52000DC0330

eEurope 2002 - Ett informationssamhälle för alla - Utkast till handlingsplan utarbetat av Europeiska kommissionen för Europeiska rådets möte i Feira - 19-20 juni 2000 eEurope 2002


eEurope 2002 Ett informationssamhälle för alla Utkast till handlingsplan utarbetat av Europeiska kommissionen för Europeiska rådets möte i Feira 19-20 juni 2000

Toppmötet i Lissabon

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon den 23-24 mars 2000 sattes det ambitiösa målet upp att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomin i världen. Man insåg att det brådskar om Europa snabbt skall kunna utnyttja den nya ekonomins möjligheter, i synnerhet när det gäller Internet.

För att åstadkomma detta uppmanade stats- och regeringscheferna rådet och kommissionen att upprätta "en allomfattande handlingsplan för e-Europa...med hjälp av en öppen samordningsmetod grundad på benchmarking av nationella initiativ i kombination med kommissionens nya initiativ e-Europa och dess meddelande 'Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället'".

Utkastet till handlingsplan är kommissionens svar på denna begäran.

Bakgrund

Initiativet eEurope [1] lanserades av Europeiska kommissionen i december 1999 i syfte att få Europa "on-line". Vid sidan av eEurope lade kommissionen fram meddelandet "Strategier för arbetstillfällen i informationssamhället" i januari 2000 [2]. I "Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken" [3] beskrivs den ekonomiska politiken på detta område, och där betonas behovet av väl fungerande kapitalmarknader och ökad konkurrens på produktmarknaderna i syfte att främja innovation.

[1] http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/documentation/index_en.htm

[2] http://europa.eu.int/comm/commissioners/diamantopoulou/infosoc_en.htm

[3] http://europa.eu.int/comm/economy_finance/document/econeur/beg/begidxen.htm

Efter det positiva mottagandet av eEurope i medlemsstaterna inlämnade Europaparlamentet, nyckelaktörer och kommissionen en lägesrapport till toppmötet i Lissabon i mars 2000. Vid detta toppmöte förband sig stats- och regeringscheferna att vidta ett antal åtgärder, inbegripet att fastställa tidsfrister, för att föra eEurope framåt [4].

[4] http://ue.eu.int/en/Info/eurocouncil/index.htm

Omarbetade mål

Syftet med denna handlingsplan är att se till att de mål som ställdes upp vid toppmötet i Lissabon uppnås genom att nödvändiga åtgärder definieras. I eEurope identifierades ursprungligen tio områden där åtgärder på europeisk nivå ger mervärde. För denna handlingsplan har de främsta målområdena omprövats mot bakgrund av slutsatserna från toppmötet i Lissabon och de många reaktioner som kommissionen har mottagit, i synnerhet från Europaparlamentet och medlemsstaterna och vid den informella ministerkonferensen om informations- och kunskapssamhället som ägde rum i Lissabon den 10-11 april.

Frågan om högriskkapital för högteknologiska små och medelstora företag togs med i eEurope för att uppmärksamma bristen på finansiering av nystartade innovativa företag. Under de senaste månaderna har stora framsteg gjorts på nya kapitalmarknader i Europa. Två relevanta handlingsplaner, en om finansiella tjänster (färdig senast år 2005) och en om riskkapital (färdig senast år 2003), godkändes vid toppmötet i Lissabon och är nu under utarbetande. Därför kommer målen för eEurope på detta område att tas upp i dessa sammanhang.

Medlemsstaterna och Europaparlamentet har begärt att eEurope skall utvidgas på följande områden:

i. De nya kraven på IT-kompetens och problemet med kompetensbrist.

ii. Behovet av att uppnå ett informationssamhälle för alla. Detta hade uppmärksammats delvis i eEurope i åtgärden för edeltagande för personer med funktionshinder, och därför har denna åtgärd utvidgats till att omfatta access för alla mindre gynnade grupper.

iii. Säkerställande av att tillgången på digitalt innehåll av god kvalitet på Internet är tillräcklig.

Dessutom begärde de att kommissionen skall genomföra en benchmarking i samband med detta. Alla dessa frågor betonades ytterligare vid diskussioner vid den informella ministerkonferensen om informations- och kunskapssamhället som ägde rum i Lissabon den 10-11 april 2000. Åtgärderna har fördelats på tre nyckelmål.

1: Billigare, snabbare och säkrare Internet

// a) Billigare och snabbare Internet-anslutning

b) Snabbare Internet för forskare och studenter

c) Säkra nätverk och smartkort

2: Investeringar i människor och kompetens

// a) Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

b) Att arbeta i den kunskapsbaserade ekonomin

c) En kunskapsbaserad ekonomi för alla

3: Stimulera användningen av Internet

// a) Främjande av elektronisk handel

b) Samhällsinformation på nätet: elektronisk tillgång till offentliga tjänster

c) Hälso- och sjukvård på nätet

d) Europeiskt digitalt innehåll i globala nät

e) System för intelligenta transporter

En operativ handlingsplan

Denna handlingsplan är inriktad på de åtgärder som går att identifiera exakt. Analysen av den nya ekonomins utveckling och inverkan, som beskrivs ingående i de tidigare dokumenten och som i stort sett bekräftades vid toppmötet i Lissabon, godtas som den är. Handlingsplanen är inriktad på lösningar och på vad som bör göras, vem som bör göra det och när det bör vara gjort.

Det finns tre huvudsakliga metoder för hur målen i eEurope skall uppnås.

Att påskynda upprättandet av ett lämpligt rättsligt klimat. En rad lagförslag håller på att utarbetas och diskuteras på europeisk nivå. I eEurope vill man att de skall antas snabbt genom korta tidsfrister för alla aktörer.

Stöd till ny infrastruktur och nya tjänster i hela Europa. Utvecklingen inom detta område är huvudsakligen beroende av finansiering från den privata sektorn. Dessa åtgärder kan stödjas med europeisk finansiering, men mycket är beroende av att medlemsstaterna själva vidtar åtgärder. Dessa åtgärder bör naturligtvis inte gå ut över budgetdisciplinen.

Tillämpning av öppen samordning samt benchmarking. Detta syftar till att åtgärderna genomförs på ett effektivt sätt, att de får den verkan som avses och att den höga profil som behövs i alla medlemsstater uppnås. Denna process kommer att samordnas till fullo med den allmänna benchmarking som kopplas till Europeiska rådets extramöte varje vår.

När det gäller benchmarking kommer insamling av uppgifter att vara en mycket viktig uppgift. Det finns flera ännu ej antagna initiativ på nationell och internationell nivå för insamling av statistiska uppgifter om den nya kunskapsbaserade ekonomin. Uppgifter från Eurostat och medlemsstaternas statistiska byråer kommer att användas i förekommande fall. Branschsammanslutningar och privata konsulter upprättar också statistik om den nya ekonomin. Denna statistik omfattar emellertid inte alla relevanta indikatorer, ibland är det svårt att bedöma dess kvalitet och den är inte alltid jämförbar. I sådana fall kommer särskilda undersökningar att användas som komplement till uppgifterna [5]. Resultaten från insamlingen av uppgifter och övervakningen av de särskilda målen i eEurope kommer att presenteras på eEuropes webbplats [6].

[5] Inom ramen för Promise- och IST-programmen.

[6] http://europa.eu.int/comm/information_society/eeurope/index_en.htm

Tidsramen

Behovet att inom knappa tidsfrister vidta snabba åtgärder på kritiska områden för den nya ekonomin är en av de främsta drivkrafterna i initiativet eEurope. Filosofin i denna handlingsplan är att man inriktar sig på sådana åtgärder och ser till att återstående hinder undanröjs snabbt. Detta är skälet till att handlingsplanen är fokuserad på en viss tidpunkt, år 2002, då alla mål bör ha uppnåtts. Om Europa inte kan se till att förändringar sker tillräckligt snabbt kommer det att vara för sent att uppnå de ambitiösa målen från Lissabon. Utan tvivel kommer det fortfarande att finnas frågor som måste lösas även efter 2002, men om följande mål uppnås kommer Europa att ha gjort avsevärda framsteg som snabbt kommer att ge utdelning.

Behovet av politiskt engagemang

Målen i eEurope kan bara uppnås om medlemsstaterna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen är beredda att ställa sig bakom denna handlingsplan och den omvärdering av prioriteringar som planen innebär. Ingen har råd att ta det lugnt, oavsett hur långt de har kommit i förhållande till andra. Om målen skall kunna uppnås måste varje medlemsstat vara beredd att göra nya prioriteringar och undanröja eventuella hinder som ligger i vägen. Varje medlemsstat kommer dessutom att vara tvungen att rikta medborgarnas uppmärksamhet på de nya möjligheter som den digitala tekniken medför.

Mål 1. Billigare, snabbare och säkrare Internet

a) Billigare och snabbare Internet-tillgång

Vid toppmötet i Lissabon krävde man följande:

* Slutsatsen "snarast möjligt under 2001" när det gäller arbete med lagförslag till följd av telekommunikationsöversynen.

* Större konkurrens i de lokala näten före utgången av 2000 och uppdelning av anslutningarna till accessnätet

* Frekvenskraven på framtida system för mobiltelefoni bör uppfyllas i tid och på ett effektivt sätt.

* Tillgång till nät för snabb anslutning till Internet till en låg kostnad

* En fullt integrerad och avreglerad telemarknad före utgången av 2001

Utmaningen

Sedan avregleringen av teletjänster den 1 januari 1998 har taxorna för fjärr- och utrikessamtal sänkts avsevärt. De flesta kunder är dock anslutna till Internet via lokala linjer, där priserna inte alls har gått ned lika mycket på grund av otillräcklig konkurrens. Än så länge har marknaden varit förhållandevis långsam när det gäller välbehövliga nya taxemodeller, såsom flat-rate eller gratis anslutning. Lägre priser är särskilt viktiga för en snabb spridning av snabba multimediala tjänster på Internet, som blivit möjliga tack vare ny teknik, såsom xDSL, kabel, optisk fiber och radioteknik. Vid toppmötet i Lissabon visades en stark politisk vilja att se till att kostnaderna sänks. Att genomföra kommissionens rekommendation om uppdelning av anslutningarna till accessnätet är det snabbaste sättet att påskynda höghastighets-Internet.

Europas ledning när det gäller mobilnät är en av dess största tillgångar. Snart kommer antalet mobilabonnemang i Europa att överstiga antalet fasta linjer. Allt fler kunder kommer att få mobil anslutning till Internet. Snabb mobil anslutning till Internet kommer bara att bli möjligt genom uppgraderade nät av andra generationen (särskilt med användning av GPRS- och EDGE-teknik [7]) och genom tredje generationens nät. En sådan snabb anslutning kommer oundvikligen att vara mycket priskänslig och kommer därför att förutsätta högsta möjliga konkurrensnivå.

[7] General Packet Radio Service and Enhanced Data GSM Environment

Marknaden investerar redan i nya nät på konkurrensmässiga villkor. Flera medlemsstater och Europaparlamentet har dock uttryckt oro över avlägset belägna och mindre utvecklade områden. Det är mycket viktigt att de medborgare som bor i dessa områden får likvärdig tillgång till de moderna kommunikationsnäten.

Med avseende på nästa generations Internet, inbegripet mobilt Internet, har behovet av ett kraftigt utökat antal IP-adresser på Internet gjort att övergången till Internet-protokoll 6 (Ipv6), som ger betydligt fler adresser än den nuvarande version 4, blivit ett mycket brådskande ärende. Den planerade hundrafaldiga ökningen av Internet-trafiken kommer dessutom att kräva mycket effektivare nät och teknik för paketförmedling.

eEuropes gensvar

För att bemöta konvergensen och de föränderliga marknadsmässiga och tekniska villkoren håller kommissionen på att lägga fram ett nytt konkurrensinriktat regelverk, där konkurrensen ökas och hänsyn tas till den allt snabbare utvecklingen i denna sektor. Det är oerhört angeläget att det antas före utgången av 2001. Under tiden bör man prioritera utveckling av konkurrensen på accessnätet. Kommissionen har därför rekommenderat att anslutningarna till accessnätet skall delas upp före utgången av 2000. De frekvenser som behövs för trådlösa multimediala system bör dessutom göras tillgängliga. Kommissionen kommer att dra lämpliga slutsatser från den sektorsstudie av orimligt höga priser på förhyrda förbindelser som genomförs inom ramen för EG:s konkurrenslagstiftning.

Att se till att mindre gynnade områden till fullo får möjlighet att delta i informationssamhället är ett prioriterat ärende för unionen. Projekt där spridningen av ny teknik uppmuntras måste därför få en framskjuten plats i de regionala utvecklingsplanerna. Offentliga investeringar i informationssamhällets infrastruktur i mindre gynnade områden kan motiveras i de fall där marknaden misslyckas och där enbart privata investeringar inte är lönsamma. Dessa investeringar måste göras på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen och som är tekniskt neutralt. Investeringarna måste fastställas av varje region på grundval av dess specifika ekonomiska och sociala struktur. Kommissionen har åtagit sig att ge investeringar i projekt för informationssamhället högre prioritet i strukturfonderna. En liknande översyn av prioriteringar har tillkännagivits av Europeiska investeringsbanken (EIB).

När det gäller nästa generations Internet kommer kommissionen att lansera ett initiativ för att få teleoperatörerna och tillverkarna av teleutrustning att arbeta tillsammans med tjänsteleverantörer och användare, för att Ipv6 snabbt skall kunna utvecklas och tas i bruk.

>Plats för tabell>

b) Snabbare Internet för forskare och studenter

Vid toppmötet i Lissabon krävde man följande:

* Upprättande av ett mycket snabbt transeuropeiskt nät för att på elektronisk väg sprida vetenskapliga rön före utgången av 2001. Detta nät skall länka samman institutioner och universitet, samt vetenskapliga bibliotek, vetenskapliga centra och så småningom skolor.

Utmaningen

Snabba nät kommer att medföra nya möjligheter för lärande och forskning i samarbete. Tillämpningar som utvecklas i den akademiska världen idag utgör ofta grundvalen för kommersiella tillämpningar i morgon. Medlemsstaterna och kommissionen måste se till att denna innovationspotential utnyttjas till fullo.

I och med att Internet blir snabbare håller ett nytt koncept på att ta form i datorvärlden - distribuerad databehandling över nätverk (distributed computing over networks). Detta är den yttersta konsekvensen av "World Wide Grid - WWG" (det världsomspännande ledningsnätet). Konceptet handlar om att underlätta samarbetet mellan geografiskt utspridda arbetslag på alla vetenskaps- och branschområden, genom att de får möjlighet att dela data och datorinfrastruktur och att arbeta tillsammans i realtid. WWG är i behov av ytterligare utveckling, integration och teknisk validering, som möjliggör en heltäckande integration av nät, datorer och lagring i ett sammanslaget system

eEuropes gensvar

Kommissionen har nyligen lanserat nätverksbyggande mellan forskningsinstitutioner inom ramen för femte ramprogrammet, där 80 miljoner EUR kommer att satsas på en uppgradering av den transeuropeiska kapaciteten till 2,5 Gbit/s. Europa måste investera mer för att få både en sofistikerad infrastruktur och den teknik som behövs för att utnyttja denna infrastruktur till fullo.

I januari 2000 offentliggjorde kommissionen ett meddelande med titeln "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet". I detta meddelande ställs bättre användning av elektroniska nät av det europeiska forskningssamhället och upprättande av virtuella viktiga forskningscentra upp som strategiska prioriteringar.

Genom IST-programmet stöds redan projekt för distribuerad databehandling, men en kraftansträngning behövs för att denna teknik skall bli tillgänglig för alla forskare. Adekvata resurser kommer således att säkras till stöd för utvecklingen av WWG.

En snabbare Internet-ryggrad kommer inte att förbättra resultaten för forskare och studenter mycket om de inte får tillgång till snabba anslutningar och tillämpningar av god kvalitet, som stöds av användarvänliga gränssnitt som är oberoende av nätverk. Detta innebär stora förbättringar av interna campusnätverk, i syfte att möjliggöra samarbete och innovativa former av lärande och samarbete på lokal nivå.

>Plats för tabell>

c) Säkra nätverk och smartkort

Vid toppmötet i Lissabon ansåg man att

* konsumenternas förtroende är en nyckelfaktor för utvecklingen av den elektroniska handeln

Utmaningen

Säkra nätverk och säker access med hjälp av smartkort är mycket viktigt för att skapa förtroende för den elektroniska handeln. Oro har ofta uttryckts, bland annat i Europaparlamentet [8], över risken för intrång i nätanvändarnas privatliv. Dessutom uppkommer nya typer av brott där IT-hjälpmedel används. När Internet börjar användas vid alla typer av affärskommunikation och personlig kommunikation, ökar det ekonomiska värdet av och känsligheten hos den överförda informationen. Den ekonomiska skada som orsakas av störningar (exempelvis virus och blockeringsattacker mot Internetleverantörer) på Internet ökar.

[8] I Read-rapporten om eEurope betonades det att "...utvecklingen av säkra identifikationssystem, system för att behålla meddelandens konfidentialitet och metoder för att förebygga ändringar av dem är utomordentligt viktig för utvecklingen av ett digitaliserat, konkurrensinriktat och mobilt eEurope."

Att värna om säkerheten kan bli dyrbart och göra nätet långsammare. Därför kan godtyckliga lösningar inte komma i fråga, men marknaden bör så långt det är möjligt avgöra vilken säkerhetsnivå som är adekvat för användarnas behov. Många dagliga användare är dock omedvetna både om den relativa sekretessbristen vid deras överföringar och om hur de kan skydda sig själva. I synnerhet råder det brist på god information om produkternas tillförlitlighet.

Det finns många europeiska säkerhetsprodukter av hög kvalitet på marknaden. Ny teknik utarbetas och branschen utvecklas ständigt. Det förekommer dock problem med integrationen av dessa produkter i dominerande driftsystem och tillämpningsprogramvara och problem med deras övergripande kompatibilitet.

Den utbredda användningen av smartkort i Europa är redan en av unionen starka sidor, men marknaden är splittrad både mellan länder och sektorer. Ytterligare ansträngningar krävs för att skynda på, befästa och harmonisera användningen av smartkort både i unionen och kandidatländerna.

eEuropes gensvar

Initiativet eEurope innehåller förslag om koncentrerade åtgärder på följande tre huvudområden:

* Ökad säkerhet vid tillträde till elektroniska tjänster genom att användning av alla typer av smartkort uppmuntras.

Smartkort är en teknik med flera funktioner som skyddar sekretess och konfidentialitet, och som har en potential som ännu inte har utnyttjats till fullo. Åtgärder på detta område lanserades vid toppmötet om smartkort i Lissabon den 11 april 2000 och branschen har visat ett starkt intresse av att göra gemensamma ansträngningar. Ett stadga om smartkort med en detaljerad arbetsplan antogs och deltagarna enades om att upprätta en arbetsgrupp på hög nivå som skall initiera och stödja den gemensamma utvecklingen när det gäller ökad användning av smartkort i Europeiska unionen.

* Förbättrad tillgång till säkerhetslösningar för Internet

Smartkort är ett sätt att göra elektroniska tjänster, i synnerhet Internet, säkra. På grund av att säkerheten på Internet är en komplex och allt viktigare fråga, krävs det ett bredare gensvar. Det främsta ansvaret för att öka medvetenheten och spridningen av säkerhetsprodukter ligger helt klart hos branschen. Det finns dock områden där denna gryende bransch skulle gynnas av offentliga ansträngningar till stöd för dess utveckling. För att förhindra störningar på Internet måste den offentliga sektorn dessutom spela en katalysatorroll. De föreslagna åtgärderna är därför främst inriktade på att stimulera och förstärka privata initiativ.

* Bättre samordning i kampen mot cyberbrott

En G 8-konferens om säkerhet och förtroende i cyberrymden ägde rum i Paris den 15-17 maj 2000. En europarådskonvention om cyberbrott diskuteras och Europeiska kommissionen håller för närvarande på att utarbeta ett meddelande i denna fråga. Genom eEurope bör man se till att det upprättas en bättre samordningsmekanism så att diskussionerna och samarbetet i denna fråga förbättras.

>Plats för tabell>

Mål 2: Investeringar i människor och kompetens

a) Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

Vid toppmötet i Lissabon krävde man följande:

* Varje medborgare måste få de kunskaper som behövs för att leva och arbeta i det nya informationssamhället.

* Medlemsstaterna skall se till att alla skolor i unionen får tillgång till Internet och andra multimediala hjälpmedel före utgången av 2001.

* Medlemsstaterna skall se till att alla de lärare som behövs kan använda Internet och mulitmediala hjälpmedel före utgången av 2002.

* Skolor skall gradvis kopplas upp till ett mycket snabbt transeuropeiskt nätverk för elektronisk vetenskaplig kommunikation skall upprättas före utgången av år 2001

* Europas utbildningssystem måste anpassas till kunskapssamhället.

Utmaningen

Medlemsstaterna gör påtagliga framsteg när det gäller att ansluta skolor till Internet. Mer måste dock göras, i synnerhet följande:

i. Det måste finnas ett tillräckligt antal datorer och snabb Internet-anslutning.

ii. Installerad utrustning och programvara, innehåll och tjänster måste motsvara utbildningsbehoven.

iii. Man måste se till att dessa nya verktyg verkligen används genom att kompetenta lärare anlitas och genom att kursplaner för både lärare och elever anpassas.

eEuropes gensvar

Det främsta ansvaret för att målen uppnås ligger hos medlemsstaterna. Kommissionens roll är att stödja medlemsstaterna genom att ge dem en impuls, bistå vid samordningen av deras ansträngningar, främja relevant användning av ny teknik och nya tillämpningar, och genom att finansiera spridningen av bästa metoder och gränsöverskridande skolnät. Ett viktigt europeiskt mervärde är vissheten om att tekniska lösningar, programvara och innehåll inte utvecklas i nationell isolering. Medlemsstaterna bör kunna lära av varandras erfarenheter och bygga på varandras insatser.

Skolorna bör inte anpassas till den digitala tidsålderns krav på bekostnad av andra prioriteringar. Internet kan inte lösa de nuvarande dagliga problemen, exempelvis när det gäller tillgång på lärare, budget och infrastruktur. Därför måste ytterligare medel tillhandahållas för att man skall kunna uppnå det ambitiösa målet att alla elever skall vara digitalt "kompetenta" när de slutar skolan. Branschen måste också uppmuntras att spela en mer aktiv roll genom innovativa och effektiva offentlig-privata partnerskap.

Kommissionen kommer att sammanföra särskilda utbildningsåtgärder i ett kompletterande initiativ för elektroniskt lärande (eLearning) som håller på att lanseras. Detta initiativ omspänner eEruopes mål i ett utbildningsorienterat ramverk och där uppmärksammas kravet från rådets möte i Lissabon att anpassa Europas utbildningssystem till kunskapssamhället.

>Plats för tabell>

b) Att arbeta i den kunskapsbaserade ekonomin

Vid toppmötet i Lissabon drogs följande slutsatser:

* Det finns en växande kompetensklyfta, i synnerhet inom informationsteknologin, där allt fler jobb inte kan tillsättas..

* Europas utbildningssystem bör anpassas till kunskapssamhällets krav så att de kan erbjuda utbildning som är skräddarsydd för målgrupper och personer inne på arbetsmarknaden vars kunskaper riskerar att bli inaktuella på grund av den snabba utvecklingen.

* Livslångt lärande bör prioriteras högre som ett grundläggande inslag i den europeiska sociala modellen.

* Behovet av en stor ökning av investeringar i mänskliga resurser per capita.

* Ett europeiskt ramverk bör definiera hur nya grundläggande färdigheter kan erhållas genom livslångt lärande, och ett europeiskt utbildningsbevis för grundläggande IT-kunskaper bör införas.

* Behovet av anpassningsförmåga genom en smidig arbetstidsförläggning och genom att det blir lättare att förena yrkes- och familjeliv.

Utmaningen

I Lissabon gjordes det klart att ekonomin måste omvandlas radikalt och att kompetensen måste anpassas till möjligheterna i den nya ekonomin om full sysselsättning skall kunna uppnås.

Den första utmaningen är utbildning. Utbildning kommer att vara avgörande för utvecklingen av ny kompetens, men resultaten kommer endast att förverkligas på lång sikt. Mer måste göras. Detta gäller främst jobb för IT-personal, där undersökningar om kompetensklyftan visar att det för närvarande finns cirka 800 000 lediga arbeten i Europa, och det förväntas att denna siffra kommer att växa till cirka 1,7 miljoner år 2003 om inga åtgärder vidtas [9]. Utmaningen är större än att man bara bemöter efterfrågan på IT-personal. Digital kompetens är avgörande för arbetskraftens anpassningsförmåga och alla medborgares möjligheter att få arbete.

[9] Europe's growing IT-skills Crisis En särskild rapport av IDC.

Den andra utmaningen består i att höja sysselsättningssiffrorna till så nära 70 % som möjligt senast 2010. Detta förutsätter åtgärder för att förbättra möjligheterna till arbete för grupper där hög arbetslöshet råder, i synnerhet kvinnor och äldre arbetskraft. Arbetet bör dessutom göras mer lockande och tillgängligt genom flexibla arbetsförhållanden, såsom distansarbete.

Den tredje utmaningen består i att modernisera arbetsorganisationen. Större flexibilitet medför att de människor som arbetar kan åtnjuta de tekniska fördelarna med varierande arbetstid och arbetsplats. Arbetsmarknadens parter bör uppmuntras att bidra genom att stödja överenskommelser om flexibelt arbete till fördel både för arbetsgivare och arbetstagare.

eEuropes gensvar

Det främsta ansvaret för anställbarheten och anpassningsförmågan i den nya ekonomin ligger hos medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter, i synnerhet när det gäller att tillhandahålla kompetens och att omvandla arbetsorganisationen. Kommissionen spelar en viktig roll vid samordningen av den europeiska sysselsättningsprocessen, vilken består i att upprätta riktlinjer för sysselsättningen på europeisk nivå, och att överföra dem till nationella handlingsplaner för sysselsättningen. Som en uppföljning till Lissabon kommer informationssamhället att främjas ytterligare i riktlinjerna för sysselsättningen.

Högnivågruppen för informationssamhällets sysselsättning och sociala dimension (ESDIS), som består av företrädare för medlemsstaterna, kommer årligen att utvärdera arbetet genom att övervaka de åtgärder som anges nedan och bidra till den övergripande bedömningen av handlingsplanen eEuropes inverkan.

>Plats för tabell>

c) En kunskapsbaserad ekonomi för alla

Vid toppmötet i Lissabon insåg man följande:

* Att särskild uppmärksamhet bör ägnas år funktionshindrade människor och kampen mot att någon utestängs från informationssamhället.

* Att den nya ekonomin ger möjlighet att minska den sociala utslagningen, både genom högre tillväxt- och sysselsättningsnivåer och genom att öppna nya sätt att delta i samhällslivet.

* Varje medborgare måste få de kunskaper som behövs för att leva och arbeta i det nya informationssamhället.

Utmaningen

Innebörden av slutsatserna från Lissabon är att eEurope bör utvidga inriktningen på sina åtgärder för elektroniskt deltagande (eParticipation). Informationssamhällets fördelar måste bli tillgängliga inte bara för dem som är funktionshindrade, utan också för dem som står utanför arbetsmarknaden och utbildningssystemet. Åtgärder på detta område kommer att bidra till gemenskapens nya initiativ att främja social delaktighet, vilket även efterfrågades vid toppmötet i Lissabon. Nyckelfrågorna diskuterades nyligen ingående vid ministerkonferensen i Lissabon.

Allt eftersom samhällstjänster och viktig offentlig information i allt högre grad blir tillgänglig på nätet, blir tillträde till myndigheternas webbplatser för alla medborgare lika viktigt som tillträde till offentliga byggnader. När det gäller medborgare med funktionshinder består utmaningen i att säkerställa bredast möjliga tillgång till informationstekniken i allmänhet och dess samverkan med hjälpmedelsteknik. Dessutom är ny teknik ofta lättare för alla att använda om man tar hänsyn till alla potentiella användares krav redan i början av utformningsarbetet.

eEuropes gensvar

När det gäller tillgång för människor med funktionshinder, kommer högnivågruppen för informationssamhällets sysselsättning och sociala dimension (ESDIS) i samarbete med kommissionen att undersöka och övervaka den lagstiftning och de standarder som har betydelse för informationssamhället, för att se till att de överensstämmer med principerna om tillgänglighet.

Den offentliga sektorns webbplatser och deras innehåll i medlemsstaterna och i de europeiska institutionerna måste utformas så att medborgare med funktionshinder kan få tillgång till information och till fullo utnyttja potentialen för elektronisk samhällsinformation.

När det gäller att "designa in" tillgängligheten i informationssamhällets alla tekniker är utbildningen för formgivare förhållandevis ny och därför utspridd över hela Europa. Det finns fortfarande stort utrymme för ömsesidigt lärande mellan viktiga forskningscentra så att ett samordnat och högkvalitativt förhållningssätt kan skapas.

Utöver dessa åtgärder kommer ytterligare ansträngningar att krävas för att uppmärksamma problemen för dem som inte till fullo kan dra nytta av informationssamhället av andra skäl - på grund av fattigdom eller brist på medvetenhet eller utbildning. Tillgången och tillgänglighet till Internet-terminaler på offentliga platser såsom bibliotek, arbetsförmedlingar och skolor, kombinerat med utbildningsmöjligheter på plats skulle kunna säkra access för alla.

>Plats för tabell>

Mål 3: Stimulera användningen av Internet

a) Främjande av elektronisk handel

Vid toppmötet i Lissabon drogs följande slutsatser:

* Rådet och Europaparlamentet bör anta all ännu inte antagen lagstiftning om elektronsikt handel före utgången av 2000. Medlemsstaterna bör påskynda sitt genomförande i nationell lagstiftning, vilket bör ha slutförts under 2001.

* Kommissionen och rådet bör överväga hur konsumenternas förtroende för elektronisk handel kan främjas, i synnerhet genom alternativa system för tvistlösning.

* Kommissionen, rådet och medlemsstaterna bör se till att gemenskapens och regeringars upphandling kan äga rum on-line senast 2003.

* Den tekniska utvecklingstakten kan komma att kräva nya och mer flexibla regleringsmetoder i framtiden.

Utmaningen

Den elektroniska handeln utvecklas redan på ett dynamiskt sätt i handeln mellan företag (så kallad business to business eller B2B e-commerce), med att företag på ett radikalt sätt omstrukturerar sin verksamhet i många sektorer - bank, försäkring, biltillverkning osv. Detta leder till grundläggande förändringar av företagens sätt att bedriva sin verksamhet i alla sektorer av ekonomin, både den nya och den gamla. Små och medelstora företag får inta hamna efter i denna process, utan måste vara aktiva över de nationella gränserna.

När det gäller samspelet mellan företag och kunder (B2C e-commerce) har tillväxten varit långsammare, även om den förestående uppkomsten av mobil e-handel bör öka dess potential. Elektronisk handel mellan företag och kunder ger upphov till följande utmaningar när det gäller reglering:

i. Rättsliga variationer lever kvar, vilket medför problem för företag, i synnerhet små och medelstora företag, som bedriver verksamhet i hela unionen.

ii. Konsumenternas förtroende bör ökas om den elektroniska handeln skall uppnå sin fulla potential.

Den elektroniska handeln gör det möjligt att höja effektiviteten vid offentlig upphandling. Den ökar dessutom små och medelstora företags möjligheter att verka på denna marknad i hela unionen. Elektronisk upphandling är ännu inte särskilt vanligt i offentliga administrationer. Ansträngningar krävs för att klargöra de rättsliga villkoren och omstrukturera det administrativa systemet.

eEuropes gensvar

För att en inre marknad för elektronisk handel skall kunna upprättas, har kommissionen redan föreslagit ett antal lagstiftningsåtgärder. Rådets förestående antagande av förordningen om dubbla användningsområden ("Dual Use"), om bland annat en inre marknad för säkerhetsprodukter, och det snabba antagandet av direktivet om elektronisk handel är mycket positiva tecken. De återstående förslagen måste antas så snart som möjligt och medlemsstaterna måste påskynda införlivandet på nationell nivå. Upprättandet av domänen .eu kommer ytterligare att bidra till utvecklingen av inre marknad för elektronisk handel.

När det gäller konsumenternas förtroende håller den privata sektorn på att utarbeta ett antal olikartade initiativ - "förtroendemärken", tillkännagivanden om bestämmelser om sekretesskydd osv., som dock är svåra för företag och konsumenter att utvärdera. Det finns därför ett behov av gemensamma kriterier och öppenhet. Dessutom krävs det att företag gör stora ansträngningar för att åstadkomma självreglering och alternativ tvistlösning. Sådana ansträngningar kommer endast att göras om det finns tillräckliga incitament.

Den offentliga sektorn måste utvidga den elektroniska upphandlingen. De ändringar i lagstiftningen som krävs kommer att garanteras på europeisk nivå och Europeiska kommissionen kommer både att övervaka utvecklingen i medlemsstaterna och sträva efter att viktiga moment i dess upphandling skall ske on line.

>Plats för tabell>

b) Samhällsinformation på nätet: elektronisk tillgång till offentliga tjänster

I slutsatserna från toppmötet i Lissabon krävs följande:

* Insatser av offentliga myndigheter på alla nivåer så att ny teknik utnyttjas för att göra informationen så tillgänglig som möjlig.

* Medlemsstaterna bör erbjuda allmän elektronisk tillgång till de viktigaste allmänt tillgängliga senast 2003.

Utmaningen

Med digital teknik blir det lättare att få tillgång till och återanvända den stora mängd av information som de offentliga sektorn förfogar över. Samhällsinformation på nätet kan omvandla den gamla organisationen av den offentliga sektorn och ge snabbare och mer lyhörda tjänster. Den kan öka effektiviteten, skära ned kostnaderna och påskynda sedvanliga administrativa förfaranden för medborgare och företag. Elektronisk tillgång skulle dessutom påskynda övergången till informationssamhället genom att stimulera Internet-tjänster som är mer relevanta för européer. Utmaningen för administrationerna består i att snabbt anpassa sig till de nya arbetsmetoderna och att möjliggöra nya innovativa sätt att arbeta, inbegripet partnerskap med den privata sektorn.

Denna potential realiseras emellertid inte. Övergången till elektronisk interaktion förutsätter stora förändringar av administrationernas inre sätt att fungera, som kan bli komplexa att förvalta. De skiftande accessreglerna i unionen bromsar dessutom utvecklingen av alleuropeiska tjänster.

eEuropes gensvar

Resultatet från det samrådet om grönboken om information från den offentliga sektorn i informationssamhället visade på ett behov att förbättra tillgång till, spridning av och utnyttjande av information i den offentliga sektorn i Europa. Syftet med initiativet eEurope är därför att se till att medborgarna lätt kan få tillgång till viktiga offentliga uppgifter, och att främja kommunikation på nätet mellan medborgare och regering.

Utmaningen att förbättra effektiviteten i den offentliga sektorn kommer att förutsätta nytänkande när det gäller den inre organisationen och det elektroniska utbytet mellan institutioner. Medlemsstaterna och kommissionen har samarbetat på detta område genom IDA-programmet (Interchange of Data between Administrations), som kommer att ligga till grund för utvecklingen av alleuropeiska tjänster och utbytet av bästa metoder. Dessutom har nya tillämpningar utvecklats genom EU:s ramprogram, som kan stödja innovativa lösningar. Kommissionen själv kommer att se över sina förfaranden för att bättre kunna utnyttja den digitala tekniken i samband med sin reform.

>Plats för tabell>

c) Hälso- och sjukvård på nätet

Vid toppmötet i Lissabon framgick det att verkliga ansträngningar måste göras av de offentliga myndigheterna på alla nivåer så att ny teknik utnyttjas för att göra informationen så tillgänglig som möjligt.

Utmaningen

Sjukvården i alla medlemsstater är stor, dyr och komplex att administrera. Det främsta syftet med denna åtgärd är att utveckla en infrastruktur med användarvänliga, validerade och kompatibla system för hälso- och sjukvårdsutbildning, förebyggande av sjukdomar och sjukvård. Många av verktygen för uppbyggnaden av denna infrastruktur finns redan, men insatser behövs av medlemsstaterna för att infrastrukturen skall kunna genomföras på ett konsekvent sätt, vilket gör det möjligt för dem att använda teknik för att uppnå sina mål på detta område.

Utöver en infrastruktur som kan sammankoppla medborgare, läkare och myndigheter på nätet, finns följande fyra nyckelutmaningar för att hälso- och sjukvård på nätet skall bli verklighet.

i. Den elektroniska hälso- och sjukvården växer i hela Europa och världen. Bästa metoder måste identifieras och spridas i enlighet med detta. Europeiska kriterier för benchmarking bör likaså utvecklas.

ii. Hälsorelaterad information är en de mest efterfrågade typerna av information på Internet. För närvarande har dock den europeiska medborgaren mycket små resurser för att utvärdera kvaliteten på och giltigheten hos denna mycket viktiga information.

iii. Offentliga utgifter för telematiska hälso- och sjukvårdsverktyg är en stor post i varje hälso- och sjukvårdsbudget. Ändå finns det för närvarande mycket lite oberoende teknisk utvärdering för att vägleda köparna när de fattar beslut. Likaså behöver läkare aktuella riktlinjer för uppgifter i nätverk om allmänhetens hälsa för att kunna fatta beslut när de behandlar sjukdomar.

iv. Europa intar idag en framskjuten ställning i den nya elektroniska hälso- och sjukvården, som står för cirka 6 % av IT-marknaden. Viss osäkerhet kvarstår dock i den telematiska hälso- och sjukvåren när det gäller ansvar och dataskydd, rättsliga omständigheter vid information på nätet om läkemedel och leverans av produkter.

eEuropes gensvar

Förvaltningen av sjukvården faller under medlemsstaternas behörighet. Gemenskapen har dock en roll att spela när det gäller att komplettera deras verksamhet i syfte att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar hos människor och undanröja faror för människors hälsa (artikel 152 i Amsterdamfördraget).

En åtgärd kommer att vidtas genom IST-programmet för att identifiera och sprida bästa metoder för elektronisk hälso- och sjukvård och utveckla kriterier för benchmarking. I samarbete med framstående experter kommer dessutom en serie kvalitetskriterier att upprättas för hälso-relaterade webbplatser, som skulle utgöra grunden för ett "förtroendemärke" på europeisk nivå.

Kommissionen kommer att offentliggöra ett meddelande om de rättsliga aspekterna av hälso- och sjukvård på nätet år 2001. Syftet är att se över den nuvarande lagstiftningen på området, förtydliga den nuvarande lagstiftningen och skapa förtroende så att den branschen vill etablera sig på marknaden. Gensvaret från eEurope syftar till att skynda på marknadsutvecklingen.

Ingående alleuropeiska tekniska utvärderingar av de främsta telematiska tillämpningarna inom hälso- och sjukvården kommer att utföras, för att bedöma hur genomförbara de är med avseende på kompatibilitet och kostnadseffektivitet. Särskilda nätverk för bedömning av data kommer dessutom att upprättas, inbegripet ett nätverk med uppgifter om hur verksamma läkemedel är, som skulle hjälpa medlemsstaternas sjukvårdssystem att fatta välgrundade inköpsbeslut, och nätverk av databaser med uppgifter om konstaterade fall av smittsamma sjukdomar i medlemsstaterna. Kommissionen kommer att underlätta medlemsstaternas upprättande av nätverk på europeisk nivå, och erbjuda en kvalitetsgaranti på europeisk nivå.

>Plats för tabell>

d) Europeiskt digitalt innehåll i globala nät

Vid toppmötet i Lissabon drogs följande slutsatser:

* Innehållsindustrin skapar ett mervärde genom att utnyttja och inrätta nätverk för europeisk kulturell mångfald.

* Medlemsstaterna och kommissionen bör främja innehållet i snabba nät.

Utmaningen

Innehållsindustrin är ett snabbt växande segment av den europeiska ekonomin. Europa har en stark grund på vilken den kan bygga en dynamisk industri för digitalt innehåll - en väletablerad sektor för print publishing, och ett omfattande kulturarv och en språklig mångfald som kan utnyttjas, samt en betydande och växande audiovisuell sektor. En av de största utmaningarna för den europeiska innehållsindustrin är att till fullo utnyttja möjligheterna med den digitala tekniken. Det är därför mycket viktigt att digitalisera produktionen och distributionen av europeiskt digitalt innehåll. I Europa finns det dessutom 100 000 kulturella institutioner (museer, bibliotek och arkiv) med över en miljon anställda. De innehåller en mängd information som kan göras mer lättillgänglig och tillvaratas mer på ett mer effektivt sätt.

De främsta utmaningarna består i att integrera den nya tekniken för att skapa nytt innehåll, att digitalisera materiel, att säkra långvarig tillgänglighet och att utveckla nya tjänster. Andra viktiga mål inbegriper starkare stöd för och närmare samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och innehållsindustrin, med följande mobilisering av materielresurser och immateriella resurser.

Flera faktorer kan dock bidra till risken för att Europas potential på detta område inte kommer att realiseras.

i. Digitaliseringen av kulturvaror är ojämn, vilket gör det svårare för industrin att utveckla europeiska produkter. Den fragmenterade europeiska marknaden hämmar snabbare tillväxt.

ii. Brist på tydliga och enhetliga regler för tillgång till och utnyttjande av information från den offentliga sektorn är ett talande exempel.

iii. Otillräcklig språklig och kulturell anpassning av digitalt innehåll. En anpassning skulle hjälpa europeiska företag att upprätta en global närvaro och tillvarata nya marknader.

iv. Otillräckligt samarbete mellan utbildnings- och kulturvärlden och innehållsindustrin.

v. Innehållsegenskaperna ändras - Europa ligger efter när det gäller on-line distribution av innehåll och information på globala nätverk. Innehåll är viktigt för att stimulera försäljning på nätet. Utvecklingen av mobil anslutning till Internet och den ökade betydelsen av mobil e-handel, innebär samtidigt att leverantörer av innehåll måste anpassa sina produkter till nya anslutningsanordningar.

eEuropes gensvar

Till följd av kravet vid toppmötet i Lissabon, håller kommissionen för närvarande på att förstärka och förnya initiativ till stöd för innehållsindustrin i den digitala tidsåldern. När det gäller skapandet av kulturellt innehåll utgörs dessa av MEDIA plus för den audiovisuella sektorn och det nya ramprogrammet KULTUR 2000. Som en uppföljning till programmen INFO 2000 och det flerspråkiga informationsprogrammet MLIS (Multilingual Information System) lanserar kommissionen ett program till stöd för det europeiska digitala innehållet i globala nätverk och den språkliga mångfalden i informationssamhället.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att stödja upprättandet av ett ramverk till stöd för kommersiellt utnyttjande av information i den offentliga sektorn och för utvecklingen av flerspråkiga tjänster. Genom detta ramverk uppmuntras utveckling, distribution och främjande av europeiska audiovisuella verk och multimediala produkter och dessutom främjas spridningen av "direktsända" kulturevenemang på Internet. Samordningen av digitaliseringsprogram i hela Europa kommer att förbättras för att tillgången till Europas gemensamma kulturarv skall bli bredare.

>Plats för tabell>

e) System för intelligenta transporter

Vid toppmötet i Lissabon krävde man följande:

* Att man påskyndar liberaliseringen av transporter i syfte att åstadkomma en fullt ut fungerande inre marknad.

* Att komissionen lägger fram sina förslag om användning och förvaltning av luftrummet så snart som möjligt.

Utmaningen

Den främsta utmaningen för Europa består i att bemöta den växande efterfrågan på rörlighet inom de finita näten för transportinfrastruktur. Alla sådana nät står inför tre stora utmaningar, nämligen trafikstockningar, säkerhet och brist på nya tjänster.

Trafikstockningar är ett stort problem både i väg- och flygtrafiken. Förseningarna i flygtrafiken beror delvis på strukturella brister i systemet (förvaltningen av luftrummet), men också på olikheter mellan flygledningssystemen, som inte alltid har hållit jämn takt med den tekniska utvecklingen. Automatiseringsverktyg bör införas för flygledare samtidigt som överföring av flygplansinformation införs via datalänk.

Trafikstockningarna på vägar är särskilt akuta i städerna och i trans-europeiska korridorer, och de har negativa miljöeffekter. Intelligenta system och vägtransporttjänster kan minska flaskhalsarna. De utvecklas emellertid ofta på ett alltför fragmenterat sätt och slutanvändaren kan råka ut för orimliga förseningar innan tjänsterna har tagits i drift till fullo. Medlemsstaterna bör arbeta tillsammans och med den privata sektorn för att påskynda utvecklingen av system för intelligenta transporter i städer och regioner och för att göra det möjligt att utveckla tjänster för trafik- och färdinformation.

Oron över säkerheten har förstärkts genom stora olyckor på järnvägar och till sjöss. Vägsäkerheten fortsätter att vara en viktig fråga. Även om det inte har skett några flygkatastrofer i Europa nyligen växer antalet rapporterade "nästan inträffade olyckshändelser". Sjötransportsäkerheten hämmas av bristen på information och det krävs närmare identifiering och övervakning av trafiken längs medlemsstaternas kuster, i synnerhet med avseende på fartyg med förorenande last.

För förare och andra väganvändare är system för att förbättra säkerheten den viktigaste frågan, tätt följd av bekvämlighetssystem (assistans/varning). Utmaningen består i att införa aktiva säkerhetssystem i alla nya fordon. Spårning av trådlösa samtal till 112 och efterföljande tillgång till fullständiga larmtjänster skulle vara ett viktigt bidrag till den allmänna säkerheten och bekvämligheten.

En viktig förklaring till bristen på nya tjänster och tekniska lösningar på problemen med trafikstockningar och säkerhet är den fragmentariska förvaltningen av transportinfrastrukturen mellan medlemsstaterna. Den hindrar tjänsteleverantörer som inte kan utnyttja den inre marknadens storskaliga ekonomi. När det gäller järnvägstransporter hämmar strikta nationella tekniska krav och driftskrav utvecklingen av en transeuropeisk järnväg.

eEuropes gensvar

Tekniska lösningar som utvecklats både i medlemsstaterna och i europeiska forskningsprogram kan mildra de problem som tas upp ovan. Det finns lovande tecken på att denna teknik håller på att börja användas. Rollen för eEurope kommer att vara att snabbstarta nya lösningar så att de kan omsättas mer omgående.

Stora politiska beslut återstår att fattas när det gäller intelligenta transporter. Detta gäller i synnerhet upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum, genomförandet av Galileo, genomförandet av intelligenta system för väg-, järnvägs- och sjötransporter och framtiden för transporter i städer. Europa måste investera mera så att systemen för intelligenta transporter räcker till för att hantera den ökade efterfrågan till följd av den förväntade trafiktillväxten.

Den privata sektorn har en viktig roll att spela vid utvecklingen av tjänster för intelligenta transporter. När medlemsstaterna genomför eEurope-åtgärderna bör de se till att hindren för utvecklingen av privata tjänster undanröjs.

>Plats för tabell>

Bilaga - Vägledande förteckning över eEurope-indikatorer

1. Billigare, snabbare och säkrare Internet

a) Billigare och snabbare Internet-tillgång

- Internet-penetrering (uppkopplade hushåll, Internet-användare, snabb anslutning)

- Kostnader för Internet-anslutning

b) Snabbare Internet för forskare och studenter

- Hastighet på samtrafik och tjänster mellan och inom forskningsnätverk (inom EU och globalt)

- Antal snabba interna campusnätverk som upprättas

c) Säkra nät och smartkort

- Andel av befolkningen som använder smartkort för access och/eller överföringar

- Marknadspenetrering för IPSec

2. Investeringar i människor och kompetens

a) Europeisk ungdom på väg in i den digitala tidsåldern

- Antal datorer per 100 elever

- Andel primärskolor (låg- och mellanstadieskolor) och sekundärskolor (högstadie- och gymnasieskolor) som har Internet

- Andel skolor med bredbandsanslutning till Internet (inbegripet satellit)

- Antal besök på webb-servrar som drivs av skolor och det offentliga utbildningssystemet

b)Att arbeta i den kunskapsbaserade ekonomin

- Andel av arbetskraften som har grundläggande datorkompetens

- Andel av befolkningen som arbetar på distans

c) En kunskapsbaserad ekonomi för alla

- Antal offentliga terminaler för tillträde till Internet per tusen invånare

- Antal viktiga forskningscentra som är anslutna till nätverket "design for all"

Stimulera användningen av Internet

a)Främjande av elektronisk handel

- Andel av webbplatser för elektronisk handel med "förtroendemärken", säkerhetsmärkning eller annan certifiering

- Konsumenternas medvetenhet om ADR

- Andel företag som utför mer än 10 % av sina affärer elektroniskt

- Antal offentliga terminaler för tillträde till Internet per tusen invånare

- Antal viktiga forskningscentra som är anslutna till nätverket "design for all"

b)Samhällsinformation på nätet: elektronisk tillgång till offentliga tjänster

- Andel offentliga bastjänster som överförs på nätet

- Andel offentlig upphandling som utförs på nätet

c) Hälso- och sjukvård på nätet

- Andel primära och sekundära sjukvårdsinrättningar som är organiserade i nätverk på regional nivå

- Antal upprättade europeiska hälsorelaterade webbplatser som granskas av branschen

d) Europeiskt digitalt innehåll i globala nät

- Andel av EU:s webbplatser på nationella topplistor över de 20 mest besökta webbplatserna

- Antal europeiska flerspråkiga portaler

e) System för intelligenta transporter

- Andel samtal till 112 i Europa som spåras

- Andel stora europeiska städer med informationstjänster för trafik- och färdplanering

- Andel av europeiska motorvägsnät (med avseende på nätets sammanlagda längd) som utrustats med system för information om och hantering av trafikstockningar.