(1)

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (1) ska bevarandeåtgärder antas med beaktande av tillgänglig vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning, inbegripet i förekommande fall de rapporter som utarbetas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen och andra rådgivande organ, råd som lämnas av de rådgivande nämnder som inrättats för de relevanta geografiska områdena eller kompetensområdena och gemensamma rekommendationer från medlemsstaterna.

(2)

Det åligger rådet att anta åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Fiskemöjligheterna bör tilldelas medlemsstaterna på ett sätt som säkerställer relativ stabilitet i fiskeverksamheten för var och en av medlemsstaterna för vart och ett av bestånden eller fiskena samt med vederbörligt beaktande av den gemensamma fiskeripolitikens mål enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

(3)

I förordning (EU) nr 1380/2013 fastställs att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandetakten för maximal hållbar avkastning där så är möjligt ska ha uppnåtts senast 2015 och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla bestånd.

(4)

De totala tillåtna fångstmängderna (TAC:er) bör därför fastställas, i enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013, på grundval av tillgänglig vetenskaplig rådgivning, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som en rättvis inbördes behandling av de olika näringsgrenarna inom fisket säkerställs, och med hänsyn till de synpunkter som framförts under samråden med aktörerna.

(5)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 (2) upprättas en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och för det fiske som nyttjar dessa bestånd (planen). Planen syftar till att säkerställa att nyttjandet av levande marina biologiska resurser sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Målet för fiskeridödligheten för de berörda bestånden, uttryckt i intervall, ska därför uppnås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020. Fångstbegränsningar för 2021 vad gäller bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön bör fastställas i överensstämmelse med planens mål.

(6)

Internationella havsforskningsrådet (Ices) har konstaterat att biomassan av sill/strömming i västra Östersjön i Ices-delsektionerna 20–24 endast är 48 % av den gränsreferenspunkt för lekbiomassan (Blim) under vilken reproduktionsförmågan kan vara nedsatt. I den vetenskapliga rådgivning som Ices utfärdade den 29 maj 2020 genom sitt beståndsutlåtande var rådet därför nollfångst för sill/strömming i västra Östersjön. Inom ramen för artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 bör därför alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan producera maximal hållbar avkastning. Vidare föreskrivs i den bestämmelsen att ytterligare korrigerande åtgärder ska antas. För detta ändamål är det nödvändigt att ta hänsyn till tidsplanen för uppnåendet av målen för den gemensamma fiskeripolitiken i allmänhet, och för planen i synnerhet, med tanke på de antagna korrigerande åtgärdernas förväntade effekt, samtidigt som de mål om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningsmässigt hänseende som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 upprätthålls. Det är därför, i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) 2016/1139, lämpligt att fiskemöjligheterna för sill/strömming i västra Östersjön fastställs till nivåer som ligger under intervallen för fiskeridödlighet för att ta hänsyn till minskningen av biomassan för det beståndet i Ices-delsektionerna 20–24.

(7)

När det gäller beståndet av torsk i östra Östersjön har Ices kunnat basera sitt försiktighetsbaserade utlåtande på en mer datarik bedömning än vad som tidigare varit möjligt. Ices beräknar att biomassan för torsk i östra Östersjön var under Blim under 2019 och att den har minskat ytterligare sedan dess. Ices upprepade därför sitt råd om nollfångst av torsk i östra Östersjön för 2021. Ices har dock inte kunnat fastställa värdena för intervallen för fiskeridödlighet. Precis som förra året gäller att om fiskemöjligheterna för torsk i östra Östersjön fastställs på den nivå som anges i den vetenskapliga rådgivningen, skulle skyldigheten att landa alla fångster inom blandfisken med bifångster av torsk i östra Östersjön leda till fenomenet med begränsande arter (choke species). För att uppnå rätt balans mellan ett fortsatt fiske, med tanke på de potentiellt allvarliga socioekonomiska konsekvenserna av att förbjuda fångst av torsk i östra Östersjön, och behovet att uppnå god biologisk status för beståndet, med beaktande av svårigheten att fiska samtliga bestånd i ett blandfiske på nivåer som ger maximal hållbar avkastning samtidigt, bör det fastställas en särskild TAC för bifångster av torsk i östra Östersjön. Fiskemöjligheterna bör fastställas i enlighet med artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139.

(8)

I maj 2020 lämnade Ices uppdaterad rådgivning om nivåerna av bifångster av torsk i andra fisken. Det är lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med denna rådgivning, med ett undantag för fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (3). Enligt artikel 5.2 i förordning (EU) 2016/1139 ska dessutom ytterligare korrigerande åtgärder antas för att säkerställa att det berörda beståndet snabbt återgår till nivåer över den nivå som kan producera maximal hållbar avkastning. Enligt vetenskaplig rådgivning kan fredning av lekområden särskilt medföra ytterligare fördelar för ett bestånd som inte kan uppnås enbart genom TAC:er, t.ex. ökad rekrytering genom ostörd lek. Det är därför lämpligt att bibehålla den befintliga fredningen av lekområden sommartid. Dessutom visar vetenskaplig rådgivning att den relativa betydelsen av fritidsfiske efter torsk i östra Östersjön avgörs av TAC-nivån. Med tanke på den avsevärt begränsade TAC:en anses de kvantiteter som fångas i fritidsfiske vara betydande och det är därför lämpligt att behålla förbudet mot fritidsfiske efter torsk i Ices-delsektionerna 25 och 26 där torsk i östra Östersjön är vanligast.

(9)

När det gäller torsk i västra Östersjön har Ices justerat den beräknade biomassan nedåt och beräknar att biomassan för beståndet av torsk i västra Östersjön inte har återhämtat sig tillräckligt för att nå upp över den referenspunkt för lekbiomassan under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas (Btrigger). Det är därför lämpligt att bibehålla de kompletterande åtgärder som infördes för 2020 och att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139 samtidigt som de nivåer av bifångster av torsk i andra fisken i Ices-delsektion 24 som rekommenderas av Ices beaktas, i syfte att uppnå enhetlighet med strategin i förvaltningsområdet för torsk i östra Östersjön. Den vetenskapliga rådgivningen visar dessutom att torsk från både det västra och det östra torskbeståndet förekommer i Ices-delsektion 24. För att skydda det östra torskbeståndet och säkerställa likvärdiga förutsättningar som för förvaltningsområdet för torsk i östra Östersjön bör användningen av TAC:en i Ices-delsektion 24 även i fortsättningen begränsas till bifångster av torsk, med undantag för fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med de villkor som fastställs i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241 samt för småskaliga kustfiskare som fiskar med passiva redskap i områden upp till sex sjömil från kusten, där vattendjupet är mindre än 20 meter, eftersom den västliga torsken dominerar i dessa grunda kustområden. Fredningsperioden i Ices-delsektion 24 bör också anpassas till fredningsperioden i Ices-delsektionerna 25 och 26 för att säkerställa ett likvärdigt skydd i enlighet med Ices rådgivning.

(10)

I enlighet med detta och för att säkerställa likvärdiga förutsättningar som för Ices-delsektionerna 25 och 26 bör fritidsfiske efter torsk i Ices-delsektion 24 även i fortsättningen vara förbjudet bortom sex sjömil från kusten. Eftersom den vetenskapliga rådgivningen visar att fritidsfiske i hög grad bidrar till den totala fiskeridödligheten för detta bestånd, och med beaktande av beståndets status och minskningen av TAC:en, bör den dagliga tillåtna fångsten per fiskare bibehållas. Detta påverkar inte principen om relativ stabilitet för kommersiell fiskeverksamhet. Med tanke på beståndets sårbara status och det faktum att den vetenskapliga rådgivningen visar att särskilt fredning av lekområden kan medföra ytterligare fördelar för ett bestånd som inte kan uppnås enbart genom TAC:er, t.ex. ökad rekrytering genom ostörd lek, är det slutligen lämpligt att bibehålla fredningen av lekområden vintertid, med ett undantag för vissa småskaliga kustfiskare och för fiskeinsatser som utförs uteslutande för vetenskapliga undersökningar och helt i enlighet med villkoren i artikel 25 i förordning (EU) 2019/1241.

(11)

Ices beräknar att biomassan för sill/strömming i centrala Östersjön har fallit till under den referenspunkt för lekbiomassan under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas (Btrigger). Det är därför lämpligt att fastställa fiskemöjligheterna i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EU) 2016/1139.

(12)

Enligt Ices rådgivning är torsk en bifångst i fisket efter rödspätta. Dessutom fångas skarpsill i ett blandfiske med sill/strömming och är en bytesart för torsk. Det är lämpligt att beakta dessa överväganden mellan bestånd vid fastställandet av fiskemöjligheterna för rödspätta och skarpsill.

(13)

För att säkerställa fullständigt utnyttjande av kustfiskemöjligheterna infördes 2019 en begränsad flexibilitet mellan områden för lax från Ices-delsektionerna 22–31 till Ices-delsektion 32. Mot bakgrund av ändringarna av fiskemöjligheterna för dessa två bestånd är det lämpligt att öka denna flexibilitet.

(14)

Införandet av ett förbud mot fiske efter öring bortom fyra sjömil och en begränsning av bifångster av öring till 3 % av den kombinerade fångsten av öring och lax har i stor utsträckning bidragit till en avsevärd minskning av den tidigare betydande felrapporteringen av fångster i laxfisket, i synnerhet som fångster av öring. Det är därför lämpligt att behålla denna bestämmelse för att minska felrapporteringen i största möjliga mån.

(15)

Utnyttjandet av de fiskemöjligheter som fastställs i den här förordningen omfattas av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 (4), särskilt artiklarna 33 och 34 om registrering av fångstuppgifter och fiskeansträngning, och av bestämmelserna om överföring av uppgifter till kommissionen om uttömning av fiskemöjligheter. I den här förordningen bör därför de koder för landningar av bestånd som omfattas av den här förordningen och som medlemsstaterna ska använda när de överför uppgifter till kommissionen fastställas.

(16)

Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 (5) infördes ytterligare villkor för förvaltningen av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland flexibilitetsbestämmelserna i artiklarna 3 och 4 för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC:erna, besluta för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 inte ska gälla, framför allt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 mekanismen för flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt nyttjande av levande marina biologiska resurser, förhindra att den gemensamma fiskeripolitikens mål uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(17)

Eftersom biomassan för beståndet av torsk i östra Östersjön ligger under Blim och endast bifångstfiske och vetenskapligt fiske tillåts under 2021 har medlemsstaterna dessutom åtagit sig att inte tillämpa artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 för detta bestånd för överföringar från 2020 till 2021, för att fångsterna under 2021 inte ska överstiga den fastställda TAC:en för torsk i östra Östersjön.

(18)

Fiskeåret för vitlinglyra i Ices-sektion 3a och unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 är 1 november–31 oktober. En preliminär TAC för vitlinglyra bör fastställas för dessa områden på grundval av ny vetenskaplig rådgivning. Förenade kungariket innehar ingen kvot för vitlinglyra. En del av kvoten tas dock i Förenade kungarikets vatten. Samråd har skett med Förenade kungariket i enlighet med artikel 130.1 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (6). En preliminär TAC för fiskemöjligheterna för perioden 1 november 2020–31 december 2020 bör därför fastställas. Denna TAC kommer att göra det möjligt att inleda fiskesäsongen. Samråd kommer att ske med Förenade kungariket om fiskemöjligheterna för perioden 1 januari 2021–31 oktober 2021. Trots att Förenade kungariket inte innehar någon kvotandel i detta bestånd delas resursen med Förenade kungariket. Därför bör samråd om den gemensamma förvaltningen av beståndet ske efter övergångsperiodens utgång den 31 december 2020. Förordningen om fiskemöjligheter för vitlinglyra i Ices-sektion 3a och unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 bör senare ändras så att den omfattar resultatet av dessa samråd, för perioden 1 januari 2021–31 oktober 2021, och därigenom täcker hela fiskeåret 1 november 2020–31 oktober 2021.

(19)

För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och säkerställa försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021. Denna förordning bör dock tillämpas på vitlinglyra i Ices-sektion 3a och unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 under perioden 1 november 2020–31 oktober 2021. Av brådskande skäl bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.