28.7.2022   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 199/1


KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1317

av den 27 juli 2022

om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller tillämpningen av normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) 7 och 8 för ansökningsåret 2023

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (1), särskilt artikel 148.1, och

av följande skäl:

(1)

Enligt artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna säkerställa att alla jordbruksarealer, inklusive mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och att de på nationell eller regional nivå fastställer miniminormer för jordbrukare och andra stödmottagare för varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) som förtecknas i bilaga III till den förordningen i överensstämmelse med normernas mål enligt den bilagan. GAEC-normer är tillämpliga från och med ansökningsåret 2023, med undantag för GAEC 2 som endast äger tillämpning från och med ansökningsåret 2024 eller 2025, om detta är vederbörligen motiverat.

(2)

I meddelandet Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen (2) redogjorde kommissionen för de allvarliga konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina för den globala livsmedelstryggheten. Rysslands invasion av Ukraina har lett till en kraftig ökning av råvarupriserna och effekter på utbudet av och efterfrågan på jordbruksprodukter i hela världen. Den globala veteproduktionen hotas både av tillgångskrisen som uppstår till följd av storleken på Ukrainas och Rysslands andel av vetemarknaderna och av krisen vad gäller insatskostnader, särskilt när det gäller naturgas, kvävegödselmedel och syre. Osäkerheten kring den globala livsmedelsförsörjningen är hög, vilket väcker farhågor om den globala livsmedelstryggheten. För att bidra till att åtgärda denna situation i tid genom att upprätthålla livsmedelsförsörjningen bör unionens potential till livsmedelsproduktion i jordbruket upprätthållas, samtidigt som man säkerställer en hållbar livsmedelsförsörjning på medellång och lång sikt genom att fortsätta omställningen till hållbar livsmedelsproduktion i enlighet med strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.

(3)

Både GAEC-norm 7 ”växelbruk på åkermark, utom för grödor som odlas under vatten” och det första kravet i GAEC-norm 8 ”Minimiandel jordbruksareal som används för icke-produktiva arealer eller element”, i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, som är tillämpliga från och med ansökningsåret 2023, påverkar användningen av åkermark för produktionsändamål. Genom minimikrav med avseende på mångfald i tid och rum vid odling av olika grödor, i syfte att bevara markpotentialen och öka jordens bördighet för att säkerställa långsiktig produktivitet, kan GAEC-norm 7 påverka jordbrukarnas val av grödor. Genom att kräva att en minsta andel jordbruksareal ska avsättas för icke-produktiva områden eller element för att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå som är nödvändig för sunda och produktiva ekosystem, i enlighet med det första kravet i GAEC-norm 8, får jordbrukare utöver landskapselement även låta en viss andel åkermark ligga i träda för biologisk mångfald.

(4)

Med tanke på behovet av att ta itu med problem med livsmedelsförsörjning i fråga om global tillgång till livsmedel till rimliga priser och upprätthålla unionens potential för livsmedelsproduktion och samtidigt bidra till målen i EU:s gröna giv, särskilt strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald, är det därför lämpligt att undantagsvis tillåta jordbrukare att använda sin tillgängliga åkermark för livsmedelsproduktion, och samtidigt mildra de negativa konsekvenserna av dessa val för miljön och klimatförändringarna. Medlemsstaterna bör därför bemyndigas att göra undantag från tillämpningen, för ansökningsåret 2023, av GAEC-norm 7 och det första kravet i GAEC-norm 8 i förteckningen i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115 enligt deras definition i deras strategiska GJP-plan. Eftersom undantaget syftar till att bidra till att åtgärda problem med livsmedelsförsörjningen i närtid är det lämpligt att fastställa att åkermark som inte skulle ha använts för icke-produktiva arealer till följd av undantaget från det första kravet i GAEC-norm 8 i förteckningen i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, såsom den definieras av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, inte bör användas för odling av majs och sojabönor, då dessa grödor för det mesta inte är avsedda för livsmedelsproduktion. Dessutom bör de medlemsstater som utnyttjar något av undantagen från GAEC-normerna 7 eller 8 generellt främja användning av grödor för livsmedelsproduktion samt användningen av miljösystem och åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt deras strategiska GJP-planer som syftar till att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå och bevara markens potential.

(5)

Med tanke på hur viktiga de ovannämnda GAEC-normerna 7 och 8 är för målen att bevara markpotentialen och förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå som en del av sektorns långsiktiga hållbarhet och upprätthålla potentialen för livsmedelsproduktion, bör undantaget bara gälla ansökningsåret 2023 och inte påverka reglerna under åren efter 2023, och bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att ta itu med de globala problemen med livsmedelsförsörjningen. De övriga tre kraven enligt GAEC-norm 8 i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, inbegripet kravet på bibehållande av landskapselement, är därför fortfarande tillämpliga för ansökningsåret 2023 som en garanti för normens viktigaste mål att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå.

(6)

Möjligheten att göra undantag från tillämpningen av dessa GAEC-normer enligt medlemsstaternas definition i deras strategiska GJP-planer påverkar inte medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 109.2 a i) i förordning (EU) 2021/2115 att i sina strategiska GJP-planer ta med en beskrivning av genomförandet och relaterade delar av varje GAEC-norm som anges i bilaga III till den förordningen.

(7)

Eftersom GAEC-normer är en del av de grundläggande villkoren för miljösystem och miljöåtaganden, klimatrelaterade åtaganden och andra förvaltningsåtaganden inom jordbruket är det lämpligt att fastställa regler om iakttagande av de grundläggande villkoren när en medlemsstat utnyttjar undantagen för tillämpning av GAEC-norm 7 eller det första kravet i GAEC-norm 8. För att säkerställa stabiliteten i de strategiska GJP-planerna och upprätthålla interventionernas ambitionsnivå, som utgör en del av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöstruktur från och med 2023, bör de grundläggande villkoren förbli oförändrade oavsett tillämpningen av undantaget. I synnerhet är det lämpligt att de grundläggande kraven i GAEC-norm 7 eller det första kravet i GAEC-norm 8 fortfarande är uppfyllda för att få stöd enligt interventioner där åtagandena omfattar eller bygger på dessa grundläggande krav.

(8)

Det är viktigt att övervaka effekterna av dessa undantag på den globala livsmedelstryggheten, på miljön och på klimatförändringarna, varför medlemsstaterna bör bedöma och rapportera till kommissionen om genomförandet av undantagen.

(9)

För att säkerställa att de undantag som medges genom denna förordning är ändamålsenliga, och med tanke på att jordbrukarna fattar beslut om sådd för 2023 års skörd från och med sommaren 2022, bör beslutet att utnyttja undantagen fattas snabbt. Medlemsstaterna bör därför fatta beslut och underrätta kommissionen om detta inom 30 dagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande, med hjälp av det informationstekniska system som kommissionen tillhandahåller i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 (3). Besluten bör tas med i de strategiska GJP-planerna så snart som möjligt, antingen när de lämnar in den strategiska GJP-planen på nytt i enlighet med artikel 118.3 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 eller i den första begäran om ändring av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119 i den förordningen. Med tanke på behovet av att säkerställa ett snabbt genomförande bör besluten inte vara föremål för godkännande av kommissionen.

(10)

Med tanke på att medlemsstaternas beslut behöver fattas i god tid före jordbrukarnas beslut om sådd, bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Beslut om undantag från tillämpningen av vissa normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden för ansökningsåret 2023

1.   Genom undantag från artikel 13.1 i förordning (EU) 2021/2115 får medlemsstaterna besluta att för ansökningsåret 2023 göra undantag från tillämpningen av en eller båda av följande GAEC-normer som anges i bilaga III till den förordningen, såsom de definieras av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer:

a)

GAEC 7: ”Växelbruk på åkermark förutom grödor som odlas under vatten”

b)

GAEC 8 första kravet: ”Minsta jordbruksareal som avsatts för icke-produktiva områden eller element:

Minimiandel på 4 % åkermark på gårdsnivå som avsatts för icke-produktiva arealer och element, inbegripet mark i träda.

Om en jordbrukare åtar sig att avsätta minst 7 % av sin åkermark till icke-produktiva arealer eller element, inbegripet mark i träda, inom ramen för ett förbättrat miljösystem i enlighet med artikel 31.6, ska den andel som ska hänföras till efterlevnaden av denna GAEC-norm vara begränsad till 3 %.

Minimiandel på minst 7 % åkermark på gårdsnivå om denna även inbegriper fånggrödor eller kvävefixerande grödor odlade utan växtskyddsmedel, varav 3 % ska vara mark i träda eller icke-produktiva element. Medlemsstaterna bör använda viktningsfaktorn 0,3 för fånggrödor.”

Medlemsstater som utnyttjar det undantag som avses i första stycket b ska säkerställa att det endast gäller mark i träda och inte andra icke-produktiva element.

Medlemsstaterna ska säkerställa att åkermark som inte kommer att användas för icke-produktiva arealer till följd av det undantag som avses i första stycket b inte används för odling av majs, sojabönor eller skottskog med kort omloppstid.

Medlemsstater som utnyttjar något av de undantag som avses i första stycket ska främja odling av grödor för livsmedelsproduktion.

Medlemsstater som utnyttjar något av undantagen i första stycket ska främja miljösystem och åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt deras strategiska GJP-planer som syftar till att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå och bevara markens potential.

2.   När det gäller sådana miljösystem som avses i artikel 31 i förordning (EU) 2021/2115 och sådana miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden inom jordbruket som avses i artikel 70 i den förordningen och som fastställts av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för ansökningsåret 2023, ska de grundläggande värden som avses i artiklarna 31.5 första stycket a och 70.3 första stycket a i den förordningen med avseende på GAEC 7 och det GAEC 8 första kravet förbli oförändrade genom sådana beslut av medlemsstaten som avses i punkt 1.

Artikel 2

Tidsfrist, delgivning av beslut och tillämpning av beslut

1.   Inom 30 dagar från den dag då den här förordningen träder i kraft ska de medlemsstater som beslutar att utnyttja de undantag som avses i artikel 1.1 underrätta kommissionen om alla beslut som fattats i enlighet med den punkten genom det it-baserade system som kommissionen tillhandahåller i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2017/1185.

2.   Medlemsstaterna ska ta med alla beslut som fattas i enlighet med artikel 1.1 i den här förordningen i avsnitt 3.10 om villkor och GAEC-normer i de strategiska GJP-planerna antingen som en del av en ny inlämning av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 118.3 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 eller som en del av den första begäran om ändring av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119 i den förordningen.

3.   Beslut som fattas i enlighet med artikel 1.1 i den här förordningen ska inte vara föremål för kommissionens godkännande enligt artikel 118.6 respektive artikel 119.10 i förordning (EU) 2021/2115.

4.   Beslut som fattas enligt artikel 1.1 ska gälla för ansökningsåret 2023.

5.   Medlemsstater som utnyttjar något av de undantag som avses i artikel 1.1 ska i den årliga prestationsrapport som avses i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115, som ska lämnas in den 15 februari 2024, ta med en bedömning av effekterna av tillämpningen av sådana undantag på den globala livsmedelstryggheten, bevarandet av miljön och bekämpningen av klimatförändringar.

Artikel 3

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 juli 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 435, 6.12.2021, s. 1.

(2)  COM(2022) 133 final.

(3)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 av den 20 april 2017 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1307/2013 och (EU) nr 1308/2013 vad gäller anmälan till kommissionen av uppgifter och handlingar och om ändring och upphävande av vissa kommissionsförordningar (EUT L 171, 4.7.2017, s. 113).