52003AE0585

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder för regleringsåren 2004/05 till 2007/08" (KOM(2003) 23 slutlig – 2003/0010 (CNS))

Europeiska unionens officiella tidning nr C 208 , 03/09/2003 s. 0041 - 0044


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till rådets förordning om den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder för regleringsåren 2004/05 till 2007/08"

(KOM(2003) 23 slutlig - 2003/0010 (CNS))

(2003/C 208/11)

Den 10 februari 2003 beslutade rådet att i enlighet med artikel 37 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda förslag.

Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 25 april 2003. Föredragande var Hans-Joachim Wilms.

Vid sin 399:e plenarsession den 14 och 15 maj 2003 (sammanträdet den 14 maj) antog Ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 102 röster för och 18 nedlagda röster.

1. Sammanfattning av grunddokumentet

1.1. Kommissionens förslag innebär att stöden för torkat foder och budgeten för GOM för torkat foder kommer att försvinna helt under en fyraårsperiod från och med 2004. Kommissionen föreslår att stödet först skall sänkas med 55 % och år 2009 med 100 % och att torkat foder skall omfattas av systemet med samlad stödutbetalning, varigenom stödåtgärderna för sektorn bortfaller. Stödet till denna näring skulle minska gradvis från 33 EUR per ton under budgetåret 2004/2005 till 0 EUR per ton under året 2007/2008 och skulle utgå oberoende av om det är fråga om foder som torkats artificiellt eller soltorkat foder. Hälften av nuvarande budget skulle gå till jordbrukare via det nya systemet för samlad stödutbetalning.

2. Allmänna kommentarer

2.1. EESK välkomnar kommissionens engagemang vad gäller den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder eftersom "EU:s självförsörjningsgrad när det gäller växtproteiner efter de två senaste reformerna av GJP och efter WTO-avtalen på nytt har minskat och förra året (dvs. 2001) uppgick till mindre än 25 %. Den konstanta försämringen av självförsörjningsgraden leder till frågan om beroendet utgör en risk med tanke på den europeiska djuruppfödningens behov av växtproteiner"(1).

2.2. I sitt yttrande från januari 2002 påpekade EESK hur viktiga växtproteiner är för djurhållningen och fastställde en obalans mellan Europeiska unionens behov av växtproteiner och dess produktionspotential(2). Kommittén har också inom ramen för sitt arbete om växtproteiner betonat att efterfrågan inom EU antagligen kommer att öka och att de arealer som för närvarande används för produktion kommer att bli mindre, och att man därmed blir beroende av import(3).

2.3. De regler som för närvarande gäller för stödet för torkat foder(4) har inom GOM för producentländerna, vilka kännetecknas av förmånliga klimat- och jordförhållanden, i några av dem gjort det möjligt att utveckla en näring baserad på odling av alfalfa, som innebär att de viktigaste aktörerna (lantbrukarna och industrierna) kan stanna kvar på landsbygden. Denna sektor svarar för mer än 15000 arbetstillfällen i EU. Dessutom utvinner man växtprotein av hög kvalitet som bidrar till att täcka det enorma underskottet av detta i Europeiska unionen. Klimatet i några regioner i södra Europa har gjort det möjligt att göra stora energibesparingar per produktionsenhet eftersom fodret utsätts för mindre fuktighet på fälten efter skörden och tack vare metoder som förtorkning. Till dessa besparingar kommer besparingarna vid odlingen av alfalfa, som kräver relativt liten insats av arbete och kvävegödsel. Det är viktigt att påpeka att tack vare länder som Spanien har Europa lyckats täcka den maximala garanterade kvoten, vilket också garanterar att den finns kvar. Icke desto mindre behövs det reformer för att utnyttja den energibesparingspotential som naturförhållandena i södra Europa ger upphov till, utan att därigenom äventyra de positiva effekterna av denna verksamhet.

2.4. För att maximalt utnyttja unionens produktionspotential och de medel som avsatts för stöd till sektorn bör delat ansvar även i fortsättningen gälla vid beräkning av överskridande av den maximalt garanterade kvoten. Endast om den europeiskt garanterade kvoten skulle överskridas bör man straffa de medlemsstater som överskrider sina respektive nationella kvoter.

3. Troliga effekter av den förändrade organisationen av marknaden för torkat foder

3.1. Energiförbrukning i produktionen

3.1.1. Ur ekologisk synvinkel är det uteslutande positivt att de olika stöd som är riktade till själva torkprocessen görs om till ett enhetligt stöd. Vid maskinell torkning utgörs 40 % av den totala produktionskostnaden av kostnader för värmeenergi. Bara 8 % av Europeiska gemenskapens torkanläggningar drivs med förnybara råvaror, medan 92 % drivs med fossila bränslen. Utsläpp av gaser får i form av smog allvarliga konsekvenser för folkhälsan även om effekten är mindre på landsbygden där koncentrationen av dessa gaser är lägre. Dessa utsläpp bidrar också till växthuseffekten, en orsak till klimatförändringar. Mot denna bakgrund måste stöden till fodertorkning få en ny inriktning för att öka energibesparingen och ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor, vilket i stor utsträckning redan har skett vid artificiell förångning. Den luktemission som uppstår gör den maskinella fodertorkningen ännu mer problematisk. Konstbevattning vid produktionen av foder som skall torkas är i en del medlemsländer dessutom både ekologiskt och ekonomiskt problematisk.

3.2. Konsekvenser för arbetstillfällen

3.2.1. I hela Europa arbetar ca 15000 personer heltid på torkföretag och på företag som ligger före och efter i produktionskedjan. Antalet verksamma vid torkanläggningarna torde följaktligen vara lägre än så. Företagarna sluter normalt avtal med odlarna och genom avtalen säkerställs såväl produktion som bearbetning.

3.2.2. Producenterna av torkat foder i Europa fruktar nu att verksamheten i runt 350 produktionsanläggningar kommer att läggas ned, eftersom de på grund av de nya reglerna inte erhåller tillräckligt med råmaterial till sina produktionsanläggningar. I framtiden kommer det framför allt att hänga på avtalsförhandlingarna i vilken utsträckning kapacitetsutnyttjandet i bearbetningsföretagen kan leda till konkurrenskraftiga inköpspris av råmaterial. Företagare måste få stöd för att tillägna sig de kunskaper som krävs för att anpassa sina företag till de nya förhållandena(5).

3.3. Ekologiska konsekvenser

3.3.1. För odling av grödor för produktionen av torkat foder måste jordbrukarna ges en tillräcklig inkomst. Det är det enda sättet att kunna behålla de positiva ekologiska effekterna av odling av fodergrödor. Ett permanent växttäcke förhindrar erosion och säkerställer för många regioner i Europa en marknadsanpassad förvaltning av mindre gynnade områden och förbättrar på så sätt det traditionella jordbrukets sociala situation. Kommittén har i sitt yttrande om växtproteiner uttryckligen påpekat att odling av fodergrödor är av stor betydelse för bevarandet av markstruktur och för hållbar utveckling inom jordbruket(6). Odling av fodergrödor fyller en viktig funktion när det gäller miljö och sysselsättning i landsbygdsområden(7). Dessa funktioner måste också kunna fyllas i framtiden.

3.4. Världsmarknaden

3.4.1. Världsmarknaden kommer även i fortsättningen att stå till förfogande för handeln med proteingrödor. Kommittén har vid ett annat tillfälle också betonat att målet inte behöver vara att täcka det totala behovet genom egenproduktion(8). Påpekas bör att de proteingrödor som i EU används till foder till ca 70 % består av importerad soja. Basen för produktionen av torkat foder måste emellertid säkerställas genom produktion inom gemenskapen, vilket med de befintliga ramvillkoren endast är möjligt genom ett system för finansiellt stöd. Höga andelar av importerat torkat foder och genetiskt modifierade organismer är dock mer tveksamma inslag än exempelvis torkat foder som producerats lokalt.

4. Torkat foder från produktion inom gemenskapen - På väg mot en hållbar produktion

4.1. Under regleringsåret 2001/2002 producerades 4,8 miljoner ton torkat foder(9). Den totala fodersektorn inom EU omfattar 200 miljoner ton. Beroende på klimatförhållanden skiljer sig produktionsmängden i hög grad mellan enskilda länder(10).

4.2. Tidigare har särskilt den artificiella torkningen av grönfoder kritiserats(11). Medlemsstaterna måste bli förpliktigade av gemenskapen att införa officiella fodermedelskontroller som förbättrar effekten av kontrollåtgärderna och medför strängare genomförandeåtgärder. Bistånd och samarbete måste vara förpliktigande. Dessutom måste finansiella förutsättningar skapas för att åtgärder skall kunna vidtas för att förbättra säkerheten vad gäller fodermedel. Hur ofta kontroller skall utföras bör styras av hur hög riskfaktorn är. Vid produktionen av torkat foder bedömer man riskfaktorn som hög, eftersom möjligheterna till missbruk är många under uppvärmningsprocessen. Fodermedelssäkerhet skall vara lika viktig som livsmedelssäkerhet.

4.3. I framtiden bör gemenskapen inte främja några produktionsmetoder som inte uppfyller förpliktelserna om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. För producenterna av torkat foder innebär detta att de måste se över energieffektiviteten och arbetarskyddet vid sina anläggningar.

4.4. Under de senaste tjugo åren har producenterna av maskintorkat foder kunnat reducera sin energiförbrukning med 50 %(12). Denna utveckling måste konsekvent fortsätta i samma riktning för att en hållbar produktion av torkat foder skall säkras.

5. Åtgärder för genomförande av en hållbar produktion av torkat foder - EESK:s krav

5.1. Den nuvarande kostnadsstrukturen hos torkföretag bygger på höga gemenskapsbidrag för produktion (se punkt 1). Kommittén ser den omfördelning av stöden som förslagits som positiv eftersom den tar hänsyn till båda de grupper som är verksamma inom produktionen och den fortsatta bearbetningen.

5.2. De företag som producerar maskintorkat foder måste även i fortsättningen vara kapabla att bedriva sin produktion. Det måste även i framtiden vara möjligt att säkra den gemensamma produktionen av proteingrödor. Därmed säkerställs det europeiska jordbrukets relativa oberoende gentemot produktionen på världsmarknaden.

5.3. Jordbruksföretagen kan bara säkerställa sin produktion om avsättningen säkerställs av torkningsföretagen. Endast då kan de för det europeiska jordbruket så viktiga ekologiska effekterna av produktionen av proteingrödor utnyttjas på ett hållbart sätt.

5.4. För att erhålla stöd i framtiden måste bearbetningsföretag se över sina anläggningars energieffektivitet och installera energisparande teknik, så att konkurrenskraftiga företag skapas genom minskade energikostnader. Det råder inget tvivel om att man kan förvänta sig positiva effekter av dessa åtgärder vad gäller miljö och arbetstillfällen.

5.5. Genom att torkföretag utrustas med miljövänlig uppvärmnings- och bearbetningsteknik ges och skapas arbetstillfällen, även inom angränsande områden. Företagarna måste också påminnas om det sociala ansvar som de har genom att de driver företag på eget ansvar.

5.6. Gemenskapen bör fastställa att också det nationella beviljandet av stöd till torkanläggningar görs beroende av kriterier för arbetsplatssäkerhet och ekologi.

5.7. EESK föreslår att ett system för stöd som är avsedda till torkningsanläggningar införs som belönar låg energiförbrukning. Detta innebär att stöd till bearbetningsverksamhet bara ges om energiförbrukningen för produktionen i fråga är låg och tekniskt genomförbar. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppmanar i detta sammanhang kommissionen att fastställa en övergångseriod för företagen, inom vilken de kan anpassa sin teknik. Därmed tar företagen till vara en innovationspotential för att minska användningen av fossila bränslen. En sådan övergångsperiod skulle kunna motsvara den fas med gradvis minskning fram till 2008 som ursprungligen var planerad. Företagen kommer dock bara att vara intresserade av en sådan anpassning under förutsättning att ett stödsystem som tar hänsyn till miljön kommer att bestå under längre tid. Ett stöd som begränsas till endast fyra år kommer att leda till att de flesta företag inte lägger om produktionen utan i stället lägger ner den.

5.8. Gamla anläggningar som drivs med höga energikostnader efter övergångsperioden skall inte längre erhålla stöd. För miljöskadlig teknik kan alltså stödnivån sänkas till noll när övergångsperioden löpt ut.

5.9. Stödsystemet skall särskilt gynna företag som avstår från fossila bränslen och utnyttjar förnybara energikällor i sina anläggningar. Även blandformer (t.ex. 2/3 naturgas och 1/3 vindenergi) i energiförbrukningen bör belönas med högre stöd för andelen förnybar energi.

5.10. För att stödja hållbara metoder inom produktionen av torkat foder bör den planerade gradvisa minskningen av bidraget ned till noll ersättas av ett bidragssystem som främjar låg energiförbrukning.

5.11. De regler som föreslagits säkerställer inte att sektorn för torkat foder förblir ett strukturelement i landsbygdsområden eftersom de möjliga besparingarna genom avskaffandet av stöden både till foder som torkats artificiellt och soltorkat foder inte räcker för att ersätta industrins intäktsbortfall samtidigt som man behåller ett pris till jordbrukarna som säkerställer deras inkomst. Reformen av denna GOM är ett lämpligt tillfälle att förbättra gemenskapens försörjning av växtprotein, miljöbalansen och jämvikten mellan sektorns olika aktörer samt att skapa ett långsiktigt regelverk. Detta kräver en ansträngning från alla berörda som måste få ersättning och incitament av den gemensamma jordbrukspolitikens instrument. Detta kräver att alla berörda är förpliktigade att medverka, så att den gemensamma försörjningen av växtprotein kan regleras på ett hållbart sätt. Det förslag som lagts fram är otillräckligt eftersom det avskaffar det viktigaste instumentet i denna marknadsorganisation, istället för att anpassa det till de fastställda målen. Mot bakgrund av de mångfaldiga problem, uppgifter och samhälleliga målsättningar som finns inom produktionen av torkat foder, måste man påvisa genomförbara framtidsmöjligheter för beprövade metoder som ger det europeiska jordbruket en framtid.

5.12. Vi måste hålla i minnet att direkt bete på betesmark och direkt utfordring med foderväxter utgör optimala system sett till energibalansen, djurens välfärd och livsmedelssäkerheten. Kommittén föreslår därför att man skall studera möjliga sätt att uppmuntra och slå vakt om dessa metoder. Vallodling, särskilt i samband med betesdrift, måste utgöra stommen i en artanpassad och hållbar mjölk- och nötköttsproduktion. Missgynnandet av sådan mark i den tidigare stödpolitiken ledde, i kombination med den gemensamma organisationen av marknaden för torkat foder, till att betesandelen i jordbruket ständigt trängdes undan. Den gemensamma jordbrukspolitiken måste främja en ekonomiskt och ekologiskt värdefull markanvändning och sluta missgynna foderbaljväxter genom att lyfta fram deras fördelar. Torkning av foderväxter är dock ett system som traditionellt har använts för att utnyttja ett överskott under en period i en annan period, ett system som är mycket väl anpassat till klimatförhållandena i vissa europeiska regioner. Torkning gör det i dag möjligt att inom djuruppfödningen maximalt utnyttja de agroekonomiska och näringsfysiologiska fördelarna hos alfalfa i form av protein och fibrer. Torkat foder kommer att behöva produceras oavsett uppfödningssätt eftersom jordbruken inte kan vara självförsörjande när det gäller foder. Dessutom kan de största producenterna av torkat foder, som finns i södra Europa, inte utveckla sin mjölkproduktion genom att använda marken som betesmark (klimatet tillåter inte detta). På grund av de olika förutsättningar som klimatet skapar måste det ske en utjämning inom produktionen av torkat foder mellan Nord- och Sydeuropa.

Bryssel den 14 maj 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(2) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(3) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(4) 38,64 EUR/ton för soltorkat foder; 68,83 EUR/ton för maskintorkat foder.

(5) Grönboken om entreprenörskap i Europa, KOM(2003) 27 slutlig, s. 27.

(6) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(7) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(8) EESK:s yttrande om "En ny gemenskapsplan för växtproteiner", EGT C 80, 3.4.2002, s. 26-34.

(9) CIDE, informationspaket angående lusern och reformen av GJP (Informationspaket: möjligheter och risker för odling av lusern inom ramen för reformen av GJP) s. 13. (Ej officiell titel.)

(10) MGK Österrike 4400 ton, MGK Frankrike 1,6 ton.

(11) I Tyskland (delstaten Thüringen) producerade och sålde ett torkföretag 250 ton foder som innehöll dioxin. Orsaken var ett tekniskt fel och upptäcktes vid de officiella fodermedelskontrollerna. Se rapporten från förbundsministeriet för konsumentskydd, livsmedel och jordbruk av den 19 februari 2003.

(12) CIDE, informationspaket angående lusern och reformen av GJP (Informationspaket: möjligheter och risker för odling av lusern inom ramen för reformen av GJP) s. 20. (Ej officiell titel.)