1.

a)

Etik och integritet inom forskning och innovation: Forskare, forskningsprocesser och forsknings- och innovationssystemet överlag bör följa strikta regler och strikt praxis för etik och integritet, som en grund för ansvarsfull och tillförlitlig forskning, fri från otillbörlig påverkan – en förutsättning för att spetskompetens ska kunna uppnås – och ligger till grund för forskarnas ansvar att undvika biaser och metodbrister och motverka spridningen av pseudovetenskap och felaktig information genom ökade insatser för vetenskaplig förmedling och dess pedagogik.

b)

Frihet för vetenskaplig forskning: Detta är en del av den forskningskultur som präglar det europeiska forskningsområdet, och ett nödvändigt villkor för att forskarna fritt ska kunna definiera sina forskningsfrågor, forskningsteorier och forskningsmetoder på ett öppet och säkert sätt och producera, dela och sprida kunskap, data och andra resultat.

c)

Jämställdhet mellan könen och lika möjligheter för alla: Här ingår en könsbalans i forskarlag på alla nivåer, inbegripet i förvaltning och beslutsfattande, bekämpning av könsrelaterat våld, könsrelaterade trakasserier och könsdiskriminering, och integrering av jämställdhetsdimensionen i forsknings- och innovationsinnehåll, med beaktande av mångfald i vidare bemärkelse, inbegripet bland annat kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, social mångfald, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning och bekämpning av diskriminering på alla grunder.

d)

Fri rörlighet: Fri rörlighet för forskare och stödpersonal, vetenskapliga rön och teknik bör främjas för att attrahera begåvningar och undvika potentiell kompetensflykt. Detta inbegriper utbyte av vetenskapliga rön, data och verktyg i ett så tidigt skede som möjligt, i synnerhet genom öppen vetenskap, attraktiva och meritbaserade karriärer, erkännande av forskares och stödpersonals kompetens under hela deras karriärer, förbättring av ramvillkoren för forskares rörlighet, bidrag till forskares rörlighet i hela unionen, främjande av utbyten mellan den akademiska världen och näringslivet (och andra sektorer) samt spridning av innovation och stöd till öppen tillgång till forsknings- och teknikinfrastrukturer och deras tjänster.

e)

Strävan efter spetskompetens: Ett åtagande att planera, utföra eller stödja forskning av högsta möjliga kvalitet, i syfte att uppnå och belöna spetskompetens som en förutsättning för att uppnå vetenskapliga, tekniska, ekonomiska, politiska och samhälleliga effekter och på så vis utvidga Europas övergripande kunskapsbas. Detta innebär att offentligt stöd till forskning och innovation bör användas till att välja ut och finansiera initiativ av hög kvalitet – vilket innebär att forskningen är av världsklass, producerar kontrollerbara och reproducerbara resultat och genomförs med hjälp av transparenta forskningsprocesser och forskningsmetoder och genom forskningsförvaltning som möjliggör systematisk återanvändning av tidigare resultat. Forskningsbedömningssystemet – för forskning, forskare, forskarlag och institutioner – bör följa denna princip och belöna kvalitet i enlighet med detta; det offentliga stödet bör ta fasta på att grundforskning är avgörande för att säkerställa spetskompetens, attraktionskraft och konkurrensfördelar för FoI-ekosystem och bör hitta rätt balans mellan ”nyfikenhetsdriven” och ”uppdragsorienterad” forskning.

f)

Värdeskapande och samhälleliga och ekonomiska effekter: Ökning av effekterna av forskning och innovation genom att omvandla Europas ledande ställning inom kunskapsskapande genom att ta vara på de kunskaper som finns i samhället, till exempel genom produkter, tjänster, processer och lösningar som stöder medborgarnas välbefinnande på en hållbar planet, ekonomiskt välstånd, öppen innovation, evidensbaserat beslutsfattande och strategiskt oberoende, samtidigt som man bevarar en öppen ekonomi; detta inbegriper bland annat att man samarbetar mellan olika politikområden, uppmuntrar och belönar en starkare sammankoppling mellan aktörer i tvärvetenskapligt och sektorsövergripande samarbete, investerar i människor, tillgång till infrastrukturer för forskning och teknik, samverkan med näringslivet och andra aktörer och främjar forskardriven grundforskning och dess roll när det gäller att skapa banbrytande framsteg och utveckla en bredare kunskapsbas.

g)

Samordning, samstämmighet och engagemang: Medlemsstaterna inför en europeisk dimension i nationell och regional forsknings- och innovationspolitik och säkerställer ett ökat nationellt stöd och engagemang för ett framgångsrikt genomförande av prioriteringarna för det europeiska forskningsområdet. Medlemsstaterna samordnar, med stöd från unionen, sin forsknings- och innovationspolitik och sina forsknings- och innovationsprogram på områden av gemensamt intresse, bland annat genom att säkerställa komplementaritet och främja synergier med unionens ramprogram för forskning och innovation och andra unionsprogram och unionsfonder, och underlättar därigenom det transnationella samarbetet inom det europeiska forskningsområdet, och styr investeringar i forskning och innovation och reformer för att förverkliga det europeiska forskningsområdet och påskynda den gröna och digitala omställningen.

h)

Global utåtriktad verksamhet: Medlemsstaterna deltar i ömsesidigt fördelaktigt samarbete och gemensam verksamhet inom forskning och innovation med partner från tredjeländer och regioner, på grundval av unionens strategiska intressen, värden och de principer som anges i denna rekommendation, i FN:s mål för hållbar utveckling och i andra relevanta internationella instrument.

i)

Delaktighet: Medlemsstaterna bör sträva efter att utveckla det europeiska forskningsområdets fulla potential för att vara konkurrenskraftiga på global nivå; medlemsstater och regioner med sämre resultat bör därför få råd och stöd i syfte att förstärka sina insatser för att öka forsknings- och innovationssystemens resultat och storlek, och utveckla sin kapacitet, både när det gäller mänskliga resurser och infrastruktur, bland annat genom att utnyttja synergier mellan deras nationella och regionala finansiering och unionsmedel. Insatser bör stödjas på unionsnivå för att frigöra potentialen för spetskompetens i medlemsstaterna och koppla samman forsknings- och innovationsaktörer från regioner med sämre resultat med europeiska nätverk av hög kvalitet i hela unionen.

j)

Samhällsansvar: Målet är att vara lyhörd för samhällets behov av att utöka den kollektiva kapaciteten och uppnå större samhälls- och miljöeffekter, och att öka förtroendet för och uppslutningen kring vetenskap och innovation genom att engagera berörda parter, lokalsamhällen och medborgare i utformningen och genomförandet av forsknings- och innovationspolitiken, genom att förbättra kommunikationen rörande vetenskap och genom att säkerställa att ovannämnda politik kan anpassas, är flexibel och möjlig att justera när oväntade problem uppstår.

2.

a)

Öppen vetenskap: Stödja och belöna en kultur för verkligt öppen vetenskap i hela unionen, inbegripet integrering av öppen tillgång till akademiska publikationer och forskningsdata (dvs. enligt principen så öppen som möjligt, så begränsad som nödvändigt) och spridning och användning av principer och praxis för öppen vetenskap, och samtidigt beakta skillnader mellan olika discipliner och kulturella skillnader, inbegripet flerspråkighet, stödja utvecklingen av färdigheter inom öppen vetenskap och ytterligare utveckla och integrera underliggande digital infrastruktur och digitala tjänster.

b)

Forskningsinfrastrukturer: Vidareutveckla öppen tillgång till och bättre utnyttjande och anslutning av befintliga och nya europeiska och nationella forskningsinfrastrukturer, inbegripet e-infrastrukturer, inom alla vetenskapsområden. Bättre utnyttja dessa infrastrukturers integrerande funktion i kunskaps- och innovationsekosystemet och deras potential att tillhandahålla lösningar på globala utmaningar, bilda partnerskap och koppla samman resurser och bättre utnyttja anslutningen till det europeiska öppna forskningsmolnet; förbättra anslutningen till och samverkan med tekniska infrastrukturer och näringslivet för att öka deras genomslagskraft; främja skapandet av ny infrastrukturkapacitet på europeisk nivå. Detta kommer att ligga till grund för vetenskaplig spetskompetens och hjälpa den europeiska vetenskapen att samarbeta och konkurrera globalt, bidra till att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan och främja delaktighet i det europeiska forskningsområdet; en förutsättning för detta är bland annat att det finns ett bredare spektrum av finansieringskällor för världsledande forskningsinfrastrukturer och nya sätt att finansiera transnationell och virtuell åtkomst.

c)

Jämställdhet, lika möjligheter för alla och delaktighet: Säkerställa rättvisa, öppna, inkluderande och jämställda karriärvägar inom forskningen för att underlätta systematiska institutionella och strukturella förändringar i organisationer som finansierar och utför forskning och innovation, motverka könsrelaterat våld och sexuella trakasserier, undanröja orättvisor oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, övervaka och utvärdera den nationella jämställdhetspolitiken och planerna på det området inom forskning och innovation.

d)

Forskares karriärer och rörlighet samt system för bedömning och belöning av forskning: Ge forskares karriärer i allmänhet, och i synnerhet i början och i mitten av deras karriär, ett större erkännande, inbegripet de särskilda hinder som kvinnor ställs inför i dessa skeden, göra deras karriärer mer attraktiva och förse dem med den utbildning och kompetens som krävs för att möta forskarrollens föränderliga villkor i hela unionen, inbegripet med avseende på ledarskap och undervisning; bygga vidare på och säkerställa överensstämmelse med viktiga program såsom Marie-Skłodowska-Curie-åtgärderna. Detta kommer att uppnås genom att skapa stabila, attraktiva, inkluderande, stödjande och transparenta arbets- och anställningsvillkor och genom att tillhandahålla tydliga och mer varierande karriärvägar och vägledning för välgrundade yrkesval. Ta itu med problemet med den obalanserade cirkulationen av forskare i hela unionen samt mellan sektorer och offentliga förvaltningar och samtidigt förebygga kompetensflykt och öka attraktionskraften gentemot begåvningar från omvärlden. Vidareutveckla nuvarande system för bedömning av forskning, forskare, forskarlag och institutioner för att belöna kvalitet, effekt, praxis för öppen vetenskap, ledarskap och engagemang i samhället och samarbete med näringslivet och andra verksamhetssektorer, inbegripet oberoende vetenskaplig rådgivning för evidensbaserat beslutsfattande; beakta ett brett spektrum av forskningsresultat och forskningsverksamheter, även med beaktande av undervisning inom högre utbildning, och möjliggöra olika karriärvägar. Belöningssystem bör säkerställa insyn och öppenhet och att hänsyn tas till meriter, och undvika bias, diskriminering och orättvis behandling. De bör göras effektiva och regelbundet övervakas med hjälp av lämpliga indikatorer och av observationsgruppen för forskarkarriärer.

e)

Kunskapsutnyttjande: Öka samarbetet och kopplingarna mellan forsknings- och innovationsaktörer och bättre samordna politik och program på unionsnivå, nationell och regional nivå, i synnerhet genom forsknings- och innovationsvänliga ramar, inbegripet regleringsstöd och politiskt stöd, för kunskapsutnyttjande, förbättra utnyttjandet av och tillgången till forskningsresultat, kompetensutveckling och förvaltning av immateriella tillgångar.

f)

Vetenskapligt ledarskap: Öka kapaciteten och finansieringen av forskarinitierad grundforskning och tillämpad forskning. Detta kommer att hjälpa unionen att uppnå en ledande ställning som ett kunskapssamhälle och globalt vetenskapligt centrum, vilket är en förutsättning för en effektiv innovationspolitik och för unionens förmåga att förstå, förbereda sig inför och reagera på framtida utmaningar såsom klimatförändringar och hälsokriser.

g)

Globalt engagemang: Utveckla en sammanhängande strategi för globalt engagemang och gemensamma verktyg som främjar gemensamma europeiska värden och principer för forskning och innovation när det gäller internationellt samarbete och drar nytta av forskningens attraktionskraft i unionen; säkerställa unionens strategiska oberoende inom vetenskap och innovation, samtidigt som en öppen ekonomi bevaras; främja lika villkor och ömsesidighet som bygger på grundläggande värden; utveckla forsknings- och innovationspartnerskapen och stärka, bredda och fördjupa samarbetet med tredjeländer och regionala organisationer.

h)

Utmaningsbaserade åtgärder för det europeiska forskningsområdet: Sammanföra medlemsstaterna och kommissionen, inklusive regioner och lokala enheter, samt tredjeländer, berörda parter inom forskning och innovation och näringslivet, och därmed förena krafter genom nära samordning, gemensam utformning, samarbete, datadelning och gemensam finansiering för att främja lösningar baserade på forskning och innovation och minska framtida risker i syfte att utveckla sektorspolitik till stöd för Europas resiliens- och hållbarhetsmål för den gröna och digitala omställningen; dessa åtgärder för det europeiska forskningsområdet bör

i)

Synergier med fortbildning och den europeiska kompetensagendan: Forskning och innovation samt högre utbildning är viktiga drivkrafter för innovation, kunskapsskapande, spridning och användning. Åtgärderna bör

j)

Synergier med sektorspolitik och industripolitik för att främja innovationsekosystem: Forskning och innovation är tillsammans med ett flexibelt näringsliv avgörande för att driva på konkurrenskraften och uppnå strategiskt oberoende samtidigt som man bevarar en öppen ekonomi. Åtgärderna bör

k)

Ett aktivt medborgar- och samhällsengagemang inom forskning och innovation i alla dess dimensioner: Bidrag från, och förmågan att dra nytta av, allmänhetens åsikter och bidrag och främja allmänhetens engagemang att göra oss mer medvetna om fördelarna med och effekterna av forskning och innovation i människors vardag, säkerställa en större mångfald av strategier för att utforma och genomföra forsknings- och innovationspolitik och göra forskning och innovation mer relevant för samhället genom att nya lösningar blir lättare att godta och mer överkomliga i pris.

l)

Fler investeringar och reformer i länder och regioner med sämre forsknings- och innovationsresultat: Effektiv mobilisering av unionsfinansiering och nationell finansiering för investeringar i forskning och innovation, i kombination med stöd och bistånd för att genomföra nödvändiga forsknings- och innovationsreformer.

m)

Synergier mellan finansieringsprogram på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå: Synergier mellan unionens finansieringsprogram och nationella och regionala finansieringssystem för forskning och innovation bör vägledas av de värden och principer som anges i denna rekommendation samt uppmuntras, göras operationella och stärkas på grundval av väletablerade riktlinjer för deras genomförande, särskilt synergier mellan Horisont Europa, sammanhållningspolitiken och faciliteten för återhämtning och resiliens.

n)

Ökad samverkan och kvalitetsbaserad integrering av forskningsverksamma organisationer från länder och de yttersta randområdena som presterar sämre inom forskning och innovation i europeiska vetenskapliga nätverk och innovationsekosystem, en mer balanserad kompetenscirkulation inom det europeiska forskningsområdet, lämplig kompetens och utbildning för att förbättra tillgången till spetskompetens.

o)

Stöd för att prioritera och säkra långsiktiga investeringar i forskning och innovation, samt politiska reformer: Detta gäller på alla förvaltningsnivåer (unionsnivå samt nationell och regional nivå), med bättre sektorsövergripande samordning och deltagande, inklusive regulatoriska sandlådor och experimentklausuler; deras utformning, genomförande och bedömning bör gå hand i hand för att maximera synergieffekterna och genomslagskraften.

p)

Samordning av investeringar i forskning och innovation: Främja samordningen genom att stödja kartläggningen och genomförandet av samordnade investeringar och reformer i syfte att stärka det europeiska forskningsområdets dimension inom alla förvaltningsnivåer i unionen och maximera deras genomslagskraft till förmån för unionens vetenskaps- och innovationssystem, och genom att främja interoperabilitet mellan system på grundval av erfarenhetsåterföring från gemensam programplanering och europeiska forskningsinfrastrukturer.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.