Endast FN/ECE-texterna i original har bindande folkrättslig verkan. Dessa föreskrifters status och dagen för deras ikraftträdande bör kontrolleras i den senaste versionen av FN/ECE:s statusdokument TRANS/WP.29/343, som finns på:

Ändringar av föreskrifter nr 13 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon i kategorierna M, N och O med avseende på bromsning

I föreskrifter nr 13 ska hänvisningen till ”ISO 11992:2003” ersättas av ”ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007”.

Tidigare punkter 5.1.3.6.1 och 5.1.3.6.2 ska omnumreras till punkterna 5.1.3.6.2 och 5.1.3.6.3

Följande nya punkt 5.2.1.32 ska läggas till (inklusive hänvisning till en ny fotnot 12 och en ny fotnot 12):

I punkt 5.2.2.22.2 ska hänvisningen till fotnot 20 och fotnot 20 omnumreras som fotnot 19. Vidare ska hänvisningen till fotnot 21 och fotnot 21 strykas.

Följande nya punkt 5.2.2.23 ska läggas till (inklusive hänvisning till en ny fotnot 20 och en ny fotnot 20):

”12.4 Obligatoriska krav för fordon utrustade med en fordonsstabilitetsfunktion

12.4.1

Kraven för att utrusta fordon med fordonsstabilitetsfunktionen enligt punkterna 5.2.1.32 och 5.2.2.23 i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 11, ska tillämpas enligt följande:

Fordonskategori

Tillämpningsdatum (från och med dagen för ikraftträdande av ändringsserie 11)

Avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter ska bevilja typgodkännanden bara om den fordonstyp som ska typgodkännas uppfyller kraven i dessa föreskrifter, ändrade genom ändringsserie 11.

De avtalsparter som tillämpar dessa föreskrifter får vägra första nationell eller regional registrering av fordon som inte uppfyller kraven i ändringsserie 11 till dessa föreskrifter.

60 månader

84 månader

M3 (klass III) (4)

12 månader

36 månader

M3 < 16 ton (pneumatisk transmission)

24 månader

48 månader

M3 (klass II and B) (hydraulisk transmission)

60 månader

84 månader

M3 (klass III) (hydraulisk transmission)

60 månader

84 månader

M3 (klass III)

(pneumatisk kontrolltransmission och hydraulisk krafttransmission)

72 månader

96 månader

M3 (klass II)

(pneumatisk kontrolltransmission och hydraulisk krafttransmission)

72 månader

96 månader

M3 (övriga)

24 månader

48 månader

N2 (hydraulisk transmission)

60 månader

84 månader

N2	(pneumatisk kontrolltransmission och hydraulisk krafttransmission)

72 månader

96 månader

N2 (övriga)

48 månader

72 månader

N3 (tvåaxlade dragfordon för påhängsvagnar)

12 månader

36 månader

N3	(tvåaxlade dragfordon för påhängsvagnar med pneumatisk kontrolltransmission (ABS))

36 månader

60 månader

N3 (tre axlar med elektrisk kontrolltransmission (EBS))

36 månader

60 månader

N3	(två och tre axlar med pneumatisk kontrolltransmission (EBS))

48 månader

72 månader

N3 (övriga)

24 månader

48 månader

O3 (kombinerat axeltryck på 3,5–7,5 ton)

48 månader

72 månader

O3 (övriga)

36 månader

60 månader

24 månader

36 månader

Tredje raden i tabell III ska ändras till följande (även fotnot 2 ska strykas):

”2. SYMBOLER OCH DEFINITIONER

2.1 Symboler

P	=	den del av fordonsmassan som vilar på axeln under statiska förhållanden
F	=	normalkraft från vägytan på axeln under statiska förhållanden = P · g
FR	=	total statisk normalkraft från vägen på släpfordonets alla hjul
Fe	=	axelns provbelastning
Pe	=	Fe / g
g	=	tyngdkraftsacceleration: g = 9,81 m/s2
C	=	bromsinmatningsmoment
C0	=	tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet, se definition i punkt 2.2.2
C0,dec	=	angivet tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet
Cmax	=	angivet maximalt bromsinmatningsmoment
R	=	däckets rullningsradie (dynamisk)
T	=	bromskraft i gränssnittet mellan däcket och vägen
TR	=	total släpfordonsbromskraft i gränssnittet mellan däcket och vägen
M	=	bromsmoment = T R
z	=	bromsningsgrad = T/F or M/(R·F)
s	=	bromsaktuatorns slaglängd (arbetsslaglängd plus frigång)
sp	=	se bilaga 19, tillägg 9
ThA	=	se bilaga 19, tillägg 9
l	=	hävarmens längd
r	=	trumbromsens inre radie eller skivbromsens effektiva radie
p	=	bromsmanövertryck

Anmärkning: Symboler med suffixet ’e’ rör parametrar kopplade till referensbromsprovningen och kan läggas till andra symboler där det är lämpligt.

2.2 Definitioner

2.2.1 Massan för en bromsskiva eller -trumma

2.2.1.1

Den ’angivna massan’ är den massa som tillverkaren angivit och som är en representativ massa för bromsidentifieraren (se punkt 3.7.2.2 i detta tillägg).

2.2.1.2

Den ’nominella provningsmassan’ är den massa som tillverkaren anger för den bromsskiva eller –trumma den tekniska tjänsten utför relevant provning på.

2.2.1.3

Den ’faktiska provningsmassan’ är den massa som den tekniska tjänsten uppmätt före provningen.

2.2.2 ’Tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet’:

2.2.2.1

Tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet ’C0’, dvs. det inmatningsmoment som behövs för att åstadkomma ett mätbart bromsmoment. Momentet kan fastställas genom extrapolering av mätning inom ett intervall på högst 15 % bromsningsgrad eller andra likvärdiga metoder (t.ex. punkt 1.3.1.1 i bilaga 10).

2.2.2.2

Tröskelvärdet för bromsinmatningsmoment ’C0,dec’ är det tröskelvärde för bromsinmatningsmoment som tillverkaren uppgivit och som är ett representativt värde för bromsen (se punkt 3.7.2.2.1 i detta tillägg) och som behövs för att framställa diagram 2 i bilaga 19.

2.2.2.3

Tröskelvärdet för bromsinmatningsmomentet ’C0,e’ fastställs enligt punkt 2.2.2.1, uppmätt av den tekniska tjänsten i slutet av provningen.

2.2.3 ’Bromsskivans yttre diameter’:

2.2.3.1

Den ’angivna yttre diametern’ är en bromsskivas yttre diameter enligt tillverkaren och är skivans representativa yttre diameter (se punkt 3.7.2.2.1 i detta tillägg).

2.2.3.2

Den ’nominella yttre diametern’ är den yttre diameter som tillverkaren anger för den skiva den tekniska tjänsten utför relevant provning på.

2.2.3.3

Den ’faktiska yttre diametern’ är den yttre diameter som den tekniska tjänsten uppmätt före provningen.

2.2.4 ’Kamaxelns effektiva längd’ är avståndet från S-kammens mittlinje till hävarmens mittlinje.”

”3.7 Identifiering:

3.7.1 På ett synligt ställe på axeln ska minst följande identifieringsinformation finnas. Informationen ska vara lättläst och outplånlig samt grupperad i valfri ordning:

a)	Axeltillverkare och/eller fabrikat.

b)	Axelidentifiering (se punkt 3.7.2.1 i detta tillägg).

c)	Bromsidentifiering (se punkt 3.7.2.2 i detta tillägg).

d)	Fe-identifiering (se punkt 3.7.2.3 i detta tillägg).

e)	Grunddelen av ett provningsrapportnummer (se punkt 3.9 i det här tillägget).

Här är ett exempel:

3.7.1.1 På ett synligt ställe på en icke-integrerad automatisk bromsjusteringsanordning ska minst följande identifieringsinformation finnas. Informationen ska vara lättläst och outplånlig samt grupperad i valfri ordning.

a)	Axeltillverkare och/eller fabrikat

Typ

Version

3.7.1.2 Bromsbeläggets fabrikat och typ ska vara synligt på ett lättläst och outplånligt sätt när bromsbelägget/bromsklossen är monterad på bromsskon/stödplattan.

3.7.2 Identifierare

3.7.2.1 Axelidentifierare

Axelidentifierare ger upplysning om en axel i fråga om bromskraft/bromsmoment så som tillverkaren uppgivit dem.

Axelidentifieringen ska vara alfanumerisk och bestå av de fyra tecknen ”ID1-” följda av maximalt 20 tecken.

3.7.2.2 Bromsidentifierare

Bromsidentifieringen ska vara alfanumerisk och bestå av de fyra tecknen ”ID2-” följda av maximalt 20 tecken.

En broms med samma identifierare är en broms som inte skiljer sig åt i fråga om följande:

a)	Bromstyp (t.ex. trumbroms (S-cam-bromsar, kilbroms, etc.) eller skivbroms (fast, flytande, med enkla skivor, med dubbla skivor, etc.))

b)	Grundmaterial (t.ex. järn eller utan järn) i fråga om höljet till bromsoken, bromsoket, bromsskivan och bromstrumman.

c)	Mått med suffixet ”e” enligt figurerna 2A och 2B i tillägg 5 i den här bilagan.

d)	Den grundläggande metod som används för att generera bromskraften.

e)	I fråga om skivbromsar, monteringsmetod för friktionsringen: fast eller flytande.

f)	Bromsfaktor BF

g)	Olika bromsegenskaper i fråga om de krav i bilaga 11 som inte omfattas av punkt 3.7.2.2.1.

3.7.2.2.1 Olikheter som är tillåtna med samma bromsidentifierare

Samma bromsidentifierare får omfatta olika bromsegenskaper i fråga om följande:

a)	Ökning av högsta angivna bromsinmatningsmoment Cmax.

b)	Avvikelse från angiven massa för skiv- och trumbromsar mdec: ± 20 %.

c)	Metod för att fästa bromsbeläggen/bromsklossarna på bromsskon/fästplattan.

d)	Ökning av bromsens största slaglängd (i fråga om skivbromsar).

e)	Kamaxelns effektiva längd.

f)	Angivet tröskelmoment C0,dec.

g)	± 5 mm från den angivna yttre diametern på skivan.

h)	Typ av kylning av bromsskivan (ventilerad/icke-ventilerad).

i)	Nav (med eller utan integrerat nav).

j)	Skiva med integrerad trumma – med eller utan parkeringsbroms.

k)	Geometriskt förhållande mellan ytorna utsatta för skivbromsfriktion och skivbromsmonteringen.

l)	Typ av bromsbelägg.

m)	Materialvariationer (förutom ändringar av grundmaterialet, se punkt 3.7.2.2) där tillverkaren intygar att variationerna inte påverkar bromsverkan i fråga om de provningar som krävs.

n)	Stödplatta och bromsskor.

3.7.2.3 Fe-identifierare

Fe-identifieraren anger axelns provbelastning. Den ska vara alfanumerisk och bestå av de fyra tecknen ”ID3-” följda av Fe-värdet i daN, utan enhetsidentifieraren för ”daN”.

3.7.2.4 Provningsrapportidentifierare

Provningsrapportidentifieraren ska vara alfanumerisk och bestå av de fyra tecknen ”ID4-” följda av provningsrapportnumrets grunddel.

3.7.3 Automatisk bromsjusteringsanordning (integrerad eller icke-integrerad)

3.7.3.1 Typ av automatisk bromsjusteringsanordning

Samma typ av automatisk bromsjusteringsanordning som inte skiljer sig åt i fråga om följande:

a)	Huvuddel: grundmaterial (t.ex. järn, utan järn, gjutjärn eller smitt stål).

b)	Högsta tillåtna moment på bromsaxeln.

c)	Typ av justering, t.ex. beroende av slaglängd (rörelse), beroende av kraft eller elektronisk/mekanisk.

3.7.3.2 Versioner av automatisk bromsjusteringsanordning i fråga om justeringstyp

Automatiska bromsjusteringsanordningar inom en typ som påverkar bromsens spel anses vara olika versioner.

3.8 Provningskriterier

Provningen ska visa överensstämmelse med samtliga krav i tillägg 2 i den här bilagan.

Om det krävs en ny provningsrapport, eller en utvidgning av en provningsrapport, för en modifierad axel/broms inom de gränser som anges i punkt 3.7.2.2.1, används följande kriterier för att fastställa om det krävs ytterligare prov med beaktande av det svåraste fall som överenskommits med den tekniska tjänsten.

Nedanstående förkortningar används i följande tabell:

CT (fullständig provning)

Provning enligt tillägg 2 i bilaga 11:

3.5.1

Kompletterande provning av bromsverkan med kalla bromsar

3.5.2

Utmattningsprovning (typ I-provning) (6)

3.5.3

Utmattningsprovning (typ III-provning) (6)

Provning enligt bilaga 19:

4.	Egenskaper för kalla släpfordonsbromsar (6)

FT (utmattningsprovning)

Provning enligt tillägg 2 i bilaga 11:

3.5.1

Kompletterande provning av bromsverkan med kalla bromsar

3.5.2

Utmattningsprovning (typ I-provning) (6)

3.5.3

Utmattningsprovning (typ III-provning) (6)

Skillnader enligt punkt 3.7.2.2.1

Provningskriterier

a)	Ökning av högsta angivna bromsinmatningsmoment Cmax.

Ändring tillåten utan ytterligare provning

b)	Avvikelse från angiven massa för skiv- och trumbromsar mdec: ± 20 %.

CT: Den lättaste varianten ska provas. Om den nominella provningsmassan för en ny variant avviker mindre än 5 % från en tidigare provad variant med ett högre nominellt värde behövs ingen provning av den lättare varianten.

Den faktiska provningsmassan för provningsexemplaret får avvika ± 5 % från den nominella provningsmassan.

c)	Metod för att fästa bromsbeläggen/bromsklossarna på bromsskon/fästplattan.

Det svåraste fall som tillverkaren angivit och som överenskommits med den tekniska tjänst som utför provningen.

d)	Ökning av bromsens största slaglängd (i fråga om skivbromsar).

Ändring tillåten utan ytterligare provning.

e)	Kamaxelns effektiva längd.

Det svåraste fallet anses vara kamaxelns lägsta torsionsstyvhet och ska verifieras genom något av följande:

ii)	Ändring tillåten utan ytterligare provning om påverkan i fråga om slaglängd och bromskraft kan visas. I så fall ska provningsrapporten innehålla följande extrapolerade värden: se, Ce, Te, Te/Fe.

f)	Angivet tröskelmoment C0,dec.

Kontroll ska ske av om bromsverkan ligger inom ”korridorerna” i diagram 2 i bilaga 19.

g)	±5 mm från den angivna yttre diametern på skivan.

Det svåraste fallet anses motsvara den minsta diametern.

Den faktiska yttre diametern på provexemplaret får avvika ± 1 mm från den nominella yttre diameter som tillverkaren angivit.

h)	Typ av kylning av bromsskivan (ventilerad/icke-ventilerad).

Bägge typerna ska provas.

i)	Nav (med eller utan integrerat nav).

Bägge typerna ska provas.

j)	Skiva med integrerad trumma – med eller utan parkeringsbroms.

Ingen provning krävs.

k)	Geometriskt förhållande mellan ytorna utsatta för skivbromsfriktion och skivbromsmonteringen.

Ingen provning krävs.

l)	Typ av bromsbelägg.

Bägge typerna av bromsbelägg ska provas.

m)	Materialvariationer (förutom ändringar av grundmaterialet, se punkt 3.7.2.2) där tillverkaren intygar att variationerna inte påverkar bromsverkan när det gäller de prov som krävs.

Ingen provning krävs.

n)	Stödplatta och bromsskor.

Villkor för svåraste fall: (7)

Stödplatta: minsta tjocklek

Sko: lättaste bromssko.

3.8.1

Om en automatisk bromsjusteringsanordning avviker från den provade enligt punkterna 3.7.3.1 och 3.7.3.2, måste ytterligare provning enligt punkt 3.6.2 i det här tillägget utföras.

3.9 Provningsrapport

3.9.1 Provningsrapportnummer

Provningsrapportnumret består av följande två delar: en grunddel och ett suffix som anger provningsrapportens utfärdandenivå.

Grunddelen, som består av maximalt 20 tecken, och suffixet ska vara tydligt åtskilda från varandra med hjälp av t.ex. en punkt eller ett snedstreck.

Grunddelen av provningsrapportnumret ska bara omfatta bromsar med samma bromsidentifierare och samma bromsfaktor (enligt punkt 4 i bilaga 19 till dessa föreskrifter).

3.9.2 Provningskod

Förutom provningsrapportnumret ska en ”provningskod” bestående av upp till åtta tecken (t.ex. ABC123) visa provningsresultaten som gäller för identifierarna och provningsexemplaret, som beskrivs i punkt 3.7 ovan.

3.9.3 Test results

3.9.3.1

Resultaten av de provningar som utförs enligt punkterna 3.5 och 3.6.1 i detta tillägg ska rapporteras på ett formulär enligt mallen i tillägg 3 till denna bilaga.

3.9.3.2

För en broms som installerats med en alternativ bromsjusteringsanordning, ska resultaten av de provningar som utförs enligt punkt 3.6.2 i detta tillägg rapporteras på ett formulär enligt mallen i tillägg 4 till denna bilaga.

3.9.4 Informationsdokument

Ett informationsdokument, som axel- eller fordonstillverkaren tillhandahåller, och som innehåller minst den information som anges i tillägg 5 i denna bilaga ska ingå i provningsrapporten.

I tillämpliga fall ska det i informationsdokumentet anges de olika varianterna av broms/axelutrustning mot bakgrund av de grundläggande kriterierna i punkt 3.7.2.2.1 ovan.”

Ska ändras till följande (inklusive strykning av figurerna 1A, 1B, 2A och 2B):

”TILLÄGG 3

Mall för provningsrapportformulär enligt punkt 3.9 i tillägg 2 till denna bilaga

PROVNINGSRAPPORT nr …

Grunddel: ID4- …

Suffix: …

1. ALLMÄNT

1.1	Axeltillverkare (namn och adress): …

1.1.1

Fabrikat (tillverkarens namn): …

1.2	Bromstillverkare (namn och adress): …

1.2.1

Bromsidentifierare ID2-: …

1.2.2

Automatisk bromsjusteringsanordning: integrerad/ej integrerad (8)

1.3	Tillverkarens informationsdokument: …

2. PROVNINGSREGISTRERING

Följande uppgifter ska registreras för varje provning:

2.1	Provningskod (se punkt 3.9.2 i tillägg 2 till denna bilaga): …

2.2	Provningsexemplar: (exakt identifiering av varje provad variant i enlighet med tillverkarens informationsdokument. Se även punkt 3.9.2 i tillägg 2 till denna bilaga):

2.2.1

Axel

2.2.1.1

Axelidentifierare ID1-: …

2.2.1.2

Identifiering av provad axel: …

2.2.1.3

Axelns provbelastning (Fe-identifierare): ID3-: … daN

2.2.2

Broms

2.2.2.1

Bromsidentifierare ID2-: …

2.2.2.2

Identifiering av provad broms: …

2.2.2.3

Bromsens största slaglängd (9): …

2.2.2.4

Kamaxelns effektiva längd (10): …

2.2.2.5

Materialvariation enligt punkt 3.8 (m) i tillägg 2 till denna bilaga: …

2.2.2.6

Bromstrumma eller bromsskiva (8)

2.2.2.6.1

Bromstrummans eller -skivans faktiska provningsmassa (8): …

2.2.2.6.2

Bromsskivans nominella yttre diameter (9): …

2.2.2.6.3

Typ av kylning av bromsskivan (ventilerad/icke-ventilerad) (8)

2.2.2.6.4

Med eller utan integrerat nav (8)

2.2.2.6.5

Skiva med integrerad trumma – med eller utan parkeringsbroms (8), (9)

2.2.2.6.6

Geometriskt förhållande mellan ytorna utsatta för skivbromsfriktion och skivbromsmonteringen: …

2.2.2.6.7

Grundmaterial: …

2.2.2.7

Bromsbelägg eller bromskloss (8)

2.2.2.7.1

Tillverkare: …

2.2.2.7.2

Fabrikat: …

2.2.2.7.3

Typ: …

2.2.2.7.4

Metod för att fästa bromsbeläggen/bromsklossarna på bromsskon/fästplattan (8): …

2.2.2.7.5

Fästplattans tjocklek, bromsskornas massa eller annan beskrivande information (tillverkarens informationsdokument) (8):

2.2.2.7.6

Bromsskornas/fästplattans grundmaterial (8): …

2.2.3

Automatisk bromsjusteringsanordning (inte tillämpligt om integrerad automatisk bromsjusteringsanordning finns) (8)

2.2.3.1

Tillverkare (namn och adress): …

2.2.3.2

Fabrikat: …

2.2.3.3

Typ: …

2.2.3.4

Version: …

2.2.4

Hjul (se måtten i figurerna 1A och 1B i tillägg 5 i den här bilagan)

2.2.4.1

Däckets referensrullningsradie (Re) vid axelns provbelastning (Fe): …

2.2.4.2

Uppgifter för det provade hjulet:

Däcksdimension	Fälgstorlek	Xe (mm)	De (mm)	Ee (mm)	Ge (mm)

2.2.5

Längd på hävarm (le): …

2.2.6

Bromsaktuator

2.2.6.1

Tillverkare: …

2.2.6.2

Fabrikat: …

2.2.6.3

Typ: …

2.2.6.4

(Prov)identifieringsnummer: …

2.3	Provningsresultat (korrigerade med hänsyn till rullmotstånd på 0,01·Fe)

2.3.1

För fordon i kategori O2 och O3

Typ av provning:		0	I
Bilaga 11, tillägg 2, punkt:		3.5.1.2	3.5.2.2/3	3.5.2.4
Provningshastighet	km/h	40	40	40
Bromsmanövertryck pe	kPa		—
Bromstid	min	—	2,55	—
Utvecklad bromskraft Te	daN
Bromsverkningsgrad Te/Fe	—
Aktuatorns slaglängd se	mm		—
Bromsinmatningsmoment Ce	Nm		—
Tröskelmoment för bromsinmatning C0,e	Nm		—

2.3.2

För fordon i kategori O4

Typ av provning:		0	III
Bilaga 11, tillägg 2, punkt:		3.5.1.2	3.5.3.1	3.5.3.2
Utgångshastighet vid provning	km/h	60		60
Sluthastighet vid provning	km/h
Bromsmanövertryck pe	kPa		—
Antalet bromsansättningar	—	—	20	—
Bromscykelns varaktighet	s	—	60	—
Utvecklad bromskraft Te	daN
Bromsverkningsgrad Te/Fe	—
Aktuatorns slaglängd se	mm		—
Bromsinmatningsmoment Ce	Nm		—
Tröskelmoment för bromsinmatning C0,e	Nm		—

2.3.3

Denna punkt ska endast fyllas i om bromsen har genomgått provningsförfarandet i punkt 4 i bilaga 19 till dessa föreskrifter för att kontrollera bromsverkan hos kalla bromsar med bromsfaktorn (BF).

2.3.3.1

Bromsfaktor BF:

2.3.3.2

Angivet tröskelmoment C0,dec. Nm

2.3.4

Bromsverkan för den automatiska bromsjusteringsanordningen (om tillämpligt)

2.3.4.1

Frirullning enligt punkt 3.6.3 i bilaga 11, tillägg 2: ja/nej (8).

3. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Tillämpningsområdet anger de axel/bromsvarianter som omfattas av den här provningsrapporten genom att visa vilka variabler som täcks av de enskilda provningskoderna.

4. Denna provning har utförts och resultaten rapporterats i enlighet med tillägg 2 till bilaga 11 och om så tillämpligt punkt 4 i bilaga 19 till föreskrifter nr 13, ändrade genom ändringsserie …

Efter provning enligt punkt 3.6 i bilaga 11, tillägg 2 (11), ansågs kraven i punkt 5.2.2.8.1 i föreskrifter nr 13 vara uppfyllda/inte vara uppfyllda (8).

TEKNISK TJÄNST (12) SOM UTFÖRT PROVNINGARNA

Namnteckning: …Datum: …

5. GODKÄNNANDE MYNDIGHET (12)

Namnteckning: …Datum: …

punkt 1.1 ”Tekniskt tillåten axelbelastning (Pe)” bytas ut mot ”Axelns provbelastning (Fe-identifierare): ID3-”.

”TILLÄGG 5

Informationsdokument om axlar och bromsar på släpfordon i fråga om det alternativa typ I- och III-förfarandet

1. ALLMÄNT

1.1	Axel- eller fordonstillverkarens namn och adress: …

2. AXELUPPGIFTER

2.1	Tillverkare (namn och adress): …

2.2	Typ/variant: …

2.3	Axelidentifierare: ID1-…

2.4	Axelns provbelastning (Fe): … daN

2.5	Hjul- och däcksuppgifter enligt nedanstående figurer 1A och 1B Figur 1A Figur 1B

3. BROMS

3.1	Allmänna upplysningar

3.1.1

Fabrikat: …

3.1.2

Tillverkare (namn och adress): …

3.1.3

Typ av broms (trumbroms eller skivbroms): …

3.1.3.1

Variant (t.ex. S-cam-bromsar, kilbroms, etc.): …

3.1.4

Bromsidentifierare: ID2-…

3.1.5

Bromsuppgifter enligt nedanstående figurer 2A och 2B:

Figur 2A

Figur 2B

Xe (mm)

ae (mm)

he (mm)

ce (mm)

de (mm)

ee (mm)

α0e

α1e

be (mm)

re (mm)

Ae (cm2)

S1e (mm)

S2e (mm)

S3e (mm)

3.2.	Uppgifter om trumbromsen

3.2.1

Bromsjusteringsanordning (extern/integrerad): …

3.2.2

Högsta angivna bromsinmatningsmoment Cmax: … Nm

3.2.3

Mekanisk effektivitet: η = …

3.2.4

Angivet tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet C0,dec: …Nm

3.2.5

Kamaxelns effektiva längd: … mm

3.3	Bromstrumma

3.3.1

Högsta friktionsyta (slitagegräns): … mm

3.3.2

Grundmaterial: …

3.3.3

Uppgiven massa: … kg

3.3.4

Nominell massa: … kg

3.4	Bromsbelägg

3.4.1

Tillverkare och adress: …

3.4.2

Fabrikat: …

3.4.3

Typ: …

3.4.4

Identifiering (typ av identifiering på bromsbelägget): …

3.4.5

Minsta tjocklek (slitagegräns): … mm

3.4.6

Metod för att fästa friktionsmaterial på bromsskon: …

3.4.6.1

Sämsta fallet av fästmetod (om det finns flera): …

3.5	Uppgifter om skivbromsen

3.5.1

Anslutningstyp till axeln (axial, radial, integrerad, etc.): …

3.5.2

Bromsjusteringsanordning (extern/integrerad): …

3.5.3

Max. manöverslaglängd: … mm

3.5.4

Högsta angivna bromsinmatningsmoment ThAmax: … daN

3.5.4.1

Cmax = ThAmax · le: … Nm

3.5.5

Friktionsradie: re = … mm

3.5.6

Hävarmens längd: le = …mm

3.5.7

Förhållande inmatning/utmatning (le/ee): i = …

3.5.8

Mekanisk effektivitet: η = …

3.5.9

Angivet tröskelvärde för bromsinmatningsmomentet ThA0,dec: … N

3.5.9.1

C0,dec = ThA0,dec · le: … Nm

3.5.10

Minsta rotortjocklek (slitagegräns): … mm

3.6.	Uppgifter om skivbromsen

3.6.1

Beskrivning av bromsskivetyp: …

3.6.2

Anslutning/montering på navet: …

3.6.3

Ventilering (ja/nej): …

3.6.4

Uppgiven massa: … kg

3.6.5

Nominell massa: … kg

3.6.6

Nominell ytterdiameter: … mm

3.6.7

Minsta ytterdiameter: … mm

3.6.8

Friktionsringens innerdiameter: … mm

3.6.9

Ventilationskanalens bredd (i tillämpliga fall): …mm

3.6.10

Grundmaterial: …

3.7	Uppgifter om bromsklossen

3.7.1

Tillverkare och adress: …

3.7.2

Fabrikat: …

3.7.3

Typ: …

3.7.4

Identifiering (typidentifikation på bromsklossens stödplatta): …

3.7.5

Minsta tjocklek (slitagegräns): … mm

3.7.6

Metod för att fästa friktionsmaterialet på bromsklossens stödplatta: …

3.7.6.1

Sämsta fallet av fästmetod (om det finns flera): …”

”BILAGA 16

Kompatibilitet mellan dragfordon och släpfordon i fråga om datakommunikationsstandarden ISO 11992

1. ALLMÄNT

1.1	Kraven i denna bilaga gäller bara dragfordon och släpfordon utrustade med en elektrisk manöverledning enligt definitionen i punkt 2.24 i dessa föreskrifter.

1.2

Kontaktdonet enligt ISO 7638 försörjer släpfordonets bromssystem eller antilåsningssystem med energi. På fordon utrustade med en elektrisk manöverledning enligt definitionen i punkt 2.24 i dessa föreskrifter, är detta kontaktdon också ett gränssnitt för dataöverföring via stiften 6 och 7, se punkt 5.1.3.6 i dessa föreskrifter.

1.3	I den här bilagan fastställs krav som gäller dragfordon och släpfordon i fråga om stöd för de meddelanden som anges i ISO 11992-2:2003, inklusive ändring 1:2007.

2. De parametrar som anges i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007 och som överförs via den elektriska manöverledningen ska stödjas enligt följande:

2.1

Följande funktioner med tillhörande meddelanden är de som specificeras i dessa föreskrifter som ska stödjas av dragfordonet eller släpfordon, beroende på vad som är lämpligt:

2.1.1

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet:

Funktion/parameter

ISO 11992-2:2003

Hänvisning

Föreskrifter nr 13

Hänvisning

Färd-/reservbromsvärde

EBS11

Byte 3–4

Bilaga 10

punkt 3.1.3.2

Bromsbehovsvärde för två elektriska kretsar

EBS12

Byte 3, bitar 1–2

Föreskrifter nr 13,

punkt 5.1.3.2

Pneumatisk manöverledning

EBS12

Byte 3, bitar 5–6

Föreskrifter nr 13,

punkt 5.1.3.2

2.1.2

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet:

Funktion/parameter

ISO 11992-2:2003

Hänvisning

Föreskrifter nr 13

Hänvisning

VDC inkopplat/urkopplat

EBS21 Byte 2

Bitar 1–2

Bilaga 21, punkt 2.1.6

Fordonets elförsörjning tillräcklig/otillräcklig

EBS21 Byte 2

Bitar 1–2

Föreskrifter nr 13

punkt 5.2.2.20

Begäran om röd varningssignal

EBS21 Byte 2

Bitar 3–4

Föreskrifter nr 13 punkterna

5.2.2.15.2.1, 5.2.2.16 och 5.2.2.20

Bromsbegäran – matarledning

EBS21 Byte 4

Bitar 3–4

Föreskrifter nr 13

punkt 5.2.2.15.2

Begäran om stopplampa

EBS21 Byte 4

Bitar 5–6

Föreskrifter nr 13

punkt 5.2.2.22.1

Fordonets pneumatförsörjning tillräcklig/otillräcklig

EBS21 Byte 1

Bitar 7–8

Föreskrifter nr 13

punkt 5.2.2.16

2.2

När släpfordonet överför följande meddelanden, ska dragfordonet varna föraren:

Funktion/parameter

ISO 11992-2:2003

Hänvisning

Förarvarning begärd

VDC inkopplat/urkopplat (13)

EBS21 Byte 2

Bitar 1–2

Bilaga 21, punkt 2.1.6

Begäran om röd varningssignal

EBS21 Byte 2

Bitar 3–4

Föreskrifter nr 13punkt 5.2.1.29.2.1

2.3

Följande meddelanden som definieras i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007 ska stödjas av dragfordonet eller släpfordonet:

2.3.1

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet:

För närvarande finns inga meddelanden definierade.

2.3.2

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet:

Funktion/parameter	ISO 11992-2:2003 Hänvisning
Färdbromsen aktiv/passiv	EBS22 Byte 1, bitar 5-6
Bromsning via den elektroniska manöverledningen stöds	EBS22 Byte 4, bitar 7-8
Index över geometriska data	EBS21 Byte 1
Index över geometriska data – innehåll	EBS21 Byte 2

2.4

Följande meddelanden ska stödjas av dragfordonet eller släpfordonet, beroende på vad som är lämpligt, om fordonet är utrustat med en funktion som är kopplad till den parametern.

2.4.1

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet

Funktion/parameter	ISO 11992-2:2003 Hänvisning
Fordonstyp	EBS11 byte 2, bitar 3–4
VDC inkopplat/urkopplat (14)	EBS11 byte 2, bitar 5–6
Bromsbehovsvärde för fordonets front eller vänstra sida	EBS21 byte 7
Bromsbehovsvärde för fordonets bakparti eller högra sida	EBS21 byte 8
Överrullningsskydd (ROP) inkopplat/urkopplat (15)	EBS12 byte 1, bitar 3–4
Girkontrollen (YC) inkopplad/urkopplad (16)	EBS12 byte 1, bitar 5–6
Koppla in/koppla ur släpfordonets ROP (15)	EBS12 byte 2, bitar 1–2
Koppla in/koppla ur släpfordonets YC (16)	EBS12 byte 2, bitar 3–4
Begäran om antispinn	RGE11 byte 1, bitar 7–8
Lyftaxel 1 – begäran om position	RGE11 byte 2, bitar 1–2
Lyftaxel 2 – begäran om position	RGE11 byte 2, bitar 3–4
Begäran om låsning av styraxel	RGE11 byte 2, bitar 5–6
Sekunder	TD11 byte 1
Minuter	TD11 byte 2
Timmar	TD11 byte 3
Månader	TD11 byte 4
Dag	TD11 byte 5
År	TD11 byte 6
Lokal tidsförskjutning i minuter	TD11 byte 7
Lokal tidsförskjutning i timmar	TD11 byte 8

2.4.2

Meddelanden som överförs från dragfordonet till släpfordonet:

Funktion/parameter	ISO 11992-2:2003 Hänvisning
Stöd för bromskraftsfördelning per sida eller axel	EBS21 byte 2, bitar 3–4
Fordonshastighet (hjulbaserad)	EBS21 byte 3–4
Acceleration i sidled	EBS21 byte 8
ABS inkopplat/urkopplat	EBS22 byte 1, bitar 1–2
Begäran om gul varningssignal	EBS22 byte 2, bitar 5–6
Fordonstyp	EBS22 byte 3, bitar 5–6
Stöd för anslutning till lastramp	EBS22 byte 4, bitar 1–2
Total axelbelastning	EBS21 byte 5–6
Däckstryck normalt/för lågt	EBS23 byte 1, bitar 1–2
Bromsbelägg normalt/slitet	EBS23 byte 1, bitar 3–4
Bromstemperatur	EBS23 byte 1, bitar 5–6
Däck/hjulidentifiering (tryck)	EBS21 byte 2
Däck/hjulidentifiering (bromsbelägg)	EBS21 byte 3
Däck/hjulidentifiering (temperatur)	EBS21 byte 4
Däckstryck (faktiskt däckstryck)	EBS21 byte 5
Bromsbelägg	EBS21 byte 6
Bromstemperatur	EBS21 byte 7
Bromscylindertryck, första axeln, vänster hjul	EBS21 byte 1
Bromscylindertryck, första axeln, höger hjul	EBS21 byte 2
Bromscylindertryck, andra axeln, vänster hjul	EBS21 byte 3
Bromscylindertryck, andra axeln, höger hjul	EBS21 byte 4
Bromscylindertryck, tredje axeln, vänster hjul	EBS21 byte 5
Bromscylindertryck, tredje axeln, höger hjul	EBS21 byte 6
Överrullningsskydd (ROP) inkopplat/urkopplat (17)	EBS25 byte 7, bitar 1–2
Girkontrollen (YC) inkopplad/urkopplad (18)	EBS25 byte 7, bitar 3–4
Antispinnsystem	RGE21 byte 1, bitar 5–6
Lyftaxel 1 läge	RGE21 byte 2, bitar 1–2
Lyftaxel 2 läge	RGE21 byte 2, bitar 3–4
Låsning av styraxlar	RGE21 byte 2, bitar 5–6
Däck/hjulidentifiering	RGE23 byte 1
Däckstemperatur	RGE23 byte 2–3
Varning för luftläckage (däck)	RGE23 byte 4–5
Upptäckt av för lågt däckstryck	RGE23 byte 6, bitar 1–3

2.5	Stöden för övriga meddelanden som anges i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007 är frivilliga i fråga om dragfordon och släpfordon.”

”TILLÄGG 7

Informationsdokument om fordonsstabilitetsfunktionen

1. ALLMÄNT

1.1	Tillverkarens namn

1.2	Systemnamn

1.3	Systemolikheter

1.4	Kontrollfunktion (riktningskontroll/vältkontroll/bägge) inklusive en förklaring av kontrollens grundläggande funktioner och/eller principer

1.5	Systemkonfigurationer (i tillämpliga fall)

1.6	Systemidentifiering

2. TILLÄMPNINGAR

2.1	Förteckning över släpfordonstyper och konfigurationer för vilka godkännande krävs

2.2

Schematiska diagram över de systemkonfigurationer som installerats på släpfordon enligt punkt 2.1 ovan med hänsyn tagen till följande:

Lyftaxlar

Styraxlar

c)	Konfiguration av antilåsningsbromssystemet

2.3

Tillämpningsområde med avseende på fjädringstyp:

a)	Luftfjädring: Alla typer av balanserad luftfjädring med längsgående länkarm.

b)	Annan fjädring: enligt tillverkarens beskrivning av modell och typ (balanserad/obalanserad).

2.4	Ytterligare information (i tillämpliga fall) om användningen av kontrollfunktionerna för riktningskontrollen och/eller vältkontrollen.

3. KOMPONENTBESKRIVNING

3.1 Sensorer utanför styrenheten

Funktion

b)	Begränsningar av sensorernas placering

c)	Identifiering (komponentnummer)

3.2 Styrenhet(er).

a)	Allmän beskrivning och funktion

b)	Identifiering (t.ex. komponentnummer)

c)	Begränsningar av styrenheternas placering

d)	Ytterligare egenskaper

3.3 Modulator(er)

a)	Allmän beskrivning och funktion

b)	Identifiering

c)	Begränsningar

3.4 Elektrisk utrustning

a)	Kopplingsschema(n)

b)	Strömförsörjningsmetoder

3.5 Pneumatiska kretsar

Systemöversikt inklusive konfigurationer av antilåsningssystem med de släpfordonstyper som definieras i punkt 6.2.1 i denna bilaga.

3.6 Säkerhetsaspekter på det elektroniska systemet i enlighet med bilaga 18 till dessa föreskrifter.

3.7 Elektromagnetisk kompatibilitet

3.7.1

Dokumentation som visar att kraven i ändringsserie 02 till föreskrifter nr 10 är uppfyllda.”

Tidigare punkterna 8.1.8 och 8.1.8.1.2.3 ska omnumreras till punkterna 9.1.9 och 9.1.9.1.

”

BILAGA 21

Särskilda krav för fordon utrustade med fordonsstabilitetsfunktion

1. ALLMÄNT

I den här bilagan fastställs särskilda krav för fordon utrustade med en fordonsstabilitetsfunktion i enlighet med punkterna 5.2.1.32 och 5.2.2.23 i dessa föreskrifter.

2. KRAV

2.1 Motorfordon

2.1.1

Om ett fordon är utrustat med en fordonsstabilitetsfunktion enligt punkt 2.34 i dessa föreskrifter gäller följande:

Riktningskontrollen ska automatiskt kunna styra hastigheten på vänster och höger hjul på varje axel eller en axel på varje axelgrupp (20). Det ska ske genom selektiv bromsning grundad på fordonets uppträdande jämfört med det uppträdande föraren önskar (21).

Vältkontrollen ska automatiskt kunna styra hjulhastigheten på minst två hjul på varje axel eller axelgrupp (20). Det ska ske genom selektiv bromsning eller automatiskt kontrollerad bromsning grundad på att fordonet uppträder på ett sådant sätt att det finns risk att det välter (21).

I bägge fall krävs inte funktionen i följande fall:

a)	Om fordonets hastighet är under 20 km/h.

b)	Om det inledande självtestet och rimlighetskontrollerna ännu inte har utförts.

c)	Om fordonet backas.

2.1.2

För att uppnå ovanstående funktioner ska en fordonsstabilitetsfunktion, förutom selektiv bromsning och/eller automatiskt kontrollerad bromsning, minst omfatta följande:

a)	Förmåga att styra motoreffekten.

I fråga om riktningskontroll: Fastställande av fordonets uppträdande på basis av värdena för girhastigheten, accelerationen i sidled, hjulens hastighet och av förarens bromsningar, rattutslag samt gaspådrag och -uppsläpp. Bara information som genererats ombord ska användas. Om dessa värden inte uppmäts direkt, ska lämplig avstämning med direkt uppmätta värden under samtliga körförhållanden (t.ex. körning i tunnel) uppvisas för den tekniska tjänsten vid tidpunkten för typgodkännande.

I fråga om vältkontroll: Fastställande av fordonets uppträdande på basis av den vertikala kraften på däcken (eller åtminstone acceleration i sidled och hjulens hastighet) och av förarens bromsningar samt gaspådrag och -uppsläpp. Bara information som genererats ombord ska användas. Om dessa värden inte uppmäts direkt, ska lämplig avstämning med direkt uppmätta värden under samtliga körförhållanden (t.ex. körning i tunnel) uppvisas för den tekniska tjänsten vid tidpunkten för typgodkännande.

d)	I fråga om ett dragfordon utrustat i enlighet med punkt 5.1.3.1 till dessa föreskrifter: Förmågan att aktivera släpfordonets färdbroms via respektive manöverledning oberoende av föraren.

2.1.3

Fordonsstabilitetsfunktionen ska genom dynamiska manövrer på ett fordon visas för den tekniska tjänsten. Detta kan ske genom jämförelse av resultat med ett givet lasttillstånd med stabilitetsfunktionen inkopplad och urkopplad. Som ett alternativ till dynamiska manövrer med andra fordon, och andra lastförhållanden, utrustade med samma fordonsstabilitetsfunktion, kan resultaten från faktiska fordonsprovningar eller datorsimuleringar lämnas in.

Användning av simulatorn anges i tillägg 1 till denna bilaga.

Specifikation och validering av simulatorn anges i tillägg 2 till denna bilaga.

I väntan på enhetliga provningsförfaranden, ska fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten komma överens om demonstrationsmetod. Metoden ska omfatta kritiska villkor för riktnings- och vältkontrollen i förhållande till fordonets stabilitetskontroll. Demonstrationsmetod och resultaten ska bifogas typgodkännanderapporten. Detta får ske även på andra tider än vid tidpunkten för typgodkännande.

För att demonstrera fordonsstabilitetsfunktionen ska någon av följande dynamiska manövrer användas (22):

Riktningskontroll	Vältkontroll
Provning med minskad radie	Provning med jämn cirkelkörning
’Step steer-provning’	J-sväng
Sine with dwell-provning
J-sväng
μByte mellan filer med olika underlag (’split single lane change’)
Dubbelfilsbyte
Styrning vid backning eller ’fish hook’-provning
Asymmetrisk enperiods ’sine steer’- eller ’pulse steer’-provning

För att demonstrera repeterbarheten ska fordonet genomgå en andra demonstration med hjälp av utvald(a) manövrer.

2.1.4

När fordonsstabilitetsfunktionen aktiveras ska det visas för föraren via en specifik optisk varningssignal. Signalen ska vara tänd så länge som fordonsstabilitetsfunktionen är aktiverad. De varningssignaler som specificeras i punkt 5.2.1.29 i dessa föreskrifter ska inte användas för detta syfte.

Om fordonsstabilitetsfunktionen aktiveras vid körundervisning för att fastställa fordonets körkaraktäristik, ska signalen inte tändas.

Signalen ska vara synlig för föraren, även i dagsljus, så att föraren enkelt kan se om signalen lyser eller inte utan att lämna förarsätet.

2.1.5

Fel eller defekt på fordonsstabilitetsfunktionen ska upptäckas och indikeras för föraren med den gula varningssignal som anges i punkt 5.2.1.29.1.2 i dessa föreskrifter.

Varningssignalen ska lysa konstant så länge som felet/defekten finns kvar och tändnings(start)omkopplaren är i läge ’till’ (körläge).

2.1.6

På motorfordon som är utrustade med en elektrisk manöverledning och som är elektriskt anslutna till ett släpfordon med en elektrisk manöverledning ska föraren varnas av en specifik optisk varningssignal då släpfordonet tillhandahåller informationen ’VDC inkopplat’ via datakommunikationsdelen av den elektriska manöverledningen. Den optiska signal som anges i punkt 2.1.4 får användas.

2.2 Släpfordon

2.2.1

Om ett släpfordon är utrustat med en fordonsstabilitetsfunktion enligt punkt 2.34 i dessa föreskrifter, gäller följande:

Riktningskontrollen ska automatiskt kunna styra hastigheten på vänster och höger hjul på varje axel eller en axel på varje axelgrupp (20). Det ska ske genom selektiv bromsning grundad på släpfordonets uppträdande jämfört med dragfordonets uppträdande (21).

Vältkontrollen ska automatiskt kunna styra hjulhastigheten på minst två hjul på varje axel eller axelgrupp (20). Det ska ske genom selektiv bromsning eller automatiskt kontrollerad bromsning grundad på att släpfordonet uppträder på ett sådant sätt att det finns risk att det välter (21).

2.2.2

För att uppnå ovanstående funktioner ska en fordonsstabilitetsfunktion, förutom selektiv bromsning och/eller automatiskt kontrollerad bromsning, minst omfatta följande:

Fastställande av släpfordonets uppträdande på basis av den vertikala kraften på däcken, eller åtminstone acceleration i sidled och hjulens hastighet. Bara information som genererats ombord ska användas. Om dessa värden inte uppmäts direkt, ska lämplig avstämning med direkt uppmätta värden under samtliga körförhållanden (t.ex. körning i tunnel) uppvisas för den tekniska tjänsten vid tidpunkten för typgodkännande.

2.2.3

Fordonsstabilitetsfunktionen ska genom dynamiska manövrer på ett fordon visas för den tekniska tjänsten. Detta kan ske genom jämförelse av resultat med ett givet lasttillstånd med stabilitetsfunktionen inkopplad respektive urkopplad. Som ett alternativ till dynamiska manövrer med andra fordon, och andra lasttillstånd, utrustade med samma fordonsstabilitetsfunktion, kan resultaten från faktiska fordonsprovningar eller datorsimuleringar lämnas in.

Användning av simulatorn anges i tillägg 1 till denna bilaga.

Specifikation och validering av simulatorn anges i tillägg 2 till denna bilaga.

I väntan på enhetliga provningsförfaranden, ska fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten komma överens om demonstrationsmetod. Metoden ska omfatta kritiska förhållanden för riktnings- och vältkontrollen i förhållande till släpfordonets stabilitetskontroll. Demonstrationsmetod och resultaten ska bifogas typgodkännanderapporten. Detta får ske även på andra tider än vid tidpunkten för typgodkännande.

För att demonstrera fordonsstabilitetsfunktionen ska någon av följande dynamiska manövrer användas (22):

Riktningskontroll	Vältkontroll
Provning med minskad radie	Provning med jämn cirkelkörning
’Step steer-provning’	J-sväng
Sine with dwell-provning
J-sväng
μByte mellan filer med olika underlag (’split single lane change’)
Dubbelfilsbyte
Styrning vid backning eller ’fish hook’-provning
Asymmetrisk enperiods ’sine steer’- eller ’pulse steer’-provning

För att demonstrera repeterbarheten ska fordonet genomgå en andra demonstration med hjälp av utvald(a) manövrer.

2.2.4

Släpfordon som är utrustade med en elektrisk manöverledning och som är elektriskt anslutna till ett dragfordon med en elektrisk manöverledning, ska tillhandahålla informationen ’VDC inkopplat’ via datakommunikationsdelen av den elektriska manöverledningen om fordonsstabilitetsfunktionen är inkopplad. Om fordonsstabilitetsfunktionen aktiveras vid körundervisning för att fastställa fordonets körkaraktäristik, ska signalen inte tändas.

2.2.5

För att maximera prestanda hos släpfordon med ’select-low’-reglering får regleringen ändras till ’select-high’ om fordonsstabilitetsfunktionen aktiveras.

TILLÄGG 1

Simulering av dynamisk stabilitet

Datorsimuleringar får användas för att fastställa effektiviteten hos riktningskontrollen och/eller vältkontrollen på motorfordon och släpfordon i kategorierna M, N och O.

1. ANVÄNDNING AV SIMULERING

1.1	Fordonstillverkaren ska demonstrera fordonsstabilitetsfunktionen för typgodkännandemyndigheten, eller den tekniska tjänsten, med samma dynamiska manövrer som användes för den praktiska demonstrationen i punkt 2.1.3 eller 2.2.3 i bilaga 21.

1.2	Simuleringen ska vara ett medel för att demonstrera fordonsstabilitetsfunktionens verkan när den är in- respektive urkopplad, och med olastat eller lastat fordon.

1.3	Simuleringarna ska utföras med ett validerat modell- och simuleringsverktyg. Verifieringen ska utföras med de manövrer som definieras i punkt 1.1 ovan. Valideringsmetoden för simuleringsverktyget anges i tillägg 2 till bilaga 21.

TILLÄGG 2

Simuleringsverktyg för dynamisk stabilitet och dess validering

1. SPECIFIKATION AV SIMULERINGSVERKTYGET

1.1 Simuleringsmetoden ska beakta de huvudfaktorer som påverkar fordonets rörelseriktning och krängningar. En typmodell kan omfatta följande fordonsparametrar i explicit eller implicit form:

Axel/hjul

Fjädring

Däck

d)	Chassi/kaross

e)	Drivlina, i tillämpliga fall

f)	Bromssystem

Nyttolast

1.2 Fordonets stabiliseringsfunktion ska matas in i simuleringsmodellen med hjälp av

a)	ett delsystem (programvarumodell) till simuleringsverktyget, eller

b)	den elektroniska manöverboxen i en ’hardware-in-the-loop’-konfiguration.

1.3 I fråga om släpfordon, ska simuleringen utföras med släpfordonet kopplat till ett representativt dragfordon.

1.4 Fordonets last

1.4.1

Simulatorn ska kunna beakta om fordonet är lastat eller olastat.

1.4.2

Lasten ska anses vara en fast last med egenskaper i fråga om massa, massans fördelning och högsta rekommenderade tyngdpunktshöjd som tillverkaren specificerat.

2. VALIDERING AV SIMULERINGSVERKTYGET

2.1

Valideringen av modell- och simuleringsverktyget ska kontrolleras med hjälp av jämförelse med praktiska fordonsprovningar. De provningar som används vid valideringen ska vara sådana som, utan ingripande av fordonsstabilitetssystemet, skulle leda till att riktningskontrollen går förlorad (över- eller understyrning) eller att fordonet riskerar att välta, beroende på vilken typ av fordonsstabilitetsfunktion som är installerad på fordonet.

Under provningarna ska följande rörelsevariabler, om tillämpligt, registreras eller beräknas i enlighet med ISO 15037 del 1:2005: Allmänna villkor för personbilar eller del 2:2002: Allmänna villkor för tunga fordon och bussar (beroende på fordonskategori):

a)	girhastighet,

b)	acceleration i sidled,

c)	hjulbelastning eller hjulets lyftning från markplan,

d)	hastighet framåt,

e)	förarens åtgärder.

2.2	Målet är att visa att det simulerade fordonsbeteendet och användningen av fordonets stabiliseringsfunktion är jämförbara med det som uppvisas vid de praktiska fordonsprovningarna.

2.3

Simulatorn ska anses vara validerad när dess resultat är jämförbara med resultaten av de praktiska provningarna för en given fordonstyp under de manövrer som valts ut från dem som definieras i punkt 2.1.3 eller 2.2.3 i bilaga 21, beroende på vad som är tillämpligt.

I fråga om provning med jämn cirkelkörning ska understyrningsgraden vara underlag för jämförelsen.

I fråga om dynamiska manövrer, ska förhållandet mellan aktiveringen av fordonsstabilitetsfunktionen vid simuleringen och den praktiska fordonsprovningen vara underlag för jämförelsen.

2.4	De fysikaliska parametrar som är olika mellan referensfordonet och de simulerade fordonskonfigurationerna ska vid simuleringen modifieras i enlighet med detta.

2.5	En simulatorprovningsrapport ska utarbetas. En mall finns i tillägg 3 till denna bilaga, och en kopia ska bifogas fordonets typgodkännanderapport.

TILLÄGG 3

Provningsrapport för simuleringsverktyg för fordonsstabiliseringsfunktion

PROVNINGSRAPPORTENS nr: …

1. IDENTIFIERING

1.1	Namn och adress till tillverkaren av simuleringsverktyget:

1.2	Identifiering av simuleringsverktyg: namn/modell/nummer (maskinvara och programvara):

2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1	Fordonstyp: (t.ex. lastbil, traktor, buss, påhängsvagn, släpkärra, släpfordon):

2.2	Fordonskonfiguration: (t.ex. 4 × 2, 4 × 4, 6 × 2, 6 × 4, 6 × 6):

2.3	Begränsande faktorer: (t.ex. enbart mekanisk fjädring):

2.4	Manöver/manövrer som simulatorn validerats för:

3. VERIFIERANDE FORDONSPROVNING(AR)

3.1	Beskrivning av fordonet/fordonen samt dragfordonet om släpfordon ska provas:

3.1.1

Identifiering av fordonet: märke/modell/VIN-kod (chassinummer):

3.1.1.1

Extrautrustning:

3.1.2

Beskrivning av fordonet, inklusive axelkonfiguration/hjulupphängning/hjul, motor och transmission, bromssystem och typ av fordonsstabilitetsfunktion (riktningskontroll/vältkontroll), styrsystem, med namn/modell/identifieringsnummer:

3.1.3

Fordonsdata som användes vid simuleringen (explicita):

3.2	Beskrivning av plats(er), vägens/provningsområdets ytförhållanden, temperatur och datum:

3.3	Resultat med lastat och olastat fordon med fordonsstabiliseringsfunktionen in- och urkopplad, inklusive de rörelsevariabler som nämns i punkt 2.1 i tillägg 2 i bilaga 21, beroende på vad som är tillämpligt:

4. SIMULERINGSRESULTAT

4.1	Fordonsparametrar och de värden som användes vid simuleringen som inte togs från provningsfordonet (implicita):

4.2	Resultat med lastat och olastat fordon med fordonsstabiliseringsfunktionen in- och urkopplad för varje provning utförd enligt punkt 3.2 i detta tillägg, inklusive de rörelsevariabler som nämns i punkt 2.1 i tillägg 2 i bilaga 21, beroende på vad som är tillämpligt:

5. Denna provning har utförts och resultaten rapporterats i enlighet med tillägg 2 i bilaga 21 till ECE-föreskrifter nr 13, ändrade genom ändringsserie …

Teknisk tjänst (23) som utfört provningarna: …

Namnteckning: … Datum: …

Godkännande myndighet (23): …

Namnteckning: … Datum: …

”

(1) Off road-fordon, specialfordon (mobila anläggningar som inte använder standardchassin – t.ex. kranar –, hydrostatiskt drivna fordon där hydraulsystemet också används för bromssystemet och hjälpfunktioner), klass 1 och klass A-bussar i kategorierna M2 och M3, ledbussar och långfärdsbussar, traktorer i kategori N2 med påhängsvagnar med en bruttomassa på mellan 3,5 och 7,5 ton omfattas inte av detta krav.”

(2) Släpfordon för transport av mycket tung last och släpfordon med utrymmen för ståplatspassagerare omfattas inte av detta krav.”

(3) Denna punkt hindrar inte Danmark från att fortsätta kräva en fordonsstabilitetsfunktion som uppfyller kraven i dessa föreskrifter.”

(7) Om tillverkaren kan visa att en ändring inte påverkar styvheten, behövs ingen provning.

(11) Ska endast fyllas i om en automatisk justeringsanordning för bromsslitage finns monterad.

(12) Ska undertecknas av olika personer även om den tekniska tjänsten och den godkännande myndigheten tillhör samma organisation. Alternativt utfärdas ett separat godkännande från myndigheten med rapporten.

(13) Antisladdsystem (VDC – Vehicle Dynamic Control) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som fordonsstabilitetsfunktion – se punkt 2.34 i dessa föreskrifter.

(14) VDC (Vehicle Dynamic Control) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som fordonsstabilitetsfunktion - se punkt 2.34. i dessa föreskrifter.

(15) ROP (Roll Over Protection) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som vältkontroll - se punkt 2.32.2.2. i dessa föreskrifter.

(16) YC (Yaw Control) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som girkontroll - se punkt 2.32.2.1. i dessa föreskrifter.

(17) ROP (Roll Over Protection) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som vältkontroll - se punkt 2.32.2.2 i dessa föreskrifter.

(18) YC (Yaw Control) enligt definitionen i ISO 11992-2:2003 inklusive ändring 1:2007, definieras i dessa föreskrifter som riktningskontroll - se punkt 2.32.2.1 i dessa föreskrifter.

(19) Ska undertecknas av olika personer även om den tekniska tjänsten och den godkännande myndigheten tillhör samma organisation. Alternativt utfärdas ett separat godkännande från myndigheten med rapporten.

(20) För multipla axlar, där avståndet mellan axlarna är större än 2 m, ska varje enskild axel anses vara en oberoende axelgrupp.

(21) Ytterligare samverkan med andra fordonssystem eller -komponenter är tillåten. Om dessa system eller komponenter omfattas av särskilda föreskrifter, ska sådan samverkan uppfylla kraven i de föreskrifterna, t.ex. ska samverkan med styrsystemet uppfylla kraven i föreskrifter nr 79 om korrigerande styrning.

(22) Om någon av ovanstående manövrer inte leder till att fordonet förlorar riktningskontrollen eller till att fordonet inte välter får en alternativ manöver användas efter överenskommelse med den tekniska tjänsten.

(23) Ska undertecknas av olika personer om den tekniska tjänsten och godkännande myndighet tillhör samma organisation.

”14.14	Fordonet är utrustat med fordonsstabiliseringsfunktion:	Ja/Nej (2)
	Om ja: …
	Fordonsstabiliseringsfunktionen har testats och uppfyller kraven enligt bilaga 21:	Ja/Nej (2)
	Fordonsstabiliseringsfunktionen finns som tillval:	Ja/Nej (2)
	Fordonsstabilitetsfunktionen omfattar riktningskontroll:	Ja/Nej (2)
	Fordonsstabilitetsfunktionen omfattar vältkontroll:	Ja/Nej (2)
14.14.1	Om en provningsrapport enligt bilaga 19 används, ska provningsrapportnumret anges …:”

	”Fordonets axlar			Referensaxlar
	Statisk massa (P) (5)	Bromskraft som krävs vid hjulen	Hastighet	Provmassa (Pe) (5)	Bromskraft utvecklad vid hjulen	Hastighet
	kg	N	km/h	kg	N	km/h
Axel 1
Axel 2
Axel 3
Axel 4

	Typ I,	Typ III
Bromskraft per axel (N) (se punkt 4.2.1 i tillägg 2)
Axel 1	T1 = … % Fe	T1 = … % Fe
Axel 2	T2 = … % Fe	T2 = … % Fe
Axel 3	T3 = … % Fe	T3 = … % Fe
…	…	…”