(1)

Riktlinjerna i överenskommelsen om statsstödda exportkrediter (överenskommelsen) är tillämpliga i unionen genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2011 (1).

(2)

Parterna i överenskommelsen enades vid sitt 145:e möte, som hölls den 17 november 2020, om att genom skriftligt förfarande anta ett beslut om ändring av överenskommelsen i syfte att öka statsstödet till exportkrediter i form av lokala kostnader.

(3)

Det planerade beslutet om att öka statsstödet till lokala kostnader bör anpassa bestämmelserna om stöd till lokala kostnader i överenskommelsen till rådande handels- och produktionsmönster. De globala värdekedjorna har ändrat exportörernas beslut om var varorna anskaffas, och de flesta exportörer anskaffar nu varor från flera länder och i allt högre grad från de länder där köparen finns. För att ge unionens exportörer större flexibilitet och möjliggöra optimala anskaffningsstrategier bör taket för statsstöd till lokala kostnader höjas från 30 % till 40 % av exportkontraktsvärdet i höginkomstländer och från 30 % till 50 % av exportkontraktsvärdet i medel- och låginkomstländer.

(4)

Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar avseende det beslut som ska antas av parterna i överenskommelsen genom det skriftliga förfarandet, eftersom det planerade beslutet på ett avgörande sätt kommer att kunna påverka innehållet i unionsrätten, med stöd av artikel 2 i förordning (EU) nr 1233/2011.