|
30.6.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 167/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2023/1315
av den 23 juni 2023
om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 108.4,
med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (1), särskilt artikel 1.1 a och b,
efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och
av följande skäl:
|
(1) |
Öppenhet i fråga om statligt stöd är avgörande för en korrekt tillämpning av fördragets regler. Det ger dessutom bättre efterlevnad, bättre ansvarighet, inbördes granskning och till sist effektivare användning av de offentliga utgifterna. Med tanke på vikten av öppenhet och, inte minst, vikten av att anpassa tröskelvärdena för offentliggörande i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (2) till de nya tröskelvärdena i alla kommissionens nyligen reviderade riktlinjer och ramar för statligt stöd bör tröskelvärdet för offentliggörande av de uppgifter som avses i bilaga III till den förordningen, vilka avser beviljande av enskilt stöd, fastställas till 100 000 euro. Detta tröskelvärde bör uppgå till 10 000 euro för stödmottagare verksamma inom primär jordbruksproduktion och för stödmottagare verksamma inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, med undantag för dem som omfattas av avsnitt 2a i förordning (EU) No 651/2014, och 500 000 euro för stöd som ingår i finansiella produkter som får stöd från InvestEU-fonden i enlighet med avsnitt 16 i förordning (EU) No 651/2014. För enskilt stöd som överstiger dessa tröskelvärden behöver den information som avses i bilaga III till förordning (EU) No 651/2014 offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljas. För stöd som inte överstiger tröskelvärdena kan offentliggörandet av den information som avses i artikel 9.1 a och b i den förordningen ske vid ett senare tillfälle. |
|
(2) |
För att skapa förutsägbarhet och rättssäkerhet i fråga om genomförandet av de ändringar av förordning (EU) nr 651/2014 som införs genom den här förordningen, särskilt vad gäller statliga stödåtgärder till stöd för den gröna och digitala omställningen, är det lämpligt att förlänga tillämpningsperioden för förordning (EU) nr 651/2014 med tre år till och med den 31 december 2026. |
|
(3) |
Där det är relevant bör justeringar av tröskelvärden för anmälan och av stödbelopp i de avsnitt i förordning (EU) No 651/2014 som är föremål för särskild översyn i samband med denna ändring, göras på grundval av en bedömning av marknadsutvecklingen och kommissionens beslutspraxis. Mot bakgrund av att den förordningen har varit tillämplig under en lång period sedan den antogs 2014, och med beaktande av de nuvarande höga inflationsnivåerna, är det lämpligt att höja tröskelvärdena för anmälan och de högsta tillåtna stödbeloppen även i de avsnitt i förordning (EU) nr 651/2014 som inte är föremål för särskild översyn. I detta avseende anser kommissionen att en allmän tioprocentig höjning av tröskelvärdena för anmälan och av stödbeloppen i övriga avsnitt i förordning (EU) nr 651/2014 är lämplig, och därför inte kommer att leda till snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset. |
|
(4) |
Efter antagandet av de reviderade riktlinjerna för statligt regionalstöd för perioden från och med den 1 januari 2022 (3) bör bestämmelserna rörande regionalstöd i förordning (EU) nr 651/2014 anpassas för att säkerställa överensstämmelse mellan olika regelverk som har samma mål. Kapitel III avsnitt 1 i förordning (EU) nr 651/2014 bör även anpassas så att hänsyn tas till förändringar på marknaden samt till den europeiska gröna given (4) och målen i den europeiska klimatlagen såsom de framgår av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (5). Driftsstöd för att förebygga och minska avfolkning bör utvidgas till glesbefolkade områden för att möjliggöra bättre stöd i områden som står inför demografiska utmaningar. För att förenkla tillämpningen av förordning (EU) nr 651/2014 på understödda projekt under 50 miljoner euro vilka genomförs av små och medelstora företag, bör tröskelvärdena för anmälan anpassas i enlighet med detta och förtydligas. |
|
(5) |
I enlighet med målen i strategin för små och medelstora företag för ett hållbart och digitalt Europa (6) får statligt stöd som beviljas för rådgivning till små och medelstora företag beviljas i form av vouchrar, exempelvis för att främja gröna rådgivningstjänster. När medlemsstater beviljar statligt stöd kan de vidare välja att tillämpa förenklade regler på små och medelstora företag för att minska den administrativa bördan och underlätta för dessa företag att delta i öppna anbudsförfaranden. |
|
(6) |
Enligt meddelandet Att forma EU:s digitala framtid (7) och meddelandet En EU-strategi för data (8) finns det ett behov av att säkerställa digitala lösningar som hjälper Europa att finna sin egen väg mot en digital omställning som gynnar människor genom att respektera våra europeiska värderingar. I den nya industristrategin för EU (9) anges att Europa behöver forskning och teknik samt en stark inre marknad där hinder rivs och byråkratin minskar. Kommissionen konstaterar att ökade investeringar i forskning, innovation och utbyggnad av modern infrastruktur bidrar till att utveckla nya produktionsprocesser samtidigt som de skapar arbetstillfällen. I detta sammanhang omfattar forskningsprojekt och innovationsstödjande tjänster också utveckling och förbättring av digitala produkter, processer eller tjänster, inom något område eller någon teknik, bransch eller sektor (inbegripet, men inte begränsat till, digitala industrier, digital infrastruktur och digital teknik såsom superdatorer, kvantteknik, blockkedjeteknik, artificiell intelligens, cybersäkerhet, stordata och molnteknik). |
|
(7) |
För att påskynda genomförandet av vissa innovativa projekt som rör projekt i vilka flera medlemsstater är involverade är det lämpligt att införa högre tröskelvärden för anmälan och högre stödnivåer för forsknings- och utvecklingsprojekt som ger gränsöverskridande fördelar i form av effektivt samarbete och kunskapsspridning. |
|
(8) |
Mot bakgrund av införandet av särskilda gruppundantag för lokalt ledd utveckling (LLU), även kallad lokal utveckling inom Leader inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och projekt inom ramen för det Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket (EIP) i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 (10), är det lämpligt att å ena sidan utvidga tillämpningsområdet för det nuvarande gruppundantaget för LLU-projekt i förordning (EU) nr 651/2014 utöver Leader-projekt och å andra sidan stryka gruppundantaget för EIP-projekt i förordning (EU) nr 651/2014. |
|
(9) |
Det är lämpligt att låta tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 omfatta förenlighetsvillkor för stöd till mikroföretag i form av offentliga ingripanden avseende leverans av el, naturgas eller värme. Sådana åtgärder bör vara förenliga med tillämpliga bestämmelser i Unionslagstiftningen när de betraktas som offentliga ingripanden i prissättningen. Sådana åtgärder bör inte diskriminera vare sig mellan leverantörer eller mikroföretag och bör leda till ett detaljhandelspris som överstiger kostnaderna, på en nivå som möjliggör effektiv konkurrens mellan detaljhandlare. |
|
(10) |
Genom rådets förordning (EU) 2022/1854 (11) får medlemsstaterna, för att mildra effekterna av de stigande energipriserna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, undantagsvis möjlighet att tillfälligt vidta åtgärder för offentlig intervention i prissättningen för elförsörjning till små och medelstora företag, inbegripet skyldigheter att leverera till ett pris som understiger kostnaderna. Därför är det också lämpligt att i tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 införa förenlighetsvillkor för stöd till små och medelstora företag i form av tillfälliga åtgärder för offentlig ingripanden avseende leverans av el, gas eller värme som produceras från naturgas för att minimera effekten av prishöjningarna till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. Sådana åtgärder bör inte diskriminera mellan små och medelstora företag eller leverantörer eller medföra oskäliga kostnader för dem. Leverantörerna bör därför kompenseras för kostnaderna för att leverera till reglerade priser, om det offentliga ingripandet kräver att de levererar till ett pris som understiger kostnaderna. Reglerade priser bör endast täcka en begränsad förbrukning och inte leda till ett genomsnittligt leveranspris som är lägre än priserna före anfallet mot Ukraina, så att sådana åtgärder inte ökar efterfrågan på el, naturgas eller värme som produceras med naturgas eller el. |
|
(11) |
Stöd till uppförande eller uppgradering av testnings- och experimentinfrastruktur är främst inriktat på marknadsmisslyckanden som beror på bristfällig och asymmetrisk information eller misslyckad samordning. Till skillnad från forskningsinfrastruktur används testnings- och experimentinfrastruktur främst för ekonomisk verksamhet och, mer specifikt, för tillhandahållande av tjänster till företag. Att bygga eller uppgradera en modern testnings- och experimentinfrastruktur medför höga initiala investeringskostnader, vilket tillsammans med en osäker kundbas kan göra det svårt att få tillgång till privat finansiering. Tillträde till offentligt finansierad testnings- och experimentinfrastruktur bör beviljas öppet och utan diskriminering samt på marknadsvillkor till flera användare. För att underlätta användarnas tillgång till testnings- och experimentinfrastruktur kan användaravgifterna sänkas i enlighet med andra bestämmelser i förordning (EU) nr 651/2014 eller kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 (12). Om dessa villkor inte är uppfyllda, kan det innebära att åtgärden utgör statligt stöd till användarna av infrastrukturen. I sådana situationer bör stöd till användarna, eller för uppförande eller uppgradering, undantas från anmälningsskyldigheten endast om stödet till användarna beviljas i enlighet med de tillämpliga reglerna för statligt stöd. Flera parter kan också äga och driva en viss testnings- och experimentinfrastruktur, och offentliga organ och företag kan också utnyttja infrastrukturen gemensamt. Testnings- och experimentinfrastruktur kallas också teknikinfrastruktur. |
|
(12) |
Stöd till innovationskluster syftar till att åtgärda marknadsmisslyckanden som är kopplade till samordningsproblem som hämmar utvecklingen av kluster, eller som begränsar interaktionen och kunskapsflödet inom olika kluster. Statligt stöd kan antingen stödja investeringar i öppen och delad infrastruktur för innovationskluster eller stödja driften av kluster, så att samarbete, nätverksbyggande och lärande främjas. Driftstöd till innovationskluster bör emellertid bara tillåtas för en period på högst 10 år. För att underlätta tillgången till innovationsklustrets anläggningar eller deltagande i innovationsklustrets verksamhet kan tillträde erbjudas till lägre priser i enlighet med andra bestämmelser i förordning (EU) nr 651/2014 eller förordning (EU) nr 1407/2013. |
|
(13) |
Stöd till innovation är i första hand är inriktat på marknadsmisslyckanden som avser positiva externa effekter (spridningseffekter i form av kunskap), samordningsproblem och, i mindre utsträckning, asymmetrisk information. Avseende små och medelstora företag kan sådant innovationsstöd ges för erhållande, validering och försvar av patent och andra immateriella tillgångar, för inhyrning av högkvalificerad personal och för att införskaffa innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster, t.ex. tjänster som tillhandahålls av forskningsinstitut och organisationer för kunskapsspridning, forskningsinfrastruktur, testnings- och experimentinfrastruktur eller innovationskluster. |
|
(14) |
Backhaulnät är en förutsättning för utbyggnaden av både fasta och mobila accessnät i områden där det antingen inte finns någon sådan infrastruktur eller där det sannolikt inte kommer att byggas någon sådan infrastruktur inom en nära framtid. Statligt stöd som beviljas för att stödja utbyggnaden av vissa högpresterande backhaulnät som gynnar både fasta och mobila nät bör anses förenligt med den inre marknaden, och bör på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten, för att bidra till att överbrygga den digitala klyftan i områden med marknadsmisslyckanden, samtidigt som riskerna för snedvridning av konkurrensen och utträngning av privata investeringar begränsas. |
|
(15) |
Som en följd av antagandet av reviderade riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (13) för perioden från och med 2022 bör bestämmelser som rör tillgång till finansiering för små och medelstora företag i förordning (EU) nr 651/2014 anpassas till de reviderade riktlinjerna för att säkerställa konsekvens. Små och medelstora företag utgör ryggraden i medlemsstaternas ekonomier, när det gäller både sysselsättning samt ekonomisk dynamik och tillväxt, och är därför också centrala för unionens ekonomiska utveckling och resiliens i allmänhet. De skapar innovativa lösningar för hantering av problem som klimatförändringar, ineffektiv resursanvändning och bristande social sammanhållning, och de bidrar till att sprida dessa innovationer till stöd för den gröna och digitala omställningen och till stärkande av unionens resiliens och tekniska suveränitet. Små och medelstora företag behöver dock tillgång till finansiering för att kunna växa och frigöra sin fulla potential. Enligt kommissionen är det därför lämpligt att stimulera inrättandet av en reell riskfinansieringsmarknad så att små och medelstora företag kan få tillgång till nödvändig finansiering i varje skede av sin utveckling. Så länge det inte finns någon sådan marknad, inriktas stödet för tillgång till finansiering för små och medelstora företag och nystartade företag på marknadsmisslyckanden eller andra problem som hindrar dem ifrån att attrahera den finansiering som krävs för att deras fulla potential ska kunna utvecklas. Små och medelstora företag, särskilt när de är nygrundade eller verksamma inom nya eller högteknologiska sektorer, har ofta svårt att bevisa sin kreditvärdighet för investerare. Den utvärdering (14) av de relevanta reglerna som genomfördes 2019 och 2020 har bekräftat att sådana marknadsmisslyckanden eller andra relevanta problem kvarstår, och situationen kommer sannolikt att förvärras av covid-19-pandemin och följderna av det nuvarande politiska och ekonomiska läget i Europa på grund av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. För att ytterligare underlätta utnyttjandet av sådant stöd i syfte att säkerställa ett tillväxtperspektiv för små och medelstora företag och allmän resiliens hos unionsekonomin samt för att skapa större klarhet bör bestämmelserna om riskfinansiering ses över med avseende på struktur och tillämpningsområde. Projekt som är berättigade till stöd från innovationsfonden kan kvalificera sig för lättare tillgång till finansiering för innovativa företag. |
|
(16) |
Efter antagandet av de reviderade riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi (15), vilka gäller från den 27 januari 2022, bör bestämmelser i förordning (EU) nr 651/2014 som avser stöd på områdena miljöskydd, inbegripet klimatskydd, och energi anpassas för att säkerställa överensstämmelse mellan olika regelverk som har samma mål. Tillämpningsområdet för kapitel III avsnitt 7 i förordning (EU) nr 651/2014 bör anpassas för att ta hänsyn till förändringar på marknaden samt till den europeiska gröna given, målen för den europeiska klimatlagen och de åtgärder som föreskrivs i kommissionens REPowerEU-plan (16) för att hantera effekterna av Rysslands angreppskrig mot Ukraina och mildra eventuella negativa effekter på den påskyndade gröna omställningen, inbegripet de bestämmelser som under 2021 infördes för att ändra förordning (EU) nr 651/2014. (17) När medlemsstaterna utarbetar sina åtgärder för statligt stöd, kan de kombinera stöd enligt olika bestämmelser i förordning (EU) nr 651/2014, under förutsättning att alla tillämpliga villkor, inbegripet kumulationsvillkoren, är uppfyllda. |
|
(17) |
Investeringsstöd som syftar till att stödja förvärv eller leasing av utsläppsfria fordon eller rena fordon eller efterhandsanpassning av fordon, så att de kan klassificeras som utsläppsfria eller rena fordon, bidrar till övergången till utsläppsfri rörlighet och till att uppnå de ambitiösa målen i den europeiska gröna given, främst minskningen av växthusgasutsläppen inom transportsektorn. Mot bakgrund av kommissionens erfarenheter av statliga stödåtgärder till stöd för ren rörlighet är det lämpligt att införa särskilda villkor för förenlighet för att säkerställa att stödet är proportionerligt och inte otillbörligt snedvrider konkurrensen genom att flytta bort efterfrågan från renare alternativ. Tillämpningsområdet för bestämmelserna i förordning (EU) nr 651/2014 om investeringsstöd till laddnings- eller tankningsinfrastruktur för el eller vätgas bör utvidgas till att även omfatta tankningsinfrastruktur som levererar koldioxidsnål vätgas som inte är förnybar, under förutsättning att det finns en tydlig strategi för utfasning av det fossila inslaget. Dessutom bör stöd till laddnings- och tankningsinfrastruktur även vara tillgängligt för infrastruktur som inte är allmänt tillgänglig. |
|
(18) |
Det är lämpligt att i tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 inbegripa specifika förenlighetsvillkor för stöd till vätgas inom alla sektorer i linje med målen i vätgasstrategin för ett klimatneutralt Europa (18), och för lagring. |
|
(19) |
Bestämmelserna i förordning (EU) nr 651/2014 om driftstöd för främjande av energi från förnybara energikällor bör utvidgas till gemenskaper för förnybar energi, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2018/2001/EU (19). Med avseende på investeringsstöd bör gemenskaper för förnybar energi, tillsammans med olika typer av företag, omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014. I detta sammanhang kan gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 (20) definieras som små och medelstora företag i den mån de uppfyller kraven i bilaga I till förordning (EU) nr 651/2014. |
|
(20) |
Det är lämpligt att i tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 inbegripa förenlighetsvillkor för investeringsstöd för återupprättande av livsmiljöer och ekosystem, skyddande och återställande av biologisk mångfald och naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar i linje med målen i strategin för biologisk mångfald för 2030 (21), målen med den europeiska klimatlagen, EU:s strategi för klimatanpassning (22) och meddelandet om hållbara kretslopp för kol (23). Dessa villkor bör läggas till de befintliga bestämmelserna om stöd till saneringen av förorenade områden. Investeringsstöd i dessa områden bör därför anses vara förenligt med den inre marknaden, och på vissa villkor undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. Det är framför allt nödvändigt att säkerställa förenlighet med principen om att förorenaren betalar, enligt vilken den förorenare som orsakar föroreningarna bör stå för kostnaderna för åtgärder för att hantera dem. |
|
(21) |
Bestämmelserna i förordning (EU) nr 651/2014 om investeringsstöd för materialåtervinning och återanvändning av avfall bör anpassas och utvidgas för att ta hänsyn till marknadsutvecklingen och för att, i enlighet med handlingsplanen (24) för den cirkulära ekonomin, återspegla övergången till åtgärder som syftar till att främja resurseffektivitet och till att stödja övergången till en cirkulär ekonomi. Utbytet av primärt råmaterial eller primära råvaror mot sekundärt (återanvänt eller återvunnet) råmaterial eller sekundära råvaror kommer att minska trycket mot naturresurserna, skapa hållbar tillväxt och arbetstillfällen samt stärka resiliensen. |
|
(22) |
Det är nödvändigt att i tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 inbegripa förenlighetsvillkor för stöd i form av nedsatta miljöskatter eller avgiftsnedsättningar. Miljöskatter eller skatteliknande avgifter införs för att öka kostnaderna för miljöskadligt beteende och därmed avskräcka från sådant beteende och höja nivån på miljöskyddet. Om miljöskatter eller skatteliknande miljöavgifter inte kan tas ut utan att äventyra vissa företags näringsverksamhet, kan en allmänt högre nivå på miljöskatter och skatteliknande miljöavgifter uppnås genom att man beviljar vissa företag en mer förmånlig behandling. I vissa fall kan nedsättningar av miljöskatter eller skatteliknande miljöavgifter därför indirekt bidra till en högre miljöskyddsnivå. |
|
(23) |
Det är lämpligt att tillämpa samma villkor för stöd i form av nedsättning av och befrielse från miljöskatter inom alla ekonomiska sektorer, såvida inte särskilda regler gäller. Därför bör stöd i form av skattenedsättningar för inlandsfiske och fiskodling som antagits av medlemsstaterna i enlighet med artikel 15.1 f och artikel 15.3 i rådets direktiv 2003/96/EG (25) omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) från och med den 1 juli 2023, eftersom kommissionens förordning (EU) 2022/2473 (26) inte längre kommer att gälla för dem. |
|
(24) |
Vad gäller investeringsstöd till system för fjärrvärme och/eller fjärrkyla, bör de villkor för förenlighet som fastställs i artikel 46 i förordning (EU) nr 651/2014 om stöd för investeringar i fjärrvärmesystem som bygger på fossila bränslen, särskilt naturgas, samt investeringar i eller uppgraderingar av distributionsnät, anpassas för att ta hänsyn till den europeiska gröna given och målen i den europeiska klimatlagen, särskilt investeringsplanen för ett hållbart Europa (27). |
|
(25) |
När det gäller investeringar i energiinfrastruktur bör tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 inbegripa gruppundantag för att stödja investeringar som inte är belägna i stödområden. Dessutom måste förenlighetsvillkoren i den förordningen avseende stöd till investeringar i energiinfrastruktur, för naturgas, anpassas för att ta hänsyn till målen i den europeiska gröna given och för att säkerställa överensstämmelse med klimatmålen för 2030 och 2050. |
|
(26) |
Med hänsyn till särdrag som gör sig gällande vid finansiering av projekt inom försvarsindustrin, där efterfrågan nästan enbart kommer från medlemsstaterna, vilka också kontrollerar alla inköp, inbegripet export, av produkter och teknik på försvarsområdet, fungerar försvarssektorn på ett unikt sätt och följer inte de konventionella regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader. Med tanke på särdragen för denna sektor och reglerna för Europeiska försvarsfonden, vilken inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/697 (28) och för det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, vilket inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2108/1092 (29), där högsta tillåtna stödnivåer inte fastställts för att begränsa den totala offentliga finansieringen utan för att attrahera samfinansiering från medlemsstaterna, bör finansiella bidrag från medlemsstaterna till dessa medfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt anses vara förenliga med den inre marknaden och, på vissa villkor, undantas från anmälningsskyldigheten. Sådan samfinansiering kan förklaras förenlig med bestämmelserna även utanför de möjligheter som de allmänna bestämmelserna om stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt medger, under förutsättning att stödmottagarna betalar marknadspriser för all användning utan försvarssyfte av de immateriella rättigheter eller prototyper som projektet leder till. I sådana situationer bör det heller inte vara nödvändigt att göra en ny bedömning av sådana villkor för stödberättigande som redan har bedömts på transnationell nivå av kommissionen med stöd av oberoende experter i enlighet med reglerna för Europeiska försvarsfonden eller det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet. Slutligen bör artikel 8 i förordning (EU) nr 651/2014 ändras så att den medger kombinationer av centralt förvaltad unionsfinansiering och statligt stöd upp till de totala projektkostnaderna. |
|
(27) |
Förordning (EU) nr 651/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 651/2014 ska ändras på följande sätt:
|
(1) |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
|
(2) |
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
|
|
(3) |
I artikel 4 ska punkt 1 ändras på följande sätt:
|
|
(4) |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
|
(5) |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
|
(6) |
I artikel 7 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. Vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader ska alla använda uppgifter avse belopp före eventuella avdrag för skatt eller andra avgifter. Mervärdesskatt som tas ut på stödberättigande kostnader eller kostnader som ersätts enligt tillämplig nationell skattelagstiftning ska dock inte beaktas vid beräkningen av stödnivå och stödberättigande kostnader. De stödberättigande kostnaderna ska styrkas av skriftliga underlag som ska vara tydliga, specifika och aktuella. Beloppen för stödberättigande kostnader får beräknas i enlighet med förenklade kostnadsalternativ, under förutsättning att en transaktion åtminstone delvis finansieras via en unionsfond som tillåter användning av förenklade kostnadsalternativ och att kostnadskategorin är stödberättigande enligt den tillämpliga undantagsbestämmelsen. I sådana fall är de förenklade kostnadsalternativ som anges i gällande regler för unionsfonden tillämpliga. För projekt som genomförs i enlighet med de planer för återhämtning och resiliens som godkänts av rådet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (*35) får beloppen för stödberättigande kostnader dessutom också beräknas i enlighet med förenklade kostnadsalternativ, under förutsättning att de förenklade kostnadsalternativ som anges i förordning (EU) nr 1303/2013 eller förordning (EU) 2021/1060 används. Vad gäller stöd enligt artiklarna 25a och 25b kan dessutom indirekta kostnader beräknas i enlighet med reglerna i artikel 25a.3 respektive 25b.3. (*35) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (EUT L 57, 18.2.2021, s. 17).”" |
|
(7) |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
|
(8) |
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
|
|
(9) |
I artikel 11.1 ska den sista meningen ersättas med följande: ”Första stycket är varken tillämpligt på stöd som beviljas projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete och som avses i artikel 20a eller på LLU-projekt som avses i artikel 19b.” |
|
(10) |
Artikel 13 ska ersättas med följande: ”Artikel 13 Regionalstödets tillämpningsområde Detta avsnitt ska inte tillämpas på följande:
|
|
(11) |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
|
(12) |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
|
(13) |
Artikel 16 ska ändras på följande sätt:
|
|
(14) |
Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
|
|
(15) |
Artiklarna 19a och 19b ska ersättas med följande: ”Artikel 19a Stöd till små och medelstora företag för kostnader som uppstår vid deltagande i lokalt ledda utvecklingsprojekt (LLU-projekt): 1. Stöd för kostnader som uppstår då små och medelstora företag deltar i LLU-projekt som omfattas av förordning (EU) nr 1303/2013 eller förordning (EU) 2021/1060 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Följande kostnader som fastställs i artikel 35.1 i förordning (EU) nr 1303/2013 eller artikel 34.1 i förordning (EU) 2021/1060, beroende på vilken som är tillämplig, är stödberättigande för LLU-projekt:
3. Stödnivån får inte överskrida de högsta tillåtna stödsatser som anges i de fondspecifika förordningarna till stöd för lokalt ledd utveckling (LLU). Artikel 19b Begränsat stöd till små och medelstora företag som drar nytta av LLU-projekt 1. Stöd till företag som deltar i eller drar nytta av LLU-projekt som avses i artikel 19a.1 ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Det totala stödbelopp som beviljas enligt denna artikel per projekt får inte överstiga 200 000 euro.” |
|
(16) |
Följande artiklar ska införas: ”Artikel 19c Stöd till mikroföretag i form av offentliga ingripanden avseende leverans av el, gas eller värme 1. Stöd till mikroföretag i form av offentliga ingripanden avseende leverans av el, gas eller värme ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. Denna artikel ska tillämpas på följande:
2. Åtgärderna i punkt 1 ska
3. Stödbeloppet ska vara lika med det stöd som beviljats eller, vid offentliga interventioner i prissättningen, inte överstiga skillnaden mellan det marknadspris som skulle ha betalats för den el, gas och/eller värme som totalt förbrukats av en stödmottagare och det pris som ska betalas för denna förbrukning efter den offentliga interventionen. Artikel 19d Stöd till små och medelstora företag i form av tillfälliga offentliga ingripanden avseende leverans av el, gas eller värme som produceras från naturgas för att minimera effekten av prishöjningarna till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina 1. Stöd till små och medelstora företag i form av offentliga ingripanden avseende leverans av el, gas eller värme, i den mån som den produceras från naturgas eller el från förnybara källor, ska anses förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. Denna artikel ska tillämpas på:
2. Åtgärderna i punkt 1 ska
3. Utbetalningar som gjorts till leverantörer för leveranser till små och medelstora företag, som en följd av offentliga ingripanden i prissättningen under leverantörens kostnad, ska vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget under följande förutsättningar:
4. Denna artikel ska tillämpas på stöd som beviljas för kostnader för el, gas eller värme som förbrukas under en period då offentliga ingripanden i prissättningen till förmån för små och medelstora företag som får leveranser av antingen gas, el eller värme är uttryckligen tillåtna enligt sekundärlagstiftning som grundar sig på artikel 122 i fördraget. Stödet ska beviljas senast 12 månader efter utgången av denna period. 5. Stödbeloppet ska vara lika med det stöd som beviljats antingen små och medelstora företag eller leverantören, eller, vid offentliga ingripanden i prissättningen, inte överstiga skillnaden mellan det marknadspris som skulle ha betalats för den energi som totalt förbrukats av en stödmottagare och det pris som ska betalas för denna förbrukning efter det offentliga ingripandet.” |
|
(17) |
I artikel 20a ska punkt 2 ersättas med följande: ”2. Det totala stödbelopp enligt denna artikel som beviljas ett företag per projekt får inte överstiga 22 000 euro.” |
|
(18) |
Artikel 21 ska ersättas med följande: ”Artikel 21 Riskfinansieringsstöd 1. Ordningar för riskfinansieringsstöd till förmån för små och medelstora företag ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Medlemsstaterna ska, antingen direkt eller genom en betrodd enhet, genomföra riskfinansieringsåtgärden via en eller flera finansiella intermediärer. Medlemsstater eller betrodda enheter ska lämna offentliga bidrag till finansiella intermediärer i enlighet med punkterna 9–13, och finansiella intermediärer ska, i enlighet med punkterna 14–17, göra riskfinansieringsinvesteringar i enlighet med punkterna 4–8 i stödberättigade företag som uppfyller kraven i punkt 3. Varken medlemsstater eller betrodda enheter får investera direkt i de stödberättigade företagen utan deltagande av en finansiell intermediär. 3. Stödberättigade företag ska vara företag som är onoterade små och medelstora företag och, vid tidpunkten för den första riskfinansieringsinvesteringen uppfyller minst ett av följande villkor:
4. Riskfinansieringsinvesteringen kan också omfatta uppföljningsinvesteringar som görs i stödberättigade företag, inklusive efter den period för stödberättigande som anges i punkt 3 b, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:
5. Riskfinansieringsinvesteringar i stödberättigade företag kan ges i form av eget kapital, investeringar av kapital likställt med eget kapital, lån, garantier, eller en kombination av dessa. 6. Om garantier ges får garantin inte omfatta mer än 80 % av det underliggande lånet till det stödberättigade företaget. 7. I fråga om riskfinansieringsinvesteringar i eget kapital och kapital likställt med eget kapital får en riskfinansieringsåtgärd omfatta ersättningskapital endast om detta kombineras med nytt kapital som motsvarar minst 50 % av varje investering i de stödberättigade företagen. 8. Det totala utestående riskfinansieringsbelopp som avses i punkt 5 får inte överstiga 16,5 miljoner euro per stödberättigat företag inom ramen för en riskfinansieringsåtgärd. Vid beräkningen av detta högsta riskfinansieringsbelopp ska följande beaktas:
9. Det offentliga stödet till finansiella intermediärer får ges i någon av följande former:
10. Arrangemang för riskdelning mellan å ena sidan medlemsstaten (eller den betrodda enheten) och, å den andra, privata investerare, finansiella intermediärer eller fondförvaltare ska vara adekvata och uppfylla följande villkor:
11. Om det offentliga stödet till den finansiella intermediären ges i form av investeringar i eget kapital eller kapital likställt med eget kapital enligt punkt 9 a, får högst 30 % av den finansiella intermediärens sammanlagda kapitalinvesteringar och ej inbetalda kapitalåtaganden användas för likviditetsstyrning. 12. För riskfinansieringsåtgärder som syftar till att tillhandahålla riskfinansiering i form av eget kapital, kapital likställt med eget kapital eller lån till stödberättigade företag, ska det offentliga stöd som ges till den finansiella intermediären attrahera ytterligare finansiering från oberoende privata investerare på nivån finansiella intermediärer eller stödberättigade företag, i syfte att uppnå ett sammanlagt privat deltagande som når upp till följande lägsta tröskelvärden:
Finansiering som tillhandahålls av oberoende privata investerare som får riskfinansieringsstöd i form av skatteincitament i enlighet med artikel 21a ska inte beaktas när den aggregerade privata deltagandegrad som anges i första stycket i denna punkt uppnås. Det privata deltagande som avses i första stycket, leden b och c, ska minskas till 20 % i led b och 30 % i led c för investeringar som antingen gjorts i stödområden som anges i en godkänd regionalstödskarta som är giltig vid tidpunkten för beviljandet av riskfinansieringen i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget, eller som erhåller stöd på grundval av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens som godkänts av rådet, eller som tar emot stöd från Europeiska försvarsfonden i enlighet med förordning (EU) 2021/697 eller unionens rymdprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696, (*40) eller som får stöd från unionsfonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning som omfattas av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) 2021/1060 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (*41). 13. Om en riskfinansieringsåtgärd genomförs via en finansiell intermediär som är inriktad på stödberättigade företag i olika utvecklingsstadier i enlighet med punkterna 3 och 4, ska den finansiella intermediären uppnå ett privat deltagande som motsvarar minst ett vägt genomsnitt baserat på volymen för de enskilda investeringarna i den underliggande portföljen och som följer av tillämpningen av det lägsta deltagandet på sådana investeringar i enlighet med punkt 12, om inte det deltagande av oberoende privata investerare som krävs uppnås på de stödberättigande företagens nivå. 14. Finansiella intermediärer och fondförvaltare ska väljas ut genom ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande i enlighet med tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Medlemsstater får kräva att stödberättigade finansiella intermediärer och fondförvaltare uppfyller på förhand fastställda kriterier som är objektivt motiverade med hänsyn till investeringarnas art. Förfarandet ska baseras på objektiva kriterier kopplade till erfarenhet, expertis och operativ och finansiell kapacitet, och ska uppfylla följande kumulativa villkor:
15. Riskfinansieringsåtgärder ska säkerställa att de finansiella intermediärer som tar emot det offentliga bidraget fattar vinstmotiverade beslut när de tillhandahåller stödberättigade företag riskfinansieringsinvesteringar. Denna skyldighet är uppfylld om följande villkor är uppfyllda:
16. Finansiella intermediärer ska förvaltas på affärsmässiga grunder. Detta krav är uppfyllt om den finansiella intermediären och, beroende på typ av riskfinansieringsåtgärd, fondförvaltaren uppfyller följande kumulativa villkor:
17. I en riskfinansieringsåtgärd där riskfinansieringsinvesteringar tillhandahålls stödberättigade företag i form av garantier, lån eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital strukturerade som lån, ska den finansiella intermediären genomföra riskfinansieringsinvesteringar i stödberättigade företag som inte skulle ha genomförts, eller skulle ha genomförts på ett begränsat eller annorlunda sätt, utan stödet. Den finansiella intermediären ska kunna visa att den driver en mekanism som säkerställer att alla fördelar i största möjliga utsträckning förs vidare till de stödberättigade företagen i form av större finansieringsvolymer, mer riskfyllda portföljer, lägre krav på säkerheter, lägre garantiavgifter eller lägre räntesatser. 18. Riskfinansieringsåtgärder som leder till riskfinansieringsinvesteringar för små och medelstora företag som inte uppfyller villkoren i punkt 3 ska anses förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att följande kumulativa villkor är uppfyllda:
Det privata deltagande som avses i första stycket, led c, ska minskas till 30 % för investeringar som antingen gjorts i stödområden som anges i en godkänd regionalstödskarta som är giltig vid tidpunkten för beviljandet av riskfinansieringen i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget, eller erhåller stöd på grundval av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens vilken godkänts av rådet, eller erhåller stöd från Europeiska försvarsfonden i enlighet med förordning (EU) 2021/697 eller inom ramen för unionens rymdprogram i enlighet med förordning (EU) 2021/696 eller från unionsfonder vilka genomförs genom delad förvaltning och omfattas av förordning (EU) 1303/2013, förordning (EU) 2021/1060 eller förordning (EU) 2021/2115. (*40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/696 av den 28 april 2021 om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (EUT L 170, 12.5.2021, s. 69)." (*41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1)." (*42) Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på stöd av mindre betydelse (EUT L 352, 24.12.2013, s. 1)." (*43) Kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, EUT L 352, 24.12.2013, s. 9).”" |
|
(19) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 21a Riskfinansieringsstöd till små och medelstora företag i form av skatteincitament för privata investerare som är fysiska personer 1. Ordningar för riskfinansieringsstöd till förmån för små och medelstora företag i form av skatteincitament för oberoende privata investerare som är fysiska personer vilka direkt eller indirekt förser stödberättigade företag med riskfinansiering ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stödberättigade företag är de företag som uppfyller villkoren i artikel 21.3. Den totala riskfinansieringsinvestering som tillhandahålls enligt artikel 21 och enligt denna artikel för varje stödberättigat företag får inte överstiga det högsta belopp som fastställs i artikel 21.8. 3. I fall där den oberoende privata investeraren tillhandahåller riskfinansiering indirekt genom en finansiell intermediär, ska den stödberättigande investeringen ske i form av förvärv av aktier eller andelar i den finansiella intermediären, som i sin tur ska förse stödberättigade företag med riskfinansieringsinvesteringar i enlighet med artikel 21.5–21.8. Inget skatteincitament får beviljas för tjänster som tillhandahålls av den finansiella intermediären eller dennes förvaltare. 4. I fall där den oberoende privata investeraren förser det stödberättigade företaget med riskfinansiering direkt, ska endast förvärv av nyligen emitterade stamaktier med full risk som emitterats av ett stödberättigat företag utgöra en stödberättigande investering. Dessa aktier ska behållas i minst tre år. Ersättningskapital ska endast täckas på de villkor som anges i artikel 21.7. Vad gäller de olika formerna av skatteincitament, får förluster i samband med avyttring av aktier jämkas mot inkomstskatt. Vad gäller skattelättnader vid aktieutdelning, får all försäljning av aktier som uppfyller villkoren (helt eller delvis) undantas från inkomstskatt. All vinst från försäljning av godkända aktier kan antingen (helt eller delvis) undantas från skatt på kapitalvinst, eller kan skatteskulden för sådan vinst skjutas upp om den återinvesteras i nya godkända aktier inom ett år. 5. Om den oberoende privata investeraren tillhandahåller det stödberättigade företaget riskfinansiering direkt, i syfte att säkerställa ett adekvat deltagande av en sådan oberoende privat investerare, i enlighet med artikel 21.12, får skattelättnaden, som räknas som den ackumulerade maximala skattelättnaden från alla skatteincitament tillsammans, inte överstiga följande högsta tröskelvärden:
Tröskelvärdena för skattelättnad för de direktinvesteringar som avses i första stycket får höjas upp till 65 % enligt led a, upp till 50 % enligt led b och upp till 35 % enligt led c för investeringar som antingen gjorts i stödområden som anges i en godkänd regionalstödskarta som är giltig vid tidpunkten för beviljandet av riskfinansieringen i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget, eller erhåller stöd på grundval av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens vilken godkänts av rådet, eller erhåller stöd från Europeiska försvarsfonden i enlighet med förordning (EU) 2021/697 eller inom ramen för unionens rymdprogram i enlighet med förordning (EU) 2021/696, eller får stöd från unionsmedel som genomförs inom ramen för delad förvaltning och som omfattas av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) 2021/1060 eller förordning (EU) 2021/2115. 6. Om den oberoende privata investeraren tillhandahåller riskfinansiering indirekt genom en finansiell intermediär, och i enlighet med artikel 21.12, får skattelättnaden, som räknas som den ackumulerade maximala skattelättnaden från alla skatteincitament tillsammans, inte överstiga 30 % av den stödberättigande investering som görs av den oberoende privata investeraren i ett stödberättigat företag som avses i artikel 21.3. Detta tröskelvärde för skattelättnad får höjas upp till 50 % för investeringar som antingen gjorts i stödområden som anges i en godkänd regionalstödskarta som är giltig vid tidpunkten för beviljandet av riskfinansieringen i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget, eller erhåller stöd på grundval av medlemsstatens plan för återhämtning och resiliens vilken godkänts av rådet, eller erhåller stöd från Europeiska försvarsfonden i enlighet med förordning (EU) 2021/697 eller inom ramen för unionens rymdprogram i enlighet med förordning (EU) 2021/696, eller får stöd från unionsmedel som genomförs inom ramen för delad förvaltning och som omfattas av förordning (EU) nr 1303/2013, förordning (EU) 2021/1060 eller förordning (EU) 2021/2115.” |
|
(20) |
Artikel 22 ska ändras på följande sätt:
|
|
(21) |
I artikel 23.2 ska andra stycket ersättas med följande: ”Stödåtgärden kan ta formen av skatteincitament till oberoende privata investerare som är fysiska personer med avseende på deras riskfinansieringsinvesteringar som gjorts via en alternativ handelsplattform i företag som är stödberättigade enligt de villkor som anges i artikel 21a.2 och 21a.5.” |
|
(22) |
Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
|
|
(23) |
Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
|
|
(24) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 25e Stöd inom ramen för samfinansiering av projekt som stöds av Europeiska försvarsfonden eller det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet 1. Stöd till att medfinansiera ett forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska försvarsfonden eller det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och som utvärderas, rangordnas och väljs ut i enlighet med reglerna för Europeiska försvarsfonden eller det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel l är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna för det understödda projektet ska vara de som anges som stödberättigande enligt reglerna för Europeiska försvarsfonden eller det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet. 3. Den totala offentliga finansiering som erbjuds får täcka 100 % av de stödberättigande kostnaderna, vilket betyder att de projektkostnader som inte täcks av unionen får täckas av staten. 4. Om den stödnivå som erhålls av stödmottagaren överstiger den högsta tillåtna stödnivå som stödmottagaren skulle ha kunnat uppnå enligt artikel 25.5, 25.6 och 25.7, ska stödmottagaren betala den beviljande myndigheten marknadspris för användningen utan försvarssyfte av de immateriella rättigheter eller prototyper som projektet ger upphov till. Det högsta belopp som ska betalas den beviljande myndigheten för denna användning får under inga omständigheter överstiga skillnaden mellan det stöd som mottagits av stödmottagaren och det högsta stödbelopp som stödmottagaren skulle ha kunnat få med tillämpning av den högsta tillåtna stödnivån för den stödmottagaren enligt artikel 25.5, 25.6 och 25.7.” |
|
(25) |
Artikel 26 ska ändras på följande sätt:
|
|
(26) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 26a Investeringsstöd till testnings- och experimentinfrastruktur 1. Stöd till uppförande eller uppgradering av testnings- och experimentinfrastruktur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Det pris som tas ut för drift eller användning av infrastrukturen ska motsvara ett marknadspris eller återspegla deras kostnader plus en skälig marginal i avsaknad av ett marknadspris. 3. Tillträdet till infrastrukturen ska vara öppet för flera användare och beviljas på ett transparent och icke-diskriminerande sätt. Företag som har finansierat minst 10 % av investeringskostnaderna för infrastrukturen får beviljas förmånstillträde på fördelaktigare villkor. För att undvika överkompensation ska sådant tillträde stå i proportion till företagets bidrag till investeringskostnaderna och dessa villkor ska göras tillgängliga för allmänheten. 4. De stödberättigande kostnaderna ska utgöras av kostnaderna för investeringar i immateriella och materiella tillgångar. 5. Stödnivån får inte överstiga 25 % av de stödberättigande kostnaderna. 6. Stödnivån får höjas till en högsta stödnivå på 40 %, 50 % respektive 60 % av de stödberättigande investeringskostnaderna för stora, medelstora respektive små företag enligt följande:
|
|
(27) |
Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
|
|
(28) |
Artikel 28 ska ändras på följande sätt:
|
|
(29) |
Artikel 36 ska ändras på följande sätt:
|
|
(30) |
Artikel 36a ska ersättas med följande: ”Artikel 36a Investeringsstöd till laddnings- eller tankningsinfrastruktur 1. Investeringsstöd för laddnings- eller tankningsinfrastruktur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Denna artikel omfatta endast stöd som beviljas för infrastruktur för laddning eller tankning vilken levererar el eller vätgas till fordon, mobil terminalutrustning eller mobil marktjänstutrustning. För understödd tankningsinfrastruktur som levererar vätgas ska medlemsstaten från stödmottagaren erhålla ett åtagande om att tankningsinfrastrukturen senast 31 december 2035 endast kommer att leverera förnybar vätgas. Denna artikel är inte tillämplig på stöd till investeringar i infrastruktur för laddning och tankning i hamnar. 3. De stödberättigande kostnaderna ska vara kostnaderna för uppförande, installation, uppgradering eller utbyggnad av laddnings- eller tankningsinfrastruktur. Det kan röra sig om kostnader för själva laddnings- eller tankningsinfrastrukturen och därmed sammanhängande teknisk utrustning, installation av eller uppgradering till elektriska eller andra komponenter, inbegripet elkablar och krafttransformatorer, som krävs för anslutning av laddnings- eller tankningsinfrastrukturen till elnätet eller till en lokal enhet för produktion eller lagring av el eller vätgas samt utrustning, anläggningsarbeten, mark- eller väganpassningar, installationskostnader och kostnader för att inhämta relevanta tillstånd. De stödberättigande kostnaderna får också täcka investeringskostnaderna för produktion av förnybar el eller förnybar vätgas på plats eller investeringskostnaderna för lagringsenheter för lagring av förnybar el eller vätgas. Den nominella produktionskapaciteten i den lokala anläggningen för produktion av förnybar el eller förnybar vätgas får inte överstiga den maximala märkeffekten eller kapaciteten hos den laddnings- eller tankningsinfrastruktur som anläggningen är ansluten till. 4. Stöd enligt denna artikel ska beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som uppfyller samtliga följande villkor utöver dem som anges i artikel 2.38:
5. Om stödet beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande förenligt med villkoren i punkt 4, får stödnivån uppgå till så mycket som 100 % av de stödberättigande kostnaderna. 6. Genom undantag från punkt 4 får stöd beviljas i avsaknad av ett konkurrensutsatt anbudsförfarande när stödet beviljas på grundval av en stödordning. I detta fall får stödnivån inte överstiga 20 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för medelstora företag och med 30 procentenheter för små företag. Stödnivån får också höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som anges på en godkänd regionalstödskarta som är i kraft vid tidpunkten för tillhandahållandet av stödet enligt artikel 107.3 a i fördraget, eller med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som anges i en godkänd regionalstödskarta som är i kraft vid den tidpunkt då stödet tillhandahålls med tillämpning av artikel 107.3 c i fördraget. 7. Det stöd som beviljas ett enskilt företag får inte överstiga 40 % av den totala budgeten för den berörda stödordningen. 8. Om laddnings- eller tankningsinfrastrukturen är öppen för tillträde för andra användare än stödmottagaren eller stödmottagarna ska stöd endast beviljas för uppförande, installation, uppgradering eller utvidgning av laddnings- eller tankningsinfrastruktur som är tillgänglig för allmänheten och som ger icke-diskriminerande tillträde för användare, inbegripet när det gäller tariffer, autentisering och betalningsmetoder samt andra användarvillkor. De avgifter som tas ut av andra användare än stödmottagaren eller stödmottagarna för användning av laddnings- eller tankningsinfrastruktur ska motsvara marknadspriserna. 9. Ansvariga för laddnings- eller tankningsinfrastruktur som erbjuder eller tillåter avtalsbaserade betalningar på sin infrastruktur får inte diskriminera mellan leverantörer av mobilitetstjänster, till exempel genom att tillämpa förmånliga tillträdesvillkor eller genom prisdifferentiering utan objektiv motivering. 10. Behovet av stöd till investeringar i laddnings- eller tankningsinfrastruktur i samma kategori som den som får stöd (t.ex. för laddningsinfrastruktur: normal eller hög effekt) ska fastställas genom ett på förhand öppet offentligt samråd eller en oberoende marknadsundersökning som inte är äldre än ett år när stödåtgärden träder i kraft. Det ska särskilt fastställas att ingen sådan investering sannolikt kommer att äga rum på affärsmässiga villkor inom tre år efter det att stödåtgärden träder i kraft. Skyldigheten att på förhand genomföra ett öppet offentligt samråd eller en oberoende marknadsundersökning enligt första stycket ska inte tillämpas på stöd till uppförande, installation, uppgradering eller utvidgning av laddnings- eller tankningsinfrastruktur som inte är tillgänglig för allmänheten. 11. Genom undantag från punkt 10 ska det antas att stöd till laddnings- eller tankningsinfrastruktur för vägfordon är nödvändigt, om fordon som drivs uteslutande med el (för laddningsinfrastruktur) respektive fordon som åtminstone delvis drivs med vätgas (för tankningsinfrastruktur) utgör mindre än 3 % av det totala antalet fordon i samma kategori som är registrerade i den berörda medlemsstaten. Vid tillämpningen av denna punkt ska personbilar och lätta nyttofordon anses tillhöra samma fordonskategori. 12. Varje koncession eller annat uppdrag till en tredje part att driva den understödda laddnings- eller tankningsinfrastrukturen ska tilldelas på ett konkurrensutsatt, transparent och icke-diskriminerande sätt, med hänsyn tagen till tillämpliga upphandlingsregler. 13. Om stöd beviljas till utbyggnad av ny laddningsinfrastruktur som möjliggör överföring av el med en högsta uteffekt som understiger eller motsvarar 22 kW måste infrastrukturen kunna stödja smarta laddningsfunktioner.” |
|
(31) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 36b Investeringsstöd till förvärv av rena fordon eller utsläppsfria fordon och för efterhandsanpassning av fordon 1. Investeringsstöd för förvärv av rena fordon eller utsläppsfria fordon för transport på väg, järnväg, inre vattenvägar och för sjötransport samt för efterhandsanpassning av fordon som inte är luftfartyg för att de ska kunna klassificeras som rena fordon eller som utsläppsfria fordon ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd ska beviljas för inköp eller leasing under en period av minst tolv månader av rena fordon, som åtminstone delvis drivs med el eller vätgas, eller utsläppsfria fordon och för efterhandsanpassning av fordon som gör det möjligt att klassificera dem som rena fordon eller utsläppsfria fordon. 3. De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:
4. Stöd enligt denna artikel ska beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som uppfyller samtliga följande villkor utöver dem som anges i artikel 2.38:
5. Om stödet beviljas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande förenligt med villkoren i punkt 4, får stödnivån inte överstiga:
6. Genom undantag från punkt 4 får stöd beviljas utanför ett konkurrensutsatt anbudsförfarande när stödet beviljas på grundval av en stödordning. I dessa fall får stödnivån inte överstiga 20 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får höjas med 10 procentenheter för utsläppsfria fordon och med 20 procentenheter för medelstora företag eller med 30 procentenheter för små företag. 7. Genom undantag från punkt 4 får stöd också beviljas utanför ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, om stödet beviljas företag som har tilldelats ett avtal om allmän trafik för tillhandahållande av kollektivtrafik på land, järnväg eller vatten efter ett öppet, transparent och icke-diskriminerande anbudsförfarande enbart i samband med förvärvet av rena eller utsläppsfria fordon som används för tillhandahållande av kollektivtrafik som omfattas av avtalet om allmän trafik. I detta fall får stödnivån inte överstiga 40 % av den stödberättigande kostnaden. Stödnivån får höjas med 10 procentenheter för utsläppsfria fordon.” |
|
(32) |
Artikel 37 ska utgå. |
|
(33) |
Artikel 38 ska ändras på följande sätt:
|
|
(34) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 38a Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder i byggnader 1. Investeringsstöd som ger företag möjlighet att uppnå energieffektivitet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd får inte beviljas enligt denna artikel för investeringar som görs för att uppfylla unionsnormer som har antagits och trätt i kraft. 3. Stöd får beviljas enligt denna artikel för investeringar som görs för att uppfylla unionsnormer som har antagits men ännu inte trätt i kraft.” Om de tillämpliga unionsnormerna är minimistandarder för energiprestanda, måste stödet beviljas innan normerna blir obligatoriska för det berörda företaget. I så fall måste medlemsstaten se till att stödmottagarna tillhandahåller en utförlig renoveringsplan och en tidsplan som visar att den renovering som beviljats stöd åtminstone säkerställer förenlighet med miniminormerna för energiprestanda. Om de relevanta unionsnormerna skiljer sig från minimistandarder för energiprestanda, måste investeringen genomföras och slutföras minst 18 månader innan unionsnormen träder i kraft. 4. Denna artikel är inte tillämplig på stöd för kraftvärme och stöd för fjärrvärme och/eller fjärrkyla. 5. De stödberättigande kostnaderna ska vara de totala investeringskostnaderna. De kostnader som inte har något direkt samband med uppnåendet av en högre energieffektivitet i byggnaden är inte stödberättigande. 6. Stödet ska leda till en förbättring av byggnadens energiprestanda mätt i primärenergi med minst i) 20 % jämfört med situationen före investeringen när det gäller renovering av befintliga byggnader, eller ii) 10 % jämfört med situationen före investeringen när det gäller renoveringsåtgärder som avser installation eller ersättning av endast en typ av byggnadselement enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2010/31/EU och sådana riktade renoveringsåtgärder inte utgör mer än 30 % av den del av stödordningens budget som är avsedd för energieffektivitetsåtgärder, eller iii) 10 % jämfört med den gräns som fastställts för nära-nollenergibyggnadskraven i nationella åtgärder som införlivar direktiv 2010/31/EU i fråga om nya byggnader. Det ursprungliga primärenergibehovet och den uppskattade förbättringen ska fastställas med hänvisning till ett energicertifikat enligt definitionen i artikel 2.12 i direktiv 2010/31/EU. 7. Det stöd som beviljas för att förbättra byggnadens energieffektivitet kombineras med stöd för något eller samtliga av följande:
Vid sådana kombinerade arbeten som avses i leden a–f ska hela investeringskostnaden för anläggningarna och utrustningen av olika slag utgöra de stödberättigande kostnaderna. De kostnader som inte har ett direkt samband med uppnåendet av en högre energi- eller miljöprestanda ska inte vara stödberättigande. 8. Stödet får beviljas antingen till byggnadens ägare eller till hyresgästerna, beroende på vem som beställer energieffektivitetsåtgärden. 9. Stöd får också beviljas för förbättring av energieffektiviteten hos värme- eller kylutrustningen inne i byggnaden. 10. Stöd för installation av energiutrustning som eldas med fossila bränslen, inbegripet naturgas, ska enligt denna artikel inte undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. 11. Stödnivån får inte överstiga 30 % av de stödberättigande kostnaderna. 12. Genom undantag från punkt 11 får stödnivån inte överstiga 25 %, om investeringen består av installation eller ersättning av endast en typ av byggnadselement enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2010/31/EU. 13. Genom undantag från punkterna 11 och 12 får stödnivån, om stöd för investeringar i byggnader som görs för att uppfylla minimistandarder för energiprestanda som uppfyller unionsnormer beviljas tidigare än 18 månader innan unionsnormerna träder i kraft, inte överstiga 15 % av de stödberättigande kostnaderna om investeringen består av installation eller ersättning av endast en typ av byggnadselement enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv 2010/31/EU och 20 % i övriga fall. 14. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till små och medelstora företag. 15. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a i fördraget och med 5 procentenheter för investeringar i stödområden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 c i fördraget. 16. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för stöd som beviljas för att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnader, om stödet omfattar en förbättringar av energiprestandan i den mätta byggnaden i primärenergi med minst 40 % jämfört med situationen före investeringen. Denna höjning av stödnivån är inte tillämplig om investeringen inte förbättrar byggnadens energiprestanda utöver den nivå som föreskrivs i minimistandarder för energiprestanda som räknas som unionsnormer som träder i kraft tidigare än 18 månader från den tidpunkt då investeringen genomförs och slutförs.” |
|
(35) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 38b Stöd till främjande av avtal om energiprestanda 1. Stöd för att främja avtal om energiprestanda ska anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd får beviljas enligt denna artikel för att främja avtal om energiprestanda i den mening som avses i artikel 2.27 i direktiv 2012/27/EU. 3. Små och medelstora företag samt små midcap-bolag är berättigade till stöd enligt denna artikel om de tillhandahåller åtgärder för förbättrad energiprestanda och om de är de slutliga stödmottagarna. 4. Stödet ska ges i form av ett prioriterat lån eller en garanti till den som vidtar åtgärderna för förbättrad energieffektivitet enligt ett avtal om energiprestanda, eller bestå av en finansiell produkt som syftar till att finansiera leverantören (t.ex. factoring eller exportfinansiering i form av så kallad forfaiting). 5. Löptiden för lånet eller garantin till leverantören av åtgärder för ökad energieffektivitet ska inte överskrida 10 år. 6. Om stödet ges i form av ett prioriterat lån ska de kommersiella leverantörernas saminvestering av skuldfinansieringen inte vara lägre än 30 % av värdet av den underliggande portföljen med avtal om energiprestanda, och återbetalningen från leverantören av åtgärder för förbättrad energieffektivitet ska vara minst lika stor som lånets nominella belopp. 7. Om stödet ges i form av en garanti ska garantin inte överstiga 80 % av det underliggande lånets kapitalbelopp och förlusterna ska bäras proportionellt och enligt samma villkor av kreditinstitutet och staten. Det garanterade beloppet ska minska proportionellt och på ett sådant sätt att garantin aldrig täcker mer än 80 % av det utestående lånet. 8. Det nominella beloppet för den totala utestående finansiering som tillhandahålls per stödmottagare ska inte överstiga 30 miljoner euro.” |
|
(36) |
Artikel 39 ska ändras på följande sätt:
|
|
(37) |
Artikel 40 ska utgå. |
|
(38) |
Artikel 41 ska ändras på följande sätt:
|
|
(39) |
Artikel 42 ska ändras på följande sätt:
|
|
(40) |
Artikel 43 ska ändras på följande sätt:
|
|
(41) |
Artikel 44 ska ersättas med följande: ”Artikel 44 Stöd i form av skattenedsättning i enlighet med direktiv 2003/96/EG 1. Stödordningar i form av skattenedsättning som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Mottagarna av skattenedsättningen ska väljas ut på grundval av öppna och objektiva kriterier. 3. Mottagarna av skattenedsättningen ska betala minst den minimiskattenivå som anges i bilaga I till direktiv 2003/96/EG, med undantag för nedsättningar som
4. Stödordningar i form av skattenedsättning får grunda sig på en nedsättning av den tillämpliga skattesatsen eller på betalning av ett fast ersättningsbelopp eller på en kombination av dessa två metoder. 5. Skattenedsättningar beviljade på grundval av artikel 16.1 i rådets direktiv 2003/96/EG ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget endast i den mån som de understödda bränslena uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i direktiv (EU) 2018/2001 och dess genomförandeakter eller delegerade akter samt kommer från de råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX till det direktivet.” |
|
(42) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 44a Stöd i form av nedsättning av miljöskatter eller skatteliknande avgifter 1. Stödordningar i form av nedsättning av miljöskatter eller skatteliknande avgifter ska anses vara förenliga med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningskravet i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. Denna artikel ska inte tillämpas på nedsättningar av skatter eller avgifter på energiprodukter och elektricitet enligt definitionen i artikel 2 i direktiv 2003/96/EG. 2. Stöd i form av nedsättning av miljöskatter eller skatteliknande avgifter ska anses vara förenligt endast om nedsättningen gör det möjligt att uppnå en högre miljöskyddsnivå genom att i tillämpningsområdet för miljöskatten eller miljöavgiften inkludera företag som inte skulle kunna bedriva sin ekonomiska verksamhet utan nedsättningen. 3. Endast de företag som inte skulle kunna bedriva sin ekonomiska verksamhet utan nedsättningen är berättigade till stöd. Vid tillämpningen av denna artikel anses detta vara fallet för företag vars produktionskostnader skulle öka avsevärt på grund av miljöskatten eller den skatteliknande avgiften utan nedsättningen och som inte kan föra över denna ökning på kunderna. Ökningen av produktionskostnaderna ska beräknas som en andel av bruttoförädlingsvärdet för varje sektor eller kategori av stödmottagare. 4. Stödmottagarna ska väljas ut på grundval av öppna, icke-diskriminerande och objektiva kriterier. Stödet ska beviljas på samma sätt till alla stödberättigade företag som verkar i samma näringsverksamhetssektor och som befinner sig i samma eller en liknande faktisk situation med avseende på stödåtgärdens mål. 5. Bruttobidragsekvivalenten för stödet får inte överstiga 80 % av den nominella skattesatsen för skatten eller avgiften. 6. Stödordningar i form av nedsättning av miljöskatter eller skatteliknande avgifter får grunda sig på en nedsättning av den tillämpliga skattesatsen eller på betalning av ett fast ersättningsbelopp eller på en kombination av dessa två metoder.” |
|
(43) |
Artiklarna 45 och 46 ska ersättas med följande: ”Artikel 45 Investeringsstöd till sanering av miljöskador, återupprättande av livsmiljöer och ekosystem, skyddande eller återställande av biologisk mångfald och genomförande av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar 1. Investeringsstöd till sanering av miljöskador, återupprättande av livsmiljöer och ekosystem, skyddande eller återställande av biologisk mångfald eller genomförande av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd i den här artikeln får beviljas för följande verksamheter:
3. Denna artikel är inte tillämplig på stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer, såsom jordbävningar, laviner, jordskred, översvämningar, tornador, orkaner, vulkanutbrott och naturligt uppkomna skogsbränder. 4. Denna artikel är inte heller tillämplig på stöd till sanering eller återupprättande efter nedläggning av kraftverk och gruvdrift eller utvinning. 5. Utan att det påverkar Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG (*46) eller andra relevanta unionsregler om ansvar för miljöskador, ska den enhet eller det företag som konstaterats bära ansvaret för miljöskadan enligt tillämplig lagstiftning i varje medlemsstat finansiera de arbeten som är nödvändiga för att förebygga och korrigera miljöförstöring och kontaminering i enlighet med principen att förorenaren betalar, och inget stöd ska beviljas för de arbeten som enheten eller företaget enligt lag skulle vara skyldigt att utföra. Medlemsstaten ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet rättsliga åtgärder, för att identifiera den enhet eller det företag som bär ansvaret för miljöskadan och se till att enheten eller företaget bär de relevanta kostnaderna. Om den enhet eller det företag som har ansvaret enligt tillämplig lag inte kan identifieras eller tvingas bära kostnaderna för att sanera den miljöskada det har orsakat, särskilt på grund av att det ansvariga företaget har upphört att i rättslig mening existera och inget annat företag kan betraktas som dess rättsliga eller ekonomiska efterträdare, eller om det inte finns tillräcklig ekonomisk säkerhet för att täcka saneringskostnaderna, får stöd beviljas för att stödja arbetet med saneringen eller återupprättandet. Stöd får inte beviljas för genomförande av de kompensationsåtgärder som avses i artikel 6.4 i rådets direktiv 92/43/EEG (*47). Stöd får beviljas enligt denna artikel för att täcka de extra kostnader som är nödvändiga för att öka åtgärdernas omfattning eller ambitionsnivå, utöver de rättsliga skyldigheterna enligt artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG. 6. För investeringar i sanering av miljöskador eller återupprättande av livsmiljöer och ekosystem ska de stödberättigande kostnaderna vara de kostnader som uppstått för arbetena för sanering eller återupprättande, minus ökningen av markens eller egendomens värde. 7. Utvärderingar av markens eller fastighetens värdestegring till följd av saneringen eller återupprättandet ska göras av en oberoende kvalificerad expert. 8. För investeringar i skyddande eller återställande av biologisk mångfald och i genomförandet av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar ska de stödberättigande kostnaderna vara de totala kostnaderna för de arbeten som bidrar till skyddandet eller återställandet av den biologiska mångfalden eller som leder till genomförandet av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar. 9. Stödnivån får inte överstiga följande:
10. Stödnivån för investeringar för skyddande eller återställande av biologisk mångfald och i genomförande av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringar får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag. Artikel 46 Investeringsstöd till energieffektiva system för fjärrvärme och/eller fjärrkyla 1. Investeringsstöd för uppförande, utbyggnad eller uppgradering av energieffektiva system för fjärrvärme och/eller fjärrkyla, som inbegriper uppförande, utbyggnad eller uppgradering av anläggningar för generering av värme eller kyla och/eller termiska lagringslösningar och/eller distributionsnätet ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd ska endast beviljas för uppförande, utökning eller uppgradering av system för fjärrvärme och/eller fjärrkyla som är eller ska bli energieffektiva enligt definitionen i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU. Om systemet ändå inte blir helt energieffektivt till följd av de arbeten på distributionsnätet som får stöd, ska de ytterligare uppgraderingar som krävs för att uppfylla villkoren för att omfattas av definitionen av energieffektiv fjärrvärme och/eller fjärrkyla, för produktionsanläggningar för värme och/eller kyla som är föremål för stödet, inledas inom tre år från det att de arbeten på distributionsnätet som får stöd inleds. 3. Stöd får beviljas för energiproduktion grundad på förnybara energikällor, inbegripet värmepumpar, som uppfyller kraven i bilaga VII till direktiv (EU) 2018/2001, spillvärme eller högeffektiv kraftvärme samt termiska lagringslösningar. Stöd till avfallsbaserad energiproduktion grundad antingen på avfall som uppfyller definitionen av förnybara energikällor eller på avfall som används för bränsleanläggningar som uppfyller definitionen av högeffektiv kraftvärme. Avfall som används som insatsbränsle får inte kringgå principen om avfallshierarki enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2008/98/EG. 4. Stöd får inte beviljas för uppförande eller uppgradering av fossilbränslebaserade produktionsanläggningar, med undantag för naturgas. Stöd till uppförande eller uppgradering av anläggningar som producerar naturgas får beviljas endast om det säkerställs att klimatmålen för 2030 och 2050 uppfylls i enlighet med bilaga 1 avsnitt 4.30 i delegerad förordning (EU) 2021/2139. 5. Stöd för uppgradering av lagrings- och distributionsnät vilka överför värme och kyla som genereras med fossila bränslen får endast beviljas om samtliga följande villkor är uppfyllda:
6. De stödberättigande kostnaderna ska vara investeringskostnaderna för uppförande eller uppgradering av ett energieffektivt system för fjärrvärme och/eller fjärrkyla. 7. Stödnivån får inte överstiga 30 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för stöd till små företag och med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag. 8. Stödnivån får höjas med 15 procentenheter för investeringar som endast använder förnybara energikällor, spillvärme eller en kombination av båda, däribland förnybar kraftvärme. 9. Som ett alternativ till punkt 7 får stödnivån uppgå till 100 % av finansieringsunderskottet. Stödet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att genomföra det understödda projektet eller den understödda verksamheten. Detta villkor är uppfyllt om stödet motsvarar finansieringsunderskottet enligt definitionen i artikel 2.118. En ingående bedömning av nettomerkostnaden krävs inte om stödbeloppen fastställs genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, eftersom det senare ger en tillförlitlig uppskattning av det minsta stöd som begärs av de potentiella stödmottagarna. (*46) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EGT L 143, 30.4.2004, s. 56)." (*47) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).”" |
|
(44) |
Artikel 47 ska ändras på följande sätt:
|
|
(45) |
Artiklarna 48 och 49 ska ersättas med följande: ”Artikel 48 Investeringsstöd till energiinfrastruktur 1. Investeringsstöd för uppförande eller uppgradering av energiinfrastruktur ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Stöd till energiinfrastruktur som helt eller delvis är undantagen från tredjepartstillträde eller avgiftsreglering i enlighet med lagstiftningen om den inre marknaden för energi ska inte undantas enligt denna artikel från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget. 3. Stöd för investeringar i projekt för lagring av el och gas ska inte undantas från anmälningsskyldigheten enligt denna artikel. 4. Stöd till gasinfrastruktur ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget endast om infrastrukturen i fråga är avsedd för användning för vätgas och/eller förnybara gaser, eller används för transport av mer än 50 % vätgas och förnybara gaser. 5. De stödberättigande kostnaderna ska vara de totala investeringskostnaderna. 6. Stödnivån får uppgå till 100 % av finansieringsunderskottet. Stödet ska begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att genomföra det understödda projektet eller den understödda verksamheten. Detta villkor är uppfyllt om stödet motsvarar finansieringsunderskottet enligt definitionen i artikel 2.118. En ingående bedömning av nettomerkostnaden krävs inte om stödbeloppen fastställs genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande, eftersom det ger en tillförlitlig uppskattning av det minsta stöd som begärs av de potentiella stödmottagarna. Artikel 49 Stöd till studier och konsulttjänster i miljöskydds- och energifrågor 1. Stöd för studier eller konsulttjänster, inklusive energibesiktningar, som har ett direkt samband med investeringar som är stödberättigande enligt detta avsnitt ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Om hela studien eller konsulttjänsten avser investeringar som berättigar till stöd enligt detta avsnitt ska de stödberättigande kostnaderna vara kostnaderna för studien eller konsulttjänsten. Om endast en del av studien eller konsulttjänsten avser investeringar som berättigar till stöd enligt detta avsnitt ska de stödberättigande kostnaderna vara kostnaderna för den del av studien eller konsulttjänsten som avser dessa investeringar. 2a. Stöd ska beviljas oavsett om resultaten av studien eller konsulttjänsten följs av en investering som berättigar till stöd enligt detta avsnitt. 3. Stödnivån får inte överstiga 60 % av de stödberättigande kostnaderna. 4. Stödnivån får höjas med 20 procentenheter för studier eller konsulttjänster som genomförs för små företags räkning och med 10 procentenheter för studier eller konsulttjänster som genomförs för medelstora företags räkning. 5. Stöd får inte beviljas för energibesiktningar som genomförs för att uppfylla kraven i direktiv 2012/27/EU, om inte energibesiktningen genomförs vid sidan om den obligatoriska energibesiktning som föreskrivs i det direktivet.” |
|
(46) |
Artiklarna 52 och 52 a ska ersättas med följande: ”Artikel 52 Stöd till fasta bredbandsnät 1. Stöd till utbyggnad av fasta bredbandsnät ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna ska vara alla kostnader för uppförande, förvaltning och drift av ett fast bredbandsnät. Det högsta stödbeloppet för ett projekt ska fastställas på grundval av ett konkurrensutsatt urvalsförfarande i enlighet med punkt 6 a. Om en investering görs i enlighet med punkt 6 b utan ett konkurrensutsatt urvalsförfarande får stödbeloppet inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och det normala rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga prognoser och verifieras i efterhand genom en återvinningsmekanism. För att det ska vara fråga om en rimlig prognos av åtgärden krävs det att hänsyn tas till alla kostnader och intäkter som förväntas uppstå under investeringens ekonomiska livslängd. 3. Följande alternativa typer av investeringar är stödberättigande:
4. Områden där det finns minst ett nät som kan uppgraderas till att tillhandahålla en nedladdningshastighet på minst 1 Gps underhöghastighetsförhållanden är inte berättigade till ingripanden enligt leden a och b i punkt 3. Ett nät anses vara uppgraderat för att tillhandahålla en nedladdningshastighet på minst 1 Gbit/s under högtrafikförhållanden, om det kan tillhandahålla denna hastighet med en marginell investering, såsom en uppgradering av aktiv utrustning, utan betydande investeringar i passiv infrastruktur. 5. Den kartläggning och det offentliga samråd som avses i punkt 3 ska uppfylla följande kumulativa villkor:
6. Ingripandet ska medföra en betydande förbättring (step change) jämfört med befintliga nät eller nät för vilka det finns en trovärdig plan för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten, såsom de identifierats genom den kartläggning och det offentliga samråd som genomförts i enlighet med punkt 5. Nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad ska endast beaktas vid bedömningen av huruvida det är fråga om en betydande förbättring om de inte i sig skulle ge liknande prestanda som det planerade offentligt finansierade nätet inom målområdena inom den relevanta tidshorisonten. En betydande förbättring äger rum om den subventionerade åtgärden leder till en betydande ny investering i bredbandsnätet och det subventionerade nätet skapar betydande ny kapacitet på marknaden när det gäller tillgången till bredbandstjänster samt tjänsternas kapacitet, hastighet och konkurrens, jämfört med de befintliga näten eller de nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. Över 70 % av de investeringar som omfattas av ingripande ska avse bredbandsinfrastruktur. I alla händelser ska ett stödberättigande ingripande , som framgår av punkt 3, leda till åtminstone följande förbättringar:
7. Stödet ska beviljas enligt följande:
8. Det subventionerade nätet ska erbjuda tillträde i grossistledet enligt definitionen i artikel 2.139 på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Undantagsvis får ingripanden som enligt punkt 3 a är stödberättigande erbjuda virtuellt tillträde i stället för fysiskt tillträde, om produkten för virtuellt tillträde på förhand godkänts av den nationella tillsynsmyndigheten eller annan behörig myndighet. Aktivt tillträde i grossistledet ska beviljas under minst tio år från idrifttagandet av nätet, och grossisttillträdet till den fysiska bredbandsinfrastrukturen ska beviljas för de berörda elementens hela livslängd. Virtuellt tillträde ska beviljas för en tidsperiod som är lika lång som livslängden för den infrastruktur som det virtuella tillträdet ersätter. Samma tillträdesvillkor ska gälla hela nätet, även de delar av nätet där befintlig infrastruktur har använts. Skyldigheterna till öppet tillträde ska verkställas oberoende av eventuella ändringar som gäller ägandet, ledningen eller driften av nätet. Minst tre sökande ska ges tillträde till nätet och minst 50 % av kapaciteten ska vara tillgänglig för dessa. Tillträde i grossistledet ska också beviljas i sådana delar av nätet som inte har finansierats av staten eller som eventuellt inte har byggts ut av stödmottagaren, t.ex. genom att bevilja tillträde till aktiv utrustning även om endast bredbandsinfrastruktur finansieras, så att tillträdet i grossistledet effektiviseras och de som ansöker om tillträde kan tillhandahålla tjänster 9. Priset för tillträde i grossistledet ska grunda sig på ett av följande riktmärken och prissättningsprinciper:
Utan att det påverkar den nationella regleringsmyndighetens befogenheter enligt gällande regelverk ska den nationella regleringsmyndigheten rådfrågas om villkoren för tillträde, inbegripet om priser, och om tvister som rör tillämpningen av denna artikel. 10. Medlemsstaterna ska införa en mekanism för övervakning och återvinning, om det stödbelopp som beviljats för projektet överstiger 10 miljoner euro. 11. För att säkerställa att stödet förblir proportionellt och inte leder till överkompensation eller korssubventionering av verksamhet som inte får stöd, ska stödmottagaren se till att de medel som används för att bygga ut och driva det offentligt finansierade nätet hålls åtskilda från andra medel som står till stödmottagarens förfogande. Artikel 52a Stöd till mobilnät för 4G och 5G 1. Stöd till utbyggnad av 4G och 5G-mobilnät ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna ska vara alla kostnader för uppförande, förvaltning och drift av passiva och aktiva komponenter i ett mobilnät. Det högsta stödbeloppet för ett projekt ska fastställas på grundval av ett konkurrensutsatt urvalsförfarande i enlighet med punkt 7 a. Om en investering görs i enlighet med punkt 7 b utan ett konkurrensutsatt urvalsförfarande får stödbeloppet inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och normala rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga prognoser och verifieras i efterhand genom en återvinningsmekanism. För att det ska vara fråga om en rimlig prognos av åtgärden krävs det att hänsyn tas till alla kostnader och intäkter som förväntas uppstå under investeringens ekonomiska livslängd. 3. Utbyggnaden av mobila 5G-nätverk ska göras i områden där det inte finns några mobilnät för 4G och 5G eller för vilka det inte finns någon trovärdig plan för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. Utbyggnaden av mobila 4G-nätverk ska göras i områden där det inte redan finns några mobilnät för 3G, 4G eller 5G eller för vilka det inte finns någon trovärdig plan för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. Dessa krav ska verifieras genom kartläggning och offentligt samråd i enlighet med punkt 4. 4. Den kartläggning och det offentliga samråd som avses i punkt 3 ska uppfylla följande kumulativa villkor:
5. Den understödda infrastrukturen ska inte beaktas med avseende på uppfyllandet av täckningskraven som mobilnätsoperatörerna måste uppfylla enligt de villkor som gäller för deras rätt att använda 4G- och 5G-spektrum. 6. Ingripandet ska medföra en betydande förbättring (step change) jämfört med befintliga mobilnät eller mobilnät för vilka det finns en trovärdig plan för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten, såsom de identifierats genom den kartläggning och det offentliga samråd som genomförts i enlighet med punkt 4. Nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad ska endast beaktas vid bedömningen av huruvida det är fråga om en betydande förbättring om de inte i sig skulle ge liknande prestanda som det planerade offentligt finansierade nätet inom målområdena inom den relevanta tidshorisonten. En betydande förbättring äger rum om den subventionerade åtgärden leder till en betydande ny investering i mobilnätet och det subventionerade nätet skapar betydande ny kapacitet på marknaden när det gäller tillgången till mobila tjänster samt tjänsternas kapacitet, hastighet och konkurrens, jämfört med de befintliga näten eller de nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. Över 50 % av de investeringar som omfattas av ingripandet ska avse bredbandsinfrastruktur. 7. Stödet ska beviljas enligt följande:
8. Driften av det subventionerade nätet ska erbjuda tillträde i grossistledet enligt definitionen i artikel 2.139 på rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Aktivt tillträde i grossistledet ska beviljas under minst tio år från idrifttagandet av nätet, och tillträde i grossistledet till bredbandsinfrastrukturen ska beviljas för de berörda elementens hela livslängd. Samma tillträdesvillkor ska gälla hela nätet, även de delar av nätet där befintlig infrastruktur har använts. Skyldigheterna till öppet tillträde ska verkställas oberoende av eventuella ändringar som gäller ägandet, ledningen eller driften av nätet. Tillträde i grossistledet ska också beviljas i sådana delar av nätet som inte har finansierats av staten eller som eventuellt inte har byggts ut av stödmottagaren, t.ex. genom att bevilja tillträde till aktiv utrustning även om endast bredbandsinfrastruktur finansieras, så att tillträdet i grossistledet effektiviseras och de som ansöker om tillträde kan tillhandahålla tjänster 9. Priset för tillträde i grossistledet ska grunda sig på något av följande riktmärken eller prissättningsprinciper:
Utan att det påverkar den nationella regleringsmyndighetens befogenheter enligt gällande regelverk ska den nationella regleringsmyndigheten rådfrågas om villkoren för tillträdesprodukter i grossistledet, inbegripet om priser, och om tvister som rör tillämpningen av denna artikel. 10. Medlemsstaterna ska införa en mekanism för övervakning och återvinning, om det stödbelopp som beviljats för projektet överstiger 10 miljoner euro. 11. Användning av det offentligt finansierade mobila 4G- eller 5G-nätet för att tillhandahålla fasta trådlösa accesstjänster ska endast tillåtas i områden där det inte finns något nät som ger nedladdningshastigheter på minst 100 Mbit/s under befintliga högtrafikförhållanden eller någon trovärdig plan för utbyggnad av ett sådant nät inom den relevanta tidshorisonten, om följande kumulativa villkor är uppfyllda:
12. Stödmottagaren ska se till att de medel som används för att bygga ut och driva nätet hålls åtskilda från andra medel som står till stödmottagarens förfogande, så att det säkerställs att stödet förblir proportionellt och inte leder till överkompensation eller korssubventionering av verksamhet som inte får stöd.” |
|
(47) |
Artikel 52c ska ersättas med följande: ”Artikel 52c Konnektivitetsvouchrar 1. Stöd i form av ett system med konnektivitetsvouchrar för konsumenter i syfte att underlätta distansarbete, distansutbildning och utbildningstjänster eller för små och medelstora företag ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. Varaktigheten för ett vouchersystem får inte överstiga tre år. Vouchrarnas får inte vara giltiga för slutanvändarna i mer än två år. 3. Följande kategorier av vouchrar ska vara stödberättigande:
4. Vouchrarna får täcka högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Stödberättigande kostnader är månadsavgiften, de fasta installationskostnaderna och den terminalutrustning som slutanvändarna behöver för att kunna använda bredbandstjänsterna med de hastigheter som anges i punkt 3. Kostnader för intern kabeldragning och viss begränsad utbyggnad i slutanvändarens privata egendom eller i en offentlig egendom i närheten av slutanvändarens privata egendom kan också vara stödberättigande, i den mån de är nödvändiga och kompletterar tillhandahållandet av tjänsten. Myndigheterna ska betala ut vouchern direkt till slutanvändarna eller direkt till den tjänsteleverantör som valts av slutanvändarna. 5. Vouchrar ska inte tillhandahållas för områden där det inte finns något nät som tillhandahåller de stödberättigande tjänster som anges i punkt 3. Medlemsstaterna måste genomföra ett offentligt samråd genom att offentliggöra programmets huvuddrag och förteckningen över geografiska målområden på en öppen webbplats på regional och nationell nivå. Vid det offentliga samrådet ska berörda parter uppmanas att lämna synpunkter på utkastet till åtgärd och underbyggd information om sina befintliga nät som på ett tillförlitligt sätt kan tillhandahålla den hastighet som anges i punkt 3. Det offentliga samrådet ska vara minst 30 dagar. 6. Vouchrar ska vara teknikneutrala. Systemen ska säkerställa lika behandling av alla tänkbara tjänsteleverantörer och ge slutanvändarna största möjliga urval av leverantörer, oavsett vilken teknik som används. För detta ändamål måste medlemsstaten upprätta ett onlineregister över alla berättigade tjänsteleverantörer eller tillämpa en likvärdig alternativ metod för att säkerställa att det statliga ingripandet är öppen, transparent och icke-diskriminerande. Slutanvändare ska kunna få tillgång till denna information om alla företag som kan tillhandahålla de stödberättigande tjänsterna. Alla företag som kan tillhandahålla de stödberättigade tjänsterna ska på begäran ha rätt att ingå i onlineregistret eller finnas med på någon annan plats som medlemsstaten väljer. 7. För att minimera förekomsten av marknadssnedvridningar ska medlemsstaterna göra en marknadsbedömning som identifierar de stödberättigade leverantörer som är verksamma i området och samla in information för att beräkna deras marknadsandel, utnyttjande av stödberättigande tjänster och deras priser. Stöd får beviljas endast om marknadsbedömningen visar att stödordningen är tillräckligt bred för att inte otillbörligt gynna ett begränsat antal leverantörer och att stödordningen inte leder till att vissa leverantörers marknadsstyrka (lokalt) förstärks. 8. Om en leverantör av bredbandstjänster är vertikalt integrerad och har en marknadsandel i slutkundsledet som överstiger 25 % måste leverantören, för att vara stödberättigad, på motsvarande accessmarknad i grossistledet erbjuda accessprodukter på grundval av vilka alla som söker om tillträde kan tillhandahålla de stödberättigande tjänsterna så snabbt som det föreskrivs i punkt 3 på öppna, transparenta och icke-diskriminerande villkor. Priset för tillträde i grossistledet ska fastställas enligt något av följande riktmärken eller prissättningsprinciper:
Utan att det påverkar den nationella regleringsmyndighetens befogenheter enligt gällande regelverk ska den nationella regleringsmyndigheten rådfrågas om villkoren för accessprodukter i grossistledet, inbegripet om priser, och om tvister som rör tillämpningen av denna artikel.” |
|
(48) |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 52d Stöd till backhaulnät 1. Stöd till utbyggnad av backhaulnät ska anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.3 i fördraget och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, under förutsättning att villkoren i denna artikel och i kapitel I är uppfyllda. 2. De stödberättigande kostnaderna ska vara alla kostnader för uppförande, förvaltning och drift av ett backhaulnät. Det högsta stödbeloppet för ett projekt ska fastställas på grundval av ett konkurrensutsatt urvalsförfarande i enlighet med punkt 6 a. Om en investering görs i enlighet med punkt 6 b utan ett konkurrensutsatt urvalsförfarande får stödbeloppet inte överstiga skillnaden mellan de stödberättigande kostnaderna och det normala rörelseresultatet för investeringen. Rörelseresultatet ska dras av från de stödberättigande kostnaderna på förhand, på grundval av rimliga prognoser och verifieras i efterhand genom en återvinningsmekanism. För att det ska vara fråga om en rimlig prognos av åtgärden krävs det att hänsyn tas till alla kostnader och intäkter som förväntas uppstå under investeringens ekonomiska livslängd. 3. Utbyggnad av backhaulnät ska göras i områden där det inte finns några backhaulnät som bygger på fiber eller annan teknik som kan ge samma prestanda och tillförlitlighet som fiber och där det inte heller finns en trovärdig plan för utbyggnad av sådana backhaulnät inom den relevanta tidshorisonten. Detta ska verifieras genom kartläggning och offentligt samråd i enlighet med punkt 4. 4. Den kartläggning och det offentliga samråd som avses i punkt 3 ska uppfylla följande kumulativa villkor:
5. Ingripandet ska medföra en betydande förbättring (step change) jämfört med befintliga backhaulnät eller backhaulnät för vilka det finns en trovärdig plan för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten, såsom de identifierats genom den kartläggning och det offentligt samråd som genomförts i enlighet med punkt 4. Nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad ska endast beaktas vid bedömningen av huruvida det föreligger en betydande förbättring om de inte i sig skulle ge liknande prestanda som det planerade offentligt finansierade nätet inom målområdena inom den relevanta tidshorisonten. En betydande förbättring äger rum om den subventionerade åtgärden leder till en betydande nyinvestering i backhaulnätet och det subventionerade backhaulnätet bygger på fiber eller annan teknik med samma prestanda som fiber, i motsats till de befintliga näten eller de nät för vilka det finns trovärdiga planer för utbyggnad inom den relevanta tidshorisonten. Över 70 % av de investeringar som omfattas av ingripandet ska avse bredbandsinfrastruktur. 6. Stödet ska beviljas enligt följande:
7. Driften av det subventionerade nätet erbjuda tillträde i grossistledet enligt definitionen i artikel 2.139 på rättvisa och icke-diskriminerande villkor för både fasta och mobila nät. Aktivt tillträde i grossistledet ska beviljas under minst tio år från idrifttagandet av nätet, och grossisttillträdet till den fysiska bredbandsinfrastrukturen ska beviljas för de berörda elementens hela livslängd. Samma tillträdesvillkor ska gälla hela nätet, även de delar av nätet där befintlig infrastruktur har använts. Skyldigheterna till öppet tillträde ska verkställas oberoende av eventuella ändringar som gäller ägandet, ledningen eller driften av nätet. Det statligt finansierade nätet ska omfatta alla fasta och mobila nät i backhaulingripandets målområden och ställa minst 50 % av kapaciteten till förfogande för dem som ansöker om tillträde. Tillträde i grossistledet ska också beviljas i sådana delar av nätet som inte har finansierats av staten eller som eventuellt inte har byggts ut av stödmottagaren, t.ex. genom att bevilja tillträde till aktiv utrustning även om endast bredbandsinfrastruktur finansieras, så att tillträdet i grossistledet effektiviseras och de som ansöker om tillträde kan tillhandahålla tjänster 8. Priset för tillträde i grossistledet ska grunda sig på något av följande riktmärken eller prissättningsprinciper:
Utan att det påverkar den nationella regleringsmyndighetens befogenheter enligt gällande regelverk ska den nationella regleringsmyndigheten rådfrågas om villkoren för tillträdesprodukter i grossistledet, inbegripet om priser, och om tvister som rör tillämpningen av denna artikel. 9. Medlemsstaterna ska införa en mekanism för övervakning och återvinning, om det stödbelopp som beviljats för ett projekt överstiger 10 miljoner euro. 10. Stödmottagaren ska se till att de medel som används för att bygga ut och driva nätet hålls åtskilda från andra medel som står till stödmottagarens förfogande, så att det säkerställs att stödet förblir proportionellt och inte leder till överkompensation eller korssubventionering av verksamhet som inte får stöd.” |
|
(49) |
I artikel 53 ska punkt 8 ersättas med följande: ”8. För stöd som inte överstiger 2,2 miljoner euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till tillämpningen av den metod som avses i punkterna 6 och 7, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.” |
|
(50) |
I artikel 55 ska punkt 12 ersättas med följande: ”12. För stöd som inte överstiger 2,2 miljoner euro får det högsta stödbeloppet, som ett alternativ till tillämpningen av den metod som avses i punkterna 10 och 11, fastställas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna.” |
|
(51) |
Artikel 56b ska ändras på följande sätt:
|
|
(52) |
Artikel 56c ska ändras på följande sätt:
|
|
(53) |
I artikel 56d ska punkt 4 ersättas med följande: ”4. De högsta tröskelvärden som anges i artiklarna 56e och 56f ska tillämpas på den totala utestående finansieringen, i den mån denna finansiering, tillhandahållen enligt vilken finansiell produkt som helst som får stöd från InvestEU-fonden, innehåller stöd. De högsta tröskelvärdena ska tillämpas
|
|
(54) |
Artikel 56e ska ändras på följande sätt:
|