och insatser är nödvändiga inom området intelligent nätförvaltning.

- De framsteg som uppnåtts i Europa när det gäller förbrukning av förnybar energi har lett till en dramatisk ökning av elproduktionen (huvudsakligen från vindkraft), men utvecklingen går alldeles för långsamt när det gäller elproduktion från biomassa och teknik för produktion av värme och kyla. Dessutom är medlemsstaternas insatser mycket ojämnt fördelade. Uppvärmnings- och nedkylningssektorn uppmanar kommissionen att föreslå gemenskapsinitiativ.

- Snedvridningen av energimarknaden (huvudsakligen beroende på att energipriserna inte speglar hela de socioekonomiska kostnaderna) angavs vara ett hinder för lika konkurrensvillkor. Principen att förorenaren skall betala bör tillämpas på energisektorn.

När det gäller målen för förnybar energi var man överens om att EU:s allmänna mål för förnybar energi för 2010 har fungerat som en drivkraft för lagstiftningsprocessen och den politiska processen på nationell och europeisk nivå. Denna långsiktiga strategi måste fortsätta. Konferensen konstaterade att flera tekniska undersökningar föreslår att målet skall ligga på minst 20 % av den inre bruttoförbrukningen år 2020 för det utvidgade EU-25. [29]

[29] Detta mål skulle motsvara ungefär 23 % enligt "substitutionsmetoden". Användning av substitution skulle ha flera fördelar. Det skulle ge en mer balanserad bild av bidragen från olika former av förnybar energi, spegla de politiska målen för förnybar energi vad gäller om substitution av fossila bränslen (vilket skulle minska koldioxidutsläppen), förbättra försörjningstryggheten och möjliggöra en tydligare jämförelse mellan effekterna av förnybar energi och energieffektivitetsåtgärder.

5.3. Målens funktion på EU-nivå

Sedan 1997 har EU:s politik vägletts av tolvprocentsmålet för förnybar energi. Flera medlemsstater har fastställt nationella mål för de förnybara energikällornas andel av den nationella energiförsörjningen, och detta bör uppmuntras. Kommissionen har föreslagit, och rådet och Europaparlamentet antagit, operativa mål för 2010 när det gäller el från förnybara energikällor och biobränsle. Dessutom har ett stort antal rättsliga åtgärder som rör effektivitet och stöd antagits på EU-nivå. Utvecklingen går dock fortfarande för långsamt för att man skall kunna uppnå tolvprocentsmålet, och därför aviseras kompletterande åtgärder i detta meddelande. Det är nu dags för alla medlemsstater att utnyttja de rättsliga verktyg som utvecklats på gemenskapsnivå för att öka de förnybara energikällornas bidrag till den nationella energiförsörjningen så att EU kan uppnå tolvprocentsmålet.

I april 2004 behandlade Europaparlamentet Berlinkonferensens rekommendationer. Parlamentet uppmanade kommissionen och rådet att inleda en politisk process för att fastställa ambitiösa, tidsbestämda mål som kan öka den förnybara energins andel av den slutliga energianvändningen, så att man redan före den internationella konferensen i Bonn kan fastställa en ram på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanade också kommissionen och rådet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att EU skall kunna uppnå målet att 20 % av den inre energiförbrukningen skall tillgodoses med förnybar energi senast 2020. [30]

[30] P5_TA-PROV(2004)0276, den internationella konferensen om förnybar energi (Bonn, juni 2004).

Kommissionen erkänner att det är viktigt med ett mer långsiktigt perspektiv, särskilt med tanke på att sektorn för förnybar energi är ny och att det är nödvändigt att upprätta säkra villkor för investerare. Med stöd av de genomförbarhetsstudier som finns tillgängliga i dag anser kommissionen dock att man måste göra en noggrannare genomgång av vilka effekter som förnybara energiresurser kan ge (särskilt de globala ekonomiska effekterna) innan man fattar några beslut om mål som sträcker sig bortom 2010 och tar ställning till ett eventuellt tjugoprocentsmål för förnybar energi för 2020.

Kommissionen kommer att göra en regelbunden översyn av utvecklingen av förnybara energikällor, där syftet också är att se till att den är förenlig med kommissionens övergripande strategi för hållbar utveckling. Detta förutsätter en utvidgad konsekvensanalys av kommissionens politik. När det gäller den ekonomiska dimensionen kommer man då att beakta EU-ekonomins konkurrenskraft, å ena sidan, och försörjningstryggheten, å andra sidan, och dessutom den tekniska genomförbarheten. När det gäller miljödimensionen kommer man att ta hänsyn till hur detta område skall bidra till EU:s klimatförändringsmål och andra miljöprioriteringar. Slutligen bör också möjligheterna till utveckling av förnybara energiresurser beaktas.

Den första översynen kommer att genomföras senast i slutet av oktober 2005. Tanken är att den skall ge startskottet till en diskussion så att man under 2007 kan fastställa ett mål för den därpå följande perioden.

Genom att inleda processen för att fastställa ett mer långsiktigt perspektiv för förnybar energi vill Europeiska kommissionen bidra till att de medlemmar i koalitionen som hittills haft en ledande roll, bland annat några av EU:s medlemsstater, kan behålla sitt ledarskap.

6. Slutsats

Den förnybara energin har stor potential. Detta är viktigt i ett läge då EU:s energiförsörjning uppvisar strukturella svagheter och geopolitiska, sociala och miljömässiga brister, särskilt när det gäller de europeiska åtagandena inom ramen för Kyotoprotokollet. Om Europas potential för användning av förnybar energi utvecklas kommer det att bidra till att trygga energiförsörjningen, minska bränsleimporten och -beroendet, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra miljöskyddet, bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning, skapa arbetstillfällen och konsolidera insatserna för att åstadkomma ett kunskapsbaserat samhälle. Det är dags att se till att denna potential förverkligas i hela världen så att vi kan bekämpa fattigdomen och öka tillgången till energi för de fattigaste människorna. Flera av Europeiska unionens medlemsstater måste dock vidta ytterligare åtgärder för att snabbare öka användningen av förnybar energi och därigenom se till att EU:s mål uppnås.

För Europeiska unionen ger detta meddelande en bas för rapportering om den utveckling som hittills åstadkommits och för följande slutsatser:

i) Under de senaste fyra åren har en omfattande EU-ram antagits.

ii) EU-målen för 2010 kan endast uppnås om medlemsstaterna helt genomför den rättsliga ramen och kompletterande åtgärder som är anpassade till de nationella förutsättningarna.

iii) Det behövs också kompletterande åtgärder (särskilt finansiella åtgärder enligt kapitel 2.9 och 4) på EU-nivå.

Som ett bidrag till Bonn-konferensen om förnybar energi i juni 2004 beskriver detta meddelande kommissionens politik inom området förnybar energi.

COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT - The share of renewable energy in the EU - Country Profiles - Overview of Renewable Energy Sources in the Enlarged European Union {COM(2004)366 final}

TABLE OF CONTENTS

FOREWORD

AUSTRIA

BELGIUM

CYPRUS

CZECH REPUBLIC

DENMARK

ESTONIA

FINLAND

FRANCE

GERMANY

GREECE

HUNGARIA

IRELAND

ITALY

LATVIA

LITHUANIA

LUXEMBOURG

MALTA

NETHERLANDS

POLAND

PORTUGAL

SLOVAKIA

SLOVENIA

SPAIN

SWEDEN 101

UNITED KINGDOM 106

FOREWORD

The promotion of renewable energy has an important role to play in addressing the growing dependence on energy imports in Europe and in tackling climate change. Since 1997, the Union has been working towards the ambitious target of a 12% share of renewable energy in gross inland consumption by 2010. In 1997, the share of renewable energy was 5.4%; by 2001 it had reached 6%.

This Staff Working Document gives an overview of the different situations of renewable energy sources in the European Union. It includes part of the formal report that the Commission is required to make under Article 3 of Directive 2001/77/EC on electricity from renewable energy sources, and it completes the overall picture with information at a country level on the heat produced from renewable energies and biofuels in the transport sector. This Staff Working Document complements the Communication on "The share of Renewable Energy sources in the EU".

Data is based on different sources. Firstly, on the reports from Member States on national progress in achieving the targets on electricity from renewable energy sources (Article 3 of Directive 2001/77/EC). These reports can be found in the web site of Directorate General for Energy and Transport [31]. Secondly, on a study launched by the Commission on the evolution of renewable energy sources [32]. And thirdly, on a variety of sources like the European Barometer of renewable energies [33], data from the industry, etc.

[31] http://europa.eu.int/comm/energy/res/ legislation/index_en.htm

[32] FORRES 2020 : Analysis of the Renewable Energy Sources, evolution up to 2020. Contract N° 4.1030/T/02-008.

[33] EurObserv'ER, the European Barometer of renewable energy sources. Pdf documents can be found at http://europa.eu.int/comm/energy/res/ publications/barometers_en.htm

With the enlargement of the European Union, the new Member States are required to adopt the RES-E Directive by 1 May 2004. In the accession treaty, national indicative targets are set and the overall renewable electricity target for the enlarged Union will therefore be 21% of gross electricity consumption by 2010.

The Commission has the legal obligation to report on the degree of achievement of new Member States' targets by 2006. Although it is too early to assess RES-policy in the new Member States due to very recently adopted regulations, this document also includes national information on the States now joining the European Union [34]. This Staff Working Document aims to give an overall picture of the situation and the potentials of renewable energy sources in the enlarged European Union.

[34] In the case of the EU15, the Directive requires the Commssion to adopt a first progress report during 2004. In the case of the new Member States, the Commission report on the assessment in achieving the targets is not due until 2006.

National indicative RES-E targets 2010 for Member States [35]

[35] The percentage contributions of RES-E are based on the national production of RES-E divided by the gross national electricity consumption. For the EU15, the reference year is 1997. For the EU10 (Czech Republic, Estonia, Cyprus, Latvia, Lithuania, Hungary, Malta, Poland, Slovenia and Slovakia), the reference year is based on 1999-2000 data.

>Plats för tabell>

AUSTRIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

The feed-in tariffs introduced in January 2003 represent the major modification of the Austrian RES policy. These tariffs included in the Renewable Energy Act are expected to stimulate significant growth especially for wind, biomass electricity and small hydro power. However, the instrument is so far only effective for new installations getting all permissions by December 2004 and finished before June 2006. In December 2003 the contracting of RES-E plants was stopped and the processing of the Ökostromverordnung was set out. This decision was only lifted in March 2004 and caused great insecurity among investors.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Austria in 2010 is 78% of gross electricity consumption.

Status renewable energy market

The production of renewable energies in Austria is dominated by large hydropower and biomass for heat generation. The fastest-growing renewable energy source over the last decade was solar thermal energy. There is wide variety of policy measures for the support of renewable energies in Austria not only at the federal level but also at the provincial level. Stimulated by the new feed-in tariffs steady growth is also expected in the sectors of wind energy, biomass electricity as well as small hydro installations.

Main supporting policies

The main promotion schemes for RES in Austria are the following.

Feed-in tariffs

Small hydro:

3.15-6.25 EUR cents /kWh

PV systems:

60 EUR cents /kWh for plants < 20 kWpeak ,47 EUR cents /kWh for plants > 20 kWpeak

Wind systems:

7.8 EUR cents /kWh for new plants

Geothermal energy:

7.0 EUR cents /kWh for electricity fed into the grid

Solid biomass and waste with large biogenic fraction:

10.2-16.0 EUR cents /kWh (10-2 MW), 6.5 EUR cents /kWh (hybrid plants)

Fuels including biogenic wastes:

6.6-12.8 EUR cents /kWh (10-2 MW) 4.0-5.0 EUR cents /kWh (hybrid plants)

Liquid biomass

< 200 kW 13.0 EUR cents /kWh; > 200 kW 10.0 EUR cents /kWh

Biogas

10.3 - 16.5 EUR cents /kWh

Sewage and landfill gas

3.0 - 6.0 EURcents /kWh

Investment subsidy

Subsidy of about 30% of the investment costs for solar thermal, biomass, geothermal, wind, hydropower on project basis

Tax reduction of biodiesel: approximately 95% tax reduction on biodiesel

Key factors

The relatively high feed-in tariffs combined with reasonable investment subsidies has generated large growth rates over the recent past. Continuity could be a problem due to the short operational period (until end of 2004) of the present feed-in tariffs. The possible refusal of the provincial governors to raise the cap on the electricity price caused by RES can create great uncertainty as was seen in early 2004. For PV an upper limit of 15 MW has been set, which will jeopardise further growth.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The production of electricity from RES showed moderate growth during the second half of the 1990s. The relatively limited growth has to be seen in correlation with the high overall production and share of RES-electricity dominated by large hydropower. The total RES electricity production (compare Fig. 1 and Fig. 2) grew from slightly below 35 TWh in 1990 to about 40 TWh in 2002 (only 30 TWh in 2003 due to an extremely bad hydraulic year!). The largest share of this growth is attributed to production from large hydro. The electricity produced from large hydropower grew from 29.0 TWh in 1990 to 35.3 TWh in 2002. The installed large hydro capacity grew by only 0.7 GW during this period, which corresponds to an additional power production of about 3TWh. A major part of the increase in RES-E generation is therefore due to the annual volatility of large hydropower. Especially when judging the figures for 2001 it has to be taken into account that the year 2001 was a very good hydraulic year allowing above-average hydroelectricity production. The growth of small hydro electricity generation (4.0 TWh in 1990 to 4.2 TWh in 2002) is more or less in line with the increase of capacity (816 MW in 1990 to 843 MW in 2002). In fact, the development of small hydro lagged far behind the potential that is seen for this source in Austria.

The installed capacity for electricity generation from solid biomass was almost doubled in the period from 1993 to 2002 (414 MW to 750 MW). The electricity generated grew approximately at the same rate (from 984 GWh to 1 750 GWh). A major share (1400 GWh) of the biomass electricity is attributed to industrial wastes, especially in the paper industry. The remaining 202 new biomass plants produce only a minor share of 350 GWh annually. The biomass plants based on industrial waste are not considered for the purposes of the quota in the Austrian Renewable Energy Act.

Only RES such as PV and wind energy where the use started basically from scratch could achieve significantly higher growth rates. In the case of wind energy a very strong growth occurred in 2003 as a result of the feed-in tariffs that were introduced. The installed capacity grew by almost 200% to about 415 MW in 2003 compared with a growth of only 40% in the year before. Even in absolute terms this growth is rather impressive. It is, however, highly questionable whether it will continue in 2004 owing to the decision by the Verbund APG AG to stop awarding feed-in contracts for new renewable plants, which was only revoked in March 2004 and caused great uncertainty. [36]

[36] The resulting additional costs due to the promotion of 'new' RES are partly paid by all consumers in form of an additional charge per kWh. Of importance in this context is the fact that the law explicitly contains a budget restriction - i.e. the charge is capped to initially 0.22 EURcent/kWh. Due to the prospering development of new RES-E in 2003 a need to increase the cap occurred. Hence, no approval to do so was given before March 2004. As a consequence high uncertaintyprevailed.

Table 1 shows the electricity generation from RES for the years 1997 and 2002 as well as the average annual growth during this period. It can be seen that very high growth rates are obtained only by the new RES-E biogas, wind and PV. However, since the Austrian RES-E sector is mainly dominated by large hydropower, which is hardly growing at all, the total growth of RES-E in Austria is also very limited. Based on total demand, the share of RES electricity in Austria amounted to 68% in 2002 compared with 70% in 1997.

>Hänvisning till>

Figure : RES electricity production in Austria up until 2002 [37]

[37] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used

>Hänvisning till>

Figure : RES electricity production in Austria up until 2002 excluding large hydro

Table : RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

The RES heat sector shows a somewhat ambiguous picture. Whereas the penetration of biomass heat production was decreasing over recent years, heat production from solar thermal heat and from geothermal heat including heat pumps increased (compare ). But even though the use of biomass heat was falling slightly, it is still by far the most important source for RES-heat, making a contribution of 2.4 Mtoe in 2001. The strong position in absolute figures is due to the continued and widespread use of traditional biomass-based heating. The installed collector area for solar thermal heat generation in Austria grew from 433 thousand m2 in 1990 to 2.66 mill. m2 in 2002. Even higher growth was reached for geothermal energy.

Table : RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

* Biomass heat only until 2001

The use of liquid biofuels increased by an average of 17 percent in the period from 1997 to 2002 (compare ), reaching a level of 26 ktoe. In the light of this very moderate absolute contribution to the fuel use, the growth rates could be judged as not very high. The biodiesel production capacities amount to 45 ktoe in 2003 and 90 ktoe in 2004.

Table : RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure : Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Austria

Table : Policy assessment for RES - Austria

>Plats för tabell>

// Sufficiency to promote RES

* // Hardly any or no support

** // Little support

*** // Moderate support

**** // High support

***** // Very high support

BELGIUM

1. Summary of RES markets and policy

Background

The three regions of Flanders, Brussels and the Walloon region implement the national energy policies. It is because of this distribution of implementation that the support differs per region. The Flanders market has been fully opened for competition. In the Walloon region households are only free to choose their supplier when they are supplied exclusively by green electricity suppliers (who have to sell a minimum of 50% of electricity from renewable sources).

RES targets

The RES-E target to be achieved by Belgium in 2010 is 6% of gross electricity consumption.

The target in the Walloon region equals 7% for 2007, for renewable electricity and CHP. In 2005, targets for the period Jan 2008 onwards will be decided. In Flanders the target is 6% for 2010. In Brussels proposed green electricity targets for electricity suppliers are 2% for 2004, 2.25% for 2005 and 2.5% for 2006.

Status renewable energy market

Three different green certificate markets have started, one in Flanders, the Walloon region and the Brussels region. Because of the possibility of banking of certificates and increasing penalty rates and a shortage on certificates not much of trading has taken place, it is more favourable of paying penalties the first year and use the certificates in later periods. The three regional different systems complicate the implementation of RES-E market.

Main supporting policies

The main promotion schemes for RES in Belgium are Green certificate system with mandatory demand or minimum feed-in tariff. Minimum prices are:

Wind offshore: 9 EUR ct/kWh

Wind onshore: 5 EUR ct/kWh

Solar: 15 EUR ct/kWh

Biomass and other RE: 2 EUR ct/kWh

Hydro: 5 EUR ct/kWh

A second main driver for RES investments is the set of investment support schemes available.

Major issues

Flanders and the Walloon Region introduced a green certificate system in 2002. The development of RES-E is up to now shy. The year 2004 is crucial for completing the analysis of this country.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Development of the renewable electricity production in Belgium over the last decade is shown in Figure 1. Hydropower electricity accounts for the largest contribution to total renewable electricity production, with a stable annual production of around 330 GWh over the last decade, corresponding to a share of 31% of the total RES-E production in the year 2002. The share of electricity from biomass (biogas, biowaste, and solid biomass) shows an increasing trend in the last years. Wind energy had a low installed capacity of 34 MW in 2002 and 68 MW in 2003. For achieving the 6% target by 2010, the average annual growth has to increase (acceleration of current RES-E measures) and efficiency instruments are needed for controlling the electricity demand.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [38] in Belgium

[38] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

2 shows that also the RES-heat production has grown, although to a lesser extent than the RES-electricity production. Biomass heat is by far the major source of RES-heat, but it can be seen that the increase of solar thermal heat and geothermal heat has been more pronounced over recent years.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

* Biomass heat only until 2001

The biofuel sector in Belgium is virtually non-existent, as can be seen from 3.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Belgium

Table 4: Policy assessment for RES - Belgium

Belgium is divided in three regions Flanders (F), Wallonie (W) & Brussels (B). Federal supports can be recognized by Fed

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

CYPRUS

1. Summary of RES markets and policy

Background

Cyprus is almost totally dependent on oil imports for its energy supply accounting for 91% of the primary energy supply. The burden of cost of energy imports on the economy of Cyprus is considerable.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 6% for Cyprus.

Status of the renewable energy market

Cyprus plans full liberalisation of the electricity market to achieve until 2005. There is no electricity import or export. Almost all energy is produced from imported oil and diesel. The Electricity Authority of Cyprus (EAC) plans to invest in a new fossil fuel power plant, which would lead to an excess capacity for the next few years, being a major barrier for renewable development. Solar thermal energy is the major available renewable energy in Cyprus, and it is traditionally used by hotels and households for thermal purposes. The Government has recently adopted the "New Grant Scheme For Energy Conservation and the Promotion of the Utilization of Renewable Energy Sources" effective from 2003 to 2007.

Main supporting policies

The "New Grant Scheme For Energy Conservation and the Promotion of the Utilization of Renewable Energy Sources" provides financial incentives in the form of governmental grants (30-40% of investments) for investments in wind energy systems, solar thermal, PV, biomass, landfill and sewage waste using RES. There is a fixed purchase price for RES by EAC which is 6,3 EUR cents/kWh (3,7 cyp. cent/kWh). In addition to that EAC pays a special premium depending on the technology used from a Special Fund, financed by a levy on electricity consumption. The feed-in tariffs are as follows:

Wind: first five years: 9,2 EUR cents/kWh (5,4 cyp. cent), for the next 10 years: 4,8 EUR cents/kWh to 9,2 EUR cents/kWh (2,8 to 5,4 cyp. cent/kWh) according to the mean annual wind speed.

Biomass, landfill and sewage: 6,3 EUR cents/kWh (3,7 cyp. cent/kWh)

PV up to 5 kW: 20,4 EUR cents/kWh (12 cyp. cent/kWh)

Key factors

Although the government intents to make Cyprus less dependent on imported energy, the energy infrastructure in Cyprus is set up for fossil fuel generation.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Virtually all electricity in Cyprus (around 99%) is produced with oil and diesel. There is very small amount of electricity from renewable energy, either solar, small-hydro or biomass. Wind is not used up to now for electricity generation.

However, the total energy consumption is slightly different. 3.6% energy is provided by solar thermal. At the moment 92% of all houses and 50% of the hotels have installed solar water heaters. Cyprus has more solar collectors per capita installed than any other country in the world.

Table1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

There is no biofuel production in Cyprus.

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 1: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Cyprus

CZECH REPUBLIC

1. Summary of RES markets and policy

Background

The Czech Republic as many other central European countries has a good supply of cheap coal and lignite based energy. However there have been serious efforts made to increase the share of renewable with own windmill design, numerous solar thermal installations, biomass and an extended system of small hydro.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 8% for the Czech Republic.

Status of the renewable energy market

The significant excess of generated electricity of around 27,000 GWh/year with the full commissioning of the Temelin Nuclear Power Plant is a major barrier for renewable electricity development for at least another decade. Poor reputation of wind energy caused by premature sales of prototypes to clients. Biomass and hydro are far the most utilised renewables. Geothermal is mainly utilised for balneological and swimming purposes.

Main supporting policies

The main supporting policies in the Czech Republic are:

Minimum feed-in-tariffs annually adjusted. Minimum prices for 2003:

Wind onshore: 9.6 EUR ct/kWh

Geothermal: 9.6 EUR ct/kWh

Biomass and biogas: 8 EUR ct/kWh

Small Hydro: 5 EUR ct/kWh

PV: 19.2 EUR ct/kWh

Tax incentives:

There is an exemption from property tax for five years for conversion of building heating systems from solid fuel to renewable energy. Also there is a tax relief up to five years (concerning income and property) for investment in renewable energy. The import duty on renewable-energy-equipment is reduced.

Low VAT rate (5% instead of 22%) for small facilities (hydropower: 0.1 MW, wind: 0.075 MW, all solar and biomass units).

Reduced VAT rate of 5% paid by final consumer of biomass fuel and heat. Exemption from excise duty for biodiesel fuel.

Key factors

Existing overcapacity on electricity production has historically hampered the development of renewables.

A new Renewable Energy Act is being prepared and should enter into force the first half of 2004.

The Energy Regulatory Office role for setting prices is unclear. This has resulted in large market uncertainty and investors and financiers have consequently held back on new RES-E investments.

Other issues

The present structure of the power production system is a result of the abundant and cheap supply of coal and especially of lignite.

Lack of capital

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Hydropower and biomass are for the moment the only two renewables contributing to RES electricity. Wind energy potential is for the moment nearly unexploited (around 8 MW currently installed). The utilisation of photovoltaic systems is also very limited.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [39] in the Czech Republic

[39] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

In 1999 about 1.6 million tons of dry biomass were used for energy purposes. Other renewable resources of thermal energy were much less significant. The total production of heat from biomass grew from 358 Mtoe in 1997 to 432 Mtoe in 2001. Energy recovery of biogas exploitations has started in the recent years. Even though this shows a great shift in a five-year period, it is only 10% of the real potential of biomass. Geothermal heat is utilised for domestic and swimming pool heating as well as for some small industries. Moreover about 380 geothermal heat pumps have been installed until 2002. In 2002 there were 100,000 m2 of solar collectors in operation.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

In 2001, biofuels already amounted to 1.3% of all automotive fuels.

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in the Czech Republic

DENMARK

1. Summary of RES markets and policy

Background

With the election of the new government at the end of 2001 fundamental changes were made to existing energy policies and targets. Most of the favourable promotion schemes for RES have been abolished. The introduction of a green certificate market has been announced but has not been implemented so far. Except for two offshore wind parks, which were already in an advanced planning phase, the strong RES development observed in the 90's has stopped.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Denmark in 2010 is 29% of gross electricity consumption.

Status renewable energy market

The renewable energy market has dramatically declined over the last two years.

Main supporting policies

The main promotion schemes for RES in Denmark are the following.

Act on payment for green electricity - settlement price instead of formerly high feed-in tariff

Wind onshore:

New installations receive spot price plus (on a monthly basis) an environmental premium (maximum of 1.3 EUR cents/kWh) plus a compensation for offsetting costs (0,3 EUR cents/kWh), in total limited to 4.8 EUR cents/kWh. Turbine owners are responsible for selling and balancing the power. The tariff can be well below the 4.8 EUR cents/kWh in times of a low spot price. The tariff is insufficient to attract new investments.

Wind offshore:

New installations receive spot price plus (on a monthly basis) an environmental premium (maximum of 1.3 EUR cents/kWh) plus a compensation for offsetting costs (0,3 EUR cents/kWh), in total limited to 4.8 EUR cents/kWh. Turbine owners are responsible for selling and balancing the power. The tariff can be well below the 4.8 EUR cents/kWh in times of a low spot price.

Tendering procedure planed but conditions are currently under discussion.

Solid Biomass:

A settlement price of 4 EUR cents/kWh is guaranteed for a period of ten years. Additionally and as a guarantee these plants receive 1 EUR cent/kWh in compensation for an RE certificate.

Biogas:

A settlement price of 4 EUR cents/kWh is paid

Waste:

A settlement price of 1 EUR cent/kWh is paid

Key factors

Termination of the originally high feed-in tariffs. Delay of the implementation of a green certificate scheme. In the new Danish political climate change renewables are of less importance. The feed-in tariffs applied at present are insufficient to attract investments comparable to the development of the last decade.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Due to a focus on environmental issues during the 1980s and 1990s by the Danish governments and the energy administrations renewable energy is already widely used. More than 20 % of the electricity supplied in Denmark is currently based on renewable energy and RES cover approximately 9% of the country's primary energy consumption.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [40] in Denmark

[40] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

The current penetration in terms of the actual power generation is shown in Figure 1. The highest penetration rate as well as the highest growth during the last decade has been achieved by wind onshore. About 5000 GWh electricity was produced by wind onshore power plants in 2002. Up until 1999 economic conditions for wind energy were very stable. All wind generated power was delivered as prioritised dispatch and a feed-in system with a general tariff of approximately 8 EUR cents/kWh. However, over the last few years the situation has changed markedly due to a number of changes to the support schemes. In 2000 the annual installed wind power capacity peaked over 500 MW, but in 2001 only 115 MW was established. In 2002 the installed capacity increased again due to favourable re-powering conditions. Currently the figures for new wind on-shore capacities are very small (about 50 MW in 2003). There was major development with regard to off-shore wind energy in the years 2002 and 2003. In 2002 the off-shore wind park in Horns Rev (160 MW) was completed and in 2003 the large wind farm in Nysted (165.6 MW) as well as three smaller parks went on-line. Accordingly the total installed capacity of off-shore wind energy is about 425 MW. Biomass, especially biowaste, but also solid biomass and biogas, has the second largest RES-E share. The detailed figures can be seen in Table 1. Only very little growth occurred in the biomass sector during 2002 and 2003 because the earlier favourable promotion conditions for biomass were, like those for wind energy, no longer available.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh and average annual growth since 1997

>Plats för tabell>

In the heat sector the dominant renewable energy carrier is biomass, but since 1997 the market has been declining (see 2). Geothermal heat, including heat pumps, has shown the highest growth rate over the last few years.

Table 2: RES-heat production in 1997 and 2002 in ktoe and average annual growth since 1997

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

Despite the rather low liquid biofuel production up until 2002 shown in 3, Denmark reached a biofuel production capacity of 36 ktoe in 2003. This figure is attributable to a number of experimental pilot plants currently being operated. It is not clear whether or not Denmark will launch commercial production of biofuels. If so, biodiesel seems to be the most likely option.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials (2020) of RES electricity heat and transport in Denmark

Table 4: Policy assessment for RES - Denmark

>Plats för tabell>

// Sufficiency to promote RES

* // Hardly any or no support

** // Little support

*** // Moderate support

**** // High support

***** // Very high support

ESTONIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

Estonia has one of the lowest penetration of RES in the region with an extended oils-shale based energy production employing 10,000 people in this relatively small country.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 5.1% for Estonia.

Status of the renewable energy market

There are low opportunities for solar and geothermal. However there is considerable potential in wind and biomass as well as hydro power. The biomass installations need high investment and though there are several wind projects in the pipeline the feed in tariff is hardly more than half of the amount the developers would favour.

Main supporting policies

Electricity Market Act (EMA): electricity price for renewable energy 1.8 times the residential price, so the price for renewable energy is: 5,2 EUR cents /kWh. This price is paid for 7 years for biomass and hydro and for 12 years for wind. The EMA has come into force on July 2003.

Sales Tax Act: 0% VAT for renewable energies

Key factors

Extensive reserve of domestic fuel (10,000 people working in oil shale industry in the country with very high unemployment rate).

Changes in Energy Law open the possibilities for producing wind energy profitably and start manufacturing wind generators and their components in Estonia.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The share of renewables is 0.2%, because of the huge and cheap supply of electricity from oil shale. This source dominates the Estonian electricity production. Currently there is one wind-farm operational with a total capacity of 1.8 MW. Several projects with a total of 76 MW installed capacity were identified. In Estonia, at present only one 1.2 MW hydro plant exists. The utilization of solar energy in Estonia has no noticeable spreading both for electricity production and heat supply.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production in Estonia up until 2001

The current penetration of biomass is not exactly known but very small. The area occupied by forests constitutes 22 thousand km2 that exceeds a half of the country territory, thus forest residue presents the highest biomass potential.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2001 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

There is no liquid biofuel production in Estonia.

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Estonia

FINLAND

1. Summary of RES markets and policy

Background

The main core of Finnish renewables policy is defined in the Action Plan for Renewable Energy. The most important objective is to increase the competitiveness of renewable sources for the future. The plan has a strong emphasis on R&D activities to achieve this result in the long term. Energy taxation of fossil fuels forms the main instrument for implementation of renewables in the short term.

RES targets

The RES-E target from the EU directive for Finland is 31.5% of gross electricity consumption in 2010. A national target for 2025 has been set which is aimed at increasing the use of renewable energy by 260 PJ.

Status renewable energy market

Renewables currently cover around 28% of the Finnish total electricity consumption supplied by two key sources: hydro power (70%) and biomass (30%). Over the past decade a significant increase has been achieved in the deployment of biomass, in particular in the form of CHP and district heating systems.

Main supporting policies

Exemption from energy tax for renewable electricity. Unlike electricity from fossil or nuclear sources renewable electricity is exempted from the Finnish energy tax paid by end-users. This brings the following benefits for renewables:

wind 69 EUR /MWh

biomass / mini-hydro 42 EUR /MWh

biomass heating fuels 1 EUR /GJ (compared to natural gas)

Investment subsidies are available for new investments which receive a subsidy of 30% (wind: 40%).

Key factors

Subsidies provide absolute certainty regarding lower investment costs. Tax exemptions help to bridge gap with fossil and nuclear competitors. Nevertheless in the case of wind energy, available support is not enough to plug the gap. The existing support systems have allowed a substantial increase to be achieved in the use of biomass for electricity production and district heating.

Political changes and some uncertainty about future energy support programmes have resulted in new renewable energy investments being withheld.

Other issues

The value of total available support does not completely plug the price gap with fossil or nuclear based competitors. This holds in particular for wind energy.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The development of the renewable electricity production over the past decade has resulted in a 30% increase since 1990. In absolute figures bio-energy showed the strongest growth due to a strong expansion of biomass-fueled CHP and district heating. By its efforts Finland is now the largest generator of electricity from biomass within the EU. Nearly 10% of the domestic electricity demand is now met by biomass. Hydro power, however, still remains the largest source of renewable energy in Finland. The use of wind power and photovoltaics is still in its early stages in the Finnish electricity market. In 2002 a total of 51 MW was installed.

The current penetration in terms of the actual power generation is shown in Figure 1 up to 2002 from Eurostat data. The fluctuations reflect the volatility in the supply of hydro power due to variations in weather conditions from year to year. Recent figures for 2002 indicate that electricity from biomass reached a level of 10 TWh. A similar amount was produced by hydro power in 2002. According to the total demand the share of RES electricity in Finland amounted to 25% in 2002 compared with 25% in 1997.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [41] in Finland

[41] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Finland up until 2002 without large hydro

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

In the heat sector the use of biomass, in particular in new CHP and district heating installations, has grown substantially over the past decade (by nearly 50% compared with 1990). This substantial growth rate has fallen somewhat of late. With the use of biomass for heating purposes, Finland has become one of the leading Member States within the EU when it comes to the share of heat from biomass in the total energy demand for heating purposes. Solar thermal collectors and heat pumps have been introduced in Finland, but their contribution still remains small.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

* Biomass heat only until 2001

Biofuel for transport has not reached any significant level so far in Finland.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Finland

Table 4: Policy assessment for RES - Finland

>Plats för tabell>

FRANCE

1. Summary of RES markets and policy

Background

France has introduced legislation which provides a strong financial support scheme for renewable energy based on feed-in tariffs. These measures took effect in 2001 and 2002. Before this change, implementation was dependent on modest subsidy programmes.

RES targets

The RES-E target from the EU directive for France is 21% of gross electricity consumption in 2010.

Status of the renewable energy market

Renewables cover currently around 16% of the French total electricity consumption. This supply is met mainly by hydro power. Despite significant resources wind, biomass and geothermal energy currently play an insignificant role in the electricity sector. The current use of heat from RES amounts to approximately 6,0 Mtoe which covers 7% of the domestic energy consumption for heating purposes. The use of biomass forms the main source for renewable heat and is relatively stable in size.

Main supporting policies

Feed-in tariffs:

For renewable energy installations up to 12 MW, guaranteed for 15 or 20 years. Tariffs depend on source type and may include a premium for some sources. Rates are adjusted for inflation.

PV-Systems: 15 EUR cents/kWh

Hydro: Standard rate of 6 EUR cents/kWh, premium up to 7,5 EUR cents/kWh

Biomass: Standard rate of 4,9 EUR cents/kWh, premium up to 6 EUR cents/kWh

Sewage and landfill gas: Standard rate of 5,5 EUR cents/kWh, premium up to 6 EUR cents/kWh

MSW: Standard rate of 3,5 EUR cents/kWh, premium up to 4 EUR cents /kWh

Wind:

8,5 EUR cents/kWh for the first 5 years after installation, then 6,5 EUR cents up to 10 years after installation and 3EUR cents/kWh for a further 5 years.

A tendering system is in place for renewable energy installations > 12 MW. Tenders follow an open bidding procedure, where the winner is awarded a guaranteed-price contract. The tariff contracted depends on the bid. Calls for projects have published for biogas, wind onshore and wind offshore with a total power capacity of 250 MW.

Key factors

The level of the tariff is clearly high enough to only attract small and medium wind-energy projects. Tariffs for other renewables seem relatively low or moderate. Guaranteed periods under the new scheme are sufficiently long to secure investments.

Administrative and grid barriers persist.

Uncertainty in winning a bid for projects larger than 12 MW due to the tendering procedure.

Other issues

The new feed-in tariffs may provide a strong incentive if major obstacles like administrative and grid barriers can be removed.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The development of renewable electricity production over the past decade has resulted in a 14% increase since 1990. This increase is almost entirely due to more hydro power production. Existing installations in particular have increased their output as there was only a modest growth in new capacity. Biomass is the second-largest source of renewable electricity and its use has also risen over the past decade. However, its contribution to the total renewable electricity generation is small (5%). The use of wind power and photovoltaics is still in its early stages in France. France has a considerable geothermal potential.

Current penetration in terms of the power actually generated is shown in Figure 1 up to 2002 (Data from Eurostat). The fluctuations reflect the volatility in the supply of hydro power due to variations in weather conditions from year to year. In 2003 installed wind power increased by 91 MW to total 239 MW. Photovoltaic solar power rose by 3 MW to a total capacity of 17 MW.

On the basis of total demand the share of RES electricity in France amounted to 14.4% in 2002 compared with 15% in 1997.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [42] in France

[42] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in France up until 2002 without large hydro

Table 1: RES electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Unlike renewable electricity, the heat sector has remained more or less stable over the past decade. The current use of heat from RES amounts to approximately 10 Mtoe, which covers 7% of the domestic energy consumption for heating purposes. The use of biomass forms the main source of renewable heat and is relatively stable in size. The largest contribution comes from wood-firing in households, which covers 90% of the heat production from RES. Geothermal heat is the second-largest form of heat in France. Like biomass, its contribution has remained stable over past years. The figures for recent years demonstrate that solar thermal collectors and heat pumps have attracted sizeable investments especially from private households. A total collector area of about 0,7 Mio. m2 was installed by the end of 2002.

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

France is within Europe one of the leading Member States in the production and use of biofuels for transport. Production levels are similar to Germany's.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in France

Table 4: Policy assessment for RES - France

>Plats för tabell>

* Time implemented, duration of support and operational period are specified for the main instrument supporting the deployment of the selected renewable energy technology. The main instrument is indicated as the first instrument in the first and second row of the table.

Elaboration of support:

1) Degree and duration of support 2) Non-economic factors (e.g. grid constraints, social constraints and administrative barriers)

* // Insufficient support or very strong barriers

** // Little support or significant constraints

*** // Reasonably sufficient support or acceptable market conditions

**** // High support or good market conditions

***** // Very high support or very good conditions

GERMANY

1. Summary of RES markets and policy

Background

The stability of political support has stimulated continuous and high levels of growth especially in the case of wind energy, PV and solar thermal installations over the past decade. But the sectors of liquid biofuels, heat pumps and to a lesser extent biomass electricity, and biomass heat have also shown relevant growth rates. A new feed-in tariff system is proposed that will lower the tariffs for wind on-shore, increase tariffs for biomass electricity, geothermal electricity and introduce a feed-in tariff for the refurbishment of large hydro.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Germany in 2010 is 12.5% of gross electricity consumption (in 2020 10% of total energy consumption and 20% of electricity consumption).

Status of the renewable energy market

The renewable energy market in Germany is mature and showing large growth rates even at high penetration rates. Biomass might be considered as the only source that is significantly lagging behind expectations.

Main supporting policies

The main promotion schemes for RES in Germany are the following.

Renewable Energy Act - feed-in tariff (present scheme) (proposed new law to be implemented in 2004)

Wind: 9 EUR cents/kWh for at least five years after installation. Reduction of tariff to 6 EUR cents/kWh depending on yield of system. Yearly reduction of tariff by 1.5%.

Biomass: up to 500 kW: 10 EUR cents/kWh, up to 5 MWp: 9 EUR cents/kWh, up to 20 MWp: 8,6 EUR cents/kWh,

Hydro, landfill gas, sewage gas: up to 500 kW: 7,7 EUR cents/kWh, form 501 kW to 5 MW: 6,6 EUR cents/kWh

PV: 48 EUR cents/kWh, yearly reduction of tariff by 5%. Starting in 01/2004 FIT of 59 EUR cents/kWh.

(Proposed new law to be implemented in 2004 will contain different tariffs)

Market Incentive Program: Investment subsidy for most sources except wind

Income tax regulations on wind energy investments

Environment and Energy Efficiency Programme: subsidised loans for major share of wind investments

Full exemption from mineral oil tax and environmental tax for all pure liquid and solid biofuels in heat and transport.

Key factors

Partially exploited potentials and limited grid capacity in the northern parts of Germany are currently hampering the growth of onshore wind energy for much of the market. Offshore wind energy is developing more slowly than expected due to high costs and unsolved technical problems (long distance from land and deep water). Biomass development is slower than expected due to fuel price uncertainty and high infrastructure costs. Most of the low-cost potentials (wood wastes) have already been exploited. The proposed new renewable energy act will have a major impact on wind, biomass and large hydropower. The current relatively high feed-in tariffs combined with reasonable investment subsidies and loans has generated a considerable RES market. The termination of the 100 000 roofs programme would have led to a significant slowdown of PV development, however this is now being compensated by higher feed-in tariffs as from in January 2004.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The developments in renewable electricity production have been very dynamic in Germany over the recent years. In absolute figures wind energy showed the strongest growth reaching the combined generation potential of large and small hydropower at the end of 2003 of about 25 TWh. The actual generation of wind energy in 2003 was lower at about 18.5 TWh due to a wind year that was 16% below average as well as due to the fact that most wind turbines are installed at the end of the year. About 50% of the European wind energy capacity is installed in Germany. Hydropower has the second-largest RES-E share, but it has not been showing any significant development over the last five years. Biomass electricity, including the biodegradable fraction of municipal waste, is the third most important RES-E source with about 6.2 TWh of electricity production in 2002. Strong growth rates have also been achieved in the area of photovoltaics, reaching an installed capacity of 258 MW and a generation potential of about 190 GWh in 2002 and about 260 GWh in 2003.

Penetration in 2001 in terms of actual power generation is shown in Figure 1. For wind and hydropower in particular this graph does not truly reflect the development of the installed capacities because of the volatility of power output over the year. In Table 1 electricity generation from RES is shown for the years 1997 and 2002 as well as the average annual growth during this period.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [43] in Germany

[43] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore, hydro power and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

In the heat sector the growth was less rapid than in the electricity sector although solar thermal collectors and heat pumps have attracted sizeable investment especially from private households. A total collector area of about 5 million m2 was installed by the end of 2002. Biomass heating is largely dominated by wood and wood-waste applications in households and a growing share of biogas, accounting for about 13% of the biomass heat consumption by the end of 2001. The production of heat from wood in households remained quite constant over recent years.

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

The biofuel sector bas been growing very rapidly over the last 10 years, showing a doubling of production every two years. The existing biofuel mix is based almost entirely on biodiesel produced from rapeseed.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

The mid-term potentials [44] of RES in the sectors of electricity, heat and transport are shown in Figure 2.

[44] The exact definition of the "mid-term potential" can be found in Annex I - Methodologies of the final report. Compared with the technical potential the mid-term potential represents the so-called realisable potential, taking into account socio-economic restrictions, maximum annual growth restrictions, capacity of RES production industry, etc.

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Germany

Table 4: Policy assessment for RES - Germany

>Plats för tabell>

* Environment and Energy Efficiency Programme of "Deutsche Ausgleichsbank"

// Elaboration of support

* // Insufficient support

** // Little support

*** // Reasonably sufficient support

**** // High support

***** // Very high support

GREECE

1. Summary of RES markets and policy

Background

The current development of RES in Greece showed the first significant growth in the field of active solar thermal systems stimulated by a deduction of the taxable income for final users. However, this measure is temporarily on hold for budgetary reasons. Law 2244/94 on Electricity from Renewables has played a decisive role in starting the large-scale development of RES through private investments The combination of feed-in tariffs (introduced by 2244/94) and subsidies in the order of 40% of the investment cost (provided either through the development law or the 3rd Community Support Framework-CSF) created a large measure of interest among investors. Most of the activity has been concentrated on wind energy and active solar thermal systems. Administrative barriers represent the major constraint to further growth.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Greece in 2010 is 20% of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

Greece has a mature RES market especially for active solar thermal systems, hydro and geothermal installations in the heat sector. The general promotion schemes have been in place for a considerable time already and have undergone only slight change (degree of support) of late. A recent inter-ministerial decision is aimed at reducing the administrative burden affecting RES installations, as well as some geothermal projects.

Main supporting policies

The main promotion schemes for RES in Greece are the following.

Law 2244/94 (feed-in tariff) and Law 2773/1999 (liberalisation) (Feed-in tariff of a bout 7,8 EUR cents/kWh on the islands and 7 EUR cents/kWh on the mainland)

Development Law 2601/98. The Law supports investment activities (including energy investments) of private companies (investment subsidy of about 30%).

The Operational Programme 'Competitiveness' of the Hellenic Ministry of Development is part of the 3rd Community Support Framework (State aid for RES investments, ranging from 30 to 50%).

Law 2364/95 introduces a reduction of the taxable income of final users installating renewable energy systems in private buildings (75% of costs for purchase and installation is tax-deductible).

Key factors

The big danger is that the construction and upgrading of the grid lines will be delayed, postponing as a consequence the development of RES. This fact, in combination with the administrative difficulties and grid connection obstacles causing problems with obtaining construction permits for wind and biomass power plants constitutes the biggest barrier. However, according to the latest inter-ministerial decisions, the licensing procedure for RES power plants will be streamlined and made more efficient. It remains to be seen over the next months how effective this decision proves to be. With regard to the upgrading and extension of power transmission lines, which also contribute to the further deployment of RES, expropriation procedures are being shortened and simplified to speed up implementation for the 2004 Olympics.

The Greek Government has also established a set of rules for the rational use of geothermal energy in line with the Community's view. Any geothermal field is considered to be a single-entity deposit, and a-source that cannot be split up. A specific bidding procedure has been established for the whole range of products, by products and process residues obtained from a geothermal source.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The current status and development in the renewable electricity production in Greece is mostly dominated by traditional RES-E sources such as large-scale hydropower. A major part of the RES-E output is effected by annual fluctuations of precipitation. In 2002, the electricity generated by hydropower accounted for around 2.7 TWh (excluding pumped storage hydro energy). The utilisation of small-scale hydropower has increased moderately over the last 6 years.

Wind energy has been growing modestly since 1997, reaching about 375 MW or 0.5 TWh in 2002. As explained in the policy summary, particular non-technical barriers such as obtaining installation permits for electricity generated by wind turbines, have hindered its development to some extent. In accordance with approved Ministerial Decision 1726/2003. [45], the Greek Government decided to streamline and speed-up its licensing procedure for RES power plants. As a result of these actions, it can be expected that the wind sector will grow more dynamically over the coming years.

[45] 2nd National Report Regarding Penetration Level of Renewable Energy Sources in the Year 2010, Page 6, Athens, October 2003.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [46] in Greece.

[46] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Greece up until 2002 without large hydro

With regard to the heat sector, Greece has increased considerably its national geothermal heat capacity (by about a factor of three) since 1997. This increase resulted from the installation of different projects accounting for approximately 80 MWth in 2002. The Greek Government has established a set of rules for the rational use of geothermal energy. A specific bidding procedure was established for the whole range of products, by-products and process residues obtained from geothermal sources.

With respect to other technologies, solar thermal panels show a moderate 7 percent growth rate from 1997. As a result of tax incentives in this sector, the total cumulative capacity for solar thermal systems increased up to 2.8 million m2 in 2002, with Greece now being the second country in Europe after Germany. However, these support mechanisms are temporarily on hold for budgetary reasons and a future prospects look gloomy.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

* Biomass heat only up until 2001

With regard to liquid biofuels production, Greece has been a dynamic country at the experimental stage with several pilot projects related to the different technologies for the production of biofuels. However, currently there is no commercial-scale production. The pilot projects tested so far, looked at the production both of biodiesel and bioethanol fuels for transportation purposes derived from various traditional crops such as wheat, corn, fried and waste oil, sunflower and rape seed. If these attempts prove to be cost-effective in the long run, major support mechanisms for the industry are expected to be implemented in the coming years.

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Greece

Table 4: Policy assessment for RES - Greece

>Plats för tabell>

Sufficiency to promote RES

* // Hardly any or no support

** // Little support

*** // Moderate support

**** // High support

***** // Very high support

HUNGARIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

Hungary is net importer of energy. 70% of the total energy demand of Hungary is covered by import. The energy policy does not include significant actions towards renewable energy sources.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 3.6% for Hungary.

Status of the renewable energy market

There would be good opportunities for biomass, solar, geothermal and some wind energy development, although the investment climate was not favourable until now and only very few investment has taken place with different multilateral funding.

Main supporting policies

Ministerial Decree 56/2002: Guaranteed feed in tariff (on indefinite term), beginning in January 2003, all energy generated from renewable energy resources must be purchased between 6 and 6,8 EUR cents/kWh, not technology specific.

Key factors

No coordinated national action for RES penetration. Insufficient investment climate, although various funds available.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The penetration of the renewable energy sources in the Hungarian primary energy production is relatively small, 3.6 per cent. The share of RES in electricity production is even lower, 0.6 per cent. However due to the building of large hydropower plants in the 1970s on the Tisza river and several small hydro power plants (built in 1930-60) the hydropower has a notable share among the renewable sources. The capacity of the three largest hydropower plants is 43.8 MWe. They provide about 200 GWh of electricity annually. The installed hydro power capacity has been not increased in the last 30 years and further penetration of the hydropower - excluding the refurbishment of the old plants - is unlikely as it faces opposition. Photovoltaic applications have been implemented on an experimental basis in the telecommunications and other sectors, but this technology has not yet reached wide scale of commercialization in Hungary. Wind energy has for the moment a symbolic representatition (2 MW).

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [47] in Hungary

[47] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore, hydro power and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Biomass accounts for the largest share of Hungary's renewable energy consumption. Currently fuel wood combustion is the primary use of biomass. Forestry wastes and sawmill by-products are currently burnt in furnaces to provide heat for the forestry industry or briquetted for retail sale. Nearly 40 percent of the round wood production is used for energy purposes. Consumption of biomass heat in 2001 amounted to 302 Mtoe mainly based in solid biomass uses. One of the largest exploited renewable energy resources in Hungary is geothermal energy with approximately 350 MW of installed capacity for heat generation. The geothermal energy and thermal water is used mainly for balneological purposes and for heating of the bath facilities. In the last 10 years there were several projects completed in the south-eastern part of Hungary for district heating and greenhouse heating. The penetration of heat pumps is proceeding only slowly - however there are several residential and office buildings heated with this technology - because of the high investment costs and that it is relatively unknown. Limited use of solar energy for water and space heating has been observed, based on flat plat collectors.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

A National Biodiesel Programme has been launched some years ago with some pilot factories started but due to discontinuous support, the programme has not given any important results.

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Hungary

IRELAND

1. Summary of RES markets and policy

Background

Ireland is the last EU country that uses a tendering scheme as the main instrument in supporting renewable energy. The Alternative Energy Requirement (AER) is a competition for investors in which the lowest bidders are offered a Power Purchase Agreement of up to 15 years. The first four competitions were held between 1995 and 1998. Rounds 5 and 6 were held in 2003. The market for household and small industrial consumers is open only for 100% green consumers, resulting in new market entrants that offer competitive green power contracts and investments in commercial wind parks (i.e. not funded through AER).

RES targets

The RES-E target to be achieved by Ireland in 2010 is 13.2% of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

AER round 6 closed in April 2003. In Ireland there is no real voluntary market for renewable electricity.

Main supporting policies

The Alternative Energy Requirement (tendering scheme) is the main support instrument. Targets and purchase prices specified for the technologies are shown below. No support is provided for renewable heat and biofuels except promotional projects for biofuels that may receive tax exemption.

Technology Support level (EURct/kWh) Specifics

Large-scale wind 5.216 up to 400 MW

Small-scale wind 5.742 up to 85 MW

Offshore Wind 8.4 up to 50 MW; indicative price cap only

Biomass 6.412 up to 8 MW

Biomass-CHP 7.0 up to 28 MW

Biomass-anaerobic digestion 7.0 up to 2 MW

Hydro 7.018 up to 5 MW

Key factors

- The tender is a stop-start programme where the future of target-setting is unknown (both levels and technology preferences).

- The AER tends to lead to relatively poor quality of equipment as the lower-price bids win the competition.

- No stimulation is provided above the targets set.

- Projects eligible may not exceed certain capacity levels which may lead to a certain inefficiency of the project design.

- A lack of co-operation exists in the Irish RE industry as a direct result of the tendering scheme.

- Long-term certainty of supply contract (up to 15 years, for biomass-CHP only 10). A market-based instrument that includes element of competition.

Other issues

An official consultation document on future renewable energy policies is currently being prepared.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Traditionally, hydropower is by far the most important renewable electricity source in Ireland, though in recent years production from other RES-E such as wind and biogas has been increasing. In 2002 the combined production of small-scale and large-scale hydropower stations was 912 GWh, which corresponds to 73% of the total RES-E production for that year.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [48]

[48] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Figure 1 shows that electricity generation from wind has increased from 0.2 GWh in 1990 to 330 GWh in 2002. The contribution of wind power to overall electricity generation from RES in 2002 was 27%. Installed wind power capacity at the end of 2002 was 137 MW. In 2003 installed wind power capacity increased by 49 MW up to 186 MW at the end of 2003. Electricity production from biogas in the year 2002 was 81 GWh, accounting for a contribution of about 7% to the overall electricity generation from RES. Finally, it can be noted that in Ireland there is virtually no RES-E production from solid biomass. The share of RES electricity in overall electricity consumption in Ireland increased from 3.6% in 1997 up to 5.1% in 2002, as shown in Table 1.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES-electricity production in Ireland up until 2002 without large hydro

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2 shows data regarding the penetration of RES-heat in Ireland. Biomass heat production over the last few years has been increasing at an average rate of 8% per year. Total biomass heat production in 2001 was 145 ktoe. It can be seen that solar thermal heat and geothermal heat production is still relatively small-scale compared with biomass heat.

As can be seen in Table 3, the biofuel market is virtually non-existent in Ireland.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials 2020 of RES electricity, heat and transport in Ireland.

Table 4: Policy assessment for RES - Ireland

>Plats för tabell>

Sufficiency to promote RES

* // Hardly any or no support

** // Little support

*** // Moderate support

**** // High support

***** // Very high support

ITALY

1. Summary of RES markets and policy

Background

The Italian RES policy is an integral part of CO2 reduction policies. In 2001 the main support program CIP6 was replaced by a green certificate system with binding targets. Certificates are issued for plants commissioned after April 1 1999 and only for the first 8 years of operation. The certificate system's overall target of 2% was not reached in the first full year of operation. Decree 387 of December 2003 that implements the EU Renewable Electricity Directive increased the target set for 2004-2006 by 0.35% per year.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Italy in 2010 is 25% (76 TWh) of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

Obligatory demand for producers and importers. The GRTN, Italy's Independent System Operator, may sell certificates produced at eligible RES-E plants under the former CIP6 support scheme at a fixed price and only if the market is short to prevent excessively high prices on the market. Voluntary demand for green electricity may be included in the certificate system. The implementation of the Guarantee of Origin will make the voluntary market more transparent and open.

Main supporting policies

- Certificate system with mandatory demand

- Carbon dioxide tax with exemption for RES (biofuels)

- Funds for specific technologies and/or municipalities

Key factors

- Relatively favourable certificate prices up to 8.4 EURct/kWh.

- Certificates are issued only for plants producing more than 50 MWh per year.

- The major problem with developing new production capacity seems to be problems in obtaining authorisation at local level and the high cost of grid connection.

- The carbon tax is relatively high, which offers competition benefits for renewables.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Development of the renewable electricity production in Italy is shown in Figure 1. Hydropower represents around 85 - 90% of Italy's RES-E production, with a total production of 41 TWh of both small-scale and large-scale hydropower stations in 2001. Electricity production from renewable energy sources other than large hydro is detailed in Figure 1. Geothermal electricity is the second most important RES-E source, representing 8% of the RES-E production. Worth mentioning is also the strong growth of the installed wind power capacity, with a factor of 270 in the period from 1990-2002, up to 785 MWe in 2002. In absolute terms the Italian wind market is however still small in size. Installed PV capacity grew by 600% in the same period, up to an installed capacity of 23 MWp in 2002. According to the total electricity demand the share of RES electricity in Italy increased slightly from 16% in 1997 to 16.8% in 2002.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production in Italy up until 2002 [49] in Italy

[49] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Italy up until 2002 without large hydro

Table 1: RES electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Data showing the RES-heat production in Italy can be found in Table 2. Biomass heat and solar thermal heat show strong growth rates of 9% and 21%, respectively. As with RES-E, the contribution of geothermal to RES-heat is substantial, with 213 ktoe produced in 2002.

The production of biofuels in Italy also shows an upward trend, as shown in Table 3. Average growth rate for the production of liquid biofuels since 1997 is 32% per year.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Italy

Table 4: Policy assessment for RES - Italy

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

LATVIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

Imported energy resources account for 65-70 % of the total energy consumption in the primary energy resource balance of Latvia. Therefore the primary reason for supporting renewable resources in energy generation is security of supply and creation of new jobs. Wood and wind are the most prioritized from renewable energy resources for use in electricity generation.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 49.3% for Latvia.

Status of the renewable energy market

From 1996 to 2002, Latvia experienced significant growth in renewable energy projects as developers took advantage of the so-called double tariff, phased out the 1st January 2003. Latvia had a unique feed-in tariff, which was double the average electricity price for a period of eight years after grid connection for wind and small hydro power plants (less than 2 MW). Annual production at small hydropower plants increased from 2.5 to 30 GWh, while output from windpower plants built during the last three years increased to about 50 GWh.

The plan to build an undersea cable from Finland to import cheap energy may jeopardize RES development. The political support of RES has decreased in Latvia since January 2003. The cheap production of electricity from large-hydro and the low regional import electricity prices are obstacles for further RES development.

Main supporting policies

Law on Energy: With the amendment adopted in 2001 that phased out the so-called double tariff by 1st January 2003, regulations fixing the total capacity for installation and specific volumes for next year are annually published. The annual purchase tariff for small hydro power as well as for power plants using waste or biogas is set at the average electricity sales tariff, while tariffs for wind power plants are approved on a case-by-case basis by the regulator.

Other issues

Long-term loans on favourable conditions for projects in private and public sectors

Owners of buildings and other facilities have the right to choose the most cost-efficient type of energy supply.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The hydroelectric facilities provide about 75% of electric generation in Latvia, however, the supply reliability is complicated due to frozen rivers during very low winter temperatures. Total installed wind energy capacity in Latvia is currently very small (about 22.8 MW).

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2001 [50] in the Latvia

[50] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

The biomass energy is mainly used as firewood in small and, as a rule, low-efficient boilers in the private household utilities. Solar energy is practically not used for heat production.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2001 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in the Latvia

LITHUANIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

Lithuania has the highest dependence on nuclear power in its electricity supply of any country in the world, supplied by a single nuclear plant, Ignalina. However, the first of two reactors should be decommissioned in 2005 and the second in 2009. The decommissioning of the nuclear power plant Lithuania should prevent turning back towards fossil fuels as the main source for the electricity production. One of the strategic objectives in the Energy Strategy, 2002 is to strive for a share of renewable energy resources of up to 12% in the total primary energy balance by 2010.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 7% for Lithuania.

Status of the renewable energy market

Especially biomass supply is growing (wood and straw-firing boilers). There is still an important hydro potential. A big investment has been made in 2002 in geothermal energy. Although Lithuania has very good wind potential, there is no development of this energy up to now.

Main supporting policies

Resolution No. 1474 of 5 December 2001: Procedure for promotion of purchasing of electricity generated from renewable and waste energy sources. Average energy prices since February 2002: Hydro: 6.9 EURc/kWh, Wind: 7.5 EURc/kWh, Biomass 6.9 EURc/kWh

Key factors

There are feed in tariffs since February 2002 with no guaranteed time.

There exist delays in supporting secondary legislation (biofuel).

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Large hydro installed capacity was to 112 MW; small hydro to 15 MW. Recently the pump-storage plant Kruonis with 800 MW has been put into service. No wind turbines operate in Lithuania, only a 4 MW demonstration wind project is on the drawing board for a site at Butinge on the Baltic Sea coast.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2001 [51] in Lithuania

[51] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Recently solar energy has been utilized for hot water supply, space heating of premises and drying of agricultural production. Among the biomass energy sources wood was used in Lithuania for space heating of individual houses by burning in stoves with small efficiency. In 1994 waste wood and specially prepared wood chips were started to be used burning them in district heating boilers with higher capacity (> 1 MW). Now the totally installed capacity of such combustion wood boilers achieves around 120 MW. In accordance with the statistic data of 1998 the consumption of wood fuel was equivalent to 571 ktoe. The using of straw fuel in Lithuania was started since 1996. The total installed capacity of straw-fired boilers makes up about 5 MW. Approximately 7500 t of straw is burned annually in these boilers. This amount is equivalent to 2.5 ktoe of primary energy. There are 6 individual geothermal plants with the total capacity of 114 kW. The construction of Vydmantai geothermal plant in Kretinga region has recently started. 41 MW geothermal plant is build in Klaipeda. In the year 2002 this power plant was not yet working in its full capacity, however produced 180 000 kWh thermal energy.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2001 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

There is no biofuel production in Lithuania.

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Lithuania

LUXEMBOURG

1. Summary of RES markets and policy

Background

The 1993 Framework Law is the basis of two main regulations. The ongoing nature of the framework law creates a stable environment and investor confidence. Subsidies are granted to enterprises and companies for investments in eligible technologies, which include solar, wind, biomass, geothermal. Preferential tariffs are given for electricity produced from RES.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Luxembourg in 2010 is 5.7 % of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

The national energy supply company Cegedel just started this year with selling green electricity. The latest support program is limited to 5 years, and there is a limit on RES resources for creating new capacity. Development therefore seems to be restricted.

Main supporting policies

Feed-in tariff: tariff in EUR ct/kWh conditions

Wind, hydro, biomass, biogas: 2.5 up to 3 MW, 10 years

PV for municipalities 25 up to 50 kW, 20 years

PV for non-municipalities 45 - 55 up to 50 kW, 20 years

In addition investors can receive investment subsidies totalling up to 40% of investments.

Key factors

- RES has to compete with combined-cycle technology, a technology enabling the achievement of similar environmental objectives as RES, but more economically.

- Limitations on eligibility and budgets.

- Guaranteed market for electricity from RES provides certainty for investors.

- Broad range of support measures which may be used cumulatively.

Other issues

Some of the support measures seem to have had no or only limited effect. Support measures in general aimed at municipality-level or specific technologies have not resulted in the promotion of RES-E.

In February 2004, the national Parliament approved a modification to the Framework Law for transposing Directive 2001/77.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Development of the renewable electricity production in Luxembourg over the last decade is shown in Figure 1. Hydropower accounts for the largest contribution to the overall renewable electricity production, with a share of around 65-70% over the last few years. Wind makes a small contribution of 27 GWh in 2002. Production of electricity from biowaste shows more stability over time. In the period 1990-2002 electricity production from biowaste was around 23 GWh per year. In Table 2 the electricity generation from RES is given for the years 1997 and 2002, as well as the average annual growth during this period. It can be seen that the contribution of renewable energy sources to the overall electricity generation in Luxembourg was 2.1% in 1997 and 2.2% in 2002.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production in Luxembourg upuntil 2002 [52]

[52] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Data covering RES-heat production in Luxembourg are shown in Table 2. Only biomass heat contributes to RES-heat production in Luxembourg with 25 ktoe in 2001. Production from solar thermal and geothermal sources in 2001 and the years before has been virtually zero. In Table 3 it can be seen that the same is true for the production of liquid biofuels.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

* Biomass heat only until 2001

The biofuel sector in Luxembourg is virtually non-existent. No production data are available.

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Luxembourg

Table 4: Policy assessment for RES - Luxembourg

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

MALTA

1. Summary of RES markets and policy

Background

Energy utilisation in Malta is characterised by a total dependence on imported petroleum products and fossil fuels, low efficiency utilisation and no penetration of alternative sources.

Efforts are being directed towards the identification and utilisation of appropriate alternative sources of energy, including solar energy.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 5% for Malta.

Status of the renewable energy market

No commercial utilisation of renewable energy. The Institute of Energy Technology and others have undertaken pilot projects and studies to assess the potential and applicability of renewable sources, mainly wind and solar power.

Main supporting policies

5% VAT (instead of 15%) on solar applications.

At present Malta is formulating a strategy for renewable energy for the Maltese Islands.

Key factors

Energy infrastructure up to now has been oriented to subsidised oil products although the existing potential for renewable energy sources.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The penetration of the renewable energies in Malta is practically zero. Photovoltaic applications in Malta that were so far restricted to research and demonstration systems will soon be available for everyone to install, according to the regulations to be set by the Malta Resources Authority.

Table 1: RES-energy production in 1997 and 2002

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 1: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Malta

NETHERLANDS

1. Summary of RES markets and policy

Background

Major support measures and market openness resulted in much higher green power consumption, a large surplus of certificates. However, there were no new RES installations. The policy support scheme was criticised and accordingly revised. The new support scheme has been in operation since July 2003 (see below).

RES targets

The RES-E target to be achieved by the Netherlands in 2010 is 9% of gross electricity consumption. A target of 10% total renewable energy by 2020 has been set with an interim indicative total RES target of 5% by 2010.

Status of the renewable energy market

Early in 2004 the total amount of green power supplied to consumers reached 2.4 million. Competition in green pricing and green power supplies has been fierce in the wake of the opening-up of the green power market in July 2001. Investments in renewable energy have been slowing down over the past few years because of political uncertainty about renewable energy support.

Main supporting policies

The new policy programme MEP to support renewable energy investments has been in operation since 1 July 2003. See underneath the subsidy in EURct/kWh. The 2005 subsidies are higher because of the phasing out of the ecotax).

Technology source Tariff 2004(*) Tariff 2005

Mixed biomass and waste: 2.9 2.9

Wind on-shore 6.3 7.7

Wind off-shore 8.2 9.7

Pure biomass large scale: 5.5

Small-scale biomass < 50 MWe 8.2 9.7

PV, tidal, wave and hydro 8.2. 9.7

(*) from 1 July 2004 onwards

Key factors

Budget constraints caused uncertainty about future energy support programmes with a consequent withholding of new renewable energy investment. A new system, the MEP scheme, has improved investment conditions, although the short duration of the tariffs scheme provided has been criticised.

The opening-up of the green power market for small consumers has resulted in strong competition among utilities for green power products. Combined with a relatively high degree of support for energy-tax exemptions and feed-in tariffs for green power, this has led to large increase in the amount of green power consumed.

Other issues

The system for Guarantee of Origin has been launched by renaming the former certificate system a GoO system. Imports are still allowed (foreign GoO), but are not eligible for the MEP subsidy.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

Renewable electricity production in the period 1990-2002 in the Netherlands is shown in Figure 1. It can be seen that in this period annual RES-E production increased from 0.7 TWh in 1990 to around 3.6 TWh in 2002. Solid biomass is the most important RES-E source and accounted for around 35% of the annual RES-E production in the Netherlands in 2002. The second most important RES-E source is generation by on-shore wind. In 2002 installed wind capacity was increased by 40% to 677 MW, corresponding to a production level of 0.9 TWh in the same year.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [53]

[53] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

1 shows the data for electricity generation from RES in the Netherlands for the years 1997 and 2002, as well as the average annual growth during the intervening period. Figures for RES-E penetration in 1997 have been adjusted from 3.5% (including non-biodegradable waste) to 1.8% (excluding biodegradable waste). The overall amount of renewable electricity production is clearly increasing, but faster development is still needed for achieving the 9% target.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

2 and 3 show data indicating the penetration of RES-heat and RES-biofuel, respectively. Biomass heat production in 2001 was 324 ktoe. Solar thermal heat production is still relatively small compared with biomass heat, but an average annual growth rate of 17% since 1997 has been reported for this technology. Production of geothermal heat and biofuels is still a very small market in the Netherlands, with production figures of virtually zero.

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.1. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in the Netherlands

Table 4: Policy assessment for RES - Netherlands

>Plats för tabell>

The Netherlands

(a) Largest current incentive from MAP funds (Environmental Action Plan).

(b) Biofuels have been stimulated so far only by R&D funds. At the end 2003 policies are expected to be formulated for biofuel support in the Netherlands.

(c) Geothermal energy is not used in the Netherlands (note that this definition excludes heat pumps).

>Plats för tabell>

POLAND

1. Summary of RES markets and policy

Background

Coal-fired power and cogeneration plants dominate electricity generation in Poland. However, more than half of the capacity was built in the 1970's and significant investment in new generation and modernization of existing generation is required.

Poland requires that electric utilities maintain a renewable energy portfolio of at least 2.4 percent in 2001 (2.5% in 2002; 2.65% in 2003, etc., 7.5% in 2010 and in the following years) and has established a target of 7.5% of primary energy production from renewable sources by 2010 and 14% by 2020. However, these targets have not yet been enforced, discouraging large scale renewable development. The key resource for achieving the target is likely to be biomass, mainly forestry and agricultural residues and energy crops.

RES targets

The RES-E and primary energy target to be achieved in 2010 is 7.5% for Poland.

Status of the renewable energy market

Biomass covers more than 98% of renewable energy production. Biomass is considered to be the most promising renewable energy in Poland, for both electricity and thermal energy production. This is because of the abundant potential of straw and wood resources in Poland and maturity of this technology. At present there are 200 ha energy crops grown and estimations indicate that 1,5 million ha of arable land is available for energy crops. Polish hydro power has chances for development as neither the big hydro power plants are fully used (due to antiquated equipment) nor the small plants. There is also a considerable wind energy potential with developments in recent years.

Main supporting policies

Green Power Purchase Obligation.

Law on biofuels

Key factors

No clear enforcement mechanism.

Other issues

There are environmental funds on all levels of administration supporting development of RES with grants or soft loans as well as an organisation called ECOFUND that support environmental protection projects, including RES. In addition, low interest credits are available from banks when the money is used for environmental projects.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The total installed capacity of large hydro-electric power stations is around 630 MW, and of the small ones 160 MW. In 2000 33 MW of wind capacity were installed with another 40 MW project under construction (at the beginning of 2003, 57 MW wind capacity were installed). In Poland 30% of the land surface is economically suitable for wind turbine applications, 5% very favourable. Poland has a good technical potential for wind energy development and local manufacturing. Photovoltaic cells are virtually not used in Poland.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [54] in Poland

[54] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

In solar thermal applications, both liquid and air solar collectors are used in a few areas in Poland. The total number of air collectors is estimated at 50-60 units, and their surface area at 6,000 m2. Around 1,000 solar installations for the heating of usable water have been installed in Poland with the total surface area of the collectors exceeding 10,000 m2. Biomass covers over 98% of renewable energy production. Biomass is considered to be the most promising of renewable energy in Poland. Current installed capacity using geothermal energy is approximately 68.5 MWt, of which 26.2 MWt is from heat pumps, which collectively generate 0,02 Mtoe of energy on an annual basis.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Poland

PORTUGAL

1. Summary of RES markets and policy

Background

Extreme dependence on external energy sources has pushed the Portuguese Government to launch several energy plans and financing measures in order to promote RES-E development. Incentives for renewable electricity mainly comprise investment subsidies and RES-E production incentives (through the establishment of a feed-in tariff scheme consisting of a fixed tariff per kWh for each RES technology).

RES targets

The RES-E target to be achieved by Portugal in 2010 is 39.0% of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

In the recently approved energy policy, the Portuguese Government has set goals for the development of RES-E, giving special attention to wind power (with an expected capacity of 3.750 MW by 2010) and small hydro (400 MW). For the implementation of the guarantee of origin the grid operator REN is designated as the issuing body.

Main supporting policies

Feed-in Tariffs for 2003 in EUR cents /kWh

Photovoltaics < 5kW 41.0

> 5kW 22.4

Wave 22.5

Small hydro 7.2

Wind Beyond 2600 hours 4.3

From 2400 to 2600 hours 5.1

From 2200 to 2400 hours 6.0

From 2000 to 2200 hours 7.0

First 2000 hours 8.3

In addition, investment subsidies and tax deductions are used to support renewable energies.

Key factors

Feed-in structure delivers investment certainty. The tariffs differ for different technologies. The various support measures are all part of one national strategy and work well together. A monitoring system will guard the process of RES development

The tax measures may change with government structure or budget.

Other issues

The analysis of the Portuguese target must take into account the important variability of large hydro. Grid capacity problems hamper a larger uptake of renewable electricity in some Portuguese regions. Complex and slow licensing procedures have resulted in long lead times for new renewable installations.

2. Current status and potentials of RES

2.1 Current penetration

The production of renewable electricity in Portugal is dominated by hydro large-scale projects, as can be seen in Figure 1. In 2001 85% of Portugal's RES-E production was from this RES-E source, while in 2002 the share of large hydro of the overall Portuguese RES-E production decreased to 72%. In the period from 1990 to 2002 large-scale hydro power production varied between 4.9 TWh (1992) and 14.2 TWh (1996), with a production of 7.5 TWh in 2002. These variations complicate the monitoring of Portugal's efforts in meeting its renewable electricity target for 2010 (see further sections). Other important RES-E sources are small-scale hydro and solid biomass, with a production of 706 GWh and 1.2 TWh in 2002 respectively. Electricity production from biowaste and wind has started to grow over the last few years. In 2002 Portugal's installed wind power was increased by 43% up to 179 MW, accounting for 362 GWh generated electricity. Since 1997, the non-large-hydro RES-E passed from 1.76 TWh in 1997 to 2.9 TWh by 2002.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [55] in Portugal

[55] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Portugal up until 2002 without large hydro

Table 1 shows the electricity generation from renewable energy sources in 1997 and 2002, as well as the average annual growth during the intervening period. Due to the wide fluctuations in electricity generated from hydro, the share of RES electricity in 2002 was only around 22% compared with 39% in 1997.

Table 1: RES electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2 and Table 3 show data indicating the penetration of RES-heat and RES-biofuel respectively. Biomass heat production over the past few years has been stable at around 1900 ktoe per year. Solar thermal heat and geothermal heat production is still relatively small compared with biomass heat, showing a contribution of 19 ktoe and 90 ktoe respectively. Geothermal heat production showed a very strong increase in 2001, due to a new large demo plant on the Azores. As shown in Table 3, production of biofuels is still a very small market in Portugal, with production figures of virtually zero.

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.1. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Portugal

Table 4: Policy assessment for RES - Portugal

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

SLOVAKIA

1. Summary of RES markets and policy

Background

The Slovak Republic is a net importer of relatively cheap energy from the Czech Republic and Poland. In 1999, energy imports provided approximately 85% of Slovakia's energy supply. An extensive development of small-hydro energy is going on.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 31% for Slovakia.

Status of the renewable energy market

There is no specific support for wind and solar energy. A very small portion of the biomass potential is used and the government's priority is to use this source only in remote, mountainous, rural areas, where natural gas is not available. For small hydro there is an extended development programme with 250 selected sites for building small-hydro. Geothermal is extendedly used for bathing purposes.

Main supporting policies

Energy Strategy and Policy of the Slovak Republic up to the year 2005 (1993)

Energy Act No.70/1998 (2001)

Key factors

Current low energy prices.

An extended development of the hydro potential is going on.

The government does not recognise opportunity in wind and solar.

The government support only biomass investments in remote, mountainous, rural areas.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

With the exception of the hydro power the share of the renewable energy sources did not grow significantly in the last decade in Slovakia. Only the hydroelectric capacity has grown significantly in the first half of the 1990s, due to the building of the Gabcikovo hydro power plant with a capacity of 720 MWe on the Danube. As of 1999, Slovakia had approximately 2,500 MWe of installed hydroelectric capacity. It is expected that 300 MWe of small hydro capacity may be needed from a large number of smaller facilities. There are currently approx. 180 small hydropower plants with the total installed capacity of more than 60 MW in operation in Slovakia. There are no large scale wind turbines up to now. There are installed 40 pairs of photovoltaic panels to 400 kV transmission line poles between Slovakia and Poland since 1998.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [56] in Slovakia

[56] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Geothermal waters in the Slovak Republic are being utilised on 35 locations offering an aggregate heating capacity of 75 MW and generation of 0,05 Mtoe to heat structures, swimming pools, greenhouses (at the town of Galanta it heats 1,240 flats and a hospital). In present, biomass provides only 0.2 % (0,1 Mtoe) of energy, although biomass represents the largest potential of renewable energy of Slovakia.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Slovakia

SLOVENIA

Summary of RES markets and policy

Background

The new Energy Act substituting the Act on Energy Economy from 1986 was promulgated in September 1999. It gives priority to efficient use of energy and renewable energy sources over supplying from non-renewable sources. According to the law, a national energy programme shall be drawn up every five years. The programme shall promote investing into renewable energy sources and efficient use of energy. Hydropower supplies about one-third of Slovenia's electricity generating capacity. However, many of the smaller hydro plants are very old (pre-World War II) and will need to be refurbished to remain operational.

RES targets

The RES-E target to be achieved in 2010 is 33,6% for Slovenia.

Status of the renewable energy market

Renovation of hydropower plants will increase the efficiency of these units, and could add as much as 150 MWe in generating capacity. Refurbishment of existing small scale hydropower as well as increasing the capacity of the large-scale units is part of the Government's renewable energy strategy.

Main supporting policies

Feed-in tariff:

Hydro up to 1 MW: 6.11 EURc/kWh; Hydro 1 to 10 MW: 5.89 EURc/kWh

Biomass up to 1 MW: 6.98 EURc/kWh; Biomass above 1MW: 6.76 EURc/kWh

Wind up to 1 MW: 6.33 EURc/kWh; Wind above 1 MW: 6.11 EURc/kWh

Geothermal: 6.11 EURc/kWh

Solar up to 36 kW: 27.85 EURc/kWh; Solar above 36 kW: 6.11 EURc/kWh

CO2 tax introduced in 1996 amounts to 15 EUR/t CO2.

Key factors

The Regulation provides the framework for contractual relations between the network manager and the qualified energy producer including a contract for a period of 10 years.

Complicated procedures for acquiring the administrative permissions.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The share of renewable energies in Slovenia's energy sector is constant since the beginning of the '90ies. The mostly utilised renewable energy source in Slovenia is hydro-power. It supplies about one-third of Slovenia's electricity generation (3300 GWh/year). Besides the larger hydroelectric generating units, there are approximately 40 very small hydro units with less than 500 GWh/year electricity generated. There are no wind power plants installed in Slovenia. The photovoltaic peak power installed is very low - about 100 kWp. Photovoltaic applications have been implemented on an experimental basis in the telecommunications and other sectors. Biomass has a minimal penetration in electricity production.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2001 [57] in Slovenia

[57] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2001 in GWh

>Plats för tabell>

Biomass, solar and geothermal installations have just a minimal share in the heat production. Wood is an important fuel for space heating, particularly in the residential sector. Forest residues supply about 359 MWth. The existing capacity of geothermal resources in Slovenia amount to about 103 MW of heat plant providing heat to health spas, agriculture and institutions.

Table 2: RES-heat production up until 2001

>Plats för tabell>

There is no biofuel production is Slovenia.

2.2. Mid-term potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity, heat and transport in Slovenia

SPAIN

1. Summary of RES markets and policy

Background

In 1997 Spain introduced a substantial programme to support RES, which has resulted in an enormous growth in new capacity, mainly wind power. Feed-in tariffs and premiums provided high transparency and certainty in the market and are therefore the main driver for this growth. After Germany Spain is the most favourable country for wind investments.

RES targets

The RES-E target to be achieved by Spain in 2010 is 29.4% of gross electricity consumption.

Status of the renewable energy market

Wind power has developed impressively. The biomass sector still needs an integrated policy which recognises the added value of environmental and rural development . Small hydro needs to overcome the administrative barriers.

Main supporting policies

RES producers may choose between a fixed preferential tariff or a (variable) premium price on top of the market price. Investment support is also provided. Tariffs are specified for plants < = 50MW.

Tariffs specified for 2003: premium (EURct/kWh) feed-in (EURct/kWh)

Solar PV (< 5kW): 36.0 39.6

Solar (other installations): 18.0 21.6

Solar thermal-electric: 12.0

Wind: 2.66 6.21

Small Hydro (? 10MW): 2.94 6.49

Primary Biomass: 3.32 6.85

Secondary Biomass: 2.51 6.05

Geothermal, wave and tidal: 2.94 6.49

Key factors

* Transparent support schemes and the high feed-in tariffs deliver high investment certainty.

* Feed-in tariffs are decreased and might become too low to induce new investments.

* Changes due to liberalisation of the sector cause uncertainty.

* Biomass feed-in tariffs were up-to-now too low to develop new capacity.

Other issues

The system for Guarantee of Origin has not been implemented yet. A draft has been formulated within the Ministry of Economy. Some electricity companies have started to sell green power.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The production of renewable electricity in Spain is shown in Figure 1. It can be seen that hydro generated electricity is by far the most important RES-E source, with a contribution of around 16 TWh in 2002, which corresponds to 41% of the total RES-E production for that year. Strong growth in the electricity production by on-shore wind parks can be observed. Spain achieved 4.100 MW at the end of 2002 (more than 6.000 MW at the end of 2003, similar to the total wind capacity installed in USA) producing 9.6 TWh in 2002. On the other hand it should be noted that the production of RES-E from solid biomass was 2.9 TWh in 2002. This accounted for 8% of the total RES-E production in that year.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [58]

[58] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Spain up until 2002 without large hydro

1 shows an overview of the electricity generation from renewable energy sources in Spain in 1997 and 2002, as well as the average annual growth during the intervening period. The electricity generation from RES expressed as share of the overall electricity consumption was 20% in 1997, while it was only 16.2% in 2002.

Table 1: RES electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

* Spain uses a definition for small and large-scale hydro power capacity that is different from the commonly adopted EU definition. In Spain all production capacity lower than 50 MW is considered to be small-scale production capacity.

2 shows data indicating the penetration of RES-heat in Spain. Biomass heat production over the past few years has been stable at around 3300 ktoe per year. Solar thermal heat production is still relatively small compared with biomass heat, but an average annual growth rate of about 10% since 1997 has been reported for this technology.

As can be seen in Table 3, the biofuel market has grown strongly over the past few years. In 1997 virtually no biofuels were produced, while for the year 2002 a production of 119 ktoe was reported.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

Table 3: RES-biofuel production up until 2001

>Plats för tabell>

2.1. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Spain

Table 4: RES-Policy assessment Spain

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

SWEDEN

1. Summary of RES markets and policy

Background

Sweden has followed the route of promoting new renewable sources by a combination of energy taxation and environmental bonus schemes up to early 2003. Since May 2003, however, a major policy change has been implemented by introducing a tradable certificate scheme in order to achieve the cost-effective and market-oriented promotion of renewables.

RES targets

The RES-E target from the EU directive for Sweden is 60% of gross electricity consumption in 2010. Sweden has set up the national target in absolute values (10 TWh additional RES by 2010) together with a 17% obligation of non large-hydro RES-E for end users by 2010.

Status of the renewable energy market

Renewables currently cover approximately 50% of Sweden's total electricity consumption. This supply is covered mainly by hydro power. The use of biomass has increased substantially over the past decade, but its share is still relatively small. Wind capacity installed in Sweden is relatively low although the wind resource in the south of the country is comparable to Denmark's. When the new certificate scheme was drawn up by the Government, market parties expressed fear and reluctance to invest.

Main supporting policies

Electricity certificates for wind, solar, biomass, geothermal and small hydro were introduced in May 2003. The system has created an obligation for end-users to buy a certain amount of renewable certificates as part of their total electricity consumption (increasing to 17% in 2010). Non-compliance leads to a penalty which is fixed at 150% of a year's average price. To secure a smooth transition, price guarantees are available for producers up to 2007. Within the system prices will be settled by supply and demand. Forecasts show expected prices in the range of 1,3 - 1,6 EUR cents/kWh for certificates traded.

For wind energy investment grants which offer 15% reduction of costs will remain available. As a transition measure, an environmental bonus for wind will also be available. This bonus has a value of 1,9 EUR cents/kWh this year and will gradually decline to 0 in 2007

Furthermore exemptions for renewables on environmental taxes are applicable, which provide a benefit of around 1,79 EUR /toe for renewables used for transport or heat supply.

Key factors

The certificate system will form an incentive to invest in the most cost-effective options. Guarantees have been built into the system to secure a smoother transition from the previous system into the new situation. The environmental tax benefits can make some biomass CHP systems competitive.

Under the certificate system, prices may fluctuate from year to year depending on production and new investments. This holds for certificates as well as the commodity price of electricity. Both elements form a source of uncertainty for investment decisions.

Other issues

Since the certificate system is in its start-up phase, the effects are as yet difficult to assess. It may result in a cost-effective development of renewables (thereby excluding some sources from the market). The Government has declared that in the (near) future the certificate system may be opened up for imports. This market opening may pose a threat to investments in new renewables in Sweden.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The development of the renewable electricity production over the past decade has resulted in a modest increase of 7% since 1990. The most important growth has occurred in the application of bio-energy which grew by a factor of 2.5 in volume from 1990. The current level is now around 4 TWh. Hydro power still remains the largest source of renewable energy in Sweden, but only a very limited growth in capacity occurred. In 2002 hydro generated 66 TWh. 2003 was a very bad hydraulic year with a total production of 53 TWh. Wind power started recently in Sweden (both on-shore and off-shore) and has a reached level of around 0,6 TWh in 2002. By the end of 2003 the installed wind power capacity was 399 MW.

The current RES-E penetration is shown in 1. The fluctuations reflect the volatility in the supply of hydro power due to variations in weather conditions from year to year. According to the total demand the share of RES electricity in Sweden amounted to 46% in 2002 compared to 49% in 1997.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES electricity production up until 2002 [59] in Sweden

[59] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

>Hänvisning till>

Figure 2: RES electricity production in Sweden up until 2002 [60] without large hydro

[60] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Table 1: RES-electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

In the heat sector the use of biomass, in particular in new CHP and district heating installations, has grown substantially over the past decade (by nearly 40% compared with 1990). The current use has reached a level of about 5 Mtoe. Solar thermal collectors have been introduced in Sweden, but their contribution still remains small. The market for solar thermal applications grew by 7% in 2002 to nearly 0,2 million m2 installed capacity. For geothermal heat pumps very strong growth has been observed over recent years.

Table 2: RES-heat production up until 2002

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

The biofuel sector has started to develop recently, but the absolute level still remains very small.

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.1. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 3: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in Sweden

Table 4: Policy assessment for RES - Sweden

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

UNITED KINGDOM

1. Summary of RES markets and policy

Background

In the United Kingdom renewable energy is strongly supported by a system with mandatory demand and several grants programs. Renewables are an important part of the climate change strategy. Renewable energy is therefore exempted from the Climate Change Levy (CCL). After one year of the new established certificate market, the CCL and the grants programs in full operation, the development of RES seems to be increasing apace.

RES targets

The RES-E target to be achieved by the UK in 2010 is 10 % of gross electricity consumption. An indicative target for RES-E of 20% for 2020 has been set. No formal targets exist for RES-H and biofuels.

Status of the renewable energy market

The buy-out revenues for non-compliances are recycled to the suppliers in proportion to the certificates they have used for complying with the obligation. This mechanism increased the certificate price above the buy-out price because the market is short. High prices in the first year gave the ROC (Renewable Obligation scheme) market a kick-start. Targets specified for 2010 and scheme duration specified until 2027 provide long-term security for renewable energy investors.

Main supporting policies

* Obligatory targets with tradable green certificate system. The non-compliance 'buy-out' price for 2003-2004 is set at £30.51/MWh (approx4.5 EURct/kWh). This buy-out price will be annually adjusted in line with the retail price index.

* Climate Change Levy: renewable electricity is exempted from the climate change levy on electricity of 0.43 p/kWh (approx. 0.63 EUR ct/kWh)

* Grants schemes: funds are reserved from the New Opportunities Fund for new capital grants for investments in energy crops/biomass power generation (at least £33m (EUR53m) over three years), for small scale biomass/CHP heating (£3m or EUR5m), and. planting grants for energy crops (£29m or EUR46m for a period of seven years).

Major issues

- The targets for the obligatory demand are set up to 2027, ensuring long-term demand.

- High targets and the redistribution of buy-out revenues make RES-E investments economically viable.

- A great differentiation of grant programmes with large budgets aimed at technologies and/or municipalities give a wide range of support to initiatives.

- Grid connection issues and severe competition on the electricity market could disadvantage RES in of the support programs.

Other issues

Government has announced new plans on off-shore wind in 2003 and around 1.400 MW installed capacity has already been approved.

2. Current status and potentials of RES

2.1. Current penetration

The renewable electricity production in the period 1990-2002 in the UK is shown in Figure 1. It can be seen that in this period annual RES-E production increased from 5.8 TWh in 1990 to around 11 TWh in 2002. Hydro generated electricity is the most important RES-E source, although its relative share in the RES-E production is decreasing. In 1990 hydro power was responsible for more than 90% of the annual RES-E production, whereas in 2002 its contribution was 42%. At present the second most important RES-E source is generation with biogas. Over the last decade the contribution of biogas to the RES-E production has increased from 8% in 1990 to 28% in 2002. Responsible for this increase is the production of landfill gas, which accounted for 90% of total biogas electricity production in 2002. Other technologies with an increasing contribution to the overall RES-E production in the UK are on-shore wind (11% in 2002), solid biomass (8% in 2002) and biowaste (8% in 2002). Installed wind power in the UK increased by 19% in 2002 to a total installed capacity of 534 MW.

>Hänvisning till>

Figure 1: RES-electricity production up until 2002 [61]

[61] Based on EUROSTAT data, which are up-to-date only until 2001. For many RES, e.g. wind-onshore and PV more recent data from sector organisations and national statistics have been used.

Table 1: RES electricity production in 1997 and 2002 in GWh

>Plats för tabell>

2 shows data indicating the penetration of RES-heat in the UK. Biomass heat production in 2002 reached 700 ktoe, which is significantly lower than the 917 ktoe reached in 1997. Solar thermal heat and geothermal heat production is still relatively small compared with biomass heat, but solar thermal heat has increased by average annual growth rates of 13% in the period 1997-2002.

As can be seen in 3, the production of biofuel corresponded to 3 ktoe in the year 2002, while in 1997 still virtually no biofuels were being produced.

Table 2: RES-heat production in 1997 and 2002 in ktoe

>Plats för tabell>

*Biomass heat only up until 2001

Table 3: RES-biofuel production up until 2002

>Plats för tabell>

2.1. Mid-term Potentials

>Hänvisning till>

Figure 2: Mid-term potentials of RES electricity heat and transport in the UK

Table 4: Policy assessment for RES - United Kingdom

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>