Förslag till rådets beslut om att utse 1997 till Europaåret mot rasism (96/C 89/07) KOM(95) 653 slutlig - 95/0355(CNS)

(Framlagt av kommissionen den 22 januari 1996)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 235 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande, och

med beaktande av följande:

I ingressen till Europeiska enhetsakten betonade medlemsstaterna behovet av att "främja demokratin på grundval av de grundläggande rättigheter - särskilt frihet, jämlikhet och social rättvisa - som erkänns i medlemsstaternas konstitutioner och andra lagar, i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt i Europeiska sociala stadgan".

I artikel F 2 i Fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att unionen "skall som allmänna principer för gemenskapsrätten respektera de grundläggande rättigheterna, såsom de garanteras i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, undertecknad i Rom den 4 november 1950, och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner".

Främjandet av en hög nivå i fråga om sysselsättning och social trygghet i hela gemenskapen, samt en höjning av levnadsstandarden och livskvaliteten i medlemsstaterna är målsättningar för gemenskapen.

Främjandet av ekonomiska och sociala framsteg genom stärkande av ekonomisk och social sammenhållning är målsättningar för Europeiska unionen.

Den fortsatta existensen av rasism och främlingsfientliga attityder har en skadlig inverkan på den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen.

Rasistiska och främlingsfientliga attityder kan utgöra ett hinder för ett effektivt utövande av rätten till fri rörlighet.

De växande ekonomiska svårigheterna medför att många människor i Europeiska unionen utestängs från allt ekonomiskt, socialt och politiskt deltagande och utgör en grogrund för rasistiska och främlingsfientliga attityder.

Rasism, främlingsfientlighet och antisemitism måste främst angripas på lokal, regional och nationell nivå.

Likväl finns det en grundläggande europeisk aspekt på problemet och utbyte av information och erfarenheter, liksom samarbete och samråd i fråga om vidtagna åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet mellan kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för organ som deltar i bekämpningen av rasism är viktigt för utvecklingen av solidaritet inom gemenskapen.

Åtgärder som skall vidtas på europeisk nivå syftar till att samordna och komplettera åtgärder som vidtas på olika nivåer i medlemsstaterna.

Enligt en gemensam förklaring av den 5 april 1977 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen om grundläggande rättigheter skall "grundläggande rättigheter, såsom framgår i synnerhet av medlemsstaternas konstitutioner och Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna" respekteras av institutionerna (1).

Den 11 juni 1986 antog Europaparlamentet, rådet, företrädarna för medlemsstaterna församlade i rådet och kommissionen en gemensam förklaring mot rasism och främlingsfientlighet i vilken framhölls "vikten av adekvat och objektiv information och av att göra alla medborgare medvetna om farorna med rasism och främlingsfientlighet, samt behovet av att säkerställa att alla handlingar eller former av diskriminering förebyggs eller bekämpas" (2).

Den 29 maj 1990 antog rådet och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, en resolution om kampen mot rasism och främlingsfientlighet (3).

Europeiska rådet har vid ett flertal tillfällen fördömt rasism och främlingsfientlighet och uppmanat medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder (4).

I juni 1994 enades Europeiska rådet på Korfu om att öka ansträngningarna att utveckla en övergripande strategi på unionsnivå med målsättningen att bekämpa rasism och främlingsfientlighet.

I juni 1995 välkomnade Europeiska rådet i Cannes slutsatserna i den slutliga rapporten av den 30 maj 1995 från Rådgivande kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet, och rapporten från rådet (rättsliga och inrikes frågor).

I sin rapport av den 23 juli 1990 rekommenderade Europaparlamentets undersökningskommitté om rasism och främlingsfientlighet att ett Europaår för harmoni mellan raser skulle utses.

Europaparlamentets resolutioner mot rasism och främlingsfientlighet, i synnerhet de av den 21 april 1993, den 3 december 1993, den 27 oktober 1994, den 27 april 1995 och den 27 oktober 1995 fördömde rasism och främlingsfientlighet i hårda ordalag (5).

Den 19 januari 1995, i sin resolution som svar på kommissionens vitbok om europeisk socialpolitik, uppmanade Europaparlamentet kommissionen att framlägga förslag i syfte att garantera lika möjligheter på arbetsplatsen, oavsett ålder, ras, kön, handikapp eller religion (6).

Den 25 november 1992 uppmanade Ekonomiska och sociala kommittén i sin resolution om rasism, främlingsfientlighet och religiös intolerans medlemsstaterna att skyndsamt vidta effektiva åtgärder, samt uppmanade Europeiska rådet att tillhandahålla riktlinjer för förslag avseende praktiska åtgärder för bekämpning av rasistiska fördomar och våld med rasistiska motiv.

I sina resolutioner om rasism och främlingsfientlighet av den 5 och den 23 oktober 1995 noterade rådet (arbetsmarknads- och socialministrarna respektive utbildningsministrarna) kommissionens avsikt att framlägga förslag om framtida åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet (7).

Förenta nationerna utsåg 1995 till "Internationella året för tolerans" och Europarådet har, på grundval av Wiendeklarationen av den 9 oktober 1993, genomfört en europeisk ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans som en del av sin verksamhet på det här området.

Det är viktigt att bygga vidare på dessa erfarenheter på unionsnivå, i synnerhet för att undvika dubbelarbete, vilket betonades på fyrpartsmötet mellan Europeiska unionen och Europarådet som hölls i Madrid den 6 november 1995.

Den 21 oktober 1995, på toppmötet i Florens mellan arbetsmarknadens parter, antogs en gemensam förklaring för förebyggande av rasdiskriminering och främlingsfientlighet och främjande av lika behandling på arbetsplatsen.

Kommissionen har i ett meddelande till Europaparlamentet och rådet redogjort för sina insatser mot rasism.

Fördraget innehåller inga andra befogenheter för antagandet av detta beslut än de som framgår av artikel 235.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1997 skall utses till "Europaåret mot rasism".

Artikel 2

Målsättningarna med Europaåret mot rasism skall vara att

a) öka medvetenheten och sprida information om rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i gemenskapen,

b) belysa det hot som diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion och nationell eller etnisk härkomst utgör för den ekonomiska och sociala sammanhållningen i gemenskapen,

c) göra allmänheten uppmärksam på fördelen med en integrationspolitik, i synnerhet inom sådana områden som utbildning, boende och sysselsättning,

d) uppmuntra eftertanke och diskussion om de åtgärder som krävs för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och antisemitism inom gemenskapen,

e) företa en omfattande spridning av information om åtgärder och insatser som genomförs på nationell och europeisk nivå i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism,

f) främja solidariteten mellan alla samhällsmedborgare,

g) engagera dem som är offer för rasism, främlingsfientlighet och antisemitism i den europeiska integrationsprocessen.

Artikel 3

1. Åtgärder som utformats för att uppnå målsättningarna i artikel 2 ovan skall i synnerhet omfatta följande:

- Användning av en gemensam logotyp och slogan.

- Arrangerande av tävlingar och priser på gemenskapsnivå.

- Organisering av lokala och vandrande arrangemang för att belysa och främja de resultat som uppnåtts i samband med projekt för social integration och av kampanjer mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism på nationell nivå och på gemenskapsnivå som genomförts av offentliga och privata organ och av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.

- Samarbete med media i samband med informationskampanjer, särskilt sådana som gäller invandrares och etniska minoriteters bidrag till välståndet i gemenskapen.

- Offentliggörande av information på nationell nivå och på gemenskapsnivå, bland annat om arrangemang i samband med Europaåret.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan.

Artikel 4

1. Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut.

2. Kommissionen skall bistås av en kommitté med rådgivande funktion, sammansatt av företrädare för medlemsstaterna och med företrädaren för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

3. På ordförandens initiativ eller på begäran av någon av kommitténs medlemmar skall kommittén granska varje fråga som sammanhänger med genomförandet av detta beslut och de nationella åtgärder som vidtas som en del av Europaåret.

Artikel 5

1. Varje medlemsstat skall säkerställa att en nationell samordningskommitté eller ett motsvarande administrativt organ inrättas för att organisera medlemsstaternas deltagande - och, i de fall då är lämpligt, lokala och regionala myndigheters deltagande - i Europaåret.

2. Den kommitté eller det organ som avses i punkt 1 skall säkerställa att den företräder alla organ och organisationer som deltar i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Artikel 6

1. Ansökningar om finansiellt stöd för sådana åtgärder som avses i avdelning B i bilagan skall överlämnas till kommissionen av de berörda medlemsstaterna efter samråd med den nationella samordningskommittén eller likvärdigt administrativt organ som inrättas i enlighet med artikel 5.

2. Beslut om sådana åtgärder som avses i avdelningarna A och B i bilagan skall fattas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 4. Kommissionen skall säkerställa en balanserad fördelning mellan medlemsstaterna och mellan de olika organisationer som deltar i kampen mot rasism, främlingsfientlighet och antisemitism.

Artikel 7

Kommissionen skall säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i detta beslut samordnas med och utgör ett komplement till andra gemenskapsåtgärder, i synnerhet gäller detta utbildningsprogram, åtgärder för bekämpning av social utslagning samt verksamhet i Europarådets regi.

Artikel 8

Kommissionen skall informera Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om hur arbetet fortskrider samt lägga fram en slutlig rapport om programmets genomförande senast den 31 december 1998.

(1) EGT nr C 103, 27.4.1977, s. 1.

(2) EGT nr C 158, 25.6.1986, s. 1.

(3) EGT nr C 157, 27.6.1990, s. 1.

(4) Dublin i juni 1990, Maastricht i december 1991, Edinburgh i december 1992, Köpenhamn i juni 1993.

(5) EGT nr C 150, 31.5.1993, s. 127, EGT nr C 342, 20.12.1993, s. 19, EGT nr C 323, 21.11.1994, s. 154, och EGT nr C 126, 22.6.1995, s. 75. (Resolutionen av den 27 oktober 1995 är ännu ej offentliggjord.)

(6) EGT nr C 43, 20.2.1995, s. 63, punkt 24.

(7) EGT nr C 296, 10.11.1995, s. 13 och EGT nr C 312, 23.11.1995, s. 1.

BILAGA

VERKSAMHET SOM HÄNGER MED DE ÅTGÄRDER SOM ANGES UNDER ARTIKEL 3

A. Projekt som enbart skall finansieras med medel från gemenskapens budget

1. Anordnande av seminarier på europeisk nivå för att stärka samarbetet över nationsgränserna, inbegripet öppnings- och avslutande arrangemang i samband med Europaåret.

Uppskattad kostnad: 17 %

2. Informations- och publicitetskampanj på gemenskapsnivå, inbegripet

- utformning av och stöd till en gemensam logotyp och slogan för Europaåret,

- förberedelser och spridning av skrivet och audiovisuellt material med syfte att stimulera allmänhetens intresse, samt

- samarbete med media.

Uppskattad kostnad: 25 %

3. Priser och tävlingar, inbegripet

- arrangerande av tävlingar på europeisk nivå som belyser de resultat som uppnåtts i kampen mot rasism, och

- utdelningen av priser till media på europeisk nivå för att belöna tolerans och förståelse.

Uppskattad kostnad: 25 %

4. Övriga åtgärder

Undersökningar och studier som har till syfte att öka medvetenheten om temat för Europaåret. Utvärderande studie om Europaårets genomslagskraft.

Uppskattad kostnad: 5 %

5. Administrativa kostnader i samband med Europaåret

Tekniskt bistånd för att genomföra de åtgärder som anges under artikel 3 i beslutet.

B. Åtgärder som skall delfinansieras via gemenskapens budget

Projekt och arrangemang på regional eller nationell nivå som sammanhänger med temat för Europaåret.

Finansiellt stöd kan ges med upp till 50 % av kostnaderna för dessa åtgärder. Ansökningar om ersättning skall medlemsstaterna tillhandahålla kommissionen. Dessa skall göra ett första urval för att bedöma vilka projekt som kan tänkas bidra till de mål som ställs upp i detta beslut.

Uppskattad kostnad: 28 %

C. Åtgärder utan finansiellt stöd från gemenskapens budget

Följande frivilliga verksamhet av allmänna och privata arrangörer:

- Användning av den gemensamma logotypen och slogan för Europaåret i kampanjer och arrangemang med syfte att öka medvetenheten.

- Spridning av information om Europaåret till media.