1.   Programmet ska bestå av följande komponenter:

2.   Programmet ska innefatta ytterligare åtgärder för att säkerställa effektiv och autonom tillgång till rymden för programmet, främja en innovativ och konkurrenskraftig europeisk rymdsektor uppströms och nedströms, stärka unionens rymdekosystem samt stärka unionen som global aktör.

1.   Programmets allmänna mål är att:

2.   Programmets specifika mål är:

1.   Programmet ska stödja upphandling och aggregering av uppskjutningstjänster för programmets behov samt aggregering för medlemsstaterna och internationella organisationer på deras begäran.

2.   Programmet får – i samverkan med andra unionsprogram och unionsfinansieringssystem och utan att det påverkar ESA:s verksamhet när det gäller tillgång till rymden – stödja

1.   Programmet ska främja kapacitetsuppbyggnad i hela unionen genom att stödja

2.   Vid genomförandet av sådan verksamhet som avses i punkt 1 ska behovet av att utveckla kapacitet i medlemsstater med en framväxande rymdindustri stödjas, så att alla medlemsstaterna får samma möjligheter att delta i programmet.

1.   Galileo, Egnos och Copernicus och delkomponenterna SWE och NEO, men med undantag för delkomponenten SST, ska vara öppna för deltagande för de medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med villkoren i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Copernicus och delkomponenterna SWE och NEO, men med undantag för delkomponenten SST, ska vara öppna för deltagande för följande tredjeländer:

2.   I enlighet med villkoren i ett särskilt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget som täcker ett tredjelands eller en internationell organisations deltagande i ett unionsprogram

Det särskilda avtal som avses i första stycket i denna punkt ska

De bidrag som avses i andra stycket b i denna punkt ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,

3.   Programmets komponenter eller delkomponenter, med undantag för delkomponenten SST, ska endast vara öppna för deltagande för tredjeländer och internationella organisationer enligt denna artikel, förutsatt att unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen skyddas, inbegripet vad gäller skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter enligt artikel 43.

1.   Tredjeländer och internationella organisationer får ha tillgång till Govsatcomtjänster förutsatt att de:

2.   Tredjeländer och internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen får ha tillgång till de SST-tjänster som avses i artikel 55.1 d förutsatt att de:

3.   Det ska inte krävas något avtal som ingåtts i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget för tillgång till SST-tjänster som är offentligt tillgängliga i enlighet med artikel 55.1 a, b och c. Tillgången till dessa tjänster ska vara föremål för en begäran från potentiella användare i enlighet med artikel 56.

4.   Tredjeländers och internationella organisationers tillgång till den offentliga reglerade tjänsten (PRS) inom Galileo ska regleras av artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU (39).

1.   Utom i de fall som anges i punkt 2 ska unionen vara ägare till samtliga materiella och immateriella tillgångar som uppstår eller utvecklas inom ramen för programmets komponenter. I detta syfte ska kommissionen säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang som rör verksamhet som kan leda till att sådana tillgångar uppstår eller utvecklas innehåller bestämmelser som säkerställer unionens äganderätt till dessa tillgångar.

2.   Punkt 1 tillämpas inte på sådana materiella och immateriella tillgångar som uppstår eller utvecklas inom programmets komponenter, om den verksamhet som kan leda till att dessa tillgångar uppstår eller utvecklas

3.   Kommissionen ska säkerställa att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som rör de verksamheter som avses i punkt 2 i denna artikel innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller punkt 2 c i denna artikel, att de säkerställer att unionen kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut nr 1104/2011/EU.

4.   Kommissionen ska sträva efter att ingå kontrakt, avtal eller andra arrangemang med tredje parter vad gäller följande:

5.   Kommissionen ska genom en lämplig ram säkerställa en optimal användning av de materiella och immateriella tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 och som ägs av unionen.

6.   När de tillgångar som avses i punkterna 1 och 2 utgörs av immateriella rättigheter, ska kommissionen förvalta dessa rättigheter så effektivt som möjligt, med beaktande av

Kommissionen ska särskilt säkerställa att relevanta kontrakt, avtal och andra arrangemang omfattar möjligheten att överlåta dessa immateriella rättigheter till tredje part eller att bevilja tredje part licenser för dessa rättigheter, inbegripet till den immateriella rättighetens upphovsman, och att byrån vid behov fritt kan åtnjuta dessa rättigheter för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

Den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 28.4 eller de överenskommelser om medverkan som avses i artikel 32.1 ska innehålla relevanta bestämmelser som gör det möjligt för ESA och andra anförtrodda enheter att utnyttja de immateriella rättigheter som avses i första stycket i den här punkten när så är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning samt villkoren för utnyttjandet.

1.   Utan att det påverkar skyldigheterna enligt rättsligt bindande bestämmelser ska de tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål.

2.   Kommissionen ska säkerställa att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information vederbörligen informeras om punkt 1.

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 1 januari 2021–31 december 2027, och för att täcka de därmed förknippade riskerna, ska vara 14,880 miljarder EUR i löpande priser.

Fördelningen av det belopp som avses i första stycket ska delas upp i följande utgiftskategorier:

2.   Kommissionen får omfördela medel mellan de utgiftskategorier som avses i punkt 1 i denna artikel upp till ett tak på 7,5 % av den utgiftskategori som får medel eller den kategori som tillhandahåller medel. Kommissionen får genom genomförandeakter omfördela medel mellan de utgiftskategorier som avses i punkt 1 i denna artikel när den fördelningen överstiger ett ackumulerat belopp som är större än 7,5 % av det belopp som tilldelats den utgiftskategori som får medel eller den kategori som tillhandahåller medel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.   Ytterligare åtgärder enligt artikel 3, nämligen verksamhet som avses i artiklarna 5 och 6, ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.

4.   De anslag från unionens budget som tilldelas programmet ska omfatta all verksamhet som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 4. Sådana utgifter får omfatta

5.   Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.

6.   Om den verksamhet som ett budgetåtagande inom programmet ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår, får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.

7.   Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på den berörda medlemsstatens begäran överföras till programmet, med förbehåll för de villkor som fastställs i artikel 26 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i det stycket. Dessa medel ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

1.   De inkomster som genereras av programmets komponenter ska betalas till unionens budget och användas för att finansiera den komponent som har genererat dessa inkomster.

2.   Medlemsstaterna får tilldela en komponent i programmet ett ytterligare ekonomiskt bidrag för att täcka ytterligare inslag, under förutsättning att sådana ytterligare inslag inte skapar någon ekonomisk eller teknisk börda eller några förseningar för den berörda komponenten. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta huruvida dessa villkor har uppfyllts. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.   Det ytterligare ekonomiska bidrag som avses i denna artikel ska behandlas som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 i budgetförordningen.

1.   Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

2.   Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.

3.   När Copernicus budget genomförs inom ramen för indirekt förvaltning, får upphandlingsreglerna för de enheter som anförtros budgetgenomförandeuppgifter tillämpas i den utsträckning som detta är tillåtet enligt artiklarna 62 och 154 i budgetförordningen. Särskilda justeringar som krävs för dessa upphandlingsregler ska fastställas i relevanta överenskommelser om medverkan.

1.   Den upphandlande myndigheten ska handla i överensstämmelse med följande principer i upphandlingsförfaranden för programmet:

2.   Kommissionens upphandlingsnämnd ska granska upphandlingsförfarandet för programmets samtliga komponenter samt övervaka det i avtal reglerade genomförandet av unionens budget som delegerats till anförtrodda enheter. Företrädare för de anförtrodda enheterna ska vid behov bjudas in.

1.   När det gäller operativ och infrastrukturspecifik verksamhet får den upphandlande myndigheten tilldela kontrakt i form av villkorade flerfaskontrakt i enlighet med denna artikel.

2.   I upphandlingsdokumenten för ett villkorat flerfaskontrakt ska det anges vilka särskilda element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbetena, varorna och tjänsterna i varje fas anges.

3.   Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta

4.   Prestationerna i den fasta fasen, och prestationerna i varje villkorad fas ska utgöra en sammanhängande helhet, med beaktande av prestationerna i alla föregående eller efterföljande faser.

5.   För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas entreprenören på de villkor som anges i kontraktet.

1.   Den upphandlande myndigheten får, på de villkor som anges i punkt 3, välja ett kontrakt som helt eller delvis är självkostnadsbaserat.

2.   Det pris som ska betalas enligt ett självkostnadsbaserat kontrakt ska utgöras av ersättning för

3.   Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är svårt eller olämpligt att ange ett exakt fast pris på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet därför att

4.   Självkostnadsbaserade kontrakt ska fastställa ett högsta pristak. Det högsta pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska vara det maximala pris som kan utbetalas. Kontraktspriset får ändras i enlighet med artikel 172 i budgetförordningen.

1.   För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag samt uppstartsföretag och deras gränsöverskridande deltagande och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens oberoende ska den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.

2.   Anbudsgivaren ska motivera alla avvikelser från en begäran enligt punkt 1.

3.   När det gäller kontrakt på över 10 miljoner EUR ska den upphandlande myndigheten sträva efter att säkerställa att minst 30 % av kontraktets värde läggs ut på underleverantörer genom konkurrensutsatt upphandling på olika grader av underentreprenad till andra företag än dem i den huvudsakliga anbudsgivarens grupp, särskilt för att möjliggöra små och medelstora företags gränsöverskridande deltagande. Kommissionen ska informera den programkommitté som avses i artikel 107.1 om uppfyllandet av detta mål för kontrakt som undertecknats efter denna förordnings ikraftträdande.

1.   Unionen får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, utan att det påverkar tillämpningen av medfinansieringsprincipen.

2.   Genom undantag från artikel 181.6 i budgetförordningen får den behöriga utanordnaren vid tillämpning av schablonsatser godkänna eller kräva finansiering för att täcka indirekta kostnader hos bidragsmottagaren på upp till 25 % av de totala stödberättigande direkta kostnaderna för åtgärden.

3.   Trots vad som sägs i punkt 2 i denna artikel får indirekta kostnader redovisas i form av ett enhetsbelopp eller som enhetskostnader om detta anges i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

4.   Genom undantag från artikel 204 i budgetförordningen får det högsta beloppet i ekonomiskt stöd som får utbetalas till en tredje part inte överstiga 200 000 EUR.

1.   Kommissionen eller en anförtrodd enhet inom ramen för programmet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med sådana enheter, organ eller personer som avses i artikel 62.1 första stycket c i budgetförordningen.

2.   Vid en gemensam ansökningsomgång som avses i punkt 1 i denna artikel ska

3.   I bidragsöverenskommelsen ska anges den ordning som är tillämplig på immateriella rättigheter.

1.   Åtgärderna får inbegripa eller ha som sitt huvudsyfte förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av bidragsmottagare som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (40), 2014/25/EU (41) och 2009/81/EG (42).

2.   Upphandlingsförfarandena för innovativa lösningar

3.   Den entreprenör som genererar resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de immateriella rättigheter som är kopplade till resultaten. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande entreprenörer att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten för den upphandlande myndigheten, på rättvisa och rimliga villkor utan rätt att bevilja underlicenser. Om en entreprenör inte utnyttjar resultaten kommersiellt inom en viss avtalad tid efter den förkommersiella upphandlingen, får de upphandlande myndigheterna kräva att den överlåter äganderätten till resultaten till de upphandlande myndigheterna.

1.   En åtgärd som har fått bidrag genom programmet får också erhålla bidrag från ett annat unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för det relevanta unionsprogrammet ska tillämpas för det motsvarande bidraget till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden. Stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

2.   Åtgärder som tilldelats en spetskompetensstämpel inom ramen för programmet får ta emot stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden+, i enlighet artikel 73.4 i förordningen om gemensamma bestämmelser om de uppfyller de kumulativa villkoren att

1.   Utöver bestämmelserna i artikel 165 i budgetförordningen får kommissionen eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med ESA eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.

2.   Upphandlingsreglerna i artikel 165 i budgetförordningen ska gälla i tillämpliga delar, förutsatt att de förfaranderegler som gäller för unionens institutioner tillämpas under alla omständigheter.

1.   Kommissionen ska tillämpa de villkor för stödberättigande och deltagande som fastställs i punkt 2 när det gäller upphandling, bidrag eller priser enligt denna avdelning om den anser att detta är nödvändigt och lämpligt för att bevara de operativa unionssystemens säkerhet, integritet och motståndskraft, med beaktande av målet att främja unionens strategiska oberoende, särskilt vad gäller teknik, inom central teknik och i värdekedjor, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras.

Kommissionen ska, innan den tillämpar villkoren för stödberättigande och deltagande i enlighet med första stycket i denna punkt, informera den programkommitté som avses i artikel 107.1 e och ska i största möjliga utsträckning beakta medlemsstaternas synpunkter på tillämpningsområdet för och motiveringen till dessa villkor för stödberättigande och deltagande.

2.   Villkoren för stödberättigande och deltagande ska vara följande:

I denna artikel avses med kontroll förmågan att utöva ett avgörande inflytande på en rättslig enhet, antingen direkt eller indirekt via en eller flera andra rättsliga enheter.

I denna artikel avses med verkställande ledning ett organ inom en rättslig enhet som har utsetts i enlighet med nationell rätt och i förekommande fall är rapporteringsskyldigt till verkställande direktören, eller varje annan person med motsvarande beslutsbefogenhet, som har mandat att fastställa den rättsliga enhetens strategi, mål och allmänna inriktning och som kontrollerar och övervakar ledningens beslutsfattande.

3.   Kommissionen får göra undantag från villkoren i punkt 2 första stycket a eller b för en viss rättslig enhet efter en utvärdering som görs på grundval av följande kumulativa kriterier:

Genom undantag från första stycket b i denna punkt får kommissionen göra undantag från villkoren i punkt 2 första stycket a eller b för en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland som inte är medlem av EES eller Efta om det inte finns några lättillgängliga alternativ i länder som är medlemmar av EES eller Efta och om de kriterier som anges i första stycket a och c uppfylls.

4.   Kommissionen får göra undantag från villkoret i punkt 2 första stycket c om den rättsliga enhet som är etablerad i en medlemsstat lämnar följande garantier:

5.   De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där den rättsliga enheten är etablerad ska bedöma huruvida den rättsliga enheten uppfyller kraven avseende de kriterier som anges i punkt 3 c och de garantier som avses i punkt 4. Kommissionen ska följa denna bedömning.

6.   Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 107.1 e med följande:

7.   De villkor som anges i punkt 2, de kriterier som anges i punkt 3 och de garantier som anges i punkt 4 ska införas i de handlingar som rör upphandlingen, bidraget eller priset, beroende på vad som är tillämpligt. Vid upphandling ska villkoren gälla för det resulterande kontraktets hela livscykel.

8.   Denna artikel påverkar inte tillämpningen av beslut nr 1104/2011/EU, kommissionens delegerade beslut av den 15.9.2015 (43), förordning (EU) 2019/452, beslut 2013/488/EU och beslut (EU, Euratom) 2015/444 och den säkerhetsprövning som medlemsstaterna utför med avseende på rättsliga enheter som deltar i verksamheter som kräver tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter i enlighet med de nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga.

Om kontrakt som följer av tillämpningen av denna artikel kräver säkerhetsavtal ska de villkor för stödberättigande och deltagande som kommissionen ska fastställa i enlighet med punkt 1 inte påverka de nationella säkerhetsmyndigheternas behörighet.

Denna artikel får inte inkräkta på, ändra eller gå emot något befintligt nationellt förfarande i en medlemsstat för säkerhetsgodkännande av verksamhetsställen eller personal.

1.   Medlemsstaterna får delta i programmet. De medlemsstater som deltar i programmet ska bidra med sin tekniska kompetens, sin sakkunskap och sitt stöd, särskilt när det gäller trygghet och säkerhet, eller när så är lämpligt och möjligt genom att förse unionen med data, information, tjänster och infrastruktur som de förfogar över eller som är belägna på deras territorium, inbegripet genom att säkerställa effektiv och obehindrad tillgång till och användning av Copernicusfältdata och samarbeta med kommissionen för att förbättra tillgången till sådana Copernicusfältdata som programmet behöver, med beaktande av tillämpliga licenser och skyldigheter.

2.   Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda uppgifter till medlemsstatsorganisationer, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer. Kommissionen ska anta beslut om medverkan i samband med överenskommelser om medverkan genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2.

3.   I vissa vederbörligen motiverade fall får byrån när det gäller de uppgifter som avses i artikel 29 genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda uppgifter till medlemsstatsorganisationer, om den berörda medlemsstaten har utsett sådana organisationer.

4.   Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att programmet fungerar väl, inbegripet genom att på lämplig nivå hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.

5.   Medlemsstaterna och kommissionen får samarbeta för att öka upptagningen av de data, den information och de tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter.

6.   Medlemsstaternas bidrag till det användarforum som avses i artikel 107.6 ska närhelst så är möjligt grunda sig på ett systematiskt och samordnat samråd med slutanvändargrupper på nationell nivå, särskilt när det gäller Galileo, Egnos och Copernicus.

7.   Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta för att utveckla den Copernicus fältkomponent och de markkalibreringstjänster som behövs för upptagning av rymdsystemen och för att underlätta användningen av Copernicusfältdataset och referensdataset i största möjliga mån, med utgångspunkt i befintlig kapacitet.

8.   När det gäller säkerhet ska medlemsstaterna utföra de uppgifter som avses i artikel 34.6.

1.   Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmets genomförande, inbegripet på säkerhetsområdet, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter när det gäller den nationella säkerheten. Kommissionen ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling i överensstämmelse med användarkraven och ska övervaka programmets genomförande, utan att det påverkar unionens övriga politikområden.

2.   Kommissionen ska förvalta alla komponenter eller delkomponenter inom programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet, särskilt Govsatcom, delkomponenten NEO, delkomponenten SWE och de verksamheter som avses i artikel 55.1 d.

3.   Kommissionen ska säkerställa en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet. Kommissionen ska även säkerställa att alla anförtrodda enheter som deltar i programmets genomförande skyddar unionens intressen, garanterar en sund förvaltning av unionens medel samt följer budgetförordningen och denna förordning.

4.   Kommissionen ska med byrån och, med beaktande av ramavtalet från 2004, ESA ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap såsom föreskrivs i artikel 130 i budgetförordningen.

5.   Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa krav som är nödvändiga för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna, inbegripet via det användarforum som avses i artikel 107.6, och andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa kraven fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och ska ovillkorligen uppfylla krav på bakåtkompatibilitet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

6.   Utan att det påverkar byråns eller andra anförtrodda enheters uppgifter, ska kommissionen säkerställa att upptagning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter främjas och maximeras inom den offentliga och privata sektorn, inbegripet genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och användarvänliga gränssnitt, samt genom att främja en stabil miljö på lång sikt. Den ska utveckla lämpliga synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.

7.   När så är lämpligt ska kommissionen säkerställa samstämmighet mellan verksamheten inom ramen för programmet och verksamheten inom rymdområdet på unionsnivå, nationell nivå eller internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och, när så är relevant för programmet, främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet. I detta syfte ska kommissionen samarbeta med byrån och ESA när så är lämpligt och på deras respektive behörighetsområden.

8.   Kommissionen ska förse den programkommitté som avses i artikel 107 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av alla upphandlingsförfaranden och alla kontrakt med offentliga och privata enheter, inklusive underentreprenörskontrakt.

1.   Byrån ska ha följande egna uppgifter:

2.   Kommissionen ska anförtro byrån följande uppgifter:

3.   Kommissionen får på grundval av de bedömningar som avses i artikel 102.5 anförtro byrån andra uppgifter, förutsatt att de inte dubblerar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

4.   Närhelst verksamhet anförtros byrån, ska lämpliga finansiella, personella och administrativa resurser säkerställas för genomförandet av denna.

5.   Genom undantag från artikel 62.1 i budgetförordningen och med förbehåll för kommissionens bedömning av skyddet av unionens intressen får byrån genom överenskommelser om medverkan anförtro särskilda verksamheter till andra enheter inom deras respektive behörighetsområden, enligt de villkor för indirekt förvaltning som gäller för kommissionen.

1.   Under förutsättning att unionens intressen skyddas ska ESA anförtros följande uppgifter:

2.   På grundval av kommissionens bedömning får ESA anförtros andra uppgifter utifrån programmets behov, förutsatt att dessa uppgifter inte dubblerar verksamhet som bedrivs av andra anförtrodda enheter inom ramen för programmet och förutsatt att de syftar till att effektivisera genomförandet av programmets verksamhet.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som framgår av artikel 31 får kommissionen eller byrån begära att ESA bidrar med sin tekniska expertis och den information som krävs för att de ska kunna utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning i enlighet med ömsesidigt överenskomna villkor.

1.   Den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 28.4 ska

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3. Europaparlamentet och rådet ska i god tid i förväg ges fullständig information om den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som ska ingås och om genomförandet av denna.

3.   Enligt den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 1 i denna artikel ska de uppgifter som avses i artikel 29.2 och 29.3 anförtros byrån och ska de uppgifter som avses i artikel 30.1 anförtros ESA genom överenskommelser om medverkan. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta beslut om medverkan i samband med överenskommelser om medverkan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2. Europaparlamentet och rådet ska i god tid i förväg ges fullständig information om de överenskommelser om medverkan som ska ingås och om genomförandet av dessa.

1.   Kommissionen får genom överenskommelser om medverkan helt eller delvis anförtro andra enheter än dem som avses i artiklarna 29 och 30 genomförandet av bland annat följande uppgifter:

2.   Kriterierna för urval av sådana anförtrodda enheter ska särskilt återspegla enheternas förmåga att säkerställa kontinuiteten och i tillämpliga fall säkerheten i driften, utan några störningar av programmets verksamhet.

3.   Närhelst är möjligt ska villkoren i de överenskommelser om medverkan som avses i punkt 1 i denna artikel överensstämma med villkoren i den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31.1.

4.   Programkommittén ska höras i samband med beslutet om medverkan avseende den överenskommelse om medverkan som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2. Programkommittén ska underrättas i förväg om överenskommelser om medverkan som ska ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och de enheter som avses i punkt 1 i den här artikeln.

1.   Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde och med stöd av byrån säkerställa en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:

2.   Kommissionen ska med avseende på tillämpningen av punkt 1 i denna artikel säkerställa att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje komponent i programmet. På grundval av denna analys ska den före utgången av 2023 genom genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks och att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt samt ta hänsyn till cybersäkerhetsrisker. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

Efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en vägledande förteckning över genomförandeakter som ska läggas fram för och diskuteras av programkommittén i dess säkerhetskonstellation. Förteckningen ska åtföljas av en vägledande tidsplan för framläggandet av dessa genomförandeakter.

3.   Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för den operativa säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att säkerställa och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 2 i denna artikel. I enlighet med artikel 29 ska byrån utgöra den enheten för Galileo och Egnos.

4.   Utgående från risk- och hotbildsanalysen ska kommissionen när så är lämpligt fastställa en struktur för att övervaka säkerheten och följa de anvisningar som har utarbetats enligt beslut (Gusp) 2021/698. Strukturen ska fungera i enlighet med de säkerhetskrav som avses i punkt 2. För Galileo ska dess säkerhetsövervakningscentrum utgöra den strukturen.

5.   Byrån ska

6.   För att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium ska medlemsstaterna

7.   De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som identifierats vid riskanalysen, för att säkerställa programmets säkerhet.

1.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska utföra sina uppgifter utan att det påverkar kommissionens ansvar eller det ansvar som anförtrotts byråns andra organ, särskilt i säkerhetsfrågor, och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter för säkerhetsackreditering.

2.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha följande uppgifter:

3.   Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter och ansvar ska ett underordnat organ som företräder medlemsstaterna inrättas under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering för att utföra särskilt följande uppgifter:

1.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat, en företrädare för kommissionen och en företrädare för den höga representanten. Mandattiden för ledamöterna i styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara fyra år med möjlighet till förlängning.

2.   Deltagande i möten i styrelsen för säkerhetsackreditering ska utgå från principen om behovsenlig behörighet. I förekommande fall får företrädare för ESA och företrädare för byrån som inte är involverade i säkerhetsackreditering bjudas in att delta i mötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatörer. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för deltagande ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.

1.   Beslut som fattas av styrelsen för säkerhetsackreditering ska riktas till kommissionen.

2.   Kommissionen ska fortlöpande hålla styrelsen för säkerhetsackreditering underrättad om konsekvenserna av eventuella beslut som planerats av denna styrelse för det korrekta genomförandet av programmets komponenter och för genomförandet av planerna för hantering av kvarstående risker. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska beakta alla sådana uppgifter från kommissionen.

3.   Kommissionen ska utan dröjsmål hålla Europaparlamentet och rådet underrättade om hur antagandet av beslut om säkerhetsackreditering påverkar det korrekta genomförandet av programmets komponenter. Om kommissionen anser att ett beslut som fattats av styrelsen för säkerhetsackreditering i betydande grad kan påverka komponenternas korrekta genomförande, t.ex. i fråga om kostnader, tidsplaner eller prestation, ska den omedelbart informera Europaparlamentet och rådet.

4.   Styrelsen ska regelbundet informeras om hur arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering fortskrider.

5.   Tidsplanen för arbetet i styrelsen för säkerhetsackreditering ska inte ha någon negativ inverkan på tidsplanen för verksamheterna i det arbetsprogram som avses i artikel 100.

1.   Medlemsstaterna ska till styrelsen för säkerhetsackreditering överlämna all information som de anser vara relevant för säkerhetsackreditering.

2.   Enligt överenskommelse med och under tillsyn av nationella enheter med behörighet i säkerhetsfrågor ska medlemsstaterna ge av styrelsen för säkerhetsackreditering vederbörligen bemyndigade personer tillgång till alla uppgifter och alla områden och platser knutna till säkerheten inom system som omfattas av respektive medlemsstats jurisdiktion i enlighet med dess nationella lagar och andra författningar, vilket inbegriper säkerhetsinspektioner, revisioner och tester som beslutats av styrelsen för säkerhetsackreditering samt den process för övervakning av säkerhetsrisker som avses i artikel 37 h. Denna tillgång ska ske utan åtskillnad på grund av medlemsstaternas medborgares nationalitet.

3.   De revisioner och tester som avses i punkt 2 ska utföras i enlighet med principerna att

4.   Varje medlemsstat ska ansvara för utformandet av en förlaga för åtkomstkontroll som ska ge en översikt eller en förteckning över de områden eller platser som ska ackrediteras. Överenskommelse om förlagan för åtkomstkontroll ska nås i förväg mellan medlemsstaterna och styrelsen för säkerhetsackreditering, för att därigenom säkerställa att alla medlemsstater håller samma nivå på åtkomstkontrollen.

5.   Medlemsstaterna ska på lokal nivå ansvara för säkerhetsackrediteringen av de platser inom deras territorium som ingår i området för programkomponenternas säkerhetsackreditering och i detta syfte rapportera till styrelsen för säkerhetsackreditering.

1.   Utbytet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med anknytning till programmet ska omfattas av ett internationellt avtal mellan unionen och ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller, i tillämpliga fall, av ett arrangemang mellan den behöriga unionsinstitutionen eller det behöriga unionsorganet och de behöriga myndigheterna i ett tredjeland eller en internationell organisation om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och av villkoren i detta.

2.   Fysiska personer som är bosatta och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer får hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter avseende programmet endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som är åtminstone likvärdig den som tillhandahålls genom kommissionens säkerhetsbestämmelser i beslut (EU, Euratom) 2015/444 och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2013/488/EU. Likvärdigheten när det gäller säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal, som om det är relevant inbegriper frågor som rör industrisäkerhet, som slutits mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 13 i beslut 2013/488/EU.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 i beslut 2013/488/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt beslut (EU, Euratom) 2015/444 får en fysisk eller juridisk person, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som det innebär för unionen.

1.   De tjänster som tillhandahålls genom Galileo ska omfatta följande:

2.   Galileo ska också bidra till följande:

1.   De tjänster som tillhandahålls genom Egnos ska omfatta följande:

2.   De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur täcka alla de medlemsstatsterritorier som är geografiskt belägna i Europa, vilket här inbegriper Cypern, Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, senast i slutet av 2026.

3.   Egnos geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som är associerade till det gemensamma europeiska luftrummet och i tredjeländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och i enlighet med de säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och för SoL-tjänsten på grundval av internationella avtal.

4.   Kostnaderna för utvidgningen av Egnos geografiska täckning enligt punkt 3 i denna artikel, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. Kommissionen ska överväga andra program eller instrument för att finansiera sådan verksamhet. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 i den här artikeln på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

1.   Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha fullständig teknisk samverkansförmåga och driftskompatibilitet, även på användarnivå.

2.   Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven och villkoren avseende sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.

1.   Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar, inbegripet av intressenter som ESA och Eumetsat och, när det är lämpligt och kostnadseffektivt, med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara data och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling, samtidigt som möjligheterna för europeiska användare maximeras.

2.   Copernicus ska tillhandahålla data och information utgående från Copernicusanvändarnas behov enligt en policy för avgiftsfria fullständiga och öppna data.

3.   Copernicus ska stödja utformningen, genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik, särskilt på områdena miljö, klimatförändringar, hav, sjöfart, atmosfär, jordbruks- och landsbygdsutveckling, bevarande av kulturarvet, civilskydd, infrastrukturövervakning, trygghet och säkerhet samt den digitala ekonomin, i syfte att ytterligare minska den administrativa bördan.

4.   Copernicus ska bestå av följande delar:

5.   Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av internationella avtal och samordningsprocesser.

1.   Stödberättigande åtgärder inom ramen för Copernicustjänster ska inbegripa:

2.   Kommissionen ska, i förekommande fall med stöd av extern oberoende expertis, säkerställa att Copernicustjänsterna är relevanta genom att

1.   Copernicus ska inbegripa åtgärder för att ge förbättrad åtkomst till alla Copernicusdata och all Copernicusinformation och i förekommande fall tillhandahålla ytterligare infrastruktur och tjänster för att främja distribution av, åtkomst till och användning av dessa data och denna information.

2.   När Copernicusdata eller Copernicusinformation anses vara säkerhetskänsliga i den mening som avses i artiklarna 12–16 i delegerad förordning (EU) nr 1159/2013 får kommissionen anförtro upphandlingen av, övervakningen av insamlingen av, åtkomsten till och distributionen av dessa data och denna information till en eller flera förvaltare. Sådana förvaltare ska upprätta och underhålla ett register över ackrediterade användare och bevilja åtkomst till skyddade data genom ett separat arbetsflöde.

1.   Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillhandahållas Copernicusanvändarna enligt följande policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data:

2.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 för att komplettera de särskilda bestämmelser som fastställs i punkt 1 i den här artikeln vad gäller specifikationer, villkor och förfaranden för åtkomst till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation.

3.   Om det är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 106 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

4.   Kommissionen ska utfärda licenser och meddelanden för åtkomst till och användning av Copernicusdata och Copernicusinformation, inklusive klausuler om källangivelse, i överensstämmelse med Copernicus datapolicy enligt denna förordning och tillämpliga delegerade akter som antagits enligt punkt 2.

1.   Delkomponenten SST ska stödja följande verksamhet:

2.   Delkomponenten SST ska också tillhandahålla tekniskt och administrativt stöd för att säkerställa övergången mellan programmet och den ram till stöd för rymdövervakning och spårning som inrättades genom beslut nr 541/2014/EU.

1.   SST-tjänsterna ska omfatta:

2.   SST-tjänsterna ska tillhandahållas avgiftsfritt och vara tillgängliga när som helst utan avbrott och vara anpassade till behoven hos de användare som avses i artikel 56.

3.   Medlemsstater som deltar i delkomponenten SST, kommissionen och, vid behov, SST:s kontaktpunkt som avses i artikel 59.1, ska inte hållas ansvariga för

1.   Unionens SST-användare ska omfatta:

SST:s kärnanvändare ska ha tillgång till alla SST-tjänster som avses i artikel 55.1.

SST:s icke-kärnanvändare får ha tillgång till de SST-tjänster som avses i artikel 55.1 b, c och d.

2.   Internationella SST-användare ska omfatta tredjeländer, internationella organisationer som inte har sitt huvudkontor i unionen och privata enheter som inte är etablerade i unionen. De ska ha tillgång till SST-tjänster som avses i artikel 55.1 d på följande villkor:

Inget internationellt avtal ska krävas för tillgång till offentligt tillgängliga SST-tjänster som avses i artikel 55.1 a, b och c.

3.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om tillgången till SST-tjänster och de relevanta förfarandena. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

1.   De medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av de SST-tjänster som avses i artikel 55.1 och som täcker alla omloppsbanor ska lämna in ett enda gemensamt förslag till kommissionen, där de visar överensstämmelse med följande kriterier:

Vad gäller kriterierna i första stycket a och b ska de medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänster visa överensstämmelse med dessa kriterier separat.

Vad gäller kriterierna i första stycket c, d och e ska alla medlemsstater som vill delta i tillhandahållandet av SST-tjänster visa överensstämmelse med dessa kriterier kollektivt.

2.   Kriterierna i punkt 1 första stycket a och b i denna artikel ska anses vara uppfyllda av de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST vars utsedda nationella enheter är medlemmar av det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut nr 541/2014/EU från och med den 12 maj 2021.

3.   Om inget gemensamt förslag har lämnats in i enlighet med punkt 1 eller om kommissionen anser att det gemensamma förslaget inte uppfyller de kriterier som avses i punkt 1, får minst fem medlemsstater lägga fram ett nytt gemensamt förslag till kommissionen, där de visar överensstämmelse med de kriterier som avses i punkt 1.

4.   Kommissionen får genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om de förfaranden och inslag som avses i punkterna 1–3 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

1.   Varje medlemsstat som har lämnat in ett gemensamt förslag som av kommissionen har konstaterats uppfylla kriterierna enligt artikel 57.1 eller som har valts ut av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 57.3 ska utse en ansvarig nationell enhet som är etablerad på dess territorium för att företräda den. Den utsedda ansvariga nationella enheten ska vara en medlemsstats myndighet eller ett organ som anförtrotts myndighetsutövning.

2.   De ansvariga nationella enheter som har utsetts i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska ingå ett avtal om ett SST-partnerskap (nedan kallat SST-partnerskapsavtal) som fastställer regler och former för deras samarbete vid genomförandet av den verksamhet som avses i artikel 54. I synnerhet ska SST-partnerskapsavtalet omfatta de inslag som nämns i artikel 57.1 c, d och e samt inrättandet av en riskhanteringsstruktur för att säkerställa genomförandet av bestämmelserna om användning och säkert utbyte av SST-data och SST-information.

3.   De ansvariga nationella enheterna ska utveckla unionens SST-tjänster av hög kvalitet i enlighet med en flerårig plan, relevanta nyckelprestationsindikatorer och användarnas krav, på grundval av verksamheten i de expertgrupper som avses i punkt 6 i denna artikel. Kommissionen får genom genomförandeakter anta den fleråriga planen och nyckelprestationsindikatorerna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4.   De ansvariga nationella enheterna ska bygga upp ett nät av befintliga och eventuella framtida sensorer för att driva dem på ett samordnat och optimerat sätt i syfte att upprätta och underhålla en aktuell gemensam europeisk förteckning, utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter i fråga om nationell säkerhet.

5.   Medlemsstater som deltar i delkomponenten SST ska genomföra säkerhetsackreditering på grundval av de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2.

6.   Expertgrupper ska utses av de medlemsstater som deltar i delkomponenten SST för att ansvara för särskilda frågor som hör samman med de olika SST-verksamheterna. Expertgrupperna ska vara permanenta, ledas och bemannas av de ansvariga nationella enheterna i de medlemsstater som har utsett dem och får inbegripa experter från alla ansvariga nationella enheter.

7.   De ansvariga nationella enheterna och expertgrupperna ska säkerställa skyddet av SST-data, SST-information och SST-tjänster.

8.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i delkomponenten SST. Dessa bestämmelser ska också omfatta en medlemsstats senare inkluderande i SST-partnerskapet genom att bli part i det SST-partnerskapsavtal som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

1.   Kommissionen ska utse SST:s kontaktpunkt med beaktande av rekommendationen från de ansvariga nationella enheterna på grundval av den bästa sakkunskapen när det gäller säkerhetsfrågor och tillhandahållande av tjänster. SST:s kontaktpunkt ska

2.   De ansvariga nationella enheterna ska ingå nödvändiga genomförandearrangemang med SST:s kontaktpunkt.

1.   Delkomponenten SWE får stödja följande verksamheter:

2.   SWE-tjänsterna ska vara tillgängliga när som helst utan avbrott. Kommissionen ska genom genomförandeakter välja ut dessa tjänster i enlighet med följande regler:

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 107.2.

3.   Offentliga eller privata enheter som tillhandahåller SWE-tjänster ska väljas ut genom ett anbudsförfarande.

1.   Delkomponenten NEO får stödja följande verksamheter:

2.   Kommissionen får inom ramen för sin behörighet införa förfaranden för att, med deltagande av lämpliga FN-organ, samordna unionens och de nationella civilskyddsmyndigheternas åtgärder om ett jordnära objekt konstateras närma sig jorden.

1.   Tillhandahållandet av Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster ska säkerställas i enlighet med den tjänsteportfölj som avses i punkt 3 i denna artikel, och i enlighet med de operativa krav som avses i punkt 2 i denna artikel, de särskilda säkerhetskrav för Govsatcom som avses i artikel 34.2 och inom ramarna för de delnings- och prioriteringsbestämmelser som avses i artikel 66.

Tillgången till Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster ska vara avgiftsfri för institutionella och statliga Govsatcomanvändare om inte kommissionen fastställer om en prispolitik i enlighet med artikel 66.2.

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta operativa krav för Govsatcomtjänster, i form av tekniska specifikationer för Govsatcomanvändarfall som i synnerhet avser krishantering, övervakning och förvaltning av nyckelinfrastruktur, inbegripet diplomatiska kommunikationsnät. Dessa operativa krav ska bygga på en detaljerad analys av Govsatcomanvändarnas krav, och hänsyn ska tas till krav som härrör från befintlig användarutrustning och befintliga nät. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänsteportföljen för Govsatcomtjänster, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Tjänsteportföljen ska ta hänsyn till befintliga kommersiellt tillgängliga tjänster, i syfte att inte snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Dessa genomförandeakter ska uppdateras regelbundet och ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 i denna artikel, och de ska prioritera de tjänster som tillhandahålls användare utifrån deras relevans och betydelse. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

4.   Govsatcomanvändare ska ha tillgång till den Govsatcomkapacitet och de tjänster som anges i den tjänsteportfölj som avses i punkt 3 i denna artikel. Tillgången ska tillhandahållas genom de Govsatcomnav som avses i artikel 67.1.

1.   Följande enheter får bli Govsatcomanvändare, under förutsättning att de har anförtrotts uppgifter avseende övervakning och förvaltning av krisuppdrag, krisinsatser och krisinfrastruktur samt säkerhetskritiska uppdrag och insatser och säkerhetskritisk infrastruktur:

2.   Govsatcomanvändare som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara vederbörligen godkända av en Govsatcomdeltagare som avses i artikel 68 att använda Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster och ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och som fastställts för Govsatcom.

1.   Poolen av satellitkommunikationskapacitet, satellitkommunikationstjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan de Govsatcomdeltagare som avses i artikel 68 på grundval av en analys av trygghets- och säkerhetsriskerna för användarna. En sådan analys ska beakta befintlig kommunikationsinfrastruktur och tillgången till befintlig kapacitet samt dessas geografiska täckning på unionsnivå och nationell nivå. Vid denna delning och prioritering ska Govsatcomanvändare prioriteras efter relevans och betydelse.

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare regler om delning och prioritering av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning, varvid hänsyn ska tas till den förväntade efterfrågan på de olika Govsatcomanvändarfallen och en analys av säkerhetsriskerna samt när så är lämpligt kostnadseffektiviteten avseende dessa användningsfall.

Genom att fastställa en prispolitik inom ramen för dessa regler ska kommissionen säkerställa att tillhandahållandet av Govsatcomkapacitet och Govsatcomtjänster inte snedvrider marknaden, och att det inte råder brist på Govsatcomkapacitet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.

3.   Delning och prioritering av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster mellan Govsatcomanvändare som har godkänts av samma Govsatcomdeltagare ska fastställas och genomföras av den Govsatcomdeltagaren.

1.   Marksegmentet ska omfatta den infrastruktur som krävs för att tillhandahålla tjänster till Govsatcomanvändare i enlighet med artikel 66, särskilt de Govsatcomnav som ska upphandlas inom denna komponent för att ansluta Govsatcomanvändarna med leverantörerna av satellitkommunikationskapacitet och satellitkommunikationstjänster. Marksegmentet och dess drift ska uppfylla de allmänna säkerhetskrav som avses i artikel 34.2 och som fastställts för Govsatcom.

2.   Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa var marksegmentinfrastrukturen ska vara belägen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3 och ska inte påverka en medlemsstats rätt att besluta att inte tillhandahålla sådan infrastruktur.

1.   Medlemsstaterna, rådet, kommissionen och utrikestjänsten ska vara Govsatcomdeltagare i den mån de godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller marksegmentplatser eller delar av marksegmentanläggningar.

Om rådet, kommissionen eller utrikestjänsten godkänner Govsatcomanvändare eller tillhandahåller satellitkommunikationskapacitet eller marksegmentplatser eller delar av marksegmentanläggningar på en medlemsstats territorium ska ett sådant godkännande eller tillhandahållande inte strida mot bestämmelser om neutralitet eller alliansfrihet i den medlemsstatens författning.

2.   Unionens organ får bli Govsatcomdeltagare endast i den utsträckning detta är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och i enlighet med närmare bestämmelser som anges i en administrativ överenskommelse som har ingåtts mellan det berörda organet och den unionsinstitution som utövar tillsyn över det.

3.   Tredjeländer och internationella organisationer får bli Govsatcomdeltagare i enlighet med artikel 7.

4.   Varje Govsatcomdeltagare ska utse en behörig Govsatcommyndighet.

5.   Den behöriga Govsatcommyndigheten ska säkerställa att

1.   Byrån ska vara ett unionsorgan. Den ska ha status som juridisk person.

2.   Byrån ska i alla medlemsstater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. Den ska särskilt kunna förvärva eller avyttra lös och fast egendom och föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

1.   Byråns säte ska vara i Prag, Tjeckien.

2.   Byråns personal får utplaceras i något av de markcentrum för Galileo eller Egnos som avses i genomförandebeslut (EU) 2016/413 eller (EU) 2017/1406 i syfte att genomföra den programverksamhet som föreskrivs i det berörda avtalet.

3.   Beroende på programmets behov får lokala kontor inrättas i medlemsstaterna i enlighet med det förfarande som anges i artikel 79.2.

1.   Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

2.   Styrelsen, den verkställande direktören och styrelsen för säkerhetsackreditering ska samarbeta för att säkerställa att byrån fungerar och samordnas i enlighet med de förfaranden som fastställs i byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) samt bestämmelserna om tillgång till handlingar.

1.   Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och tre företrädare för kommissionen, vilka alla ska ha rösträtt. Styrelsen ska även inbegripa en ledamot som utsetts av Europaparlamentet utan rösträtt.

2.   Ordföranden eller vice ordföranden i styrelsen för säkerhetsackreditering, en företrädare för rådet, en företrädare för den höga representanten och en företrädare för ESA ska på de villkor som fastställs i styrelsens arbetsordning bjudas in att delta som observatörer i styrelsens möten i frågor som angår dem direkt.

3.   Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro.

4.   Varje medlemsstat ska utse en styrelseledamot och en styrelsesuppleant med beaktande av deras kunskaper inom det område där byrån är verksam och av relevanta färdigheter i fråga om ledarskap, administration och budget. För att säkerställa kontinuiteten i styrelsens verksamhet ska Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna sträva efter att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen. Alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

5.   Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas.

6.   Deltagandet av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer samt villkoren för sådant deltagande ska i förekommande fall fastställas i de avtal som avses i artikel 98 och ska vara förenliga med styrelsens arbetsordning. Dessa företrädare ska inte ha rösträtt.

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne har förhinder.

2.   Ordförandens och den vice ordförandens mandatperiod ska vara två år och kunna förlängas en gång. Mandatperioden ska upphöra om personen upphör att vara ledamot av styrelsen.

3.   Styrelsen ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda.

1.   Styrelsens möten ska sammankallas av dess ordförande.

2.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsens överläggningar, om inte ordföranden beslutar annat. Den verkställande direktören ska inte ha rösträtt.

3.   Styrelsen ska hålla ordinarie möten regelbundet, minst två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.

4.   Styrelsen får bjuda in personer vilkas ståndpunkter kan vara av intresse och låta dem delta i mötena som observatörer. Styrelseledamöterna får, med förbehåll för arbetsordningen, biträdas av rådgivare eller experter.

5.   Om diskussionen rör användning av känslig nationell infrastruktur får medlemsstaternas och kommissionens företrädare närvara vid styrelsens möten och överläggningar på grundval av sitt behov av uppgifter. Endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och kommissionens företrädare ska emellertid delta i omröstningar. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska denne ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur. I styrelsens arbetsordning ska det anges i vilka situationer detta förfarande får tillämpas.

6.   Byrån ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

1.   Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska styrelsen fatta sina beslut med majoritet bland de ledamöter som är röstberättigade.

Två tredjedelars majoritet bland samtliga ledamöter med rösträtt ska krävas för val och avsättande av ordföranden och vice ordföranden för styrelsen samt för antagande av budgeten och arbetsprogrammen, godkännande av de överenskommelser som avses i artikel 98.2 och av byråns säkerhetsbestämmelser, antagande av arbetsordningen, inrättande av lokala kontor samt godkännande av de värdavtal som avses i artikel 92.

2.   Varje företrädare för medlemsstaterna och kommissionen ska ha en röst. Om en röstberättigad ledamot är frånvarande ska dennes suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe. Beslut som grundar sig på artikel 77.2 a, utom i ärenden enligt avdelning V kapitel II, eller på artikel 77.5 får antas endast om kommissionens företrädare röstar ja.

3.   I styrelsens arbetsordning ska anges närmare regler om röstningsförfarandet, särskilt villkoren för hur en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutsförhet när så är lämpligt.

1.   Styrelsen ska säkerställa att byrån fullgör det uppdrag som den anförtrotts på de villkor som fastställs i denna förordning och ska fatta alla nödvändiga beslut i detta avseende. Detta ska inte påverka de befogenheter som styrelsen för säkerhetsackreditering har anförtrotts för de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II.

2.   Styrelsen ska även

3.   Vad gäller byråns personal ska styrelsen utöva de befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna och den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal enligt anställningsvillkoren (nedan kallade befogenheter som tillsättningsmyndighet).

I enlighet med förfarandet i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna ska styrelsen anta ett beslut på grundval av artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren om att delegera relevanta befogenheter som tillsättningsmyndighet till den verkställande direktören och fastställa villkoren för när denna delegering av befogenheter kan upphävas. Den verkställande direktören ska rapportera till styrelsen om utövandet av dessa delegerade befogenheter. Den verkställande direktören ska vara bemyndigad vidaredelegera dessa befogenheter.

Med tillämpning av andra stycket i denna punkt får styrelsen, om särskilda omständigheter så kräver, genom ett beslut tillfälligt upphäva en delegering till den verkställande direktören av befogenheterna som tillsättningsmyndighet och de befogenheter som den verkställande direktören vidaredelegerat och utöva dem själv eller delegera dem till en av sina ledamöter eller en annan anställd än den verkställande direktören.

Genom undantag från andra stycket i denna punkt ska styrelsen vara skyldig att till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering delegera de befogenheter som avses i första stycket vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II samt eventuella disciplinära åtgärder mot sådana anställda.

Styrelsen ska anta genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren i enlighet med det förfarande som anges i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Den ska först samråda med styrelsen för säkerhetsackreditering och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter vad gäller rekrytering, bedömning och ändring av lönegradsplaceringen för anställda som deltar i de verksamheter som omfattas av avdelning V kapitel II i denna förordning samt eventuella disciplinära åtgärder.

Styrelsen ska även anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån. Innan styrelsen antar beslutet ska den rådfråga styrelsen för säkerhetsackreditering i fråga om utstationeringen av nationella experter som deltar i säkerhetsackreditering enligt avdelning V kapitel II och ta vederbörlig hänsyn till dess synpunkter.

4.   Styrelsen ska utse den verkställande direktören och får förlänga eller upphäva dennes mandatperiod i enlighet med artikel 89.

5.   Utom när det gäller verksamhet som bedrivs i enlighet med avdelning V kapitel II, ska styrelsen utöva disciplinära befogenheter över den verkställande direktören i fråga om hans eller hennes prestation, särskilt i fråga om säkerhetsfrågor som omfattas av byråns behörighet.

1.   Byrån ska ledas av den verkställande direktören. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen.

Denna punkt ska inte påverka självständigheten eller oberoendet hos styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende i enlighet med artikel 82 och inte heller påverka de befogenheter som tilldelats styrelsen för säkerhetsackreditering och dess ordförande i enlighet med artikel 38 respektive 81.

2.   Utan att det påverkar kommissionens och styrelsens befogenheter ska den verkställande direktören vara oberoende i sin tjänsteutövning och han/hon får varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

1.   Den verkställande direktören ska utföra följande uppgifter:

2.   Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska anges omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och dubblering av byråns administrativa uppgifter. När så är möjligt ska konsekvenserna för personalfördelningen och budgeten inbegripas i det utkast till samlat programplaneringsdokument som avses i artikel 84.6.

1.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en vice ordförande med två tredjedelars majoritet bland de ledamöter som har rösträtt. Om två tredjedelars majoritet inte har uppnåtts efter två möten i styrelsen för säkerhetsackreditering, ska enkel majoritet krävas.

2.   Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sina plikter.

3.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha befogenhet att avsätta ordföranden, vice ordföranden eller båda. Den ska fatta sitt beslut om avsättning med två tredjedelars majoritet.

4.   Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska vara två år, och den ska kunna förlängas en gång. Mandatperioden för var och en av dessa personer ska upphöra när han eller hon inte längre är ledamot i styrelsen för säkerhetsackreditering.

1.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska ha tillgång till alla personella och materiella resurser som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt. Den ska ha tillgång till all den information som är användbar för fullgörandet av uppgifterna och som byråns andra organ förfogar över, utan att det påverkar de principer för självständighet och oberoende som avses i artikel 37 i.

2.   Styrelsen för säkerhetsackreditering och den personal inom byrån som står under dess överinseende ska utföra sitt arbete på ett sätt som säkerställer självständigheten och oberoendet i förhållande till byråns övriga verksamheter, särskilt i förhållande till operativ verksamhet i samband med driften av systemen, i enlighet med programkomponenternas mål. En medlem av byråns personal som står under överinseende av styrelsen för säkerhetsackreditering får inte samtidigt tilldelas andra uppgifter inom byrån.

En ändamålsenlig organisatorisk separation ska därför göras i byrån mellan den personal som deltar i verksamhet enligt avdelning V kapitel II och byråns övriga personal. Styrelsen för säkerhetsackreditering ska omedelbart underrätta den verkställande direktören, styrelsen och kommissionen om omständigheter som kan inverka negativt på dess självständighet eller oberoende. Om byrån inte kan lösa problemet ska kommissionen undersöka situationen i samråd med de berörda parterna. Med utgångspunkt i resultatet av denna undersökning ska kommissionen vidta lämpliga motåtgärder som byrån ska genomföra och underrätta Europaparlamentet och rådet om detta.

3.   Styrelsen för säkerhetsackreditering ska inrätta särskilda underställda organ, som ska handla enligt dess instruktioner, för att hantera specifika frågor. Den ska i synnerhet, samtidigt som den nödvändiga kontinuiteten i arbetet säkerställs, inrätta en panel som ska genomföra översyner av säkerhetsanalyser och tester och ta fram relevanta riskrapporter i syfte att bistå styrelsen för säkerhetsackreditering i beredandet av beslut. Styrelsen för säkerhetsackreditering får inrätta och upplösa expertgrupper som ska bidra till panelens arbete.

1.   Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering ska säkerställa att styrelsen utför säkerhetsackrediteringen oberoende och ska utföra följande uppgifter:

2.   För verksamhet enligt avdelning V kapitel II får Europaparlamentet och rådet vända sig till ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och planer, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet.

1.   Utan att det påverkar andra resurser och avgifter ska byråns inkomster inbegripa ett bidrag från unionen som tas upp i unionens budget i syfte att säkerställa balansen mellan inkomster och utgifter. Byrån får ta emot särskilda bidrag från unionens budget.

2.   Byråns utgifter ska täcka kostnader för personalens löner, administration och infrastruktur, driftkostnader, kostnader för den löpande verksamheten i styrelsen för säkerhetsackreditering, inbegripet de organ som avses i artiklarna 38.3 och 82.3, samt kontrakt och överenskommelser som byrån ingår för att fullgöra de uppgifter som den anförtros.

3.   Inkomsterna och utgifterna ska balansera varandra.

4.   Den verkställande direktören ska för verksamhet enligt avdelning V kapitel II, i nära samarbete med ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering, utarbeta ett utkast till inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret och då tydligt ange åtskillnaden mellan de delar i utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning som avser säkerhetsackreditering och dem som avser byråns övriga verksamhet. Ordföranden för styrelsen för säkerhetsackreditering får skriftligen yttra sig över detta utkast och den verkställande direktören ska översända både utkastet till beräkning och yttrandet till styrelsen och till styrelsen för säkerhetsackreditering, åtföljda av ett utkast till tjänsteförteckning.

5.   Styrelsen ska varje år på grundval av utkastet till inkomst- och utgiftsberäkning och i nära samarbete med styrelsen för säkerhetsackreditering utarbeta en inkomst- och utgiftsberäkning för byrån för det följande budgetåret för verksamhet enligt avdelning V kapitel II.

6.   Styrelsen ska senast den 31 januari varje år översända ett utkast till samlat programplaneringsdokument med bland annat en inkomst- och utgiftsberäkning, ett utkast till tjänsteförteckning och ett preliminärt årligt arbetsprogram till kommissionen och till de tredjeländer eller internationella organisationer med vilka byrån har ingått avtal i enlighet med artikel 98.

7.   Kommissionen ska vidarebefordra inkomst- och utgiftsberäkningen till Europaparlamentet och rådet (nedan kallad budgetmyndigheten) tillsammans med förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

8.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget införa de beräknade belopp som den bedömer som nödvändiga för tjänsteförteckningen och det bidragsbelopp som ska belasta den allmänna budgeten. Kommissionen ska förelägga budgetmyndigheten budgetförslaget i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget.

9.   Budgetmyndigheten ska godkänna anslag för bidraget till byrån samt anta byråns tjänsteförteckning.

10.   Budgeten ska antas av styrelsen. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen har antagits. Vid behov ska budgeten anpassas i enlighet med det slutgiltiga antagandet.

11.   Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten om den har för avsikt att genomföra något projekt som skulle få avsevärda ekonomiska konsekvenser för budgetfinansieringen, i synnerhet projekt som rör egendom, t.ex. hyra eller köp av fastigheter. Styrelsen ska informera kommissionen om detta.

12.   Om någon av budgetmyndighetens båda grenar har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande ska den överlämna detta till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då meddelandet om projektet gjordes.

1.   Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten översända alla uppgifter som krävs för budgetmyndighetens utvärdering.

1.   Tjänsteföreskrifterna, anställningsvillkoren och de tillämpningsföreskrifter för tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren som antagits gemensamt av unionens institutioner ska gälla för den personal som är anställd vid byrån.

2.   Byråns personal ska bestå av anställda som byrån ska rekrytera i nödvändig omfattning för att kunna utföra sina uppgifter. De ska ha lämpligt säkerhetsgodkännande med hänsyn till säkerhetsskyddsklassificeringen av den information som de hanterar.

3.   Byråns interna regler, till exempel styrelsens arbetsordning, arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering, de finansiella bestämmelser som ska tillämpas på byrån, genomförandebestämmelserna för tjänsteföreskrifterna samt bestämmelserna om tillgång till handlingar, ska säkerställa självständighet och oberoende för den personal som utför säkerhetsackreditering gentemot den personal som utför byråns övriga verksamheter, i enlighet med artikel 37 i.

1.   Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren.

Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning med minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.

Den kandidat som styrelsen utnämner till verkställande direktör får före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från parlamentsledamöterna.

Ordföranden för styrelsen ska företräda byrån när avtalet med den verkställande direktören ingås.

Styrelsen ska fatta sitt beslut om att utnämna den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av ledamöterna.

2.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. När den mandatperioden löper ut ska kommissionen göra en bedömning av den verkställande direktörens prestation, med beaktande av byråns framtida uppgifter och utmaningar.

På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den bedömning som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.

Beslut om att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod ska antas med två tredjedelars majoritet av styrelseledamöterna.

En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte därefter delta i ett urvalsförfarande för samma tjänst.

Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Före en förlängning får den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor deras ledamöter.

3.   Styrelsen får på förslag från kommissionen eller från en tredjedel av sina ledamöter avsätta den verkställande direktören, vilket ska ske genom ett beslut med två tredjedelars majoritet av ledamöterna.

4.   Europaparlamentet och rådet får vända sig till den verkställande direktören med begäran om en diskussion vid dessa institutioner om byråns arbete och planer, bland annat vad avser det fleråriga och det årliga arbetsprogrammet. Denna diskussion ska inte beröra frågor med anknytning till verksamhet för säkerhetsackreditering enligt avdelning V kapitel II.

1.   De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten där byråns säte är beläget samt de särskilda regler som i den medlemsstaten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte. Avtalet om säte ska ingås av byrån och den berörda medlemsstat där byråns säte är beläget.

2.   Om det är nödvändigt för verksamheten vid byråns lokala kontor, inrättat i enlighet med artikel 79.2, ska det efter styrelsens godkännande ingås ett värdavtal mellan byrån och den berörda medlemsstat där det lokala kontoret är beläget.

3.   Byråns värdmedlemsstater ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att byrån ska kunna fungera smidigt och effektivt, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

1.   Rådets förordning nr 1 (48) ska gälla för byrån.

2.   De översättningar som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som innehas av byrån.

2.   Styrelsen ska anta genomförandebestämmelser för förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   Mot de beslut som fattas av byrån enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 kan klagomål framföras till ombudsmannen eller talan väckas vid Europeiska unionens domstol enligt artikel 228 respektive 263 i EUF-fördraget.

1.   För att underlätta bekämpning av bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet enligt förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ska byrån, inom sex månader från den dag då den inleder sin verksamhet, ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (49) och anta lämpliga bestämmelser som ska vara tillämpliga på alla anställda vid byrån genom att använda modellbeslutet i bilagan till det avtalet.

2.   Europeiska revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, av dokument och på plats, hos alla bidragsmottagare, entreprenörer och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

3.   Olaf får göra utredningar, inklusive kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag eller kontrakt som finansierats av byrån, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

4.   Byråns samarbetsavtal med tredjeländer och internationella organisationer, kontrakt, bidragsöverenskommelser och bidragsbeslut ska innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner Europeiska revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter. Detta ska inte påverka tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3.

1.   Byråns avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lag som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden på grundval av skiljedomsklausuler i de avtal som ingåtts av byrån.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som ingår i alla medlemsstaters lagstiftning, ersätta skador som orsakats av dess avdelningar eller av dess anställda under tjänsteutövning.

4.   Europeiska unionens domstol ska ha behörighet att avgöra tvister som avser ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av de bestämmelser i tjänsteföreskrifterna eller anställningsvillkoren som är tillämpliga på dem.

1.   Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått internationella avtal med unionen i detta syfte.

2.   Det ska, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i de avtal som avses i punkt 1 i denna artikel och i artikel 43, utarbetas överenskommelser i vilka särskilt karaktären, omfattningen och utformningen av de berörda tredjeländernas och internationella organisationernas deltagande i byråns arbete anges, inklusive bestämmelser om deltagande i byråns initiativ, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor ska dessa överenskommelser under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna. I förekommande fall ska de även innehålla bestämmelser om utbyte och skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med tredjeländer och internationella organisationer. Dessa bestämmelser ska kräva förhandsgodkännande från kommissionen.

3.   Styrelsen ska inom ramen för de internationella avtal som avses i punkt 1 anta en strategi för förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer i de frågor som byrån har behörighet för.

4.   Kommissionen ska säkerställa att byrån i sina förbindelser med tredjeländer och internationella organisationer verkar inom sitt mandat och den befintliga institutionella ramen genom att ingå en lämplig överenskommelse med byråns verkställande direktör.

1.   Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer ska redovisa åtaganden och intressen med uppgift om huruvida det saknas eller föreligger direkta eller indirekta intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende. Dessa redovisningar ska

2.   Ledamöter av styrelsen och av styrelsen för säkerhetsackreditering, den verkställande direktören samt utstationerade nationella experter och observatörer samt externa experter som deltar i ad hoc-grupper ska innan de deltar vid ett möte riktigt och fullständigt redovisa huruvida det saknas eller föreligger intressen som skulle kunna inverka negativt på deras oberoende i fråga om ärenden på dagordningen, och ska om ett sådant intresse föreligger avstå från att delta i diskussionen och omröstningen i sådana ärenden.

3.   Styrelsen och styrelsen för säkerhetsackreditering ska i sin arbetsordning fastställa de praktiska formerna för den intresseredovisning som avses i punkterna 1 och 2 och för förebyggandet och hanteringen av intressekonflikter.

1.   I bilagan fastställs indikatorer för rapportering om programmets framsteg när det gäller att uppnå de allmänna och specifika mål som fastställs i artikel 4.

2.   För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets framsteg när det gäller att uppnå dess mål ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 i syfte att ändra bilagan för att ändra indikatorerna där det anses nödvändigt och i syfte att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättande av en ram för övervakning och utvärdering.

3.   Om det är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 106 tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

4.   Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

För detta ändamål ska mottagare av unionsmedel, och när så är lämpligt medlemsstaterna, omfattas av proportionella rapporteringskrav.

5.   Vid tillämpning av punkt 1 ska mottagarna av unionsmedel lämna lämplig information. De uppgifter som krävs för kontroll av prestationen ska samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid.

1.   Kommissionen ska utvärdera programmet i så god tid att utvärderingen kan användas i beslutsprocessen.

2.   Senast den 30 juni 2024 och därefter vart fjärde år ska kommissionen utvärdera genomförandet av programmet. Utvärderingen ska omfatta programmets alla komponenter och åtgärder. Kommissionen ska bedöma

För varje komponent i programmet ska utvärderingen, utifrån en kostnads-nyttoanalys, även innehålla en bedömning av konsekvenserna av den utveckling som avses i första stycket c, däribland behovet av en ändrad prispolitik eller av ytterligare rymd- eller markinfrastruktur.

Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

3.   Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

4.   De enheter som deltar i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de data och den information som behövs för den utvärdering som avses i punkt 1.

5.   Senast den 30 juni 2024, och därefter vart fjärde år, ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag och uppgifter i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska grundas på en kostnads-nyttoanalys. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag samt de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet. Kommissionen får även utvärdera byråns prestationer i syfte att undersöka möjligheten att anförtro den ytterligare uppgifter i enlighet med artikel 29.3. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag.

Om kommissionen anser att det inte längre finns några skäl för byrån att fortsätta att bedriva sin verksamhet, mot bakgrund av dess mål, uppdrag och uppgifter, får den föreslå att denna förordning ändras i enlighet med detta.

Kommissionen ska översända en rapport om utvärderingen av byrån och dess slutsatser till Europaparlamentet, rådet, byråns styrelse och byråns styrelse för säkerhetsackreditering. Resultaten av utvärderingen ska offentliggöras.

1.   All behandling av personuppgifter i samband med de uppgifter och den verksamhet som avses i denna förordning, även av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, ska utföras i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (50) och (EU) 2018/1725 (51).

2.   Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EU) 2018/1725, även bestämmelser om utnämning av ett dataskyddsombud vid byrån. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 53 och 101 ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 53 och 101 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 53 och 101 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1.   Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.   Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 105.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

1.   Kommissionen ska biträdas av programkommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

Programkommittén ska sammanträda i olika särskilda konstellationer enligt följande:

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.   Om programkommittén inte avger något yttrande om det utkast till genomförandeakt som avses i artikel 34.2 i denna förordning, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

5.   I enlighet med internationella avtal som ingås av unionen får företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer bjudas in som observatörer till programkommitténs möten i enlighet med de villkor som fastställs i programkommitténs arbetsordning och med beaktande av säkerheten i unionen.

6.   Programkommittén ska i enlighet med sin arbetsordning inrätta användarforumet som en arbetsgrupp som ska bistå programkommittén med råd om aspekter på användarkrav, tjänsternas utveckling samt användarupptagningen. Användarforumet ska sträva efter att garantera en kontinuerlig och ändamålsenlig användarmedverkan och ska sammanträda i särskilda konstellationer för varje programkomponent.

1.   Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa unionsfinansieringens synlighet, i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.   Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet, åtgärder som vidtagits inom ramen för programmet och uppnådda resultat.

Finansiella medel som tilldelas programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har anknytning till de mål som anges i artikel 4.

3.   Byrån får bedriva kommunikationsverksamhet på eget initiativ inom sitt behörighetsområde. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte inverka menligt på det faktiska utförandet av de uppgifter som avses i artikel 29. Kommunikationsverksamheten ska genomföras i enlighet med de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

1.   Förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 samt beslut nr 541/2014/EU ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2.   Hänvisningar till de upphävda akterna ska anses som hänvisningar till denna förordning.

1.   Denna förordning ska inte påverka det fortsatta genomförandet eller ändringar av de berörda åtgärderna till dess att de har avslutats, enligt förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna till dess att de avslutas. I synnerhet ska det konsortium som inrättats enligt artikel 7.3 i beslut nr 541/2014/EU tillhandahålla SST-tjänster till och med tre månader efter det att de ansvariga nationella enheterna undertecknat ett avtal om inrättande av det SST-partnerskapsavtal som anges i artikel 58 i den här förordningen.

2.   Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits enligt förordningarna (EU) nr 1285/2013 och (EU) nr 377/2014 och beslut nr 541/2014/EU.

3.   Vid behov får anslag föras in i unionens budget efter 2027 för att täcka de utgifter som är nödvändiga för uppfyllandet av de mål som föreskrivs i artikel 4 i syfte att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som inte slutförts när programmet avslutas, liksom kostnader som täcker kritisk operativ verksamhet och tillhandahållande av tjänster, bland annat genom ramöverenskommelsen om ekonomiskt partnerskap och överenskommelser om medverkan.