Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 204 , 02/08/1975 s. 0028 - 0031
Spansk specialutgåva: Område 01 Volym 2 s. 0028
Portugisisk specialutgåva: Område 01 Volym 2 s. 0028
PROTOKOLL om domstolens tolkning av konventionen den 27 september 1968 om domstolens behörighet och om verkställighet av avgöranden på privaträttens område (1) (2) DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN, SOM HÄNVISAR till den förklaring som bilagts konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, HAR BESLUTAT att anta ett protokoll som ger Europeiska gemenskapernas domstol behörighet att tolka den konventionen och har för detta ändamål som befullmäktigade ombud utsett HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG: Alfons VRANCKX, justitieminister; FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYKSLANDS PRESIDENT: Gerhard JAHN, förbundsjustitieminister; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: René PLEVEN, storsigillbevarare, justitieminister; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Erminio PENNACCHINI, understatssekreterare vid justitieministeriet; HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG: Eugène SCHAUS, justitieminister, biträdande ministerpresident; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA: C. H. F. POLAK, justitieminister; SOM, församlade i rådet, sedan de har utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form HAR ENATS OM FÖLJANDE. Artikel 1 Europeiska gemenskapernas domstol är behörig att tolka konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område samt det till konventionen bilagda protokoll som undertecknades i Bryssel den 27 september 1968, samt detta protokoll. Artikel 2 Följande domstolar har rätt att begära att domstolen skall meddela förhandsavgörande i en tolkningsfråga: 1. i Belgien: Cour de cassation - Hof van Cassatie och Conseil d'Etat - Raad van State, i Förbundsrepubliken Tyskland: die obersten Gerichtshöfe des Bundes, i Frankrike: Cour de Cassation och Conseil d'Etat, i Italien: Corte suprema di Cassazione, i Luxemburg: Cour supérieure de justice i dess sammansättning som kassationsdomstol, i Nederländerna: Hoge Raad, 2. konventionsstaternas domstolar när de utgör överinstans, 3. i fall som avses i artikel 37 i konventionen, de domstolar som nämns i den artikeln. Artikel 3 1. När en fråga om tolkning av konventionen och av de andra texter som nämns i artikel 1 uppkommer i ett mål som är anhängigt vid någon av de domstolar som nämns i artikel 2.1 och denna domstol finner att ett beslut i denna fråga är nödvändigt för att den skall kunna döma i saken, är den skyldig att begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande. 2. När en sådan fråga uppkommer vid en domstol som avses i artikel 2.2 och 2.3, kan denna domstol, på de villkor som anges i punkt 1 begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande. Artikel 4 1. En behörig myndighet i en konventionsstat har rätt att begära att domstolen uttalar sig i en fråga om tolkningen av konventionen och de andra texter som nämns i artikel 1, om domar som meddelats av domstolar i den staten strider antingen mot den tolkning som gjorts av domstolen eller mot en dom av en sådan domstol i en annan konventionsstat som nämns i artikel 2.1 och 2.2. Bestämmelserna i denna punkt gäller endast domar som har vunnit laga kraft. 2. Den tolkning som görs av domstolen i anledning av en sådan begäran påverkar inte de domar som gav upphov till begäran om tolkning. 3. Det offentligas högsta representant vid kassationsdomstolerna i konventionsstaterna eller varje annan myndighet som utses av en konventionsstat är behöriga att vända sig till domstolen med en begäran om tolkning enligt punkt 1. 4. När en sådan begäran inkommer skall domstolens justitiesekreterare underrätta konventionsstaterna samt Europeiska gemenskapernas kommission och råd, vilka inom en frist om två månader efter sådan underrättelse har rätt att inkomma till domstolen med inlagor eller skriftliga synpunkter. 5. Det förfarande som anges i denna artikel skall inte föranleda att avgifter tas ut eller att ersättning för kostnader eller utlägg tillerkänns. Artikel 5 1. Såvida annat inte föreskrivs i detta protokoll skall de bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och i det därtill bilagda protokollet om domstolens stadga vilka gäller när domstolen skall meddela förhandsavgörande, tillämpas även vid tolkning av konventionen och de andra texter som nämns i artikel 1. 2. Domstolens rättegångsregler skall vid behov anpassas och kompletteras i enlighet med artikel 188 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Artikel 6 Detta protokoll är tillämpligt inom konventionsstaternas europeiska territorium, de franska utomeuropeiska departementen och de franska utomeuropeiska territorierna. Konungariket Nederländerna kan, vid undertecknandet eller ratificeringen av detta protokoll eller vid varje senare tidpunkt, genom underrättelse till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd förklara att detta protokoll skall tillämpas i Surinam och i Nederländska Antillerna. Artikel 7 Detta protokoll skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd. Artikel 8 Detta protokoll träder i kraft den första dagen i den tredje månaden efter det att ratifikationsinstrumentet har deponerats av den signatärstat som sist fullgör denna formalitet. Det träder dock i kraft tidigast samtidigt som konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område. Artikel 9 Konventionsstaterna konstaterar att varje stat som blir medlem av Europeiska ekonomiska gemenskapen och i förhållande till vilken artikel 63 i konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område är tillämplig skall godta bestämmelserna i detta protokoll, med förbehåll för nödvändig anpassning. Artikel 10 Generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd skall underrätta signatärstaterna om a) deponeringen av varje ratifikationsinstrument, b) dagen för detta protokolls ikraftträdande, c) förordnanden som har mottagits enligt artikel 4.3, d) förklaringar som har mottagits enligt artikel 6 andra stycket. Artikel 11 Konventionsstaterna skall till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd överlämna sådana lagtexter som innebär ändringar i den förteckning över domstolar som anges i artikel 2.1. Artikel 12 Detta protokoll gäller för obegränsad tid. Artikel 13 Varje konventionsstat får begära att detta protokoll revideras. Om så sker, skall ordföranden för Europeiska gemenskapernas råd sammankalla en revisionskonferens. Artikel 14 Detta protokoll som har upprättats i ett enda exemplar på tyska, franska, italienska och nederländska språken, vilka fyra texter äger lika giltighet, skall deponeras i arkiven hos generalsekretariatet vid Europeiska gemenskapernas råd. Generalsekreteraren skall överlämna en bestyrkt kopia till regeringen i varje signatärstat. Till bevis på detta har undertecknade befullmäktigade ombud underskrivit detta protokoll. Som skedde i Luxemburg den tredje juni nittonhundrasjuttioett. (1) När protokollet har ratificerats av konventionsstaterna (Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Nederländerna) och i enlighet med artikel 8 i detta träder det i kraft för dessa stater den 1 september 1975. (2) Protokollet äger giltighet endast på franska, italienska, nederländska och tyska språken. Versionerna på de övriga gemenskapsspråken är för närvarande endast enkla icke-autentiska översättningar. De autentiska protokollstexterna på dessa språk skall upprättas efter det arbete som för närvarande pågår och som syftar till att bereda Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland att ansluta sig till konventionen av den 27 september 1968. Gemensam förklaring Konungariket Belgiens, Förbundsrepubliken Tysklands, Franska republikens, Italienska republikens, Storhertigdömet Luxemburgs och Konungariket Nederländernas regeringar, som, vid undertecknandet av protokollet om domstolens tolkning av konventionen den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, önskar säkerställa en så effektiv och enhetlig tillämpning som möjligt av dess bestämmelser, förklarar sig beredda att, i samverkan med domstolen, anordna ett informationsutbyte om avgöranden som har meddelats av de domstolar som nämns i artikel 2.1 i detta protokoll med tillämpning av konventionen och protokollet den 27 september 1968. Till bevis på detta har undertecknade befullmäktigade ombud underskrivit denna gemensamma förklaring. Som skedde i Luxemburg den tredje juni nittonhundrasjuttioett KONVENTION om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, samt till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention (undertecknad den 9 oktober 1978 (1)) INGRESS DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN, SOM BEAKTAR att Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland genom att bli medlemmar av gemenskapen har förbundit sig att ansluta sig till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, samt till protokollet om domstolens tolkning av denna och att därför inleda förhandlingar med gemenskapernas ursprungliga medlemsstater för att göra nödvändig anpassning i dem, HAR BESLUTAT att ingå denna konvention och har för detta ändamål som befulkmäktigade ombud utsett: HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG: Renaat VAN ELSANDE, justitieminister, HENNES MAJESTÄT DANMARKS DROTTNING: Nathalie LIND, justitieminister, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT: Dr Hans-Jochen VOGEL, förbundsjustitieminister, FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Alain PEYREFITTE, storsigillbevarare, justitieminister, IRLANDS PRESIDENT: Gerard COLLINS, justitieminister, ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Paolo BONIFACIO, justitieminister, HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG: Robert KRIEPS, utbildningsminister, justitieminister, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA: Prof. J. de RUITER, justitieminister, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND: The Right Honourable the Lord ELWYN-JONES, C.H., Lord High Chancellor of Great Britain, SOM, församlade i rådet, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS OM FÖLJANDE. AVDELNING I Allmänna bestämmelser Artikel 1 Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland ansluter sig till konventionen om domstolens behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, nedan kallad "1968 års konvention", och till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention, undertecknat i Luxemburg den 3 juni 1971, nedan kallat "1971 års protokoll". Artikel 2 Anpassningen av 1968 års konvention och 1971 års protokoll återges i avdelningarna II IV i denna konvention. AVDELNING II Anpassning av 1968 års konvention Artikel 3 Artikel 1 första stycket i 1968 års konvention skall kompletteras med följande: "Den omfattar i synnerhet inte skattefrågor, tullfrågor och förvaltningsrättsliga frågor." Artikel 4 Artikel 3 andra stycket i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Särskilt följande bestämmelser får inte tillämpas mot en sådan person: - i Belgien: artikel 15 i civillagen (Code civil - Burgerlijk Wetboek) och artikel 638 i rättegångslagen (Code judiciaire - Gerechtelijk Wetboek), - i Danmark: § 248, stk. 2, i lov om rettens pleje och kapitel 3, § 3 i lov for Grønland om rettens pleje, - i Förbundsrepubliken Tyskland: § 23 i civilprocesslagen (Zivilprozeßordnung), - i Frankrike: artiklarna 14 och 15 i civillagen (Code civil), - i Irland: de bestämmelser som medger behörighet på den grunden att stämningsansökan har delgivits svaranden under hans tillfälliga vistelse i Irland, - i Italien: artiklarna 2 och 4, nr 1 och 2 i civilprocesslagen (Codice di procedura civile), - i Luxemburg: artiklarna 14 och 15 i civillagen (Code civil), - i Nederländerna: artikel 126, tredje stycket och artikel 127 i civilprocesslagen (Wetboek van Burgerlijke Rechtsvordering), - i Förenade kungariket: de bestämmelser som medger att domstols behörighet grundas på a) att stämningsansökan har delgivits svaranden under hans tillfälliga vistelse i Förenade kungariket, eller b) att svaranden har egendom i Förenade kungariket, eller c) att käranden erhållit kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd i egendom som finns i Förenade kungariket." Artikel 5 1. Artikel 5.1 i 1968 års konvention skall, i texten på franska, ersättas med följande: "1. en matière contractuelle, devant le tribunal du lieu où l'obligation qui sert de base à la demande a été ou doit être exécutée;". 2. Artikel 5.1 i 1968 års konvention skall, i texten på nederländska, ersättas med följande: "1. ten aanzien van verbintenissen uit overeenkomst: voor het gerecht van de plaats, waar de verbintenis, die aan de eis ten grondslag ligt, is uitgevoerd of moet worden uitgevoerd;". 3. Artikel 5.2 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "2. om talan avser underhållsskyldighet, vid domstolen i den ort där den underhållsberättigade har sin hemvist eller vanliga vistelseort eller, om talan har samband med frågan om någons rättsliga status, vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap." 4. Artikel 5 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande: "6. i hans egenskap av instiftare av en trust, trustee eller insatt förmånstagare till en trust som är upprättad antingen genom lag eller genom en skriftlig handling eller muntligen och skriftligen bekräftad, vid domstolarna i den konventionsstat där denna trust har sitt säte, 7. i fråga om tvist om betalning av bärgarlön för bärgning av skeppslast eller för frakt, vid den domstol där lasten eller frakten a) har blivit föremål för kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd för att säkerställa sådan betalning, eller b) kunde ha blivit föremål för sådan säkerhetsåtgärd, om inte borgen eller annan säkerhet hade ställts, förutsatt att det görs gällande att svaranden har någon rätt till lasten eller frakten eller hade sådan rätt vid tiden för bärgningen." Artikel 6 Avdelning II avsnitt 2 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande artikel: "Artikel 6a En domstol i den konventionsstat som med stöd av denna konvention är behörig att pröva mål om ansvar till följd av ett fartygs användning eller drift är, liksom annan domstol som enligt lagen i den staten är behörig i stället för denna, också behörig att pröva mål om begränsning av sådant ansvar." Artikel 7 Artikel 8 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 8 Talan mot en försäkringsgivare som har hemvist i en konventionsstat kan väckas 1. vid domstolarna i den stat där han har hemvist, eller 2. i en annan konventionsstat, vid domstolen i den ort där försäkringstagaren har hemvist, eller 3. om han är en samförsäkrare, vid den domstol i en konventionsstat där talan har väckts mot huvudförsäkringsgivaren. En försäkringsgivare, som inte har hemvist i någon konventionsstat men som har en filial, agentur eller annan etablering i en sådan stat, skall i fråga om tvister som hänför sig till verksamheten vid denna anses ha hemvist i den staten." Artikel 8 Artikel 12 i 1968 års konventionen skall ersättas med följande: "Artikel 12 Avvikelser från bestämmelserna i detta avsnitt i ett avtal om domstols behörighet gäller endast om avtalet 1. har ingåtts efter tvistens uppkomst, eller 2. ger försäkringstagaren, den försäkrade eller en förmånstagare rätt att väcka talan vid andra domstolar än dem som anges i detta avsnitt, eller 3. har ingåtts mellan en försäkringstagare och en försäkringsgivare, vilka vid försäkringsavtalets ingående hade hemvist eller sin vanliga vistelseort i samma konventionsstat, och avtalet innebär att domstolarna i den staten skall vara behöriga även om skadan skulle inträffa utomlands, såvida inte ett sådant avtal strider mot lagen i den staten, eller 4. har ingåtts med en försäkringstagare som inte har hemvist i någon konventionsstat, förutsatt att försäkringen inte är obligatorisk och inte heller avser fast egendom i en konventionsstat, eller 5. hänför sigt till ett försäkringsavtal som omfattar en eller flera av de risker som anges i artikel 12a." Artikel 9 Avdelning II avsnitt 3 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande artikel: "Artikel 12a De risker som avses i artikel 12.5 är följande: 1. förlust av eller skada på a) havsgående fartyg, anläggningar offshore eller på fria havet eller luftfartyg, där förlusten eller skadan har samband med deras användning för kommersiellt ändamål, b) gods under transport, med undantag för passagerares resgods, när transporten helt eller delvis sker med sådant fartyg eller luftfartyg, 2. ansvar, med undantag för fysisk skada på passagerare eller förlust av eller skada på deras resgods, a) som är en följd av användningen eller driften av fartyg, anläggningar eller luftfartyg som anges i punkt 1 a, såvida inte lagen i den konventionsstat där sådant luftfartyg är registrerat förbjuder avtal om domstols behörighet i fråga om försäkring av sådana risker, b) för förlust eller skada orsakad av gods under transport enligt punkt 1 b, 3. ekonomisk förlust som har samband med användningen eller driften av fartyg, anläggningar eller luftfartyg enligt punkt 1 a, särskilt förlust av frakt eller befraktningsintäkter, 4. varje risk som har samband med någon av de risker som avses i punkterna 1 till 3." Artikel 10 Avdelning II avsnitt 4 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "AVSNITT 4 Behörighet vid konsumenttvister Artikel 13 I tvister som gäller avtal som har ingåtts av en person för ändamål som kan anses ligga utanför hans affärsverksamhet eller yrkesverksamhet, i det följande kallad "konsumenten", gäller i fråga om behörigheten om inte annat följer av föreskrifterna i artikel 4 och artikel 5.5 bestämmelserna i detta avsnitt, om det gäller 1. köp av varor där betalningen skall erläggas i särskilda poster, eller 2. lån som skall återbetalas i särskilda poster eller någon annan form av kredit om lånet eller krediten var avsedd att finansiera köp av varor, eller 3. andra avtal om leverans av varor eller utförande av tjänster, om a) avtalet föregicks av ett särskilt anbud riktat till konsumenten i den konventionsstat där han har hemvist, eller annonsering där, och b) konsumenten vidtog de för avtalets ingående nödvändiga åtgärderna i den staten. Om konsumentens avtalspart inte har hemvist i en konventionsstat men har en filial, agentur eller annan etablering i en sådan stat, skall han anses ha hemvist i den staten såvitt avser tvister som hänför sig till denna verksamhet. Detta avsnitt skall inte tillämpas på transportavtal. Artikel 14 Konsumenten får väcka talan mot den andra avtalsparten antingen vid domstolarna i den konventionsstat där denne har hemvist eller vid domstolarna i den konventionsstat där han själv har hemvist. Talan mot en konsument får av den andra avtalsparten väckas endast vid domstolarna i den konventionsstat där konsumenten har hemvist. Dessa bestämmelser inskränker inte rätten att väcka genkäromål vid den domstol där huvudkäromålet, enligt bestämmelserna i detta avsnitt, är anhängigt. Artikel 15 Avvikelser från bestämmelserna i detta avsnitt i ett avtal om domstols behörighet gäller endast om avtalet 1. har ingåtts efter tvistens uppkomst, eller 2. ger konsumenten rätt att väcka talan vid andra domstolar än dem som anges i detta avsnitt, eller 3. har ingåtts av en konsument och dennes avtalspart, vilka vid avtalets ingående hade hemvist eller sin vanliga vistelseort i samma konventionsstat, och avtalet ger domstolarna i den staten behörighet, såvida inte ett sådant avtal strider mot lagen i den staten." Artikel 11 Artikel 17 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 17 Om parterna har träffat avtal om att en domstol eller domstolarna i en konventionsstat skall vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister med anledning av ett bestämt rättsförhållande, och minst en av parterna har hemvist i en konventionsstat, skall endast den domstolen eller domstolarna i den staten vara behöriga. Ett sådant avtal skall vara antingen skriftligt eller muntligt och skriftligen bekräftat, eller, i internationell handel, i en form som överensstämmer med sedvänja på detta område som parterna känner till eller borde ha känt till. Om ett sådant avtal har ingåtts mellan parter av vilka ingen har hemvist i en konventionsstat, är domstolerna i andra konventionsstater inte behöriga att pröva tvisten så länge den eller de utvalda domstolarna inte har förklarat sig obehöriga. Den domstol eller de domstolar i en konventionsstat som enligt en handling varigenom en trust har bildats är behörig domstol, har exklusiv behörighet vid talan som väcks mot en instiftare, trustee eller insatt förmånstagare till en trust, om saken angår förhållandet mellan dessa personer eller deras rättigheter eller skyldigheter inom ramen för denna trust. Avtal om domstols behörighet eller motsvarande bestämmelser i en handling varigenom en trust har bildats har ingen verkan om de strider mot bestämmelserna i artiklarna 12 eller 15 eller om de domstolar vilkas behörighet de utesluter har exklusiv behörighet enligt artikel 16. Om ett avtal om domstols behörighet har träffats till förmån för endast en av parterna, behåller den parten sin rätt att väcka talan vid varje annan domstol som är behörig enligt denna konvention." Artikel 12 Artikel 20 andra stycket i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Domstolen skall låta handläggningen av målet vila till dess att det har klarlagts att svaranden har haft möjlighet att få del av stämningsansökan eller motsvarande handling i så god tid att han kunnat förbereda sitt svaromål eller att alla nödvändiga åtgärder för detta syfte har vidtagits." Artikel 13 1. Artikel 27.2 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "2. om det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande och svaranden inte på rätt sätt har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid för att kunna förbereda sitt svaromål,". 2. Artikel 27 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande: "5. om domen är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en icke fördragsslutande stat mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den stat där domen görs gällande." Artikel 14 Artikel 30 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande stycke: "Om det vid domstol i en konventionsstat görs gällande att en dom som har meddelats i Irland eller Förenade kungariket skall erkännas, får domstolen låta handläggningen av målet vila om verkställighet av domen har uppskjutits i urpsrungsstaten på grund av att ändring i domen har sökts." Artikel 15 Artikel 31 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande stycke: "I Förenade kungariket skall sådana domar dock verkställas i England och Wales, i Skottland eller i Nordirland sedan domen, på ansökan av part, har registrerats för verkställighet i den delen av Förenade kungariket." Artikel 16 Artikel 32 första stycket i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Ansökan skall göras - i Belgien, vid tribunal de première instance eller rechtbank van eerste aanleg, - i Danmark, vid underret, - i Förbundsrepubliken Tyskland, hos ordföranden i en avdelning av Landgericht, - i Frankrike, hos ordföranden i tribunal de grande instance, - i Irland, vid High Court, - i Italien, vid corte d'appello, - i Luxemburg, hos ordföranden i tribunal d'arrondissement, - i Nederländerna, hos ordföranden i arrondissementsrechtbank, - i Förenade kungariket, 1. i England och Wales, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Magistrates' Court genom förmedling av Secretary of State, 2. i Skottland, vid Court of Session eller, i fråga om domar om underhållsskydlighet, vid Sheriff Court genom förmedling av Secretary of State, 3. i Nordirland, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskydlighet, vid Magistrates' Court genom förmedling av Secretary of State." Artikel 17 Artikel 37 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 37 Ansökan om ändring av ett avgörande som medger verkställighet skall göras enligt de bestämmelser som gäller för kontradiktorisk tvistemålsprocess - i Belgien, vid tribunal de première instance eller rechtbank van eerste aanleg, - i Danmark, vid landsret, - i Förbundsrepubliken Tyskland, vid Oberlandesgericht, - i Frankrike, vid Cour d'appel, - i Irland, vid High Court, - I Italien, vid corte d'appello, - i Luxemburg, vid Cour supérieure de justice i dess sammansättning som överinstans i civilmål, - i Nederländerna, vid arrondissementsrechtbank, - i Förenade kungariket, 1. i England och Wales, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Magistrates' Court, 2. i Skottland, vid Court of Session eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Sheriff Court, 3. i Nordirland, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Magistrates' Court. Mot de avgörande som meddelas med anledning av att ändring har sökts får talan endast föras - i Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna, genom kassationsbesvär, - i Danmark, genom överklagande till højesteret efter tillstånd från justitieministern, - i Förbundsrepubliken Tyskland, genom Rechtsbeschwerde, - i Irland, genom överklagande av en rättsfråga till Supreme Court, - i Förenade kungariket, genom ett överklagande som avser en rättsfråga." Artikel 18 Artikel 38 i 1968 års konvention skall kompletteras genom att ett nytt stycke med följande lydelse läggs till efter första stycket: "Om domen meddelades i Irland eller i Förenade kungariket skall varje form av överklagande som står till buds i ursprungsstaten anses som en sådan talan mot domen med anlitande av ordinära rättsmedel som avses i första stycket." Artikel 19 Artikel 40 första stycket i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Om en ansökan om verkställighet avslås, kan sökanden ansöka om ändring av avgörandet - i Belgien, vid cour d'appel eller hof van beroep, - i Danmark, vid landsret, - i Förbundsrepubliken Tyskland, vid Oberlandesgericht, - i Frankrike, vid cour d'appel, - i Irland, vid High Court, - i Italien, vid corte d'appello, - i Luxemburg, vid Cour supérieure de justice i dess sammansättning som överinstans i civilmål, - i Nederländerna, vid gerechtshof, - i Förenade kungariket, 1. i England och Wales, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Magistrates' Court, 2. i Skottland, vid Court of Session, eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet vid Sheriff Court, 3. i Nordirland, vid High Court of Justice eller, i fråga om domar om underhållsskyldighet, vid Magistrates' Court." Artikel 20 Artikel 41 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 41 Mot det avgörande som meddelas med anledning av att sådan ändring som avses i artikel 40 har sökts får talan endast föras - i Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna, genom kassationsbesvär, - i Danmark, genom besvär till højesteret efter tillstånd från justitieministern, - i Förbundsrepubliken Tyskland, genom Rechtsbeschwerde, - i Irland, genom överklagande av en rättsfråga till Supreme Court, - i Förenade kungariket, genom ett överklagande som avser en rättsfråga." Artikel 21 Artikel 44 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 44 Om sökanden i ursprungsstaten helt eller delvis hade rättshjälp eller var befriad från kostnader och avgifter, skall han vid det förfarande som avses i artiklarna 32 till 35 vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i verkställighetsstaten. En sökande som begär verkställighet av ett avgörande om underhållskyldighet, som har meddelats av en administrativ myndighet i Danmark, kan i verkställighetsstaten erhålla de förmåner som anges i första stycket, om han företer ett intyg från det danska justitieministeriet som bekräftar att han uppfyller de ekonomiska villkor som gäller för erhållande av rättshjälp, helt eller delvis, eller befrielse från kostnader och avgifter." Artikel 22 Artikel 46.2 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "2. när det rör sig om en tredskodom eller annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande, originalet eller en bestyrkt kopia av den handling som visar att stämningsansökan eller motsvarande handling har delgivits den uteblivna parten." Artikel 23 Artikel 53 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande stycke: "För att bestämma om en trust har säte i den konventionsstat där målet är anhängigt skall domstolen tillämpa sin egen internationella privaträtt." Artikel 24 Artikel 55 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande tillägg, vilka skall införas i kronologisk ordning i förteckningen över konventioner: - konventionen mellan Förenade kungariket och Frankrike om ömsesidig verkställighet av domar på privaträttens område, med protokoll, undertecknad i Paris den 18 januari 1934, - konventionen mellan Förenade kungariket och Konungariket Belgien om ömsesidig verkställighet av domar på privaträttens område, med protokoll, undertecknad i Bryssel den 2 maj 1934, - konventionen mellan Förenade kungariket och Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bonn den 14 juli 1960, - konventionen mellan Förenade kungariket och Italienska republiken om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Rom den 7 februari 1964, med tilläggsprotokoll undertecknat i Rom den 14 juli 1970, - konventionen mellan Förenade kungariket och Konungariket Nederländerna om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Haag den 17 november 1967. Artikel 25 1. Artikel 57 i 1968 års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 57 Denna konvention skall inte inverka på konventioner som konventionsstaterna har tillträtt eller kommer att tillträda och som på särskilda områden reglerar domstolars behörighet eller erkännande eller verkställighet av domar. Den skall inte utgöra hinder för att tillämpa bestämmelser som på särskilda områden reglerar domstols behörighet eller erkännande eller verkställighet av domar och som finns intagna i eller kommer att tas in i rättsakter upprättade av Europeiska gemenskapernas institutioner eller i nationella lagar som harmoniserats för att genomföra sådana rättsakter." 2. I syfte att säkerställa en enhetlig tolkning skall artikel 57 första stycket tillämpas på följande sätt: a) 1968 års konvention i dess lydelse enligt denna konvention skall inte utgöra hinder för en domstol i en konventionsstat som har tillträtt en konvention som reglerar ett särskilt område, att förklara sig behörig i enlighet med den konventionen, även om svaranden har hemvist i en konventionsstat som inte har tillträtt ifrågavarande konvention. Den domstol som handlägger målet skall dock alltid tillämpa artikel 20 i 1968 års konvention i dess lydelse enligt denna konvention. b) Domar som har meddelats i en konventionsstat med tillämpning av behörighetsregler i en konvention som reglerar ett särskilt område skall erkännas och verkställas i de andra konventionsstaterna i enlighet med bestämmelserna i denna konvention. Om det i en konvention som reglerar ett särskilt område och som har tillträtts såväl av ursprungsstaten som av den stat som ansökan riktas till, anges förutsättningar för erkännande eller verkställighet av domar, skall dessa förutsättningar gälla. Bestämmelserna i denna konvention om förfarandet vid erkännande och verkställighet kan dock alltid tillämpas. Artikel 26 Artikel 59 i 1968 års konvention skall kompletteras med följande stycke: "En konventionsstat får dock inte i förhållande till en tredje stat förplikta sig att inte erkänna en dom som har meddelats i en annan konventionsstat av en domstol som har grundat sin behörighet på att svaranden har egendom i den staten eller att käranden har erhållit kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd i egendom som finns där, om 1. talan avser äganderätt till egendomen eller rätt att inneha denna, syftar till att erhålla rätt att förfoga över den, eller avser annan tvist som har samband med egendomen, eller 2. egendomen utgör säkerhet för den fordran som är föremål för rättegången." Artikel 27 Artikel 60 i års konvention skall ersättas med följande: "Artikel 60 Denna konvention är tillämplig inom konventionsstaternas europeiska territorium, inklusive Grönland, och de franska utomeuropeiska departementen och territorierna samt Mayotte. Konungariket Nederländerna kan, vid undertecknandet eller ratificeringen av denna konvention eller vid varje senare tidpunkt, genom underrättelse till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd förklara att denna konvention skall tillämpas i Nederländska Antillerna. Om en sådan förklaring inte avges skall förfaranden som äger rum inom Nederländernas europeiska territorium till följd av kassationsbesvär mot domar som meddelats av domstolar i Nederländska Antillerna betraktas som förfaranden vid dessa domstolar. Trots bestämmelserna i första stycket skall denna konvention inte tillämpas 1. på Färöarna, om inte Konungariket Danmark avger förklaring om motsatsen, 2. inom sådana europeiska territorier som ligger utanför Förenade kungariket men vilkas utrikesförbindelser handhas av denna stat, om inte Förenade kungariket beträffande ett sådant territorium avger förklaring om motsatsen. Sådana förklaringar kan avges vid varje tidpunkt genom underrättelse till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskaperns råd. Förfaranden i Förenade kungariket som avser överklagande av domar, som har meddelats av domstolar inom något sådant territorium som avses i tredje stycket punkt 2 skall betraktas som förfaranden vid dessa domstolar. De mål som i Konungariket Danmark prövas enligt Lov for Færøerne om rettens pleje skall betraktas som mål vid Färöarnas domstolar." Artikel 28 Artikel 64 c i 1968 års konvention skall ersättas med följande: c) förklaringar som mottas enligt artikel 60,". AVDELNING III Anpassning av det protokoll som bilagts 1968 års konvention Artikel 29 Protokollet som bilagts 1968 års konvention skall kompletteras med följande artiklar: "Artikel Va I mål om underhållsskyldighet avses med uttrycket domstol också de danska administrativa myndigheterna. Artikel Vb I tvist mellan befälhavare och någon i besättningen på ett havsgående fartyg som är registrerat i Danmark eller Irland om lön eller andra anställningsvillkor, skall domstol i annan konventionsstat undersöka om den diplomatiska eller konsulära tjänsteman som är ansvarig för fartyget har blivit underrättad om tvisten. Domstolen skall låta avgörandet av målet anstå så länge underrättelse inte har skett. Den skall självmant förklara sig obehörig om tjänstemannen, vederbörligen underrättad, har utövat sina befogenheter i saken enligt en konsulär konvention eller, i avsaknad av en sådan konvention, inom den utsatta tiden har gjort invändning om domstolens behörighet i tvisten. Artikel Vc När artiklarna 52 och 53 i denna konvention i enlighet med artikel 69.5 i konventionen om europeiska patent för den gemensamma marknaden, undertecknad i Luxemburg den 15 december 1975, tillämpas på bestämmelserna som rör residence i den engelska texten till den konventionen anses uttrycket residence i den texten ha samma innebörd som uttrycket hemvist i de ovannämnda artiklarna 52 och 53. Artikel Vd Med förbehåll för den behörighet som det europeiska patentverket har enligt den europeiska patentkonventionen, undertecknad i München den 5 oktober 1973, skall domstolarna i varje konventionsstat, oberoende av hemvist, ha exklusiv behörighet vid talan som angår registreringen eller giltigheten av ett europeiskt patent som har meddelats för den staten och som inte är ett gemenskapspatent enligt artikel 86 i konventionen om europeiska patent för den gemensamma marknaden, undertecknad i Luxemburg den 15 december 1975." AVDELNING IV Anpassning av 1971 års protokoll Artikel 30 Artikel 1 i 1971 års protokoll skall kompletteras med följande stycke: "Europeiska gemenskapernas domstol är även behörig att tolka konventionen om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde till konventionen den 27 september 1968 samt till detta protokoll." Artikel 31 Artikel 2.1 i 1971 års protokoll skall ersättas med följande: "- i Belgien: Cour de cassation - Hof van Cassatie och Conseil d'État - Raad van State, - i Danmark: højesteret, - i Förbundsrepubliken Tyskland: die obersten Gerichtshöfe des Bundes, - i Frankrike: Cour de cassation och Conseil d'État, - i Irland: Supreme Court, - i Italien: Corte suprema di cassazione, - i Luxemburg: Cour supérieure de justice i dess sammansättning som Cour de Cassation, - i Nederländerna: Hoge Raad, - i Förenade kungariket: House of Lords och de domstolar till vilka ansökningar enligt artikel 37 andra stycket eller artikel 41 i konventionen har gjorts." Artikel 32 Artikel 6 i 1971 års protokoll skall ersättas med följande: "Artikel 6 Detta protokoll är tillämpligt inom konventionsstaternas europeiska territorium, inklusive Grönland, och de franska utomeuropeiska departementen och territorierna samt Mayotte. Konungariket Nederländerna kan, vid undertecknandet eller ratificeringen av detta protokoll eller vid varje senare tidpunkt, genom underrättelse till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd förklara att detta protokoll skall tillämpas i Nederländska Antillerna. Trots bestämmelserna i första stycket skall detta protokoll inte tillämpas 1. på Färöarna, om inte Konungariket Danmark avger förklaring om motsatsen, 2. inom sådana europeiska territorier som ligger utanför Förenade kungariket men vilkas utrikesförbindelser handhas av denna stat, om inte Förenade kungariket beträffande ett sådant territorium avger förklaring om motsatsen. Sådana förklaringar kan avges vid varje tidpunkt genom underrättelse till generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd." Artikel 33 Artikel 10 d i 1971 års protokoll skall ersättas med följande: "d) förklaringar som har inkommit enligt artikel 6." AVDELNING V Övergångsbestämmelser Artikel 34 1. 1968 års konvention och 1971 års protokoll, i deras lydelse enligt denna konvention skall tillämpas endast på rättsliga förfaranden som har inletts och på officiella handlingar (actes authentiques) som har upprättats eller registrerats efter denna konventions ikraftträdande i ursprungsstaten och, i fråga om erkännande eller verkställighet av en dom eller en officiell handling, i den stat som ansökan riktar sig till. 2. I relationerna mellan de sex stater som ingick 1968 års konvention skall domar som meddelats efter denna konventions ikraftträdande i mål och ärenden som har anhängiggjorts före den dagen dock erkännas och verkställas enligt bestämmelserna i avdelning III i 1968 års konvention i dess lydelse enligt denna konvention. 3. Därutöver gäller, i relationerna mellan de sex stater som ingick 1968 års konvention och de tre stater som nämns i artikel 1 i den här konventionen, liksom i relationerna mellan dessa tre stater, att domar som meddelats efter denna konventions ikraftträdande mellan ursprungsstaten och den stat som ansökan riktar sig till, i mål och ärenden som har anhängiggjorts före den dagen, skall erkännas och verkställas enligt bestämmelserna i avdelning III i 1968 års konvention i dess lydelse enligt denna konvention, om behörigheten har grundats på bestämmelser som överensstämmer antingen med bestämmelserna i den ändrade avdelning II eller med bestämmelserna i en konvention som gällde mellan ursprungsstaten och den stat som ansökan riktar sig till vid tiden för målets eller ärendets anhängiggörande. Artikel 35 Om parterna i en avtalstvist före denna konventions ikraftträdande skriftligen har kommit överens om att den på avtalet tillämpliga lagen skall vara irländsk lag eller lagen i en del av Förenade kungariket, skall domstolarna i Irland och den delen av Förenade kungariket behålla sin behörighet att pröva tvisten. Artikel 36 Under en tid av tre år räknat från ikraftträdandet av 1968 års konvention för respektive Danmark och Irland, skall i sjörättsmål behörigheten i dessa stater bestämmas inte endast enligt bestämmelserna i den konventionen utan även enligt de nedan i punkterna 1 till 6 angivna bestämmelserna. Dessa bestämmelser upphör dock att gälla för ifrågavarande stat när den internationella konventionen om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) i havsgående fartyg, som undertecknades i Bryssel den 10 maj 1952, träder i kraft i förhållande till den staten. 1. Mot den som har hemvist i en konventionsstat kan i fråga om sjöfordringar talan väckas vid domstolarna i en av de ovan nämnda staterna om det fartyg som fordran hänför sig till, eller annat av honom ägt fartyg, har blivit föremål för kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest) vid ett rättsligt förfarande inom den senare statens territorium för att säkerställa kravet, eller kunde ha blivit föremål för sådan säkerhetsåtgärd om inte borgen eller annan säkerhet hade ställts, och a) käranden har hemvist i denna stat, eller b) fordringen har uppkommit i denna stat, eller c) fordringen har uppkommit under den resa vid vilken säkerhetsåtgärden har eller kunde ha vidtagits, eller d) fordringen grundar sig på en sasmmanstötning eller skada orsakad av ett fartyg på ett annat eller på gods eller personer ombord på något av fartygen, som beror antingen på verkställd eller underlåten manöver eller underlåtenhet att iaktta gällande föreskrifter, eller e) fordringen avser bärgning, eller, f) panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt till säkerhet för fordringen gäller i det fartyg som är föremål för kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest). 2. Kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest) kan erhållas såväl i det fartyg som sjöfordringen hänför sig till som i annat fartyg ägt av den person som vid tiden för fordringens uppkomst var ägare till det förstnämnda fartyget. I fråga om sådana fordringar som anges i punkt 5 o, p eller q i denna artikel får dock endast det fartyg som fordringen hänför sig till tas i anspråk. 3. Fartyg skall anses tillhöra samma ägare när alla andelar däri ägs av samma person eller personer. 4. Om, vid skeppslega (demise charter), befraktaren ensam är ansvarig för en sjöfordran som hänför sig till fartyget, kan kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd (arrest) erhållas för fordringen i detta fartyg eller i annat fartyg som ägs av befraktaren men inte i något annat fartyg som tillhör ägaren. Denna bestämmelse gäller även i andra fall då någon annan än ett fartygs ägare är ansvarig för en sjöfordran. 5. Uttrycket sjöfordran innebär en fordran som stöder sig på en eller flera av följande grunder a) skada orsakad av ett fartyg genom sammanstötning eller på annat sätt, b) dödsfall eller personskada som orsakats av ett fartyg eller som inträffat i samband med driften av ett fartyg, c) bärgning, d) avtal som rör fartygs användning eller förhyrning på grundval av certeparti eller annat, e) avtal som rör transport av gods med ett fartyg på grundval av certeparti, konossement eller annat, f) förlust av eller skada på gods inklusive resgods under transport med fartyg, g) gemensamt haveri, h) bodmeri, i) bogsering, i) lotsning, k) leverans av varor eller materiel för fartygs drift eller underhåll, oberoende av leveransorten, l) byggnad eller reparation av eller utrustning till ett fartyg eller kostnader för dockning, m) befälhavares, befäls eller besättnings löner, n) befälhavares utlägg, inklusive utlägg som gjorts av avlastare, befraktare eller agenter för fartygets eller dess ägares räkning, o) tvist om äganderätten till ett fartyg, p) tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besittningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta, q) panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad panträtt i fartyg. 6. I Danmark skall, i fråga om sjöfordringar som behandlas i punkt 5 o och p i denna artikel, uttrycket arrest anses omfatta också forbud när detta, enligt paragraferna 646 till 653 i lov om rettens pleje, är det enda tillåtna förfarandet i fråga om sådan fordran. AVDELNING VI Slutbestämmelser Artikel 37 Generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd skall till regeringarna i Konungariket Danmark, Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland överlämna en bestrykt kopia av 1968 års konvention och 1971 års protokoll på franska, italienska, nederländska och tyska språken. De på danska, engelska och iriska språken avfattade texterna till 1968 års konvention och 1971 års protokoll bifogas denna konvention. De på danska, engelska och iriska språken avfattade texterna äger lika giltighet som originaltexterna till 1968 års konvention och 1971 års protokoll. Artikel 38 Denna konvention skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd. Artikel 39 Denna konvention träder i kraft, mellan de stater som har ratificerat den, den första dagen i den tredje månaden efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats av gemenskapens ursprungliga medlemsstater och en ny medlemsstat. Den skall träda i kraft för varje ny medlemsstat som ratificerar den, den första dagen i den tredje månaden efter det att denna stat har deponerat sitt ratifikationsinstrument. Artikel 40 Generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd skall underrätta signatärstaterna om a) deponeringen av varje ratifikationsinstrument, b) dagen för konventionens ikraftträdande för konventionsstaterna. Artikel 41 Denna konvention, som har upprättats i ett enda exemplar på danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka sju texter alla äger lika giltighet, skall deponeras i arkivet hos generalsekretariatet vid Europeiska gemenskapernas råd. Generalsekreteraren skall överlämna en bestyrkt kopia till regeringen i varje signatärstat. Till bevis på detta har undertecknade befullmäktigade ombud underskrivit denna konvention. Som skedde i Luxemburg den nionde oktober nittonhundrasjuttioåtta. (1) Det datum då konventionen träder i kraft kommer att offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning genom rådets generalsekretariats försorg. Gemensam förklaring OMBUDEN FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, som önskar försäkra sig om att enhetligheten beträffande domstols behörighet, i den anda som genomsyrar konventionen den 27 september 1968, även i möjligaste mån förverkligas i fråga om sjöfart, som beaktar att den internationella konventionen om kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) i havsgående fartyg, vilken undertecknades i Bryssel den 10 maj 1952, innehåller bestämmelser om domstols behörighet, som beaktar att inte alla medlemsstater har tillträtt denna konvention, uttrycker en önskan om att de medlemsstater som är kuststater och som ännu inte har tillträtt konventionen av den 10 maj 1952 skall ratificera den eller ansluta sig till den så snart som möjligt. Som skedde i Luxemburg den nionde oktober nittonhundrasjuttioåtta. KONVENTION om Hellenska republikens tillträde till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, samt till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention, med den anpassning som har gjorts i dessa genom konventionen om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde INGRESS DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN, SOM BEAKTAR att Hellenska republiken genom att bli medlem av gemenskapen har förbundit sig att ansluta sig till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, samt till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention, med den anpassnng som har gjorts i dessa genom konventionen om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland anslutning, och att därför inleda förhandlingar med medlemsstaterna i gemenskapen för att göra nödvändig anpassning i dem, HAR BESLUTAT att ingå denna konvention och har för detta ändamål som befullmäktigade ombud utsett: HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG: Jean GOL, vice premiärminister, justitieminister och minister för institutionella reformer; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK: Erik NINN-HANSEN, justitieminister; FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT: Hans Arnold ENGELHARD, förbundsjustitieminster; Dr Günther KNACKSTEDT, Förbundsrepubliken Tysklands ambassadör i Luxemburg; HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Georges-Alexandre MANGAKIS, justitieminister; FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Robert BADINTER, storsigillbevarare, justitieminister; IRLANDS PRESIDENT: Seân DOHERTY, justitieminister; ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT: Clelio DARIDA, justitieminister; HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG: Colette FLESCH, vice ministerpresident, justitieminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA: J. de RUITER, justitieminister; HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND: Peter Lovat FRASER, Esquire, biträdande justitiekansler för Skottland, Justitiekanslersämbetet för Skottland; SOM, efter att ha utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form, HAR ENATS OM FÖLJANDE. AVDELNING I Allmänna bestämmelser Artikel 1 1. Hellenska republiken ansluter sig till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, nedan kallad "1968 års konvention", och till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention, undertecknat i Luxemburg den 3 juni 1971, nedan kallat "1971 års protokoll", så som de föreligger efter all den anpassning som gjorts i dessa genom konventionen om Konungariket Danmarks, Irlands och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirland tillträde till konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område samt till protokollet om domstolens tolkning av denna konvention, som undertecknades i Luxemburg den 9 oktober 1978, nedan kallat "1978 års konvention". 2. Hellenska republikens anslutning skall framför allt omfatta artikel 25.2 och artiklarna 35 och 36 i 1978 års konvention. Artikel 2 Den anpassning som genom denna konvention har gjorts av 1968 års konvention och av 1971 års protokoll, i deras lydelse enligt 1978 års konvention, anges i avdelning II IV. AVDELNING II Anpassning av 1968 års konvention Artikel 3 I artikel 3 andra stycket i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 4 i 1978 års konvention, skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen: "- i Grekland: artikel 40 i civilprocesslagen (Êþäéêááò ÐïëéôéêÞò Äéêïæïìíáò)". Artikel 4 I artikel 32 första stycket i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 16 i 1978 års konvention, skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen: "- i Grekland, vid ìïíïìåëÝò ðñùôïäéêåíï". Artikel 5 1. I artikel 37 första stycket i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 17 i 1978 års konvention, skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen: "- i Grekland, vid åöåôåíï". 2. I artikel 37 andra stycket i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 17 i 1978 års konvention, skall första strecksatsen ersättas med följande: "- i Belgien, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna genom kassationsbesvär". Artikel 6 I artikel 40 första stycket i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 19 i 1978 års konvention, skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen: "- i Grekland, vid åöåôåíï". Artikel 7 I artikel 41 i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 20 i 1978 års konvention, skall första strecksatsen ersättas med följande: "- i Belgien, Grekland, Frankrike, Italien, Luxemburg och Nederländerna genom kassationsbesvär". Artikel 8 Artikel 55 i 1968 års konvention, ändrad genom artikel 24 i 1978 års konvention, skall kompletteras med följande tillägg, vilka skall införas i kronologisk ordning i förteckningen över konventioner: "- konventionen mellan Konungariket Grekland och Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar, förlikningar och officiella handlingar på privaträttens område, undertecknad i Aten den 4 november 1961". AVDELNING III Anpassning av det protokoll som bilagts 1968 års konvention Artikel 9 Artikel Vb, som har lagts till i det protokoll som har bilagts 1968 års konvention genom artikel 29 i 1978 års konvention, skall i den första meningen kompletteras genom införande av ett komma och ordet "Grekland" efter ordet "Danmark". AVDELNING IV Anpassning av 1971 års protokoll Artikel 10 I artikel 1 i 1971 års protokoll, ändrad genom artikel 30 i 1978 års konvention, skall följande stycke läggas till: "Europeiska gemenskapernas domstol är även behörig att tolka konventionen om Hellenska republikens tillträde till konventionen den 27 september 1968 samt till detta protokoll, så som de har anpassats genom 1978 års konvention." Artikel 11 I artikel 2.1 i 1971 års protokoll, ändrad genom artikel 31 i 1978 års konvention, skall följande strecksats införas mellan tredje och fjärde strecksatsen: "- i Grekland: ñá áíùôáôá äéêáóôÞñéá". AVDELNING V Övergångsbestämmelser Artikel 12 1. 1968 års konvention och 1971 års protokoll, i deras lydelse enligt 1978 års konvention och denna konvention, skall tillämpas endast på rättsliga förfaranden som har inletts och på officiella handlingar (actes authentiques) som har upprättats eller registrerats efter denna konventions ikraftträdande i ursprungsstaten och, i fråga om erkännande eller verkställighet av en dom eller en officiell handling, i den stat som ansökan riktar sig till. 2. Domar som har meddelats efter denna konventions ikraftträdande mellan ursprungsstaten och den stat som ansökan riktar sig till, i mål och ärenden som har anhängiggjorts före den dagen, skall dock erkännas och verkställas i den stat som ansökan riktar sig till enligt bestämmelserna i avdelning III i 1968 års konvention, i dess lydelse enligt 1978 års konvention och denna konvention, om behörigheten har grundats på bestämmelser som överensstämmer antingen med bestämmelserna i den ändrade avdelning II, i 1968 års konvention, eller med bestämmelserna i en konvention som gällde mellan ursprungsstaten och den stat som ansökan riktar sig till vid tiden för målets eller ärendets anhängiggörande. AVDELNING VI Slutbestämmelser Artikel 13 Generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd skall till Hellenska republikens regering översända en bestyrkt kopia av 1968 års konvention, 1971 års protokoll och 1978 års konvention på danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska och tyska språken. De texter till 1968 års konvention, 1971 års protokoll och 1978 års konvention, som har upprättats på grekiska språket, finns bilagda denna konvention. De texter som har upprättats på grekiska språket äger lika giltighet som de andra texterna till 1968 års konvention, 1971 års protokoll och 1978 års konvention. Artikel 14 Denna konvention skall ratificeras av signatärstaterna. Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos generalsekreteraren för Europeiska gemenskapernas råd. Artikel 15 Mellan de stater som har ratificerat denna konvention träder den i kraft den första dagen i den tredje månaden efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats av Hellenska republiken och de stater som har satt 1978 års konvention i kraft i enlighet med artikel 39 i den konventionen. För varje medlemsstat som ratificerar den därefter träder den i kraft den första dagen i den tredje månaden efter det att dess ratifikationsinstrument har deponerats. Artikel 16 Generalsekreteraren vid Europeiska gemenskapernas råd skall underrätta signatärstaterna om a) deponeringen av varje ratifikationsinstrument, b) dagen för konventionens ikraftträdande för konventionsstaterna. Artikel 17 Denna konvention, som har upprättats i ett enda exemplar på danska, engelska, franska, grekiska, iriska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka åtta texter alla äger lika giltighet, skall deponeras i arkiven hos generalsekretariatet vid Europeiska gemenskapernas råd. Generalsekreteraren skall överlämna en bestyrkt kopia till regeringen i varje signatärstat. Till bevis på detta har undertecknade befullmäktigade ombud underskrivit denna konvention. Som skedde i Luxemburg den tjugofemte oktober nittonhundraåttiotvå.