—

fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

—

UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005 (1),

—

UNESCO-konventionen om förbud mot och förhindrande av olovlig import, export och överföring av äganderätt avseende kulturegendom av den 14 november 1970,

—

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1983/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska året för interkulturell dialog (2008) (2),

—

ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel den 19–20 juni 2008 (3), där kulturellt samarbete och interkulturell dialog betraktas som en väsentlig del av all extern politik,

—

rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda (4),

—

rådets slutsatser av den 21 maj 2008 om interkulturell kompetens (5), och

—

slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 21 maj 2008 om arbetsplanen för kultur 2008–2010 (6),

—

kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (7),

—

den interkulturella dialogen kan bidra till att individer och folk närmar sig varandra, till att förebygga konflikter och till försoningsprocesser, särskilt i områden med politiskt känsliga situationer,

—

kulturutbyten och åtgärder för kulturellt samarbete, också inom det audiovisuella området, kan bidra till att bygga upp förbindelser grundade på partnerskap, till att stärka det civila samhällets plats och roll, till demokratiseringsprocesser och gott styrelseskick liksom även till främjande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

—

kultur, som är en grundkomponent i kunskapsekonomin, också är en sektor med stark ekonomisk potential, särskilt när det gäller kulturindustrier och kreativa industrier och hållbar kulturturism,

—

Europas plats i världen, ur konstnärlig, intellektuell och vetenskaplig synvinkel, i hög grad beror på dynamismen i dess kulturella skapande och dess kulturutbyte med tredjeländer,

—

de kulturella banden mellan Europa och världens övriga regioner kan vara viktiga för utvecklingen av den interkulturella dialogen och inrättandet av gemensamma kulturprojekt; unionen bör för övrigt se till att främja den kulturella och språkliga mångfalden i unionen,

1.

stärka kulturens plats och roll inom den politik och de program som genomförs i samband de yttre förbindelserna och främja samarbetet med tredjeländer och behöriga internationella organisationer på kulturområdet, särskilt UNESCO och Europarådet, för att förbättra kvaliteten och mångfalden hos de kulturinsatser som genomförs och mer allmänt bidra till att genomföra målen för den yttre politiken och till hållbar utveckling,

2.

främja UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005:

3.

främja den interkulturella dialogen genom konkreta projekt, medvetandegörande åtgärder och utbyte av bästa praxis som framgångsrikt genomförts i medlemsstaterna och utanför unionen inom ramen för det europeiska året för interkulturell dialog (2008), framför allt på grundval av den utvärdering av detta år som kommissionen kommer att göra.

—

utarbeta en europeisk strategi för att på ett konsekvent och systematiskt sätt föra in kulturen i unionens yttre förbindelser och bidra till att unionens åtgärder kompletterar medlemsstaternas,

—

inrätta specifika strategier med regionerna och med tredjeländer, för att precisera mål och medel för kulturförbindelserna; dessa strategier kommer bland annat att anpassas till de särskilda egenskaperna hos och möjligheterna till en hållbar utveckling för deras kultursektorer, till läget när det gäller kulturutbytet med unionen och till deras ekonomiska och sociala situation,

—

dessa specifika strategier skulle, i enlighet med behörighetsfördelningen i fördraget, kunna fastställas efter expert- och samrådsprocesser med berörda länder och regioner.

—

till de åtgärder för kultursamarbete som genomförs med tredjeländer, på lokal, regional eller nationell nivå, exempelvis för att gynna kulturellt och konstnärligt utbyte och samproduktioner, bidra till utbildning och rörlighet för konstnärer och yrkesverksamma på kulturområdet och vid behov, särskilt genom kunskapsutbyte, stärka kultursektorernas utvecklingsförmåga i partnerländerna,

—

till internationellt främjande av europeiska aktiviteter, tillgångar och tjänster på kulturområdet, också audiovisuella sådana, såsom yttre audiovisuella tjänster, samt till rörlighet för konstnärer och yrkesverksamma på kulturområdet utanför unionen,

—

till flerspråkighet, särskilt genom språkinlärning och översättning och genom att utveckla potentialen hos alla europeiska språk, att främja den kulturella och ekonomiska dialogen med resten av världen – och till att utveckla interkulturell kompetens,

—

till ungdomars rörlighet, inom ramen för lämpliga gemenskapsinitiativ och gemenskapsprogram, till deras kulturella och konstnärliga utbildning, även deras medieutbildning och deras tillgång till ett stort antal konstnärliga,

—

till skydd för upphovsrätt och liknande rättigheter och för att förebygga och kämpa mot internationell förfalskning och piratkopiering, inom ramen för lämpliga bilaterala och multilaterala avtal och politisk dialog och samarbete med tredjeländer,

—

till skydd, bevarande och framhävande av det materiella och immateriella kulturarvet och till internationellt samarbete, också genom erfarenhetsutbyte mot bakgrund av den ovan nämnda UNESCO-konventionen från 1970, inom området för förebyggande och bekämpning av stöld av och olaglig handel med kulturföremål, särkilt sådana som olagligt förvärvats genom olagliga utgrävningar eller genom plundring av monument.

—

göra analyser av kultursektorer i tredjeländer, också ländernas utvecklingsperspektiv och rättsliga ramar, för att bidra till att bättre fastställa vilka strategier och åtgärder som kan användas. Kommissionen kommer i samarbete med medlemsstaterna och tredjeländer att bidra till denna analys,

—

dra nytta av medlemsstaternas erfarenheter och uppmuntra synergier för att bidra till att komplettera de åtgärder som genomförs av unionen och medlemsstaterna och uppmuntra till fler internationella, gemensamma kulturåtgärder och kulturprojekt; den öppna samordningsmetoden för kultur kan bidra till detta,

—

inom ramen för befintliga finansieringsinstrument se till att det fastställs operativa program som är anpassade till kultursektorns särdrag, särskilt till små produktions- och distributionsstrukturer och till lokala särdrag i medlemsstaterna och partnerländerna: förbättra de yrkesverksammas tillgång till information om stödprogram och stödåtgärder, förenkla förfarandena för att erhålla stöd, utveckla hållbart finansiellt stöd, osv.,

—

inom ramen för förhandlingarna om internationella överenskommelser med regionala organisationer eller partnerländer, beakta de strategier som har inrättats för var och en av dessa,

—

uppmuntra medverkan av konstnärer, yrkesverksamma på kulturområdet och, i vidare mening, det civila samhället, tillsammans med medlemsstaterna och partnerländerna, vid utarbetandet och genomförandet av olika former av yttre kulturpolitik,

—

och slutligen, främja ökat samarbete mellan de av medlemsstaternas kulturinstitutioner som är etablerade i tredjeländer, också kulturinstitut, och deras motsvarighet i dessa länder, exempelvis genom nätverk.