(1)

Under 2021 anmälde flera medlemsstater till kommissionen en officiellt bekräftad förekomst i sändningar av växter, växtprodukter och andra föremål med ursprung i tredjeländer av skadegörare som inte förtecknas som EU-karantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon eller reglerade EU-icke-karantänskadegörare i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) och som inte omfattas av artikel 30.1 i förordning (EU) 2016/2031.

(2)

På grundval av uppgifter från preliminära riskvärderingar eller riskanalyser som hittills utförts av behöriga myndigheter och organisationer konstaterar kommissionen att dessa skadegörare uppfyller kriterierna i avsnitt 3 underavsnitt 2 i bilaga I till förordning (EU) 2016/2031.

(3)

De behöriga myndigheterna har vidtagit åtgärder enligt artikel 29.1 i förordning (EU) 2016/2031 med avseende på bland annat följande skadegörare: Chloridea virescens, Leucinodes orbonalis, Leucinodes pseudorbonalis, Resseliella citrifrugis och Spodoptera ornithogalli. Dessa skadegörare har flera gånger påträffats vid unionens gränser men det är inte känt om de förekommer på unionens territorium.

(4)

Nederländerna har utfört en preliminär riskvärdering av Chloridea virescens (3) och en riskanalys av skadegörare med avseende på amerikanska arter av Spodoptera, vilken omfattar Spodoptera ornithogalli (4), när det gäller unionens territorium. I båda fallen konstateras att dessa skadegörare uppfyller kriterierna för karantänskadegörare i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) 2016/2031 när det gäller unionens territorium. Dock krävs ytterligare riskvärderingar för att de ska kunna tas upp i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

(5)

På grundval av den kategorisering av skadegörare som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) har gjort för Leucinodes orbonalis (5) och Leucinodes pseudorbonalis (6) uppfyller dessa skadegörare kriterierna för karantänskadegörare i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) 2016/2031 när det gäller unionens territorium. Det råder dock osäkerhet om hur klimatlämpliga de är och vad det kan få för effekter. Det pågår ytterligare bedömningar av deras klimatlämplighet, bedömningar av klimatförändringens effekter på dessa skadegörares etablering i unionen och efterföljande effekter.

(6)

På grundval av den kategorisering av skadegörare som livsmedelsmyndigheten har gjort uppfyller Resseliella citrifrugis (7) kriterierna för karantänskadegörare i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) 2016/2031 när det gäller unionens territorium. För närvarande pågår ytterligare riskvärdering vad gäller denna skadegörares introduktions- och spridningsvägar.

(7)

Dessa skadegörare har flera gånger påträffats vid unionens gränser och deras värdväxter fortsätter att importeras i stora volymer från länder där det är känt att skadegörarna förekommer, samtidigt som de utgör en hög växtskyddsrisk för unionens territorium. Det anses därför att det finns en överhängande risk för introduktion av dessa skadegörare i unionens territorium. Därför bör en åtgärd vidtas som innebär ett tillfälligt förbud mot introduktion av dem i unionen till dess att fullständiga riskanalyser har utförts. Skadegörarna bör också bli föremål för riskbaserade inventeringar av tecken eller symtom på dem i enlighet med artikel 22.1 i förordning (EU) 2016/2031.

(8)

Denna förordning bör tillämpas under tillräckligt lång tid för att göra det möjligt att slutföra dessa riskvärderingar och riskanalyser.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.