1.   

Om ett institut som omfattas av kassakrav inte uppnår miniminivån för dessa, i enlighet med rådsförordningar eller ECB-förordningar eller ECB-beslut som är knutna till dessa, kommer en sanktion att föreläggas, som beräknas som en straffavgift på 2,5 procentenheter över Europeiska centralbankssystemets genomsnittsränta på utlåningsfaciliteten för den uppfyllandeperiod under vilken åsidosättandet inträffade, beräknad på det genomsnittliga dagliga beloppet med vilket kassakravet understigits under uppfyllandeperioden.

Nedanstående formel används för att beräkna straffavgift:

där:

Om ett institut som omfattas av kassakrav åsidosätter sin informationsskyldighet som framgår av artikel 3.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1) och man när detta upptäcks även konstaterar att institutet till följd av tillämpningen av artikel 3.1. d i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1) har åsidosatt sin skyldighet att inneha kassakravsmedel under mer än en uppfyllandeperiod, ska den berörda uppfyllandeperioden för att beräkna sanktionen enligt avsnitt 1 i denna bilaga vara den uppfyllandeperiod under vilken åsidosättandet av skyldigheten fastställs.

2.   

Om ett institut som omfattas av kassakrav vid två tillfällen under en tolvmånadersperiod åsidosätter sina skyldigheter avseende kassakrav ska detta bedömas som ett upprepat åsidosättande.

För varje upprepad förseelse kommer en sanktion att föreläggas som beräknas som en straffränta på 5 procentenheter över Europeiska centralbankssystemets genomsnittsränta på utlåningsfaciliteten för den uppfyllandeperiod under vilken åsidosättandet inträffade, beräknad på det genomsnittliga dagliga beloppet med vilket kassakravet understigits under uppfyllandeperioden. Straffräntan beräknas i övrigt enligt den formel som anges i avsnitt 1 i denna bilaga.

1.   

Om skyldigheten att informera den berörda nationella centralbanken om rättsliga, kontraktsenliga, tillsynsmässiga eller andra begränsningar som kan hindra institutet från att likvidera, överlåta, pantsätta eller avveckla egna medel som ingår i minimireserverna enligt artikel 3.1 andra stycket i förordning (EU) 2021/378 (ECB/2021/1) åsidosätts, kommer en sanktion att föreläggas som beräknas som en straffränta på 2,5 procentenheter över Europeiska centralbankssystemets genomsnittsränta på utlåningsfaciliteten för den period under vilken sanktionen tillämpas, beräknad på det genomsnittliga dagliga beloppet som påverkas av institutets underlåtenhet att rapportera under den period avseende vilken sanktionen tillämpas. Om åsidosättandet sträcker sig över flera uppfyllandeperioder kommer den period avseende vilken sanktionen tillämpas inte att överstiga det totala antalet dagar under den uppfyllandeperiod under vilken åsidosättandet upptäcktes.

Med beaktande av avsnitt 3 i denna bilaga används nedanstående formel för att beräkna straffavgiften:

där:

2.   

Om ett institut sanktioneras för att inte ha uppfyllt sin skyldighet att informera den berörda nationella centralbanken om rättsliga, kontraktsenliga, tillsynsmässiga eller andra begränsningar som kan hindra institutet från att likvidera, överlåta, pantsätta eller avveckla egna medel som ingår i minimireserverna enligt artikel 3.1 andra stycket, återigen åsidosätter sin skyldighet att informera den berörda nationella centralbanken om sådana hinder enligt artikel 3.1 under den tolvmånadersperiod som följer på det datum då institutet informerats om sanktionen, ska detta bedömas som ett upprepat åsidosättande.

För varje upprepad förseelse kommer en sanktion att föreläggas som beräknas som en straffränta på 5 procentenheter över Europeiska centralbankssystemets genomsnittsränta på utlåningsfaciliteten för den period under vilken sanktionen tillämpas, beräknad på det genomsnittliga dagliga beloppet som påverkas av institutets underlåtenhet att rapportera under den period avseende vilken sanktionen tillämpas. Straffräntan beräknas i övrigt enligt den formel som anges i avsnitt 1 i denna bilaga.

3.   

Straffavgiften som beräknas enligt den formel som anges i avsnitt 1 i denna bilaga får justeras för att beakta proportionalitetsprincipen och förhållandena i det särskilda fallet i enlighet med artikel 2.2 och 2.3 i förordning (EG) 2532/98. Straffavgiften kan justeras inom de begränsningar som framgår av artikel 2.1 i den förordningen.