6.12.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 435/187


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/2116

av den 2 december 2021

om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 43.2 och 322.1 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (4), och

av följande skäl:

(1)

I kommissionens meddelande av den 29 november 2017 med titeln Framtiden för livsmedel och jordbruk fastställs att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) bör fortsätta att öka sina insatser för att möta kommande utmaningar och utnyttja de möjligheter som ges, genom att öka sysselsättning, tillväxt och investeringar, vidta åtgärder mot klimatförändringarna, göra anpassningar efter klimatförändringarna samt föra ut forskning och innovation från laboratorierna och ut på fältet och marknaderna. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör dessutom ta hänsyn till de frågor allmänheten anser vara viktiga när det gäller en hållbar jordbruksproduktion.

(2)

I enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör målen i Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling, inklusive unionens skyldigheter i fråga om begränsning av klimatförändringarna och utvecklingssamarbete, beaktas vid genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken.

(3)

Den nuvarande gemensamma jordbrukspolitikens genomförandemodell baserad på kravuppfyllelse bör justeras för att säkerställa starkare fokus på resultat och prestation. Därför bör unionen fastställa grundläggande politiska mål, interventionstyper och grundläggande unionskrav medan medlemsstaterna bör ha ett större ansvar för att målen nås. Följaktligen är det nödvändigt att säkerställa ökad subsidiaritet och flexibilitet så att det blir möjligt att ta större hänsyn till lokala förhållanden och behov. Enligt den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör därför medlemsstaterna ha ansvaret för att anpassa sina GJP-interventioner till sina specifika behov och de grundläggande unionskraven, i syfte att maximera åtgärdernas bidrag till den gemensamma jordbrukspolitikens mål. För att fortsätta att säkerställa en gemensam strategi och lika förutsättningar bör medlemsstaterna också fastställa och utforma ramen för efterlevnad och kontroll för stödmottagarna, inbegripet i fråga om efterlevnad av normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav.

(4)

I den gemensamma jordbrukspolitiken ingår olika interventioner och åtgärder, varav en stor del ingår i de strategiska GJP-planer som avses i avsnitt III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (5). Andra följer fortfarande den traditionella logiken för kravuppfyllelse. Det är viktigt att tillhandahålla finansiering för alla interventioner och åtgärder i syfte att bidra till den gemensamma jordbrukspolitikens mål. Båda dessa interventioner och åtgärder har vissa gemensamma inslag, och därför bör finansieringen av dem hanteras genom samma bestämmelser. När det är nödvändigt bör dessa bestämmelser dock medge särbehandling. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6) reglerar två europeiska jordbruksfonder, nämligen Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu). Dessa två fonder bör bibehållas inom ramen för den här förordningen. Med tanke på omfattningen av den nuvarande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör förordning (EU) nr 1306/2013 ersättas.

(5)

Bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (7) (budgetförordningen), i synnerhet bestämmelserna om delad förvaltning med medlemsstaterna, om hur ackrediterade organ fungerar och om budgetprinciper, bör tillämpas på interventioner och åtgärder enligt den här förordningen.

(6)

För att harmonisera medlemsstaternas tillämpning av bestämmelsen om force majeure bör denna förordning, när så är lämpligt, föreskriva undantag från den gemensamma jordbrukspolitikens regler vid force majeure och exceptionella omständigheter samt en icke-uttömmande förteckning över tänkbara fall av force majeure och exceptionella omständigheter för godkännande av de behöriga nationella myndigheterna. De behöriga nationella myndigheterna bör besluta om force majeure eller exceptionella omständigheter från fall till fall, baserat på relevanta fakta.

(7)

Dessutom bör denna förordning föreskriva undantag från den gemensamma jordbrukspolitikens regler vid force majeure och exceptionella omständigheter, exempelvis vid en allvarlig väderhändelse som orsakar så allvarliga skador på stödmottagarens jordbruksföretag att de kan jämföras med en allvarlig naturkatastrof.

(8)

Unionens allmänna budget (unionens budget) bör finansiera utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive utgifterna för interventioner enligt strategiska GJP-planer inom ramen för avdelning III i förordning (EU) 2021/2115, antingen direkt genom EGFJ och Ejflu eller inom ramen för delad förvaltning med medlemsstaterna. Det bör specificeras vilka typer av utgifter som kan finansieras via dessa två fonder.

(9)

För att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i EUF-fördraget och för att följa principen om delad förvaltning som föreskrivs i artikel 63 i budgetförordningen, bör medlemsstaterna säkerställa att det finns nödvändiga styrningssystem. Det bör därför i den här förordningen införas bestämmelser om hur styrande organ, nämligen behörig myndighet, utbetalande organ, samordningsorgan och attesterande organ ska utses.

(10)

Det krävs bestämmelser om medlemsstaternas ackreditering av utbetalande organ och utseende och ackreditering av samordningsorgan, om fastställandet av förfaranden för inhämtande av förvaltningsförklaringar, dokument avseende årliga avslut, en årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och prestationsrapporter samt om godkännandet av förvaltnings- och övervakningssystem, rapporteringssystem och oberoende organs godkännande av årsräkenskaper. För att säkerställa öppenhet och insyn i det system av kontroller som ska utföras på nationell nivå, särskilt när det gäller förfaranden för godkännande, validering och utbetalning, och för att minska den administrativa bördan och antalet revisioner för kommissionen och för medlemsstater där varje utbetalande organ måste ackrediteras, bör dessutom antalet myndigheter och organ som tilldelas sådana befogenheter begränsas med beaktande av varje medlemsstats konstitutionella bestämmelser. När en medlemsstats konstitutionella ram omfattar regioner bör den medlemsstaten på vissa villkor ha möjlighet att ackreditera regionala utbetalande organ.

(11)

Om en medlemsstat ackrediterar fler än ett utbetalande organ, bör den utse ett enda offentligt samordningsorgan för att säkerställa konsekvens i förvaltningen av EGFJ och Ejflu, för att upprätta en förbindelse mellan kommissionen och de olika ackrediterade utbetalande organen och för att säkerställa att den information som kommissionen begär om de olika utbetalande organens verksamhet överlämnas utan dröjsmål. Det samordningsorganet bör också vidta och samordna åtgärder i syfte att avhjälpa eventuella allmänna brister som iakttas på nationell nivå, hålla kommissionen informerad om eventuell uppföljning och säkerställa den harmoniserade tillämpningen av unionens regler med beaktande av eventuella begränsningar eller restriktioner på grund av gällande konstitutionella bestämmelser.

(12)

Inom den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken är involverandet av utbetalande organ som har ackrediterats av medlemsstaterna en viktig förutsättning för rimlig säkerhet om att de mål som fastställs i berörda strategiska GJP-planer kommer att kunna nås genom de interventioner som finansieras via unionens budget. Det bör därför uttryckligen föreskrivas i denna förordning att endast utgifter som utbetalas av ackrediterade utbetalande organ kan ersättas via unionens budget. Utgifter som finansieras av unionen för interventioner som avses i förordning (EU) 2021/2115. bör dessutom ha motsvarande output och bör vara förenliga med de grundläggande unionskraven och med styrningssystemen.

(13)

För att få en överblick över offentliga och privata attesterande organ och förfoga över aktuell information om aktiva attesterande organ bör kommissionen få information från medlemsstaterna och föra ett aktuellt register över dessa organ. Det är nödvändigt att kommissionen varje år översänder förteckningen över de utsedda attesterande organen till Europaparlamentet, så att det förfogar över korrekt och aktuell information.

(14)

Inom ramen för budgetdisciplinen är det nödvändigt att ange ett årligt tak för de utgifter som finansieras genom EGFJ med beaktande av de högsta belopp som fastställs för EGFJ i enlighet med den fleråriga budgetram som föreskrivs i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (8).

(15)

Budgetdisciplinen kräver också att det årliga tak för utgifter som finansieras genom EGFJ iakttas under alla omständigheter och i alla stadier av budgetförfarandet och genomförandet av budgeten. Därför är det nödvändigt att betrakta det nationella taket för direktstöd per medlemsstat som anges i förordning (EU) 2021/2115 som ett finansieringstak för sådant direktstöd för medlemsstaten i fråga, och att ersättningen för dessa utbetalningar inte överstiger det finansieringstaket.

(16)

För att säkerställa att de belopp som ska finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken är förenliga med de årliga taken bör den mekanism för finansiell disciplin som justerar nivån på direktstödet bibehållas. En jordbruksreserv bör bibehållas för att stödja jordbrukssektorn i de fall då marknadsutveckling eller kriser påverkar jordbruksproduktionen eller -distributionen. Artikel 12.2 d i budgetförordningen föreskriver att anslag som inte blivit föremål för några åtaganden endast får överföras till nästa budgetår i den mening som avses i artikel 9 i budgetförordningen (budgetår). För att avsevärt förenkla genomförandet för stödmottagare och nationella förvaltningar bör en mekanism för löpande överföring användas, där outnyttjade belopp från den reserv för kriser inom jordbrukssektorn som inrättas 2022 används. För detta krävs ett undantag från artikel 12.2 d i budgetförordningen, så att anslag som inte blivit föremål för några åtaganden kan föras över för att finansiera jordbruksreserven de kommande budgetåren till och med 2027. För budgetåret 2022 krävs dessutom ett undantag, eftersom det totala outnyttjade belopp från reserven för kriser inom jordbrukssektorn som finns tillgängligt vid utgången av budgetåret 2022 bör överföras till budgetåret 2023 och motsvarande budgetpost för den nya jordbruksreserven inrättad enligt den här förordningen och inte till fullo återföras till de budgetposter som täcker direktstödsinterventioner inom ramen för den strategiska GJP-planen. För att maximera de belopp som ska återbetalas till jordbrukarna under budgetåret 2023 bör dock alla andra tillgängliga medel inom ramen för det särskilda utgiftstak för EGFJ för budgetåret 2023 som fastställs i förordning (EU, Euratom) 2020/2093 användas först för att inrätta den nya jordbruksreserven under budgetåret 2023.

(17)

För att undvika en alltför stor administrativ börda för nationella förvaltningar och jordbrukare, och för att i största möjliga utsträckning förenkla förfarandena och begränsa stödansökningsblanketternas komplexitet, bör utbetalningen av de belopp som överförs från föregående budgetår för jordbruket (räkenskapsår) när det gäller tillämpad finansiell disciplin inte ske när finansiell disciplin tillämpas för andra året i rad (år N + 1) eller när det totala beloppet av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden uppgår till mindre än 0,2 % av EGFJ:s årliga tak.

(18)

De åtgärder som vidtas för att fastställa det ekonomiska bidraget från EGFJ och Ejflu när det gäller att beräkna de finansiella taken, påverkar inte den befogenhet som budgetmyndigheten har enligt EUF-fördraget. Dessa åtgärder bör därför grundas på den finansieringsram som fastställs i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (9).

(19)

Budgetdisciplinen innebär också en fortgående granskning av budgetsituationen på medellång sikt. Kommissionen bör vid behov föreslå Europaparlamentet och rådet lämpliga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna iakttar de tak som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Dessutom bör kommissionen alltid helt och fullt utnyttja sina förvaltningsbefogenheter för att se till att det årliga taket iakttas och bör, om det visar sig nödvändigt, föreslå Europaparlamentet och rådet, eller enbart rådet, när så är lämpligt, lämpliga åtgärder för att rätta till budgetsituationen. Om det vid slutet av ett budgetår visar sig att medlemsstaternas anspråk på ersättning skulle leda till att det årliga taket överskrids, bör kommissionen kunna fatta beslut om åtgärder som säkerställer dels en preliminär fördelning av de tillgängliga beloppen till medlemsstaterna i proportion till deras ännu icke reglerade anspråk på ersättning, dels åtgärder som säkerställer att det tak som fastställts för det berörda året iakttas. Utbetalningarna för det året bör verkställas påföljande budgetår, och det totala beloppet av unionsfinansiering per medlemsstat samt eventuell kompensation som ska ges med avseende på medlemsstaterna bör slutgiltigt fastställas för att säkerställa att det fastställda beloppet respekteras.

(20)

När budgeten genomförs bör kommissionen använda sig av ett månatligt system för tidig varning och övervakning för jordbruksutgifterna för att så snabbt som möjligt, om det finns risk för att det årliga taket överskrids, kunna vidta lämpliga åtgärder inom ramen för sina förvaltningsbefogenheter och föreslå andra åtgärder om de tidigare åtgärderna skulle visa sig vara otillräckliga. Kommissionen bör regelbundet överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om de utbetalda utgifternas utveckling hittills i förhållande till profilerna och bör lämna en bedömning av det troliga genomförandet under återstoden av budgetåret.

(21)

I fråga om EGFJ bör de finansiella resurser som krävs för att täcka de utgifter som de ackrediterade utbetalande organen betalar ut ställas till medlemsstaternas förfogande av kommissionen i form av ersättning på grundval av en redovisning av de utgifter som dessa organ har betalat ut. I avvaktan på sådan ersättning i form av månadsutbetalningar bör finansiella resurser mobiliseras av medlemsstaterna med utgångspunkt i de ackrediterade utbetalande organens behov. Det bör uttryckligen fastställas i denna förordning att medlemsstaternas och stödmottagarnas administrativa kostnader och personalkostnader i samband med genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken bör bäras av medlemsstaterna och stödmottagarna.

(22)

För att framför allt ge kommissionen medel för att förvalta jordbruksmarknaderna, underlätta övervakningen av jordbruksrelaterade utgifter och övervaka jordbruksresurserna på medellång och lång sikt, inklusive de som rör miljö- och klimatresiliens samt framstegen mot relevanta unionsmål, bör användning av det agrometeorologiska systemet och inhämtande och förbättring av satellitbilder föreskrivas.

(23)

Kommissionen bör ges möjlighet att övervaka marknaderna med beaktande av unionens mål och åtaganden, inbegripet en konsekvent politik för utveckling, för att bidra till marknadernas öppenhet.

(24)

När det gäller den finansiella förvaltningen av Ejflu bör det finnas bestämmelser om budgetåtaganden, tidsfrister för utbetalningar, återtaganden och avbrott. Interventioner för landsbygdsutveckling bör finansieras från unionens budget baserat på åtaganden i form av årliga delbetalningar. Medlemsstaterna bör kunna få tillgång till de avsedda unionsmedlen så fort de strategiska GJP-planerna godkänts. Det behövs därför ett system för förfinansiering med lämpliga begränsningar för att säkerställa ett regelbundet flöde av medel så att betalningarna till stödmottagarna inom ramen för interventionerna görs vid lämplig tidpunkt.

(25)

Vid sidan av förfinansiering är det nödvändigt att göra skillnad mellan mellanliggande betalningar och slutbetalningar från kommissionen till de ackrediterade utbetalande organen. Det är också nödvändigt att fastställa närmare bestämmelser för dessa utbetalningar. Regeln om automatiskt återtagande av medel bör bidra till att genomförandet av interventioner påskyndas och till en sund ekonomisk förvaltning. Reglerna om nationella ramar i medlemsstater med regionala interventioner som fastställs i förordning (EU) 2021/2115 ger också medlemsstaterna ett verktyg för att säkerställa verkställande och sund ekonomisk förvaltning.

(26)

Medlemsstaterna bör säkerställa att unionsstödet betalas ut till stödmottagarna i tid, så att de kan använda det på ett effektivt sätt. Om medlemsstaterna inte iakttar de tidsfrister som fastställs i unionsrätten kan allvarliga problem uppstå för stödmottagarna, och det kan också äventyra unionens årliga budgetering. Därför bör utgifter som har uppkommit sedan tidsfristen löpt ut uteslutas från unionsfinansiering. I enlighet med proportionalitetsprincipen bör kommissionen dock kunna fastställa bestämmelser om undantag från denna generella regel när det gäller EGFJ och Ejflu.

(27)

När kommissionen fullgör sina uppgifter i samband med genomförandet av unionens budget bör den iaktta proportionalitetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessutom är det nödvändigt att bestämmelserna för genomförandet och användningen av EGFJ och Ejflu iakttar proportionalitetsprincipen och beaktar det övergripande målet att minska den administrativa bördan för de organ som är involverade i förvaltningen och kontrollen av programmen.

(28)

I enlighet med strukturen för och huvuddragen i den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör stödberättigandet för de utbetalningar som görs av medlemsstaterna inom ramen för unionsfinansiering inte längre avgöras av lagligheten och korrektheten i utbetalningarna till enskilda stödmottagare. När det gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115, och utan att det påverkar de särskilda stödberättigandereglerna för det grödspecifika stödet för bomull som anges i den förordningen, bör medlemsstaternas utbetalningar i stället vara stödberättigande om det finns en motsvarande output och de tillämpliga grundläggande unionskraven iakttas.

(29)

I förordning (EU) nr 1306/2013 föreskrivs minskningar och innehållanden av månadsutbetalningar eller mellanliggande betalningar för att stödja kontrollen av laglighet och korrekthet. Med den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör dessa verktyg användas för att främja prestationsbaserat genomförande. Skillnaden mellan minskningar och innehållanden bör också klargöras.

(30)

Förfarandet för att minska EGFJ-utbetalningar för bristande efterlevnad av de finansiella tak som fastställs i unionsrätten bör förenklas och anpassas till det förfarande som används för Ejflu-utbetalningar i detta sammanhang.

(31)

Medlemsstaterna bör sända årsräkenskaperna, en årlig prestationsrapport om genomförandet av den strategiska GJP-planen, den årliga sammanfattningen av de slutliga revisionsrapporterna och förvaltningsförklaringen till kommissionen senast den 15 februari varje år. I de fall då dessa handlingar inte sänds, och kommissionen därmed inte kan avsluta räkenskaperna för det berörda utbetalande organet eller kontrollera utgifternas stödberättigande i förhållande till rapporterad output, bör kommissionen kunna hålla inne dessa månadsutbetalningar och avbryta den kvartalsvisa ersättningen tills de utestående handlingarna inkommer.

(32)

En ny form av betalningsinnehållande bör införas för situationer när output ligger på en onormalt låg nivå. När rapporterad output ligger på en onormalt låg nivå i förhållande till de deklarerade utgifterna, och när medlemsstaterna inte kan ange vederbörligen motiverade skäl till den situationen, bör kommissionen, utöver att minska utgifterna för räkenskapsår N – 1, kunna hålla inne framtida utgifter relaterade till den intervention där output låg på en onormalt låg nivå. Sådana innehållanden bör bekräftas i det årliga beslutet om prestationsavslutet.

(33)

När det gäller den fleråriga prestationsövervakningen bör kommissionen också kunna hålla inne utbetalningar. Därför bör kommissionen, vid försenade eller otillräckliga framsteg för att nå de mål som anges i en medlemsstats strategiska GJP-plan för vilken medlemsstaten inte kan anföra vederbörligen motiverade skäl, kunna begära att den berörda medlemsstaten ska vidta de avhjälpande åtgärder som krävs i enlighet med en handlingsplan som ska fastställas i samråd med kommissionen och som ska innehålla tydliga framstegsindikatorer och en tidsram inom vilken framstegen ska uppnås. Om medlemsstaten varken lämnar in eller genomför handlingsplanen, om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att råda bot på situationen eller om den inte har ändrats i enlighet med kommissionens skriftliga begäran, bör kommissionen kunna hålla inne månadsutbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna. Kommissionen bör återbetala de innehållna beloppen om tillfredsställande framsteg mot målen har uppnåtts på grundval av prestationsöversynen eller på grundval av medlemsstatens frivilliga anmälan under budgetåret om framstegen med handlingsplanen och med de korrigerande åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna.

(34)

Med tanke på den nödvändiga övergången till en resultatorienterad prestationsmodell bör kommissionens begäran om en handlingsplan för räkenskapsåret 2025 inte leda till innehållande av utbetalningar före den följande prestationsöversynen för räkenskapsåret 2026.

(35)

Som var fallet enligt förordning (EU) nr 1306/2013 bör kommissionen kunna hålla inne utbetalningar om styrningssystemenens funktion har allvarliga brister, inklusive vid bristande efterlevnad av unionens grundläggande krav och otillförlitlig rapportering. Det är dock nödvändigt att se över villkoren för innehållande av utbetalningar för att göra mekanismen effektivare. De ekonomiska följderna av sådana innehållanden bör beslutas genom ett ad hoc-förfarande för kontroll av överensstämmelse.

(36)

Behöriga nationella myndigheter bör göra hela de GJP-utbetalningar som föreskrivs i unionsrätten till stödmottagarna.

(37)

För att tillåta återanvändning av vissa typer av inkomster relaterade till den gemensamma jordbrukspolitiken för GJP-syften bör dessa anses som inkomster avsatta för särskilda ändamål. Förteckningen över belopp i artikel 43 i förordning (EU) nr 1306/2013 bör ändras och dessa bestämmelser harmoniseras och sammanföras med befintliga bestämmelser om inkomster avsatta för särskilda ändamål.

(38)

Förordning (EU) nr 1306/2013 innehåller en förteckning över informationsåtgärder med koppling till den gemensamma jordbrukspolitiken samt deras syften och den fastställer regler för hur de ska finansieras och för hur motsvarande projekt ska genomföras. De särskilda bestämmelser som rör informationsåtgärdernas mål och vilka typer av informationsåtgärder som finansieras bör föras över till den här förordningen.

(39)

Finansieringen av åtgärder och interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken omfattas i stor utsträckning av principen om delad förvaltning. För att säkerställa sund ekonomisk förvaltning av unionens medel bör kommissionen kontrollera hur de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för att göra utbetalningar förvaltar medlen. Det är lämpligt att fastställa vilken typ av kontroller som ska utföras av kommissionen, ange villkoren för kommissionens genomförande av unionens budget och klargöra medlemsstaternas samarbetsskyldigheter.

(40)

För att kommissionen ska kunna fullgöra sin skyldighet att kontrollera att det i medlemsstaterna finns väl fungerande system för förvaltning och kontroll av unionens utgifter, och utan att det påverkar medlemsstaternas egna kontroller, bör kontroller även kunna utföras av personer som bemyndigats av kommissionen att agera på dess vägnar, som bör ha möjlighet att begära assistans från medlemsstaterna.

(41)

Det är nödvändigt att i största möjliga utsträckning använda informationsteknik för att ta fram den information som ska lämnas till kommissionen. När kontroller utförs bör kommissionen omedelbart ha fullständig tillgång till de uppgifter som rör utgifter, både i pappersform och i elektronisk form.

(42)

I syfte att tillämpa budgetförordningens krav vad gäller ömsesidig tillit till revisioner, minska risken för överlappningar mellan revisioner som görs av olika institutioner och minimera kostnaderna för kontroller och den administrativa bördan för stödmottagarna och medlemsstaterna, är det nödvändigt att fastställa regler om samordnad granskning och göra det möjligt för kommissionen att förlita sig på det arbete som utförs av tillförlitliga attesterande organ, med vederbörligt beaktande av principen om samordnad granskning och proportionalitetsprincipen i förhållande till risknivån för unionens budget.

(43)

När det gäller genomförandet av den samordnade granskningen, där kommissionen i regel bör förlita sig på det arbete som utförs av de attesterande organen, med beaktande av sin egen riskbedömning av behovet av de kontroller som den ska utföra i den berörda medlemsstaten, bör kommissionen kunna utföra kontroller om den har informerat den berörda medlemsstaten om att den inte kan förlita sig på det attesterande organets arbete. Dessutom bör kommissionen, för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt artikel 317 i EUF-fördraget, kunna utföra kontroller om det kan föreligga allvarliga brister i styrningssystemens funktion som inte följs upp av den medlemsstaten.

(44)

För att kunna upprätta den finansiella förbindelsen mellan de ackrediterade utbetalande organen och unionens budget, bör kommissionen årligen avsluta dessa organs räkenskaper inom ramen för det årliga finansiella avslutet. Beslutet om avslutande av räkenskaperna bör begränsas till kontroll av att räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga, och bör inte omfatta utgifternas förenlighet med unionsrätten.

(45)

I linje med den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör ett årligt prestationsavslut inrättas för att kontrollera att utgifterna är stödberättigande i förhållande till rapporterad output. För att hantera situationer där de deklarerade utgifterna inte har motsvarande rapporterad output och medlemsstaterna inte kan motivera den avvikelsen bör en mekanism för minskade utbetalningar införas.

(46)

Kommissionen har ansvar för genomförandet av unionens budget i samarbete med medlemsstaterna i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget. Kommissionen bör därför kunna besluta huruvida de utgifter som medlemsstaterna betalat ut är förenliga med unionsrätten. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att motivera sina beslut om utbetalningar och ha möjlighet till förlikning vid oenighet mellan dem och kommissionen. För att ge medlemsstaterna rättslig och ekonomisk säkerhet när det gäller tidigare betalda utgifter bör det fastställas en preskriptionstid för kommissionens beslut om de ekonomiska följderna av bristande efterlevnad.

(47)

Enligt artikel 9 i förordning (EU) 2021/2115 är medlemsstaterna skyldiga att genomföra de strategiska GJP-planerna såsom de godkänts av kommissionen i enlighet med artiklarna 118 och 119 i den förordningen. Eftersom denna skyldighet utgör ett grundläggande unionskrav bör kommissionen, om allvarliga brister upptäcks i en medlemsstats genomförande av sin strategiska GJP-plan, kunna besluta att undanta den riskutsatta utgift som påverkas av sådana brister från unionsfinansiering.

(48)

För att skydda de ekonomiska intressena i unionens budget bör medlemsstaterna införa system för att säkerställa att interventioner som finansieras av EGFJ och Ejflu verkligen genomförs och att det görs korrekt, samtidigt som den nuvarande robusta ramen för sund ekonomisk förvaltning bibehålls. Dessa system bör omfatta kontroller av stödmottagare genom bedömning av om de uppfyller stödberättigandekriterierna och andra villkor samt de skyldigheter som fastställs i de nationella strategiska GJP-planerna och tillämpliga unionsregler.

(49)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (10) samt rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 (11), (Euratom, EG) nr 2185/96 (12) och (EU) 2017/1939 (13) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet åtgärder avseende förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter, inklusive bedrägerier, avseende krav på återbetalning av medel som förlorats, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, när så är lämpligt, avseende påförande av administrativa sanktioner.

I enlighet med förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 och (EU, Euratom) nr 883/2013 har Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) befogenhet att göra administrativa utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 har Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) befogenhet att utreda och lagföra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (14). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, revisionsrätten och – när det gäller de medlemsstater som deltar i fördjupat samarbete enligt förordning (EU) 2017/1939 – Eppo de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(50)

Medlemsstaterna bör ha system som de kan använda för rapportering till kommissionen, i syfte att hjälpa Olaf att utöva sina befogenheter och säkerställa en effektiv analys av fall av oriktigheter, konstaterade oriktigheter och andra fall av bristande efterlevnad av villkor som fastställs av medlemsstaterna i de strategiska GJP-planerna, inklusive bedrägerier, och medlemsstaternas uppföljning, samt uppföljningen av Olafs utredningar. För att säkerställa en effektiv prövning av klagomål rörande EGFJ och Ejflu bör medlemsstaterna införa de bestämmelser som är nödvändiga.

(51)

I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör medlemsstaterna, på kommissionens begäran, undersöka de klagomål som lämnats in till kommissionen och som omfattas av tillämpningsområdet för deras strategiska GJP-planer samt informera kommissionen om resultaten av dessa undersökningar. Kommissionen bör säkerställa att de klagomål som har lämnats in direkt till den följs upp på lämpligt sätt, i enlighet med det utrymme för skönsmässig bedömning som kommissionen åtnjuter när det gäller att besluta vilka ärenden som ska handläggas (15).

(52)

För att hjälpa medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen bör kommissionen ge dem tillgång till ett datautvinningsverktyg för att bedöma riskerna. Kommissionen bör senast 2025 lägga fram en rapport med en bedömning av användningen av det gemensamma datautvinningsverktyget och dess interoperabilitet, med sikte på allmän användning av det i medlemsstaterna, vid behov åtföljd av lämpliga förslag.

(53)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget avser även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

(54)

När bristande efterlevnad av regler om offentlig upphandling leder till avslag eller indrivning bör detta ske på ett sätt som återspeglar hur allvarlig den bristande efterlevnaden är, och i enlighet med proportionalitetsprincipen, såsom till exempel anges i de relevanta riktlinjer som kommissionen har fastställt för finansiella korrigeringar av utgifter som finansieras av unionen vid delad förvaltning i fall där sådana regler inte har följts. Det bör också klargöras att sådan bristande efterlevnad bara ska anses påverka transaktionernas laglighet och korrekthet upp till den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in.

(55)

Olika bestämmelser i jordbrukslagstiftning kräver att en säkerhet ställs för att säkerställa betalningen av ett utestående belopp om en skyldighet inte fullgörs. För att stärka ramen för säkerheter bör en enda horisontell regel gälla för samtliga dessa bestämmelser.

(56)

Medlemsstaterna bör införa och driva ett integrerat administrations- och kontrollsystem (det integrerade systemet) för vissa interventioner enligt förordning (EU) 2021/2115 och för de åtgärder som avses i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 (16) och i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 (17). För att förbättra unionsstödets ändamålsenlighet och övervakningen av det bör medlemsstaterna ha befogenhet att använda det integrerade systemet för andra unionsinterventioner.

(57)

För att säkerställa lika förutsättningar för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna regler om kontroller och sanktioner införas på unionsnivå.

(58)

De befintliga huvudbeståndsdelarna i det integrerade systemet och i synnerhet bestämmelserna om ett identifieringssystem för jordbruksskiften, ett geospatialt och ett djurbaserat ansökningssystem, ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter, ett system för registrering av stödmottagarnas identitet och ett kontroll- och sanktionssystem bör behållas. Medlemsstaterna bör fortsätta att använda data eller informationsprodukter som tillhandahålls av Copernicusprogrammet, vid sidan av informationsteknik som Galileo och Egnos, för att säkerställa att heltäckande och jämförbara data finns tillgängliga i hela unionen för övervakning av politiken för miljö- och klimatvänligt jordbruk, inklusive den gemensamma jordbrukspolitikens påverkan, miljöprestanda och framsteg mot unionens mål, och för att främja användningen av fullständiga, fria och öppna data och uppgifter som samlas in av Copernicusprogrammets Sentinelsatelliter och -tjänster. Därför bör det integrerade systemet också inkludera ett system för områdesövervakning.

(59)

Det integrerade systemet bör, som en del av de styrningssystem som bör upprättas för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, säkerställa att de aggregerade data som tillhandahålls i den årliga prestationsrapporten är tillförlitliga och verifierbara. Mot bakgrund av vikten av ett korrekt fungerande integrerat system är det nödvändigt att fastställa kvalitetskrav. Medlemsstaterna bör göra en årlig kvalitetsbedömning av identifieringssystemet för jordbruksskiften, av det geospatiala ansökningssystemet och områdesövervakningssystemet. Medlemsstaterna bör också åtgärda eventuella brister och om kommissionen så begär ta fram en handlingsplan.

(60)

I kommissionens meddelanden Framtiden för livsmedel och jordbruk, Den europeiska gröna given, Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem och EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030Ge naturen större plats i våra liv fastställdes stödet till miljövård och klimatåtgärder och bidraget till uppnåendet av unionens miljö- och klimatmål som en strategisk inriktning för den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Därför har det blivit nödvändigt att i miljö- och klimatsyften dela data från identifieringssystem för jordbruksskiften och andra integrerade administrations- och kontrollsystem på nationell nivå och unionsnivå. Det bör därför införas bestämmelser om delning av data som samlas in genom det integrerade systemet och som är relevanta för miljö- och klimatsyften mellan medlemsstaternas offentliga myndigheter och med unionens institutioner och organ. För att öka effektiviteten i användningen av data som olika offentliga myndigheter har tillgång till för framtagning av europeisk statistik bör det också föreskrivas att data från det integrerade systemet ska göras tillgängliga för statistikändamål för sådana organ som ingår i det europeiska statistiksystemet.

(61)

Granskning av stödmottagande eller betalningsskyldiga företags affärshandlingar kan vara ett mycket effektivt medel för övervakning av de transaktioner som utgör en del av systemet för finansiering genom EGFJ. Den granskningen kompletterar andra kontroller som redan utförs av medlemsstaterna. Nationella bestämmelser om granskning bör också kunna vara mer långtgående än vad som krävs enligt unionsrätten.

(62)

De handlingar som bör användas som underlag för sådan granskning bör väljas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra en fullständig granskning. De företag som ska granskas bör väljas ut på grundval av den typ av transaktioner som genomförs på deras ansvar, och fördelningen per sektor av stödmottagande eller betalningsskyldiga företag bör ske i förhållande till deras finansiella betydelse i systemet för finansiering genom EGFJ.

(63)

Det är nödvändigt att fastställa mandatet för de tjänstemän som utför granskningen och definiera företagens skyldighet att under en fastställd period ställa affärshandlingar till dessa tjänstemäns förfogande och lämna de upplysningar som tjänstemännen kan begära. Det bör också finnas möjlighet att i vissa fall beslagta affärshandlingar.

(64)

Med beaktande av den internationella strukturen inom handeln med jordbruksprodukter och med en korrekt fungerande inre marknad i åtanke, är det nödvändigt att organisera ett samarbete mellan medlemsstaterna. Det är också nödvändigt att på unionsnivå upprätta ett centralt register över stödmottagande eller betalningsskyldiga företag som är etablerade i tredjeland.

(65)

Även om medlemsstaterna ansvarar för att anta sina egna granskningsprogram bör dessa program meddelas kommissionen så att den kan utöva sin tillsynsfunktion och samordningsfunktion, för att säkerställa att programmen antas på grundval av lämpliga kriterier och för att garantera att granskningen koncentreras till de sektorer eller företag där risken för bedrägerier är stor. Det är viktigt att varje medlemsstat utser ett eller flera organ som ansvarar för att övervaka granskningen av affärshandlingar och samordna denna granskning. De utsedda organen bör vara oberoende av de myndigheter som utför granskningen före utbetalning. De uppgifter som samlas in under granskningen bör skyddas genom tystnadsplikt.

(66)

Grundvillkor är en viktig del av den gemensamma jordbrukspolitiken, och säkerställer att utbetalningarna främjar en hög grad av hållbarhet och att de säkerställer lika förutsättningar för jordbrukare i medlemsstaterna och i unionen, i synnerhet när det gäller de sociala aspekterna och miljö- och klimataspekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken men även när det gäller folkhälsa och djurskydd. Detta innebär att kontroller bör göras och sanktioner tillämpas, vid behov, för att säkerställa ändamålsenligheten i systemet med grundvillkor. För att säkerställa lika förutsättningar för stödmottagare i olika medlemsstater bör vissa allmänna regler om grundvillkor och kontroller och sanktioner avseende bristande efterlevnad införas på unionsnivå.

(67)

För att säkerställa att bestämmelserna om grundvillkor verkställs av medlemsstaterna på ett harmoniserat sätt är det nödvändigt att föreskriva en minimikontrollfrekvens på unionsnivå. Det bör dock vara medlemsstaterna som avgör hur behöriga kontrollorgan och kontroller ska organiseras.

(68)

Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa närmare bestämmelser om sanktioner, men dessa sanktioner bör vara proportionella, effektiva och avskräckande och bör inte påverka tillämpningen av andra sanktioner som fastställs enligt unionsrätten eller nationell rätt. För att säkerställa att sanktionerna är proportionella, effektiva och avskräckande är det lämpligt att fastställa regler för tillämpning och beräkning av dem. Med beaktande av Europeiska unionens domstols (domstolen) dom i mål C-361/19 (18), bör det, för att säkerställa kopplingen mellan jordbrukarens agerande och sanktionen, som en allmän regel fastställas att sanktionen bör beräknas på grundval av de utbetalningar som beviljats eller skulle ha beviljats det kalenderår då överträdelsen inträffade. Om underlagets art inte gör det möjligt att fastställa vilket år den bristande efterlevnaden inträffade är det dock, för att säkerställa sanktionssystemet effektivitet, nödvändigt att slå fast att sanktionen i dessa fall bör beräknas på grundval av de utbetalningar som beviljats eller skulle ha beviljats det kalenderår då överträdelsen upptäcktes. För att säkerställa ett ändamålsenligt och sammanhängande tillvägagångssätt i medlemsstaterna är det nödvändigt att på unionsnivå föreskriva en minimisanktionsnivå för bristande efterlevnad. Sådana miniminivåer bör tillämpas av medlemsstaterna med hänsyn till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och till huruvida den varit avsiktlig. För att säkerställa sanktionernas proportionalitet bör medlemsstaterna föreskriva att inga sanktioner ska påföras om den bristande efterlevnaden inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga och inrätta en upplysningsmekanism för att säkerställa att stödmottagarna underrättas om konstaterade fall av bristande efterlevnad och eventuella avhjälpande åtgärder som ska vidtas.

(69)

Mekanismen för sociala grundvillkor bör grundas på de tillsynsförfaranden som genomförs av de behöriga tillsynsmyndigheter eller tillsynsorgan som ansvarar för kontroller av arbets- och anställningsvillkor och tillämpliga arbetsnormer. Sådana tillsynsförfaranden kan vara utformade på olika sätt beroende på det nationella systemet. De utbetalande organen bör delges resultatet av kontrollerna och tillsynsförfarandet samt en bedömning med en klassificering av hur allvarlig överträdelsen av den relevanta lagstiftningen är.

(70)

Vid tillämpningen av mekanismen för sociala grundvillkor i de strategiska GJP-planerna och i de respektive avtalen mellan de utbetalande organen och de myndigheter eller organ som ansvarar för upprätthållande av social- och arbetslagstiftningen och tillämpliga arbetsnormer bör tillsynsmyndigheternas eller tillsynsorganens självständighet och det särskilda sätt på vilket social- och arbetslagstiftningen och de tillämpliga arbetsnormerna genomförs och upprätthålls i varje medlemsstat nogsamt respekteras. Den mekanismen bör förbli oberoende av och inte påverka funktionssättet för varje medlemsstats särskilda sociala modell och bör inte heller på något sätt påverka rättsväsendets oberoende. För detta syfte bör en tydlig ansvarsfördelning säkerställas mellan, å ena sidan, de myndigheter eller organ som ansvarar för upprätthållande av social- och arbetslagstiftningen och tillämpliga arbetsnormer och, å andra sidan, de utbetalande organen på jordbruksområdet, som har i uppgift att göra utbetalningar och tillämpa sanktioner. Arbetsmarknadsparternas oberoende och deras rätt att förhandla om och ingå kollektivavtal bör respekteras fullt ut. Deras oberoende bör också respekteras när arbetsmarknadsparterna ansvarar för att kontrollera arbetsvillkor.

(71)

För att säkerställa ett harmoniskt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna om finansieringen av utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken, och i synnerhet för att göra det möjligt för kommissionen att övervaka medlemsstaternas ekonomiska förvaltning och avsluta räkenskaperna för de ackrediterade utbetalande organen, är det nödvändigt att medlemsstaterna behåller vissa uppgifter och meddelar kommissionen dessa.

(72)

För att få fram de uppgifter som ska överföras till kommissionen och för att kommissionen ska ha fullständig och omedelbar tillgång till uppgifter om utgifterna, både i pappersform och i elektronisk form, bör det fastställas lämpliga regler om hur uppgifterna ska framställas och överföras, inklusive regler om tidsfrister.

(73)

Eftersom personuppgifter eller känslig affärsinformation skulle kunna påverkas av tillämpningen av nationella kontrollsystem och kontroller av överensstämmelse, bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att den information som tas emot i detta sammanhang förblir konfidentiell.

(74)

För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av unionens budget samt att principen om opartisk behandling följs både på medlemsstatsnivå och för den enskilda stödmottagaren, bör regler fastställas om användning av euron.

(75)

Växelkursen mellan euro och nationella valutor kan fluktuera under den period som en verksamhet äger rum. Den kurs som ska tillämpas på de berörda beloppen bör därför fastställas med hänsyn tagen till den faktor genom vilken det ekonomiska syftet med verksamheten uppnås. Den växelkurs som tillämpas bör därför vara den växelkurs som gäller dagen för denna avgörande faktor. Det är nödvändigt att specificera denna avgörande faktor eller att bortse från den, dock med beaktande av vissa kriterier och då särskilt hur snabbt valutafluktuationer ger efterverkningar. Särskilda regler bör införas som gör det möjligt att hantera exceptionella monetära situationer som kan uppstå såväl inom unionen som på världsmarknaden, och som kräver omedelbara åtgärder för att säkerställa att de ordningar som upprättas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar effektivt.

(76)

Medlemsstater som inte har infört euron bör ha möjlighet att betala de utgifter som den gemensamma jordbrukspolitiken innebär i euro i stället för i den nationella valutan. Det behövs särskilda regler för att säkerställa att denna möjlighet inte skapar oberättigade fördelar för parter som gör eller tar emot betalningar.

(77)

Unionsrätten om skydd av enskilda vad gäller behandling av personuppgifter och den fria rörligheten för sådana uppgifter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (19) och (EU) 2018/1725 (20), bör tillämpas på medlemsstaternas och kommissionens insamling av personuppgifter i samband med utövandet av deras respektive skyldigheter avseende förvaltning, kontroll, revision, övervakning och utvärdering enligt den här förordningen.

(78)

Offentliggörandet av namnen på mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu är ett sätt att förstärka den offentliga kontrollen av hur dessa fonder används och är nödvändigt för att ett säkerställa ett tillräckligt skydd av unionens ekonomiska intressen. Detta uppnås genom den förebyggande och avskräckande effekten av sådant offentliggörande, dels genom att det motverkar att enskilda stödmottagare gör sig skyldiga till oriktigheter, dels genom att det ökar jordbrukarnas personliga ansvar för användningen av de offentliga medel som erhålls. Offentliggörandet av relevant information överensstämmer med den senaste tidens rättspraxis från domstolen och även med ansatsen i budgetförordningen.

(79)

I detta sammanhang bör den roll framhållas som det civila samhället spelar, inbegripet media och icke-statliga organisationer och deras bidrag till att förstärka förvaltningarnas kontrollram mot bedrägerier och missbruk av offentliga medel.

(80)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (21) fastställer regler om öppenhet och insyn när det gäller genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och kommunikation om programmen inom ramen för de fonderna. För att säkerställa samstämmighet bör det föreskrivas att dessa regler ska tillämpas även på mottagare av stöd från EGFJ- och Ejflu-interventioner, i förekommande fall.

(81)

Om målet med den offentliga kontrollen av användningen av medel från EGFJ och Ejflu ska uppnås, behöver en viss mängd information om stödmottagarna komma till allmänhetens kännedom. Informationen bör inbegripa uppgifter om stödmottagarens identitet, beviljat stödbelopp, från vilken fond medlen kommer och om den berörda insatsens specifika mål. Den informationen bör offentliggöras på ett sådant sätt att detta i så liten utsträckning som möjligt påverkar stödmottagarnas rätt till respekt för sitt privatliv och skydd av personuppgifter. Båda dessa rättigheter fastslås i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(82)

Med beaktande av behovet av större öppenhet när det gäller fördelningen av GJP-medel från EGFJ och Ejflu, inbegripet avseende ägarstrukturer med koppling till GJP-stödmottagare, bör förteckningen över mottagare av stöd från GJP-medel, som offentliggörs i efterhand av medlemsstaterna, också göra det möjligt att identifiera företagskoncerner. Det skulle i betydande utsträckning bidra till övervakningen av ägarstrukturer och göra det enklare att utreda potentiella fall av missbruk av unionsmedel, intressekonflikter och korruption.

(83)

I och med att uppgifter om en insats som ger jordbrukarna rätt till stöd och om stödets ändamål och specifika mål offentliggörs, får allmänheten konkret information om den verksamhet som stöds och det ändamål för vilket stödet beviljades. Sådan offentlig tillsyn skulle ha en förebyggande och avskräckande effekt och skulle bidra till att skydda unionens ekonomiska intressen.

(84)

Offentliggörandet av sådan information, i kombination med den allmänna information som föreskrivs i denna förordning, ökar insynen i hur unionens medel används inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket bidrar till att synliggöra denna politik och sprida bättre kunskap om den. Det gör det möjligt för medborgarna att i högre grad involveras i beslutsprocessen och säkerställer ökad legitimitet för förvaltningen, som blir effektivare och avkrävs ett större ansvar gentemot medborgarna. Detta ger också medborgarna konkreta exempel på hur jordbruket tillhandahåller allmänna nyttigheter, och bidrar till en ökad legitimitet för nationellt stöd och unionsstöd till jordbrukssektorn.

(85)

Följaktligen går det allmänna offentliggörandet av relevant information inte utöver vad som är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle mot bakgrund av behovet av att skydda unionens ekonomiska intressen samt det överordnade målet om offentlig tillsyn över användningen av medel från EGFJ och Ejflu.

(86)

För att kraven på dataskydd ska uppfyllas bör mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu före offentliggörandet informeras om att deras uppgifter kommer att offentliggöras. De bör också informeras om att uppgifterna kan komma att behandlas av unionens och medlemsstaternas revisions- och utredningsorgan för att skydda unionens ekonomiska intressen. Stödmottagarna bör också underrättas om sina rättigheter enligt förordning (EU) 2016/679 och om de förfaranden som gäller för utövandet av dessa rättigheter.

(87)

I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (22). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(88)

För att säkerställa välfungerande utbetalande organ och samordningsorgan, finansiering från EGJF av utgifterna för offentlig intervention och korrekt förvaltning av de anslag som anges i unionens budget för EGFJ bör denna delegering av befogenhet avse minimivillkoren för ackreditering av de utbetalande organen och utseende och ackreditering av samordningsorgan, de utbetalande organens skyldigheter när det gäller offentlig intervention och reglerna för innehållet i deras förvaltnings- och kontrollansvar. Vidare bör denna delegering av befogenhet, för att säkerställa att finansiell disciplin tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna, också omfatta reglerna för beräkning av den finansiella disciplin som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna. För att säkerställa korrekt förvaltning av utgifterna för offentlig intervention bör denna delegering av befogenhet också omfatta de typer av åtgärder som ska finansieras via unionens budget inom ramen för offentlig intervention samt ersättningsvillkoren, villkoren för stödberättigande och beräkningsmetoder som baseras på den information som faktiskt har konstaterats av de utbetalande organen, på schablonbelopp som kommissionen har fastställt, på schablonbelopp eller icke-schablonbelopp som fastställs i jordbrukslagstiftning inom specifika sektorer, värderingen av transaktioner i samband med offentlig intervention, de åtgärder som ska vidtas i händelse av förlorade eller försämrade produkter i samband med offentlig intervention samt fastställande av de belopp som ska finansieras.

(89)

För att göra det möjligt för kommissionen att se till att utgifter som betalas ut före tidigast möjliga betalningsdatum eller efter sista möjliga betalningsdatum ska kunna berättiga till unionsfinansiering samtidigt som de finansiella verkningarna av detta begränsas bör denna delegering av befogenhet även omfatta undantag från icke-berättigande rörande utbetalningar som gjorts av utbetalande organ till stödmottagarna före första eller efter sista möjliga utbetalningsdatum. Den bör dessutom, för att säkerställa tydliga regler och villkor för medlemsstaterna, omfatta innehållande av utbetalningar i samband med de årliga avsluten, samt storleken på och varaktigheten för innehållandet av utbetalningarna och villkoret för återbetalning eller minskning av dessa belopp i samband med den fleråriga prestationsövervakningen. Denna delegering av befogenhet bör också omfatta de interventioner eller åtgärder för vilka medlemsstaterna får göra förhandsutbetalningar i syfte att säkerställa kontinuitet med de regler som anges i förordning (EU) nr 1306/2013 och relevanta genomförandeakter och delegerade akter samtidigt som de ekonomiska gränserna i artikel 11.2 b i budgetförordningen iakttas. För att beakta de inkomster som de utbetalande organen tar emot för unionens budget på grundval av de utgiftsdeklarationer som medlemsstaterna lämnar in bör denna delegering av befogenhet också omfatta villkoren för när ersättning ska betalas ut för vissa typer av utgifter och inkomster inom ramen för EGFJ och Ejflu. För att möjliggöra en rättvis fördelning mellan medlemsstaterna av de anslag som finns tillgängliga bör denna delegering av befogenhet vidare omfatta metoderna för åtaganden och utbetalning av beloppen om unionens budget inte har antagits i början av budgetåret eller om det totala beloppet för de inplanerade åtagandena överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 11.2 i budgetförordningen.

(90)

För att säkerställa en korrekt och effektiv tillämpning av bestämmelserna om kontroller på plats och tillgång till handlingar och information bör denna delegering av befogenhet dessutom omfatta de särskilda skyldigheter som medlemsstaterna ska fullgöra med avseende på kontroller och tillgång till handlingar och information, kriterierna för motiveringar från medlemsstaterna och metoderna och kriterierna för tillämpning av minskningar i samband med det årliga prestationsavslutet, samt kriterierna och metoderna för tillämpning av finansiella korrigeringar inom ramen för förfarandet för kontroll av överensstämmelse.

(91)

För att säkerställa att kontrollerna genomförs korrekt och effektivt samt att villkoren för stödberättigande verifieras på ett effektivt, samstämmigt och icke-diskriminerande sätt som skyddar unionens ekonomiska intressen bör denna delegering av befogenhet, när det krävs för en korrekt förvaltning av systemet, också omfatta regler om ytterligare krav med avseende på tullförfaranden, i synnerhet de som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (23). För att säkerställa en rättvis och icke-diskriminerande behandling och iakttagande av proportionalitetsprincipen när en säkerhet ställs bör denna delegering av befogenhet omfatta regler om säkerheter med uppgift om vilken part som är ansvarig om en skyldighet inte fullgörs, fastställande av de specifika situationer då den behöriga myndigheten får frångå kravet på en säkerhet, villkoren för den säkerhet som ska ställas och för garanten, villkoren för ställande och frisläppande av säkerheten, särskilda villkor som gäller för en säkerhet som ställs i samband med förhandsutbetalningar samt konsekvenserna av att åsidosätta de skyldigheter för vilka det har ställts en säkerhet.

(92)

När det gäller det integrerade systemet bör denna delegering av befogenhet också omfatta regler om kvalitetsbedömning av identifieringssystemet för jordbruksskiften, av det geospatiala ansökningssystemet och av områdesövervakningssystemet samt regler om identifieringssystemet för jordbruksskiften, systemet för identifiering av stödmottagare och systemet för identifiering och registrering av stödrättigheter.

(93)

För att reagera på ändringar av jordbrukslagstiftningen avseende specifika sektorer och för att säkerställa att systemet med efterhandskontroller är effektivt bör denna delegering av befogenhet vidare omfatta upprättande av en förteckning över interventioner som undantas från granskningen av transaktioner. För att säkerställa lika förutsättningar för medlemsstaterna och att sanktionssystemen inom ramen för grundvillkoren och de sociala grundvillkoren är ändamålsenliga, proportionerliga och avskräckande, bör denna delegering av befogenhet omfatta närmare bestämmelser om tillämpningen och beräkningen av sådana sanktioner.

(94)

För att specificera den avgörande faktorn eller för att fastställa den av skäl som är utmärkande för marknadsordningen eller för beloppet i fråga och för att förhindra att de medlemsstater som inte har infört euron tillämpar olika växelkurser, å ena sidan i bokföringen i annan valuta än euro av inkomster och stöd som utbetalats till stödmottagare, å andra sidan i de utgiftsdeklarationer som upprättas av de utbetalande organen, bör denna delegering av befogenhet omfatta regler om den avgörande faktor och den växelkurs som ska användas av de medlemsstater som inte använder euro som valuta, om vilken växelkurs som ska användas när deklarationer av utgifter upprättas av det utbetalande organet och vid bokföring av transaktioner för offentlig lagring i det utbetalande organets räkenskaper. För att förhindra att exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta äventyrar tillämpningen av unionsrätten bör denna delegering av befogenhet omfatta undantag från de regler om användning av euron som fastställs i denna förordning.

(95)

För att främja en smidig övergång mellan reglerna i förordning (EU) nr 1306/2013 och reglerna i den här förordningen bör denna delegering av befogenhet omfatta fastställande av övergångsbestämmelser.

(96)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (24).

(97)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör avse reglerna om förfaranden för att bevilja, återkalla och granska ackreditering av utbetalande organ och utseende och ackreditering av samordningsorgan samt för övervakningen av ackrediteringen av utbetalande organ; formerna och förfarandena för de kontroller som ligger till grund för förvaltningsförklaringen från de utbetalande organen samt dess struktur och format; samordningsorganets funktion och dess överföring av information till kommissionen; de attesterande organens funktionssätt, inbegripet vilka kontroller som ska utföras och vilka organ som ska vara föremål för kontrollerna och om de certifikat och rapporter, tillsammans med medföljande handlingar, som dessa organ ska upprätta.

(98)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör även omfatta de revisionsprinciper på vilka det attesterande organens utlåtanden är baserade, inklusive en bedömning av risker, interna kontroller och nivån på erforderliga revisionsbevis samt de revisionsmetoder som de attesterande organen ska använda, med beaktande av internationella revisionsstandarder, för att utfärda sina utlåtanden.

(99)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör även, i samband med förfarandet för finansiell disciplin, omfatta fastställande av justeringsgraden för interventioner i form av direktstöd samt anpassningen av denna liksom de belopp av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden och som förs över i enlighet med artikel 12.2 d i budgetförordningen för att finansiera dessa interventioner; och i samband med förfarandet för budgetdisciplin, det preliminära fastställandet av beloppet av utbetalningarna och den preliminära fördelningen av den tillgängliga budgeten till medlemsstaterna, samt fastställandet av det totala beloppet av unionsfinansiering uppdelat per medlemsstat.

(100)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör också omfatta fastställandet av de belopp som ska finansiera offentliga interventionsåtgärder, regler om finansieringen av kommissionens inhämtande av de satellitdata som krävs för områdesövervakningssystemet och de åtgärder som kommissionen vidtar genom fjärranalystillämpningar som används för övervakning av jordbruksresurser, förfarandet för kommissionens inhämtande av dessa satellitdata och för övervakningen av jordbruksresurser, den ram som styr inhämtande, förbättring och användning av satellitdata och meteorologiska data samt de tillämpliga tidsfristerna.

(101)

Dessutom bör kommissionens genomförandebefogenheter omfatta fastställandet av de tidsfrister inom vilka de ackrediterade utbetalande organen ska upprätta och till kommissionen översända mellanliggande utgiftsdeklarationer som rör interventioner för landsbygdsutveckling samt regler om förfarandet och andra praktiska arrangemang för att mekanismen för betalningsfrister ska fungera korrekt; innehållande, samt återupptagande, och minskning av månadsutbetalningar eller mellanliggande utbetalningar till medlemsstaterna och regler om strukturen för handlingsplanerna och hur de ska upprättas. Genomförandebefogenheterna bör också omfatta ytterligare regler för de utbetalande organens separata redovisningar samt särskilda villkor som gäller för de uppgifter som ska bokföras i de utbetalande organens räkenskaper; regler som är nödvändiga och berättigade i en nödsituation för att lösa specifika problem med avseende på betalningsperioder och förskottsutbetalningar; regler om finansiering och redovisning av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och om andra utgifter som finansieras av EGFJ och Ejflu, samt villkor och bestämmelser för automatiska återtagandeförfaranden.

(102)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör också omfatta villkoren för hur dokument och uppgifter som rör utförda utbetalningar ska förvaras; förfarandena för de samarbetsskyldigheter som medlemsstaterna ska uppfylla vad gäller de kontroller som kommissionen gör och tillgången till information; det årliga finansiella avslutet, inklusive reglerna om de åtgärder som krävs i samband med antagandet och genomförandet av de genomförandeakterna, det årliga prestationsavslutet, inklusive regler om de åtgärder som krävs i samband med antagandet och genomförandet av de genomförandeakterna, och informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna, de åtgärder som ska vidtas i samband med antagandet och genomförandet av genomförandeakterna, och informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna samt de förfaranden och tidsfrister som ska iakttas; förfarandet för kontroll av överensstämmelse, inklusive regler om de åtgärder som krävs i samband med antagandet och genomförandet av de genomförandeakterna, informationsutbytet mellan kommissionen och medlemsstaterna, de tidsfrister som ska iakttas och förlikningsförfarandet; regler om möjlig avräkning av de belopp som uppkommit till följd av återbetalning av felaktigt utbetalda belopp och undantagandet från unionsfinansiering av de belopp som belastar unionens budget samt formerna för medlemsstaternas anmälan och meddelande till kommissionen avseende indrivning vid bristande efterlevnad.

(103)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör även omfatta regler som syftar till att nå en enhetlig tillämpning av medlemsstaternas skyldigheter när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen och de regler som krävs för att säkra att kontroller tillämpas enhetligt i unionen.

(104)

Vidare bör kommissionens genomförandebefogenheter omfatta den form av säkerheter som ska ställas och förfarandet för ställande och godkännande av säkerheter och hur de ursprungliga säkerheterna ska ersättas; förfarandena för att frisläppa säkerheter; och medlemsstaternas eller kommissionens anmälan med avseende på säkerheter.

(105)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör även omfatta regler om formen, innehållet och arrangemangen vad gäller översändandet eller tillhandahållandet till kommissionen av bedömningsrapporterna om kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften, det geospatiala ansökningssystemet och områdesövervakningssystemet samt för de avhjälpande åtgärder som medlemsstaterna ska vidta då brister framkommer i dessa system samt de grundläggande funktionerna och reglerna för stödansökningssystemet och områdesövervakningssystemet, inklusive dess infasning.

(106)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör också omfatta de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av reglerna för granskning av affärshandlingar. De bör även omfatta regler för medlemsstaternas kommunikation av uppgifter till kommissionen och åtgärder för att skydda tillämpningen av unionsrätten om exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta riskerar att äventyra den.

(107)

Kommissionens genomförandebefogenheter bör vidare omfatta regler om formerna och tidsplanen för offentliggörandet av mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu, en enhetlig tillämpning av skyldigheten att informera stödmottagarna om att data som rör dem kommer att offentliggöras, samt samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller offentliggörandet av mottagarna av stöd från EGFJ och Ejflu.

(108)

Det rådgivande förfarandet bör tillämpas vid antagandet av vissa genomförandeakter. När det gäller de genomförandeakter som innebär att kommissionen beräknar olika belopp, gör det rådgivande förfarandet det möjligt för kommissionen att till fullo ta sitt ansvar att förvalta budgeten och syftar till att öka effektiviteten, förutsägbarheten och snabbheten vid efterlevnaden av tidsfrister och budgetförfaranden. När det gäller genomförandeakter i samband med utbetalningar som görs till medlemsstaterna samt avslutande av räkenskaperna och det årliga prestationsavslutet, gör det rådgivande förfarandet det möjligt för kommissionen att till fullo ta sitt ansvar att förvalta budgeten och verifiera de nationella utbetalande organens årsräkenskaper i syfte att antingen godkänna dessa räkenskaper eller, i händelse av utgifter som inte följer unionens regler, utesluta sådana utgifter från unionsfinansiering. Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av övriga genomförandeakter.

(109)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011 när det gäller fastställande av det nettosaldo som ska stå till förfogande för EGFJ-utgifter, fastställande av de månadsutbetalningar som den ska göra på grundval av utgiftsdeklarationerna från medlemsstaterna samt fastställande av tilläggsutbetalningar eller avdrag i samband med förfarandet för månadsutbetalningar.

(110)

Förordning (EU) nr 1306/2013 bör därför upphöra att gälla.

(111)

Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av de kopplingar som finns mellan denna förordning och den gemensamma jordbrukspolitikens övriga instrument och de begränsningar som medlemsstaternas finansiella resurser innebär, utan snarare, på grund av den fleråriga garanterade unionsfinansieringen och genom en fokusering på unionens prioriteringar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(112)

För att säkerställa ett smidigt genomförande av de planerade åtgärderna och av skyndsamhetsskäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs regler om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), särskilt om

a)

finansieringen av utgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken,

b)

de förvaltnings- och kontrollsystem som ska införas av medlemsstaterna, och

c)

förfarandena för avslut och kontroll av överensstämmelse.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)

oriktigheter: oegentligheter i den mening som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95.

b)

styrningssystem: de styrande organ som avses i avdelning II kapitel II i denna förordning och grundläggande unionskrav, inbegripet medlemsstaternas skyldigheter när det gäller det effektiva skyddet av unionens ekonomiska intressen enligt artikel 59 i denna förordning samt genomförandet, i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2021/2115, av deras strategiska GJP-planer såsom de godkänts av kommissionen och det rapporteringssystem som inrättats för den årliga prestationsrapport som avses i artikel 134 i den förordningen.

c)

grundläggande unionskrav: de krav som fastställs i förordning (EU) 2021/2115 den här förordningen, budgetförordningen och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (25).

d)

allvarliga brister i styrningssystemens korrekta funktion: förekomsten av en systemisk svaghet med beaktande av upprepning, allvar och negativ inverkan på utgiftsdeklarationens korrekthet, prestationsrapporteringen eller iakttagandet av unionsrätten.

e)

outputindikator: en outputindikator enligt artikel 7.1 a i förordning (EU) 2021/2115

f)

resultatindikator: en resultatindikator enligt artikel 7.1 b i förordning (EU) 2021/2115

g)

handlingsplan: vid tillämpning av artiklarna 41 och 42 i denna förordning, en plan som fastställs av en medlemsstat, på begäran av och i samråd med kommissionen, om allvarliga brister konstateras i funktionen hos den medlemsstatens styrningssystem eller under de omständigheter som avses i artikel 135 i förordning (EU) 2021/2115, och som innehåller de avhjälpande åtgärder som krävs samt en relevant tidsram för genomförandet i enlighet med artiklarna 41 och 42 i den här förordningen.

Artikel 3

Undantag vid force majeure och exceptionella omständigheter

1.   Vid finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken får force majeure och exceptionella omständigheter godkännas i synnerhet i följande fall:

a)

En allvarlig naturkatastrof eller allvarlig väderhändelse som i stor omfattning påverkar jordbruksföretaget.

b)

Oavsiktlig förstörelse av byggnader för djur på jordbruksföretaget.

c)

En epizooti, ett utbrott av en växtsjukdom eller förekomst av en växtskadegörare som påverkar hela eller en del av stödmottagarens djurbesättning eller grödor.

d)

Expropriation av hela eller en stor del av jordbruksföretaget, om denna expropriation inte kunde förutses den dag då ansökan lämnades in.

e)

Stödmottagarens död.

f)

Långvarig arbetsoförmåga hos stödmottagaren.

2.   Om en allvarlig naturkatastrof eller allvarlig väderhändelse såsom anges i punkt 1 a i stor omfattning påverkar ett välavgränsat område får den berörda medlemsstaten betrakta hela det området som allvarligt påverkat av den katastrofen eller händelsen.

AVDELNING II

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR JORDBRUKSFONDER

KAPITEL I

Jordbruksfonder

Artikel 4

Fonder för finansiering av jordbruksutgifter

Finansieringen från unionens allmänna budget (unionens budget) av de olika interventioner och åtgärder som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken ska göras genom

a)

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ),

b)

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

Artikel 5

EGFJ-utgifter

1.   EGFJ ska genomföras antingen genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen i enlighet med punkt 2, eller genom direkt förvaltning i enlighet med punkt 3.

2.   EGFJ ska finansiera följande utgifter genom delad förvaltning:

a)

Åtgärder som reglerar eller stöder jordbruksmarknader, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 (26).

b)

Unionens ekonomiska bidrag till interventioner inom vissa sektorer såsom anges i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115

c)

Interventioner i form av direktstöd till jordbrukare inom ramen för de strategiska GJP-planerna enligt artikel 16 i förordning (EU) 2021/2115

d)

Unionens ekonomiska bidrag till sådana informations- och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på unionens inre marknad och i tredjeländer som genomförs av medlemsstaterna och som har valts ut av kommissionen.

e)

Unionens ekonomiska bidrag till de särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden som fastställs i förordning (EU) nr 228/2013 och till de särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna som fastställs i förordning (EU) nr 229/2013.

3.   EGFJ ska finansiera följande utgifter genom direkt förvaltning:

a)

Säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter, antingen direkt av kommissionen eller genom internationella organisationer.

b)

Åtgärder som vidtas i enlighet med unionsrätten avsedda att säkerställa bevarande, karakterisering, insamling och utnyttjande av genetiska resurser i jordbruket.

c)

Upprättande och underhåll av informationstekniska redovisningssystem för jordbruket.

d)

System för jordbruksundersökningar, inbegripet undersökningar av jordbruksföretagens struktur.

Artikel 6

Ejflu-utgifter

Ejflu ska genomföras genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen. Den ska finansiera unionens ekonomiska bidrag till de interventioner för landsbygdsutveckling som avses i avdelning III kapitel IV i förordning (EU) 2021/2115 enligt de strategiska GJP-planerna och till de åtgärder som avses i artikel 125 i den förordningen.

Artikel 7

Andra utgifter, inbegripet tekniskt bistånd

EGFJ och Ejflu får på kommissionens initiativ eller för dess räkning direkt finansiera den förberedande verksamhet, den övervakning, de administrativa och tekniska stödinsatser samt de utvärderings-, revisions- och inspektionsåtgärder som behövs för att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken. Detta omfattar särskilt följande:

a)

De åtgärder som behövs för analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av den gemensamma jordbrukspolitiken, inklusive bedömning av dess effekter, miljöprestandan och framstegen mot unionens mål, samt sådana åtgärder som avser upprättande av kontrollsystem och tekniskt och administrativt bistånd.

b)

Kommissionens inhämtande av de satellitdata som krävs för arealövervakningssystemet i enlighet med artikel 24.

c)

De åtgärder som kommissionen genom fjärranalyser vidtar för att övervaka jordbruksresurser i enlighet med artikel 25.

d)

De åtgärder som behövs för att behålla och utveckla metoder och tekniska medel för information, sammankoppling, övervakning och kontroll av den ekonomiska förvaltningen av de medel som används för att finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken.

e)

Insatser för att informera om den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 46.

f)

Studier av den gemensamma jordbrukspolitiken och utvärdering av åtgärder som finansieras av EGFJ och Ejflu, inbegripet förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte om bästa praxis inom den gemensamma jordbrukspolitiken och samråd med berörda intressenter, samt studier som utförs tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB).

g)

I förekommande fall bidrag till genomförandeorgan som inrättats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003 (27), och har uppgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

h)

Bidrag till åtgärder relaterade till informationsspridning, medvetandegörande, främjande av samarbete och erfarenhetsutbyten med berörda intressenter inom unionen, som vidtas inom ramen för interventioner för landsbygdsutveckling, inbegripet inrättande av nätverk mellan de berörda parterna.

i)

It-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och informationsutbyte, däribland centrala it-system som behövs i samband med förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

j)

De åtgärder som behövs för utveckling, registrering och skydd av logotyper inom ramen för unionens kvalitetsordningar i enlighet med artikel 44.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 (28) och för skydd av därtill kopplade immateriella rättigheter samt nödvändig utveckling inom informationsteknik.

KAPITEL II

Styrande organ

Artikel 8

Behörig myndighet

1.   Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet på ministernivå som ansvarar för att

a)

utfärda, granska och återkalla ackrediteringen av de utbetalande organ som avses artikel 9.2,

b)

utse samt utfärda, granska och återkalla ackrediteringen av det samordningsorgan som avses i artikel 10,

c)

utse och återkalla utseendet av ett attesterande organ enligt artikel 12 och säkerställa att ett sådant organ alltid finns utsett,

d)

utföra de uppgifter som den behöriga myndigheten tilldelas enligt detta kapitel.

2.   På grundval av en granskning av de minimivillkor som kommissionen ska anta i enlighet med artikel 11.1 a ska den behöriga myndigheten, genom en formell akt, besluta om utfärdande eller, efter en granskning, återkallande av det utbetalande organets ackreditering och om utseendet och ackrediteringen samt återkallandet av ackrediteringen av samordningsorganet,

3.   Den behöriga myndigheten ska, genom en formell akt, besluta om utseende, och återkallande av utseendet, av det attesterande organet, och samtidigt säkerställa att ett sådant organ alltid finns utsett.

4.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla ackrediteringar och återkallanden av ackrediteringar av det utbetalande organet och om utseendet och ackrediteringen samt återkallandet av ackrediteringen av samordningsorganet, och om utseendet och återkallandet av utseendet av det attesterande organet.

Artikel 9

Utbetalande organ

1.   Utbetalande organ ska vara de myndigheter eller organ i medlemsstaterna och i tillämpliga fall i regionerna som ansvarar för att förvalta och kontrollera de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6.

Med undantag för utbetalning får de utbetalande organen delegera utförandet av de uppgifter som avses i första stycket.

2.   Medlemsstaterna ska som utbetalande organ ackreditera myndigheter eller organ som har en administrativ organisation och ett internt kontrollsystem som ger tillräckliga garantier för att utbetalningarna är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt. De utbetalande organen ska för det ändamålet uppfylla minimivillkor för ackreditering när det gäller interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning som ska fastställas av kommissionen enligt artikel 11.1 a.

Varje medlemsstat ska, med beaktande av sina konstitutionella bestämmelser, begränsa antalet ackrediterade utbetalande organ

a)

till högst ett organ på nationell nivå eller, i tillämpliga fall, ett organ per region, och

b)

till högst ett organ för förvaltning av både EGFJ- och Ejflu-utgifter, om det finns utbetalande organ endast på nationell nivå.

Om utbetalande organ inrättas på regional nivå ska medlemsstaterna dessutom antingen ackreditera ett nationellt utbetalande organ för stödordningar som på grund av sin natur måste förvaltas på nationell nivå eller överlåta förvaltningen av dessa ordningar till sina regionala utbetalande organ.

Genom undantag från andra stycket i denna punkt får medlemsstaterna behålla de utbetalande organ som ackrediterats före den 15 oktober 2020, förutsatt att den behöriga myndigheten, genom det beslut som avses i artikel 8.2, bekräftar att de uppfyller de minimivillkor för ackreditering som avses i första stycket i den här punkten.

Utbetalande organ som inte har förvaltat EGFJ- eller Ejflu-utgifter under minst tre år ska få sin ackreditering återkallad.

Medlemsstaterna får inte ackreditera nya utbetalande organ efter den 7 december 2021, utom i de fall som avses i andra stycket a där ytterligare regionala utbetalande organ kan vara nödvändiga med beaktande av de konstitutionella bestämmelserna.

3.   Vid tillämpning av artikel 63.5 och 63.6 i budgetförordningen ska den person som ansvarar för det ackrediterade utbetalande organet, senast den 15 februari året efter budgetåret för jordbruket (räkenskapsår) i fråga, upprätta och förse kommissionen med följande:

a)

Årsräkenskaperna för de utgifter som uppkommit vid utförandet av de uppgifter som anförtrotts det ackrediterade utbetalande organet, enligt artikel 63.5 a i budgetförordningen, tillsammans med den information som behövs för att avsluta räkenskaperna i enlighet med artikel 53 i den här förordningen.

b)

Den årliga prestationsrapport som avses i artikel 54.1 i denna förordning och artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115, som visar att utgifterna har verkställts i enlighet med artikel 37 i den här förordningen.

c)

En årlig sammanfattning av de slutliga revisionsrapporterna och av utförda kontroller, en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i styrningssystemen samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits eller planeras, i enlighet med artikel 63.5 b i budgetförordningen.

d)

En förvaltningsförklaring enligt artikel 63.6 i budgetförordningen, som visar att

i)

uppgifterna är rättvisande, fullständiga och korrekta, enligt artikel 63.6 a i budgetförordningen,

ii)

de inrättade styrningssystemen fungerar korrekt, med undantag för den behöriga myndighet som avses i artikel 8, det samordningsorgan som avses i artikel 10 och det attesterande organ som avses i artikel 12 i den här förordningen, och säkerställer att utgifterna har verkställts i överensstämmelse med artikel 37 i den här förordningen, i enlighet med vad som fastställs i artikel 63.6 b och c i budgetförordningen.

Tidsfristen den 15 februari som anges i första stycket i denna punkt får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars efter ett meddelande av den berörda medlemsstaten, enligt artikel 63.7 andra stycket i budgetförordningen.

4.   Om ett ackrediterat utbetalande organ inte eller inte längre uppfyller ett eller flera av de minimivillkor för ackreditering som föreskrivs i punkt 2 första stycket, ska den berörda medlemsstaten på eget initiativ eller på kommissionens begäran återkalla det utbetalande organets ackreditering, såvida inte det utbetalande organet genomför nödvändiga anpassningar inom en period som bestäms av den medlemsstatens behöriga myndighet beroende på hur allvarligt problemet är.

5.   De utbetalande organen ska förvalta och säkerställa kontroll av de insatser som är kopplade till den offentliga intervention för vilken de ansvarar och de ska behålla det övergripande ansvaret inom detta område.

I de fall stöd ges via ett finansieringsinstrument som genomförs av EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, ska det utbetalande organet använda sig av en kontrollrapport som styrker de betalningsansökningar som lämnats in. De instituten ska tillhandahålla medlemsstaterna kontrollrapporten.

6.   Vid tillämpning av artikel 33 ska ytterligare en prestationsrapport tillhandahållas för Ejflu-utgifter senast den 30 juni 2030 i enlighet med punkt 3 i den här artikeln och artikel 10.3, vilken ska omfatta perioden fram till och med den 31 december 2029.

Artikel 10

Samordningsorgan

1.   Om fler än ett utbetalande organ ackrediteras i en medlemsstat ska den medlemsstaten utse ett offentligt samordningsorgan som den ska tilldela följande uppgifter:

a)

Samla in den information som ska tillhandahållas kommissionen och överföra denna information till kommissionen.

b)

Tillhandahålla kommissionen den årliga prestationsrapport som avses i artikel 54.1 i denna förordning och artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115

c)

Vidta eller samordna åtgärder för att avhjälpa eventuella allmänna brister och informera kommissionen om eventuell uppföljning.

d)

Verka för och där så är möjligt säkerställa enhetlig tillämpning av unionens regler.

2.   Samordningsorganet ska vara föremål för särskild ackreditering från medlemsstaten med avseende på behandlingen av informationen av ekonomisk natur som avses i punkt 1 a.

3.   Den årliga prestationsrapport som avses i punkt 1 b i denna artikel ska omfattas av det yttrande som avses i artikel 12.2 och ska överlämnas till kommissionen tillsammans med en förvaltningsförklaring som omfattar sammanställningen av rapporten som helhet.

Artikel 11

Kommissionens befogenheter avseende utbetalande organ och samordningsorgan

1.   För att säkerställa att de utbetalande organ och samordningsorgan som föreskrivs i artiklarna 9 och 10 fungerar väl ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om

a)

minimivillkoren för ackreditering av de utbetalande organ som avses i artikel 9.2 första stycket och för utseende och ackreditering av de samordningsorgan som avses i artikel 10,

b)

de utbetalande organens skyldigheter när det gäller offentlig intervention liksom reglerna om innehållet i deras förvaltnings- och kontrollansvar.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

förfarandena för att utfärda, återkalla och granska ackrediteringen av utbetalande organ och för utseende och utfärdande, återkallande och granskning av ackrediteringen av samordningsorgan samt förfarandena för övervakning av ackrediteringen av utbetalande organ,

b)

formerna och förfarandena för de kontroller som ligger till grund för den förvaltningsförklaring från de utbetalande organen som avses i artikel 9.3 första stycket d samt dess struktur och format,

c)

samordningsorganets funktion och inlämnandet av information till kommissionen i enlighet med artikel 10.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 12

Attesterande organ

1.   Det attesterande organet ska vara ett offentligt eller privat revisionsorgan som utses av medlemsstaten för en period på minst tre år, utan att det påverkar tillämpningen av nationell rätt. Om det är ett privat revisionsorgan och om tillämplig unionsrätt eller nationell rätt kräver det ska det väljas ut av medlemsstaten genom ett offentligt anbudsförfarande.

En medlemsstat som utser fler än ett attesterande organ får utse ett nationellt offentligt attesterande organ som ska ha ansvar för samordningen.

2.   I enlighet med artikel 63.7 första stycket i budgetförordningen ska det attesterande organet lämna ett yttrande som utarbetats enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder och i vilket det ska anges om

a)

räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild,

b)

de styrningssystem som medlemsstaterna inrättat fungerar tillfredsställande, särskilt

i)

de styrande organ som avses i artiklarna 9 och 10 i den här förordningen och artikel 123 i förordning (EU) 2021/2115,

ii)

de grundläggande unionskraven,

iii)

det rapporteringssystem som införts för den årliga prestationsrapport som avses i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115,

c)

prestationsrapporteringen om outputindikatorer avsedda för det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 i den här förordningen och prestationsrapporteringen om resultatindikatorer för den fleråriga prestationsövervakning som avses i artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115 + , som visar att artikel 37 i den här förordningen följs, är korrekt,

d)

utgifterna för de åtgärder som fastställs i förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013 och (EU) nr 1308/2013 samt i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 (29) för vilka det begärts ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta.

I yttrandet ska även anges huruvida granskningen föranleder tvivel i fråga om påståendena i den förvaltningsförklaring som avses i artikel 9.3 första stycket d. Granskningen ska också omfatta en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i styrningssystemen vid revisioner och kontroller samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits eller planeras av den utbetalande myndigheten i enlighet med artikel 9.3 första stycket c.

I de fall stöd ges via ett finansieringsinstrument som genomförs av EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, ska det attesterande organet använda sig av den årliga revisionsrapport som utarbetats av dessa institutioners externa revisorer. Dessa institut ska tillhandahålla medlemsstaterna den årliga revisionsrapporten.

3.   Det attesterande organet ska besitta nödvändig teknisk sakkunskap och kunskap om den gemensamma jordbrukspolitiken. Det ska i sin verksamhet vara oberoende av det berörda utbetalande organet och det berörda samordningsorganet liksom den behöriga myndighet som har ackrediterat det utbetalande organet och de organ som ansvarar för genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

4.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de attesterande organens funktionssätt, inbegripet vilka kontroller som ska utföras och vilka organ som ska vara föremål för kontrollerna, och om de certifikat och rapporter, tillsammans med medföljande handlingar, som dessa organ ska upprätta.

Genomförandeakterna ska också ange

a)

de revisionsprinciper på vilka det attesterande organens yttranden är baserade, inklusive en bedömning av risker, interna kontroller och den nivå på revisionsbevis som krävs,

b)

de revisionsmetoder som, med beaktande av internationella revisionsstandarder, ska användas av de attesterande organen när de utfärdar sina yttranden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 13

Utbyte av bästa praxis

Kommissionen ska verka för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller de styrande organens arbete enligt detta kapitel.

AVDELNING III

EKONOMISK FÖRVALTNING AV EGFJ OCH EJFLU

KAPITEL I

EGFJ

Avsnitt 1

Budgetdisciplin

Artikel 14

Budgettak

1.   Det årliga taket för EGFJ-utgifter ska utgöras av de maximibelopp som fastställts för den fonden enligt förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

2.   Om det i unionsrätten anges att summor ska dras av från eller läggas till de belopp som avses i punkt 1 ska kommissionen anta genomförandeakter utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 103, och fastställa det nettosaldo som ska stå till förfogande för EGFJ-utgifter på grundval av de data som avses i unionsrätten.

Artikel 15

Förenlighet med budgettaket

1.   Om det för en medlemsstat i unionsrätten föreskrivs ett finansieringstak för jordbruksutgifter i euro, ska sådana utgifter ersättas upp till det taket, och, i de fall artiklarna 39–42 är tillämpliga, med nödvändiga justeringar.

2.   Medlemsstaternas anslag för de interventioner i form av direktstöd som avses i artikel 87 i förordning (EU) 2021/2115, justerade i enlighet med artikel 17 i den här förordningen, utgör de finansiella taken i euro vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 16

Jordbruksreserv

1.   En unionsjordbruksreserv (reserven) ska upprättas i början av varje år i EGFJ för att ge ytterligare stöd till jordbrukssektorn för styrning eller stabilisering av marknaden och för att reagera snabbt vid kriser som påverkar produktionen eller distributionen inom jordbruket.

Anslagen för reserven ska föras upp direkt i unionens budget. Medel från reserven ska göras tillgängliga för följande åtgärder under det eller de räkenskapsår då ytterligare stöd krävs:

a)

Åtgärder för att stabilisera jordbruksmarknader enligt artiklarna 8–21 i förordning (EU) nr 1308/2013.

b)

Undantagsåtgärder enligt artiklarna 219, 220 och 221 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   Beloppet för reserven ska vara 450 miljoner EUR i löpande priser i början av varje år under perioden 2023–2027 såvida inte ett högre belopp fastställs i unionens budget. Kommissionen får anpassa beloppet för reserven under året när så är lämpligt mot bakgrund av marknadsutvecklingen eller utsikterna under innevarande eller följande år och med hänsyn till tillgängliga anslag inom ramen för det särskilda utgiftstaket för EGFJ.

Om de tillgängliga anslagen inte är tillräckliga kan finansiell disciplin i enlighet med artikel 17 i denna förordning användas som en sista utväg för att finansiera reserven upp till det ursprungliga belopp som avses i första stycket i denna punkt.

Genom undantag från artikel 12.2 tredje stycket i budgetförordningen ska anslag i reserven som inte blivit föremål för några åtaganden föras över för att finansiera reserven påföljande budgetår till och med år 2027.

Genom undantag från artikel 12.2 tredje stycket i budgetförordningen ska dessutom det sammanlagda oanvända beloppet från reserven för kriser i jordbrukssektorn, inrättad genom förordning (EU) nr 1306/2013, som finns tillgängligt vid utgången av år 2022 föras över till år 2023 utan att till fullo återföras till de budgetposter som omfattar de åtgärder som avses i artikel 5.2 c i den här förordningen och i den mån det är nödvändigt göras tillgängligt för finansiering av den reserv som inrättas genom den här artikeln efter det att de anslag som är tillgängliga inom ramen för det särskilda utgiftstaket för EGFJ har beaktats. Om anslag från reserven för kriser i jordbrukssektorn skulle förbli tillgängliga efter det att den reserv som inrättas genom den här artikeln har finansierats ska dessa återföras till de budgetposter som omfattar de åtgärder som avses i artikel 5.2 c i den här förordningen.

Artikel 17

Finansiell disciplin

1.   En justeringsgrad för interventioner i form av direktstöd enligt artikel 5.2 c i denna förordning och för unionens ekonomiska bidrag till direktstöd enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 för de särskilda åtgärder som avses i artikel 5.2 e i den här förordningen (justeringsgraden) ska fastställas av kommissionen när prognoserna för finansieringen av interventionerna och åtgärderna under motsvarande särskilda utgiftstak för ett visst budgetår tyder på att de tillämpliga årliga taken kommer att överskridas.

Justeringsgraden ska tillämpas på utbetalningar som beviljas jordbrukare för sådana interventioner och särskilda åtgärder som avses i första stycket i denna punkt och som överstiger 2 000 EUR för motsvarande kalenderår. Vid tillämpning av detta stycke ska artikel 17.4 i förordning (EU) 2021/2115 gälla i tillämpliga delar.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

2.   Fram till den 1 december det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig får kommissionen, på grundval av ny information, anta genomförandeakter för att anpassa den justeringsgrad som fastställts enligt punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

3.   Om finansiell disciplin tillämpats ska de anslag som överförts i enlighet med artikel 12.2 d i budgetförordningen användas för att finansiera utgifter enligt artikel 5.2 c i den här förordningen, i den utsträckning som krävs för att undvika upprepad tillämpning av finansiell disciplin.

Om anslag som ska föras över i enlighet med första stycket förblir tillgängliga och det totala beloppet av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden som är tillgängligt för återbetalning motsvarar åtminstone 0,2 % av det årliga taket för EGFJ-utgifter får kommissionen anta genomförandeakter som anger per medlemsstat det belopp av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden som ska återbetalas till de slutliga stödmottagarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

4.   De belopp som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3 andra stycket ska återbetalas till de slutliga stödmottagarna av medlemsstaterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får tillämpa ett minimitröskelvärde för återbetalning per slutlig stödmottagare. Den återbetalningen ska endast tillämpas för slutliga stödmottagare i de medlemsstater där finansiell disciplin tillämpats under det föregående räkenskapsåret.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102, vilka är nödvändiga för att säkerställa att finansiell disciplin tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna, med avseende på att komplettera denna förordning med regler för beräkning av den finansiella disciplin som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna.

Artikel 18

Förfarande för budgetdisciplin

1.   Om det när budgetförslaget för budgetår N upprättas verkar finnas risk för att det belopp som avses i artikel 14 i denna förordning för budgetår N kommer att överskridas, ska kommissionen föreslå de åtgärder som behövs för att säkerställa att detta belopp inte överskrids. Dessa åtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.2 i EUF-fördraget eller av rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.3 i EUF-fördraget.

2.   Närhelst kommissionen bedömer att det finns risk för att det belopp som avses i artikel 14 i denna förordning kan komma att överskridas och den inte har möjlighet att vidta tillräckliga åtgärder för att avhjälpa situationen, ska kommissionen för att säkerställa att beloppet inte överskrids föreslå andra åtgärder. Dessa åtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.2 i EUF-fördraget eller av rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.   Om det vid slutet av budgetår N visar sig att medlemsstaternas ersättningsanspråk överskrider eller kan komma att överskrida det belopp som avses i artikel 14 ska kommissionen

a)

beakta de anspråk medlemsstaterna har lagt fram i proportion till den tillgängliga budgeten, och anta genomförandeakter för att preliminärt fastställa beloppet för utbetalningarna för den berörda månaden,

b)

för samtliga medlemsstater senast den 28 februari budgetår N + 1 fastställa deras situation när det gäller unionsfinansiering för budgetår N,

c)

anta genomförandeakter för att fastställa det totala beloppet av unionsfinansiering uppdelat per medlemsstat på grundval av en samlad unionsfinansieringsnivå inom gränserna för det belopp som gällde för månadsutbetalningarna,

d)

senast i samband med de månadsutbetalningar som hänför sig till mars månad budgetår N + 1 betala eventuell kompensation som ska ges med avseende på medlemsstaterna.

De genomförandeakter som föreskrivs i första stycket a och c i denna punkt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Artikel 19

System för tidig varning och övervakning

I syfte att säkerställa att budgettaket i artikel 14 inte överskrids ska kommissionen införa ett månatligt system för tidig varning och övervakning med avseende på EGFJ-utgifter.

För det ändamålet ska kommissionen i början av varje budgetår fastställa månatliga utgiftsprofiler, när så är lämpligt, på grundval av medelvärdet av månadsutgifterna under de tre föregående åren.

Kommissionen ska periodvis lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet där utvecklingen för utbetalade utgifter granskas i förhållande till profilerna och där en bedömning görs av det planerade genomförandet för det innevarande budgetåret.

Avsnitt 2

Finansiering av utgifter

Artikel 20

Månadsutbetalningar

1.   De medel som behövs för att finansiera de utgifter som avses i artikel 5.2 ska kommissionen ställa till medlemsstaternas förfogande genom månadsutbetalningar på grundval av de utgifter som de ackrediterade utbetalande organen har betalat under en referensperiod.

2.   Till dess att kommissionen överför månadsutbetalningarna ska medlemsstaterna tillhandahålla de medel som behövs för att betala utgifterna, alltefter de ackrediterade utbetalande organens behov.

Artikel 21

Förfarande för månadsutbetalningar

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53, 54 och 55, ska kommissionen göra månadsutbetalningar för utgifter som har betalats ut av ackrediterade utbetalande organ under referensmånaden.

2.   Månadsutbetalningarna ska göras till varje medlemsstat senast den tredje arbetsdagen i den andra månaden efter den månad då utgifterna har betalats, med beaktande av minskningar eller innehållanden som tillämpas enligt artiklarna 39–42 eller eventuella andra korrigeringar. De utgifter som medlemsstaterna betalar ut under perioden 1–15 oktober ska behandlas som om de betalats under oktober månad. De utgifter som betalas ut under perioden 16–31 oktober ska behandlas som om de betalats ut under november månad.

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de månadsutbetalningar som den gör på grundval av medlemsstaternas utgiftsdeklarationer och den information som lämnas i enlighet med artikel 90.1. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 103.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de tilläggsutbetalningar eller avdrag för att justera de utbetalningar som gjorts i enlighet med punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 103.

5.   Kommissionen ska genast informera medlemsstaten om medlemsstatens eventuella överskridande av de finansiella taken.

Artikel 22

Administrativa kostnader och personalkostnader

Utgifter för administrativa kostnader och personalkostnader som medlemsstaterna och mottagare av stöd från EGFJ betalar ska inte bäras av EGFJ.

Artikel 23

Utgifter för offentlig intervention

1.   Om det inom ramen för den samlade marknadsordningen inte fastställs något belopp per enhet vid en offentlig intervention, ska EGFJ finansiera den berörda åtgärden på grundval av enhetliga schablonbelopp, särskilt när det gäller medel som härrör från medlemsstaterna och som används för uppköp av produkter, materiella åtgärder i samband med lagring och, i förekommande fall, bearbetning av de produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om

a)

den typ av åtgärder som kan komma i fråga för unionsfinansiering samt ersättningsvillkoren,

b)

villkoren för stödberättigande och beräkningsmetoderna som baseras på information som faktiskt har iakttagits av de utbetalande organen, schablonbelopp som kommissionen har fastställt eller schablonbelopp och icke-schablonbelopp som fastställs i jordbrukslagstiftning inom specifika sektorer,

c)

värderingen av de insatser som görs i samband med offentlig intervention, de åtgärder som ska vidtas i händelse av förlorade eller försämrade produkter i samband med offentlig intervention och fastställandet av de belopp som ska finansieras.

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de belopp som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Artikel 24

Inhämtande av satellitdata

Kommissionen och medlemsstaterna ska enas om förteckningen över de satellitdata som krävs för det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c, i enlighet med den specifikation som utarbetas av varje medlemsstat.

I enlighet med artikel 7 b ska kommissionen kostnadsfritt tillhandahålla dessa satellitdata till de myndigheter som är behöriga för arealövervakningssystemet eller till tjänsteleverantörer som bemyndigats av dessa myndigheter att företräda dem.

Kommissionen ska fortsätta att äga dessa satellitdata.

Kommissionen får anförtro specialiserade organ att utföra uppgifter som rör teknik eller arbetsmetoder i samband med det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c.

Artikel 25

Övervakning av jordbruksresurser

1.   De åtgärder som finansieras enligt artikel 7 c ska syfta till att ge kommissionen medel att

a)

förvalta unionens jordbruksmarknader i ett globalt perspektiv,

b)

säkerställa jordbruksekonomisk övervakning och miljö- och klimatövervakning av jordbruksmarkens användning och ändring av jordbruksmarkens användning, inbegripet skogsjordbruk, övervakning av tillståndet för mark, grödor, odlingslandskap och jordbruksmark så att det kan göras beräkningar, särskilt av avkastning och jordbruksproduktion samt exceptionella omständigheters inverkan på jordbruket, och för att möjliggöra en bedömning av jordbrukssystemens motståndskraft och framstegen mot uppnåendet av de av Förenta nationernas mål för hållbar utveckling som är relevanta,

c)

dela tillgången till de beräkningar som avses i led b i ett internationellt sammanhang, såsom initiativ som samordnas av FN-organisationer, inbegripet upprättandet av inventeringar av växthusgaser inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, eller andra internationella organ,

d)

bidra till särskilda åtgärder som ökar öppenheten på världsmarknaderna, med beaktande av unionens mål och åtaganden,

e)

säkerställa teknisk uppföljning av det agrometeorologiska systemet.

2.   Enligt artikel 7 c ska kommissionen finansiera de åtgärder som rör

a)

insamling eller köp av data som krävs för att genomföra och övervaka den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland satellitdata, geospatiala data och meteorologiska data,

b)

skapande av en rumslig datainfrastruktur samt en webbplats,

c)

utförande av särskilda studier om klimatförhållanden,

d)

fjärranalyser som används som hjälp vid övervakning av ändring av användningen av jordbruksmark och markkvaliteten, och

e)

aktualisering av agrometeorologiska och ekonometriska modeller.

Vid behov ska dessa åtgärder genomföras i samarbete med Europeiska miljöbyrån, gemensamma forskningscentrumet och nationella laboratorier och organ eller med deltagande från den privata sektorn.

Artikel 26

Genomförandebefogenheter avseende artiklarna 24 och 25

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa

a)

regler om finansieringen enligt artikel 7 b och c,

b)

det förfarande genom vilket åtgärderna i artiklarna 24 och 25 ska genomföras för att uppfylla de uppsatta målen,

c)

den ram som styr inhämtande, förbättring och användning av satellitdata och meteorologiska data samt de tillämpliga tidsfristerna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL II

EJFLU

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser för Ejflu

Artikel 27

Bestämmelser som gäller för alla utbetalningar

1.   Kommissionens utbetalningar av det Ejflu-bidrag som avses i artikel 6 ska inte överskrida budgetåtagandena.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.1 ska dessa utbetalningar anslås till det tidigaste gällande budgetåtagandet.

2.   Artikel 110 i budgetförordningen ska vara tillämplig.

Avsnitt 2

Ejflu-finansiering inom ramen för den strategiska GJP-planen

Artikel 28

Ekonomiskt bidrag från Ejflu

Det ekonomiska bidraget från Ejflu för utgifter inom ramen för strategiska GJP-planer ska fastställas för varje strategisk GJP-plan, inom de tak som fastställs i unionsrätten med avseende på stöd från Ejflu till interventioner inom ramen för strategiska GJP-planer.

Artikel 29

Budgetåtaganden

1.   Kommissionens genomförandebeslut om godkännande av en strategisk GJP-plan ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110.1 i budgetförordningen och när beslutet anmälts till berörd medlemsstat ska det utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i den förordningen. I det genomförandebeslutet ska bidraget per år specificeras.

2.   Unionens budgetåtaganden för varje strategisk GJP-plan ska göras i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2027. Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska budgetåtagandena för den första delbetalningen för varje strategisk GJP-plan följa på kommissionens godkännande av den strategiska GJP-planen och anmälan av detta till medlemsstaten. Budgetåtagandena för efterföljande delbetalningar ska göras av kommissionen före den 1 maj varje år, på grundval av det genomförandebeslut som avses i punkt 1 i den här artikeln, utom när artikel 16 i budgetförordningen är tillämplig.

Avsnitt 3

Ekonomiskt bidrag till interventioner för landsbygdsutveckling

Artikel 30

Bestämmelser som gäller för utbetalningar för interventioner för landsbygdsutveckling

1.   Medlemsstaterna ska få tillgång till de anslag som är nödvändiga för att finansiera de utgifter som avses i artikel 6 i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar såsom beskrivs i detta avsnitt.

2.   Det totala beloppet av förfinansiering och mellanliggande betalningar får tillsammans för varje strategisk GJP-plan uppgå till högst 95 % av bidraget från Ejflu.

När taket på 95 % har nåtts ska medlemsstaterna fortsätta att överlämna betalningsansökningar till kommissionen.

Artikel 31

Bestämmelser om förfinansiering

1.   Kommissionen ska, efter sitt genomförandebeslut om godkännande av en strategisk GJP-plan, betala ett inledande förfinansieringsbelopp till medlemsstaten för hela den period som den strategiska GJP-planen pågår. Detta inledande förfinansieringsbelopp ska betalas i delbetalningar enligt följande:

a)

2023: 1 % av Ejflus stöd till den strategiska GJP-planen för hela den period den pågår.

b)

2024: 1 % av Ejflus stöd till den strategiska GJP-planen för hela den period den pågår.

c)

2025: 1 % av Ejflus stöd till den strategiska GJP-planen för hela den period den pågår.

Om en strategisk GJP-plan godkänns 2024 eller senare ska delbetalningarna från föregående år betalas ut utan dröjsmål efter godkännandet.

2.   Det totala belopp som utbetalats som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om medlemsstaten inte har betalat några utgifter och inte har lämnat någon utgiftsdeklaration för den strategiska GJP-planen inom 24 månader från den dag då kommissionen betalade den första delbetalningen av förfinansieringsbeloppet. Förfinansieringen ska räknas av mot den första utgift som deklareras för den strategiska GJP-planen.

3.   Ingen ytterligare förfinansiering ska betalas eller drivas in när en överföring har skett till eller från Ejflu i enlighet med artikel 103 i förordning (EU) 2021/2115

4.   Den ränta som förfinansieringen ger upphov till ska användas för den strategiska GJP-planen och avräknas från beloppet för offentliga utgifter i den slutliga utgiftsdeklarationen.

5.   Det totala förfinansieringsbeloppet ska slutjusteras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 53 innan den strategiska GJP-planen avslutas.

Artikel 32

Mellanliggande betalningar

1.   Mellanliggande betalningar ska göras för varje strategisk GJP-plan. De ska beräknas genom att den bidragsnivå som avses i artikel 91 i förordning (EU) 2021/2115 + tillämpas på de offentliga utgifter som betalas ut för varje interventionstyp, med undantag för utbetalningar från den ytterligare nationella finansiering som avses i artikel 115.5 i den förordningen.

Mellanliggande betalningar ska även inkludera de belopp som avses i artikel 94.2 i förordning (EU) 2021/2115

2.   I den mån det finns tillgängliga medel, ska kommissionen, med beaktande av minskningar eller innehållanden som tillämpas enligt artiklarna 39–42, göra mellanliggande betalningar för att ersätta utgifter som betalas ut av ackrediterade utbetalande organ för genomförandet av strategiska GJP-planer.

3.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska utgiftsdeklarationen inbegripa de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, som avsatts för garantiavtal av den förvaltande myndigheten till eller till förmån för slutmottagare enligt artikel 80.5 första stycket a, b och c i förordning (EU) 2021/2115

4.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.2 i förordning (EU) 2021/1060 ska de utgiftsdeklarationer som inbegriper utgifter för finansieringsinstrument uppfylla följande villkor:

a)

Det belopp som ingår i den första utgiftsdeklarationen ska ha betalats ut tidigare till finansieringsinstrumentet och får uppgå till högst 30 % av det totala belopp för de stödberättigande offentliga utgifterna som anslagits till finansieringsinstrumentet enligt det relevanta finansieringsavtalet.

b)

Det belopp som ingår i följande utgiftsdeklarationer som lämnas in under den stödberättigandeperiod som definieras i artikel 86.4 i förordning (EU) 2021/2115 ska innehålla den stödberättigande utgift som avses i artikel 80.5 i den förordningen.

5.   De belopp som betalas ut i enlighet med punkt 4 a i denna artikel ska betraktas som förskott vid tillämpning av artikel 37.2. Det belopp som ingår i den första utgiftsdeklarationen enligt punkt 4 a i den här artikeln ska avräknas från kommissionens räkenskaper senast i årsräkenskaperna för det sista genomförandeåret för den relevanta strategiska GJP-planen.

6.   Kommissionen ska göra en mellanliggande betalning endast om följande krav har uppfyllts:

a)

En utgiftsdeklaration som är underskriven av det ackrediterade utbetalande organet har översänts till kommissionen i enlighet med artikel 90.1 c.

b)

Det totalbelopp för bidrag från Ejflu som tilldelats varje interventionstyp för hela den period som den strategiska GJP-planen omfattar har inte överskridits.

c)

De handlingar som ska lämnas in har översänts till kommissionen i enlighet med artiklarna 9.3 och 12.2.

7.   Om något av kraven i punkt 6 inte är uppfyllt, ska kommissionen genast underrätta det ackrediterade utbetalande organet, eller samordningsorganet i de fall ett sådant har utsetts. Om ett av kraven i punkt 6 a eller c inte är uppfyllt ska utgiftsdeklarationen anses vara ogiltig.

8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53, 54 och 55, ska kommissionen göra mellanliggande betalningar senast 45 dagar efter det att en utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i punkt 6 i den här artikeln har diarieförts.

9.   De ackrediterade utbetalande organen ska upprätta och till kommissionen översända, direkt eller via samordningsorganet om ett sådant har utsetts, löpande utgiftsdeklarationer för de strategiska GJP-planerna, med den periodicitet som fastställs av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa denna periodicitet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Utgiftsdeklarationerna ska omfatta utgifter som de utbetalande organen har betalat under varje berörd tidsperiod. De ska även omfatta de belopp som avses i artikel 94.2 i förordning (EU) 2021/2115 Om det inte går att lämna en deklaration för de utgifter som avses i artikel 86.3 i den förordningen under den aktuella perioden på grund av kommissionens pågående godkännande av en ändring i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119.10 i den förordningen, får en deklaration för dessa utgifter lämnas under efterföljande perioder.

De mellanliggande utgiftsdeklarationerna för utgifter som betalas ut från och med den 16 oktober ska belasta budgeten det påföljande året.

10.   Om den vidaredelegerade utanordnaren begär ytterligare verifieringar till följd av ofullständig eller otydlig information eller meningsskiljaktigheter, tolkningsskillnader eller andra inkonsekvenser när det gäller en utgiftsdeklaration för en referensperiod, särskilt när detta beror på att den information som krävs enligt förordning (EU) 2021/2115 och kommissionsakter antagna enligt den förordningen inte har meddelats, ska den berörda medlemsstaten på begäran av den vidaredelegerade utanordnaren lämna ytterligare information inom en period som anges i begäran med hänsyn till hur allvarligt problemet är.

Den tidsfrist för mellanliggande betalningar som fastställs i punkt 8 får avbrytas för hela eller en del av det belopp för vilket stöd har begärts i högst sex månader från den dag då begäran om information sändes till dess att den begärda informationen har mottagits och bedömts vara tillfredsställande. Medlemsstaten får samtycka till en förlängning av avbrottsperioden med en ytterligare period på tre månader.

Om den berörda medlemsstaten inte lämnar något svar på kommissionens begäran om ytterligare information inom den period som fastställts i denna begäran, eller om det inlämnade svaret anses vara otillräckligt eller visar att tillämpliga regler inte har följts, eller att unionsmedel har använts på ett felaktigt sätt, får kommissionen minska eller hålla inne utbetalningar i enlighet med artiklarna 39–42.

Artikel 33

Slutbetalning och avslutande av interventioner för landsbygdsutveckling i den strategiska GJP-planen

1.   Efter mottagande av den sista årliga prestationsrapporten om genomförandet av en strategisk GJP-plan ska kommissionen göra slutbetalningen, under förutsättning att resurser finns tillgängliga, på grundval av den finansieringsplan som gäller för Ejflu-interventionstyperna, årsräkenskaperna för det senaste genomförandeåret för den aktuella strategiska GJP-planen och motsvarande beslut om avslutande av räkenskaperna. Dessa räkenskaper ska ha inkommit till kommissionen senast sex månader efter det fastställda slutdatum för stödberättigande av utgifter som föreskrivs i artikel 86.4 i förordning (EU) 2021/2115, och ska omfatta de utgifter som det utbetalande organet har betalat ut fram till och med det sista datumet för stödberättigande av utgifter.

2.   Slutbetalningen ska göras senast sex månader från och med den dag då kommissionen anser att den information och de handlingar som avses i punkt 1 i denna artikel är godtagbara och den sista uppsättningen årsräkenskaper har avslutats. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.5 ska de återstående belopp som det fortfarande finns åtaganden för efter slutbetalningen återtas av kommissionen inom en period av sex månader.

3.   Om den sista årliga prestationsrapporten och de handlingar som är nödvändiga för avslutandet av räkenskaperna för den strategiska GJP-planens sista genomförandeår inte har kommit in till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 1 i denna artikel medför detta automatiskt återtagande av medlen enligt artikel 34.

Artikel 34

Automatiskt återtagande för strategiska GJP-planer

1.   Kommissionen ska automatiskt återta den del av ett budgetåtagande för interventioner för landsbygdsutveckling i en strategisk GJP-plan som inte har använts för förfinansiering eller för mellanliggande betalningar eller för vilken den inte har mottagit någon utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i artikel 32.6 a och c avseende utgifter som betalats ut senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet gjordes.

2.   Den del av de budgetåtaganden som ännu inte har avslutats vid det sista datumet för stödberättigande enligt artikel 86.4 i förordning (EU) 2021/2115 och för vilken ingen utgiftsdeklaration har lämnats in senast sex månader efter detta datum, ska automatiskt återtas.

3.   I händelse av ett rättsligt förfarande eller administrativt överklagande med suspensiv verkan, ska den tidsfrist som avses i punkt 1 eller 2 för det automatiska återtagandet, vad avser det belopp som motsvarar de berörda insatserna, avbrytas under tiden det rättsliga förfarandet eller det administrativa överklagandet pågår, under förutsättning att kommissionen mottar en motiverad anmälan från medlemsstaten senast den 31 januari år N + 3.

4.   Följande ska inte beaktas vid beräkningen av det automatiska återtagandet:

a)

Den del av budgetåtagandena för vilken en utgiftsdeklaration har gjorts, men där ersättningen minskats eller innehållits av kommissionen den 31 december år N + 2.

b)

Den del av budgetåtagandena som inte har betalats ut av ett utbetalande organ på grund av force majeure som allvarligt påverkar genomförandet av den strategiska GJP-planen; de nationella myndigheter som åberopar force majeure ska påvisa de direkta följderna för genomförandet av hela eller delar av interventionerna för landsbygdsutveckling i den strategiska GJP-planen.

Medlemsstaten ska senast den 31 januari varje år till kommissionen skicka information om de undantag som avses i första stycket avseende de belopp som deklarerats före utgången av föregående år.

5.   Kommissionen ska i god tid informera medlemsstaterna om det finns risk för att automatiskt återtagande kan komma att tillämpas. Kommissionen ska också informera dem om vilket belopp som kan komma att återtas på grundval av de uppgifter som den har tillgång till. Medlemsstaterna ska ges två månader från och med den dag då de mottar denna information för att godkänna det berörda beloppet eller framföra synpunkter. Kommissionen ska genomföra det automatiska återtagandet senast nio månader efter utgången av den sista tidsfrist som avses i punkterna 1, 2 och 3.

6.   Vid automatiskt återtagande ska Ejflus bidrag till den berörda strategiska GJP-planen för det aktuella året minskas med det automatiskt återtagna beloppet. Den berörda medlemsstaten ska lägga fram en reviderad finansieringsplan som fördelar stödminskningen mellan de olika interventionstyperna för godkännande av kommissionen. I annat fall ska kommissionen proportionellt minska de belopp som tilldelats varje interventionstyp.

KAPITEL III

Gemensamma bestämmelser

Artikel 35

Budgetår för jordbruket

Utan att det påverkar de särskilda bestämmelser om deklaration av utgifter och inkomster för offentlig intervention som fastställs av kommissionen enligt artikel 47.2 första stycket a ska räkenskapsåret omfatta de utgifter och de inkomster som de utbetalande organen tar upp i räkenskaperna för EGFJ och Ejflu när det gäller räkenskapsår N som börjar den 16 oktober år N – 1 och löper till den 15 oktober år N.

Artikel 36

Ingen dubbelfinansiering

Medlemsstaterna ska säkerställa att utgifter som finansieras inom ramen för EGFJ eller Ejflu inte finansieras från någon annan post i unionens budget.

Inom ramen för Ejflu får en insats erhålla olika former av stöd från den strategiska GJP-planen och från de övriga fonder som avses i artikel 1.1 i förordning (EU) 2021/1060 eller från andra unionsinstrument endast om det sammanlagda ackumulerade stödbelopp som beviljats enligt de olika stödformerna inte överstiger den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som är tillämpligt för den interventionstypen enligt avdelning III i förordning (EU) 2021/2115 I sådana fall ska medlemsstaterna inte deklarera samma utgifter till kommissionen för stöd

a)

från en annan fond som avses i artikel 1.1 i förordning (EU) 2021/1060 eller från ett annat unionsinstrument, eller

b)

från samma strategiska GJP-plan.

Det utgiftsbelopp som ska föras in i en utgiftsdeklaration får beräknas proportionellt i enlighet med den handling som anger villkoren för stödet.

Artikel 37

Stödberättigande för utgifter som betalats ut av utbetalande organ

1.   De utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 får finansieras av unionen endast om de har betalats av ackrediterade utbetalande organ och om

a)

de har betalats på ett sätt som är förenligt med tillämpliga unionsregler, eller

b)

vad gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115,

i)

det finns en motsvarande rapporterad output, och

ii)

de har betalats på ett sätt som är förenligt med tillämpliga styrningssystem, vilket inte omfattar de villkor för stödberättigande för enskilda stödmottagare som fastställs i de relevanta strategiska GJP-planerna.

2.   Punkt 1 b i ska inte tillämpas på förskott som betalats ut till stödmottagare inom ramen för de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115

Artikel 38

Iakttagande av betalningsfrister

1.   Om betalningsfrister föreskrivs i unionsrätten ska utbetalningar som görs av ett utbetalande organ till en stödmottagare före tidigast möjliga betalningsdatum eller efter sista möjliga betalningsdatum inte berättiga till unionsfinansiering.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om de omständigheter och villkor under vilka de utbetalningar som avses i punkt 1 i den här artikeln får anses vara stödberättigande, med beaktande av proportionalitetsprincipen.

Artikel 39

Minskning av månadsutbetalningar och mellanliggande betalningar

1.   Om kommissionen på grundval av utgiftsdeklarationer eller den information och de deklarationer och handlingar som avses i artikel 90 fastställer att de finansiella tak som fastställs i unionsrätten har överskridits, ska kommissionen minska månadsutbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna till den berörda medlemsstaten inom ramen för de genomförandeakter om månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller inom ramen för de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

2.   Om kommissionen på grundval av utgiftsdeklarationerna eller den information och de deklarationer och handlingar som avses i artikel 90 fastställer att betalningsfristerna i artikel 38 inte har iakttagits, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om detta och ge den möjlighet att lämna sina synpunkter inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar. Om medlemsstaten inte lämnar något svar på kommissionens begäran inom den perioden, eller om kommissionen har dragit slutsatsen att det svar som lämnats är uppenbart otillräckligt, får kommissionen minska månadsutbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna till den berörda medlemsstaten inom ramen för de genomförandeakter om månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller inom ramen för de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

3.   Minskningar enligt denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 53.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om förfarandet och andra praktiska arrangemang för att den mekanism som avses i 38 ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 40

Innehållande av utbetalningar i samband med det årliga avslutet

1.   Om medlemsstaterna inte lämnar in de handlingar som avses i artiklarna 9.3 och 12.2 inom de tidsfrister som föreskrivs i artikel 9.3, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne det totala beloppet av de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3. Kommissionen ska betala ut de innehållna beloppen när den mottar de saknade handlingarna från den berörda medlemsstaten, under förutsättning att dagen för mottagande inte är senare än sex månader efter den berörda tidsfristen.

Vad gäller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 ska utgiftsdeklarationerna anses vara ogiltiga i enlighet med punkt 7 i den artikeln.

2.   Om kommissionen inom ramen för det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 fastställer att skillnaden mellan den deklarerade utgiften och det belopp som motsvarar relevant rapporterad output är mer än 50 % och medlemsstaten inte kan anföra vederbörligen motiverade skäl får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Innehållandet ska tillämpas på den relevanta utgiften i fråga om interventioner som har varit föremål för den minskning som avses i artikel 54.2 och beloppet som hålls inne ska inte överstiga den procentsats som motsvarar den minskning som tillämpats i enlighet med artikel 54.2. De innehållna beloppen ska återbetalas av kommissionen till medlemsstaterna eller förbli permanent nedsatta senast genom den genomförandeakt som avses i artikel 54 och som avser det år för vilket utbetalningarna hölls inne. Om medlemsstaterna kan påvisa att de nödvändiga korrigerande åtgärderna har vidtagits får kommissionen emellertid återuppta utbetalningarna tidigare genom en separat genomförandeakt.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om storleken på innehållandet av utbetalningarna.

4.   De genomförandeakter som föreskrivs i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkt 1 och punkt 2 första stycket i den här artikeln, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

5.   I de genomförandeakter där de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 fastställs, ska de genomförandeakter som antas enligt den här artikeln beaktas.

Artikel 41

Innehållande av utbetalningar i samband med den fleråriga prestationsövervakningen

1.   Om kommissionen i enlighet med artikel 135.2 och 135.3 i förordning (EU) 2021/2115 uppmanar den berörda medlemsstaten att lägga fram en handlingsplan ska den medlemsstaten, i samråd med kommissionen, utarbeta en sådan handlingsplan. Handlingsplanen ska inkludera de planerade avhjälpande åtgärderna, tydliga framstegsindikatorer och den tidsram inom vilken framstegen måste uppnås. Denna tidsram får omfatta mer än ett räkenskapsår.

Den berörda medlemsstaten ska svara inom två månader efter kommissionens begäran om en handlingsplan.

Inom två månader efter mottagandet av handlingsplanen från den berörda medlemsstaten ska kommissionen, i förekommande fall, skriftligen underrätta den medlemsstaten om sina invändningar mot den inlämnade handlingsplanen och begära att den ändras. Den berörda medlemsstaten ska följa handlingsplanen, såsom den godkänts av kommissionen, och följa den förväntade tidsramen för att genomföra den.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om handlingsplanernas struktur och förfarandet för att upprätta handlingsplanerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

2.   Om medlemsstaten inte lägger fram eller genomför den handlingsplan som avses i punkt 1 i denna artikel, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att avhjälpa situationen, eller om den inte har ändrats i enlighet med kommissionens skriftliga begäran som avses i den punkten, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska kommissionens begäran om en handlingsplan för räkenskapsåret 2025 inte leda till innehållande av utbetalningar före prestationsöversynen för räkenskapsåret 2026, i enlighet med artikel 135.3 i förordning (EU) 2021/2115.

Det innehållande av utbetalningar som avses i första stycket ska tillämpas enligt proportionalitetsprincipen på de relevanta utgifter som rör de interventioner som skulle omfattas av den handlingsplanen.

Kommissionen ska betala ut de innehållna beloppen när tillfredsställande framsteg mot målen har uppnåtts på grundval av den prestationsöversyn som avses i artikel 135 i förordning (EU) 2021/2115 eller på grundval av den berörda medlemsstatens frivilliga anmälan under räkenskapsåret om framstegen med handlingsplanen och med de korrigerande åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna.

Om situationen inte är avhjälpt vid utgången av den tolfte månaden efter innehållandet av utbetalningarna får kommissionen anta en genomförandeakt som slutgiltigt minskar det innehållna beloppet för den berörda medlemsstaten.

De genomförandeakter som föreskrivs i denna punkt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar sådana genomförandeakter ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och uppmana medlemsstaten att svara inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om storleken på och varaktigheten för innehållandet av utbetalningarna samt villkoren för återbetalning eller minskning av dessa belopp i samband med den fleråriga prestationsövervakningen.

Artikel 42

Innehållande av utbetalningar i samband med brister i styrningssystemen

1.   Vid allvarliga brister i styrningssystemens funktion ska kommissionen vid behov uppmana den berörda medlemsstaten att lämna in en handlingsplan som innehåller de avhjälpande åtgärder som krävs och tydliga framstegsindikatorer. Handlingsplanen ska fastställas i samråd med kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska svara inom två månader efter kommissionens begäran för att bedöma behovet av en handlingsplan.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om handlingsplanernas struktur och förfarandet för att upprätta handlingsplanerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

2.   Om medlemsstaten inte lägger fram eller genomför den handlingsplan som avses i punkt 1 i denna artikel eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att avhjälpa situationen, eller om den inte har genomförts i enlighet med kommissionens skriftliga begäran enligt den punkten, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Innehållandet av utbetalningarna ska tillämpas enligt proportionalitetsprincipen på de relevanta utgifter som betalats ut av medlemsstaten och för vilka brister förekommer under en period som ska fastställas i de genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt och som inte ska vara längre än tolv månader. Om villkoren för innehållandet fortfarande är uppfyllda, får kommissionen anta genomförandeakter för att förlänga den perioden med ytterligare perioder, dock högst tolv månader totalt. De innehållna beloppen ska beaktas när de genomförandeakter som avses i artikel 55 antas.

3.   De genomförandeakter som föreskrivs i punkt 2 ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar sådana genomförandeakter, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och uppmana medlemsstaten att svara inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

4.   De genomförandeakter i vilka de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 fastställs ska beakta genomförandeakter som antagits enligt punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 43

Separata räkenskaper

1.   Varje utbetalande organ ska föra separata räkenskaper för de anslag som unionens budget föreskriver för EGFJ och Ejflu.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om den skyldighet som föreskrivs i denna artikel och de särskilda villkor som gäller för de uppgifter som ska bokföras i de utbetalande organens räkenskaper. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 44

Utbetalning till stödmottagare

1.   Utom i de fall där annat uttryckligen föreskrivs i unionsrätten ska medlemsstaterna säkerställa att utbetalningar av finansiering enligt denna förordning oavkortat görs till stödmottagarna.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att utbetalningar inom ramen för de interventioner och åtgärder som avses i artikel 65.2 görs tidigast den 1 december och senast den 30 juni påföljande kalenderår.

Trots vad som sägs i första stycket får medlemsstaterna

a)

före den 1 december, men inte före den 16 oktober, betala ut förskott på upp till 50 % för interventioner i form av direktstöd och för de åtgärder som avses i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013,

b)

före den 1 december betala ut förskott på upp till 75 % när det gäller stöd som har beviljats inom interventioner för landsbygdsutveckling enligt artikel 65.2.

3.   Medlemsstaterna får besluta att betala ut förskott på upp till 50 % inom de interventioner som avses i artiklarna 73 och 77 i förordning (EU) 2021/2115

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att ändra den här artikeln genom att lägga till regler som gör det möjligt för medlemsstaterna att betala ut förskott vad gäller de interventioner som avses i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115 och vad gäller åtgärder som reglerar eller stöder jordbruksmarknader i enlighet med vad som anges i förordning (EU) nr 1308/2013 för att säkerställa att förskott utbetalas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa särskilda villkor för utbetalning av förskott, för att säkerställa att förskott utbetalas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt.

6.   I en nödsituation ska kommissionen, på begäran av en medlemsstat, inom de gränser som anges i artikel 11.2 b i budgetförordningen och där så är lämpligt, anta genomförandeakter avseende tillämpningen av den här artikeln. Dessa genomförandeakter får avvika från punkt 2 i den här artikeln, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 45

Avsättning av inkomster för särskilda ändamål

1.   Följande ska anses vara inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen:

a)

När det gäller utgifter inom ramen för både EGFJ och Ejflu, belopp enligt artiklarna 38, 54 och 55 i den här förordningen och artikel 54 i förordning (EU) nr 1306/2013, tillämplig i enlighet med artikel 104 i den här förordningen, och när det gäller utgifter inom ramen för EGFJ, belopp enligt artiklarna 53 och 56 i den här förordningen som ska betalas till unionens budget, inbegripet ränta på dessa belopp.

b)

Belopp som motsvarar sanktioner som tillämpas i enlighet med artiklarna 12 och 14 i förordning (EU) 2021/2115 när det gäller utgifter inom ramen för EGFJ.

c)

Säkerheter, borgen eller garantier som föreskrivs enligt unionsrätt som antagits inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, med undantag för interventioner för landsbygdsutveckling, och som senare förverkats, medlemsstaterna ska emellertid behålla förverkade säkerheter som ställts vid beviljande av export- eller importlicenser eller inom ramen för ett anbudsförfarande med det enda syftet att säkerställa att anbudsgivarna ger seriösa anbud.

d)

Belopp som slutgiltigt minskats i enlighet med artikel 41.2.

2.   De belopp som avses i punkt 1 ska betalas till unionens budget och ska, om de återanvänds, uteslutande användas för att finansiera EGFJ- eller Ejflu-utgifter.

3.   Denna förordning ska i tillämpliga delar gälla inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 1.

4.   När det gäller EGFJ ska artikel 113 i budgetförordningen gälla i tillämpliga delar för bokföringen av de inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i den här förordningen.

Artikel 46

Informationsåtgärder

1.   Tillhandahållandet av information som finansieras enligt artikel 7 e ska i synnerhet syfta till att hjälpa till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken samt upplysa allmänheten om dess innehåll och mål, inklusive dess samspel med klimatet, miljön och djurskyddet. Syftet med informationen är att upplysa medborgarna om svårigheterna inom jordbruket och livsmedelsindustrin, upplysa jordbrukare och konsumenter, återupprätta konsumenternas förtroende efter kriser med hjälp av informationskampanjer, upplysa andra parter som verkar på landsbygden och främja en mer hållbar unionsmodell för jordbruket samt hjälpa medborgarna att förstå den.

Den är avsedd att erbjuda enhetlig, evidensbaserad, objektiv och heltäckande information, både i och utanför unionen, och beskriva de kommunikationsåtgärder som planeras i kommissionens fleråriga strategiska plan för jordbruk och landsbygdsutveckling.

2.   De åtgärder som anges i punkt 1 kan bestå av

a)

årliga arbetsprogram eller andra specifika åtgärder som presenteras av tredje parter,

b)

verksamhet som genomförs på kommissionens initiativ.

Åtgärder som är lagstadgade eller åtgärder som redan finansieras inom ramen för en annan unionsåtgärd ska uteslutas.

Vid genomförandet av den verksamhet som avses i första stycket b får kommissionen ta hjälp av externa experter.

De åtgärder som anges i första stycket ska också bidra till att säkerställa gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de allmänna målen i denna förordning.

3.   Kommissionen ska en gång om året offentliggöra en ansökningsomgång som iakttar de villkor som anges i budgetförordningen.

4.   Den kommitté som avses i artikel 103.1 ska informeras om de åtgärder som planeras och som vidtagits enligt den här artikeln.

5.   Kommissionen ska vartannat år överlämna en rapport om tillämpningen av denna artikel till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 47

Andra befogenheter för kommissionen som rör detta kapitel

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med villkor för när vissa typer av utgifter och inkomster inom ramen för EGFJ och Ejflu ska kompenseras.

Om unionens budget inte har antagits i början av budgetåret eller om det totala beloppet för de inplanerade åtagandena överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 11.2 i budgetförordningen, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 i den här förordningen med avseende på att komplettera den här förordningen med regler om metoden för åtagandena och utbetalningen av beloppen.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

finansiering och redovisning av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och om andra utgifter som finansieras av EGFJ och Ejflu,

b)

villkor och bestämmelser för automatiska återtagandeförfaranden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL IV

Avslutande av räkenskaperna

Avsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 48

Samordnad granskning

I enlighet med artikel 127 i budgetförordningen ska kommissionen förlita sig på det arbete som utförts av de attesterande organ som avses i artikel 12 i den här förordningen, såvida den inte har underrättat den berörda medlemsstaten om att den inte kan förlita sig på det attesterande organets arbete för ett visst räkenskapsår, och den ska ta hänsyn till detta i sin riskbedömning av behovet av revisioner genomförda av kommissionen i den medlemsstaten. Kommissionen ska underrätta den medlemsstaten om skälen till att den inte kan förlita sig på det berörda attesterande organets arbete.

Artikel 49

Kommissionens kontroller

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de kontroller som medlemsstaterna utför enligt nationella lagar och andra författningar eller artikel 287 i EUF-fördraget, kontroller som görs med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget eller på grundval av förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, eller artikel 127 i budgetförordningen, får kommissionen anordna kontroller i medlemsstaterna i syfte att särskilt verifiera om

a)

de administrativa rutinerna är förenliga med unionsreglerna,

b)

de utgifter som omfattas av artiklarna 5.2 och 6 i den här förordningen och motsvarar de interventioner som avses i förordning (EU) 2021/2115 har en motsvarande output i enlighet med vad som rapporterats i den årliga prestationsrapporten,

c)

de utgifter som motsvarar de åtgärder som fastställs i förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014 har betalats och kontrollerats i enlighet med tillämpliga unionsregler,

d)

det attesterande organet utför sitt arbete i enlighet med artikel 12 och för ändamålen i avsnitt 2 i detta kapitel,

e)

ett utbetalande organ uppfyller de minimivillkor för ackreditering som fastställs i artikel 9.2 och om medlemsstaten tillämpar artikel 9.4 korrekt,

f)

den berörda medlemsstaten genomför den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2021/2115,

g)

de handlingsplaner som avses i artikel 42 genomförs korrekt.

De personer som kommissionen bemyndigar att på dess vägnar utföra kontroller, eller tjänstemän från kommissionen som verkar inom ramen för sina befogenheter, ska ha tillgång till bokföring och alla andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som upprättats eller mottagits och bevaras på elektroniskt medium, som har anknytning till utgifter som finansieras av EGFJ eller Ejflu.

Befogenheterna att utföra kontroller ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell rätt. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska de personer som bemyndigats av kommissionen att agera på dess vägnar inte medverka vid bland annat hembesök hos eller formella förhör med personer på grundval av den berörda medlemsstatens rätt. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

2.   Kommissionen ska i god tid före en kontroll underrätta den berörda medlemsstaten eller den medlemsstat på vars territorium kontrollen ska äga rum och ska när kontroller organiseras ta hänsyn till de administrativa konsekvenserna för de utbetalande organen. Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller.

På begäran av kommissionen och med medlemsstatens samtycke ska kompletterande kontroller eller utredningar av de insatser som avses i denna förordning utföras av medlemsstatens behöriga myndigheter. Tjänstemän från kommissionen eller personer som har bemyndigats av kommissionen att agera på dess vägnar får delta i dessa kontroller.

För att förbättra kontrollerna får kommissionen, med de berörda medlemsstaternas samtycke, be myndigheter i dessa medlemsstater om hjälp för vissa kontroller eller utredningar.

Artikel 50

Tillgång till uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter som behövs för att EGFJ och Ejflu ska fungera väl, och vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta de kontroller som kommissionen anser vara lämpliga inom ramen för förvaltningen av unionsfinansieringen.

2.   Medlemsstaterna ska, på kommissionens begäran, underrätta den om de lagar och andra författningar som de har antagit för att genomföra de unionsrättsakter som avser den gemensamma jordbrukspolitiken och som får ekonomiska följder för EGFJ eller Ejflu.

3.   Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av uppgifter om oriktigheter i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och andra fall av bristande efterlevnad av de villkor som har fastställts av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, misstänkta bedrägerifall som har upptäckts, liksom de åtgärder som har vidtagits enligt avsnitt 3 i detta kapitel för att driva in belopp som felaktigt har betalats ut till följd av sådana oriktigheter och bedrägerier. Kommissionen ska varje år sammanfatta och offentliggöra denna information och vidarebefordra den till Europaparlamentet.

Artikel 51

Tillgång till handlingar

1.   De ackrediterade utbetalande organen ska bevara de verifikationer för utförda utbetalningar och de handlingar om kontroller som föreskrivs i unionsrätten, och ställa dessa handlingar och relaterade uppgifter till kommissionens förfogande.

Dessa handlingar och de uppgifterna får bevaras i elektronisk form enligt de villkor som kommissionen fastställt enligt punkt 3.

Om dessa handlingar och de uppgifterna förvaras hos en myndighet som handlar i ett utbetalande organs ställe och som har till uppgift att utanordna medlen, ska denna till det ackrediterade utbetalande organet lämna rapporter om antalet genomförda kontroller, innehållet i dem och de åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av resultaten.

2.   Denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för de attesterande organen.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om de villkor enligt vilka de handlingar och uppgifter som avses i denna artikel ska förvaras, inbegripet deras format och den tidsperiod under vilken de ska bevaras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 52

Kommissionens befogenheter avseende kontroller, handlingar, uppgifter och skyldigheten att samarbeta

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna om kontroller och tillgång till handlingar och uppgifter enligt detta kapitel tillämpas korrekt och effektivt, med avseende på att komplettera denna förordning med särskilda skyldigheter som medlemsstaterna ska fullgöra enligt detta kapitel och med regler om de kriterier för att fastställa fall av oriktigheter, i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, och andra fall av bristande efterlevnad av de villkor som fastställs av medlemsstaterna i de strategiska GJP-planerna som ska rapporteras och om de uppgifter som ska lämnas i detta sammanhang.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om de förfaranden som rör de skyldigheter att samarbeta som medlemsstaterna ska uppfylla i samband med genomförandet av artiklarna 49 och 50. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Avsnitt 2

Avslut

Artikel 53

Årligt finansiellt avslut

1.   Före den 31 maj det år som följer på det berörda budgetåret och på grundval av den information som avses i artikel 9.3 första stycket a och d, ska kommissionen anta genomförandeakter som innehåller dess beslut om avslutande av räkenskaperna för de ackrediterade utbetalande organen för de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Dessa genomförandeakter ska behandla de inlämnade årsräkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet och ska inte påverka innehållet i genomförandeakter som antas senare enligt artiklarna 54 och 55.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 54

Årligt prestationsavslut

1.   Om de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 i denna förordning och som motsvarar de interventioner som avses i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115 inte har motsvarande output i enlighet med vad som rapporterats i den årliga prestationsrapport som avses i artiklarna 9.3 och 10 i den här förordningen samt i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115 ska kommissionen före den 15 oktober det år som följer på det berörda budgetåret anta genomförandeakter som fastställer de belopp som ska dras av från unionsfinansieringen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Dessa genomförandeakter ska inte påverka innehållet i genomförandeakter som antas senare enligt artikel 55 i den här förordningen.

2.   Kommissionen ska göra en bedömning av de belopp som ska dras av på grundval av skillnaden mellan den deklarerade årliga utgiften för en intervention och det belopp som motsvarar den relevanta rapporterade outputen i enlighet med den strategiska GJP-planen och med beaktande av medlemsstatens motivering i de årliga prestationsrapporterna i enlighet med artikel 134.8 i förordning (EU) 2021/2115

3.   Innan kommissionen antar den genomförandeakt som avses i punkt 1 i denna artikel ska den ge den berörda medlemsstaten möjlighet att inkomma med synpunkter och motivera eventuella skillnader inom en period som, om de handlingar som avses i artiklarna 9.3, 10 och 12.2 har lämnats in inom tidsfristen, inte ska vara kortare än 30 dagar.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om kriterierna för motiveringar från den berörda medlemsstaten och metoderna och kriterierna för tillämpning av minskningar.

5.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 55

Kontroll av överensstämmelse

1.   Om kommissionen upptäcker att utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 inte har betalats i överensstämmelse med unionsrätten ska den anta genomförandeakter för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Vad gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115 ska dock de undantag från unionsfinansiering som avses i första stycket i denna punkt enbart tillämpas vid allvarliga brister i funktionen vad gäller medlemsstaternas styrningssystem.

Första stycket ska inte gälla fall av bristande efterlevnad av de villkor för stödberättigande för enskilda stödmottagare som fastställs i de strategiska GJP-planerna och i nationella regler.

2.   Kommissionen ska göra en bedömning av de belopp som ska undantas med hänsyn till hur allvarliga de konstaterade bristerna är. Den ska i det sammanhanget vederbörligen beakta bristernas art och den ekonomiska skada som har uppkommit för unionen.

3.   Innan den genomförandeakt som avses i punkt 1 antas ska kommissionens iakttagelser och den berörda medlemsstatens synpunkter på dessa iakttagelser meddelas skriftligen mellan de båda parterna, varefter de ska söka nå en överenskommelse om vilka åtgärder som ska vidtas. Den berörda medlemsstaten ska ges möjlighet att visa att den bristande efterlevnadens faktiska omfattning är mindre än enligt kommissionens bedömning.

Om ingen överenskommelse nås, får den berörda medlemsstaten begära att ett förfarande ska inledas i syfte att förlika parternas ståndpunkter inom en period på fyra månader. Förfarandet ska genomföras av ett förlikningsorgan. En rapport om resultaten av detta förfarande ska överlämnas till kommissionen. Kommissionen ska beakta rekommendationerna i rapporten innan den fattar beslut om finansieringsavslag och ska motivera sitt beslut om den beslutar att inte följa dessa rekommendationer.

4.   Ett finansieringsavslag ska inte avse följande:

a)

Utgifter enligt artikel 5.2 som har betalats mer än 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om sina iakttagelser.

b)

Utgifter för fleråriga interventioner som omfattas av artikel 5.2 eller av de interventioner för landsbygdsutveckling som avses i artikel 6, om stödmottagarens slutliga skyldighet infaller mer än 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till medlemsstaten om sina iakttagelser.

c)

Utgifter för interventioner för landsbygdsutveckling enligt artikel 6, utöver dem som avses i led b i denna punkt, som har betalats eller i förekommande fall slutbetalats av det utbetalande organet mer än 24 månader före kommissionens skriftliga meddelande till den berörda medlemsstaten om sina iakttagelser.

5.   Punkt 4 ska inte tillämpas vid

a)

stöd beviljade av en medlemsstat för vilka kommissionen har inlett förfarandet i artikel 108.2 i EUF-fördraget,

b)

överträdelser som kommissionen i enlighet med artikel 258 i EUF-fördraget har meddelat den berörda medlemsstaten genom ett motiverat yttrande,

c)

underlåtenhet från medlemsstaternas sida att fullgöra sina skyldigheter enligt avdelning IV kapitel III i denna förordning, under förutsättning att kommissionen skriftligen underrättar medlemsstaten om sina iakttagelser inom tolv månader efter att ha tagit emot medlemsstatens rapport om resultaten av dess kontroller av de berörda utgifterna.

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om kriterierna och metoderna för tillämpning av finansiella korrigeringar.

7.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas, och det förlikningsförfarande som föreskrivs i punkt 3 i denna artikel, inklusive inrättandet av förlikningsorganet, dess uppgifter, sammansättning och arbetsformer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Avsnitt 3

Indrivning vid bristande efterlevnad

Artikel 56

Särskilda bestämmelser för EGFJ

1.   Belopp som medlemsstaterna driver in till följd av oriktigheter och andra fall där stödmottagare brister i efterlevnaden av villkoren för de interventioner som avses i de strategiska GJP-planerna och den ränta som de ger upphov till ska betalas till det utbetalande organet och bokföras av det utbetalande organet som inkomster avsatta för EGFJ den månad då de faktiskt tas emot.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna ge det utbetalande organet i uppdrag att, i egenskap av det organ som ansvarar för skuldindrivningen, dra av en stödmottagares eventuella utestående skulder från framtida utbetalningar till den stödmottagaren.

3.   Vid återbetalning till unionens budget enligt punkt 1 får den berörda medlemsstaten behålla 20 % av de inkasserade beloppen som schablonersättning för kostnader för indrivning, utom i de fall där det rör sig om bristande efterlevnad som kan tillskrivas den berörda medlemsstatens administrativa myndigheter eller andra av medlemsstatens offentliga organ.

Artikel 57

Särskilda bestämmelser för Ejflu

1.   Om oriktigheter och andra fall där stödmottagare och, i fråga om finansieringsinstrument, även särskilda fonder som ingår i holdingfonder eller slutmottagare, brister i efterlevnaden av villkoren för de interventioner för landsbygdsutveckling som anges i de strategiska GJP-planerna upptäcks, ska medlemsstaterna göra finansiella justeringar genom att delvis eller, när så är motiverat, helt ställa in den berörda unionsfinansieringen. Medlemsstaterna ska beakta den upptäckta bristande efterlevnadens art och allvar samt storleken på de ekonomiska förluster som Ejflu åsamkats.

De belopp för unionsfinansiering från Ejflu som ställts in och de belopp som indrivits samt räntorna på dessa belopp ska återföras till andra landsbygdsutvecklingsinsatser i de strategiska GJP-planerna. Medlemsstaterna får endast återanvända de unionsmedel som ställts in eller drivits in i sin helhet för en landsbygdsutvecklingsinsats som ingår i deras strategiska GJP-planer och får inte återföra dem till landsbygdsutvecklingsinsatser som har varit föremål för finansiell justering.

Medlemsstaterna ska dra av alla belopp som felaktigt betalats ut till följd av en ännu inte åtgärdad oriktighet som en stödmottagare gjort sig skyldig till, i enlighet med denna artikel, från eventuella framtida utbetalningar som det utbetalande organet ska göra till stödmottagaren.

2.   Genom undantag från punkt 1 andra stycket när det gäller interventioner för landsbygdsutveckling som får stöd från finansieringsinstrument enligt artikel 58 i förordning (EU) 2021/1060 får ett bidrag som ställts in till följd av en enskild bristande efterlevnad återanvändas inom samma finansieringsinstrument enligt följande:

a)

Om den bristande efterlevnad som medför att bidraget ställs in upptäcks hos slutmottagaren enligt definitionen i artikel 2.18 i förordning (EU) 2021/1060 får det inställda bidraget återanvändas endast för andra slutmottagare inom samma finansieringsinstrument.

b)

Om den bristande efterlevnad som medför att bidraget ställs in upptäcks hos en särskild fond enligt definitionen i artikel 2.21 i förordning (EU) 2021/1060 inom en holdingfond enligt definitionen i artikel 2.20 i den förordningen får det inställda bidraget återanvändas endast för andra särskilda fonder.

Artikel 58

Genomförandebefogenheter avseende möjlig avräkning av belopp och former för anmälan

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om möjlig avräkning av de belopp som uppkommit till följd av återbetalning av felaktigt utbetalda belopp och formerna för medlemsstaternas anmälan och meddelande till kommissionen med avseende på de skyldigheter som anges i detta avsnitt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

AVDELNING IV

KONTROLLSYSTEM OCH SANKTIONER

KAPITEL I

Allmänna regler

Artikel 59

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   Medlemsstaterna ska, inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samtidigt som de tillämpliga styrningssystemen respekteras, anta alla de lagar och andra författningar samt vidta de andra åtgärder som behövs för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen, inklusive ändamålsenlig tillämpning av de kriterier för stödberättigande för utgifter som fastställs i artikel 37. Dessa akter och åtgärder ska främst handla om att

a)

kontrollera att de insatser som finansieras genom EGFJ och Ejflu är lagliga och korrekta, inbegripet på stödmottagarnivå och i enlighet med vad som fastställs i de strategiska GJP-planerna,

b)

säkerställa effektivt skydd mot bedrägerier, i synnerhet i områden med högre risknivå, som ska fungera som avskräckande medel, med beaktande av åtgärdernas kostnader, fördelar och proportionalitet,

c)

förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier,

d)

tillämpa sanktioner som är effektiva, proportionella och avskräckande i enlighet med unionsrätten eller, om detta inte är möjligt, nationell rätt, och väcka talan, om så behövs,

e)

driva in felaktiga utbetalningar samt ränta, och väcka talan om så behövs, inbegripet för oriktigheter i den mening som avses i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95.

2.   Medlemsstaterna ska inrätta effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa att unionslagstiftningen om unionens interventioner efterlevs.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem fungerar korrekt och att de utgifter som redovisats till kommissionen är lagliga och korrekta.

I syfte att bistå medlemsstaterna i detta avseende ska kommissionen ge medlemsstaterna tillgång till ett datautvinningsverktyg för att bedöma de risker som projekt, stödmottagare, uppdragstagare och kontrakt utgör samtidigt som en minimal administrativ börda och ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Detta datautvinningsverktyg får också användas för att undvika kringgående av regler enligt artikel 62. Senast 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport som bedömer användningen av det gemensamma datautvinningsverktyget och dess interoperabilitet med sikte på allmän användning av det i medlemsstaterna.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att rapporteringssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga och av god kvalitet.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att mottagare av stöd från EGFJ och Ejflu förser dem med den information som behövs för att kunna identifiera dem, inbegripet i tillämpliga fall för att kunna identifiera den koncern som de ingår i enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (30).

5.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga försiktighetsåtgärder som säkerställer att de tillämpade sanktioner som avses i punkt 1 d är proportionella och avpassas med hänsyn till den upptäckta bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning.

De bestämmelser som medlemsstaterna fastställer ska i synnerhet säkerställa att inga sanktioner tillämpas om

a)

den bristande efterlevnaden beror på force majeure eller exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 3,

b)

den bristande efterlevnaden beror på fel från den behöriga myndighetens eller någon annan myndighets sida, och felet inte rimligen kunde ha upptäckts av den person som berörs av den administrativa sanktionen,

c)

den berörda personen på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visa att denne inte bär skulden för bristande efterlevnad av de skyldigheter som avses i punkt 1 i denna artikel, eller om den behöriga myndigheten på annat sätt övertygas om att den berörda personen inte bär skulden.

Om den bristande efterlevnaden av villkoren för beviljande av stöd beror på force majeure eller exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 3 ska stödmottagaren behålla rätten att få stöd.

6.   Medlemsstaterna får i sina förvaltnings- och kontrollsystem göra det möjligt att korrigera stödansökningar och betalningsanspråk efter det att de har lämnats in utan att det påverkar rätten att få stöd, förutsatt att de uppgifter eller utelämnanden som ska korrigeras lämnades eller gjordes i god tro enligt den behöriga myndighetens konstaterande, och korrigeringen görs antingen innan sökanden underrättas om att denne har blivit utvald för en kontroll på plats eller innan den behöriga myndigheten har fattat beslut om ansökan.

7.   Medlemsstaterna ska införa bestämmelser för att säkerställa effektiv prövning av klagomål rörande EGFJ och Ejflu, och de ska på begäran av kommissionen pröva klagomål som lämnats in till kommissionen och som omfattas av deras strategiska GJP-planer. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om resultaten av sådan prövning. Kommissionen ska säkerställa att de klagomål som lämnas in direkt till den följs upp på lämpligt sätt. Om kommissionen vidarebefordrar ett klagomål till en medlemsstat, och medlemsstaten inte följer upp det inom den tidsfrist som kommissionen har fastställt, ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaten fullgör sina skyldigheter enligt denna punkt.

8.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits enligt punkterna 1 och 2.

Alla villkor som medlemsstaterna föreskriver för att komplettera de villkor som fastställs i unionens regler för att få stöd från EGFJ eller Ejflu ska kunna verifieras.

9.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av denna artikel avseende

a)

förfaranden, tidsfrister, informationsutbyte, krav för datautvinningsverktyget och information som ska samlas in för att identifiera stödmottagare med avseende på de skyldigheter som anges i punkterna 1, 2 och 4,

b)

medlemsstaternas anmälan och meddelande till kommissionen med avseende på de skyldigheter som anges i punkterna 5 och 7.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 60

Regler om kontroller som ska utföras

1.   De förvaltnings- och kontrollsystem som medlemsstaterna inrättar i enlighet med artikel 59.2 ska inbegripa systematiska kontroller som bland annat inriktas på de områden där risken för fel är störst.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontrollnivå som krävs för en effektiv hantering av riskerna för unionens ekonomiska intressen införs. Den berörda myndigheten ska göra stickprov från hela underlaget av sökande som, i förekommande fall, utgörs av ett slumpmässigt urval och ett riskbaserat urval.

2.   Kontroller av insatser som får stöd från de finansieringsinstrument som avses i artikel 58 i förordning (EU) 2021/1060 ska utföras endast hos holdingfonden och särskilda fonder och, när det gäller garantifonder, hos de organ som tillhandahåller de underliggande nya lånen.

Kontroller ska inte utföras hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa att kontrollerna utförs korrekt och effektivt samt att villkoren för stödberättigande verifieras på ett effektivt, konsekvent och icke-diskriminerande sätt som skyddar unionens ekonomiska intressen, med avseende på att, om en korrekt förvaltning av systemet så kräver, komplettera denna förordning med regler om ytterligare krav när det gäller tullförfaranden, och särskilt de som fastställs i förordning (EU) nr 952/2013.

4.   Vad gäller de åtgärder som avses i jordbrukslagstiftning ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av denna artikel, och särskilt

a)

regler om de särskilda kontrollåtgärderna och metoderna för bestämning av halterna av tetrahydrokannabinol, när det gäller hampa enligt artikel 4.4 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115,

b)

ett system för kontroller av de godkända branschorganisationerna, när det gäller bomull enligt avdelning III kapitel II avsnitt 3 delavsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115,

c)

regler om mätningen av arealer, om kontroller och om regler som styr de särskilda finansiella förfarandena för att förbättra kontrollerna, när det gäller vin som avses i förordning (EU) nr 1308/2013,

d)

de tester och metoder som ska tillämpas för att fastställa om produkter ska omfattas av offentlig intervention och privat lagring samt även användning av anbudsförfaranden, både för offentlig intervention och privat lagring,

e)

andra regler om de kontroller som medlemsstaterna ska utföra när det gäller de åtgärder som anges i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Artikel 61

Bristande efterlevnad av regler om offentlig upphandling

Om den bristande efterlevnaden rör unionsregler eller nationella regler om offentlig upphandling ska medlemsstaterna säkerställa att den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in fastställs på grundval av hur allvarlig den bristande efterlevnaden är och i enlighet med proportionalitetsprincipen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att transaktionens laglighet och korrekthet bara påverkas upp till den del av stödet som inte ska betalas ut eller som ska dras in.

Artikel 62

Bestämmelse om kringgående

Utan att det påverkar tillämpningen av specifika bestämmelser i unionsrätten ska medlemsstaterna vidta effektiva och proportionella åtgärder för att undvika att bestämmelser i unionsrätten kringgås och särskilt säkerställa att inga förmåner som föreskrivs i jordbrukslagstiftning beviljas en fysisk eller juridisk person för vilken det konstaterats att de förutsättningar som krävs för att få sådana förmåner har skapats på ett konstlat sätt, i strid med målen för den lagstiftningen.

Artikel 63

Interventionernas förenlighet med kontrollernas syften inom vinsektorn

I syfte att tillämpa de interventioner inom vinsektorn som avses i avdelning III kapitel III avsnitt 4 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna säkerställa att de administrations- och kontrollförfaranden som tillämpas för dessa interventioner är förenliga med det integrerade system som avses i kapitel II i den här avdelningen när det gäller

a)

systemen för identifiering av jordbruksskiften;

b)

kontrollerna.

Artikel 64

Säkerheter

1.   Medlemsstaterna ska, när det föreskrivs enligt jordbrukslagstiftning, begära att det ställs en säkerhet som säkerställer att en summa ska betalas till eller förverkas hos en behörig myndighet om en särskild skyldighet inom ramen för den lagstiftningen inte fullgörs.

2.   Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om en särskild skyldighet inte fullgörs eller endast till viss del fullgörs.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som säkerställer en rättvis och icke-diskriminerande behandling samt iakttagande av proportionalitetsprincipen när en säkerhet ställs och som

a)

anger vem som är ansvarig i det fall en skyldighet inte fullgörs,

b)

fastställer de särskilda situationer då den behöriga myndigheten kan frångå kravet på en säkerhet,

c)

fastställer de villkor som gäller för säkerheten som ska ställas och för garanten och villkoren för ställande och frisläppande av säkerheten,

d)

fastställer de särskilda villkor som gäller för den säkerhet som ställts i samband med förhandsutbetalningar,

e)

anger konsekvenserna av att åsidosätta de skyldigheter för vilka det har ställts en säkerhet i enlighet med punkt 1, inbegripet förverkande av säkerheter och den avdragsnivå som ska gälla vid frisläppande av säkerheter för bidrag, licenser, erbjudanden, anbud eller särskilda tillämpningar samt när en skyldighet enligt den säkerheten helt eller delvis inte har fullgjorts, varvid hänsyn ska tas till skyldighetens art, den kvantitet avseende vilken skyldigheten har åsidosatts, längden på förseningen vid fullgörandet av skyldigheten och den tid vid vilken bevis på att skyldigheten har fullgjorts läggs fram.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

den form av säkerhet som ska ställas och förfarandet för hur det ska gå till, hur den ska godkännas och hur den ursprungliga säkerheten ska ersättas,

b)

förfarandena för att frisläppa en säkerhet,

c)

de anmälningar som medlemsstaterna och kommissionen ska göra.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL II

Integrerat administrations- och kontrollsystem

Artikel 65

Tillämpningsområde och definitioner som gäller detta kapitel

1.   Varje medlemsstat ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (det integrerade systemet).

2.   Det integrerade systemet ska tillämpas på de areal- och djurbaserade interventioner som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i förordning (EU) 2021/2115 och de åtgärder som avses i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013.

3.   Det integrerade systemet ska i nödvändig omfattning även användas för förvaltning och kontroll av grundvillkor och interventioner inom vinsektorn som fastställs i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115

4.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

geospatial ansökan: ett elektroniskt ansökningsformulär som inbegriper en it-applikation som bygger på ett geografiskt informationssystem som gör det möjligt för stödmottagare att rumsligt deklarera jordbruksföretagets jordbruksskiften enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) 2021/2115 och andra arealer än jordbruksarealer för vilka betalningsanspråk gjorts.

b)

arealövervakningssystem: ett förfarande för regelbunden och systematisk observation, spårning och bedömning av jordbruksverksamhet och jordbruksmetoder på jordbruksarealer genom data från Copernicusprogrammets Sentinel-satelliter eller andra data med minst samma värde.

c)

system för identifiering och registrering av djur: det system för identifiering och registrering av hållna landlevande djur som föreskrivs i del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 (31).

d)

jordbruksskifte: en enhet, enligt medlemsstaternas definition, jordbruksareal som fastställs i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2021/2115

e)

geografiskt informationssystem: ett datasystem som kan samla in, lagra, analysera och visa geografiskt baserad information.

f)

automatiskt anspråkssystem: ett ansökningssystem för areal- eller djurbaserade interventioner där data om åtminstone enskilda arealer eller djur, som krävs av förvaltningen för behandlingen av stödanspråk, är tillgängliga i offentliga elektroniska databaser som sköts av medlemsstaten och görs tillgängliga för stödmottagaren vid behov.

Artikel 66

Det integrerade systemets beståndsdelar

1.   Det integrerade systemet ska bestå av

a)

ett identifieringssystem för jordbruksskiften,

b)

ett geospatialt ansökningssystem och, i tillämpliga fall, ett djurbaserat ansökningssystem,

c)

ett arealövervakningssystem,

d)

ett system för identifiering av mottagare av de interventioner och åtgärder som avses i artikel 65.2,

e)

ett kontroll- och sanktionssystem,

f)

i tillämpliga fall ett system för identifiering och registrering av stödrättigheter,

g)

i tillämpliga fall, ett system för identifiering och registrering av djur.

2.   Det integrerade systemet ska tillhandahålla information som är relevant för rapporteringen om de indikatorer som avses i artikel 7 i förordning (EU) 2021/2115.

3.   Det integrerade systemet ska bygga på elektroniska databaser och geografiska informationssystem och ska möjliggöra utbyte och integrering av data mellan de elektroniska databaserna och det geografiska informationssystemet. När så är relevant ska geografiska informationssystem möjliggöra detta utbyte och denna integrering av data om jordbruksskiften i avgränsade skyddade zoner och utsedda områden som har fastställts i enlighet med den unionslagstiftning som förtecknas i bilaga XIII till förordning (EU) 2021/2115 såsom Natura 2000-områden eller nitratkänsliga områden i den mening som avses i artikel 2 k i rådets direktiv 91/676/EEG (32), samt landskapselement inom ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som definieras i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 eller omfattas av de interventioner som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i den förordningen.

4.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet, får kommissionen anlita specialiserade organ eller personer för att underlätta upprättandet, övervakningen och användningen av det integrerade systemet, särskilt för att kunna ge teknisk rådgivning till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

5.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för korrekt upprättande och användning av det integrerade systemet och ska, om en annan medlemsstat begär det, ge varandra sådant ömsesidigt bistånd som krävs för tillämpningen av detta kapitel.

Artikel 67

Lagring och delning av data

1.   Medlemsstaterna ska registrera och lagra alla data och all dokumentation om den årliga output som rapporteras i samband med det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 och de rapporterade framstegen mot de mål som anges i den strategiska GJP-planen och som övervakas i enlighet med artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115

De data och den dokumentation som avses i första stycket och som rör innevarande kalenderår eller regleringsår och föregående tio kalenderår eller regleringsår ska vara åtkomliga för läsning via medlemsstatens behöriga myndigheters digitala databaser.

Data som används för arealövervakningssystemet får lagras som rådata på en server utanför de behöriga myndigheterna. Dessa data ska bevaras på en server i minst tre år.

Genom undantag från andra stycket ska medlemsstater som anslöt sig till unionen efter år 2013 endast åläggas att säkerställa att data från och med året för deras anslutning är åtkomliga för läsning.

Genom undantag från andra stycket ska medlemsstaterna endast åläggas att säkerställa att data och dokumentation som avser det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c är åtkomliga för läsning från och med dagen för genomförandet av arealövervakningssystemet.

2.   Medlemsstaterna får tillämpa kraven i punkt 1 på regional nivå på villkor att dessa krav och de administrativa förfarandena för registrering och åtkomst till data utformas på ett enhetligt sätt inom medlemsstatens hela territorium och gör det möjligt att aggregera data på nationell nivå.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att dataset som samlas in genom det integrerade systemet och som är relevanta vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (33) eller för övervakningen av unionens politik delas kostnadsfritt mellan offentliga myndigheter och offentliggörs på nationell nivå. Medlemsstaterna ska också ge unionens institutioner och organ tillgång till dessa dataset.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att dataset som samlas in genom det integrerade systemet och som är relevanta för framställning av europeisk statistik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (34) delas kostnadsfritt med kommissionen (Eurostat), de nationella statistikbyråerna och, vid behov, med andra nationella myndigheter med ansvar för att framställa europeisk statistik.

5.   Medlemsstaterna ska begränsa allmänhetens åtkomst till de dataset som avses i punkterna 3 och 4 om sådan åtkomst skulle få negativa följder för konfidentialiteten när det gäller personuppgifter, i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

6.   Medlemsstaterna ska inrätta sina system på ett sådant sätt att det säkerställs att stödmottagarna har tillgång till alla relevanta data som rör dem med avseende på den mark de använder eller avser att använda så att de kan lämna in korrekta ansökningar.

Artikel 68

Identifieringssystem för jordbruksskiften

1.   Identifieringssystemet för jordbruksskiften ska vara ett geografiskt informationssystem som inrättas och regelbundet uppdateras av medlemsstaterna på grundval av flygbilder eller rumsliga ortobilder, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhetsnivå som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:5 000.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att identifieringssystemet för jordbruksskiften

a)

unikt identifierar varje jordbruksskifte och enheter av mark med andra arealer än jordbruksarealer som medlemsstaterna anser berättiga till stöd för de interventioner som avses i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115

b)

innehåller uppdaterade värden om de arealer som medlemsstaterna anser berättiga till stöd för de interventioner som avses i artikel 65.2,

c)

gör det möjligt att korrekt lokalisera de jordbruksskiften och andra arealer än jordbruksarealer för vilka betalningsanspråk gjorts.

3.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten anta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

Artikel 69

Geospatialt och djurbaserat ansökningssystem

1.   När det gäller det stöd för arealbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och som genomförs inom ramen för deras strategiska GJP-planer ska medlemsstaterna begära att en ansökan görs genom det geospatiala ansökningsformulär som den behöriga myndigheten tillhandahåller.

2.   När det gäller det stöd för djurbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och som genomförs inom ramen för deras strategiska GJP-planer ska medlemsstaterna begära att det görs en ansökan.

3.   Medlemsstaterna ska i förväg föra in information från de system som avses i artiklarna 66.1 g, 68, 70, 71 och 73 eller från någon annan relevant offentlig databas i de ansökningar som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

4.   Medlemsstaterna får inrätta ett automatiskt anspråkssystem och besluta vilka av de ansökningar som avses i punkterna 1 och 2 som det ska täcka.

5.   Om en medlemsstat beslutar att använda ett automatiskt anspråkssystem ska den inrätta ett system som gör det möjligt för förvaltningen att göra utbetalningarna till stödmottagarna utifrån befintlig information i de offentliga elektroniska databaserna. Om det har skett en förändring ska den befintliga informationen vid behov kompletteras med ytterligare information för att beakta den förändringen. Den befintliga informationen och den ytterligare information som är tillgänglig via det automatiska anspråkssystemet ska bekräftas av stödmottagaren.

6.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på det geospatiala ansökningssystemet i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten anta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

Artikel 70

Arealövervakningssystem

1.   Medlemsstaterna ska inrätta och driva ett arealövervakningssystem som ska vara i drift från och med den 1 januari 2023. Om det inte är möjligt att införa systemet fullt ut från och med det datumet på grund av tekniska begränsningar kan medlemsstaterna välja att inrätta och ta systemet i drift gradvis och endast tillhandahålla information om ett begränsat antal interventioner. Senast den 1 januari 2024 ska dock ett arealövervakningssystem ha tagits helt i drift i alla medlemsstater.

2.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på arealövervakningssystemet i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten vidta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

Artikel 71

System för identifiering av stödmottagare

Det system för registrering av identiteten hos varje stödmottagare för interventioner och åtgärder som avses i artikel 65.2 ska garantera att samtliga ansökningar som lämnas in av samma stödmottagare kan identifieras som sådana.

Artikel 72

Kontroll- och sanktionssystem

Medlemsstaterna ska inrätta det kontroll- och sanktionssystem som avses i artikel 66.1 e. Genom de utbetalande organen eller de organ som de har bemyndigat att agera på deras vägnar ska medlemsstaterna årligen utföra administrativa kontroller av stödansökningarna och betalningsanspråken för att verifiera att de är lagliga och korrekta i enlighet med artikel 59.1 a. Dessa kontroller ska kompletteras med kontroller på plats som kan utföras på distans med hjälp av teknik.

Artikel 73

System för identifiering och registrering av stödrättigheter

Systemet för identifiering och registrering av stödrättigheter ska göra det möjligt att verifiera stödrättigheterna mot ansökningarna och identifieringssystemet för jordbruksskiften.

Artikel 74

Delegerade befogenheter för kommissionen med avseende på det integrerade systemet

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa att det integrerade system som föreskrivs i detta kapitel genomförs på ett effektivt, konsekvent och icke-diskriminerande sätt som skyddar unionens ekonomiska intressen, med avseende på att komplettera denna förordning med

a)

regler om den kvalitetsbedömning som avses i artiklarna 68, 69 och 70,

b)

regler om det system för identifiering av jordbruksskiften, det system för identifiering av stödmottagare och det system för identifiering och registrering av stödrättigheter som avses i artiklarna 68, 71 och 73.

Artikel 75

Genomförandebefogenheter avseende artiklarna 68, 69 och 70

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

form, innehåll och arrangemang för inlämning till och tillhandahållande för kommissionen av

i)

bedömningsrapporterna om kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften, det geospatiala ansökningssystemet och arealövervakningssystemet,

ii)

de avhjälpande åtgärder som avses i artiklarna 68, 69 och 70,

b)

grundläggande funktioner och regler för det stödansökningssystem som avses i artikel 69 och det arealövervakningssystem som avses i artikel 70, inklusive parametrar om den gradvisa ökningen av antalet interventioner inom ramen för arealövervakningssystemet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL III

Granskning av transaktioner

Artikel 76

Tillämpningsområde och definitioner avseende detta kapitel

1.   I detta kapitel anges särskilda regler för granskningen av affärshandlingarna från enheter som tar emot eller gör utbetalningar som direkt eller indirekt avser systemet för finansiering genom EGFJ eller dessa enheters representanter (företag) för att fastställa att de transaktioner som ingår i systemet för finansiering genom EGFJ faktiskt har genomförts, och genomförts korrekt.

2.   Detta kapitel ska inte tillämpas på interventioner som omfattas av det integrerade system som avses i kapitel II i denna avdelning och i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med en förteckning över interventioner som, på grund av deras utformning och kontrollkrav, inte är lämpliga för ytterligare efterhandskontroller genom granskning av affärshandlingar och därför inte ska omfattas av sådan granskning enligt detta kapitel.

3.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

affärshandling: alla böcker, register, fakturor, verifikationer, räkenskaper, produktions- och kvalitetsuppgifter, korrespondens om företagets affärsverksamhet samt affärsdata, oavsett form, inbegripet elektroniskt lagrade data, om dessa handlingar eller data direkt eller indirekt rör de transaktioner som avses i punkt 1.

b)

tredje part: varje fysisk eller juridisk person som har ett direkt eller indirekt samband med de transaktioner som ingår i det system som tillämpas vid finansiering genom EGFJ.

Artikel 77

Medlemsstaternas granskning

1.   Medlemsstaterna ska genomföra en systematisk granskning av företagens affärshandlingar, varvid hänsyn ska tas till den typ av transaktioner som ska granskas. Medlemsstaterna ska säkerställa att de genom urvalet av de företag som ska granskas ger bästa möjliga garanti för att åtgärderna för att förebygga och upptäcka oriktigheter blir så ändamålsenliga som möjligt. Urvalet ska bland annat ta hänsyn till företagens finansiella betydelse inom detta system och andra riskfaktorer.

2.   I lämpliga fall ska den granskning som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel utvidgas till att omfatta fysiska och juridiska personer till vilka företagen har anknytning och till andra fysiska eller juridiska personer som kan vara av betydelse för strävan att uppnå de mål som anges i artikel 78.

3.   Det eller de organ som ansvarar för tillämpningen av detta kapitel ska organiseras för att vara oberoende av de myndigheter eller avdelningar inom myndigheter som ansvarar för de utbetalningar och kontroller som görs före utbetalningarna.

4.   Företag för vilka summan av mottagna eller utbetalade belopp uppgick till mindre än 40 000 EUR ska endast granskas i enlighet med detta kapitel om det finns särskilda skäl, som då ska anges av medlemsstaterna i deras årliga kontrollplan som avses i artikel 80.1.

5.   Den granskning som genomförs enligt detta kapitel ska inte inverka på de kontroller som genomförs enligt artiklarna 49 och 50.

Artikel 78

Korskontroller

1.   Exaktheten hos granskade primärdata ska verifieras genom det antal korskontroller som är lämpligt med hänsyn till den föreliggande risken och som vid behov även ska omfatta tredje parters affärshandlingar, inbegripet

a)

jämförelser med leverantörers, kunders, transportföretags och andra tredje parters affärshandlingar,

b)

i lämpliga fall fysiska kontroller av lagrens storlek och art,

c)

jämförelse med redovisningar av finansiella flöden som leder till eller är resultatet av de transaktioner som genomförs inom systemet för finansiering genom EGFJ,

d)

kontroller, med avseende på bokföring, eller redovisningar av finansiella rörelser som, vid tidpunkten för granskningen, visar att de handlingar som innehas av det utbetalande organet för att motivera utbetalningen av stöd till mottagaren är riktiga.

2.   Om företag i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt är skyldiga att hålla en särskild lagerbokföring ska granskningen av denna, i förekommande fall, innefatta en jämförelse med affärshandlingarna och, i förekommande fall, med de faktiska kvantiteterna i lager.

3.   Vid urval av de transaktioner som ska granskas ska omfattningen av den föreliggande risken till fullo beaktas.

4.   De personer som ansvarar för företaget, eller en tredje part, ska säkerställa att alla affärshandlingar och all ytterligare information överlämnas till de tjänstemän som ansvarar för granskningen eller till de personer som har befogenhet att genomföra en sådan på deras vägnar. Elektroniskt lagrade data ska överlämnas på lämpligt datamedium.

5.   De tjänstemän som ansvarar för granskningen eller de personer som är bemyndigade att utföra den på deras vägnar får begära in utdrag eller kopior av de handlingar som avses i punkt 1.

Artikel 79

Ömsesidigt bistånd

Medlemsstaterna ska på begäran bistå varandra vid genomförandet av den granskning som föreskrivs i detta kapitel i följande fall:

a)

Om ett företag eller en tredje part är etablerad i en annan medlemsstat än den medlemsstat i vilken det aktuella beloppet har eller skulle ha ut- eller inbetalats.

b)

Om ett företag eller en tredje part är etablerad i en annan medlemsstat än den medlemsstat där de handlingar och den information som krävs för granskningen finns.

Artikel 80

Planering och rapportering

1.   Medlemsstaterna ska upprätta kontrollplaner för den granskning som ska genomföras enligt artikel 77 under den påföljande granskningsperioden.

2.   Varje år ska medlemsstaterna före den 15 april till kommissionen översända

a)

sin kontrollplan enligt punkt 1 och antalet företag som ska granskas och fördelningen av dessa per sektor på grundval av de belopp som hänför sig till dem,

b)

en detaljerad rapport om tillämpningen av detta kapitel under den föregående granskningsperioden, inbegripet resultaten av eventuella granskningar som genomförts enligt artikel 79.

3.   De kontrollplaner och ändringar av dessa som medlemsstaterna upprättat och skickat till kommissionen ska genomföras av medlemsstaterna, om inte kommissionen inom åtta veckor har meddelat medlemsstaterna sina synpunkter.

Artikel 81

Kommissionens tillgång till information och granskning

1.   I enlighet med relevant nationell rätt ska kommissionens tjänstemän ha tillgång till samtliga handlingar som utarbetats, antingen inför eller som resultat av den granskning som organiserats enligt detta kapitel och till de data som samlats in, inbegripet data som lagras i databehandlingssystem. Dessa data ska på begäran lämnas på ett lämpligt datamedium.

2.   Den granskning som avses i artikel 77 ska genomföras av medlemsstaternas tjänstemän. Tjänstemän från kommissionen får delta i denna granskning, men de får inte utöva de granskningsbefogenheter som beviljats medlemsstaternas tjänstemän. De ska dock ha tillträde till samma lokaler och samma handlingar som medlemsstaternas tjänstemän.

3.   Om nationella straffprocessrättsliga bestämmelser föreskriver att vissa åtgärder endast får vidtas av tjänstemän som är särskilt utsedda enligt nationell rätt, får varken kommissionens tjänstemän eller tjänstemännen från den begärande medlemsstaten delta i dessa åtgärder, dock utan att detta påverkar bestämmelserna i förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96, (EU, Euratom) nr 883/2013 och (EU) 2017/1939. Särskilt gäller att de inte under några omständigheter får delta i husrannsakan hos eller formella förhör med personer inom ramen för den berörda medlemsstatens straffrätt. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

Artikel 82

Genomförandebefogenheter avseende granskning av transaktioner

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av detta kapitel och särskilt med avseende på

a)

genomförandet av den granskning som avses i artikel 77 när det gäller urval av företag, granskningens frekvens och tidsram,

b)

genomförandet av det ömsesidiga bistånd som avses i artikel 79,

c)

innehållet i de rapporter som avses i artikel 80.2 b och andra anmälningar som behövs enligt detta kapitel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL IV

Kontrollsystem och administrativa sanktioner som rör grundvillkor

Artikel 83

Kontrollsystem för grundvillkor

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system för att kontrollera att följande kategorier av stödmottagare fullgör de skyldigheter som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115:

a)

Stödmottagare som får direktstöd enligt avdelning III kapitel II i förordning (EU) 2021/2115

b)

Stödmottagare som får årliga utbetalningar i enlighet med artiklarna 70, 71 och 72 i förordning (EU) 2021/2115

c)

Stödmottagare som får stöd i enlighet med kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 eller kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013.

2.   De medlemsstater som tillämpar artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 får inrätta ett förenklat kontrollsystem för

a)

stödmottagare som mottar utbetalningar enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115, eller

b)

små jordbrukare enligt vad medlemsstaterna fastställt enligt artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 som inte ansöker om sådana utbetalningar.

En medlemsstat som inte tillämpar artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 får inrätta ett förenklat kontrollsystem för jordbrukare vars jordbruksföretag inte överstiger fem hektar jordbruksareal som redovisats i enlighet med artikel 69.1 i den här förordningen.

3.   Medlemsstaterna får använda sina befintliga kontrollsystem och sin administration för att säkerställa att reglerna om grundvillkor följs.

Dessa system ska vara förenliga med de kontrollsystem som avses i punkterna 1 och 2.

4.   Medlemsstaterna ska årligen göra en översyn av de kontrollsystem som avses i punkterna 1 och 2 mot bakgrund av de resultat som uppnåtts.

5.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

a)

krav: vart och ett av de föreskrivna verksamhetskrav enligt unionsrätten som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2021/2115 i en viss rättsakt, som i sak skiljer sig från andra krav i samma rättsakt.

b)

rättsakt: varje enskilt direktiv och varje enskild förordning som avses i artikel 12 i förordning (EU) 2021/2115

c)

upprepning av bristande efterlevnad: bristande efterlevnad som rör krav eller norm mer än en gång under en sammanhängande period på tre kalenderår, under förutsättning att stödmottagaren har informerats om tidigare bristande efterlevnad och där så är relevant haft möjlighet att vidta nödvändiga avhjälpande åtgärder avseende denna tidigare bristande efterlevnad.

6.   I syfte att fullgöra de kontrollskyldigheter som fastställs i punkterna 1–4

a)

ska medlemsstaterna inkludera kontroller på plats för att verifiera att stödmottagarna fullgör skyldigheterna i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115,

b)

får medlemsstaterna, beroende på kraven, normerna, rättsakterna eller grundvillkorsområdena i fråga, besluta att använda de kontroller, inklusive administrativa kontroller, som utförts inom ramen för de kontrollsystem som gäller för respektive krav, norm, rättsakt eller grundvillkorsområde, under förutsättning att ändamålsenligheten med dessa kontroller är minst likvärdig med de kontroller på plats som avses i led a,

c)

får medlemsstaterna i förekommande fall använda sig av fjärranalys eller arealövervakningssystemet eller annan relevant teknik som stöd vid utförandet av de kontroller på plats som avses i led a,

d)

ska medlemsstaterna fastställa kontrollurvalet för de kontroller på plats som avses i led a och som ska utföras varje år på grundval av en riskanalys som

i)

beaktar, och tillämpar viktningsfaktorer på, jordbruksstrukturen, den inneboende risken för bristande efterlevnad och, i tillämpliga fall, stödmottagarnas deltagande i de jordbruksrådgivningstjänster som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2021/2115,

ii)

innehåller en slumpmässig komponent, och

iii)

föreskriver att kontrollurvalet ska omfatta minst 1 % av de stödmottagare som förtecknas i punkt 1 i den här artikeln,

e)

vad gäller grundvillkorsskyldigheterna i förhållande till rådets direktiv 96/22/EG (35), ska det faktum att det tillämpas en specifik urvalsnivå för övervakningsplanerna innebära att kravet på miniminivå som fastställs i led d i denna punkt anses vara uppfyllt,

f)

får medlemsstaterna vid användning av det förenklade kontrollsystem som avses i punkt 2 från de kontroller på plats som avses i led a i den här punkten utesluta verifikationen av fullgörandet av de skyldigheter som avses i den punkten, om det kan visas att fall av bristande efterlevnad från de berörda stödmottagarnas sida inte skulle kunna medföra några betydande konsekvenser för uppnåendet av målen för de berörda rättsakterna och normerna.

Artikel 84

System med administrativa sanktioner för grundvillkor

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system med administrativa sanktioner som tillämpas på stödmottagare i enlighet med artikel 83.1 i denna förordning om de, vid någon tidpunkt under det berörda kalenderåret, inte följer de skyldigheter som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115

De administrativa sanktioner som avses i första stycket ska tillämpas endast om den bristande efterlevnaden beror på en åtgärd eller en försummelse som är direkt hänförlig till den berörda stödmottagaren, och om ett eller båda följande villkor är uppfyllda:

a)

Den bristande efterlevnaden avser stödmottagarens jordbruksverksamhet.

b)

Den bristande efterlevnaden rör ett jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) 2021/2115 eller andra arealer inom samma medlemsstats territorium som förvaltas av stödmottagaren.

När det gäller skogsarealer ska dock de administrativa sanktioner som avses i första stycket inte tillämpas om inget stödanspråk gjorts för den berörda arealen i enlighet med artiklarna 70 och 71 i förordning (EU) 2021/2115

2.   I sina system för administrativa sanktioner som avses i punkt 1

a)

ska medlemsstaterna inkludera regler om tillämpningen av administrativa sanktioner i de fall jordbruksmark eller ett jordbruksföretag eller en del därav överlåts under kalenderåret eller kalenderåren i fråga; dessa regler ska grunda sig på en rättvis och skälig fördelning av ansvar för bristande efterlevnad mellan överlåtare och förvärvare,

b)

får medlemsstaterna, trots vad som sägs i punkt 1, besluta att inte tillämpa en administrativ sanktion på en stödmottagare per ett kalenderår när sanktionsbeloppet uppgår till 100 EUR eller mindre; stödmottagaren ska dock underrättas om konstaterandet av den bristande efterlevnaden och om skyldigheten att vidta avhjälpande åtgärder för framtiden,

c)

ska medlemsstaterna föreskriva att ingen administrativ sanktion åläggs om

i)

den bristande efterlevnaden beror på force majeure eller exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 3,

ii)

den bristande efterlevnaden beror på en order från en offentlig myndighet.

Vid tillämpningen av första stycket a avses med överlåta varje typ av transaktion genom vilken jordbruksmarken eller jordbruksföretaget, eller delar därav, upphör att stå till den överlåtande partens förfogande.

3.   Tillämpningen av en administrativ sanktion ska inte påverka lagligheten och korrektheten för den utgift som den tillämpas på.

Artikel 85

Tillämpning och beräkning av administrativa sanktioner

1.   De administrativa sanktioner som avses i artikel 84 ska tillämpas genom en minskning eller uteslutning av det totala beloppet för de utbetalningar som förtecknas i artikel 83.1 och som har beviljats eller skulle ha beviljats den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar som stödmottagaren har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då konstaterandet av bristande efterlevnad gjordes. Minskningarna eller uteslutningarna ska beräknas på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. Om det inte är möjligt att fastställa vilket kalenderår den bristande efterlevnaden inträffade, ska minskningarna eller uteslutningarna beräknas på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes.

För beräkningen av dessa minskningar och uteslutningar ska hänsyn tas till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och till huruvida den varit avsiktlig. De administrativa sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De administrativa sanktionerna ska baseras på de kontroller som utförs i enlighet med artikel 83.6.

2.   Som en allmän regel ska minskningen vara 3 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1.

3.   Om den bristande efterlevnaden inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga, ska inga administrativa sanktioner tillämpas.

Medlemsstaterna ska inrätta en upplysningsmekanism för att säkerställa att stödmottagarna underrättas om konstaterade fall av bristande efterlevnad och eventuella avhjälpande åtgärder som ska vidtas. Den mekanismen ska också omfatta den särskilda jordbruksrådgivningen enligt artikel 15 i förordning (EU) 2021/2115, där det kan vara obligatoriskt för de berörda stödmottagarna att delta.

4.   Om en medlemsstat använder det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c för att upptäcka fall av bristande efterlevnad får den besluta att tillämpa en lägre procentsats för minskning än de som anges i punkt 2 i den här artikeln.

5.   Om den bristande efterlevnaden har allvarliga konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga eller utgör en direkt risk för folkhälsan eller för djurens hälsa, ska en högre minskning än den som tillämpas i enlighet med punkt 2 tillämpas.

6.   Om samma bristande efterlevnad kvarstår eller upprepas en gång inom tre på varandra följande kalenderår ska procentsatsen för minskning, som en allmän regel, vara 10 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1. Ytterligare upprepningar av samma bristande efterlevnad utan att stödmottagaren har berättigade skäl ska betraktas som fall av avsiktlig bristande efterlevnad.

Vid avsiktlig bristande efterlevnad ska procentsatsen för minskning vara minst 15 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1.

7.   För att säkerställa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna och en ändamålsenlig, proportionell och avskräckande effekt av de administrativa sanktionerna enligt detta kapitel, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med närmare regler om tillämpningen och beräkningen av dessa sanktioner.

Artikel 86

Belopp som frigörs till följd av administrativa sanktioner gällande grundvillkor

Medlemsstaterna får behålla 25 % av de belopp som frigörs genom minskningar och uteslutningar som avses i artikel 85.

KAPITEL V

Kontrollsystem och administrativa sanktioner som rör sociala grundvillkor

Artikel 87

Kontrollsystem för sociala grundvillkor

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system med administrativa sanktioner som tillämpas på stödmottagare enligt artikel 14 i förordning (EU) 2021/2115 om de inte följer de regler om sociala grundvillkor som förtecknas i bilaga IV till den förordningen.

I detta syfte ska medlemsstaterna använda sina tillämpliga kontroll- och tillsynssystem på området social- och arbetslagstiftning och tillämpliga arbetsnormer för att säkerställa att de stödmottagare som avses i artikel 14 i förordning (EU) 2021/2115, i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 eller i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 fullgör de skyldigheter som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2021/2115

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan, å ena sidan, de myndigheter eller organ som ansvarar för tillsyn av social- och arbetslagstiftningen och tillämpliga arbetsnormer och, å andra sidan, de utbetalande organen, vars uppgift är att genomföra utbetalningar och tillämpa sanktioner inom ramen för mekanismen för sociala grundvillkor.

Artikel 88

System med administrativa sanktioner för sociala grundvillkor

1.   Inom ramen för det system som avses i artikel 87.1 första stycket ska det utbetalande organet underrättas minst en gång om året om fall av bristande efterlevnad om verkställbara beslut i det avseendet har fattats av de myndigheter eller organ som avses i artikel 87.2. Denna underrättelse ska innehålla en bedömning och klassificering av den berörda bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och av huruvida den varit avsiktlig. Medlemsstaterna får använda tillämpliga nationella klassificeringssystem för arbetsrelaterade sanktioner för att göra en sådan bedömning. Underrättelsen till det utbetalande organet ska respektera den interna organisationen, uppgifterna och förfarandena hos de myndigheter och organ som avses i artikel 87.2.

Det utbetalande organet ska endast underrättas då den bristande efterlevnaden beror på ett agerande eller en försummelse som direkt kan hänföras till den berörda stödmottagaren och om ett eller båda av följande villkor är uppfyllda:

a)

Den bristande efterlevnaden avser stödmottagarens jordbruksverksamhet.

b)

Den bristande efterlevnaden rör ett jordbruksföretag enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) 2021/2115 eller andra arealer inom samma medlemsstats territorium som förvaltas av stödmottagaren.

2.   I sina system för administrativa sanktioner som avses i artikel 87.1

a)

får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa en administrativ sanktion på en stödmottagare per ett kalenderår när sanktionsbeloppet uppgår till 100 EUR eller mindre; stödmottagaren ska dock underrättas om den konstaterade bristande efterlevnaden och om skyldigheten att vidta avhjälpande åtgärder för framtiden,

b)

ska medlemsstaterna föreskriva att ingen administrativ sanktion åläggs om

i)

den bristande efterlevnaden beror på force majeure,

ii)

den bristande efterlevnaden beror på en order från en offentlig myndighet.

3.   Tillämpningen av en administrativ sanktion ska inte påverka lagligheten och korrektheten för den utgift som den tillämpas på.

Artikel 89

Tillämpning och beräkning av den administrativa sanktionen

1.   De administrativa sanktionerna ska tillämpas genom en minskning eller uteslutning av det totala beloppet för de utbetalningar som förtecknas i artikel 83.1 och som har beviljats eller skulle ha beviljats den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar som stödmottagaren har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes. Minskningarna eller uteslutningarna ska beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. Om det inte är möjligt att fastställa vilket kalenderår den bristande efterlevnaden inträffade, ska minskningarna eller uteslutningarna beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes.

För beräkningen av dessa minskningar och uteslutningar ska hänsyn tas till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och till huruvida den varit avsiktlig, i linje med bedömningen från de myndigheter eller organ som avses i artikel 87.2. De administrativa sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De relevanta bestämmelserna i artikel 85.2, 85.5 och 85.6 ska i tillämpliga delar gälla tillämpningen och beräkningen av de administrativa sanktionerna.

2.   För att säkerställa lika villkor för medlemsstaterna och en ändamålsenlig, proportionell och avskräckande effekt av de administrativa sanktionerna enligt detta kapitel, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med närmare bestämmelser om tillämpningen och beräkningen av sådana sanktioner.

AVDELNING V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

KAPITEL I

Överföring av information

Artikel 90

Kommunikation

1.   Utöver sina kommunikationsskyldigheter enligt förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna till kommissionen skicka följande information, deklarationer och handlingar:

a)

I fråga om ackrediterade utbetalande organ och utsedda och ackrediterade samordningsorgan:

i)

ackrediteringshandlingen och, där så är relevant, utseendehandlingen,

ii)

funktion (ackrediterat utbetalande organ eller utsett och ackrediterat samordningsorgan),

iii)

i förekommande fall, återkallandet av ackrediteringen.

b)

I fråga om attesterande organ:

i)

namn,

ii)

adress.

c)

I fråga om åtgärder i samband med insatser som finansieras via EGFJ och Ejflu:

i)

utgiftsdeklarationer, som även gäller som begäranden om utbetalning, underskrivna av det utsedda och ackrediterade utbetalande organet eller det ackrediterade samordningsorganet, tillsammans med den information som behövs,

ii)

för EGFJ, uppskattningar av finansieringsbehoven och för Ejflu, en uppdatering av de förväntade utgiftsdeklarationer som kommer att lämnas in under året och de förväntade utgiftsdeklarationerna avseende det påföljande räkenskapsåret,

iii)

de ackrediterade utbetalande organens förvaltningsförklaringar och årsräkenskaper.

2.   Medlemsstaterna ska regelbundet informera kommissionen om tillämpningen av det integrerade system som avses i avdelning IV kapitel II. Kommissionen ska organisera utbyte av synpunkter om detta med medlemsstaterna.

Artikel 91

Konfidentialitet

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa konfidentialitet för den information som överlämnas eller erhålls inom ramen för inspektion och avslutande av räkenskaper som genomförs enligt denna förordning.

Reglerna i artikel 8 i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ska tillämpas på denna information.

2.   Utan att det påverkar nationella bestämmelser som rör rättsliga åtgärder, ska information som samlas in under den granskning som föreskrivs i avdelning IV kapitel III skyddas genom tystnadsplikt. Den ska endast delges personer som med anledning av sina uppdrag inom medlemsstaterna eller unionens institutioner behöver denna information för att kunna fullgöra dessa uppdrag.

Artikel 92

Genomförandebefogenheter avseende överföring av information

Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

Form, innehåll, periodicitet, tidsfrister och arrangemang för hur följande ska lämnas in eller ställas till kommissionens förfogande:

i)

Utgiftsdeklarationer samt uppskattningar av utgifter och uppdateringar av dessa, inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål.

ii)

De utbetalande organens förvaltningsförklaringar och årsräkenskaper.

iii)

Rapporterna om attestering av räkenskaperna.

iv)

Namn och närmare detaljer om de ackrediterade utbetalande organen, de utsedda och ackrediterade samordningsorganen och de utsedda attesterande organen.

v)

Arrangemang för upptagande i budgeten och utbetalning av utgifter som finansieras genom EGFJ och Ejflu.

vi)

Anmälningar om vilka finansiella justeringar medlemsstaterna gjort i samband med interventioner för landsbygdsutveckling.

vii)

Information om åtgärder som vidtagits enligt artikel 59.

b)

Arrangemang för utbyte av uppgifter och handlingar mellan kommissionen och medlemsstaterna och införande av informationssystem, däribland typ av, form på och innehåll i de data som ska behandlas i de systemen samt regler för hur de ska lagras.

c)

Medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter, handlingar, statistik och rapporter samt tidsfristerna och metoderna för sådana anmälningar.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL II

Användning av euro

Artikel 93

Allmänna principer

1.   De belopp som anges i kommissionens genomförandebeslut om godkännande av strategiska GJP-planer, beloppen i kommissionens åtaganden och utbetalningar samt beloppen avseende styrkta eller attesterade utgifter och beloppen i medlemsstaternas utgiftsdeklarationer ska uttryckas och utbetalas i euro.

2.   De priser och belopp som fastställs i jordbrukslagstiftning ska uttryckas i euro.

Dessa priser och belopp ska beviljas eller samlas in i euro i de medlemsstater som har infört euron, och i nationell valuta i de medlemsstater som inte har gjort det.

Artikel 94

Växelkurs och avgörande faktor

1.   De priser och belopp som avses i artikel 93.2 ska med hjälp av en växelkurs omvandlas till de nationella valutorna i de medlemsstater som inte har infört euron.

2.   Den avgörande faktorn för växelkursen ska vara

a)

i fråga om belopp som tas emot eller beviljas i handel med tredjeland, fullbordandet av tullformaliteterna vid import eller export,

b)

i alla övriga fall, den händelse genom vilken det ekonomiska syftet med insatsen uppnås.

3.   När ett direktstöd enligt förordning (EU) 2021/2115 betalas ut till en stödmottagare i någon annan valuta än euro, ska medlemsstaterna räkna om stödbeloppet i euro till nationell valuta på grundval av den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken (ECB) före den 1 oktober det år som stödet avser.

Genom undantag från första stycket får medlemsstater i vederbörligen motiverade fall besluta att göra en omräkning på grundval av genomsnittet av de växelkurser som fastställts av ECB under månaden före den 1 oktober det år som stödet avser. Medlemsstater som väljer detta alternativ ska fastställa och offentliggöra den genomsnittliga kursen före den 1 december det året.

4.   När det gäller EGFJ ska medlemsstater som inte har infört euron tillämpa samma växelkurs i sina utgiftsdeklarationer som den de använde för att göra utbetalningar till stödmottagarna eller för att ta emot inkomster, i enlighet med detta kapitel.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om de avgörande faktorerna och den växelkurs som ska användas. Den särskilda avgörande faktorn ska fastställas i enlighet med följande kriterier:

a)

Faktisk tillämpning av variationerna i växelkursen snarast möjligt.

b)

Likartade avgörande faktorer för likartade insatser inom marknadsordningen.

c)

Inbördes sammanhang mellan avgörande faktorer för olika priser och belopp inom marknadsordningen.

d)

Praktisk och effektiv kontroll av tillämpningen av lämpliga växelkurser.

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om tillämplig växelkurs när utgiftsdeklarationerna upprättas och när offentliga lagringsinsatser bokförs i det utbetalande organets räkenskaper.

Artikel 95

Skyddsåtgärder och undantag

1.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att skydda tillämpningen av unionsrätten om exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta riskerar att äventyra den. Sådana genomförandeakter får endast avvika från befintliga regler under en tidsperiod som är absolut nödvändig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna ska genast underrättas om åtgärderna enligt första stycket.

2.   Om exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta sannolikt äventyrar tillämpningen av unionsrätten, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med undantag från detta kapitel i följande fall:

a)

Om en medlemsstat tillämpar onormala växelförfaranden, såsom flera växelkurser, eller kompensationsavtal.

b)

Om en medlemsstats valuta inte noteras på de officiella valutamarknaderna eller om utvecklingen för denna valuta kan leda till snedvridning av handeln.

Artikel 96

Användning av euro bland medlemsstater som inte har infört euron

1.   Om en medlemsstat som inte har infört euron beslutar sig för att betala den utgift som uppstår till följd av jordbrukslagstiftning i euro i stället för i den nationella valutan, ska den medlemsstaten vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att användningen av euro inte ger en systematisk fördel jämfört med användning av den nationella valutan.

2.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om de planerade åtgärder som avses i punkt 1 innan de träder i kraft. Åtgärderna får inte börja gälla förrän kommissionen underrättat medlemsstaten om sitt samtycke.

KAPITEL III

Rapportering

Artikel 97

Årlig ekonomisk rapport

Senast den 30 september varje år som följer på budgetåret ska kommissionen lägga fram en ekonomisk rapport för Europaparlamentet och rådet om förvaltningen av EGFJ och Ejflu för det föregående budgetåret.

KAPITEL IV

Öppenhet

Artikel 98

Offentliggörande av information om stödmottagare

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att det varje år i efterhand offentliggörs information om mottagare av stöd från EGFJ och Ejflu vid tillämpning av artikel 49.3 och 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 och i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, inklusive, i tillämpliga fall, information om koncerner i vilka stödmottagarna ingår i enlighet med artikel 59.4 i den här förordningen som tillhandahålls till dem av dessa stödmottagare i enlighet med artikel 59.4 i den här förordningen.

2.   Artikel 49.3 a, b, d–j, och l samt artikel 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 ska när så är relevant gälla i fråga om mottagare av stöd från Ejflu och EGFJ. Tillämpningen av artikel 49.3 e i den förordningen ska begränsas till insatsens ändamål. Artikel 49.3 k i den förordningen ska tillämpas på Ejflu.

3.   I denna artikel gäller följande definitioner:

a)

insats: åtgärd, sektor eller interventionstyp.

b)

total kostnad för insatsen: stödbelopp för var och en av de åtgärder, sektorer eller interventionstyper som finansierats via EGFJ eller Ejflu som var och en av stödmottagarna erhållit under det aktuella räkenskapsåret; när det gäller utbetalningar för de interventionstyper som finansieras via Ejflu omfattar de belopp som offentliggörs hela stödbeloppet, dvs. både bidraget från unionen och det nationella bidraget.

c)

platsindikator eller geolokalisering för insatsen: namn på den kommun där stödmottagaren är bosatt eller registrerad och, om möjligt, postnummer för kommunen eller den del av postnumret som identifierar kommunen.

4.   Varje medlemsstat ska göra den information som avses i artikel 49.3 och 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 tillgänglig på en enda webbplats. Sådan information ska hållas tillgänglig under två år från den dag då den först offentliggörs.

Medlemsstaterna ska inte offentliggöra den information som avses i artikel 49.3 a och b i förordning (EU) 2021/1060 om det stödbelopp som en stödmottagare mottagit under ett år är lika med eller mindre än 1 250 EUR.

Artikel 99

Information till stödmottagare om offentliggörande av data som rör dem

Medlemsstaterna ska informera stödmottagarna om att data som rör dem kommer att offentliggöras i enlighet med artikel 98 och att sådana data kan komma att behandlas av unionens och medlemsstaternas utrednings- och revisionsorgan i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen.

I enlighet med kraven i förordning (EU) 2016/679 ska medlemsstaterna, i fall som rör personuppgifter, underrätta stödmottagarna om deras rättigheter enligt den förordningen och om de förfaranden som gäller för utövandet av rättigheterna.

Artikel 100

Genomförandebefogenheter avseende öppenhet

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om

a)

formen, inbegripet presentationsmetoden per åtgärd, sektor eller interventionstyp, och tidsplanen för offentliggörandet i enlighet med artiklarna 98 och 99,

b)

enhetlig tillämpning av artikel 99,

c)

samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

KAPITEL V

Skydd av personuppgifter

Artikel 101

Behandling och skydd av personuppgifter

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 98, 99 och 100 ska medlemsstaterna och kommissionen samla in personuppgifter i syfte att fullgöra sina respektive skyldigheter avseende förvaltning, kontroll, revision, övervakning och utvärdering enligt denna förordning, särskilt de skyldigheter som anges i avdelning II kapitel II, avdelning III kapitlen III och IV, avdelning IV och avdelning V kapitel III, samt för statistiska ändamål, och ska inte behandla dessa uppgifter på ett sätt som är oförenligt med detta syfte.

2.   Vid behandling av personuppgifter i övervaknings- och utvärderingssyfte enligt förordning (EU) 2021/2115 samt för statistiska ändamål ska uppgifterna avidentifieras.

3.   Personuppgifter ska behandlas i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Sådana uppgifter får i synnerhet inte lagras i en form som möjliggör identifiering av registrerade under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de insamlades eller för vilka de genomgår ytterligare behandling, med beaktande av de minimiperioder för bevarande som fastställs i tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

4.   Medlemsstaterna ska underrätta de registrerade om att deras personuppgifter kan behandlas av nationella organ och unionsorgan i enlighet med punkt 1 och att de i detta hänseende åtnjuter de dataskyddsrättigheter som anges i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

AVDELNING VI

DELEGERADE AKTER OCH GENOMFÖRANDEAKTER

Artikel 102

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ges till kommissionen för en period på sju år från och med den 7 december 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 103

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté, kallad kommittén för jordbruksfonderna. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Vid tillämpning av artiklarna 11, 12, 17, 18, 23, 26, 32, 39–44, 47, 51–55, 58, 59, 60, 64, 75, 82, 92, 95 och 100, när det gäller interventioner i form av direktstöd, interventioner i vissa sektorer, interventioner för landsbygdsutveckling och den samlade marknadsordningen ska kommissionen biträdas av kommittén för jordbruksfonderna, kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken som inrättats genom förordning (EU) 2021/2115 respektive kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 104

Upphävande

1.   Förordning (EU) nr 1306/2013 upphör att gälla.

Dock gäller följande:

a)

Artiklarna 4.1 b, 5, 7.3, 9, 17, 21, 34, 35.4, 36, 37, 38, 40–43, 51, 52, 54, 56, 59, 63, 64, 67, 68, 70–75, 77, 91–97, 99, 100, 102.2, 110 och 111 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska fortsätta att tillämpas

i)

på utgifter som har uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013 med avseende på kalenderåret 2022 och dessförinnan,

ii)

för åtgärder som genomförs enligt förordningarna (EU) nr 228/2013, (EU) nr 229/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 1144/2014 till och med den 31 december 2022,

iii)

för de stödordningar som avses i artikel 5.6 första stycket c och 5.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (36) när det gäller utgifter som har uppkommit och utbetalningar som gjorts för insatser som genomförs enligt förordning (EU) nr 1308/2013 efter den 31 december 2022 och till och med slutet av dessa stödordningar, och

iv)

när det gäller Ejflu för utgifter som har uppkommit för stödmottagarna och utbetalningar som gjorts av det utbetalande organet inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram enligt förordning (EU) nr 1305/2013.

b)

Artikel 69 i förordning (EU) nr 1306/2013 fortsätter att tillämpas på utgifter som har uppkommit och utbetalningar som gjorts för stödordningar enligt förordning (EU) nr 1307/2013 och inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram som godkänts av kommissionen enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och andra GJP-åtgärder som fastställs i avdelning II kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013 och som genomförts före den 1 januari 2023.

c)

Artikel 54.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 fortsätteratt tillämpas på inkomster som deklareras inom ramen för genomförandet av landsbygdsprogram som godkänts av kommissionen enligt förordning (EU) nr 1305/2013, förordning (EG) nr 1698/2005 och kommissionens förordning (EG) nr 27/2004 (37).

d)

Förordning (EU) nr 1306/2013 ska fortsätta att tillämpas på utgifter för rättsliga åtaganden som avses i artikel 155.2 i förordning (EU) 2021/2115 Trots detta ska artikel 31 i den här förordningen tillämpas på de utgifter som meddelas kommissionen i enlighet med artikel 155.2 i förordning (EU) 2021/2115 och som för detta ändamål ska betraktas som en interventionstyp.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen, förordning (EU) 2021/2115 och förordning (EU) nr 1308/2013 och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 105

Övergångsbestämmelser

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa en smidig övergång från de bestämmelser som föreskrivs i förordning (EU) nr 1306/2013, enligt vad som avses i artikel 104 i den här förordningen, till de bestämmelser som föreskrivs i den här förordningen, med avseende på att komplettera den här förordningen med undantag från och tillägg till reglerna i den här förordningen.

Artikel 106

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2023.

Artikel 16 ska dock tillämpas på utgifter som betalas ut från och med den 16 oktober 2022 när det gäller EGFJ.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 2 december 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

J. VRTOVEC

Ordförande


(1)  EUT C 41, 1.2.2019, s. 1.

(2)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 214.

(3)  EUT C 86, 7.3.2019, s. 173.

(4)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 23 november 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 2 december 2021.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(8)  Rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11).

(9)  EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(11)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(12)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(13)  Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(15)  Se särskilt domstolens dom av den 6 december 1989 i mål C-329/88, Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland, ECLI:EU:C:1989:618 (ej översatt till svenska) ; domstolens dom av den 1 juni 1994 i mål C-317/92, Europeiska gemenskapernas kommission mot Förbundsrepubliken Tyskland, ECLI:EU:C:1994:212 (ej översatt till svenska) ; domstolens dom av den 6 oktober 2009 i mål C-562/07, Europeiska kommissionen mot Konungariket Spanien, ECLI:EU:C:2009:614; förstainstansrättens dom (andra avdelningen) av den 14 september 1995 i mål T-571/93, Lefebvre frères et soeurs, GIE Fructifruit, Association des mûrisseurs indépendants och Star fruits Cie mot Europeiska kommissionen, ECLI:EU:T:1995:163; domstolens dom (stora avdelningen) av den 19 maj 2009 i mål C-531/06, Europeiska kommissionen mot Italienska republiken, ECLI:EU:C:2009:315.

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23).

(17)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 41).

(18)  Domstolens dom av den 27 januari 2021, De Ruiter vof mot Minister van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit, C-361/19, ECLI:EU:C:2021:71.

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (EUT L 231, 30.6.2021, s. 159).

(22)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(23)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(24)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(25)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).

(27)  Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 11, 16.1.2003, s. 1).

(28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).

(29)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1144/2014 av den 22 oktober 2014 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder som avser jordbruksprodukter som genomförs på den inre marknaden och i tredjeland och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 3/2008 (EUT L 317, 4.11.2014, s. 56).

(30)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).

(31)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).

(32)  Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).

(33)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(34)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(35)  Rådets direktiv 96/22/EG av den 29 april 1996 om förbud mot användning av vissa ämnen med hormonell och tyreostatisk verkan samt av ß-agonister vid animalieproduktion och om upphävande av direktiv 81/602/EEG, 88/146/EEG och 88/299/EEG (EGT L 125, 23.5.1996, s. 3).

(36)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter, (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, (EU) nr 251/2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och (EU) nr 228/2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

(37)  Kommissionens förordning (EG) nr 27/2004 av den 5 januari 2004 om övergångsbestämmelser vid tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1257/1999 i fråga om finansiering från EUGFJ:s garantisektion av åtgärder för landsbygdsutveckling i Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (EUT L 5, 9.1.2004, s. 36).


BILAGA

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EU) nr 1306/2013

Denna förordning

Förordning (EU) 2021/2115

Förordning (EU) nr 1308/2013

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artiklarna 2 och 3

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 7.1, 7.2 och 7.3

Artikel 9

Artikel 7.4 och 7.5

Artikel 10

Artikel 7.6

Artikel 8

Artikel 11

Artikel 9

Artikel 12

Artikel 10

Artikel 37 a

Artikel 11

Artikel 44.1

Artikel 12

Artikel 15.1, 15.2 och 15.4

Artikel 13.1

Artikel 15.3

Artikel 13.2 och 13.3

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 14

Artikel 17

Artikel 20

Artikel 18

Artikel 21

Artikel 19

Artikel 22

Artikel 20

Artikel 23

Artikel 21

Artikel 24

Artikel 22

Artikel 25

Artikel 23

Artikel 26

Artikel 24

Artikel 15

Artikel 25

Artikel 16

Artikel 26

Artikel 17

Artikel 27

Artikel 18

Artikel 28

Artikel 19

Artikel 29

Artikel 30

Artikel 36

Artikel 31

Artikel 27

Artikel 32

Artikel 28

Artikel 33

Artikel 29

Artikel 34

Artikel 30

Artikel 35

Artikel 31

Artikel 36

Artikel 32

Artikel 37

Artikel 33

Artikel 38

Artikel 34

Artikel 39

Artikel 35

Artikel 40

Artikel 38

Artikel 41

Artikel 39

Artikel 42

Artikel 43

Artikel 45

Artikel 44

Artikel 43.1

Artikel 45

Artikel 46

Artikel 46

Artikel 43.2 och Artikel 47

Artikel 47

Artikel 49

Artikel 48

Artikel 50

Artikel 49

Artikel 51.1 och 51.2

Artikel 50

Artikel 51.3 och Artikel 52

Artikel 51

Artikel 53

Artikel 52

Artikel 55

Artikel 53

Artikel 54

Artikel 55

Artikel 56

Artikel 56

Artikel 57

Artikel 57

Artikel 58

Artikel 58

Artikel 59

Artikel 59

Artikel 60

Artikel 62

Artikel 61

Artikel 63

Artikel 62

Artikel 60

Artikel 63.1 första stycket och 63.2–63.5

Artikel 63.1 andra stycket

Artikel 61

Artikel 64

Artikel 65

Artikel 66

Artikel 64

Artikel 67

Artikel 65

Artikel 68

Artikel 66

Artikel 69.1 första stycket

Artikel 67.1 andra stycket

Artikel 69.1 andra stycket

Artikel 69.1 tredje stycket

Artikel 67.1 fjärde stycket

Artikel 69.2

Artikel 67.2

Artikel 70

Artikel 68

Artikel 71

Artikel 73

Artikel 72

Artikel 69

Artikel 73

Artikel 71

Artikel 74.1

Artikel 72

Artikel 74.2, 74.3 och 74.4

Artikel 75

Artikel 44.2, 44.3 och 44.5

Artikel 76

Artikel 74

Artikel 77

Artikel 78

Artikel 75

Artikel 79

Artikel 76

Artikel 80

Artikel 77.1, 77.2 och 77.5

Artikel 81

Artikel 78.1, 78.2 och 78.3

Artikel 82.1 och 82.2

Artikel 78.4 och 78.5

Artikel 82.3 och 82.4

Artikel 83.1

Artikel 79

Artikel 83.2 och 83.3

Artikel 84.1, 84.2, 84.3 och 84.4

Artikel 80

Artikel 84.5

Artikel 84.6

Artikel 77.4

Artikel 85.1, 85.3 och 85.4

Artikel 85.2

Artikel 77.3

Artikel 86.1

Artikel 80.2 b

Artikel 86.2

Artikel 87

Artikel 81

Artikel 88

Artikel 82

Artikel 89

Artikel 90a

Artikel 90

Artikel 116a

Artikel 91

Artikel 12

Artikel 92

Artikel 12

Artikel 93

Artikel 12

Artikel 94

Artikel 14

Artikel 95

Artikel 96

Artikel 83

Artikel 97

Artikel 84

Artikel 98

Artikel 99

Artikel 85

Artikel 100

Artikel 86

Artikel 101.1

Artikel 101.2

Artikel 85.7

Artikel 102

Artikel 90

Artikel 103

Artikel 91

Artikel 104

Artikel 92

Artikel 105

Artikel 93

Artikel 106

Artikel 94

Artikel 107

Artikel 95

Artikel 108

Artikel 96

Artikel 109

Artikel 97

Artikel 110

Artikel 128

Artikel 111

Artikel 98.1, 98.2 och 98.3

Artikel 112

Artikel 98.4

Artikel 113

Artikel 99

Artikel 114

Artikel 100

Artikel 115

Artikel 102

Artikel 116

Artikel 103

Artikel 117

Artikel 101

Artikel 118

Artikel 119

Artikel 104

Artikel 119a

Artikel 120

Artikel 105

Artikel 121

Artikel 106

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga