1.   Vid finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken får force majeure och exceptionella omständigheter godkännas i synnerhet i följande fall:

2.   Om en allvarlig naturkatastrof eller allvarlig väderhändelse såsom anges i punkt 1 a i stor omfattning påverkar ett välavgränsat område får den berörda medlemsstaten betrakta hela det området som allvarligt påverkat av den katastrofen eller händelsen.

1.   EGFJ ska genomföras antingen genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och unionen i enlighet med punkt 2, eller genom direkt förvaltning i enlighet med punkt 3.

2.   EGFJ ska finansiera följande utgifter genom delad förvaltning:

3.   EGFJ ska finansiera följande utgifter genom direkt förvaltning:

1.   Varje medlemsstat ska utse en behörig myndighet på ministernivå som ansvarar för att

2.   På grundval av en granskning av de minimivillkor som kommissionen ska anta i enlighet med artikel 11.1 a ska den behöriga myndigheten, genom en formell akt, besluta om utfärdande eller, efter en granskning, återkallande av det utbetalande organets ackreditering och om utseendet och ackrediteringen samt återkallandet av ackrediteringen av samordningsorganet,

3.   Den behöriga myndigheten ska, genom en formell akt, besluta om utseende, och återkallande av utseendet, av det attesterande organet, och samtidigt säkerställa att ett sådant organ alltid finns utsett.

4.   Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om alla ackrediteringar och återkallanden av ackrediteringar av det utbetalande organet och om utseendet och ackrediteringen samt återkallandet av ackrediteringen av samordningsorganet, och om utseendet och återkallandet av utseendet av det attesterande organet.

1.   Utbetalande organ ska vara de myndigheter eller organ i medlemsstaterna och i tillämpliga fall i regionerna som ansvarar för att förvalta och kontrollera de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6.

Med undantag för utbetalning får de utbetalande organen delegera utförandet av de uppgifter som avses i första stycket.

2.   Medlemsstaterna ska som utbetalande organ ackreditera myndigheter eller organ som har en administrativ organisation och ett internt kontrollsystem som ger tillräckliga garantier för att utbetalningarna är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt. De utbetalande organen ska för det ändamålet uppfylla minimivillkor för ackreditering när det gäller interna förhållanden, kontroller, information och kommunikation samt övervakning som ska fastställas av kommissionen enligt artikel 11.1 a.

Varje medlemsstat ska, med beaktande av sina konstitutionella bestämmelser, begränsa antalet ackrediterade utbetalande organ

Om utbetalande organ inrättas på regional nivå ska medlemsstaterna dessutom antingen ackreditera ett nationellt utbetalande organ för stödordningar som på grund av sin natur måste förvaltas på nationell nivå eller överlåta förvaltningen av dessa ordningar till sina regionala utbetalande organ.

Genom undantag från andra stycket i denna punkt får medlemsstaterna behålla de utbetalande organ som ackrediterats före den 15 oktober 2020, förutsatt att den behöriga myndigheten, genom det beslut som avses i artikel 8.2, bekräftar att de uppfyller de minimivillkor för ackreditering som avses i första stycket i den här punkten.

Utbetalande organ som inte har förvaltat EGFJ- eller Ejflu-utgifter under minst tre år ska få sin ackreditering återkallad.

Medlemsstaterna får inte ackreditera nya utbetalande organ efter den 7 december 2021, utom i de fall som avses i andra stycket a där ytterligare regionala utbetalande organ kan vara nödvändiga med beaktande av de konstitutionella bestämmelserna.

3.   Vid tillämpning av artikel 63.5 och 63.6 i budgetförordningen ska den person som ansvarar för det ackrediterade utbetalande organet, senast den 15 februari året efter budgetåret för jordbruket (räkenskapsår) i fråga, upprätta och förse kommissionen med följande:

Tidsfristen den 15 februari som anges i första stycket i denna punkt får i undantagsfall förlängas av kommissionen till den 1 mars efter ett meddelande av den berörda medlemsstaten, enligt artikel 63.7 andra stycket i budgetförordningen.

4.   Om ett ackrediterat utbetalande organ inte eller inte längre uppfyller ett eller flera av de minimivillkor för ackreditering som föreskrivs i punkt 2 första stycket, ska den berörda medlemsstaten på eget initiativ eller på kommissionens begäran återkalla det utbetalande organets ackreditering, såvida inte det utbetalande organet genomför nödvändiga anpassningar inom en period som bestäms av den medlemsstatens behöriga myndighet beroende på hur allvarligt problemet är.

5.   De utbetalande organen ska förvalta och säkerställa kontroll av de insatser som är kopplade till den offentliga intervention för vilken de ansvarar och de ska behålla det övergripande ansvaret inom detta område.

I de fall stöd ges via ett finansieringsinstrument som genomförs av EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, ska det utbetalande organet använda sig av en kontrollrapport som styrker de betalningsansökningar som lämnats in. De instituten ska tillhandahålla medlemsstaterna kontrollrapporten.

6.   Vid tillämpning av artikel 33 ska ytterligare en prestationsrapport tillhandahållas för Ejflu-utgifter senast den 30 juni 2030 i enlighet med punkt 3 i den här artikeln och artikel 10.3, vilken ska omfatta perioden fram till och med den 31 december 2029.

1.   Om fler än ett utbetalande organ ackrediteras i en medlemsstat ska den medlemsstaten utse ett offentligt samordningsorgan som den ska tilldela följande uppgifter:

2.   Samordningsorganet ska vara föremål för särskild ackreditering från medlemsstaten med avseende på behandlingen av informationen av ekonomisk natur som avses i punkt 1 a.

3.   Den årliga prestationsrapport som avses i punkt 1 b i denna artikel ska omfattas av det yttrande som avses i artikel 12.2 och ska överlämnas till kommissionen tillsammans med en förvaltningsförklaring som omfattar sammanställningen av rapporten som helhet.

1.   För att säkerställa att de utbetalande organ och samordningsorgan som föreskrivs i artiklarna 9 och 10 fungerar väl ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Det attesterande organet ska vara ett offentligt eller privat revisionsorgan som utses av medlemsstaten för en period på minst tre år, utan att det påverkar tillämpningen av nationell rätt. Om det är ett privat revisionsorgan och om tillämplig unionsrätt eller nationell rätt kräver det ska det väljas ut av medlemsstaten genom ett offentligt anbudsförfarande.

En medlemsstat som utser fler än ett attesterande organ får utse ett nationellt offentligt attesterande organ som ska ha ansvar för samordningen.

2.   I enlighet med artikel 63.7 första stycket i budgetförordningen ska det attesterande organet lämna ett yttrande som utarbetats enligt internationellt vedertagna revisionsstandarder och i vilket det ska anges om

I yttrandet ska även anges huruvida granskningen föranleder tvivel i fråga om påståendena i den förvaltningsförklaring som avses i artikel 9.3 första stycket d. Granskningen ska också omfatta en analys av typerna och omfattningen av fel och svagheter identifierade i styrningssystemen vid revisioner och kontroller samt en redogörelse för vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits eller planeras av den utbetalande myndigheten i enlighet med artikel 9.3 första stycket c.

I de fall stöd ges via ett finansieringsinstrument som genomförs av EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare, ska det attesterande organet använda sig av den årliga revisionsrapport som utarbetats av dessa institutioners externa revisorer. Dessa institut ska tillhandahålla medlemsstaterna den årliga revisionsrapporten.

3.   Det attesterande organet ska besitta nödvändig teknisk sakkunskap och kunskap om den gemensamma jordbrukspolitiken. Det ska i sin verksamhet vara oberoende av det berörda utbetalande organet och det berörda samordningsorganet liksom den behöriga myndighet som har ackrediterat det utbetalande organet och de organ som ansvarar för genomförandet och övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

4.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de attesterande organens funktionssätt, inbegripet vilka kontroller som ska utföras och vilka organ som ska vara föremål för kontrollerna, och om de certifikat och rapporter, tillsammans med medföljande handlingar, som dessa organ ska upprätta.

Genomförandeakterna ska också ange

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Det årliga taket för EGFJ-utgifter ska utgöras av de maximibelopp som fastställts för den fonden enligt förordning (EU, Euratom) 2020/2093.

2.   Om det i unionsrätten anges att summor ska dras av från eller läggas till de belopp som avses i punkt 1 ska kommissionen anta genomförandeakter utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 103, och fastställa det nettosaldo som ska stå till förfogande för EGFJ-utgifter på grundval av de data som avses i unionsrätten.

1.   Om det för en medlemsstat i unionsrätten föreskrivs ett finansieringstak för jordbruksutgifter i euro, ska sådana utgifter ersättas upp till det taket, och, i de fall artiklarna 39–42 är tillämpliga, med nödvändiga justeringar.

2.   Medlemsstaternas anslag för de interventioner i form av direktstöd som avses i artikel 87 i förordning (EU) 2021/2115, justerade i enlighet med artikel 17 i den här förordningen, utgör de finansiella taken i euro vid tillämpning av punkt 1 i den här artikeln.

1.   En unionsjordbruksreserv (reserven) ska upprättas i början av varje år i EGFJ för att ge ytterligare stöd till jordbrukssektorn för styrning eller stabilisering av marknaden och för att reagera snabbt vid kriser som påverkar produktionen eller distributionen inom jordbruket.

Anslagen för reserven ska föras upp direkt i unionens budget. Medel från reserven ska göras tillgängliga för följande åtgärder under det eller de räkenskapsår då ytterligare stöd krävs:

2.   Beloppet för reserven ska vara 450 miljoner EUR i löpande priser i början av varje år under perioden 2023–2027 såvida inte ett högre belopp fastställs i unionens budget. Kommissionen får anpassa beloppet för reserven under året när så är lämpligt mot bakgrund av marknadsutvecklingen eller utsikterna under innevarande eller följande år och med hänsyn till tillgängliga anslag inom ramen för det särskilda utgiftstaket för EGFJ.

Om de tillgängliga anslagen inte är tillräckliga kan finansiell disciplin i enlighet med artikel 17 i denna förordning användas som en sista utväg för att finansiera reserven upp till det ursprungliga belopp som avses i första stycket i denna punkt.

Genom undantag från artikel 12.2 tredje stycket i budgetförordningen ska anslag i reserven som inte blivit föremål för några åtaganden föras över för att finansiera reserven påföljande budgetår till och med år 2027.

Genom undantag från artikel 12.2 tredje stycket i budgetförordningen ska dessutom det sammanlagda oanvända beloppet från reserven för kriser i jordbrukssektorn, inrättad genom förordning (EU) nr 1306/2013, som finns tillgängligt vid utgången av år 2022 föras över till år 2023 utan att till fullo återföras till de budgetposter som omfattar de åtgärder som avses i artikel 5.2 c i den här förordningen och i den mån det är nödvändigt göras tillgängligt för finansiering av den reserv som inrättas genom den här artikeln efter det att de anslag som är tillgängliga inom ramen för det särskilda utgiftstaket för EGFJ har beaktats. Om anslag från reserven för kriser i jordbrukssektorn skulle förbli tillgängliga efter det att den reserv som inrättas genom den här artikeln har finansierats ska dessa återföras till de budgetposter som omfattar de åtgärder som avses i artikel 5.2 c i den här förordningen.

1.   En justeringsgrad för interventioner i form av direktstöd enligt artikel 5.2 c i denna förordning och för unionens ekonomiska bidrag till direktstöd enligt kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 för de särskilda åtgärder som avses i artikel 5.2 e i den här förordningen (justeringsgraden) ska fastställas av kommissionen när prognoserna för finansieringen av interventionerna och åtgärderna under motsvarande särskilda utgiftstak för ett visst budgetår tyder på att de tillämpliga årliga taken kommer att överskridas.

Justeringsgraden ska tillämpas på utbetalningar som beviljas jordbrukare för sådana interventioner och särskilda åtgärder som avses i första stycket i denna punkt och som överstiger 2 000 EUR för motsvarande kalenderår. Vid tillämpning av detta stycke ska artikel 17.4 i förordning (EU) 2021/2115 gälla i tillämpliga delar.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa justeringsgraden senast den 30 juni det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

2.   Fram till den 1 december det kalenderår för vilket justeringsgraden är tillämplig får kommissionen, på grundval av ny information, anta genomförandeakter för att anpassa den justeringsgrad som fastställts enligt punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

3.   Om finansiell disciplin tillämpats ska de anslag som överförts i enlighet med artikel 12.2 d i budgetförordningen användas för att finansiera utgifter enligt artikel 5.2 c i den här förordningen, i den utsträckning som krävs för att undvika upprepad tillämpning av finansiell disciplin.

Om anslag som ska föras över i enlighet med första stycket förblir tillgängliga och det totala beloppet av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden som är tillgängligt för återbetalning motsvarar åtminstone 0,2 % av det årliga taket för EGFJ-utgifter får kommissionen anta genomförandeakter som anger per medlemsstat det belopp av anslag som inte blivit föremål för några åtaganden som ska återbetalas till de slutliga stödmottagarna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

4.   De belopp som fastställts av kommissionen i enlighet med punkt 3 andra stycket ska återbetalas till de slutliga stödmottagarna av medlemsstaterna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier. Medlemsstaterna får tillämpa ett minimitröskelvärde för återbetalning per slutlig stödmottagare. Den återbetalningen ska endast tillämpas för slutliga stödmottagare i de medlemsstater där finansiell disciplin tillämpats under det föregående räkenskapsåret.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102, vilka är nödvändiga för att säkerställa att finansiell disciplin tillämpas på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna, med avseende på att komplettera denna förordning med regler för beräkning av den finansiella disciplin som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna.

1.   Om det när budgetförslaget för budgetår N upprättas verkar finnas risk för att det belopp som avses i artikel 14 i denna förordning för budgetår N kommer att överskridas, ska kommissionen föreslå de åtgärder som behövs för att säkerställa att detta belopp inte överskrids. Dessa åtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.2 i EUF-fördraget eller av rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.3 i EUF-fördraget.

2.   Närhelst kommissionen bedömer att det finns risk för att det belopp som avses i artikel 14 i denna förordning kan komma att överskridas och den inte har möjlighet att vidta tillräckliga åtgärder för att avhjälpa situationen, ska kommissionen för att säkerställa att beloppet inte överskrids föreslå andra åtgärder. Dessa åtgärder ska antas av Europaparlamentet och rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.2 i EUF-fördraget eller av rådet om den rättsliga grunden för den relevanta åtgärden är artikel 43.3 i EUF-fördraget.

3.   Om det vid slutet av budgetår N visar sig att medlemsstaternas ersättningsanspråk överskrider eller kan komma att överskrida det belopp som avses i artikel 14 ska kommissionen

De genomförandeakter som föreskrivs i första stycket a och c i denna punkt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

1.   De medel som behövs för att finansiera de utgifter som avses i artikel 5.2 ska kommissionen ställa till medlemsstaternas förfogande genom månadsutbetalningar på grundval av de utgifter som de ackrediterade utbetalande organen har betalat under en referensperiod.

2.   Till dess att kommissionen överför månadsutbetalningarna ska medlemsstaterna tillhandahålla de medel som behövs för att betala utgifterna, alltefter de ackrediterade utbetalande organens behov.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53, 54 och 55, ska kommissionen göra månadsutbetalningar för utgifter som har betalats ut av ackrediterade utbetalande organ under referensmånaden.

2.   Månadsutbetalningarna ska göras till varje medlemsstat senast den tredje arbetsdagen i den andra månaden efter den månad då utgifterna har betalats, med beaktande av minskningar eller innehållanden som tillämpas enligt artiklarna 39–42 eller eventuella andra korrigeringar. De utgifter som medlemsstaterna betalar ut under perioden 1–15 oktober ska behandlas som om de betalats under oktober månad. De utgifter som betalas ut under perioden 16–31 oktober ska behandlas som om de betalats ut under november månad.

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de månadsutbetalningar som den gör på grundval av medlemsstaternas utgiftsdeklarationer och den information som lämnas i enlighet med artikel 90.1. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 103.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de tilläggsutbetalningar eller avdrag för att justera de utbetalningar som gjorts i enlighet med punkt 3. Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 103.

5.   Kommissionen ska genast informera medlemsstaten om medlemsstatens eventuella överskridande av de finansiella taken.

1.   Om det inom ramen för den samlade marknadsordningen inte fastställs något belopp per enhet vid en offentlig intervention, ska EGFJ finansiera den berörda åtgärden på grundval av enhetliga schablonbelopp, särskilt när det gäller medel som härrör från medlemsstaterna och som används för uppköp av produkter, materiella åtgärder i samband med lagring och, i förekommande fall, bearbetning av de produkter som kan komma i fråga för offentlig intervention enligt artikel 11 i förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om

3.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa de belopp som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

1.   De åtgärder som finansieras enligt artikel 7 c ska syfta till att ge kommissionen medel att

2.   Enligt artikel 7 c ska kommissionen finansiera de åtgärder som rör

Vid behov ska dessa åtgärder genomföras i samarbete med Europeiska miljöbyrån, gemensamma forskningscentrumet och nationella laboratorier och organ eller med deltagande från den privata sektorn.

1.   Kommissionens utbetalningar av det Ejflu-bidrag som avses i artikel 6 ska inte överskrida budgetåtagandena.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.1 ska dessa utbetalningar anslås till det tidigaste gällande budgetåtagandet.

2.   Artikel 110 i budgetförordningen ska vara tillämplig.

1.   Kommissionens genomförandebeslut om godkännande av en strategisk GJP-plan ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110.1 i budgetförordningen och när beslutet anmälts till berörd medlemsstat ska det utgöra ett rättsligt åtagande i den mening som avses i den förordningen. I det genomförandebeslutet ska bidraget per år specificeras.

2.   Unionens budgetåtaganden för varje strategisk GJP-plan ska göras i årliga delbetalningar mellan den 1 januari 2023 och den 31 december 2027. Genom undantag från artikel 111.2 i budgetförordningen ska budgetåtagandena för den första delbetalningen för varje strategisk GJP-plan följa på kommissionens godkännande av den strategiska GJP-planen och anmälan av detta till medlemsstaten. Budgetåtagandena för efterföljande delbetalningar ska göras av kommissionen före den 1 maj varje år, på grundval av det genomförandebeslut som avses i punkt 1 i den här artikeln, utom när artikel 16 i budgetförordningen är tillämplig.

1.   Medlemsstaterna ska få tillgång till de anslag som är nödvändiga för att finansiera de utgifter som avses i artikel 6 i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar såsom beskrivs i detta avsnitt.

2.   Det totala beloppet av förfinansiering och mellanliggande betalningar får tillsammans för varje strategisk GJP-plan uppgå till högst 95 % av bidraget från Ejflu.

När taket på 95 % har nåtts ska medlemsstaterna fortsätta att överlämna betalningsansökningar till kommissionen.

1.   Kommissionen ska, efter sitt genomförandebeslut om godkännande av en strategisk GJP-plan, betala ett inledande förfinansieringsbelopp till medlemsstaten för hela den period som den strategiska GJP-planen pågår. Detta inledande förfinansieringsbelopp ska betalas i delbetalningar enligt följande:

Om en strategisk GJP-plan godkänns 2024 eller senare ska delbetalningarna från föregående år betalas ut utan dröjsmål efter godkännandet.

2.   Det totala belopp som utbetalats som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om medlemsstaten inte har betalat några utgifter och inte har lämnat någon utgiftsdeklaration för den strategiska GJP-planen inom 24 månader från den dag då kommissionen betalade den första delbetalningen av förfinansieringsbeloppet. Förfinansieringen ska räknas av mot den första utgift som deklareras för den strategiska GJP-planen.

3.   Ingen ytterligare förfinansiering ska betalas eller drivas in när en överföring har skett till eller från Ejflu i enlighet med artikel 103 i förordning (EU) 2021/2115

4.   Den ränta som förfinansieringen ger upphov till ska användas för den strategiska GJP-planen och avräknas från beloppet för offentliga utgifter i den slutliga utgiftsdeklarationen.

5.   Det totala förfinansieringsbeloppet ska slutjusteras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 53 innan den strategiska GJP-planen avslutas.

1.   Mellanliggande betalningar ska göras för varje strategisk GJP-plan. De ska beräknas genom att den bidragsnivå som avses i artikel 91 i förordning (EU) 2021/2115 + tillämpas på de offentliga utgifter som betalas ut för varje interventionstyp, med undantag för utbetalningar från den ytterligare nationella finansiering som avses i artikel 115.5 i den förordningen.

Mellanliggande betalningar ska även inkludera de belopp som avses i artikel 94.2 i förordning (EU) 2021/2115

2.   I den mån det finns tillgängliga medel, ska kommissionen, med beaktande av minskningar eller innehållanden som tillämpas enligt artiklarna 39–42, göra mellanliggande betalningar för att ersätta utgifter som betalas ut av ackrediterade utbetalande organ för genomförandet av strategiska GJP-planer.

3.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.1 i förordning (EU) 2021/1060 ska utgiftsdeklarationen inbegripa de totala belopp som har betalats ut eller, när det gäller garantier, som avsatts för garantiavtal av den förvaltande myndigheten till eller till förmån för slutmottagare enligt artikel 80.5 första stycket a, b och c i förordning (EU) 2021/2115

4.   Om finansieringsinstrument genomförs i enlighet med artikel 59.2 i förordning (EU) 2021/1060 ska de utgiftsdeklarationer som inbegriper utgifter för finansieringsinstrument uppfylla följande villkor:

5.   De belopp som betalas ut i enlighet med punkt 4 a i denna artikel ska betraktas som förskott vid tillämpning av artikel 37.2. Det belopp som ingår i den första utgiftsdeklarationen enligt punkt 4 a i den här artikeln ska avräknas från kommissionens räkenskaper senast i årsräkenskaperna för det sista genomförandeåret för den relevanta strategiska GJP-planen.

6.   Kommissionen ska göra en mellanliggande betalning endast om följande krav har uppfyllts:

7.   Om något av kraven i punkt 6 inte är uppfyllt, ska kommissionen genast underrätta det ackrediterade utbetalande organet, eller samordningsorganet i de fall ett sådant har utsetts. Om ett av kraven i punkt 6 a eller c inte är uppfyllt ska utgiftsdeklarationen anses vara ogiltig.

8.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 53, 54 och 55, ska kommissionen göra mellanliggande betalningar senast 45 dagar efter det att en utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i punkt 6 i den här artikeln har diarieförts.

9.   De ackrediterade utbetalande organen ska upprätta och till kommissionen översända, direkt eller via samordningsorganet om ett sådant har utsetts, löpande utgiftsdeklarationer för de strategiska GJP-planerna, med den periodicitet som fastställs av kommissionen. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa denna periodicitet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Utgiftsdeklarationerna ska omfatta utgifter som de utbetalande organen har betalat under varje berörd tidsperiod. De ska även omfatta de belopp som avses i artikel 94.2 i förordning (EU) 2021/2115 Om det inte går att lämna en deklaration för de utgifter som avses i artikel 86.3 i den förordningen under den aktuella perioden på grund av kommissionens pågående godkännande av en ändring i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119.10 i den förordningen, får en deklaration för dessa utgifter lämnas under efterföljande perioder.

De mellanliggande utgiftsdeklarationerna för utgifter som betalas ut från och med den 16 oktober ska belasta budgeten det påföljande året.

10.   Om den vidaredelegerade utanordnaren begär ytterligare verifieringar till följd av ofullständig eller otydlig information eller meningsskiljaktigheter, tolkningsskillnader eller andra inkonsekvenser när det gäller en utgiftsdeklaration för en referensperiod, särskilt när detta beror på att den information som krävs enligt förordning (EU) 2021/2115 och kommissionsakter antagna enligt den förordningen inte har meddelats, ska den berörda medlemsstaten på begäran av den vidaredelegerade utanordnaren lämna ytterligare information inom en period som anges i begäran med hänsyn till hur allvarligt problemet är.

Den tidsfrist för mellanliggande betalningar som fastställs i punkt 8 får avbrytas för hela eller en del av det belopp för vilket stöd har begärts i högst sex månader från den dag då begäran om information sändes till dess att den begärda informationen har mottagits och bedömts vara tillfredsställande. Medlemsstaten får samtycka till en förlängning av avbrottsperioden med en ytterligare period på tre månader.

Om den berörda medlemsstaten inte lämnar något svar på kommissionens begäran om ytterligare information inom den period som fastställts i denna begäran, eller om det inlämnade svaret anses vara otillräckligt eller visar att tillämpliga regler inte har följts, eller att unionsmedel har använts på ett felaktigt sätt, får kommissionen minska eller hålla inne utbetalningar i enlighet med artiklarna 39–42.

1.   Efter mottagande av den sista årliga prestationsrapporten om genomförandet av en strategisk GJP-plan ska kommissionen göra slutbetalningen, under förutsättning att resurser finns tillgängliga, på grundval av den finansieringsplan som gäller för Ejflu-interventionstyperna, årsräkenskaperna för det senaste genomförandeåret för den aktuella strategiska GJP-planen och motsvarande beslut om avslutande av räkenskaperna. Dessa räkenskaper ska ha inkommit till kommissionen senast sex månader efter det fastställda slutdatum för stödberättigande av utgifter som föreskrivs i artikel 86.4 i förordning (EU) 2021/2115, och ska omfatta de utgifter som det utbetalande organet har betalat ut fram till och med det sista datumet för stödberättigande av utgifter.

2.   Slutbetalningen ska göras senast sex månader från och med den dag då kommissionen anser att den information och de handlingar som avses i punkt 1 i denna artikel är godtagbara och den sista uppsättningen årsräkenskaper har avslutats. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 34.5 ska de återstående belopp som det fortfarande finns åtaganden för efter slutbetalningen återtas av kommissionen inom en period av sex månader.

3.   Om den sista årliga prestationsrapporten och de handlingar som är nödvändiga för avslutandet av räkenskaperna för den strategiska GJP-planens sista genomförandeår inte har kommit in till kommissionen inom den tidsfrist som anges i punkt 1 i denna artikel medför detta automatiskt återtagande av medlen enligt artikel 34.

1.   Kommissionen ska automatiskt återta den del av ett budgetåtagande för interventioner för landsbygdsutveckling i en strategisk GJP-plan som inte har använts för förfinansiering eller för mellanliggande betalningar eller för vilken den inte har mottagit någon utgiftsdeklaration som uppfyller kraven i artikel 32.6 a och c avseende utgifter som betalats ut senast den 31 december det andra året efter det år då budgetåtagandet gjordes.

2.   Den del av de budgetåtaganden som ännu inte har avslutats vid det sista datumet för stödberättigande enligt artikel 86.4 i förordning (EU) 2021/2115 och för vilken ingen utgiftsdeklaration har lämnats in senast sex månader efter detta datum, ska automatiskt återtas.

3.   I händelse av ett rättsligt förfarande eller administrativt överklagande med suspensiv verkan, ska den tidsfrist som avses i punkt 1 eller 2 för det automatiska återtagandet, vad avser det belopp som motsvarar de berörda insatserna, avbrytas under tiden det rättsliga förfarandet eller det administrativa överklagandet pågår, under förutsättning att kommissionen mottar en motiverad anmälan från medlemsstaten senast den 31 januari år N + 3.

4.   Följande ska inte beaktas vid beräkningen av det automatiska återtagandet:

Medlemsstaten ska senast den 31 januari varje år till kommissionen skicka information om de undantag som avses i första stycket avseende de belopp som deklarerats före utgången av föregående år.

5.   Kommissionen ska i god tid informera medlemsstaterna om det finns risk för att automatiskt återtagande kan komma att tillämpas. Kommissionen ska också informera dem om vilket belopp som kan komma att återtas på grundval av de uppgifter som den har tillgång till. Medlemsstaterna ska ges två månader från och med den dag då de mottar denna information för att godkänna det berörda beloppet eller framföra synpunkter. Kommissionen ska genomföra det automatiska återtagandet senast nio månader efter utgången av den sista tidsfrist som avses i punkterna 1, 2 och 3.

6.   Vid automatiskt återtagande ska Ejflus bidrag till den berörda strategiska GJP-planen för det aktuella året minskas med det automatiskt återtagna beloppet. Den berörda medlemsstaten ska lägga fram en reviderad finansieringsplan som fördelar stödminskningen mellan de olika interventionstyperna för godkännande av kommissionen. I annat fall ska kommissionen proportionellt minska de belopp som tilldelats varje interventionstyp.

1.   De utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 får finansieras av unionen endast om de har betalats av ackrediterade utbetalande organ och om

2.   Punkt 1 b i ska inte tillämpas på förskott som betalats ut till stödmottagare inom ramen för de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115

1.   Om betalningsfrister föreskrivs i unionsrätten ska utbetalningar som görs av ett utbetalande organ till en stödmottagare före tidigast möjliga betalningsdatum eller efter sista möjliga betalningsdatum inte berättiga till unionsfinansiering.

2.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om de omständigheter och villkor under vilka de utbetalningar som avses i punkt 1 i den här artikeln får anses vara stödberättigande, med beaktande av proportionalitetsprincipen.

1.   Om kommissionen på grundval av utgiftsdeklarationer eller den information och de deklarationer och handlingar som avses i artikel 90 fastställer att de finansiella tak som fastställs i unionsrätten har överskridits, ska kommissionen minska månadsutbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna till den berörda medlemsstaten inom ramen för de genomförandeakter om månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller inom ramen för de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

2.   Om kommissionen på grundval av utgiftsdeklarationerna eller den information och de deklarationer och handlingar som avses i artikel 90 fastställer att betalningsfristerna i artikel 38 inte har iakttagits, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om detta och ge den möjlighet att lämna sina synpunkter inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar. Om medlemsstaten inte lämnar något svar på kommissionens begäran inom den perioden, eller om kommissionen har dragit slutsatsen att det svar som lämnats är uppenbart otillräckligt, får kommissionen minska månadsutbetalningarna eller de mellanliggande betalningarna till den berörda medlemsstaten inom ramen för de genomförandeakter om månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller inom ramen för de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

3.   Minskningar enligt denna artikel ska inte påverka tillämpningen av artikel 53.

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om förfarandet och andra praktiska arrangemang för att den mekanism som avses i 38 ska fungera. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Om medlemsstaterna inte lämnar in de handlingar som avses i artiklarna 9.3 och 12.2 inom de tidsfrister som föreskrivs i artikel 9.3, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne det totala beloppet av de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3. Kommissionen ska betala ut de innehållna beloppen när den mottar de saknade handlingarna från den berörda medlemsstaten, under förutsättning att dagen för mottagande inte är senare än sex månader efter den berörda tidsfristen.

Vad gäller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 ska utgiftsdeklarationerna anses vara ogiltiga i enlighet med punkt 7 i den artikeln.

2.   Om kommissionen inom ramen för det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 fastställer att skillnaden mellan den deklarerade utgiften och det belopp som motsvarar relevant rapporterad output är mer än 50 % och medlemsstaten inte kan anföra vederbörligen motiverade skäl får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Innehållandet ska tillämpas på den relevanta utgiften i fråga om interventioner som har varit föremål för den minskning som avses i artikel 54.2 och beloppet som hålls inne ska inte överstiga den procentsats som motsvarar den minskning som tillämpats i enlighet med artikel 54.2. De innehållna beloppen ska återbetalas av kommissionen till medlemsstaterna eller förbli permanent nedsatta senast genom den genomförandeakt som avses i artikel 54 och som avser det år för vilket utbetalningarna hölls inne. Om medlemsstaterna kan påvisa att de nödvändiga korrigerande åtgärderna har vidtagits får kommissionen emellertid återuppta utbetalningarna tidigare genom en separat genomförandeakt.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om storleken på innehållandet av utbetalningarna.

4.   De genomförandeakter som föreskrivs i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar de genomförandeakter som avses i punkt 1 och punkt 2 första stycket i den här artikeln, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och ge medlemsstaten möjlighet att lämna synpunkter inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

5.   I de genomförandeakter där de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 fastställs, ska de genomförandeakter som antas enligt den här artikeln beaktas.

1.   Om kommissionen i enlighet med artikel 135.2 och 135.3 i förordning (EU) 2021/2115 uppmanar den berörda medlemsstaten att lägga fram en handlingsplan ska den medlemsstaten, i samråd med kommissionen, utarbeta en sådan handlingsplan. Handlingsplanen ska inkludera de planerade avhjälpande åtgärderna, tydliga framstegsindikatorer och den tidsram inom vilken framstegen måste uppnås. Denna tidsram får omfatta mer än ett räkenskapsår.

Den berörda medlemsstaten ska svara inom två månader efter kommissionens begäran om en handlingsplan.

Inom två månader efter mottagandet av handlingsplanen från den berörda medlemsstaten ska kommissionen, i förekommande fall, skriftligen underrätta den medlemsstaten om sina invändningar mot den inlämnade handlingsplanen och begära att den ändras. Den berörda medlemsstaten ska följa handlingsplanen, såsom den godkänts av kommissionen, och följa den förväntade tidsramen för att genomföra den.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om handlingsplanernas struktur och förfarandet för att upprätta handlingsplanerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

2.   Om medlemsstaten inte lägger fram eller genomför den handlingsplan som avses i punkt 1 i denna artikel, eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att avhjälpa situationen, eller om den inte har ändrats i enlighet med kommissionens skriftliga begäran som avses i den punkten, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Genom undantag från första stycket i denna punkt ska kommissionens begäran om en handlingsplan för räkenskapsåret 2025 inte leda till innehållande av utbetalningar före prestationsöversynen för räkenskapsåret 2026, i enlighet med artikel 135.3 i förordning (EU) 2021/2115.

Det innehållande av utbetalningar som avses i första stycket ska tillämpas enligt proportionalitetsprincipen på de relevanta utgifter som rör de interventioner som skulle omfattas av den handlingsplanen.

Kommissionen ska betala ut de innehållna beloppen när tillfredsställande framsteg mot målen har uppnåtts på grundval av den prestationsöversyn som avses i artikel 135 i förordning (EU) 2021/2115 eller på grundval av den berörda medlemsstatens frivilliga anmälan under räkenskapsåret om framstegen med handlingsplanen och med de korrigerande åtgärder som vidtagits för att avhjälpa bristerna.

Om situationen inte är avhjälpt vid utgången av den tolfte månaden efter innehållandet av utbetalningarna får kommissionen anta en genomförandeakt som slutgiltigt minskar det innehållna beloppet för den berörda medlemsstaten.

De genomförandeakter som föreskrivs i denna punkt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar sådana genomförandeakter ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och uppmana medlemsstaten att svara inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om storleken på och varaktigheten för innehållandet av utbetalningarna samt villkoren för återbetalning eller minskning av dessa belopp i samband med den fleråriga prestationsövervakningen.

1.   Vid allvarliga brister i styrningssystemens funktion ska kommissionen vid behov uppmana den berörda medlemsstaten att lämna in en handlingsplan som innehåller de avhjälpande åtgärder som krävs och tydliga framstegsindikatorer. Handlingsplanen ska fastställas i samråd med kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska svara inom två månader efter kommissionens begäran för att bedöma behovet av en handlingsplan.

Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om handlingsplanernas struktur och förfarandet för att upprätta handlingsplanerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

2.   Om medlemsstaten inte lägger fram eller genomför den handlingsplan som avses i punkt 1 i denna artikel eller om handlingsplanen är uppenbart otillräcklig för att avhjälpa situationen, eller om den inte har genomförts i enlighet med kommissionens skriftliga begäran enligt den punkten, får kommissionen anta genomförandeakter för att hålla inne de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32.

Innehållandet av utbetalningarna ska tillämpas enligt proportionalitetsprincipen på de relevanta utgifter som betalats ut av medlemsstaten och för vilka brister förekommer under en period som ska fastställas i de genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt och som inte ska vara längre än tolv månader. Om villkoren för innehållandet fortfarande är uppfyllda, får kommissionen anta genomförandeakter för att förlänga den perioden med ytterligare perioder, dock högst tolv månader totalt. De innehållna beloppen ska beaktas när de genomförandeakter som avses i artikel 55 antas.

3.   De genomförandeakter som föreskrivs i punkt 2 ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Innan kommissionen antar sådana genomförandeakter, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att göra detta och uppmana medlemsstaten att svara inom en period som inte ska vara kortare än 30 dagar.

4.   De genomförandeakter i vilka de månadsutbetalningar som avses i artikel 21.3 eller de mellanliggande betalningar som avses i artikel 32 fastställs ska beakta genomförandeakter som antagits enligt punkt 2 i den här artikeln.

1.   Varje utbetalande organ ska föra separata räkenskaper för de anslag som unionens budget föreskriver för EGFJ och Ejflu.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler om den skyldighet som föreskrivs i denna artikel och de särskilda villkor som gäller för de uppgifter som ska bokföras i de utbetalande organens räkenskaper. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Utom i de fall där annat uttryckligen föreskrivs i unionsrätten ska medlemsstaterna säkerställa att utbetalningar av finansiering enligt denna förordning oavkortat görs till stödmottagarna.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att utbetalningar inom ramen för de interventioner och åtgärder som avses i artikel 65.2 görs tidigast den 1 december och senast den 30 juni påföljande kalenderår.

Trots vad som sägs i första stycket får medlemsstaterna

3.   Medlemsstaterna får besluta att betala ut förskott på upp till 50 % inom de interventioner som avses i artiklarna 73 och 77 i förordning (EU) 2021/2115

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att ändra den här artikeln genom att lägga till regler som gör det möjligt för medlemsstaterna att betala ut förskott vad gäller de interventioner som avses i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115 och vad gäller åtgärder som reglerar eller stöder jordbruksmarknader i enlighet med vad som anges i förordning (EU) nr 1308/2013 för att säkerställa att förskott utbetalas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa särskilda villkor för utbetalning av förskott, för att säkerställa att förskott utbetalas på ett enhetligt och icke-diskriminerande sätt.

6.   I en nödsituation ska kommissionen, på begäran av en medlemsstat, inom de gränser som anges i artikel 11.2 b i budgetförordningen och där så är lämpligt, anta genomförandeakter avseende tillämpningen av den här artikeln. Dessa genomförandeakter får avvika från punkt 2 i den här artikeln, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Följande ska anses vara inkomster avsatta för särskilda ändamål i den mening som avses i artikel 21.5 i budgetförordningen:

2.   De belopp som avses i punkt 1 ska betalas till unionens budget och ska, om de återanvänds, uteslutande användas för att finansiera EGFJ- eller Ejflu-utgifter.

3.   Denna förordning ska i tillämpliga delar gälla inkomster avsatta för särskilda ändamål enligt punkt 1.

4.   När det gäller EGFJ ska artikel 113 i budgetförordningen gälla i tillämpliga delar för bokföringen av de inkomster avsatta för särskilda ändamål som avses i den här förordningen.

1.   Tillhandahållandet av information som finansieras enligt artikel 7 e ska i synnerhet syfta till att hjälpa till att förklara, genomföra och utveckla den gemensamma jordbrukspolitiken samt upplysa allmänheten om dess innehåll och mål, inklusive dess samspel med klimatet, miljön och djurskyddet. Syftet med informationen är att upplysa medborgarna om svårigheterna inom jordbruket och livsmedelsindustrin, upplysa jordbrukare och konsumenter, återupprätta konsumenternas förtroende efter kriser med hjälp av informationskampanjer, upplysa andra parter som verkar på landsbygden och främja en mer hållbar unionsmodell för jordbruket samt hjälpa medborgarna att förstå den.

Den är avsedd att erbjuda enhetlig, evidensbaserad, objektiv och heltäckande information, både i och utanför unionen, och beskriva de kommunikationsåtgärder som planeras i kommissionens fleråriga strategiska plan för jordbruk och landsbygdsutveckling.

2.   De åtgärder som anges i punkt 1 kan bestå av

Åtgärder som är lagstadgade eller åtgärder som redan finansieras inom ramen för en annan unionsåtgärd ska uteslutas.

Vid genomförandet av den verksamhet som avses i första stycket b får kommissionen ta hjälp av externa experter.

De åtgärder som anges i första stycket ska också bidra till att säkerställa gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de allmänna målen i denna förordning.

3.   Kommissionen ska en gång om året offentliggöra en ansökningsomgång som iakttar de villkor som anges i budgetförordningen.

4.   Den kommitté som avses i artikel 103.1 ska informeras om de åtgärder som planeras och som vidtagits enligt den här artikeln.

5.   Kommissionen ska vartannat år överlämna en rapport om tillämpningen av denna artikel till Europaparlamentet och rådet.

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med villkor för när vissa typer av utgifter och inkomster inom ramen för EGFJ och Ejflu ska kompenseras.

Om unionens budget inte har antagits i början av budgetåret eller om det totala beloppet för de inplanerade åtagandena överskrider det tröskelvärde som anges i artikel 11.2 i budgetförordningen, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 i den här förordningen med avseende på att komplettera den här förordningen med regler om metoden för åtagandena och utbetalningen av beloppen.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av de kontroller som medlemsstaterna utför enligt nationella lagar och andra författningar eller artikel 287 i EUF-fördraget, kontroller som görs med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget eller på grundval av förordning (Euratom, EG) nr 2185/96, eller artikel 127 i budgetförordningen, får kommissionen anordna kontroller i medlemsstaterna i syfte att särskilt verifiera om

De personer som kommissionen bemyndigar att på dess vägnar utföra kontroller, eller tjänstemän från kommissionen som verkar inom ramen för sina befogenheter, ska ha tillgång till bokföring och alla andra handlingar, inbegripet handlingar och metadata som upprättats eller mottagits och bevaras på elektroniskt medium, som har anknytning till utgifter som finansieras av EGFJ eller Ejflu.

Befogenheterna att utföra kontroller ska inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser som reserverar vissa åtgärder för ombud som utses särskilt enligt nationell rätt. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska de personer som bemyndigats av kommissionen att agera på dess vägnar inte medverka vid bland annat hembesök hos eller formella förhör med personer på grundval av den berörda medlemsstatens rätt. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

2.   Kommissionen ska i god tid före en kontroll underrätta den berörda medlemsstaten eller den medlemsstat på vars territorium kontrollen ska äga rum och ska när kontroller organiseras ta hänsyn till de administrativa konsekvenserna för de utbetalande organen. Tjänstemän från den berörda medlemsstaten får delta i sådana kontroller.

På begäran av kommissionen och med medlemsstatens samtycke ska kompletterande kontroller eller utredningar av de insatser som avses i denna förordning utföras av medlemsstatens behöriga myndigheter. Tjänstemän från kommissionen eller personer som har bemyndigats av kommissionen att agera på dess vägnar får delta i dessa kontroller.

För att förbättra kontrollerna får kommissionen, med de berörda medlemsstaternas samtycke, be myndigheter i dessa medlemsstater om hjälp för vissa kontroller eller utredningar.

1.   Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av alla uppgifter som behövs för att EGFJ och Ejflu ska fungera väl, och vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta de kontroller som kommissionen anser vara lämpliga inom ramen för förvaltningen av unionsfinansieringen.

2.   Medlemsstaterna ska, på kommissionens begäran, underrätta den om de lagar och andra författningar som de har antagit för att genomföra de unionsrättsakter som avser den gemensamma jordbrukspolitiken och som får ekonomiska följder för EGFJ eller Ejflu.

3.   Medlemsstaterna ska låta kommissionen ta del av uppgifter om oriktigheter i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och andra fall av bristande efterlevnad av de villkor som har fastställts av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, misstänkta bedrägerifall som har upptäckts, liksom de åtgärder som har vidtagits enligt avsnitt 3 i detta kapitel för att driva in belopp som felaktigt har betalats ut till följd av sådana oriktigheter och bedrägerier. Kommissionen ska varje år sammanfatta och offentliggöra denna information och vidarebefordra den till Europaparlamentet.

1.   De ackrediterade utbetalande organen ska bevara de verifikationer för utförda utbetalningar och de handlingar om kontroller som föreskrivs i unionsrätten, och ställa dessa handlingar och relaterade uppgifter till kommissionens förfogande.

Dessa handlingar och de uppgifterna får bevaras i elektronisk form enligt de villkor som kommissionen fastställt enligt punkt 3.

Om dessa handlingar och de uppgifterna förvaras hos en myndighet som handlar i ett utbetalande organs ställe och som har till uppgift att utanordna medlen, ska denna till det ackrediterade utbetalande organet lämna rapporter om antalet genomförda kontroller, innehållet i dem och de åtgärder som har vidtagits mot bakgrund av resultaten.

2.   Denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för de attesterande organen.

3.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om de villkor enligt vilka de handlingar och uppgifter som avses i denna artikel ska förvaras, inbegripet deras format och den tidsperiod under vilken de ska bevaras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa att bestämmelserna om kontroller och tillgång till handlingar och uppgifter enligt detta kapitel tillämpas korrekt och effektivt, med avseende på att komplettera denna förordning med särskilda skyldigheter som medlemsstaterna ska fullgöra enligt detta kapitel och med regler om de kriterier för att fastställa fall av oriktigheter, i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95, och andra fall av bristande efterlevnad av de villkor som fastställs av medlemsstaterna i de strategiska GJP-planerna som ska rapporteras och om de uppgifter som ska lämnas i detta sammanhang.

2.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om de förfaranden som rör de skyldigheter att samarbeta som medlemsstaterna ska uppfylla i samband med genomförandet av artiklarna 49 och 50. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Före den 31 maj det år som följer på det berörda budgetåret och på grundval av den information som avses i artikel 9.3 första stycket a och d, ska kommissionen anta genomförandeakter som innehåller dess beslut om avslutande av räkenskaperna för de ackrediterade utbetalande organen för de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Dessa genomförandeakter ska behandla de inlämnade årsräkenskapernas fullständighet, korrekthet och sanningsenlighet och ska inte påverka innehållet i genomförandeakter som antas senare enligt artiklarna 54 och 55.

2.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Om de utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 i denna förordning och som motsvarar de interventioner som avses i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115 inte har motsvarande output i enlighet med vad som rapporterats i den årliga prestationsrapport som avses i artiklarna 9.3 och 10 i den här förordningen samt i artikel 134 i förordning (EU) 2021/2115 ska kommissionen före den 15 oktober det år som följer på det berörda budgetåret anta genomförandeakter som fastställer de belopp som ska dras av från unionsfinansieringen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Dessa genomförandeakter ska inte påverka innehållet i genomförandeakter som antas senare enligt artikel 55 i den här förordningen.

2.   Kommissionen ska göra en bedömning av de belopp som ska dras av på grundval av skillnaden mellan den deklarerade årliga utgiften för en intervention och det belopp som motsvarar den relevanta rapporterade outputen i enlighet med den strategiska GJP-planen och med beaktande av medlemsstatens motivering i de årliga prestationsrapporterna i enlighet med artikel 134.8 i förordning (EU) 2021/2115

3.   Innan kommissionen antar den genomförandeakt som avses i punkt 1 i denna artikel ska den ge den berörda medlemsstaten möjlighet att inkomma med synpunkter och motivera eventuella skillnader inom en period som, om de handlingar som avses i artiklarna 9.3, 10 och 12.2 har lämnats in inom tidsfristen, inte ska vara kortare än 30 dagar.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om kriterierna för motiveringar från den berörda medlemsstaten och metoderna och kriterierna för tillämpning av minskningar.

5.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Om kommissionen upptäcker att utgifter som avses i artiklarna 5.2 och 6 inte har betalats i överensstämmelse med unionsrätten ska den anta genomförandeakter för att fastställa de belopp som ska undantas från unionsfinansiering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 103.2.

Vad gäller de interventionstyper som avses i förordning (EU) 2021/2115 ska dock de undantag från unionsfinansiering som avses i första stycket i denna punkt enbart tillämpas vid allvarliga brister i funktionen vad gäller medlemsstaternas styrningssystem.

Första stycket ska inte gälla fall av bristande efterlevnad av de villkor för stödberättigande för enskilda stödmottagare som fastställs i de strategiska GJP-planerna och i nationella regler.

2.   Kommissionen ska göra en bedömning av de belopp som ska undantas med hänsyn till hur allvarliga de konstaterade bristerna är. Den ska i det sammanhanget vederbörligen beakta bristernas art och den ekonomiska skada som har uppkommit för unionen.

3.   Innan den genomförandeakt som avses i punkt 1 antas ska kommissionens iakttagelser och den berörda medlemsstatens synpunkter på dessa iakttagelser meddelas skriftligen mellan de båda parterna, varefter de ska söka nå en överenskommelse om vilka åtgärder som ska vidtas. Den berörda medlemsstaten ska ges möjlighet att visa att den bristande efterlevnadens faktiska omfattning är mindre än enligt kommissionens bedömning.

Om ingen överenskommelse nås, får den berörda medlemsstaten begära att ett förfarande ska inledas i syfte att förlika parternas ståndpunkter inom en period på fyra månader. Förfarandet ska genomföras av ett förlikningsorgan. En rapport om resultaten av detta förfarande ska överlämnas till kommissionen. Kommissionen ska beakta rekommendationerna i rapporten innan den fattar beslut om finansieringsavslag och ska motivera sitt beslut om den beslutar att inte följa dessa rekommendationer.

4.   Ett finansieringsavslag ska inte avse följande:

5.   Punkt 4 ska inte tillämpas vid

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om kriterierna och metoderna för tillämpning av finansiella korrigeringar.

7.   Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa regler om de åtgärder som är nödvändiga för att anta och genomföra de genomförandeakter som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet regler om informationsutbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna och de tidsfrister som ska iakttas, och det förlikningsförfarande som föreskrivs i punkt 3 i denna artikel, inklusive inrättandet av förlikningsorganet, dess uppgifter, sammansättning och arbetsformer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Belopp som medlemsstaterna driver in till följd av oriktigheter och andra fall där stödmottagare brister i efterlevnaden av villkoren för de interventioner som avses i de strategiska GJP-planerna och den ränta som de ger upphov till ska betalas till det utbetalande organet och bokföras av det utbetalande organet som inkomster avsatta för EGFJ den månad då de faktiskt tas emot.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna ge det utbetalande organet i uppdrag att, i egenskap av det organ som ansvarar för skuldindrivningen, dra av en stödmottagares eventuella utestående skulder från framtida utbetalningar till den stödmottagaren.

3.   Vid återbetalning till unionens budget enligt punkt 1 får den berörda medlemsstaten behålla 20 % av de inkasserade beloppen som schablonersättning för kostnader för indrivning, utom i de fall där det rör sig om bristande efterlevnad som kan tillskrivas den berörda medlemsstatens administrativa myndigheter eller andra av medlemsstatens offentliga organ.

1.   Om oriktigheter och andra fall där stödmottagare och, i fråga om finansieringsinstrument, även särskilda fonder som ingår i holdingfonder eller slutmottagare, brister i efterlevnaden av villkoren för de interventioner för landsbygdsutveckling som anges i de strategiska GJP-planerna upptäcks, ska medlemsstaterna göra finansiella justeringar genom att delvis eller, när så är motiverat, helt ställa in den berörda unionsfinansieringen. Medlemsstaterna ska beakta den upptäckta bristande efterlevnadens art och allvar samt storleken på de ekonomiska förluster som Ejflu åsamkats.

De belopp för unionsfinansiering från Ejflu som ställts in och de belopp som indrivits samt räntorna på dessa belopp ska återföras till andra landsbygdsutvecklingsinsatser i de strategiska GJP-planerna. Medlemsstaterna får endast återanvända de unionsmedel som ställts in eller drivits in i sin helhet för en landsbygdsutvecklingsinsats som ingår i deras strategiska GJP-planer och får inte återföra dem till landsbygdsutvecklingsinsatser som har varit föremål för finansiell justering.

Medlemsstaterna ska dra av alla belopp som felaktigt betalats ut till följd av en ännu inte åtgärdad oriktighet som en stödmottagare gjort sig skyldig till, i enlighet med denna artikel, från eventuella framtida utbetalningar som det utbetalande organet ska göra till stödmottagaren.

2.   Genom undantag från punkt 1 andra stycket när det gäller interventioner för landsbygdsutveckling som får stöd från finansieringsinstrument enligt artikel 58 i förordning (EU) 2021/1060 får ett bidrag som ställts in till följd av en enskild bristande efterlevnad återanvändas inom samma finansieringsinstrument enligt följande:

1.   Medlemsstaterna ska, inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, samtidigt som de tillämpliga styrningssystemen respekteras, anta alla de lagar och andra författningar samt vidta de andra åtgärder som behövs för att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen, inklusive ändamålsenlig tillämpning av de kriterier för stödberättigande för utgifter som fastställs i artikel 37. Dessa akter och åtgärder ska främst handla om att

2.   Medlemsstaterna ska inrätta effektiva förvaltnings- och kontrollsystem för att säkerställa att unionslagstiftningen om unionens interventioner efterlevs.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att deras förvaltnings- och kontrollsystem fungerar korrekt och att de utgifter som redovisats till kommissionen är lagliga och korrekta.

I syfte att bistå medlemsstaterna i detta avseende ska kommissionen ge medlemsstaterna tillgång till ett datautvinningsverktyg för att bedöma de risker som projekt, stödmottagare, uppdragstagare och kontrakt utgör samtidigt som en minimal administrativ börda och ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen säkerställs. Detta datautvinningsverktyg får också användas för att undvika kringgående av regler enligt artikel 62. Senast 2025 ska kommissionen lägga fram en rapport som bedömer användningen av det gemensamma datautvinningsverktyget och dess interoperabilitet med sikte på allmän användning av det i medlemsstaterna.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att rapporteringssystemet och uppgifterna om indikatorerna är tillförlitliga och av god kvalitet.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att mottagare av stöd från EGFJ och Ejflu förser dem med den information som behövs för att kunna identifiera dem, inbegripet i tillämpliga fall för att kunna identifiera den koncern som de ingår i enligt definitionen i artikel 2.11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (30).

5.   Medlemsstaterna ska vidta lämpliga försiktighetsåtgärder som säkerställer att de tillämpade sanktioner som avses i punkt 1 d är proportionella och avpassas med hänsyn till den upptäckta bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning.

De bestämmelser som medlemsstaterna fastställer ska i synnerhet säkerställa att inga sanktioner tillämpas om

Om den bristande efterlevnaden av villkoren för beviljande av stöd beror på force majeure eller exceptionella omständigheter i enlighet med artikel 3 ska stödmottagaren behålla rätten att få stöd.

6.   Medlemsstaterna får i sina förvaltnings- och kontrollsystem göra det möjligt att korrigera stödansökningar och betalningsanspråk efter det att de har lämnats in utan att det påverkar rätten att få stöd, förutsatt att de uppgifter eller utelämnanden som ska korrigeras lämnades eller gjordes i god tro enligt den behöriga myndighetens konstaterande, och korrigeringen görs antingen innan sökanden underrättas om att denne har blivit utvald för en kontroll på plats eller innan den behöriga myndigheten har fattat beslut om ansökan.

7.   Medlemsstaterna ska införa bestämmelser för att säkerställa effektiv prövning av klagomål rörande EGFJ och Ejflu, och de ska på begäran av kommissionen pröva klagomål som lämnats in till kommissionen och som omfattas av deras strategiska GJP-planer. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om resultaten av sådan prövning. Kommissionen ska säkerställa att de klagomål som lämnas in direkt till den följs upp på lämpligt sätt. Om kommissionen vidarebefordrar ett klagomål till en medlemsstat, och medlemsstaten inte följer upp det inom den tidsfrist som kommissionen har fastställt, ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaten fullgör sina skyldigheter enligt denna punkt.

8.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtagits enligt punkterna 1 och 2.

Alla villkor som medlemsstaterna föreskriver för att komplettera de villkor som fastställs i unionens regler för att få stöd från EGFJ eller Ejflu ska kunna verifieras.

9.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av denna artikel avseende

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   De förvaltnings- och kontrollsystem som medlemsstaterna inrättar i enlighet med artikel 59.2 ska inbegripa systematiska kontroller som bland annat inriktas på de områden där risken för fel är störst.

Medlemsstaterna ska säkerställa att den kontrollnivå som krävs för en effektiv hantering av riskerna för unionens ekonomiska intressen införs. Den berörda myndigheten ska göra stickprov från hela underlaget av sökande som, i förekommande fall, utgörs av ett slumpmässigt urval och ett riskbaserat urval.

2.   Kontroller av insatser som får stöd från de finansieringsinstrument som avses i artikel 58 i förordning (EU) 2021/1060 ska utföras endast hos holdingfonden och särskilda fonder och, när det gäller garantifonder, hos de organ som tillhandahåller de underliggande nya lånen.

Kontroller ska inte utföras hos EIB eller andra internationella finansinstitut där en medlemsstat är aktieägare.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 som är nödvändiga för att säkerställa att kontrollerna utförs korrekt och effektivt samt att villkoren för stödberättigande verifieras på ett effektivt, konsekvent och icke-diskriminerande sätt som skyddar unionens ekonomiska intressen, med avseende på att, om en korrekt förvaltning av systemet så kräver, komplettera denna förordning med regler om ytterligare krav när det gäller tullförfaranden, och särskilt de som fastställs i förordning (EU) nr 952/2013.

4.   Vad gäller de åtgärder som avses i jordbrukslagstiftning ska kommissionen anta genomförandeakter för att fastställa de regler som krävs för en enhetlig tillämpning av denna artikel, och särskilt

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Medlemsstaterna ska, när det föreskrivs enligt jordbrukslagstiftning, begära att det ställs en säkerhet som säkerställer att en summa ska betalas till eller förverkas hos en behörig myndighet om en särskild skyldighet inom ramen för den lagstiftningen inte fullgörs.

2.   Utom i händelse av force majeure ska säkerheten vara helt eller delvis förverkad om en särskild skyldighet inte fullgörs eller endast till viss del fullgörs.

3.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler som säkerställer en rättvis och icke-diskriminerande behandling samt iakttagande av proportionalitetsprincipen när en säkerhet ställs och som

4.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa regler om

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

1.   Varje medlemsstat ska inrätta och använda sig av ett integrerat administrations- och kontrollsystem (det integrerade systemet).

2.   Det integrerade systemet ska tillämpas på de areal- och djurbaserade interventioner som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i förordning (EU) 2021/2115 och de åtgärder som avses i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 och i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013.

3.   Det integrerade systemet ska i nödvändig omfattning även användas för förvaltning och kontroll av grundvillkor och interventioner inom vinsektorn som fastställs i avdelning III i förordning (EU) 2021/2115

4.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.   Det integrerade systemet ska bestå av

2.   Det integrerade systemet ska tillhandahålla information som är relevant för rapporteringen om de indikatorer som avses i artikel 7 i förordning (EU) 2021/2115.

3.   Det integrerade systemet ska bygga på elektroniska databaser och geografiska informationssystem och ska möjliggöra utbyte och integrering av data mellan de elektroniska databaserna och det geografiska informationssystemet. När så är relevant ska geografiska informationssystem möjliggöra detta utbyte och denna integrering av data om jordbruksskiften i avgränsade skyddade zoner och utsedda områden som har fastställts i enlighet med den unionslagstiftning som förtecknas i bilaga XIII till förordning (EU) 2021/2115 såsom Natura 2000-områden eller nitratkänsliga områden i den mening som avses i artikel 2 k i rådets direktiv 91/676/EEG (32), samt landskapselement inom ramen för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som definieras i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 eller omfattas av de interventioner som förtecknas i avdelning III kapitlen II och IV i den förordningen.

4.   Utan att det påverkar medlemsstaternas ansvar för genomförandet och tillämpningen av det integrerade systemet, får kommissionen anlita specialiserade organ eller personer för att underlätta upprättandet, övervakningen och användningen av det integrerade systemet, särskilt för att kunna ge teknisk rådgivning till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna.

5.   Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för korrekt upprättande och användning av det integrerade systemet och ska, om en annan medlemsstat begär det, ge varandra sådant ömsesidigt bistånd som krävs för tillämpningen av detta kapitel.

1.   Medlemsstaterna ska registrera och lagra alla data och all dokumentation om den årliga output som rapporteras i samband med det årliga prestationsavslut som avses i artikel 54 och de rapporterade framstegen mot de mål som anges i den strategiska GJP-planen och som övervakas i enlighet med artikel 128 i förordning (EU) 2021/2115

De data och den dokumentation som avses i första stycket och som rör innevarande kalenderår eller regleringsår och föregående tio kalenderår eller regleringsår ska vara åtkomliga för läsning via medlemsstatens behöriga myndigheters digitala databaser.

Data som används för arealövervakningssystemet får lagras som rådata på en server utanför de behöriga myndigheterna. Dessa data ska bevaras på en server i minst tre år.

Genom undantag från andra stycket ska medlemsstater som anslöt sig till unionen efter år 2013 endast åläggas att säkerställa att data från och med året för deras anslutning är åtkomliga för läsning.

Genom undantag från andra stycket ska medlemsstaterna endast åläggas att säkerställa att data och dokumentation som avser det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c är åtkomliga för läsning från och med dagen för genomförandet av arealövervakningssystemet.

2.   Medlemsstaterna får tillämpa kraven i punkt 1 på regional nivå på villkor att dessa krav och de administrativa förfarandena för registrering och åtkomst till data utformas på ett enhetligt sätt inom medlemsstatens hela territorium och gör det möjligt att aggregera data på nationell nivå.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att dataset som samlas in genom det integrerade systemet och som är relevanta vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (33) eller för övervakningen av unionens politik delas kostnadsfritt mellan offentliga myndigheter och offentliggörs på nationell nivå. Medlemsstaterna ska också ge unionens institutioner och organ tillgång till dessa dataset.

4.   Medlemsstaterna ska säkerställa att dataset som samlas in genom det integrerade systemet och som är relevanta för framställning av europeisk statistik i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (34) delas kostnadsfritt med kommissionen (Eurostat), de nationella statistikbyråerna och, vid behov, med andra nationella myndigheter med ansvar för att framställa europeisk statistik.

5.   Medlemsstaterna ska begränsa allmänhetens åtkomst till de dataset som avses i punkterna 3 och 4 om sådan åtkomst skulle få negativa följder för konfidentialiteten när det gäller personuppgifter, i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

6.   Medlemsstaterna ska inrätta sina system på ett sådant sätt att det säkerställs att stödmottagarna har tillgång till alla relevanta data som rör dem med avseende på den mark de använder eller avser att använda så att de kan lämna in korrekta ansökningar.

1.   Identifieringssystemet för jordbruksskiften ska vara ett geografiskt informationssystem som inrättas och regelbundet uppdateras av medlemsstaterna på grundval av flygbilder eller rumsliga ortobilder, med en enhetlig standard som garanterar en noggrannhetsnivå som åtminstone är likvärdig med kartor i skala 1:5 000.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att identifieringssystemet för jordbruksskiften

3.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på identifieringssystemet för jordbruksskiften i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten anta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

1.   När det gäller det stöd för arealbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och som genomförs inom ramen för deras strategiska GJP-planer ska medlemsstaterna begära att en ansökan görs genom det geospatiala ansökningsformulär som den behöriga myndigheten tillhandahåller.

2.   När det gäller det stöd för djurbaserade interventioner som avses i artikel 65.2 och som genomförs inom ramen för deras strategiska GJP-planer ska medlemsstaterna begära att det görs en ansökan.

3.   Medlemsstaterna ska i förväg föra in information från de system som avses i artiklarna 66.1 g, 68, 70, 71 och 73 eller från någon annan relevant offentlig databas i de ansökningar som avses i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

4.   Medlemsstaterna får inrätta ett automatiskt anspråkssystem och besluta vilka av de ansökningar som avses i punkterna 1 och 2 som det ska täcka.

5.   Om en medlemsstat beslutar att använda ett automatiskt anspråkssystem ska den inrätta ett system som gör det möjligt för förvaltningen att göra utbetalningarna till stödmottagarna utifrån befintlig information i de offentliga elektroniska databaserna. Om det har skett en förändring ska den befintliga informationen vid behov kompletteras med ytterligare information för att beakta den förändringen. Den befintliga informationen och den ytterligare information som är tillgänglig via det automatiska anspråkssystemet ska bekräftas av stödmottagaren.

6.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på det geospatiala ansökningssystemet i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten anta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

1.   Medlemsstaterna ska inrätta och driva ett arealövervakningssystem som ska vara i drift från och med den 1 januari 2023. Om det inte är möjligt att införa systemet fullt ut från och med det datumet på grund av tekniska begränsningar kan medlemsstaterna välja att inrätta och ta systemet i drift gradvis och endast tillhandahålla information om ett begränsat antal interventioner. Senast den 1 januari 2024 ska dock ett arealövervakningssystem ha tagits helt i drift i alla medlemsstater.

2.   Medlemsstaterna ska varje år bedöma kvaliteten på arealövervakningssystemet i enlighet med den metod som inrättats på unionsnivå.

Om bedömningen visar att det finns brister i systemet ska medlemsstaten vidta lämpliga avhjälpande åtgärder eller i annat fall uppmanas av kommissionen att utarbeta en handlingsplan i enlighet med artikel 42.

En bedömningsrapport och, i förekommande fall, de avhjälpande åtgärderna och en tidsplan för deras genomförande ska lämnas in till kommissionen senast den 15 februari efter det berörda kalenderåret.

1.   I detta kapitel anges särskilda regler för granskningen av affärshandlingarna från enheter som tar emot eller gör utbetalningar som direkt eller indirekt avser systemet för finansiering genom EGFJ eller dessa enheters representanter (företag) för att fastställa att de transaktioner som ingår i systemet för finansiering genom EGFJ faktiskt har genomförts, och genomförts korrekt.

2.   Detta kapitel ska inte tillämpas på interventioner som omfattas av det integrerade system som avses i kapitel II i denna avdelning och i avdelning III kapitel III i förordning (EU) 2021/2115

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med en förteckning över interventioner som, på grund av deras utformning och kontrollkrav, inte är lämpliga för ytterligare efterhandskontroller genom granskning av affärshandlingar och därför inte ska omfattas av sådan granskning enligt detta kapitel.

3.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

1.   Medlemsstaterna ska genomföra en systematisk granskning av företagens affärshandlingar, varvid hänsyn ska tas till den typ av transaktioner som ska granskas. Medlemsstaterna ska säkerställa att de genom urvalet av de företag som ska granskas ger bästa möjliga garanti för att åtgärderna för att förebygga och upptäcka oriktigheter blir så ändamålsenliga som möjligt. Urvalet ska bland annat ta hänsyn till företagens finansiella betydelse inom detta system och andra riskfaktorer.

2.   I lämpliga fall ska den granskning som föreskrivs i punkt 1 i denna artikel utvidgas till att omfatta fysiska och juridiska personer till vilka företagen har anknytning och till andra fysiska eller juridiska personer som kan vara av betydelse för strävan att uppnå de mål som anges i artikel 78.

3.   Det eller de organ som ansvarar för tillämpningen av detta kapitel ska organiseras för att vara oberoende av de myndigheter eller avdelningar inom myndigheter som ansvarar för de utbetalningar och kontroller som görs före utbetalningarna.

4.   Företag för vilka summan av mottagna eller utbetalade belopp uppgick till mindre än 40 000 EUR ska endast granskas i enlighet med detta kapitel om det finns särskilda skäl, som då ska anges av medlemsstaterna i deras årliga kontrollplan som avses i artikel 80.1.

5.   Den granskning som genomförs enligt detta kapitel ska inte inverka på de kontroller som genomförs enligt artiklarna 49 och 50.

1.   Exaktheten hos granskade primärdata ska verifieras genom det antal korskontroller som är lämpligt med hänsyn till den föreliggande risken och som vid behov även ska omfatta tredje parters affärshandlingar, inbegripet

2.   Om företag i enlighet med unionsrätt eller nationell rätt är skyldiga att hålla en särskild lagerbokföring ska granskningen av denna, i förekommande fall, innefatta en jämförelse med affärshandlingarna och, i förekommande fall, med de faktiska kvantiteterna i lager.

3.   Vid urval av de transaktioner som ska granskas ska omfattningen av den föreliggande risken till fullo beaktas.

4.   De personer som ansvarar för företaget, eller en tredje part, ska säkerställa att alla affärshandlingar och all ytterligare information överlämnas till de tjänstemän som ansvarar för granskningen eller till de personer som har befogenhet att genomföra en sådan på deras vägnar. Elektroniskt lagrade data ska överlämnas på lämpligt datamedium.

5.   De tjänstemän som ansvarar för granskningen eller de personer som är bemyndigade att utföra den på deras vägnar får begära in utdrag eller kopior av de handlingar som avses i punkt 1.

1.   Medlemsstaterna ska upprätta kontrollplaner för den granskning som ska genomföras enligt artikel 77 under den påföljande granskningsperioden.

2.   Varje år ska medlemsstaterna före den 15 april till kommissionen översända

3.   De kontrollplaner och ändringar av dessa som medlemsstaterna upprättat och skickat till kommissionen ska genomföras av medlemsstaterna, om inte kommissionen inom åtta veckor har meddelat medlemsstaterna sina synpunkter.

1.   I enlighet med relevant nationell rätt ska kommissionens tjänstemän ha tillgång till samtliga handlingar som utarbetats, antingen inför eller som resultat av den granskning som organiserats enligt detta kapitel och till de data som samlats in, inbegripet data som lagras i databehandlingssystem. Dessa data ska på begäran lämnas på ett lämpligt datamedium.

2.   Den granskning som avses i artikel 77 ska genomföras av medlemsstaternas tjänstemän. Tjänstemän från kommissionen får delta i denna granskning, men de får inte utöva de granskningsbefogenheter som beviljats medlemsstaternas tjänstemän. De ska dock ha tillträde till samma lokaler och samma handlingar som medlemsstaternas tjänstemän.

3.   Om nationella straffprocessrättsliga bestämmelser föreskriver att vissa åtgärder endast får vidtas av tjänstemän som är särskilt utsedda enligt nationell rätt, får varken kommissionens tjänstemän eller tjänstemännen från den begärande medlemsstaten delta i dessa åtgärder, dock utan att detta påverkar bestämmelserna i förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96, (EU, Euratom) nr 883/2013 och (EU) 2017/1939. Särskilt gäller att de inte under några omständigheter får delta i husrannsakan hos eller formella förhör med personer inom ramen för den berörda medlemsstatens straffrätt. De ska emellertid ha tillgång till den information som erhålls på detta sätt.

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system för att kontrollera att följande kategorier av stödmottagare fullgör de skyldigheter som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115:

2.   De medlemsstater som tillämpar artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 får inrätta ett förenklat kontrollsystem för

En medlemsstat som inte tillämpar artikel 28 i förordning (EU) 2021/2115 får inrätta ett förenklat kontrollsystem för jordbrukare vars jordbruksföretag inte överstiger fem hektar jordbruksareal som redovisats i enlighet med artikel 69.1 i den här förordningen.

3.   Medlemsstaterna får använda sina befintliga kontrollsystem och sin administration för att säkerställa att reglerna om grundvillkor följs.

Dessa system ska vara förenliga med de kontrollsystem som avses i punkterna 1 och 2.

4.   Medlemsstaterna ska årligen göra en översyn av de kontrollsystem som avses i punkterna 1 och 2 mot bakgrund av de resultat som uppnåtts.

5.   I detta kapitel gäller följande definitioner:

6.   I syfte att fullgöra de kontrollskyldigheter som fastställs i punkterna 1–4

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system med administrativa sanktioner som tillämpas på stödmottagare i enlighet med artikel 83.1 i denna förordning om de, vid någon tidpunkt under det berörda kalenderåret, inte följer de skyldigheter som fastställs i avdelning III kapitel I avsnitt 2 i förordning (EU) 2021/2115

De administrativa sanktioner som avses i första stycket ska tillämpas endast om den bristande efterlevnaden beror på en åtgärd eller en försummelse som är direkt hänförlig till den berörda stödmottagaren, och om ett eller båda följande villkor är uppfyllda:

När det gäller skogsarealer ska dock de administrativa sanktioner som avses i första stycket inte tillämpas om inget stödanspråk gjorts för den berörda arealen i enlighet med artiklarna 70 och 71 i förordning (EU) 2021/2115

2.   I sina system för administrativa sanktioner som avses i punkt 1

Vid tillämpningen av första stycket a avses med överlåta varje typ av transaktion genom vilken jordbruksmarken eller jordbruksföretaget, eller delar därav, upphör att stå till den överlåtande partens förfogande.

3.   Tillämpningen av en administrativ sanktion ska inte påverka lagligheten och korrektheten för den utgift som den tillämpas på.

1.   De administrativa sanktioner som avses i artikel 84 ska tillämpas genom en minskning eller uteslutning av det totala beloppet för de utbetalningar som förtecknas i artikel 83.1 och som har beviljats eller skulle ha beviljats den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar som stödmottagaren har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då konstaterandet av bristande efterlevnad gjordes. Minskningarna eller uteslutningarna ska beräknas på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. Om det inte är möjligt att fastställa vilket kalenderår den bristande efterlevnaden inträffade, ska minskningarna eller uteslutningarna beräknas på grundval av de utbetalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes.

För beräkningen av dessa minskningar och uteslutningar ska hänsyn tas till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och till huruvida den varit avsiktlig. De administrativa sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De administrativa sanktionerna ska baseras på de kontroller som utförs i enlighet med artikel 83.6.

2.   Som en allmän regel ska minskningen vara 3 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1.

3.   Om den bristande efterlevnaden inte har några, eller endast obetydliga, konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga, ska inga administrativa sanktioner tillämpas.

Medlemsstaterna ska inrätta en upplysningsmekanism för att säkerställa att stödmottagarna underrättas om konstaterade fall av bristande efterlevnad och eventuella avhjälpande åtgärder som ska vidtas. Den mekanismen ska också omfatta den särskilda jordbruksrådgivningen enligt artikel 15 i förordning (EU) 2021/2115, där det kan vara obligatoriskt för de berörda stödmottagarna att delta.

4.   Om en medlemsstat använder det arealövervakningssystem som avses i artikel 66.1 c för att upptäcka fall av bristande efterlevnad får den besluta att tillämpa en lägre procentsats för minskning än de som anges i punkt 2 i den här artikeln.

5.   Om den bristande efterlevnaden har allvarliga konsekvenser för uppnåendet av målet för normen eller kravet i fråga eller utgör en direkt risk för folkhälsan eller för djurens hälsa, ska en högre minskning än den som tillämpas i enlighet med punkt 2 tillämpas.

6.   Om samma bristande efterlevnad kvarstår eller upprepas en gång inom tre på varandra följande kalenderår ska procentsatsen för minskning, som en allmän regel, vara 10 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1. Ytterligare upprepningar av samma bristande efterlevnad utan att stödmottagaren har berättigade skäl ska betraktas som fall av avsiktlig bristande efterlevnad.

Vid avsiktlig bristande efterlevnad ska procentsatsen för minskning vara minst 15 % av det totala beloppet för de utbetalningar som avses i punkt 1.

7.   För att säkerställa lika förutsättningar mellan medlemsstaterna och en ändamålsenlig, proportionell och avskräckande effekt av de administrativa sanktionerna enligt detta kapitel, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med närmare regler om tillämpningen och beräkningen av dessa sanktioner.

1.   Medlemsstaterna ska inrätta ett system med administrativa sanktioner som tillämpas på stödmottagare enligt artikel 14 i förordning (EU) 2021/2115 om de inte följer de regler om sociala grundvillkor som förtecknas i bilaga IV till den förordningen.

I detta syfte ska medlemsstaterna använda sina tillämpliga kontroll- och tillsynssystem på området social- och arbetslagstiftning och tillämpliga arbetsnormer för att säkerställa att de stödmottagare som avses i artikel 14 i förordning (EU) 2021/2115, i kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 eller i kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 fullgör de skyldigheter som anges i bilaga IV till förordning (EU) 2021/2115

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan, å ena sidan, de myndigheter eller organ som ansvarar för tillsyn av social- och arbetslagstiftningen och tillämpliga arbetsnormer och, å andra sidan, de utbetalande organen, vars uppgift är att genomföra utbetalningar och tillämpa sanktioner inom ramen för mekanismen för sociala grundvillkor.

1.   Inom ramen för det system som avses i artikel 87.1 första stycket ska det utbetalande organet underrättas minst en gång om året om fall av bristande efterlevnad om verkställbara beslut i det avseendet har fattats av de myndigheter eller organ som avses i artikel 87.2. Denna underrättelse ska innehålla en bedömning och klassificering av den berörda bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och av huruvida den varit avsiktlig. Medlemsstaterna får använda tillämpliga nationella klassificeringssystem för arbetsrelaterade sanktioner för att göra en sådan bedömning. Underrättelsen till det utbetalande organet ska respektera den interna organisationen, uppgifterna och förfarandena hos de myndigheter och organ som avses i artikel 87.2.

Det utbetalande organet ska endast underrättas då den bristande efterlevnaden beror på ett agerande eller en försummelse som direkt kan hänföras till den berörda stödmottagaren och om ett eller båda av följande villkor är uppfyllda:

2.   I sina system för administrativa sanktioner som avses i artikel 87.1

3.   Tillämpningen av en administrativ sanktion ska inte påverka lagligheten och korrektheten för den utgift som den tillämpas på.

1.   De administrativa sanktionerna ska tillämpas genom en minskning eller uteslutning av det totala beloppet för de utbetalningar som förtecknas i artikel 83.1 och som har beviljats eller skulle ha beviljats den berörda stödmottagaren avseende stödansökningar som stödmottagaren har lämnat in eller kommer att lämna in under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes. Minskningarna eller uteslutningarna ska beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då den bristande efterlevnaden inträffade. Om det inte är möjligt att fastställa vilket kalenderår den bristande efterlevnaden inträffade, ska minskningarna eller uteslutningarna beräknas på grundval av de betalningar som har beviljats eller skulle ha beviljats under det kalenderår då konstaterandet av den bristande efterlevnaden gjordes.

För beräkningen av dessa minskningar och uteslutningar ska hänsyn tas till den konstaterade bristande efterlevnadens allvar, omfattning, varaktighet eller upprepning och till huruvida den varit avsiktlig, i linje med bedömningen från de myndigheter eller organ som avses i artikel 87.2. De administrativa sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

De relevanta bestämmelserna i artikel 85.2, 85.5 och 85.6 ska i tillämpliga delar gälla tillämpningen och beräkningen av de administrativa sanktionerna.

2.   För att säkerställa lika villkor för medlemsstaterna och en ändamålsenlig, proportionell och avskräckande effekt av de administrativa sanktionerna enligt detta kapitel, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med närmare bestämmelser om tillämpningen och beräkningen av sådana sanktioner.

1.   Utöver sina kommunikationsskyldigheter enligt förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna till kommissionen skicka följande information, deklarationer och handlingar:

2.   Medlemsstaterna ska regelbundet informera kommissionen om tillämpningen av det integrerade system som avses i avdelning IV kapitel II. Kommissionen ska organisera utbyte av synpunkter om detta med medlemsstaterna.

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa konfidentialitet för den information som överlämnas eller erhålls inom ramen för inspektion och avslutande av räkenskaper som genomförs enligt denna förordning.

Reglerna i artikel 8 i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 ska tillämpas på denna information.

2.   Utan att det påverkar nationella bestämmelser som rör rättsliga åtgärder, ska information som samlas in under den granskning som föreskrivs i avdelning IV kapitel III skyddas genom tystnadsplikt. Den ska endast delges personer som med anledning av sina uppdrag inom medlemsstaterna eller unionens institutioner behöver denna information för att kunna fullgöra dessa uppdrag.

1.   De belopp som anges i kommissionens genomförandebeslut om godkännande av strategiska GJP-planer, beloppen i kommissionens åtaganden och utbetalningar samt beloppen avseende styrkta eller attesterade utgifter och beloppen i medlemsstaternas utgiftsdeklarationer ska uttryckas och utbetalas i euro.

2.   De priser och belopp som fastställs i jordbrukslagstiftning ska uttryckas i euro.

Dessa priser och belopp ska beviljas eller samlas in i euro i de medlemsstater som har infört euron, och i nationell valuta i de medlemsstater som inte har gjort det.

1.   De priser och belopp som avses i artikel 93.2 ska med hjälp av en växelkurs omvandlas till de nationella valutorna i de medlemsstater som inte har infört euron.

2.   Den avgörande faktorn för växelkursen ska vara

3.   När ett direktstöd enligt förordning (EU) 2021/2115 betalas ut till en stödmottagare i någon annan valuta än euro, ska medlemsstaterna räkna om stödbeloppet i euro till nationell valuta på grundval av den senaste växelkurs som fastställts av Europeiska centralbanken (ECB) före den 1 oktober det år som stödet avser.

Genom undantag från första stycket får medlemsstater i vederbörligen motiverade fall besluta att göra en omräkning på grundval av genomsnittet av de växelkurser som fastställts av ECB under månaden före den 1 oktober det år som stödet avser. Medlemsstater som väljer detta alternativ ska fastställa och offentliggöra den genomsnittliga kursen före den 1 december det året.

4.   När det gäller EGFJ ska medlemsstater som inte har infört euron tillämpa samma växelkurs i sina utgiftsdeklarationer som den de använde för att göra utbetalningar till stödmottagarna eller för att ta emot inkomster, i enlighet med detta kapitel.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om de avgörande faktorerna och den växelkurs som ska användas. Den särskilda avgörande faktorn ska fastställas i enlighet med följande kriterier:

6.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med regler om tillämplig växelkurs när utgiftsdeklarationerna upprättas och när offentliga lagringsinsatser bokförs i det utbetalande organets räkenskaper.

1.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att skydda tillämpningen av unionsrätten om exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta riskerar att äventyra den. Sådana genomförandeakter får endast avvika från befintliga regler under en tidsperiod som är absolut nödvändig. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 103.3.

Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna ska genast underrättas om åtgärderna enligt första stycket.

2.   Om exceptionella monetära förfaringssätt avseende en nationell valuta sannolikt äventyrar tillämpningen av unionsrätten, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 102 med avseende på att komplettera denna förordning med undantag från detta kapitel i följande fall:

1.   Om en medlemsstat som inte har infört euron beslutar sig för att betala den utgift som uppstår till följd av jordbrukslagstiftning i euro i stället för i den nationella valutan, ska den medlemsstaten vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att användningen av euro inte ger en systematisk fördel jämfört med användning av den nationella valutan.

2.   Medlemsstaten ska underrätta kommissionen om de planerade åtgärder som avses i punkt 1 innan de träder i kraft. Åtgärderna får inte börja gälla förrän kommissionen underrättat medlemsstaten om sitt samtycke.

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att det varje år i efterhand offentliggörs information om mottagare av stöd från EGFJ och Ejflu vid tillämpning av artikel 49.3 och 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 och i enlighet med punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln, inklusive, i tillämpliga fall, information om koncerner i vilka stödmottagarna ingår i enlighet med artikel 59.4 i den här förordningen som tillhandahålls till dem av dessa stödmottagare i enlighet med artikel 59.4 i den här förordningen.

2.   Artikel 49.3 a, b, d–j, och l samt artikel 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 ska när så är relevant gälla i fråga om mottagare av stöd från Ejflu och EGFJ. Tillämpningen av artikel 49.3 e i den förordningen ska begränsas till insatsens ändamål. Artikel 49.3 k i den förordningen ska tillämpas på Ejflu.

3.   I denna artikel gäller följande definitioner:

4.   Varje medlemsstat ska göra den information som avses i artikel 49.3 och 49.4 i förordning (EU) 2021/1060 tillgänglig på en enda webbplats. Sådan information ska hållas tillgänglig under två år från den dag då den först offentliggörs.

Medlemsstaterna ska inte offentliggöra den information som avses i artikel 49.3 a och b i förordning (EU) 2021/1060 om det stödbelopp som en stödmottagare mottagit under ett år är lika med eller mindre än 1 250 EUR.

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 98, 99 och 100 ska medlemsstaterna och kommissionen samla in personuppgifter i syfte att fullgöra sina respektive skyldigheter avseende förvaltning, kontroll, revision, övervakning och utvärdering enligt denna förordning, särskilt de skyldigheter som anges i avdelning II kapitel II, avdelning III kapitlen III och IV, avdelning IV och avdelning V kapitel III, samt för statistiska ändamål, och ska inte behandla dessa uppgifter på ett sätt som är oförenligt med detta syfte.

2.   Vid behandling av personuppgifter i övervaknings- och utvärderingssyfte enligt förordning (EU) 2021/2115 samt för statistiska ändamål ska uppgifterna avidentifieras.

3.   Personuppgifter ska behandlas i enlighet med förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725. Sådana uppgifter får i synnerhet inte lagras i en form som möjliggör identifiering av registrerade under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de insamlades eller för vilka de genomgår ytterligare behandling, med beaktande av de minimiperioder för bevarande som fastställs i tillämplig unionsrätt och nationell rätt.

4.   Medlemsstaterna ska underrätta de registrerade om att deras personuppgifter kan behandlas av nationella organ och unionsorgan i enlighet med punkt 1 och att de i detta hänseende åtnjuter de dataskyddsrättigheter som anges i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ges till kommissionen för en period på sju år från och med den 7 december 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 11.1, 17.5, 23.2, 38.2, 40.3, 41.3, 44.4, 44.5, 47.1, 52.1, 54.4, 55.6, 60.3, 64.3, 74, 76.2, 85.7, 89.2, 94.5, 94.6, 95.2 och 105 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté, kallad kommittén för jordbruksfonderna. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Vid tillämpning av artiklarna 11, 12, 17, 18, 23, 26, 32, 39–44, 47, 51–55, 58, 59, 60, 64, 75, 82, 92, 95 och 100, när det gäller interventioner i form av direktstöd, interventioner i vissa sektorer, interventioner för landsbygdsutveckling och den samlade marknadsordningen ska kommissionen biträdas av kommittén för jordbruksfonderna, kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken som inrättats genom förordning (EU) 2021/2115 respektive kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket som inrättats genom förordning (EU) nr 1308/2013.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

1.   Förordning (EU) nr 1306/2013 upphör att gälla.

Dock gäller följande:

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen, förordning (EU) 2021/2115 och förordning (EU) nr 1308/2013 och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.