1.   Om inte annat följer av punkterna 2–5 ska de fördragsslutande parterna uppnå följande fyllnadsmål för den sammanlagda kapaciteten hos alla underjordiska gaslagringsanläggningar som är belägna på deras territorium och som är direkt sammanlänkade med ett marknadsområde på deras territorium senast den 1 november varje år:

a)	För 2022: 80 %.

b)	Från och med 2023: 90 %.

I syfte att uppfylla kraven i denna punkt ska de fördragsslutande parterna ta hänsyn till målet att säkerställa försörjningstryggheten för gas i enlighet med artikel 1.

2.   Trots vad som sägs i punkt 1 och utan att det påverkar andra fördragsslutande parters skyldigheter att fylla de berörda underjordiska gaslagringsanläggningarna, ska fyllnadsmålet för varje fördragsslutande part där de underjordiska gaslagringsanläggningarna är belägna minskas till en volym som motsvarar 35 % av den genomsnittliga gasförbrukningen per år under de föregående fem åren för den fördragsslutande parten.

3.   Trots vad som sägs i punkt 1 och utan att det påverkar andra fördragsslutande parters skyldigheter att fylla de berörda underjordiska gaslagringsanläggningarna, ska fyllnadsmålet för varje fördragsslutande part där de underjordiska gaslagringsanläggningarna är belägna minskas med den volym som levererades till EU-medlemsstaterna och tredjeländer under referensperioden 2016–2021 om den levererade volymen i genomsnitt var större än 15 TWh per år under perioden för uttag ur gaslagret (oktober–april).

4.   <….>

5.   En fördragsslutande part kan delvis uppnå fyllnadsmålet genom att medräkna den fysiskt lagrade LNG som finns tillgänglig i dess LNG-anläggningar om båda följande villkor är uppfyllda:

a)	Gassystemet har betydande lagringskapacitet för LNG som årligen står för mer än 4 % av den genomsnittliga nationella förbrukningen under de föregående fem åren.

b)	Den fördragsslutande parten har infört en skyldighet för gasleverantörer att lagra minimivolymer av gas i underjordiska gaslagringsanläggningar och/eller LNG-anläggningar i enlighet med artikel 6b.1 a.

6.   Den fördragsslutande parten ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå delmålen eller säkerställa att de uppnås enligt följande:

a)	För 2022: såsom anges i bilaga Ia, och

b)	från och med 2023: i enlighet med punkt 7.

7.   För 2023 och följande år ska varje fördragsslutande part med underjordiska gaslagringsanläggningar senast den 15 september föregående år till energigemenskapens sekretariat överlämna ett utkast till fyllnadsbana med delmål för februari, maj, juli och september, inbegripet teknisk information, för de underjordiska gaslagringsanläggningarna på dess territorium som är direkt sammanlänkade med dess marknadsområde i aggregerad form. Fyllnadsbanan och delmålen ska baseras på fyllnadsnivån under de föregående fem åren.

För fördragsslutande parter vars fyllnadsmål minskas till 35 % av deras genomsnittliga årliga gasförbrukning enligt punkt 2 ska fyllnadsbanans delmål minskas i motsvarande grad.

På grundval av den tekniska information som tillhandahålls av varje fördragsslutande part och med beaktande av bedömningen från gruppen för samordning av gasförsörjningen ska energigemenskapens sekretariat anta ett beslut om fastställande av fyllningsbanan för varje fördragsslutande part. Detta beslut ska antas senast den 15 november föregående år, vid behov och även när en fördragsslutande part har översänt en uppdaterad fyllnadsbana. Det ska baseras på en bedömning av den allmänna gasförsörjningssituationen och utvecklingen av efterfrågan och tillgång på gas i energigemenskapen och enskilda fördragsslutande parter, och fastställas på ett sätt som säkerställer försörjningstryggheten för gas men samtidigt undviker onödiga bördor för de fördragsslutande parterna, aktörerna på gasmarknaden, de systemansvariga för lagringssystem och kunder och inte otillbörligt snedvrida konkurrensen mellan lagringsanläggningar som är belägna i angränsande fördragsslutande parter och/eller medlemsstater.

8.   Om en fördragsslutande part under ett visst år inte kan uppnå sitt fyllnadsmål senast den 1 november på grund av de särskilda tekniska egenskaperna hos en eller flera underjordiska gaslagringsanläggningar på dess territorium, t.ex. exceptionellt låg inlagringstakt, ska den tillåtas att uppnå det senast den 1 december. Den fördragsslutande parten ska underrätta energigemenskapens sekretariat senast den 1 november och ange skälen till förseningen.

9.   Fyllnadsmålet ska inte gälla om, och så länge som, en eller flera fördragsslutande parter med underjordiska gaslagringsanläggningar har tillkännagett en kris på nationell nivå enligt artikel 11.

10.   Den behöriga myndigheten i varje fördragsslutande part ska kontinuerligt övervaka efterlevnad av fyllnadsbanan och ska regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen. Om fyllnadsnivån i en viss fördragsslutande part ligger mer än fem procentenheter under nivån för fyllnadsbanan ska den behöriga myndigheten utan dröjsmål vidta effektiva åtgärder för att öka den. De fördragsslutande parterna ska underrätta energigemenskapens sekretariat och gruppen för samordning av gasförsörjningen om de åtgärder som vidtagits.

11.   I händelse av en fördragsslutande parts betydande och ihållande avvikelse från fyllnadsbanan, som äventyrar uppnåendet av fyllnadsmålet eller i händelse av en avvikelse från fyllnadsmålet, ska energigemenskapens sekretariat, efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen och den berörda fördragsslutande parten, utfärda en rekommendation till den fördragsslutande parten eller till de övriga berörda fördragsslutande parterna om åtgärder som omedelbart ska vidtas.

Om avvikelsen inte minskas avsevärt inom en månad från mottagandet av energigemenskapens sekretariats rekommendation ska sekretariatet, efter samråd med gruppen för samordning av gasförsörjningen och den berörda fördragsslutande parten, som en sista utväg fatta ett beslut om att kräva av den berörda fördragsslutande parten att den vidtar åtgärder som effektivt åtgärdar avvikelsen, inbegripet en eller flera av de åtgärder som föreskrivs i artikel 6b.1 där så är lämpligt, eller någon annan åtgärd för att säkerställa att fyllnadsmålet enligt denna artikel uppnås.

När energigemenskapens sekretariats beslutar vilka åtgärder som ska vidtas enligt andra stycket ska den ta hänsyn till den specifika situationen i den berörda fördragsslutande parten, t.ex. de underjordiska gaslagringsanläggningarnas storlek i förhållande till den inhemska gasförbrukningen eller de underjordiska gaslagringsanläggningarnas betydelse för försörjningstryggheten för gas i regionen och eventuella befintliga lagringsanläggningar för LNG.

Alla åtgärder som energigemenskapens sekretariatet vidtar för att hantera avvikelser från fyllnadsbanan eller fyllnadsmålet för 2022 ska ta hänsyn till den korta tidsramen för genomförandet av denna artikel på nationell nivå, vilket kan ha bidragit till avvikelsen från fyllnadsbanan eller fyllnadsmålet för 2022.

Energigemenskapens sekretariat ska säkerställa att de åtgärder som vidtas enligt denna punkt inte

a)	går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa försörjningstryggheten för gas,

b)	lägger en oproportionell börda på fördragsslutande parter, aktörer på gasmarknaden, systemansvariga för lagringssystemen eller kunder.

1.   De fördragsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet att tillhandahålla ekonomiska incitament eller kompensation till marknadsaktörer, för att uppnå de fyllnadsmål som fastställs i artikel 6a. När de fördragsslutande parterna säkerställer att fyllnadsmålen uppnås ska de, när så är möjligt, prioritera marknadsbaserade åtgärder.

I den utsträckning någon av de åtgärder som föreskrivs i denna artikel är den nationella tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter enligt artikel 41 i direktiv 2009/73/EG, såsom det anpassats och antagits genom ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC, ska de nationella tillsynsmyndigheterna ansvara för att dessa åtgärder vidtas.

De åtgärder som vidtas enligt denna punkt får särskilt avse

a)	krav på gasleverantörer att lagra minimivolymer gas i lagringsanläggningar, inbegripet i underjordiska gaslagringsanläggningar och/eller i lagringsanläggningar för LNG, varvid dessa volymer ska fastställas på grundval av den gasmängd som gasleverantörer levererar till skyddade kunder,

b)	krav på systemansvariga för lagringssystem att lämna anbud beträffande sin kapacitet till marknadsaktörerna,

c)

krav på systemansvariga för överföringssystemen eller enheter som utsetts av den fördragsslutande parten att köpa och förvalta balanseringslager uteslutande för att utföra sina uppgifter som systemansvariga för överföringssystem och, vid behov, införa en skyldighet för andra utsedda enheter för att säkerställa försörjningstryggheten för gas i krissituationer såsom avses i artikel 11.1 c,

d)	användning av instrument som samordnats med andra fördragsslutande parter, t.ex. plattformar för inköp av LNG, för att maximera användningen av LNG och för att minska infrastruktur- och regleringshinder för delad användning av LNG i syfte att fylla på underjordiska gaslagringsanläggningar,

e)	användning av frivilliga mekanismer för gemensam upphandling av naturgas,

f)

tillhandahållande av ekonomiska incitament för marknadsaktörer, inklusive för systemansvariga för lagringssystem, såsom differenskontrakt eller tillhandahållande av kompensation till marknadsaktörer för inkomstbortfall eller för kostnader som uppstår för dem till följd av skyldigheter för marknadsaktörer, inbegripet systemansvariga för lagringssystem, som inte kan täckas av intäkter,

g)	krav på innehavare av lagringskapacitet att använda eller frigöra outnyttjad bokad kapacitet, samtidigt som en innehavare av lagringskapacitet som inte utnyttjar lagringskapaciteten fortfarande är skyldig att betala det överenskomna priset under hela lagringsavtalets löptid,

h)	fastställande av effektiva instrument för offentliga eller privata enheters inköp och förvaltning av strategisk lagring, under förutsättning att sådana instrument inte snedvrider konkurrensen eller hindrar den inre marknaden från att fungera korrekt,

i)	utnämning av en särskild enhet med uppdraget att uppnå fyllnadsmålet i händelse av att fyllnadsmålet annars inte skulle nås,

j)	att föreskriva om rabatt på lagringstarifferna,

k)

uppbörd av de intäkter som krävs för att återkräva kapital- och driftskostnader för reglerade lagringsanläggningar i form av lagringstariffer och av en särskild avgift som införlivas i överföringstarifferna, vilka samlas in endast från uttagspunkter till slutkunder som befinner sig i samma fördragsslutande parter, under förutsättning att intäkter som samlas in via tariffer inte är större än de tillåtna intäkterna.

2.   De åtgärder som de fördragsslutande parterna vidtar enligt punkt 1 ska begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå fyllnadsbanorna och fyllnadsmålen. De ska vara tydligt definierade, transparenta, proportionella, icke-diskriminerande och kontrollerbara. De får inte snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt eller hindra den inre marknaden för gas från att fungera korrekt eller äventyra försörjningstryggheten för gas i andra fördragsslutande parter eller i energigemenskapen.

3.   De fördragsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att befintlig infrastruktur används på nationell och regional nivå, för att gynna försörjningstryggheten för gas på ett effektivt sätt. Dessa åtgärder får under inga omständigheter hindra eller begränsa gränsöverskridande användning av lagringsanläggningar eller LNG-anläggningar, och får inte begränsa gränsöverskridande överföringskapacitet som tilldelas i enlighet med förordning (EU) 2017/459, såsom den anpassats och antagits genom den permanenta högnivågruppens beslut 2018/06/PHLG-EnC.

4.   De fördragsslutande parterna ska, när de vidtar åtgärder i enlighet med denna artikel, tillämpa principen om att sätta energieffektivitet först och samtidigt fortfarande nå målen för sina respektive åtgärder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999, såsom den anpassats och antagits genom ministerrådets beslut 2021/14/MC-EnC.

1.   En fördragsslutande part som saknar underjordiska lagringsanläggningar ska se till att marknadsaktörer i den fördragsslutande parten har avtal på plats med systemansvariga för underjordiska lagringssystem eller andra marknadsaktörer i fördragsslutande parter och/eller medlemsstater med underjordiska gaslagringsanläggningar. Dessa avtal ska föreskriva användning, senast den 1 november, av lagringsvolymer motsvarande minst 15 % av den genomsnittliga årliga gasförbrukningen under de föregående fem åren i den fördragsslutande part som saknar underjordiska lagringsanläggningar. Om den gränsöverskridande överföringskapaciteten eller andra tekniska begränsningar hindrar en fördragsslutande part som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar från att fullt ut använda 15 % av dessa lagringsvolymer ska dock den fördragsslutande parten endast lagra de volymer som är tekniskt möjliga.

Om tekniska begränsningar inte medger att en fördragsslutande part efterlever den skyldighet som fastställs i första stycket och den fördragsslutande parten har infört en skyldighet att lagra andra bränslen för att ersätta gasen får den skyldighet som fastställs i första stycket undantagsvis fullgöras genom en motsvarande skyldighet att lagra andra bränslen än gas. De tekniska begränsningarna och åtgärdens likvärdighet ska visas av den berörda fördragsslutande parten.

2.   Genom undantag från punkt 1 får en fördragsslutande part som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar ta fram en mekanism för bördefördelning med en eller flera fördragsslutande parter och/eller medlemsstater med underjordiska lagringsanläggningar (mekanism för bördefördelning).

Mekanismen för bördefördelning ska baseras på relevanta uppgifter från den senaste riskbedömningen enligt artikel 7 och ska beakta samtliga följande parametrar:

a)	Kostnaden för ekonomiskt stöd för att nå fyllnadsmålet, exklusive kostnaderna för att fullgöra eventuella strategiska lagringsskyldigheter.

b)	De gasvolymer som behövs för att tillgodose efterfrågan från skyddade kunder i enlighet med artikel 6.1.

c)	Tekniska begränsningar, inklusive tillgänglig underjordisk lagringskapacitet, teknisk gränsöverskridande överföringskapacitet och uttagsfrekvens.

De fördragsslutande parterna ska anmäla mekanismen för bördefördelning till energigemenskapens sekretariat och gruppen för samordning av gasförsörjningen senast den … [två månader efter den dag då detta beslut träder i kraft]. I avsaknad av en överenskommelse om en mekanism för bördefördelning senast den dagen ska de fördragsslutande parter som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar visa att de efterlever punkt 1 och vederbörligen anmäla detta till energigemenskapens sekretariat och gruppen för samordning av gasförsörjningen.

3.   <…>

4.   De fördragsslutande parter som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar får ge marknadsaktörer eller systemansvariga för överföringssystem, beroende på vad som är relevant, incitament eller ekonomisk kompensation för uteblivna intäkter eller för kostnader som uppstått för dem till följd av deras efterlevnad av sina lagringsskyldigheter enligt denna artikel, om dessa uteblivna intäkter eller dessa kostnader inte kan täckas av intäkter, i syfte att säkerställa efterlevnad av deras skyldighet att lagra gas i andra fördragsslutande parter och/eller medlemsstater enligt punkt 1 eller genomförandet av mekanismen för bördefördelning. Om incitamentet eller den ekonomiska kompensationen finansieras genom en avgift ska denna avgift inte vara tillämplig på gränsöverskridande sammanlänkningspunkter.

5.   Trots vad som anges i punkt 1, när en fördragsslutande part har underjordiska gaslagringsanläggningar belägna på sitt territorium och den aggregerade kapaciteten hos dessa anläggningar är större än den årliga gasförbrukningen i den fördragsslutande parten, ska de fördragsslutande parter som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar som har tillträde till dessa anläggningar

a)

senast den 1 november säkerställa att lagringsvolymerna motsvarar minst det genomsnittliga nyttjandet av lagringskapaciteten under de föregående fem åren, som fastställs bland annat med beaktande av flödena under uttagssäsongen under de föregående fem åren från de fördragsslutande parter där lagringsanläggningarna är belägna, eller

b)	visa att lagringskapacitet likvärdig med den volym som omfattas av skyldigheten enligt led a har bokats.

Om den fördragsslutande part som saknar underjordiska gaslagringsanläggningar kan visa att lagringskapacitet likvärdig med den volym som omfattas av skyldigheten enligt första stycket led a har bokats ska punkt 1 vara tillämplig.

Skyldigheten enligt denna punkt ska begränsas till 15 % av den genomsnittliga årliga gasförbrukningen under de föregående fem åren i den berörda fördragsslutande parten.

6.   <…>

1.   De systemansvariga för lagringssystemen ska rapportera fyllnadsnivån till den behöriga myndigheten i varje fördragsslutande part där de underjordiska gaslagringsanläggningarna är belägna och, i tillämpliga fall, till en enhet som utsetts av den fördragsslutande parten (utsedd enhet) enligt följande:

a)	För 2022: för var och en av de delmål som anges i bilaga Ia, och

b)	från och med 2023: såsom fastställs enligt artikel 6a.4.

2.   Den behöriga myndigheten och, i tillämpliga fall, den utsedda enheten i varje fördragsslutande part ska övervaka fyllnadsnivåerna i de underjordiska gaslagringsanläggningarna på sitt territorium i slutet av varje månad och utan onödigt dröjsmål rapportera resultaten till energigemenskapens sekretariat.

Energigemenskapens sekretariat får vid behov uppmana energigemenskapens tillsynsnämnd att bistå med sådan övervakning.

3.   På grundval av den information som lämnas av den behöriga myndigheten i varje fördragsslutande part och, i tillämpliga fall, den utsedda enheten ska energigemenskapens sekretariat regelbundet rapportera till gruppen för samordning av gasförsörjningen.

4.   Gruppen för samordning av gasförsörjningen ska bistå energigemenskapens sekretariat i övervakningen av fyllnadsbanorna och fyllnadsmålen och ska utarbeta riktlinjer till energigemenskapens sekretariat om lämpliga åtgärder för att säkerställa efterlevnad ifall de fördragsslutande parterna avviker från fyllnadsbanorna eller inte uppnår fyllnadsmålen.

5.   De fördragsslutande parterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå fyllnadsbanorna och fyllnadsmålen och för att se till att marknadsaktörerna uppfyller de lagringsskyldigheter som krävs för att uppnå dem, inklusive genom att ålägga dessa marknadsaktörer tillräckligt avskräckande sanktioner och böter.

De fördragsslutande parterna ska utan dröjsmål underrätta energigemenskapens sekretariat om de verkställighetsåtgärder som vidtagits enligt denna punkt.

6.   Om kommersiellt känsliga uppgifter ska utbytas får energigemenskapens sekretariat sammankalla möten i gruppen för samordning av gasförsörjningen som är begränsade till de fördragsslutande parterna och energigemenskapens sekretariat.

7.   Uppgifter som utbyts ska begränsas till vad som är nödvändigt för att övervaka efterlevnaden av denna förordning.

Energigemenskapens sekretariat, de nationella tillsynsmyndigheterna och de fördragsslutande parterna ska se till att kommersiellt känsliga uppgifter som mottas för att fullgöra deras skyldigheter behandlas konfidentiellt.”

1.   Senast den 1 juni 2023 och därefter årligen ska energigemenskapens sekretariat lämna in en rapport till ministerrådet som innehåller

a)	en översikt över de åtgärder som de fördragsslutande parterna har vidtagit för att fullgöra lagringsskyldigheterna,

b)	en översikt över den tidsperiod som krävs för det certifieringsförfarande som anges i artikel 3a i förordning (EG) nr 715/2009, såsom den anpassats och antagits genom ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC,

c)	en översikt över de åtgärder som energigemenskapens sekretariat har begärt i syfte att säkerställa efterlevnad av fyllnadsbanorna och fyllnadsmålen,

d)	en analys av denna förordnings potentiella påverkan på gaspriser och potentiella gasbesparingar avseende artikel 6b.4.”

”BILAGA Ia (*)

Fyllnadsbanor med delmål och fyllnadsmål för 2022 för fördragsslutande parter med underjordiska gaslagringsanläggningar

Fördragsslutande part	1 september Delmål	1 oktober Delmål	1 november Fyllnadsmål
RS	60  %	70  %	80  %
UA	60  %	70  %	80  %

1.   De fördragsslutande parterna ska säkerställa att varje systemansvarig för lagringssystem, inbegripet systemansvariga för lagringssystem som kontrolleras av en systemansvarig för överföringssystem, certifieras i enlighet med det förfarande som fastställs i denna artikel av antingen den nationella tillsynsmyndigheten, eller av en annan behörig myndighet som utsetts av den berörda fördragsslutande parten i enlighet med artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938, såsom den anpassats och antagits genom ministerrådets beslut 2021/15/MC-EnC (i endera fallet, certifieringsmyndighet).

Denna artikel är även tillämplig på systemansvariga för lagringssystem som kontrolleras av systemansvariga för överföringssystem som redan har certifierats enligt de regler om åtskillnad som fastställs i artiklarna 9, 10 och 11 i direktiv 2009/73/EG, såsom det ändrats och antagits genom ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC.

2.   Certifieringsmyndigheten ska utfärda ett utkast till beslut om certifiering vad avser systemansvariga för lagringssystem som driver underjordiska gaslagringsanläggningar med en kapacitet på över 3,5 TWh där, oberoende av antalet systemansvariga, de sammanlagda lagringsanläggningarna den 31 mars 2021 och den 31 mars 2022 hade en fyllnadsnivå som i genomsnitt var mindre än 30 % av deras maximala kapacitet senast den … [150 arbetsdagar efter den dag då detta beslut träder i kraft] eller inom 150 arbetsdagar från dagen för mottagandet av en anmälan enligt punkt 9.

Med avseende på de systemansvariga för lagringssystem som avses i första stycket ska certifieringsmyndigheten göra sitt bästa för att utfärda ett utkast till beslut om certifiering senast den 1 januari 2023.

Vad gäller alla övriga systemansvariga för lagringssystem ska certifieringsmyndigheten utfärda ett utkast till beslut om certifiering senast den … [18 månader efter den dag då detta beslut träder i kraft] eller inom 18 månader efter dagen för mottagandet av en anmälan enligt punkt 8 eller 9.

3.   Vid bedömningen av risker för energiförsörjningstryggheten ska certifieringsmyndigheten ta hänsyn till eventuella risker för försörjningstryggheten för gas på nationell nivå eller energigemenskapsnivå samt varje minskning av sådan risk, till följd av bland annat

a)	ägande, leveranser eller andra affärsförbindelser som skulle kunna inverka negativt på incitament och förmåga hos den systemansvarige för lagringssystemet att fylla den underjordiska gaslagringsanläggningen,

b)	energigemenskapens rättigheter och skyldigheter gentemot ett tredjeland enligt internationell rätt,

c)	de rättigheter och skyldigheter som de berörda fördragsslutande parterna har gentemot ett tredjeland enligt avtal som ingåtts av de berörda fördragsslutande parterna med ett eller flera tredjeländer, i den mån dessa avtal överensstämmer med energigemenskapens lagstiftning, eller

d)	andra särskilda fakta och omständigheter i fallet.

4.   Om certifieringsmyndigheten konstaterar att en person som direkt eller indirekt kontrollerar eller utövar en rättighet gentemot den systemansvarige för lagringssystemet i den mening som avses i artikel 9 i direktiv 2009/73/EG, såsom det anpassats och antagits genom ministerrådets beslut 2011/02/MC-EnC, skulle kunna äventyra energitryggheten eller väsentliga säkerhetsintressen för energigemenskapen eller en fördragsslutande part, ska certifieringsmyndigheten vägra certifiering. Alternativt får certifieringsmyndigheten utfärda ett beslut om certifiering på villkor som säkerställer en tillräcklig minskning av de risker som skulle kunna inverka negativt på påfyllnaden av de underjordiska gaslagringsanläggningarna, förutsatt att villkorens praktiska genomförbarhet kan säkerställas fullt ut genom ett effektivt genomförande och en effektiv övervakning. Sådana villkor kan särskilt inbegripa ett krav på att ägaren av lagringssystemet eller den systemansvarige för lagringssystemet överför förvaltningen av lagringssystemet.

5.   Om certifieringsmyndigheten konstaterar att riskerna för gasförsörjningen inte kan minskas genom villkor i enlighet med punkt 4, inbegripet genom att kräva att ägaren av lagringssystemet eller den systemansvarige för lagringssystemet överför förvaltningen av lagringssystemet, och därför vägrar certifiering, ska den

a)

kräva att ägaren av lagringssystemet eller den systemansvarige för lagringssystemet eller varje person som den anser kan äventyra en trygg energiförsörjning eller väsentliga säkerhetsintressen för energigemenskapen eller någon fördragsslutande part avyttrar sitt aktieinnehav eller sin äganderättighet till lagringssystemet eller till systemansvarig för lagringssystemet, och fastställa en tidsfrist för avyttrandet,

b)	vid behov besluta om interimistiska åtgärder för att säkerställa att en sådan person inte kan utöva någon kontroll över eller någon rättighet gentemot den ägaren av lagringssystemet eller den systemansvarige för lagringssystemet förrän aktieinnehavet eller rättigheterna har avyttrats, och

c)	fastställa lämpliga kompensationsåtgärder i enlighet med nationell rätt.

6.   Certifieringsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla utkastet till beslut om certifiering till energigemenskapens sekretariat, tillsammans med all relevant information.

Energigemenskapens sekretariat ska avge ett bindande yttrande om utkastet till beslut om certifiering till certifieringsmyndigheten inom 25 arbetsdagar från en sådan anmälan. Certifieringsmyndigheten ska rätta sig efter energigemenskapens sekretariats yttrande.

7.   Certifieringsmyndigheten ska utfärda beslutet om certifiering inom 25 arbetsdagar från mottagandet av energigemenskapens sekretariats yttrande.

8.   Innan en nybyggd underjordisk gaslagringsanläggning tas i drift ska den systemansvarige för lagringssystemet certifieras i enlighet med punkterna 1–7. Den systemansvarige för lagringssystemet ska underrätta certifieringsmyndigheten om sin avsikt att ta lagringsanläggningen i drift.

9.   Systemansvariga för lagringssystem ska till den relevanta certifieringsmyndigheten anmäla alla planerade transaktioner som skulle kräva en ny bedömning av om de uppfyller certifieringskraven enligt punkterna 1–4.

10.   Certifieringsmyndigheterna ska kontinuerligt övervaka systemansvariga för lagringssystem vad gäller uppfyllandet av de certifieringskrav som anges i punkterna 1–4. För att bedöma efterlevnaden ska de inleda ett certifieringsförfarande under någon av följande omständigheter:

a)	Efter mottagande av en anmälan från den systemansvariga för lagringssystem i enlighet med punkt 8 eller 9.

b)	På deras initiativ om de har kännedom om att en planerad förändring av rättigheter gentemot eller av inflytande över en systemansvarig för lagringssystem skulle kunna leda till bristande efterlevnad av kraven i punkterna 1, 2 och 3.

c)	Efter en motiverad begäran från energigemenskapens sekretariat.

11.   De fördragsslutande parterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa fortsatt drift av de underjordiska gaslagringsanläggningarna på sina respektive territorier. Dessa underjordiska gaslagringsanläggningar får endast upphöra med sin verksamhet om de tekniska kraven och säkerhetskraven inte är uppfyllda eller om certifieringsmyndigheten, efter att ha gjort en bedömning och tagit yttrandet från energigemenskapens sekretariat i beaktande, konstaterar att ett sådant upphörande inte skulle försämra försörjningstryggheten för gas på energigemenskapsnivå eller på nationell nivå.

Om det inte är tillåtet att upphöra med verksamheten ska lämpliga kompensationsåtgärder vid behov vidtas.

12.   Energigemenskapens sekretariat får utfärda riktlinjer för tillämpningen av denna artikel.

13.   Denna artikel ska inte tillämpas på delar av LNG-anläggningar som används för lagring.”