Rapport från Kommissionen - Årsrapport för det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) 2002 /* KOM/2003/0655 slutlig */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - ÅRSRAPPORT FÖR DET STRUKTURPOLITISKA FÖRANSLUTNINGSINSTRUMENTET (ISPA) 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Sammanfattning ISPA:s budget 2002 Projektfinansiering 1. Nya ISPA-projekt 2. Åtaganden för miljön 3. Åtaganden för transporter 4. Projekt som finansierats 2000-2002 5. Betalningar Tekniskt stöd 6. Former och verkställande av tekniskt stöd 7. Projektrelaterat tekniskt stöd 8. Tekniskt stöd på kommissionens initiativ Ledning och genomförande 9. Projektövervakning 10. Finansiell förvaltning och kontroll 11. Revisionsrättens rapport om ISPA 12. Medfinansieringspartner - EIB och EBRD Bidrag till gemenskapens politik 13. Miljöpolitiska frågor 14. Transportpolitik: från TINA till TEN-T 15. Offentlig upphandling Samordning av föranslutningsinstrument Kommunikationsåtgärder Landsprofiler 16. Bulgarien 17. Tjeckien 18. Estland 19. Ungern 20. Lettland 21. Litauen 22. Polen 23. Rumänien 24. Slovakien 25. Slovenien Förteckning över förkortningar Användbara informationskällor Bilaga I: Landstabeller Bilaga II: Projektförteckning Förord Denna rapport om genomförandet av det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet (ISPA) för år 2002 har sammanställts i enlighet med artikel 12 i ISPA-förordningen [1]. [1] Rådets förordning (EG) 1267/1999 av den 21 juni 1999. Rapporten har anpassats efter de synpunkter som framförts av Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén beträffande de tidigare årsrapporterna. Målen för ISPA Genom att stödja infrastruktur på de av gemenskapen prioriterade områdena transport och miljö bidrar ISPA till att förbereda central- och östeuropeiska kandidatländer [2] för anslutning på följande båda sätt: [2] Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien. i) Dels genom att påskynda förbättringen av infrastrukturen i de båda sektorerna till EU-standard och därigenom ge mottagarländerna stöd för att efterleva och genomföra relevant gemenskapslagstiftning. ii) Dels genom att göra länderna bekanta med EU:s förfaranden för att Sammanhållningfonden och strukturfonderna skall förvaltas på ett effektivt och öppet sätt efter anslutningen. Genom ISPA ger gemenskapen ekonomiskt stöd till de miljöområden där investeringsbehoven är som störst, nämligen vattenförsörjning, rening av avloppsvatten och avfallshantering. ISPA hjälper dessutom kandidatländer att stärka sin förmåga att genomföra central miljölagstiftning. På transportområdet stöder ISPA uppbyggnad och upprustning av infrastrukturerna för transport och deras integration i EU:s transportnät i syfte att förbättra den ekonomiska utvecklingen i kandidatländerna. Förutom arbetet med dessa primära mål, till vilka 1 040 miljoner euro (i 1999 års priser) anslås årligen, har tillhandahållandet av kvalitativa allmännyttiga tjänster med ISPA:s hjälp bidragit till att förbättra levnadsstandarden och de sociala och hälsorelaterade förhållandena för stora delar av befolkningen i de anslutande länderna och kandidatländerna. För att undvika överlappningar med de andra båda föranslutningsinstrumenten Phare och Sapard är ISPA inriktat på att stödja stora investeringar. Detta hindrar dock inte att grupper av mera småskaliga projekt finansieras genom ISPA när de ingående projekten har ett och samma funktionella, geografiska eller ekonomiska mål. Sammanfattning Denna rapport har sammanställts i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 1267/1999 ("ISPA-förordningen") och omfattar år 2002. Bara några få månader före anslutningen tycks ISPA:s roll för att förbereda de nya medlemsstaterna för gemenskapens sammanhållningspolitik om möjligt ännu viktigare, framför allt för att ISPA skall ge de anslutande länderna stöd för att övergången till Sammanhållningsfonden skall gå smidigt och för att förvaltningarna och stödmottagarna skall bli bekanta med kommissionens förfaranden inom ramen för strukturåtgärderna. Det är anledningen till att man i rapporten försöker göra en avvägning mellan tre års genomförande av ISPA och bland annat inriktar sig på tekniska stödåtgärder, anbuds- och upphandlingsförfaranden samt granskningar som genomförts. Huvudpunkter 2002 Hjälpa länder som får stöd via ISPA med att förbättra infrastruktur och politik på miljöområdet och stärka europeiska transportleder Genom ISPA har gemenskapen fortsatt att ge ekonomiskt stöd till miljöprojekt som kräver stora infrastrukturinvesteringar, nämligen vattenförsörjning, rening av avloppsvatten och avfallshantering. Dessutom har ISPA visat sig vara ett effektivt instrument för att göra kandidatländerna mer förtrogna med viktig miljölagstiftning och förbättra förmågan hos förvaltningen i dessa länder att genomföra den. Inom transportsektorn har ISPA till uppgift att bidra till att det framtida transeuropeiska transportnätverket utvecklas och att stödja samtrafik och driftskompabilitet mellan såväl nationella nätverk som mellan dessa nätverk och unionens nätverk. Liksom under tidigare år har stödet från ISPA till denna sektor under 2002 varit inrikat på att förbättra och utvidga nätet för bedömning av transportinfrastrukturbehoven (TINA). Sedan 2000 har sammanlagt 74,3 miljoner euro för 49 åtgärder för tekniskt stöd gjorts tillgängliga genom ISPA för att stödja utarbetandet av projekt och ansökningar och förbättra genomförandeorganens administrativa förmågan, även vid ett decentraliserat genomförande. Här ingår 14 nya åtgärder som godkänts under 2002 för utarbetande av nya projekt för 2003 och därefter, det vill säga inom ramen för Sammanhållningsfonden. Under 2002 fattade kommissionen beslut om 80 nya projekt. ISPA-medlen för dessa projekt uppgår till 1,55 miljarder euro, vilket motsvarar 64,9 % av en total stödberättigande investeringskostnad på 2,4 miljarder euro. Med de beslut som fattades mellan 2000 och 2002 har kommissionen sammanlagt godkänt 249 ISPA-åtgärder, eller 8,8 miljarder euro i stödberättigande kostnader, varav EU bidrar med 5,65 miljarder euro (64,5 %). Detta innebär att kommissionen redan har anslagit omkring 75 % av de medel som är avsatta för hela perioden 2000-2006 till prioriterade projekt i miljö- och transportsektorerna. Åtagandena för 2002 fördelades jämnt mellan miljö- och transportsektorn, vilket gjorde att de sammanlagda åtagandena för perioden 2000-2002 ökade till 3,2 miljarder euro. Sedan 2000 har 49 % av åtagandena gått till miljöprojekt och 51 % till transportprojekt. Mer än hälften av åtagandena inom transportsektorn gjordes på området för järnvägsinfrastruktur, vilket återspeglar kommissionens mål att gynna miljövänliga transportsätt. I och med att flera kontrakt om arbeten och tjänster undertecknades under 2002 har betydande framsteg gjorts i det praktiska genomförandet jämfört med det föregående året, framför allt till följd av den förbättrade förmågan i ansökarländerna att hantera anbudsförfaranden och upphandling. De sammanlagda utbetalningarna från ISPA uppgick 2002 till 388,5 miljoner euro, vilket är dubbelt så mycket som utbetalningarna för 2001. Detta visar att betydande framsteg har gjorts i genomförandet av ISPA-åtgärderna jämfört med tidigare år, vilket återspeglas i det ökade antalet andra förskottsbetalningar och löpande utbetalningar. Förbättra den administrativa och institutionella förmågan att leda projekt och genomföra politik Eftersom kandidatländerna fortfarande har svårighet att genomföra de standarder som krävs, gav kommissionen liksom under tidigare år tekniskt stöd genom ISPA för att förbättra de nationella organens förmåga att genomföra miljöpolitik och offentlig upphandling. Två multilaterala seminarier anordnades av kommissionen om ramdirektivet om vatten i avsikt att hjälpa kandidatländerna att utarbeta nya strategier för vattenförvaltning och att utveckla framtida projekt för ISPA och Sammanhållningsfonden i enlighet med kraven i detta direktiv, särskilt vad integrerad förvaltning av avrinningsområden beträffar. Dessutom anordnades en serie seminarier i syfte att utbilda stödmottagande länders tjänstemän i att utarbeta anbudshandlingar, utvärdera anbud och övervaka kontrakt. Kommissionen verkade för en bättre förståelse av möjligheterna och riskerna beträffande offentlig-privata partnerskap för allmännyttiga tjänster och sätten att strukturera sådana partnerskap samtidigt med integrering av bidragsfinansiering. Därför anordnades ett brett multilateralt forum och flera kunskapsseminarier , och riktlinjer offentliggjordes i mars 2003. I riktning mot fullgoda system för finansiell förvaltning och kontroll: Inom ramen för övergången från förhandskontroll av anbuds- och upphandlingsförfaranden av kommissionen till decentraliserad förvaltning av upphandlingar av de stödmottagande länderna (EDIS) slutförde alla länder utom ett det första stegets bedömning av systembrister under 2002. Ett land har redan begärt att förhandskontrollen skall upphöra och bekräftat att de lägsta kriterier och villkor som stipuleras för att bevilja EDIS är uppfyllda. Nya systemgranskningar som företogs av kommissionen år 2002 för att bedöma förvaltnings- och kontrollsystemen i kandidatländerna tyder på att betydande framsteg har gjorts mot att uppfylla kraven i detta avseende i ISPA-förordningen. ISPA:s budget 2002 - Budgeten för ISPA-instrumentet härrör från två budgetposter, B7-020 och B7-020A. Den första posten omfattar resurserna såväl för att medfinansiera projekt (åtgärder) i kandidatländerna på miljö- och transportområdena som för att ge tekniskt stöd för att fastställa och utveckla de bästa projekten. Även åtgärder för att hjälpa kandidatländerna att gå mot fullt decentraliserad förvaltning (EDIS) finansieras genom denna post. Post B7-020A avser finansiering för åtgärder på kommissionens initiativ. För 2002 anslogs 1 109 miljoner euro ur kommissionens budget till ISPA-instrumentet. Först tilldelades budgetposten B7-020 (projekt) 1 089,2 miljoner euro. Detta belopp ökades sedan med 18 25 miljoner euro, som överfördes från post B7-020A. Till följd av detta fanns 1 107 miljoner euro tillgängligt för att stödja projekt som lades fram på de stödmottagande ländernas initiativ. Av den ursprungliga budgeten för B7-020A (19,8 miljoner euro) togs 1,55 miljoner euro i anspråk för verksamheter på kommissionens initiativ. Tabell 1: ISPA:s budget 2002 >Plats för tabell> Projektfinansiering 1. Nya ISPA-projekt Under 2002 antog kommissionen 80 nya ISPA-åtgärder rörande 23 investeringar i transportinfrastruktur, 51 i miljöinfrastruktur och en kombinerad miljö- och transportinvestering. Bland dessa projekt godkände kommissionen nio nya tekniska stödåtgärder för projektutveckling, varav sex gällde utveckling av transportprojekt och tre utveckling av miljöprojekt, medan fem nya åtgärder avsåg decentraliserat genomförande. [3] Till följd av detta uppgick det totala ISPA-bidraget till projekt som finansierades år 2002 till 1,55 miljarder euro, vilket motsvarar en genomsnittlig bidragsandel på 64,9 % av den totala stödberättigande projektkostnaden på 2,39 miljarder euro, medan återstoden finansieras såväl av kandidatländerna, genom nationella källor på central, regional och/eller lokal nivå, som av internationella finansinstitut. [3] Tekniskt stöd för decentraliserat genomförande (EDIS) behandlas mer i detalj i kapitlet "Tekniskt stöd". Tabell 2: Beslut om nya ISPA-projekt år 2002 >Plats för tabell> Anm.: Beslutsbeloppen återspeglar det totala ISPA-bidrag som ges till projekt, medan åtagandebeloppen visar summan av vad som årligen anslås ur budgeten (i detta fall 2002). Åtagandena år 2002 uppgick till 1 107 miljoner euro och användes dels för de nya projekt som beslutades det året (724 miljoner euro), dels för pågående projekt som antagits under tidigare år. 2. Åtaganden för miljön Ungefär 43 % av budgetåtagandena i miljösektorn för år 2002 avsattes till projekt som kombinerar försörjning av dricksvatten med uppsamling av avloppsvatten, medan en tredjedel anvisades till projekt avseende system för uppsamling och rening av avloppsvatten, projekt som väsentligen är inriktade på förnyelse, reparation eller utbyggnad av avloppsnät och byggande av nya eller på renovering/förbättring av befintliga avloppsreningsverk. Cirka 4 % av medlen anslogs till projekt i dricksvattensektorn (försörjning och/eller rening), medan omkring 18,4 % gick till projekt för hantering av fast avfall, vilka i första hand syftar till att stänga gamla och skapa nya deponier, ofta i förening med införande av system för selektiv insamling och hantering/återvinning av avfall. Tabell 3: Åtaganden år 2002 - Miljön per delsektor [4] [4] Detta omfattar såväl åtaganden för projekt som beslutades 2002 som delbetalningar som tagits i anspråk för projekt som beslutats tidigare år. >Plats för tabell> Projekt för översvämningshjälp (kombinerat miljö- och transportprojekt) I augusti 2002 drabbades den västra delen av Tjeckien av en översvämning som var den värsta i modern tid i de regioner som innefattar Böhmen och Prag. Det ansågs att en snabb reparation av förstörd transport- och miljöinfrastruktur skulle begränsa översvämningsskadornas sociala och ekonomiska verkningar och underlätta reparationer som skulle utföras i andra sektorer. Det är anledningen till att den tjeckiska regeringen och kommissionen kom överens om att omdirigera 24 miljoner euro av landets anslag ur 2002 års ISPA-budget för att finansiera reparations- och återuppbyggnadsarbeten i dessa sektorer. När det gäller järnvägstransporter avbröts trafiken på 23 linjer till följd av översvämningen. För att dessa sträckor skall kunna öppnas på nytt krävs huvudsakligen reparationsarbeten. I fråga om vägtransporter varierar skadorna från bortspolning eller rubbning av broar till jordskred, underminering av vägkanter, sprickor i beläggningar och igenslamning av dräneringstunnlar. I fråga om miljön har särskilt avloppsreningsverk och kloaksystem som är belägna i Vltavas och Labes (bifloder till Elbe) avrinningsområden skadats. Det mesta av de elektriska installationerna och den elektriska/mekaniska armaturen i 29 anläggningar behövde repareras. Dessutom har miljöskada inträffat på civil struktur byggd på floderna, som t.ex. dammar eller flodbankar. Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna gäller följande särbestämmelser för denna åtgärd: * Andelen ISPA-stöd ökas till 85 %. * Upphandlingskontrakt får vid behov tilldelas genom förhandlat förfarande, i enlighet med bestämmelserna i PRAG ("praktisk handledning för upphandlingsförfaranden inom ramen för Phare, ISPA och Sapard"). * En enda förskottsbetalning görs på 40 % av det högsta ISPA-stödet efter undertecknande av finansieringsavtalet. * Fastställandet, bedömningen och övervakningen av projekten kommer att utföras av stödmottagarnas personal och kompletteras med tekniskt stöd som upphandlas av kommissionen på dess initiativ. 3. Åtaganden för transporter Liksom tidigare år inriktades ISPA:s stöd i transportsektorn på utbyggnad och förbättring av TINA-nätet (bedömning av transportinfrastrukturbehoven), i avsikt att underlätta förbindelserna mellan Europeiska unionen och kandidatländerna inom ramen för det framtida transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Ungefär 54 % av budgetåtaganden i denna sektor år 2002 avsåg järnvägsprojekt, i första hand upprustning och förbättring av befintlig infrastruktur till EU-standard. Ungefär 46 % av medlen anslogs till vägprojekt, bland annat till nybyggnation och förbättringar för att motsvara EU:s kapacitets- och säkerhetsnormer. Tabell 4: Åtaganden år 2002 - Transporter per delsektor [5] [5] Detta omfattar såväl åtaganden för projekt som beslutades 2002 som delbetalningar som tagits i anspråk för projekt som beslutats tidigare år. >Plats för tabell> 4. Projekt som finansierats 2000-2002 Mellan 2000 och 2002 antog Europeiska kommissionen sammanlagt 249 projekt på grundval av förslag som lagts fram av kandidatländerna. Av dessa projekt gäller 151 miljösektorn (inklusive ett projekt för översvämningshjälp), 87 transportsektorn och tio tekniska stödåtgärder för att uppnå decentraliserat genomförande. Dessa stödinsatser motsvarar en total stödberättigande investeringskostnad på 8,76 miljarder euro, varav 5,65 miljarder euro, eller 64,5 %, finansieras av EU genom dess budgetpost B7-020. Till följd av detta har kommissionen under ISPA:s tre första år anslagit mer än 75 % av de medel som reserverats för ISPA för perioden 2000-2006. Tabell 5: Projektbeslut 2000-2002 >Plats för tabell> Första slutförda transportprojekt (Litauen) Under år 2002 slutfördes den första ISPA-åtgärden för transporter. Åtgärden utgjorde den första fasen av ett vägprojekt i tre faser som löper till 2006 och som syftar till att förbättra det litauiska avsnittet av den alleuropeiska transportkorridor IXB (Helsingfors-Kreta) mellan Vilnius och Klaipeda. Faserna 2 och 3 av förbättringen omfattar arbeten som kommer att genomföras 2003-2004 och 2005-2006, och väntas också beviljas gemenskapsstöd. I det litauiska korridoravsnittet, som utgör den andra prioriteringen i det nationella transportutvecklingsprogrammet, krävs * en ökning av beläggningens konstruktionsstyrka till EU-standard, särskilt för att klara axeltryck på 11,5 ton, * förstärkning och breddning av 87 km befintlig motorväg, * förstärkning av de två körbanornas beläggning längs hela sträckningen på ca 300 km och * genomförande av trafiksäkerhetsåtgärder (barriärer och belysning). Byggd under kommunistepoken för att underlätta tillträdet till den då militära hamnstaden Klaipeda var det litauiska avsnittet ett vägbygge av relativt hög standard på den tiden och under de omständigheterna. Vägen motsvarar dock inte dagens krav, med följden att beläggningen slits snabbt, vilket skadar de fordon som använder vägen och nödvändiggör täta reparationer. Dessutom har avsnittet mellan Vilnius och Kaunas (95 km) smala körbanor och begränsade eller inga vägrenar, så det kommer att åtgärdas på samma gång. Eftersom vägen är den enda realistiska rutten mellan de tre stora städerna (Vilnius, Kaunas och Klaipeda) väntas förbättringarna i sig inte leda till en ökning i trafiken. Dock väntas såväl fordonsslitage som underhållskostnader minska avsevärt, medan medelhastigheterna på avsnittet Vilnius-Kaunas kommer att öka något. Den slutförda första fasen av förbättringen av avsnittet, nämligen breddning och förstärkning av 37,2 km och enbart förstärkning av 135 km, tilldelades år 2002 ISPA-stöd uppgående till 19,56 miljoner euro (75 % av den stödberättigande investeringskostnaden); återstoden finansierades genom Litauiska vägfonden. Planeringen och utformningen av erforderliga arbeten startade i början av 1999 och slutfördes i mitten av 2000, medan anläggningsarbetena påbörjades våren 2001 och avslutades i slutet av 2002. 5. Betalningar Betalningarna för varje ISPA-projekt består såväl av två förskottsbetalningar på vardera 10 % av ISPA-bidraget - en efter undertecknande av finansieringsavtalet och den andra när det första kontraktet om offentliga arbeten undertecknats - som av delutbetalningar upp till 80 % (90 % under särskilda omständigheter) av bidraget; resterande belopp betalas ut efter godkännande av den slutliga projektrapporten. Till följd av detta omfattade betalningarna år 2002 - första förskottsbetalningar för projekt som antogs år 2002 och 2001, - andra förskottsbetalningar för projekt som antogs år 2001 och 2000 samt - utbetalningar för att ersätta löpande utgifter inom ramen för projekt som antogs år 2001 och 2000. De flesta första förskottsbetalningar görs året efter året för ISPA-beslutet att bevilja stöd, eftersom flertalet ISPA-åtgärder beslutas på hösten varje år och hänsyn måste tas till den tid som myndigheterna i de stödmottagande länderna behöver för att kontrasignera dessa beslut. Detta illustreras av det faktum att betalningarna för projekt som beslutades år 2002 svarade för endast 8 % av de motsvarande åtagandena, medan de för projekt som beslutades år 2000 svarade för mer än 30 % av de motsvarande åtagandena. I kontrast till detta belöpte sig de totala ISPA-betalningarna (inklusive för decentralisering) till 388,5 miljoner euro år 2002, vilket är dubbelt så mycket som de betalningar som gjordes år 2001 (197 miljoner euro). Detta bekräftar att viktiga framsteg i fråga om att genomföra ISPA-åtgärder har gjorts under 2002, vilket återspeglas av det betydande antalet andra förskottsbetalningar och det växande antalet delutbetalningar. Tabell 6: Betalningar år 2002 (euro) >Plats för tabell> Tabell 7: Översikt över projektbetalningar (2000-2002) >Plats för tabell> Varför drar upphandlingar ut på tiden? Som för alla infrastrukturprojekt är kvaliteten på projektutvecklingen den avgörande faktor som bestämmer den tid som behövs för att öppna ett anbudsförfarande avseende offentliga arbeten, och förvisso för att sätta i gång själva arbetena. Ju bättre projektet i alla dess beståndsdelar har förberetts - omfattande det tekniska konceptet, genomförbarhetsstudier och utformning, undersökningar och konsekvensstudier, samråd med berörd allmänhet och berörda myndigheter, tillstånd och licenser, finansiell uppläggning, utarbetande av anbudshandlingar osv. - desto snabbare och enklare kan kontrakten delas ut. Det är dock tydligt att erfarenhet i detta avseende inte kan vinnas över en natt utan måste byggas upp gradvis. Därför, särskilt för de tidiga ISPA-projekten och de mer komplexa miljöprojekten, innefattar ISPA:s beslut i några fall krav på ytterligare undersökningar och utredningar. Hänsyn måste också tas till kravet på att kommissionen skall godkänna anbuds- och upphandlingsprocessen samt sammanhörande handlingar för både tjänster och offentliga arbeten. Detta förutsätter extra tid för samråd med kommissionens delegationer. Vidare, särskilt för mer komplexa anläggningsarbeten, genomförs ofta anbudsförfaranden i enlighet med FIDIC:s [6] resultatbaserade kontraktsvillkor enligt principen "plant, design and build" ("anlägga, utforma och bygga"), vilket innebär att anbudsgivarna behöver mer tid för att utveckla projektet i detalj. [6] Internationella förbundet av rådgivande ingenjörer. Eftersom FIDIC:s kontraktsvillkor används allmänt vid internationell upphandling används de även för ISPA-kontrakt om offentliga arbeten. Under dessa omständigheter är det inte överraskande att den tid som behövs för att få in anbud på och upphandla offentliga arbeten kan stiga till 15 månader (upp till sex månader för tjänster plus upp till nio månader för offentliga arbeten) från dagen för beslutet, utan hänsyn varken till den tid som behövs för att utarbeta eller se över anbudshandlingarna eller till tiden - oavsett hur kort den må vara - mellan ISPA-beslutet och kontrasigneringen av kandidatlandet eller, i förekommande fall, till eventuell tid som går förlorad till följd av att upphandlingsförfarandet, eller en del av detta, avbryts. >Plats för tabell> Tekniskt stöd 6. Former och verkställande av tekniskt stöd Användningen av tekniska stödåtgärder inom ramen för ISPA förblir en viktig faktor för att garantera att programplanering och genomförande lyckas. Även om tekniskt stöd inom ramen för ISPA i allmänhet inriktas på projektutveckling, projektgenomförande och åtföljande institutionell förstärkning, uppstod nyligen ett behov av att även angripa problem kopplade till vissa allmännyttiga företags strukturella (om)organisering, för att därigenom öka projektgenomförandets hållbarhet. Två typer av tekniska stödverksamheter kan urskiljas: 1) De som står i direkt samband med projektfinansiering, dvs. fastställande/utveckling av projekt samt decentralisering, och som finansieras genom budgetpost B7-020 och 2) De som utförs på kommissionens initiativ - för det mesta upphandlade i form av ramkontrakt - och som finansieras genom budgetpost B7-020A. För verksamheterna i den första gruppen är taken för ISPA-bidraget vanligen de som gäller för projektfinansiering, medan kostnaden för verksamheterna i den andra gruppen bärs helt och hållet av ISPA. (Anm.: Dessa verksamheter omfattar inte de inslag av tekniskt stöd och arbetsövervakning som utgör del av varje enskild ISPA-projektåtgärd och som bidrar till att stärka den slutliga stödmottagarens genomförande och operativa kapacitet.) I nästa tabell sammanfattas dessa olika verkställandemekanismer. Dessutom gagnas genomförandet av ISPA-åtgärder direkt och indirekt av tekniskt stöd och andra former av stöd som ges inom ramen för andra av gemenskapens instrument och strategier, särskilt genom Phare (områdena "Institutionell uppbyggnad och reform av den offentliga förvaltningen" och "Övergången till strukturfonderna"). Tabell 10: Verkställande av kapacitetsuppbyggnad >Plats för tabell> 7. Projektrelaterat tekniskt stöd Projektutveckling Under 2002 beslutade kommissionen om tio tekniska stödåtgärder för projektutveckling motsvarande en total stödberättigande kostnad på 35,1 miljoner euro. Flera av dessa åtgärder omfattade omstrukturering av det lokala allmännyttiga företaget (slutlig stödmottagare) upp till dagens standard när det gäller ledning och drift, vilket är ett förhandsvillkor för att ISPA-finansiering skall betraktas som möjlig. Det totala antal tekniska stödåtgärder för projektutveckling som godkänts sedan 2000 är nu 39 och motsvarar en total stödberättigande kostnad på 74,3 miljoner euro, varav ISPA har bidragit med 66 %. Tekniska stödåtgärder för projektutveckling är avsedda att garantera att kvalitativa projekt - särskilt när det gäller utveckling, ledning och drift - läggs fram för kommissionen för ISPA-finansiering. Dessa åtgärder bör dessutom underlätta utvecklandet av en kvalitativ projektplanering, som är en garanti för att kommissionen skall kunna fastställa och få in ett tillräckligt antal lämpliga projekt i tid. Det är viktigt att det finns en stark projektutveckling, inte bara för ISPA, utan även för Sammanhållningsfonden, särskilt vad de stödmottagande ISPA-länder som kommer att gå med i EU år 2004 beträffar. Det är värt att notera att flera kandidatländer redan använder ISPA-medel för tekniskt stöd för att finansiera förstudier av projekt som kommer att lämnas in för finansiering genom Sammanhållningsfonden i framtiden. Decentralisering Vikten av EDIS (system för utvidgat decentraliserat genomförande) Upprättandet av tillfredsställande system för finansiell förvaltning och kontroll för ISPA är ett betydelsefullt steg i förberedelserna för framtida förvaltning av stöd från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Detta ges en ytterligare dimension av det förfarande som kandidatländerna skall följa på vägen mot ett "system för utvidgat decentraliserat genomförande" (EDIS) för ISPA, inom ramen för vilket kommissionen kan avstå från det nuvarande kravet på att anbuds- och upphandlingsförfaranden avseende projekt skall förhandsgodkännas av kommissionens delegationer i de stödmottagande länderna. EDIS tilldelas efter en riktmärkning i vilken kommissionen kontrollerar uppfyllelsen av specifika villkor och kriterier som huvudsakligen avser sund finansiell förvaltning och kontroll, omfattande effektiv internkontroll, en självständig revisionsfunktion, ett effektivt bokförings- och redovisningssystem, lämpliga personalresurser och iakttagande av principen om separering av funktioner. I "Vägledning till EDIS för ISPA och Phare", utarbetad år 2001, beskrivs i detalj de fyra procedursteg som leder till EDIS: bedömning av brister, åtgärdande av brister, bedömning av kravuppfyllelse och godkännande. Beträffande uppnående av EDIS inom ramen för ISPA är tekniskt stöd tillgängligt för vägledningens tre första steg. Samtidigt som kandidatländerna starkt uppmuntras att gå i riktning mot EDIS och stöds av kommissionen i denna process bör man komma ihåg att de i alla händelser förblir ansvariga för att upprätta fullgoda system för förvaltning och finansiell kontroll på grund av artikel 9.1 i ISPA-förordningen. Under 2002 har kommissionen fortsatt att stödja framsteg med de olika stegen i vägledningen för EDIS. Den har såväl finansierat tekniskt stöd till de återstående fem kandidatländerna, för att göra det möjligt för dem att anlita sakkunniga utifrån för skedena "bedömning av brister", "åtgärdande av brister" och "bedömning av kravuppfyllelse", som vid behov gett synpunkter på och råd om resultaten i varje steg. Ytterligare vägledning gavs om rapporten om bedömning av kravuppfyllelse för att garantera högkvalitativt granskningsarbete och framläggning av granskningsresultaten enligt ett gemensamt upplägg, vilket kommer att underlätta kommissionens uppgift i steg 4. Kommissionen rekommenderade även att en separat ansökan om EDIS bör göras så snart ett genomförandeorgan och sammanhörande organ som har att göra med förvaltningen av EDIS är redo. Dessutom, i avsikt att påskynda kontrollen i steg 4, framfördes en delansökan för den nationella fonden före en fullständig EDIS-ansökan för ett genomförandeorgan som en möjlighet. I slutet av 2002 hade beslut om att bevilja medel för tekniskt stöd uppgående till sammanlagt ungefär 8 miljoner euro fattats för alla kandidatländerna, samtidigt som rapporten om det första stegets bedömning av brister hade lämnats in till kommissionen för alla länder utom ett. För ett land (Estland) mottogs rapporten om bedömning av kravuppfyllelse i det tredje steget i december 2002, jämte en formell ansökan om EDIS, i vilken bekräftades av de lägsta kriterier och villkor som stipuleras för att bevilja EDIS var uppfyllda. >Plats för tabell> 8. Tekniskt stöd på kommissionens initiativ För år 2002 uppgick anslagen till denna typ av tekniskt stöd till 19,8 miljoner euro, varav kommissionen anvisade 1,55 miljoner till verksamheter som skulle sättas i gång samma år (väsentligen för att förstärka delegationer, se nedan). Liksom tidigare år överfördes de medel som inte togs i anspråk (18,25 miljoner euro) från budgetpost B7-020A till budgetpost B7-020 och gjordes sålunda tillgängliga för projektfinansiering. De flesta verksamheter som utfördes år 2002 på kommissionens initiativ företogs inom ramen för "handlingsprogrammet för tekniskt stöd 2001", vilket omfattar verksamheter som är utspridda över en period på tre år, med planerade utbetalningar fram till slutet av 2004. Eftersom ett föråtagande på 12 miljoner euro för detta handlingsprogram infördes redan i 2001 års budget, sluts individuella rättsliga åtaganden under den treårsperiod som tar slut 2003. Prioriteringarna för detta handlingsprogram omfattar följande områden: - Förbättra kvaliteten när det gäller urval, utveckling och bedömning av projekt. - Underlätta genomförandet av projekt. - Sätta i gång och stödja decentraliseringsprocessen. - Utveckla finansieringstekniker. - Stärka informationen och kommunikationen. De verksamheter som utfördes inom programmets ramar under 2002 var följande: Stöd till övervakningskommittéer I enlighet med artikel 11.2 i samordningsförordningen [7], om samordning av föranslutningsstödet, skall utgifter som hänför sig till övervakning berättiga till stöd ur gemenskapens budget. Kommissionen har följaktligen slutit finansieringsavtal med de nationella myndigheterna i de stödmottagande ISPA-länderna i syfte att tillhandahålla ekonomiskt stöd för vissa organisationsutgifter inom övervakningskommittéerna. Stödberättigande utgifter omfattar tolkning och översättning, lokalhyra, nödvändig elektronisk utrustning, resekostnader för deltagare från annan ort än den där planerade möten äger rum, stöd vid utarbetande av riktlinjer för övervakningen samt andra utgifter som är nödvändiga för att garantera att övervakningskommittéerna fungerar bra. [7] Rådets förordning (EG) 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin. Kompletterande stöd till kommissionens delegationer Inom ramen för handlingsprogrammet för tekniskt stöd gjordes resurser tillgängliga för småskaligt tekniskt stöd och kortvarig hjälp med sakkunskap under ledning av delegationscheferna. Detta tekniska stöd tjänar till att ge kommissionen externt stöd på ett stort antal tekniska sakområden, däribland kontroll av anbudshandlingar, övervakning av anbuds- och utvärderingsförfaranden, utarbetande av kontrakt, övervakning och kontroll av genomförandet, särskild och småskalig utbildning av de genomförande myndigheterna i mottagarländerna samt landsspecifika informations- och kommunikationsåtgärder avseende ISPA. Ramkontrakt för offentlig-privata partnerskap År 2001 slöts ett rådgivande kontrakt om offentlig-privata partnerskap som gör det möjligt att i varje enskilt fall uppbåda de personalresurser och den sakkunskap som behövs för att hjälpa till i fastställandet, bedömningen, genomförandet och övervakningen av offentlig-privata partnerskapsprojekt. Inom ramen för detta kontrakt företogs olika verksamheter, däribland en rad uppdrag till stödmottagande ISPA-länder för att bedöma och ge råd om offentlig-privata partnerskapsstrukturer. Vidare gavs konsulten i uppgift att utarbeta "Riktlinjer för lyckade offentlig-privata partnerskap". Dessa riktlinjer är ett praktiskt verktyg som kan hjälpa offentliga tjänstemän, finansiella institutioner och den privata sektorn att strukturera offentlig-privata partnerskapsuppgörelser med samtidig integrering av bidragsfinansiering. De är inte tänkta att utgöra en fullständig metod eller att definiera dagens eller framtida politik, utan bör betraktas som en vägledning vid kartläggning och utveckling av centrala frågor som påverkar utvecklandet av lyckade offentlig-privata partnerskapsuppgörelser. För att diskutera utkastet till riktlinjer i ett bredare forum anordnade GD Regionalpolitik i juli 2002 ett seminarium med medlemsstater, kandidatländer, EIB, EBRD och andra berörda avdelningar vid kommissionen. Riktlinjerna offentliggjordes i mars 2003, och lämpliga kunskapsseminarier anordnades i Prag (för Tjeckien och Slovakien), Warszawa (för de baltiska staterna och Polen), Budapest (för Ungern och Slovenien) och Sofia (för Bulgarien och Rumänien). Offentlig-privata partnerskap Under senare år har det skett en markant ökning i samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn när det gäller utbyggnad och drift av infrastruktur för ett stort antal olika ekonomiska verksamheter. Sådana arrangemang med offentlig-privata partnerskap har drivits på av begränsningar av de offentliga medel som skall täcka investeringsbehoven, av ansträngningar att öka de offentliga tjänsternas kvalitet och effektivitet samt av förmågan att påskynda infrastruktursutbyggnad. I detta sammanhang kan fyra huvuduppgifter för den privata sektorn i offentlig-privata partnerskapsuppgörelser urskiljas, nämligen att tillhandahålla ytterligare kapital, alternativ lednings- och genomförandekompetens, mervärde till konsumenten och allmänheten i stort samt bättre kartläggning av behov och optimal användning av resurser. De positiva särdragen för arrangemang med offentlig-privata partnerskap när det gäller utbyggnad av infrastruktur ter sig särskilt lockande för kandidatländerna, mot bakgrund av att de betydande finansieringsbehoven, behovet av effektiva offentliga tjänster, växande marknadsstabilitet och privatiseringstendenser skapar ett gynnsamt klimat för privata investeringar. Av dessa skäl skulle kandidatländernas ansträngningar att reformera och förbättra infrastruktur och tjänster kunna gagnas av dessa partnerskapsarrangemang. Samtidigt som partnerskapen kan erbjuda ett antal fördelar som den offentliga sektorn kan utnyttja, måste man dock även komma ihåg att de är besvärliga att utforma, genomföra och leda. De är därför på intet sätt det enda eller föredragna alternativet och bör endast övervägas om det kan visas att de kommer att åstadkomma mervärde jämfört med andra tillvägagångssätt, om det finns en effektiv genomförandestruktur och om alla parters mål kan uppfyllas inom partnerskapets ramar. Arrangemang med offentlig-privata partnerskap har följaktligen många former och är ännu ett begrepp under utveckling som måste anpassas efter varje projekts och projektpartners särskilda behov och särdrag. För lyckade offentlig-privata partnerskap krävs vidare att det finns en effektiv lagstiftnings- och kontrollram, eftersom avsaknaden av en sådan medför en risk att kontraktsenliga arrangemang med offentlig-privata partnerskap antingen inte sluts på ett öppet och rättvist sätt eller att de snedvrids till den privata partnerns fördel eller ger upphov till tvister mellan partnerna som inte kan lösas på vederbörligt sätt. Inom ramen för ISPA har kommissionen uttryckt sin villighet att hjälpa till i utvecklandet och genomförandet av offentlig-privata partnerskapsprojekt och att använda ISPA-bidrag för att öka sådana arrangemangs effekter. Den har dock även ett särskilt intresse för offentlig-privata partnerskap, eftersom dessa partnerskap medför restriktioner för projekt, mot bakgrund av kommissionens allt överskuggande krav att skydda allmänhetens intresse och att integrera bidragsfinansiering med samtidig respekt för EU:s och, i förekommande fall, kandidatländernas lagstiftning. När kommissionen bedömer ett ISPA-projekt som omsluter en offentlig-privat partnerskapsstruktur kommer den följaktligen, på samma sätt som projektutformaren skulle göra, att ägna särskild uppmärksamhet åt att - garantera öppet marknadstillträde och sund konkurrens, - skydda allmänhetens intresse och maximera mervärdet, - fastställa den optimala nivån av bidragsfinansiering, dels för att förverkliga ett livskraftigt och hållbart projekt, dels för att undvika varje tillfälle till vinstökningar till följd av bidraget, och - bedöma det föreslagna offentlig-privata partnerskapets effektivitet. Seminarier och utbildning Möte mellan ISPA-partner I januari 2002 bjöd GD Regionalpolitik in de stödmottagande ländernas nationella myndigheter med ansvar för ISPA till ett "möte mellan ISPA-partner" för att utvärdera de erfarenheter som gjorts under ISPA:s två först år och för att fastställa den närmaste framtidens prioriteringar för ISPA:s programplanering och genomförande, särskilt beträffande finansiell förvaltning och kontroll. Seminarier om ramdirektivet om vatten Tillsammans med GD Miljö anordnade GD Regionalpolitik två multilaterala seminarier, ett för de nordliga stödmottagande ISPA-länderna i Riga i april 2002 och ett i Prag i maj 2002 för de sydliga länderna. Seminarierna syftade till att föra samman nationella sakkunniga på ISPA med tjänstemän i vattensektorn med ansvar för att genomföra relevanta delar av gemenskapens regelverk, i avsikt att diskutera möjligheterna att använda ISPA-medel - och efter anslutning medel från Sammanhållningsfonden - för det förarbete som krävs enligt det nyligen antagna ramdirektivet om vatten. Vid seminarierna inriktade man sig följaktligen på sätten att koppla ihop det tillvägagångssätt för integrerad förvaltning av avrinningsdistrikt som krävs enligt direktivet med tilldelningen av ISPA-medel för att förbättra vattenkvaliteten i kandidatländerna. FIDIC-seminarier År 2002 anlitades en konsultfirma för en serie särskilda FIDIC-seminarier på vardera två dagar. Syftet med dessa seminarier var,bl.a., att ge stöd såväl i fråga om utarbetande av anbudshandlingar genom användning av FIDIC:s kontraktsvillkor för kontraktstypen "plant, design and build" ("anlägga, utforma och bygga") och kommissionens upphandlingsregler enligt PRAG [8] som i fråga om anbudsutvärdering och kontraktsövervakning. Seminarierna ägde rum i Warszawa (för de baltiska staterna och Polen), Bukarest (för Rumänien och Bulgarien) och Budapest (för övriga stödmottagande länder). Seminarierna, som personal från GD Regionalpolitik bistod och övervakade, kompletterade de utbildningsverksamheter som GD Regionalpolitik tidigare hade utfört i kandidatländerna med sin egen personal. [8] Praktisk handledning för upphandlingsförfaranden inom ramen för Phare, ISPA och Sapard. PRAG tar hänsyn till samma fyra grundprinciper som EU:s relevanta upphandlingsdirektiv bygger på, nämligen öppenhet, lika behandling, ickediskriminering och proportionalitet. Den har nyligen reviderats för att överensstämma med den nya budgetförordningen. Den reviderade versionen är tillämplig från och med den 1 juni 2003. Information/kommunikation Inom ramen för den sakkunskap som upphandlats av GD Regionalpolitik för kommunikationsåtgärder avseende EU:s sammanhållningspolitik medfinansierade ISPA denna sakkunskap med medel för tekniskt stöd för verksamheter rörande ISPA. Detta omfattade såväl utarbetande av tryckt material, projektsammanfattningar och aktuella dokument som uppdateringar av webbplatsen. IT-kontrakt Liksom för kommunikationsåtgärderna medfinansierade ISPA, med medel för tekniskt stöd, GD Regionalpolitiks utgifter för utveckling och underhåll av dess datorbaserade informationsverktyg för finansiell förvaltning och kontroll. Utöver ovanstående verksamheter inom ramen för "handlingsprogrammet för tekniskt stöd 2001" fortsatte följande verksamheter, igångsatta år 2000, under 2002: Lokalt tekniskt stöd (dvs. decentraliserade verksamheter till förmån för kommissionens delegationer) Inom ramen för de tekniska stödåtgärder som påbörjades år 2000 för att förstärka kommissionens delegationer gjordes resurser tillgängliga för att anställa ytterligare teknisk personal och för att täcka sammanhörande administrativa kostnader (7 miljoner euro). Dessa resurser var först tänkta att täcka en period på tre år. På grund av en ändring i reglerna för förvaltningen av BA-poster år 2002, som innebär att kommissionen måste sluta rättsliga åtaganden samma år som budgetåtagandets år, kunde åtagandet på 7 miljoner euro i 2000 års budget dock inte längre användas för att underteckna nya kontrakt för lokalanställda för tekniskt stöd och sammanhörande allmänna omkostnader år 2002. Följaktligen fick ett nytt åtagande på 1,55 miljoner euro införas i 2002 års budget, medan de oanvända beloppen av åtagandena 2000 och 2002 kommer att frigöras år 2003. De decentraliserade verksamheterna kommer att pågå fram till april 2004 för de åtta stödmottagande ISPA-länder som ansluter sig 2004 och även därefter för Bulgarien och Rumänien. Hittills har mer än 40 personer med teknisk specialistkompetens anställts för att förstärka delegationernas genomförande-, upphandlings- och övervakningskapacitet. Ramkontrakt för specifika tekniska uppgifter Under 2000 undertecknades två ramkontrakt med internationella konsultfirmor, och medel anslogs ur 2000 års gemenskapsbudget. År 2000 ingicks dessutom ett kontrakt med Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket tryggar tillgången till sakkunskapen hos bankens tekniska personal under en tid av sex år. Dessa ramkontrakt pågår. Tabell 12: Budgetanslag och betalningar för handlingsprogrammet för tekniskt stöd 2001 >Plats för tabell> Tabell 13: Budgetanslag och betalningar för tekniskt stöd utanför handlingsprogrammet för tekniskt stöd 2001 >Plats för tabell> Ledning och genomförande 9. Projektövervakning Den övergripande övervakningen och utvärderingen av framstegen och effektiviteten i genomförandet understöds av regelbundna möten på kommissionens delegationskontor, övervakningsrapporter av genomförandeorganen, besök på platsen av kommissionens personal och formell övervakning genom mötena två gånger per år i ISPA-övervakningskommittén i respektive stödmottagande land. Den centrala slutsatsen från kommittémötena år 2002 är att en tydlig förbättring på det hela taget har ägt rum när det gäller att gå från projekts godkännandeskede till faktiskt genomförande. Detta visar att kommissionens olika åtgärder till stöd för programplanerings- och genomförandemyndigheterna i de stödmottagande länderna gradvis bär frukt. Dock har även en rad brister konstaterats, nämligen - att några kandidatländer fortfarande måste anslå ytterligare ekonomiska resurser och personalresurser till planeringen, utvecklandet och ledningen av ISPA-åtgärder, särskilt i miljösektorn, - att personalens utbildningsnivå inte alltid står i proportion till de kunskaper som krävs för att leda stora och komplexa infrastrukturprojekt, vilket särskilt gäller anbud och upphandlingar, - beträffande anbud och upphandlingar, att anbudshandlingarnas bristfälliga kvalitet ofta ett viktigt skäl till att upphandlingsprocessen försenas, speciellt när det gäller kontrakt om offentliga arbeten, - att man i några fall skulle infordra anbud på kontrakt på nytt. Inom gränserna för kommissionens ansvar spelar personalen vid kommissionens delegationer i kandidatländerna en viktig roll för att övervaka ledningen, genomförandet och övervakningen på daglig basis av ISPA-åtgärder. Förutom att utöva kommissionens befogenheter att godkänna anbuds- och upphandlingsärenden har den bäst förutsättningar att garantera praktiska framsteg och sköta kontakterna med nationella myndigheter och slutliga stödmottagare om eventuella problem som uppstår. Förbättra den institutionella kapaciteten Sedan ISPA:s början har tekniska stödverksamheter på kommissionens initiativ i första hand koncentrerats på att förbättra kandidatländernas förmåga att utveckla, bedöma och genomföra ISPA-projekt i enlighet med de höga normer som krävs för förvaltningen av gemenskapsmedel. Erfarenheten från 2002 talar för att dessa verksamheter måste fortsätta och inriktas på att stärka den institutionella kapaciteten på ett antal prioriterade områden. Till följd av detta kommer nya tekniska stödverksamheter på initiativ av kommissionen inom ramen för 2001 års handlingsprogram att genomföras under 2003. Ett av de prioriterade områdena i detta avseende rör förstärkningen av system och förfaranden för offentlig upphandling, till vilket 1,75 miljoner euro kommer att anslås. Denna verksamhet kommer att sörja för såväl utbildning i specifika upphandlingsfrågor som utveckling av praktiska verktyg (vägledningar) för att utföra anbuds- och upphandlingsförfaranden i enlighet med nationell lag harmoniserad enligt kommissionens normer (t.ex. standardklausuler för kontrakt, standardiserade mallar, vägledande handlingar för nationella genomförandeorgan anpassade efter de särskilda förhållandena i varje land). Detta bör leda till såväl bättre utarbetade anbudshandlingar och enhetligare kontrakt som en mer fackmässig ledning och övervakning av arbeten i genomförandeskedet. Eftersom de nationella förhållandena skiljer sig åt kommer verksamheten att omfatta individuella anslag för varje land. 10. Finansiell förvaltning och kontroll Inom ramen för ISPA följer huvudkraven både i fråga om finansiell förvaltning och kontroll och i fråga om hanteringen av oegentligheter nära dem som gäller för Sammanhållningsfonden och strukturfonderna. De centrala inslagen avser interna finansiella kontroller som garanterar riktigheten för deklarerade utgifter, fullgod förmåga till internrevision, en tillräcklig verifikationskedja och lämplig hantering av oegentligheter. Under 2002 slutförde kommissionen det revisionsarbete som påbörjats föregående år genom att utföra en andra serie systemgranskningar i ISPA-länderna för att bedöma lämpligheten för de system som upprättats för förvaltning av ISPA-medel samt deras överensstämmelse med gemenskapens krav enligt bestämmelserna i ISPA-förordningen och i bilaga III till finansieringsavtalen, som tillämpligt inom ramen för systemet med förhandskontroll av kommissionen. Genom att följa upp tidigare granskningar och slutföra genomgången av genomförandeorgan och system försäkrade man sig om att kandidatländerna var fullt medvetna om de normer som gäller för förvaltning av gemenskapsmedel och kontrollerade man att de centrala delarna av förvaltnings- och kontrollsystemens var på plats. Rekommendationer gavs om avhjälpande av kvarstående brister inom en bestämd tidsrymd, då sådana kunde konstateras, medan granskningar i syfte att med rimlig säkerhet fastställa att utgifterna i de stödmottagande länderna är lagliga och korrekta kommer att inledas under 2003, jämte en ytterligare uppföljning av de tidigare åtgärderna. I samarbete med OLAF [9] har vägledning getts om hanteringen av oegentligheter för att garantera full förståelse av de förfaranden som bör tillämpas. I detta avseende har kommissionen, som delar parlamentets åsikt att de möjligheter att bekämpa bedrägeri och oegentligheter som erbjuds inom ramen för bilaga III.4 till finansieringsavtalet bör förbättras, även reviderat denna bilaga under 2002 i avsikt att anpassa den i än högre grad till bestämmelserna i kommissionens förordning (EG) nr 1386/2002 av den 29 juli 2002 om bestämmelser beträffande förvaltnings- och kontrollsystemen och förfarandet för finansiella korrigeringar rörande stöd från Sammanhållningsfonden. Efter att ha samrått med ISPA-förvaltningskommittén uppmanade kommissionen de stödmottagande länderna att anta den föreslagna revideringen av finansieringsavtalen. Med dessa ändringar, som träder i kraft år 2003, kommer kommissionen ytterligare att underlätta övergången från ISPA till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna efter anslutning. [9] Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Vidare slutförde kommissionen under 2002 den serie seminarier - omfattande ett seminarium ägnat åt frågor rörande finansiell kontroll - som anordnades i kandidatländerna i syfte att hjälpa dem att förbereda sig för att upprätta systemen och förfarandena för framtida finansiell förvaltning och kontroll för Sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Ytterligare råd och information har getts på formell och informell basis till de ansvariga myndigheterna i kandidatländerna, t.ex. om upprättande av ett system för förvaltningsinformation genom att föreslå ett exempel på en databas. 11. Revisionsrättens rapport om ISPA I början av 2002 bedömde revisionsrätten effektiviteten för Phares och ISPA:s stöd till miljösektorn i kandidatländerna. Detta var rättens andra granskning av ISPA, och slutsatserna av denna kan sammanfattas enligt följande: Viktiga positiva iakttagelser - De ansträngningar som har gjorts för att undvika att bidraget alltid hamnar på taket på 75 % och att söka alternativa finansieringskällor. - Följaktligen, upprättandet av effektivt samarbete med de stora kreditinstituten, där tillgången på ISPA-medel gör att banker och internationella finansinstitut kan finansiera projekt som annars inte skulle ha kommit i gång. - Den ökande inriktningen på institutionell uppbyggnad, som garanterar att miljöåtgärder genomförs på ett mer effektivt och kompetent sätt. - Det omfattande arbete som lagts ned på att få projekt att generera intäkter. - Erkännandet av möjligheterna med offentlig-privata partnerskap, som gör det möjligt att finna ytterligare finansiering i den privata sektorn för att sänka nivåerna på ISPA-bidraget och vidga projektbasen. Behov av förbättringar (kommissionens synpunkter står inom parentes) - Flertalet kandidatländer hade inte fullt fungerande strukturer för att förvalta ISPA, vilket återspeglades i den dåliga kvaliteten på några av de nationella ISPA-strategierna. (Sedan 2000 har flera initiativ tagits av kommissionen för att stärka den administrativa kapaciteten, även när det gäller projektutveckling och utarbetande av sunda finansieringsstrategier). - Upphandlingen av ISPA-åtgärder var åtskilligt försenad i jämförelse med de tidsplaner som anges i finansieringsavtalen. (Utarbetandet av kvalitativa anbudshandlingar kräver en hög nivå av sakkunskap som endast kan byggas upp gradvis i de stödmottagande länderna). På grund av de institutionella bristerna har kandidatländer ställts inför problem rörande ledningen av projektcykeln och med att utveckla projekt av fullgod standard. (Sedan ISPA:s början har flera initiativ - som t.ex. ramkontrakt för projektbedömning med EIB och specialiserade konsultfirmor samt tillhandahållande av tekniskt stöd för projektutveckling - tagits för att avhjälpa dessa brister; de ökande betalningarna visar att dessa ansträngningar bär frukt). 12. Medfinansieringspartner - EIB och EBRD Liksom tidigare år var EIB och EBRD privilegierade partner för att tillhandahålla lånefinansiering till ISPA-projekt år 2002. Mot bakgrund av deras sakkunskap när det gäller utveckling och genomförande av projekt sammanträffade kommissionen regelbundet med dessa kreditinstitut, både på övergripande nivå, för att samordna policy- och metodfrågor rörande programplanering och genomförande, och på landsnivå. Bankernas specialistkunskaper när det gäller att strukturera finansieringskombinationer med bidrag/lån, inklusive arrangemang med offentlig-privata partnerskap, fortsatte att vara värdefulla vid utvecklandet av ISPA-stödda projekt. När så var möjligt organiserades arbetet med att fastställa och bedöma projekt för vilka lånefinansiering söktes gemensamt. Företrädare från bankerna har deltagit på mötena i ISPA-förvaltningskommittén och, när så varit lämpligt, i ISPA-övervakningskommittérna. Kommissionen samarbetade även med dem i samband med utarbetandet av riktlinjerna för offentlig-privata partnerskap. Inom gränserna för det ramkontrakt som slutits med EIB har banken bidragit med specifika tekniska kunskaper vid bedömningen av ett antal ISPA-projekt. Den betydande volymen medfinansiering med EIB i de flesta av kandidatländerna och i både miljö- och transportsektorn åskådliggörs i följande tabell: >Plats för tabell> Beträffande EBRD kan banken låna direkt till kommuner och allmännyttiga företag utan en statsgaranti, vilket skänker samarbetet med ISPA ett inslag av flexibilitet. Eftersom antalet gemensamt finansierade projekt med EBRD skiljer sig mycket från sektor till sektor, från land till land och från år till år, har dock betydligt färre projekt finansierats gemensamt år 2002 än tidigare år. Tabell 15: Projekt medfinansierade av EBRD år 2002 >Plats för tabell> Bidrag till gemenskapens politik 13. Miljöpolitiska frågor Inom ramen för föranslutningsstödet bör alla nya investeringar följa EU:s miljöregelverk. Detta omfattar hänsynstagande till befintlig lagstiftning på två områden av särskild betydelse för ISPA, nämligen området naturvård (Natura 2000 [10]), som regleras av direktiven om livsmiljöer [11] och vilda fåglar [12], och området förvaltning av ytvattenkvalitet, som regleras av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse [13]. Kandidatländerna håller på att göra upp de förteckningar över områden av gemenskapsintresse som krävs enligt dessa direktiv. Dessa förteckningar skall lämnas in till kommissionen senast anslutningsdagen. Fram till dess, när inga sådana områden har föreslagits eller utsetts officiellt, gäller ett tillfälligt system, som beskrivs här nedan för vart och ett av de två berörda områdena. [10] Gemenskapens nätverk för naturvårdspolitik. [11] Rådet direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. [12] Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar. [13] Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Naturvård Under mellantiden görs kontrollen av hänsynstagandet till direktiven om livsmiljöer och vilda fåglar på grundval av en tolkning av vad som bör betraktas som "miljökänsligt område" i avsaknad av nationella förteckningar. Viktiga fågelområden är, vid sidan av områden av intresse enligt internationella konventioner (Ramsar, Bern) samt nationellt skyddade områden, helt klart en kategori av områden som är självklara kandidater till det framtida Natura 2000-nätet. Denna tolkning gjordes för att undvika att områden av naturvårdsintresse vilka sannolikt kommer att utgöra del av nätet påverkas av utvecklingsprojekt som verkställs utan hänsynstagande till bestämmelserna i relevanta direktiv. Tolkningen gäller även när kommissionen bedömer (transport)projekt som medfinansieras av ISPA. Kontrollen av läget görs i första hand av vederbörande nationella naturvårdsmyndigheter, vars förklaringar rörande områdets känslighet och projektets möjliga miljökonsekvenser skall tas med i ISPA-ansökan och kontrolleras av kommissionen. Kommissionen kan dessutom även använda relevant och vetenskapligt grundad information som redan är tillgänglig. När det gäller hänsynstagandet till direktivet om vilda fåglar betraktas den förteckning över viktiga fågelområden som utarbetats av BirdLife International som en giltig handling för genomgång och kontroll av dessa områden. Förvaltning av ytvattenkvalitet De stödmottagande ISPA-länderna införlivar för närvarande direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och utser därför även sina känsliga områden. Vissa länder har redan förklarat hela sitt territorium som känsligt i enlighet med direktivets villkor (Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Tjeckien), medan andra även har upprättat sina förteckningar över känsliga områden (Ungern och Slovenien). I avsaknad av formellt utsedda känsliga områden ser kommissionen dock på varje enskilt fall för sig och tar hänsyn, å ena sidan, till befintliga vetenskapliga rön om risken för eutrofiering av berörda (och erkända inom ramen för internationella konventioner som undertecknats av dessa länder: Helcom för Östersjön, Ospar för Nordsjön, Barcelona för Medelhavet, Donau- och Svarta havskonventionerna för Svarta havet) avrinningsområdens recipienter och, å andra sidan, till ISPA-projektens läge och särdrag. Detta betyder i praktiken följande: - För projekt som är belägna i ett avrinningsområde till Östersjön krävs tertiär rening (kemisk rening av kväve och fosfor) för alla tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter. Om tertiär rening av ekonomiska och finansiella skäl skall införas i ett senare skede, måste den ISPA-stödda infrastrukturen utformas på ett sådant sätt att orimliga extra kostnader undviks när den förbättras, genom vidtagande av åtgärder på förhand för marken, de hydrauliska anslutningarna till anläggningens framtida tillbyggnad osv. Samma synsätt gäller för projekt som är belägna i ett avrinningsområde till Adriatiska havet, vilket berör en liten del av Slovenien. - För projekt som är belägna i ett avrinningsområde till Svarta havet krävs i regel minst sekundär (biologisk) rening, med möjlighet att förbättra till tertiär rening utan orimliga kostnader, såsom beskrivs ovan, i ett senare skede. Ramdirektiv om vatten I EU:s ramdirektiv om vatten [14] fastställs tydliga miljömål som kommer att få betydande långsiktiga konsekvenser för alla vatten. I direktivet anges för första gången ekologiska kriterier på vattenkvalitet, krävs utarbetandet av prispolitik för vatten som garanterar att förorenaren betalar och sörjer för en integrerad förvaltning på grundval av avrinningsområden - den naturliga geografiska och hydrologiska enheten - i stället för administrativa eller politiska gränser. För varje avrinningsdistrikt - varav några kommer att sträcka sig över nationella gränser - måste en "förvaltningsplan för avrinningsdistrikt" utarbetas och uppdateras vart sjätte år, och detta kommer att utgöra ramen för en rad samordningskrav, bl.a. i fråga om gränsöverskridande samarbete. Direktivets genomförande är beroende av deltagande av alla aktörer, inklusive icke-statliga organisationer och lokala samhällen, vilka skall bilda partnerskap för att visa vägen och garantera effektivt och enhetligt genomförande. Denna process understöds av en gemensam genomförandestrategi som skall hjälpa aktörerna i det stegvisa uppnåendet av direktivets ambitiösa mål att "god vattenstatus" skall uppnås senast 2015. Kandidatländerna medverkar i denna process, och särskilt de anslutande länderna måste anpassa sin nationella och regionala vattenlagstiftning till direktivet efter anslutning. Av denna anledning främjar ISPA redan nu tillvägagångssättet med förvaltning per avrinningsområde, t.ex. genom grupperingen av projekt. [14] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Revidering av ISPA-ansökan Ansökningsformulären för ISPA-stöd reviderades, särskilt för att undanröja de svårigheter som kandidatländer upplevde att följa bestämmelserna i EIA-direktivet [15]. [15] Rådets direktiv 97/11/EG av den 3 mars 1997 om ändring av direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. De nya formulären omfattar nu mer detaljer om det slags information som bör lämnas för de projekt som är föremål för en fullständig miljökonsekvensbeskrivning. Fastän kontinuerliga kontroller fortfarande är nödvändiga, bör denna vägledning hjälpa sökande att uppfylla de specifika kraven enligt EIA-förfarandet, nämligen när det gäller den information som skall tas med i den icke-tekniska sammanfattningen och samrådet med vederbörande miljömyndigheter och allmänheten. Den nya versionen av ansökningsformulären har även uppdaterats vad naturskydd och Natura 2000 beträffar, för att medge bestyrkande av uppgifter som krävs från miljömyndigheterna. 14. Transportpolitik: från TINA till TEN-T De överenskomna transportnäten i de öst- och centraleuropeiska kandidatländerna i enlighet med TINA (bedömning av transportinfrastrukturbehoven) är uppbyggda runt den stomme som de alleuropeiska korridorerna utgör. Dessa börjar eller slutar, med ett undantag (korridor VI), inom de 15 EU-ländernas territorium och omfattar grenar som löper genom alla kandidatländers territorium, utom Cyperns och Maltas - två öar för vilka nätets inriktning är på sjövägar, hamnar och flygplatser. Dessa nät används redan som planeringsgrund för de nationella transportstrategierna för ISPA-ändamål - och kommer att användas även för framtida ändamål inom ramen för Sammanhållningsfonden - och fyller därigenom samma kärnfunktion i kandidatländernas nationella utvecklingsplaner, som är programverktyget för användningen av strukturmedel från och med 2004. Under 2002 fortsatte bilaterala möten mellan kommissionen och de anslutande länderna i avsikt att slutföra utstakningen av de framtida TEN-T-näten (transeuropeiska transportnät), med hänsyn tagen till de principer som anges i kommissionens vitbok om transporter från oktober 2001 [16]. Kandidatländerna lämnade in de relevanta kartorna till rådet, som godkände dem i november 2002, och dessa utgör del av de anslutningsfördrag som undertecknades i april 2003 och som ändrade TEN-T-riktlinjerna [17] för att medge en utbyggnad av TEN-T-nätet till de anslutande länderna. Efter anslutning i maj 2004 kommer de nya medlemsstaterna därför inte att vara beroende av framstegen med den övergripande revideringen av TEN-T-riktlinjerna utan omedelbart vara berättigade till gemenskapsstöd, särskilt till TEN-T-medel och medel från Sammanhållningsfonden. [16] KOM(2001) 370, "Den gemensamma transportpolitiken fram till 2010: Vägval inför framtiden". [17] Beslut 1692/96/EG. Från ISPA till Sammanhållningsfonden Eftersom ISPA:s uppläggning i hög grad grundar sig på Sammanhållningsfonden delar dessa instrument ett stort antal gemensamma inslag, som t.ex. ett projektbaserat tillvägagångssätt, höga andelar stöd, en inriktning på transporter och miljö, en medlemsstats hela territorium, vägledande anslag per land samt liknande projektansökningar, bedömnings- och övervakningsförfaranden. Man räknar därför med att övergången, ur procedurmässig synvinkel, från det ena instrumentet till det andra kommer att gå förhållandevis smidigt. För de anslutande stödmottagande ISPA-länderna kommer ISPA att upphöra i slutet av 2003 och Sammanhållningsfonden att tillämpas från och med 2004, vilket innebär att pågående ISPA-projekt kommer att slutföras enligt Sammanhållningsfondens regler - såvida inte annat sägs - och betraktas som projekt för Sammanhållningsfonden. Till följd av detta kommer ISPA-åtaganden fördelade över perioden 2004-2006 för projekt som beslutats före 2004 att bli åtaganden för Sammanhållningsfonden. Inom ramen för Sammanhållningsfonden kommer de årliga anslagen [18] dock att stiga till 2,8 miljarder euro - eller 38 euro per person - per år för perioden 2004-2006, jämfört med 1,04 miljarder euro - eller 11 euro per person - inom ramen för ISPA hittills. Även om det är sant att en väsentlig del av den ökade budgeten kan förklaras av åtaganden till kända projekt - dvs. beslutade ISPA-projekt och projekt som skall godkännas inom ramen för ISPA år 2003 - krävs ytterligare ansträngningar av de anslutande stödmottagande ISPA-länderna att fastställa och utveckla nya investeringar i avsikt att skapa en projektplanering som gör att Sammanhållningsfondens budget kan sugas upp effektivt. Liknande ansträngningar behövs av Bulgarien och Rumänien, som, fastän de inte ansluter sig år 2004, även kommer att gagnas av ytterligare ISPA-anslag till följd av Europeiska rådets möte i Köpenhamn i december 2002. [18] 1999 års priser. 15. Offentlig upphandling Uppfyllelsen av rättsliga krav på sund, rättvis och öppen offentlig upphandling enligt PRAG-handboken har varit ett av de svåraste problemen i genomförandet av föranslutningsstödet. Strävan att se till att kommissionens upphandlingsprinciper följs leder i många fall till förseningar i genomförandet av ISPA-projekt, eftersom kommissionen - särskilt kommissionens delegationer - ofta måste ingripa, inte bara för att kontrollera att förfaranden har tillämpats korrekt, utan även för att rätta till fel, sköta kontakterna med missnöjda anbudsgivare och förklara för genomförandeorgan hur förfaranden bör fungera. Med jämna mellanrum måste anbudshandlingarnas kvalitet förbättras och utvärderingen av anbuden upprepas, medan anbudsförfaranden ibland - i värsta fall - måste avbrytas och öppnas på nytt. För närvarande styrs ISPA:s genomförande av förhandsgodkännandet av anbuds- och upphandlingsförfaranden avseende projekt: lokala mottagare och slutliga stödmottagare är i rollen av upphandlande myndighet ansvariga för projektgenomförandet medan kommissionen måste godkänna varje steg under upphandlingsprocessen. Fastän kommissionen inte är upphandlande partner bär den följaktligen delat ansvar för upphandlingsprocessens procedurmässiga korrekthet (utan kommissionens godkännande är kontrakt som slutits mellan stödmottagare och entreprenörer inte giltiga). Detta ansvar anförtros åt kommissionens delegationer i de stödmottagande länderna. Förbättra den administrativa förmågan till upphandling En korrekt och balanserad tillämpning av regler och förfaranden för upphandling kräver utbildad och erfaren personal både vid de upphandlande myndigheterna och i de delegationer som godkänner handlingarna. Med början år 2001 har delegationerna förstärkt sin godkännandekapacitet genom att anställa specialiserad personal som betalas genom ISPA:s budget, medan sakkunskap i nationella myndigheter har byggts upp gradvis med hjälp av ISPA-finansierade utbildningsåtgärder, i vilka även delegationernas upphandlande personal vanligen deltagit. Till följd av detta har anbudshandlingarnas kvalitet förbättrats och den tid som behövs för godkännande förkortats. De olika initiativ som företagits sedan ISPA:s början av GD Regionalpolitik - antingen själv eller genom anlitade sakkunniga - för att stärka upphandlingskapaciteten i kandidatländerna är följande: Endagsseminarier om viktiga aspekter av upphandlingsreglerna enligt PRAG i alla kandidatländer. Utbildningen leddes av sakkunniga från GD Regionalpolitik och riktade sig till lokala genomförandeorgan och slutliga stödmottagare. Seminarier och utbildningskurser av kommissionens delegationer på deras initiativ och av GD Regionalpolitik, betalade genom ISPA:s budgetar för tekniskt stöd. Dessa seminarier riktade sig till olika genomförandeorgan och till slutliga stödmottagare och inriktades på specifika och angelägna behov, t.ex. på frågor rörande anbudsutvärdering. Regelbundna möten om upphandlingsfrågor, anordnade i Bryssel, mellan GD Regionalpolitik och delegationernas personal med ansvar för ISPA:s genomförande. En serie specialiserade FIDIC-seminarier (på vardera två dagar) för vilka en konsultfirma anlitades år 2002. Huvudämnena rörde såväl utarbetande av anbudshandlingar genom användning av FIDIC:s kontraktsvillkor för kontraktstypen "Plant, design and build" (anlägga, utforma och bygga) och upphandlingsreglerna enligt PRAG som utvärdering av anbud och övervakning av kontrakt. ISPA-medel för tekniskt stöd till delegationerna för anställning av sakkunniga (ingenjörer, sakkunniga på upphandling). För närvarande arbetar mer än 40 sådana sakkunniga vid delegationerna. Vidare reserverades medel för tekniskt stöd för att ge delegationerna möjlighet att upphandla kortvarig hjälp med sakkunskap som stöd under utvärderingsprocessen (t.ex. oberoende utvärderingsobservatörer) eller att anordna specialiserade utbildningsseminarier. Samordning av föranslutningsinstrument Enligt samordningsförordningen [19] skall kommissionen se till att det sker en nära samordning av de tre föranslutningsinstrumenten, Phare, Sapard och ISPA. I linje med bestämmelserna i denna förordning spelar Phare-förvaltningskommittén en särskild roll när det gäller allmän samordning av de tre föranslutningsinstrumenten. [19] Rådets förordning (EC) nr 1266/1999 av den 21 juni 1999 om samordning av stödet till kandidatländerna inom ramen för föranslutningsstrategin. Samordning med den gemensamma övervakningskommittén (Phare) Den gemensamma övervakningskommittén ansvarar för att samordna övervakningen av varje föranslutningsinstrument och för att bedöma de övergripande framstegen för EU-finansierat stöd i mottagarländerna. Kommittén utfärdar rekommendationer till ISPA-kommittén eller till kommissionen i tillämpliga ärenden. Samordning inom kommissionen Inom kommissionen har en kommitté för intern samordning, som innefattar företrädare från alla berörda avdelningar vid kommissionen (generaldirektoraten för utvidgning, jordbruk, regionalpolitik, budget, hälsa och konsumentskydd samt Rättstjänsten), sammanträffat regelbundet under 2002. Dagordningen för mötena under 2002 och i början av 2003 omfattade finansiell kontroll och förvaltning, utvärdering av stegen mot EDIS, frågor rörande övergången till Sammanhållningsfonden och strukturfonderna, upphandlingsfrågor, konsekvenser av den nya budgetförordning som trädde i kraft i januari 2003 [20] samt anslag av föranslutningsmedel till Bulgarien och Rumänien efter 2003. [20] Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapens allmänna budget. Samordning med kommissionens delegationer Kommissionens avdelningar (generaldirektoraten för utvidgning, yttre förbindelser och regionalpolitik) anordnade regelbundna möten med de sakkunniga vid delegationerna med ansvar för Phare och ISPA för att diskutera programplanerings- och genomförandefrågor, särskilt frågor rörande anbud och upphandlingar. Kommunikationsåtgärder Kommissionen fortsatte att delta i projektet för dialog med icke-statliga organisationer [21], som startade i mitten av 1999. Dialogen består av möten mellan kommissionstjänstemän (till övervägande del från GD Miljö) och företrädare för icke-statliga miljöorganisationer från medlemsstater och kandidatländer. Dess mål är att informera de icke-statliga organisationerna om utvidgningsprocessen och att göra det möjligt för dem att framföra sina åsikter om denna process till kommissionen. Dialogmötena anordnas och underlättas av det regionala miljöcentrumet för Central- och Östeuropa (REC), som delvis finansieras av kommissionen. De möten som hölls år 2002 inriktades på genomförandet av ISPA, med särskild uppmärksamhet på övergången till Sammanhållningsfonden och på tiden efter anslutning. [21] Icke-statliga organisationer Webbplatsen uppdaterades regelbundet med informationsblad om projekt som undertecknats av kommissionen, nya versioner av finansieringsavtalens bilagor, nya broschyrer om ISPA:s framsteg och dokumentation om mötet mellan ISPA-partner. I början av 2002 publicerades en broschyr med central information om ISPA:s projekt och verksamhet år 2001. Broschyren utgjorde ett komplement till ISPA:s årsrapport 2001. Särskilda broschyrer utgavs med information om läget beträffande ISPA i de olika stödmottagande länderna. I februari 2002 hölls en stor presskonferens för att informera journalister om de framsteg som gjorts under de två första åren av ISPA:s programplanering och genomförande. Konferensen sändes av Europe by Satellite (EbS). ISPA:s närvaro på European Business Summit säkrades i GD Utvidgnings monter. För detta ändamål utgavs en broschyr - "ISPA och affärsmöjligheter" - i avsikt att informera affärsvärlden om ISPA-finansierade projekt och sammanhörande kontraktsmöjligheter. Broschyren spreds även på de olika kontoren för Europainformation (Info Point Europe) i medlemsstaterna. Landsprofiler I detta kapitel ges användbar information om de enskilda länderna. 16. Bulgarien År 2002 mottog Bulgarien en sammanlagd anslagstilldelning på 103,9 miljoner euro genom ISPA. Denna summa fördelades mellan transport- och miljösektorerna - 52 miljoner respektive 51,9 miljoner euro. Tekniska stödåtgärder (förberedelser för EDIS) svarade för 0,7 miljoner euro av dessa åtaganden. Anslagen till Bulgarien motsvarade 9,44 % av ISPA:s totala budget 2002. Programplanering Under 2002 övertog finansministern rollen som nationell ISPA-samordnare från ministern för regional utveckling och offentliga arbeten. Finansministeriet sköter nu alla tre föranslutningsinstrument genom ett helt nytt direktorat. En ISPA-samordningsenhet har inrättats inom detta direktorat. Sammanlagt sex investeringsprojekt på miljöområdet och ett investeringsprojekt på transportområdet godkändes för stöd genom ISPA år 2002. Dessutom godkändes en teknisk stödåtgärd avseende finansieringen av de första stegen av EDIS-arbetet. De infrastruktursprojekt som godkändes var enligt följande: - Motorväg i Ljulin: nybyggnation av ett 19 km långt motorvägsavsnitt i den huvudsakliga vägkorridoren söderut från Sofia i riktning mot Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. - Byggande av nya avloppsreningsverk och tillhörande investeringar i avloppssystemen i Sevlievo, Montana, Popovo, Targoviste, Lovech och Bourgas. Fram till slutet av 2002 uppgick de totala betalningarna av ISPA-bidrag till förmån för projekt i Bulgarien till 34,9 miljoner euro, vilket motsvarade de första delarna av förskotten för godkända projekt. År 2002 uppgick betalningarna till 19,2 miljoner euro. Genomförande Framsteg fortsatte att göras under 2002 i arbetet med att infordra anbud på och upphandla ISPA-projekt. I transportsektorn avslutades anbudsförfaranden med lyckat resultat i fråga om projektet ombyggnad av Sofias flygplats (kontrakt om offentliga arbeten undertecknat i december) och den tekniska stödåtgärden för inhyrning av utformningskonsulter för projektet bron över Donau (kontrakt undertecknat i november 2002). Dessutom tilldelades ett antal små kontrakt om tekniskt stöd för att hjälpa de upphandlande myndigheterna i anbudsprocessen och den allmänna projektutvecklingen. I miljösektorn infordrades år 2002 anbud på offentliga arbeten för två stora projekt. Övervakning och utvärdering ISPA-övervakningskommittén samlades i Sofia i april och november 2002. Vid mötena riktades uppmärksamheten på de långsamma framstegen vid genomförandet av ISPA-projekt och på några av genomförandeorganens begränsade kapacitet. Kommissionen betonade att de rekommendationer som getts efter granskningar som utförts under året måste följas upp noga. EDIS Framsteg har gjorts i planeringen för EDIS genom antagandet år 2002 av ett "konceptdokument" i vilket strategin och tidsplanen anges i stora drag. Det utarbetades av finansministeriet med hjälp av Sigma [22]. Planen enligt dokumentet är att uppnå EDIS för både Phare och ISPA senast i slutet av 2004. Dessutom har de bulgariska myndigheterna inrättat en högnivågrupp för centrala ministerier som har att göra med ISPA, vilken skall granska framsteg och säkra samordning mellan ministerierna. [22] "Stödprogram för förbättring av förvaltningen och ledningen i central- och östeuropeiska länder", ett gemensamt initiativ av OECD/EU. År 2002 godkändes tekniskt ISPA-stöd för att finansiera de första tre stegen av EDIS (bedömning av brister, åtgärdande av brister och bedömning av kravuppfyllelse) på sammanlagt 892 000 euro. Finansiell förvaltning och kontroll Till följd av den granskning som GD Regionalpolitik företog i slutet av 2001 av de system för finansiell förvaltning och kontroll som ISPA-genomförandeorganen använder sändes de viktigaste slutsatserna till de bulgariska myndigheterna i början av 2002 jämte rekommendationer om behövliga förbättringar för att uppfylla kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen. En uppföljande granskning utfördes i oktober 2002. 17. Tjeckien År 2002 uppgick åtagandena till Tjeckien till 80,5 miljoner euro, vilket motsvarade 7,26 % av den årliga ISPA-budgeten. Cirka 31 miljoner euro anslogs till miljöprojekt, 25 miljoner till transportprojekt och 24 miljoner till översvämningshjälp (se nedan). Dessutom anslogs ytterligare 136 000 euro för att stödja införandet av EDIS för ISPA. Programplanering Tyngdpunkten i den ordinarie programplaneringen år 2002 låg på att uppnå balans mellan transport- och miljösektorerna, vilket fick till följd att tre av de fyra nya projekt som antogs under året var i miljösektorn. Ett särdrag för miljöprojekten, vilka liksom tidigare år var koncentrerade till avloppsvattensektorn, var tendensen att gruppera projekt. Eftersom de största behoven på detta område i Tjeckien finns i mindre och medelstora tätorter, har kommissionen uppmuntrat ansökningar som innebär ett antal tätorter belägna inom samma avrinningsområde förs samman och som därför kan bidra som del av ett övergripande angreppssätt till att minska föroreningsnivåerna i dessa flodområden. Två grupperade förslag som godkändes år 2002 är inriktade på Dyjes och Becvas avrinningsområden. Ett storskaligt projekt för järnvägstransporter, vilket är del av TINA-nätet, antogs år 2002. Programplaneringen präglades påtagligt av den stora översvämning som drabbade Tjeckien och angränsande länder i augusti 2002. Efter diskussioner på hög nivå med de tjeckiska myndigheterna anslogs 24 miljoner euro i ISPA-stöd ur 2002 års budget (plus 6 miljoner euro ur 2003 års budget) till återuppbygnadsåtgärder för transporter och miljön, som del av kommissionens övergripande svar på nödläget. Genomförande Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt fyra tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd i transportsektorn år 2002 såväl som fem kontrakt om offentliga arbeten (tre i transportsektorn och två i miljösektorn). Kommissionen är på det hela taget bekymrad över den tid som förflyter mellan projektgodkännande och byggstart. Tekniskt stöd som beviljats ur 2000 års ISPA-budget för utarbetande av nya ansökningar utnyttjades inte av Tjeckien år 2002. Denna åtgärd upphörde i december 2002, som var åtgärdens slutdatum. Genomförandet av ISPA:s översvämningshjälp var en framgångssaga år 2002. Provisoriska anbudsförfaranden, i linje med kommissionens regler, gällde för denna åtgärd, och i slutet av året hade ett betydande antal av delprojekten slutförts, särskilt i transportsektorn. Övervakning och utvärdering Två möten i övervakningskommittén hölls under 2002, i Ostrava respektive Prag. Kommissionen har under dessa möten ägnat stor uppmärksamhet åt framstegen i anbuds- och upphandlingsförfaranden för att upptäcka fall då projekt eventuellt inte kan påbörjas inom två år efter antagande och för att vid behov föreslå stödåtgärder. Medfinansiering med internationella finansinstitut Det järnvägsprojekt som antogs var även föremål för ett EIB-lån. Samarbetet med banken var särskilt intensifierat inför medfinansieringen av nya projekt år 2003 och förberedelserna för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för perioden efter utvidgningen. Regelbundna kontakter upprätthölls även med EBRD inför den möjliga medfinansieringen av framtida ISPA-projekt. EDIS Steg I i ISPA-vägledningen (bedömning av brister) slutfördes under 2002, men förseningar inträffade i början av stegen II och III, med följden att det ursprungliga målet att slutföra EDIS senast i slutet av 2002 visade sig ouppnåeligt. Kommissionen kommer noga att övervaka genomförandet av sitt tekniska stöd på detta område under 2003 i avsikt att se till att Tjeckien verkligen klarar av att förvalta EU-medel från strukturfonderna och Sammanhållningsfonden enligt fullt decentraliserade arrangemang efter utvidgningen. Finansiell förvaltning och kontroll En granskning för att bedöma lämpligheten för systemen för finansiell förvaltning och kontroll och för att ge rekommendationer utfördes av GD Regionalpolitik i november 2002. Beträffande de system som används av den nationella fonden och genomförandeorganen uppenbarade granskningen inte några väsentliga brister i fråga om uppfyllelsen av centrala tillämpliga bestämmelser, under förutsättning att de interna revisionsverksamheterna genomförs och uppdelningen av uppgifter och ansvar i miljösektorn slutförs. 18. Estland År 2002 mottog Estland en sammanlagd anslagstilldelning på 30,4 miljoner euro genom ISPA. Denna summa fördelades mellan transport- och miljösektorerna - 9,7 miljoner respektive 14,3 miljoner euro. Tekniska stödåtgärder för transporter svarade för 6,3 miljoner euro. Dessutom gällde en teknisk stödåtgärd förberedelserna för EDIS, som tilldelades 87 000 euro. Anslagen till Estland motsvarade 2,74 % av ISPA:s totala budget 2001. Programplanering I miljösektorn godkändes fyra investeringsprojekt, medan transportsektorn svarade för ett investeringsprojekt och två tekniska stödåtgärder. Under perioden 2000-2002 godkändes såväl 13 miljöprojekt - inklusive två tekniska stödåtgärder - och sju transportprojekt - inklusive fyra tekniska stödåtgärder - som en teknisk stödåtgärd för EDIS. Genomförande Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt fyra tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2002 (ett i transportsektorn, ett i miljösektorn och två för EDIS) såväl som två kontrakt om offentliga arbeten (båda i miljösektorn). Övervakning och utvärdering Övervakningskommittén samlades i april och oktober 2002. Medfinansiering med internationella finansinstitut Av de åtgärder som godkändes år 2002 omfattar ett transportprojekt, en teknisk stödåtgärd i transportsektorn och ett projekt i miljösektorn EIB-finansiering. Sedan ISPA:s början har lånefinansiering av internationella finansinstitut kompletterat ungefär 74 miljoner euro av ISPA:s stöd, vilket motsvarar 61 % av den summa ISPA-bidrag som beslutats. Förutom att öka ISPA-bidragens effekter spelar EIB, de nordiska bankerna (NIB, NEFCO) och nordiska miljöskyddsbyråer även en väsentlig roll genom att tillhandahålla teknisk sakkunskap i syfte att hjälpa till att utarbeta högkvalitativa ISPA-ansökningar. EDIS Estland har kommit långt i EDIS-processen. År 2002 infordrades anbud på stegen I-III i vägledningen till EDIS, vilka även upphandlades och utfördes. Därefter, i december 2002, inlämnade den nationella utanordnaren en begäran om utvidgad decentralisering i enlighet med artikel 12 i ISPA-förordningen. Finansiell förvaltning och kontroll De viktigaste slutsatserna av 2001 års granskningsuppdrag sändes till de estländska myndigheterna i början av 2002 jämte rekommendationer om behövliga förbättringar för att uppfylla kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen. En uppföljande granskning utfördes i juli 2002 för att bedöma de organ som inte omfattats tidigare och för att granska projektutgifter i de fall då genomförandet har påbörjats. De estländska myndigheterna informerades åter om de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna. 19. Ungern År 2002 mottog Ungern en sammanlagd anslagstilldelning på 94,1 miljoner euro. Av denna summa anvisades 44,6 miljoner euro till transportprojekt och 49,1 miljoner euro till miljöprojekt. Åtaganden för tekniska stödåtgärder i båda sektorerna svarade för 432 000 euro. De totala anslagen till Ungern motsvarade 8,50 % av ISPA:s totala budget för året. Programplanering och genomförande År 2002 godkändes fyra miljöprojekt och tre transportprojekt - inklusive en teknisk stödåtgärd. Under perioden 2000-2002 godkändes 19 miljöprojekt - varav fyra var tekniska stödåtgärder - och tio transportprojekt - åter varav fyra för tekniskt stöd. Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt 13 tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2002 (ett i transport- och tolv i miljösektorn, huvudsakligen om projektutveckling och utarbetande av anbud) såväl som tre kontrakt om offentliga arbeten i transportsektorn. I slutet av 2002 uppgick de betalningar som gjorts till 48,5 miljoner euro. Övervakning och utvärdering Övervakningskommittén samlades i april och oktober 2002. Medfinansiering med internationella finansinstitut Alla projekt medfinansieras av Europeiska investeringsbanken. EDIS Bedömningen av brister i steg I utfördes av den ungerska regeringens kontor för styrning, och resultaten av den sändes till kommissionen i mars 2002. Åtgärdandet av brister i steg II avslutades i mitten av mars 2003. Inlämnandet till kommissionen av resultaten av bedömningen av kravuppfyllelse i steg III är planerat till juli 2003. Finansiell förvaltning och kontroll De viktigaste slutsatserna av GD Regionalpolitiks granskning av de system för finansiell förvaltning och kontroll som ISPA-genomförandeorganen använder sändes till de ungerska myndigheterna i början av 2002 jämte rekommendationer om hur kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen kan uppfyllas. 20. Lettland År 2002 mottog Lettland en sammanlagd anslagstilldelning på 46,5 miljoner euro genom ISPA. Av denna summa anvisades 31,2 miljoner euro till transportprojekt, medan 15,3 miljoner gick till miljöprojekt. De totala anslagen till Lettland utgjorde 4,20 % av ISPA:s totala budget för året. Programplanering År 2002 godkändes två miljöprojekt, två transportprojekt och en teknisk stödåtgärd rörande förberedelserna för EDIS. Under perioden 2000-2002 godkändes sammanlagt 21 projekt: tio för miljön, tio för transporter och ett för EDIS. "Via Baltica Road: Gauja-Lilaste" och ett tekniskt stödprojekt i järnvägssektorn slutfördes under 2002. Samma år infordrades anbud på flera transport- och miljöåtgärder. Samtidigt som alla tillgängliga ISPA-anslag togs i anspråk år 2002 uppgick de betalningar som gjordes fram till slutet av 2002 till 28 miljoner euro, vilket motsvarade såväl första och andra förskott som löpande betalningar och en slutbetalning. Genomförande Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt fyra tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2002 (två i transport- och två i miljösektorn). Övervakning och utvärdering Två möten i ISPA-övervakningskommittén hölls, ett i april och ett i oktober 2002. Uppmärksamheten riktades på de långsamma framstegen vid genomförandet av projekt, särskilt vad anbud och upphandlingar beträffar, och på genomförandeorganens begränsade administrativa kapacitet. Till följd av detta vidtogs nödvändiga mått och steg för att förstärka genomförandeorganens strukturer. Medfinansiering med internationella finansinstitut Hittills medfinansieras alla godkända infrastrukturåtgärder på miljöområdet med internationella finansinstitut: fem åtgärder med EIB, fyra åtgärder med NIB, fem åtgärder med NEFCO, en åtgärd med EBRD och en åtgärd med Världsbanken. I transportsektorn tillhandahåller EIB, EBRD och Världsbanken parallell medfinansiering för ISPA-projekten. EDIS Det första EDIS-stegets "bedömning av brister" slutfördes i slutet av 2002. Det andra stegets "åtgärdande av brister" påbörjades i april 2003. Måldatum för genomförandet av EDIS för ISPA är slutet av 2003. Finansiell förvaltning och kontroll De viktigaste slutsatserna av granskningen av systemen för finansiell förvaltning och kontroll sändes till de lettiska myndigheterna i april 2002 med rekommendationer om nödvändiga förbättringar för att uppfylla de kriterier som anges i artikel 9 i ISPA-förordningen. 21. Litauen År 2002 mottog Litauen en sammanlagd anslagstilldelning på 61,1 miljoner euro. Denna summa fördelades mellan transport- och miljösektorerna enligt följande: 28,5 miljoner respektive 32,6 miljoner euro. Anslagen till Litauen motsvarade 5,52 % av ISPA:s totala budget 2002. Programplanering I miljösektorn, beträffande förbättringar på områdena vatten och avloppsvatten, har ett angreppssätt per avrinningsområde/dräneringsområde valts, och de första projektansökningar som utarbetats inom denna ram mottogs under 2002. År 2002 godkändes sammanlagt elva projekt. Dessutom antogs ändringar för två miljöprojekt och förlängdes tiden för den tekniska stödåtgärden för transporter. Till följd av detta godkändes sammanlagt 15 miljöprojekt, nio transportprojekt och en teknisk stödåtgärd för EDIS för finansiering genom ISPA mellan 2000 och 2002. ISPA:s bidrag till projekt år 2002 togs i anspråk i sin helhet, och de betalningar som gjordes fram till slutet av året uppgick till 53,23 miljoner euro, vilket motsvarade såväl de första förskotten för projekt som godkänts år 2000 och 2001 som andra förskott och delutbetalningar för de flesta av transportprojekten och för ett miljöprojekt (upprustning och utbyggnad av system för vattenförsörjning och uppsamling av avloppsvatten i Vilnius - etapperna 1 och 2). Litauen har uppnått ett av de högsta förhållandena mellan betalningar och åtaganden av alla kandidatländer. Genomförande Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt 16 tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2002 (tre i transport- och 13 i miljösektorn) såväl som sex kontrakt om offentliga arbeten (fyra i transportsektorn och två i miljösektorn). Övervakning och utvärdering Möten i ISPA-övervakningskommittén hölls i april och oktober 2002. Medfinansiering med internationella finansinstitut Det stora järnvägsprojektet Korridor IXB Järnvägar - strukturer och sektor 5 - medfinansieras med EBRD. I fråga om andra projekt går Litauen i riktning mot självfinansiering eller marknadslån, eftersom den statsgaranti som ofta krävs av internationella finansinstitut anses vara oförenlig med policyn för landets samlade skuldsättning. EDIS Förberedelserna för EDIS fortsatte oavbrutet, och Litauen väntas bli det andra landet som påbörjar steg 4 - "bedömning av kravuppfyllelse" - i EDIS-vägledningen. Finansiell förvaltning och kontroll De viktigaste slutsatserna av granskningen av de system för finansiell förvaltning och kontroll som ISPA-genomförandeorganen använder sändes till de litauiska myndigheterna i början av 2002 med rekommendationer om behövliga förbättringar för att uppfylla kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen. En uppföljning av granskningen kommer att utföras under 2003. 22. Polen År 2002 mottog Polen sammanlagt 362,8 miljoner euro i stöd. Av denna summa anvisades 177,5 miljoner euro till miljöprojekt, medan 177,7 miljoner euro gick till transportprojekt. Tekniska stödåtgärder tilldelades 10,8 miljoner euro. Dessutom finansierades ett EDIS-projekt år 2002, vilket tilldelades 0,3 miljoner euro. De totala anslagen till Polen utgjorde 32,8 % av ISPA:s totala budget för året. Programplanering Sammanlagt 13 miljöprojekt och sju transportprojekt godkändes för ISPA-finansiering år 2002, inklusive fyra tekniska stödåtgärder för transportprojekt. I fråga om transporter fortsatte stödet att inriktas på storskaliga projekt på de viktigaste sträckorna, och en särskild ansträngning gjordes för att uppnå en lämplig balans mellan väg och järnvägsprojekt. Tre vägprojekt godkändes: förbättringen av riksväg 50 avsnittet Grójec-Minsk Mazowieckie och två tekniska stödåtgärder, en för motorväg A4 Krzyzowa-Zgorzelec och en för motorväg A2 Strykow-Konotopa. Fyra järnvägsprojekt godkändes: två tekniska stödåtgärder för E75 Järnväg Baltica Warzsawa-Trakiszki och för återstående arbeten i järnvägskorridor II, järnvägslinjen Siedlce-Terespol, och järnvägslinje E30 Weglinec-Zgorzelec/Dolna. I och med godkännandet av dessa projekt uppgår järnvägarnas andel nu till 49 % av de totala transportanslagen. I miljösektorn var det områdena dricksvatten och rening av avloppsvatten som svarade för det största antalet projekt och som tilldelades störst stödanslag genom ISPA år 2002. Liksom tidigare år inriktades stödet på de största befolkningscentrumen, men det finns en tendens mot att även ta med mindre centrum. De projekt som godkändes omfattade kombinerade dricksvatten- och avloppsvattenprojekt i Szeczecin (genom en större ändring av en befintligt första fas), Opole, Jelenia Gora och Czestochowa, ett projekt för dricksvattenförsörjning i Elblag, avloppsvattenprojekt i Brzeg, Boleslawiec, Ruda Slaska, Lublin, Wloclawek och Mielec samt slutligen två projekt avseende fast avfall i Kalisz och Radom. Genomförande Samtidigt som utvecklandet och godkännandet av projekt har gått framåt i tämligen god fart - särskilt i fråga om miljöprojekt - har genomförandet i båda sektorer varit långsamt. Det fanns dock tydliga tecken på snabbare genomförande i den senare delen av 2002, med ett ökande antal godkända kontrakt om offentliga arbeten. Huvudorsak till de långsamma framstegen vid genomförandet har varit bristen på erfarenhet av anbuds- och upphandlingsförfaranden inom de polska upphandlande myndigheterna. Problemet har angripits med hjälp av tekniska stödåtgärder, och detta började visa positiva resultat under 2002. Övervakning och utvärdering Möten i ISPA-övervakningskommittén hölls i april och oktober 2002. Medfinansiering med internationella finansinstitut Det aktiva samarbetet med internationella finansinstitut rörande miljösektorn fortsatte under 2002. Kommissionen har märkt att de stödmottagande länderna inlåter sig i förhandlingar med de internationella finansinstituten men inte fattar det avgörande beslutet om låneavtal förrän ett bidrag från ISPA har godkänts. EDIS Förberedelserna för EDIS gick framåt i tillfredsställande takt, och man räknar med att Polen kommer att nå steg 3 - "bedömning av kravuppfyllelse" - i EDIS-vägledningen under 2003. Finansiell förvaltning och kontroll Till följd av den granskning som GD Regionalpolitik företog år 2001 av de system för finansiell förvaltning och kontroll som ISPA-genomförandeorganen använder sändes de viktigaste slutsatserna jämte rekommendationer om behövliga förbättringar för att uppfylla kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen till de polska myndigheterna i början av 2002. En uppföljande granskning utfördes i oktober 2002. 23. Rumänien År 2002 mottog Rumänien sammanlagt 256,6 miljoner euro i stöd genom ISPA. Av tilldelningen 2002 anvisades 124,4 miljoner euro till transportprojekt och 132,1 miljoner till miljöprojekt. Åtaganden för tekniska stödåtgärder i båda sektorer svarade för 3,7 miljoner euro. Dessutom gjordes ett åtagande på 0,484 miljoner euro för en åtgärd för att stärka ISPA-genomförandeorganens genomförandekapacitet. Anslagen till Rumänien motsvarade 23,17 % av ISPA:s totala budget 2002. Programplanering Sammanlagt åtta nya projekt godkändes år 2002 för båda sektorer. I miljösektorn godkändes sju projekt, inklusive en teknisk stödåtgärd. Fem projekt gäller den kombinerade investeringen i dricks- och avloppsvattensektorerna i städerna Brasov, Satu Mare, Buzau, Sibiu och Piatra Neamt, medan ett projekt avser skötseln av systemet för fast avfall i staden Ramnicu Valcea. Genom den tekniska stödåtgärden ges stöd för utarbetande av ISPA-ansökningar i städerna Baia Mare, Botosani, Drobeta, Galati, Deva och Hunedoara. I miljösektorn var den tekniska stödkomponent som hänför sig till arbetsövervakning och projektledning i samband med projekt som godkändes år 2002 i allmänhet större än för de projekt som godkändes dessförinnan, eftersom ingen internationellt stödd investering tidigare hade ägt rum i de valda städernas allmännyttiga företag på områdena vatten och avloppsvatten, till skillnad från för tidigare godkända projekt. En teknisk stödåtgärd godkändes i transportsektorn för utveckling av ett projekt för att förbättra farbarheten på floden Donau. Dessutom, inom ramen för EDIS, godkändes en teknisk stödåtgärd för att förstärka finansministeriets genomförandekapacitet. Genomförande År 2002 tillhandahöll kommissionen lämpligt tekniskt stöd till ministeriet för offentliga arbeten, transport och bostadsfrågor samt ministeriet för vattenfrågor och miljöskydd, vilka är de berörda ministerier som fungerar som genomförandeorgan, i avsikt att garantera effektiv projektledning och genomförande i linje med EU:s krav i fråga om anbud, upphandling, övervakning och finansiell kontroll. Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt nio tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2001 (ett i transportsektorn och åtta i miljösektorn) såväl som åtta kontrakt om offentliga arbeten (fyra i transportsektorn och fyra i miljösektorn). Samtidigt som alla tillgängliga ISPA-anslag togs i anspråk under 2000-2002 uppgick de betalningar som gjordes fram till slutet av 2002 till 117,4 miljoner euro, varav 51,8 miljoner gjordes år 2002. Under 2002 verkställdes andra förskottsbetalningar för endast två investeringsåtgärder, vilket återspeglar långsamma framsteg i upphandlingen av offentliga arbeten och svårigheter att uppfylla villkoren i artikel 8 i finansieringsavtalen. Övervakning och utvärdering År 2002 samlades ISPA-övervakningskommittén två gånger, i april respektive oktober. Medfinansiering med internationella finansinstitut Samarbetet med de internationella finansinstituten är mycket viktigt i Rumänien, särskilt i miljösektorn, där de flesta ISPA-åtgärder medfinansieras med internationella finansinstitut. Det rör sig om åtta åtgärder med EIB (två år 2000, dvs. Craiova och Braila, tre år 2001, dvs. Cluj, Focsani och Pascani, och tre år 2002, dvs. Satu Mare, Buzau och Piatra Neamt). Ytterligare åtta åtgärder medfinansieras med EBRD (två år 2000, dvs. Constanta och Iasi, fyra år 2001, dvs. Arad, Oradea, Timisoara och Targu Mures, och två år 2002, dvs. Brasov och Sibiu). I transportsektorn finansierar EIB och EBRD parallella projekt. Sammantaget svarade gemensamt medfinansierade åtgärder för ungefär 494 miljoner euro av ISPA:s stöd i miljösektorn. Man räknar med att detta samarbete kommer att fortsätta under hela ISPA:s programperiod, mot bakgrund av att nivån på investeringsbehoven ligger en bra bit över ISPA:s anslag. EDIS I november 2002 bekräftade den nationella utanordnaren att den rapport som beställts av kommissionens delegation, och som godkändes slutgiltigt i januari 2002, vad de rumänska myndigheterna beträffar utgör rapporten om "bedömning av brister", dvs. det första steget i EDIS-vägledningen. År 2002 godkände kommissionen en teknisk stödåtgärd för att stärka genomförandeorganens förmåga att genomföra ISPA-åtgärder i steg II - "åtgärdande av brister" - i vägledningen. Denna åtgärd är verkligen inriktad på de mest angelägna behov som måste fyllas, genom att sörja för kortvarigt tekniskt stöd särskilt ämnat att snabba på anbuds- och upphandlingsförfaranden avseende godkända ISPA-åtgärder genom att förbättra anbudshandlingarnas kvalitet såväl som att upprätta en handbok med förfaranden och utbilda personal. Finansiell förvaltning och kontroll En granskning av de system för finansiell förvaltning och kontroll som ISPA-genomförandeorganen använder företogs först i början av januari 2002 av GD Regionalpolitik. De viktigaste slutsatserna sändes till de rumänska myndigheterna i maj 2002 med rekommendationer om behövliga förbättringar för att uppfylla kraven i artikel 9 i ISPA-förordningen. En uppföljning av granskningen kommer att utföras under 2003 och omfatta en mer detaljerad bedömning av offentliga upphandlingsförfaranden och de slutliga stödmottagarna i miljösektorn. 24. Slovakien År 2002 mottog Slovakien en sammanlagd anslagstilldelning på 54,1 miljoner euro. Denna summa fördelades mellan transport- och miljösektorerna, med 28,7 miljoner respektive 23,9 miljoner euro. Tekniskt stöd svarade för 1,5 miljoner euro. Anslagen till Slovakien motsvarade 4,89 % av ISPA:s totala budget 2002. Programplanering Programplaneringen av åtgärder gick stadigt framåt, vilket gjorde det möjligt att upprätta en fullgod projektplanering. I transportsektorn godkändes ett projekt år 2002: modernisering av järnvägen Trnava-Piest'any (total kostnad: 97,4 miljoner euro, ISPA-bidrag: 46,7 miljoner euro). I och med antagandet av detta fjärde transportprojekt var ISPA:s programplanering avslutad, eftersom alla tillgängliga medel för transporter i Slovakien enligt budgetplanen 2000-2006 var fördelade. Följaktligen kommer beslut om ett större projekt, motorvägsavsnittet Mengusovce-Jánovce, som lades fram för finansiering år 2002, att fattas inom ramen för Sammanhållningsfonden. Dessutom, i slutet av 2002, utarbetades ett finansieringsavtal om tillhandahållande av 2,2 miljoner euro i tekniskt stöd för utveckling av omkring tio transportprojekt som skall finansieras genom Sammanhållningsfonden från och med 2004. Fem miljöprojekt till ett totalt värde av 94 miljoner euro antogs, omfattande ett ISPA-bidrag på 57,2 miljoner euro och ett totalt åtagande 2002 på 28,5 miljoner euro: - Rening av avloppsvatten i Zilina (total kostnad: 19,6 miljoner euro, ISPA-bidrag: 9,8 miljoner euro). - Avloppsvatten i Liptovsky Mikulas (total kostnad: 10,5 miljoner euro, ISPA-bidrag: 5,2 miljoner euro). - Avloppsvatten och dricksvatten i sydöstra Zemplin (total kostnad: 23,6 miljoner euro, ISPA-bidrag: 16,5 miljoner euro). - Rening av avloppsvatten i Povazska Bystrica (total kostnad: 12,3 miljoner euro, ISPA-bidrag: 6,1 miljoner euro). - Dricksvatten i Velky Krtis (total kostnad: 28 miljoner euro, ISPA-bidrag: 19,6 miljoner euro). Antagandet av dessa projekt innebar att miljösektorn kunde suga upp mer än de förutsedda halvtidsanslagen och fylla den lucka som fanns på grund av dåligt resultat av programplaneringen i denna sektor under ISPA:s första år. Ett stort genombrott gjordes i programplaneringen på miljöområdet. Efter flera månaders förhandlingar undertecknades i augusti 2002 ett samförståndsavtal om anpassning av ISPA:s programplanering på miljöområdet efter omdaningen av den slovakiska vattenförvaltningssektorn mellan den nationella ISPA-samordnaren och kommissionen. Enligt denna strategi kommer de nya kommunägda regionala vattenföretagen (som är efterföljare till de tidigare statsägda företagen) att bli slutliga stödmottagare för de flesta pågående och alla framtida ISPA-projekt. Omdaningsprocessen kommer att understödjas av två tekniska stödåtgärder: en inriktad på teknisk, finansiell och administrativ modernisering av de regionala vattenföretagen, en annan på att bistå dessa företag i utvecklandet av lämpliga projekt att finansieras genom Sammanhållningsfonden. Genomförande De tre genomförandeorganen med ansvar för järnvägar, vägar och miljö gjorde vissa framsteg i genomförandet av ISPA-åtgärder. De genomförande strukturerna fortsätter dock att lida av en brist på tillräcklig och lämplig personal. Genomförandet i fråga om anbud och upphandlingar har fortsatt att vara ojämnt, i det att transportprojekt genomförs mer eller mindre planenligt medan genomförandet av miljöprojekt går för långsamt. I transportsektorn gick arbetet framåt med moderniseringen av järnvägen mellan Raa och penkvice. Anbud infordrades på kontraktet om offentliga arbeten för det andra järnvägsprojektet: penkvice-Cífer. Resultatet var dock inte lyckat, och anbud kommer att infordras på nytt. Anbudsförfarandet avseende motorvägsprojektet i Bratislava (D 61) genomfördes och ledde till att kontraktet om offentliga arbeten undertecknades i början av 2003. På miljöområdet har arbetet med anbud släpat efter, men vissa framsteg har gjorts på sista tiden: För det första projektet, rening av avloppsvatten i Trencin, var kontraktet färdigt för undertecknande. Väsentliga framsteg gjordes i fråga om arbetet med anbuden på offentliga arbeten för projekten i Banska Bystrica och Komarno, men anbuden har ännu inte offentliggjorts. Det tekniska stödprojektet för projektutveckling (total kostnad: 1,45 miljoner euro) har genomförts nästan helt, och resultaten när det gäller antalet projekt som utvecklats är tillfredsställande. De betalningar som gjordes fram till slutet av 2002 uppgick till 17,2 miljoner euro och avsåg förskotts- och delutbetalningar för projekt och tekniska stödåtgärder som antagits mellan 2000 och 2002. Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades ett kontrakt om offentliga arbeten (endast i transportsektorn). Övervakning och utvärdering ISPA-övervakningskommittén samlades två gånger, den 18 april respektive 21 november 2002. Mötena var välorganiserade, och kvaliteten på övervakningsdokumentationen har gradvis förbättrats. Projektutgiftsplanerna behövde dock fortfarande förfinas avsevärt. Medfinansiering med EIB och internationella finansinstitut I miljösektorn har samarbetet med EIB fortsatt. Avtal träffades om det globala ramlånet genom en slovakisk statligt garanterad bank; dock utkvitterades inga krediter inom denna ram år 2002. I transportsektorn undertecknades den slutliga överenskommelsen om medfinansieringen med EIB av motorvägsprojektet i Bratislava, där EIB:s lån uppgår till 40 miljoner euro. Fast EIB:s lån i princip är tillgängliga även för järnvägsprojekt, har den slovakiska regeringen hittills valt att inte utnyttja denna möjlighet. EDIS Åtgärder för intern kontroll och revision har vidtagits inom den slovakiska centralförvaltningen. Sommaren 2002 inledde den nationella fonden förberedelserna för EDIS-godkännande av den förvaltningsapparat som är delaktig i genomförandet av ISPA. För detta ändamål startades en teknisk stödåtgärd inom ramen för ISPA (bidrag på 1,3 miljoner euro). Förberedelserna för EDIS-godkännande hindras av bristen på lämpliga och tillräckliga personalresurser i den nationella fonden och i genomförandeorganen, och avsevärda förseningar är att vänta. 25. Slovenien År 2002 mottog Slovenien ISPA-anslag på sammanlagt 16,6 miljoner euro. Denna summa fördelades enligt följande: 0,6 miljoner euro (3,3 %) till tekniskt stöd för EDIS, 8,1 miljoner euro (48,4 %) till transportsektorn och 8,0 miljoner euro (48,3 %) till miljösektorn. Anslagen till Slovenien motsvarade 1,5 % av ISPA:s totala budget 2002. Programplanering Miljöstrategin uppdaterades i slutet av 2002 i syfte att utöka den förteckning över projekt som skall läggas fram för finansiering genom ISPA och Sammanhållningsfonden i framtiden. En liknande uppdatering av transportstrategin ägde rum i början av 2003. Sammanlagt tio projekt godkändes under 2000 och 2001. År 2002 godkändes ett transportprojekt, ett miljöprojekt och en teknisk stödåtgärd för EDIS, vilket innebär att totalt 13 projekt har godkänts sedan 2002. Arbetet med anbud och upphandlingar var tillfredsställande; sex kontrakt om offentliga arbeten har undertecknats sedan 2000. Alla tillgängliga ISPA-anslag togs i anspråk 2000-2002, samtidigt som sammanlagt 13,3 miljoner euro utbetalades fram till slutet av 2002, vilket motsvarade 25,4 % av de 52,3 miljoner euro som anslogs under denna period. Genomförande Beträffande anbud och upphandlingar undertecknades sammanlagt tre tjänstekontrakt om utformning, övervakning och tekniskt stöd år 2002 (två i transportsektorn och ett i miljösektorn) såväl som tre kontrakt om offentliga arbeten i miljösektorn. Övervakning och utvärdering Två möten i ISPA-övervakningskommittén hölls, i april och november 2002. Mötena sammanföll med möten i de sektorvisa övervakande underkommittéerna för miljö och transporter inom ramen för Phare. Medfinansiering med internationella finansinstitut Slovenien fortsatte diskussionerna med EIB om två ramlån för pågående och framtida ISPA-projekt. Efter undertecknande av de motsvarande låneavtalen under 2003 kommer 35 miljoner euro respektive 30 miljoner euro i lånefinansiering att göras tillgängligt för miljö- och transportprojekt. Detta kommer att bidra till ISPA-medlens effekter och möjliggöra ett närmare samarbete mellan banken och kommissionen vid bedömningen av projektförslag. EDIS I slutet av 2002 utförde de slovenska myndigheterna det första stegets "bedömning av brister" enligt EDIS-vägledningen med användning av sina egna resurser. En teknisk stödåtgärd för att hjälpa myndigheterna med deras förberedelser för utvidgad decentralisering avseende steg II, "åtgärdande av brister", och steg III, "bedömning av kravuppfyllelse", undertecknades i oktober 2002. Man räknar med att EDIS kommer att införas under 2003. Finansiell förvaltning och kontroll En andra granskning för att bedöma lämpligheten för systemen för finansiell förvaltning och kontroll och för att ge rekommendationer om hur de kan förbättras utfördes av GD Regionalpolitik i november 2002. Förteckning över förkortningar EBRD // Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EC // Europeiska kommissionen EDIS // System för utvidgat decentraliserat genomförande EIA // Miljökonsekvensbeskrivning EIB // Europeiska investeringsbanken EU // Europeiska unionen ERDF // Europeiska regionala utvecklingsfonden FIDIC // Internationella förbundet av rådgivande ingenjörer IA // Genomförandeorgan IFI // Internationellt finansinstitut ISPA // Strukturpolitiskt föranslutningsinstrument NEFCO // Nordiska miljöfinansieringsbolaget NIB // Nordiska investeringsbanken NGO // Icke-statlig organisation OECD // Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OLAF // Europeiska byrån för bedrägeribekämpning PPP // Offentligt-privat partnerskap Phare // Gemenskapsprogram för ekonomiskt stöd till länder i Central- och Östeuropa Sapard // Särskilt föranslutningsprogram för jordbruk och landsbygdens utveckling TEN-T // Transeuropeiska transportnät TINA // Bedömning av transportinfrastrukturbehoven Användbara informationskällor ISPA på Internet: http://www.europa.eu.int/comm/ regional_policy/funds/ispa/ispa_en.htm GD Regionalpolitik på Internet: http://www.europa.eu.int/comm/ regional_policy/index_en.htm Dokumentationscentrum: // Europeiska kommissionen GD Regionalpolitik B-1049 Bryssel Tel.: +32 2 296 06 34 Fax: +32 2 296 60 03 E-post: regio-info@cec.eu.int Europeiska unionens webbplats: // www.europa.eu.int GD Utvidgnings webbplats: // http://europa.eu.int/comm/enlargement/ index.htm EBRD:s webbplats: // www.ebrd.com EIB:s webbplats: // www.eib.org Bilaga I: Landstabeller Projects Decided 2002 Bulgaria - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Bulgaria - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Bulgaria - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Czech Republic - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Czech Republic - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Czech Republic - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Estonia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Estonia - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Estonia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Hungary - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Hungary - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Hungary - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Latvia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Latvia - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Latvia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Lithuania - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Lithuania - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Lithuania - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Poland - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Poland - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Poland - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Romania - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Romania - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Romania - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Slovakia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Slovakia - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Slovakia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2002 Slovenia - EUR >Plats för tabell> Projects Decided 2000-2002 Slovenia - EUR >Plats för tabell> Technical Assistance Measures 2000-2002 Slovenia - EUR >Plats för tabell> Bilaga II: Projektförteckning Project list >Plats för tabell>