Förslag till rådets direktiv om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (1999/C 2/03) (Text av betydelse för EES) KOM(1998) 612 slutlig - 98/0315(SYN)

(Framlagt av kommissionen den 17 november 1998)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av avtalet om socialpolitik som är fogat till protokoll nr 14 om socialpolitik, som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 2.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det förfarande som avses i artikel 189 c, och

av följande skäl:

På grundval av protokollet om socialpolitik, som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Europeiska gemenskapens medlemsstater med undantag av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, hädanefter kallade "medlemsstaterna", som önskar genomföra 1989 års stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare, ingått ett avtal om socialpolitik.

Enligt artikel 2.2 i ovannämnda avtal får rådet besluta om minimikrav genom att anta direktiv.

Enligt artikel 1 i samma avtal skall gemenskapen och medlemsstaterna bland annat ha som mål att främja dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

I punkt 17 i Europeiska gemenskapens stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare föreskrivs bland annat att "information för, samråd med och deltagande av arbetstagare måste utvecklas på ett lämpligt sätt med hänsyn till gällande förfaranden i de olika medlemsstaterna".

I enlighet med artikel 3.2 i avtalet om socialpolitik har kommissionen haft samråd med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd för information till och samråd med arbetstagare i företag inom Europeiska gemenskapen.

Kommissionen ansåg efter detta samråd att en gemenskapsinsats var önskvärd och rådfrågade på nytt arbetsmarknadens parter om det planerade förslagets innehåll, enligt artikel 3.3 i ovannämnda avtal. Arbetsmarknadens parter har lämnat sina yttranden till kommissionen.

Efter denna andra samrådsetapp har arbetsmarknadens parter inte underrättat kommissionen om att man önskar inleda det förfarande som, enligt artikel 4 i ovannämnda avtal, kan leda till att avtal ingås.

De rättsliga ramarna på gemenskapsnivå och på nationell nivå för att säkerställa arbetstagarnas medverkan i driften av företaget och i de beslut som berör dem har inte alltid kunnat förhindra att allvarliga beslut som påverkar arbetstagarna har fattats och tillkännagivits offentligt innan lämpliga förfaranden för information och samråd ägt rum.

Det är viktigt att förstärka den sociala dialogen och öka det ömsesidiga förtroendet inom företagen för att göra det lättare att föregripa risker, göra arbetsorganisationen mer flexibel under trygga förhållanden och underlätta arbetstagarnas tillgång till utbildning inom företaget, öka, arbetstagarnas medvetenhet om behoven av att göra anpassningar och stimulera dem att medverka i åtgärder och insatser för att öka deras sysselsättningsmöjligheter, främja arbetstagarnas medverkan i företagets verksamhet och framtid samt stärka företagens konkurrenskraft.

Det är en förutsättning att information ges och samråd äger rum i god tid för att företagens omstrukturering och anpassning till de nya villkor som globaliseringen av ekonomin innebär skall bli framgångsrik, vilket bland annat kan ske genom utveckling av nya former av arbetsorganisation.

Europeiska gemenskapen har utarbetat och genomför nu en sysselsättningsstrategi som vilar på begreppen "föregripande", "förebyggande" och "anställbarhet", som man vill införa som hörnstenar i all offentlig politik som kan inverka positivt på sysselsättningen, även inom företagen, genom att intensifiera den sociala dialogen för att underlätta en förändring samtidigt som det prioriterade sysselsättningsmålet bibehålls.

Den inre marknaden måste utvecklas harmoniskt samtidigt som de viktiga värderingar på vilka våra samhällen vilar bibehålls, bland annat genom att alla medborgare kan få del av den ekonomiska utvecklingen.

Inträdet i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen kommer att medföra en fördjupad och ökad konkurrens på europeisk nivå, vilket kräver att kompletterande sociala åtgärder vidtas i medlemsstaterna.

Gemenskapens och medlemsstaternas nuvarande rättsliga ramar för information till och samråd med arbetstagare är ofta i alltför hög grad inriktade på att i efterhand ta itu med förändringarna, samtidigt som de bortser från de ekonomiska faktorerna i besluten och inte främjar något praktiskt föregripande av sysselsättningsutvecklingen i företag eller förebyggande av risker.

Hela denna politiska, ekonomiska sociala och rättsliga utveckling gör det nödvändigt att anpassa den befintliga rättsliga ramen.

I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i artikel 3b i fördraget kan de ovannämnda målen i den planerade insatsen inte uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsstaterna när det gäller att inrätta en ram för information till och samråd med arbetstagare som är anpassad till de nya europeiska förutsättningar som beskrivs ovan. På grund av den planerade insatsens omfattning och verkningar kommer dessa mål att bättre kunna uppnås på gemenskapsnivå genom att man inför minimiföreskrifter för tillämpning i hela Europeiska gemenskapen. Detta direktiv begränsas till de minimikrav som kan ställas för att uppnå dessa mål och överskrider inte vad som är nödvändigt i detta avseende.

Denna allmänna ram bör syfta till att införa minimiföreskrifter som skall tillämpas i hela Europeiska gemenskapen samt undvika sådana administrativa, ekonomiska och rättsliga förpliktelser som kan motverka etableringen och utvecklingen av små och medelstora företag. Det förefaller därför rimligt att begränsa tillämpningsområdet för detta direktiv till företag som sysselsätter minst 50 arbetstagare, utan att detta påverkar mer gynnsamma nationella bestämmelser eller gemenskapsbestämmelser. För att bibehålla jämvikten mellan ovannämnda faktorer bör denna gräns kunna höjas till 100 arbetstagare när det gäller de mer nyskapande åtgärder som föreslås on information till och samråd med arbetstagare när det gäller sysselsättningsutvecklingen inom företagen.

Gemenskapsramen på detta område bör i så hög grad som möjligt begränsa de bördor som åläggs företagen samtidigt som det säkerställs ett effektivt utövande av de rättigheter som arbetstagarna ges.

De mål som åsyftas i detta direktiv kommer att uppnås genom att det inrättas en allmän ram med definitioner och syfte för informationen och samrådet, som det åligger medlemsstaterna att fylla ut och anpassa till nationella förutsättningar, samt i förekommande fall, tilldela arbetsmarknadens parter en dominerande ställning som gör det möjligt för dem att genom avtal fritt fastställa de former för information och samråd som bäst överensstämmer med deras behov och önskemål.

Det är lämpligt att inte påverka vissa särdrag när det gäller information till och samråd med arbetstagare i viss nationell rätt för associationer som verkar för ändamål som rör politik, yrkessammanslutningar, religion, välgörenhet, utbildning, vetenskap eller konst samt information och meningsyttringar.

Det är viktigt att företagen skyddas mot offentlig spridning av viss särskilt känslig information.

Moderniseringen av arbetsmarknaden innebär rättigheter och skyldigheter för arbetsmarknadens båda parter i företagen.

Det är nödvändigt att på gemenskapsnivå fastställa en mer avskräckande påföljd som skall tillämpas när beslut fattas i grov strid med de skyldigheter som följer av detta direktiv, utan att detta påverkar medlemsstaternas allmänna skyldigheter på detta område.

Detta direktiv bör även tillämpas på de frågor som avses i rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (1) och i direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter, ändrat genom rådets direktiv 98/50/EG av den 29 juni 1998 (2).

Arbetstagarnas övriga rättigheter till information och samråd, inklusive de rättigheter som följer av rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (3), bör inte påverkas av detta direktiv.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och principer

1. Detta direktiv syftar till att inrätta en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i företag som är belägna inom Europeiska gemenskapen.

2. När förfaranden för information och samråd fastställs eller genomförs skall arbetsgivaren och arbetstagarrepresentanterna arbeta i samförståndsanda med respekt för varandras ömsesidiga rättigheter och skyldigheter samt med beaktande av både företagets och arbetstagarnas intressen.

Artikel 2

Definitioner och tillämpningsområde

1. I detta direktiv avses med

a) företag: offentliga eller privata företag som bedriver ekonomisk verksamhet med eller utan vinstsyfte och är belägna i Europeiska gemenskapens medlemsstater samt sysselsätter minst 50 arbetstagare, utan att detta påverkar bestämmelserna i artikel 4.3,

b) arbetsgivare: en fysisk eller juridisk person som är part i ett anställningsavtal eller anställningsförhållande gentemot arbetstagare,

c) arbetstagarrepresentanter: de företrädare för arbetstagare som avses enligt nationell lagstiftning och/eller praxis,

d) information: arbetsgivarens överlämnande av information till arbetstagarrepresentanterna med relevanta uppgifter för de frågor som räknas upp i artikel 4.1, som sker vid ett tillfälle, på ett sätt och med ett innehåll som gör att denna åtgärd blir effektiv och bland annat gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att göra en lämplig granskning och vid behov förbereda samrådet,

e) samråd: anordnande av en dialog och ett utbyte av synpunkter mellan arbetsgivaren och arbetstagarrepresentanterna i de frågor som räknas upp i artikel 4.1 b och 4.1 c

- vid ett tillfälle, på ett sätt och med ett innehåll som gör att denna åtgärd blir effektiv,

- på den lednings- och representationsnivå som är lämplig med hänsyn till den fråga som behandlas,

- på grundval av den relevanta information som arbetsgivaren tillhandahåller och på det yttrande som arbetstagarrepresentanterna har rätt att avge,

- inklusive arbetstagarrepresentanternas rätt att sammanträda med arbetsgivaren och att få ett motiverat svar på eventuella yttranden, och

- som, när det gäller beslut som omfattas av arbetsgivarens rätt att utöva företags- och arbetsledningen, innefattar en strävan efter en överenskommelse på förhand när det gäller de beslut som avses i artikel 4.1 c.

2. I överensstämmelse med de principer och syften som fastställs i detta direktiv får medlemsstaterna föreskriva särskilda bestämmelser som skall tillämpas på associationer som direkt och huvudsakligen verkar för ändamål som rör politik, yrkessammanslutningar, religion, välgörenhet, utbildning, vetenskap eller konst samt information och meningsyttringar, under förutsättning att sådana särskilda bestämmelser redan finns i nationell rätt vid det datum då detta direktiv antas.

Artikel 3

Avtalsreglerade förfarande för information och samråd

1. Medlemsstaterna får tillåta arbetsmarknadens parter på lämplig nivå, inklusive i företag, att fritt och när som helst genom avtal fastställa former för genomförande av de bestämmelser om information till och samråd med arbetstagare som avses i artiklarna 1, 2 och 4 i detta direktiv.

2. I överensstämmelse med direktivets allmänna syften och på de villkor och med de begränsningar som fastställs av medlemsstaterna, får det i de avtal som avses i artikel 3.1 föreskrivas bestämmelser som avviker från bestämmelserna i artikel 2.1 d och 2.1 e, samt artikel 4 i detta direktiv.

Artikel 4

Innehåll och former för informationen och samrådet

1. Utan att det påverkar gällande bestämmelser och/eller praxis i medlemsstaterna som är mer gynnsamma för arbetstagarna och i avsaknad av sådant avtal som avses i artikel 3, skall informationen till och samrådet med arbetstagarna omfatta följande:

a) Information om den senaste utvecklingen av och om troliga utvecklingsprognoser för företagets verksamhet samt dess ekonomiska och finansiella situation.

b) Information och samråd om sysselsättningsläget, sysselsättningsstrukturen och troliga sysselsättningsprognoser i företaget, samt, när det av arbetsgivarens bedömning kan antas att sysselsättningen i företaget kan hotas, om de föregripande åtgärder som planeras, bland annat när det gäller utbildning och kompetensutveckling för arbetstagarna, för att undvika dessa negativa effekter eller mildra deras följder samt för att öka anställbarheten och anpassningsförmågan för de arbetstagare som kan komma att påverkas av dessa negativa effekter.

c) Information och samråd om beslut som kan medföra väsentliga förändringar av arbetsorganisationen och av anställningsavtal, inklusive de beslut som avses i de gemenskapsbestämmelser som anges i artikel 8.1.

2. Medlemsstaterna skall säkerställa en effektiv information och ett effektivt samråd som leder till goda resultat enligt artikel 1 samt artikel 2.1 d och 2.1 e. I detta syfte skall medlemsstaterna fastställa formerna för information och samråd i de frågor som räknas upp i artikel 4.1.

3. Medlemsstaterna får undanta de företag som sysselsätter mindre än 100 arbetstagare från de informations- och samrådsskyldigheter som avses i artikel 4.1 b.

Artikel 5

Konfidentiell information

1. Medlemsstaterna skall föreskriva att arbetstagarrepresentanterna och de experter som biträder dem inte skall ha rätt för tredje man röja någon information som de uttryckligen fått i förtroende. Denna skyldighet skall fortsätta att gälla oavsett var de befinner sig och även efter det att deras uppdrag har löpt ut.

2. I särskilda fall och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning skall medlemsstaterna föreskriva att arbetsgivaren inte är skyldig att lämna ut sådan information eller inleda sådant samråd som utifrån objektiva kriterier skull skada företaget eller vara till allvarligt förfång för dess verksamhet.

Artikel 6

Arbetstagarrepresentanternas skydd

När arbetstagarrepresentanterna utför sina uppdrag skall de åtnjuta tillräckligt skydd och ha tillräckliga garantier så att de på ett adekvat sätt kan utföra de uppgifter de har anförtrotts.

Artikel 7

Tillvaratagande av rättigheterna

1. Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga åtgärder för de fall då arbetsgivaren eller arbetstagarrepresentanterna inte följer detta direktiv. De skall särskilt se till att administrativa eller rättsliga förfaranden finns för att säkerställa att de skyldigheter som följer av detta direktiv iakttas, inklusive administrativa eller rättsliga förfaranden för överklagande som arbetsgivaren eller arbetstagarrepresentanterna kan inleda när de anser att motparten inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 5.

2. Medlemsstaterna skall föreskriva lämpliga påföljder som skall tillämpas när arbetsgivaren eller arbetstagarrepresentanterna överträder bestämmelserna i detta direktiv. Dessa påföljder skall vara effektiva, välavvägda och avskräckande.

3. För de fall då arbetsgivaren grovt åsidosätter de informations- och samrådsskyldigheter som gäller de beslut som avses i artikel 4.1 c som kan få direkta och omedelbara följder i form av väsentliga förändringar i eller uppsägning av anställningsavtal eller anställningsförhållanden, skall medlemsstaterna föreskriva att dessa beslut inte har någon rättsverkan på de berörda arbetstagarnas anställningsavtal eller anställningsförhållanden. Denna rättsverkan skall innehållas tills arbetsgivaren har fullgjort sina skyldigheter eller, om detta inte längre är möjligt, tills en lämplig gottgörelse har fastställts, enligt de bestämmelser och förfaranden som fastställs av medlemsstaterna.

Bestämmelserna i föregående stycke skall även tillämpas på motsvarande skyldigheter i de avtal som avses i artikel 3.

Följande skall betraktas som grovt åsidosättande enligt föregående stycken:

a) Fullständig avsaknad av information till och/eller samråd med arbetstagarrepresentanter innan beslut fattas eller tillkännages offentligt.

b) Undanhållande av viktig information eller utlämnande av oriktiga uppgifter som medför att rätten till information och samråd inte kan tillvaratas effektivt.

Artikel 8

Förhållandet mellan detta direktiv och övriga bestämmelser på gemenskapsnivå och på nationell nivå

1. Detta direktiv skall utgöra den allmänna ramen för information till och samråd med arbetstagare i företag inom Europeiska gemenskapen. Det skall även tillämpas inom ramen för de förfaranden för information och samråd som avses i artikel 2 i rådets direktiv 98/95/EG och i artikel 6 i direktiv 77/187/EEG.

2. Detta direktiv skall inte påverka de bestämmelser som antagits i enlighet med rådets direktiv 94/45/EG av den 24 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare.

3. Detta direktiv skall inte påverka arbetstagarnas övriga gällande rättigheter till information, samråd och medverkan enligt nationell rätt.

Artikel 9

Införlivande av direktivet

1. Medlemsstaterna skall anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den . . . (två år efter antagandet), eller försäkra sig om att arbetsmarknadens parter inför de nödvändiga bestämmelserna genom avtal, varvid medlemsstaterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder så att de vid alla tillfällen kan säkerställa att de mål som fastställs i detta direktiv uppfylls. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

2. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när det offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 10

Översyn av kommissionen

Senast den . . . (fem år efter antagandet) skall kommissionen i samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå se över tillämpningen av detta direktiv och vid behov föreslå rådet nödvändiga ändringar.

Artikel 11

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

(1) EGT L 225, 12.8.1988, s. 16.

(2) EGT L 61, 5.3.1977, s. 26,

EGT L 201, 17.7.1998, s. 88.

(3) EGT L 254, 30.9.1994, s. 64.

BILAGA

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>