26.6.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 203/28


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2020/878

av den 18 juni 2020

om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (1), särskilt artikel 131, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 fastställs krav avseende sammanställningen av de säkerhetsdatablad som används för att tillhandahålla information om kemiska ämnen och blandningar i unionen.

(2)

Från och med den 1 januari 2020 ska kommissionens förordning (EU) 2018/1881 (2) om ändring av bilagorna I, III och VI–XII till förordning (EG) nr 1907/2006 tillämpas. Genom förordning (EU) 2018/1881 införs särskilda krav för nanoformer av ämnen. Eftersom information som rör dessa krav ska ingå i säkerhetsdatabladen bör bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 ändras i enlighet med detta.

(3)

I det globalt harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier (nedan kallat GHS) som utarbetats inom Förenta nationerna anges internationellt harmoniserade kriterier för klassificering och märkning av kemikalier samt regler för säkerhetsdatablad. Unionen har bekräftat sin avsikt att införliva GHS-kriterierna i unionslagstiftningen.

(4)

De instrument som föreskrivs i GHS för att informera om farorna med ämnen och blandningar är etiketter och säkerhetsdatablad. GHS-bestämmelserna om säkerhetsdatablad ingår i förordning (EG) nr 1907/2006. Därför bör de krav för säkerhetsdatablad som fastställs i bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 anpassas till reglerna för säkerhetsdatablad i den sjätte och sjunde reviderade utgåvan av GHS.

(5)

Bilaga VIII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 (3) gör det bland annat möjligt att ange den unika formuleringsidentifieraren endast i säkerhetsdatabladet när det gäller farliga blandningar som levereras för användning på industrianläggningar. Även för vissa blandningar som inte är förpackade kommer den unika formuleringsidentifieraren att behöva anges i säkerhetsdatabladet. Av konsekvensskäl bör bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 återspegla dessa ändringar och ange var i säkerhetsdatabladet som den unika formuleringsidentifieraren ska anges.

(6)

I kommissionens meddelande Mot en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen (4) av den 7 november 2018 anges att kommissionen bedömer hur man ska förbättra kommunikationen i leveranskedjan när det gäller hormonstörande ämnen i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006 inom ramen för arbetet med säkerhetsdatablad. Ett antal särskilda krav på säkerhetsdatablad har identifierats som relevanta för ämnen och blandningar med hormonstörande egenskaper, och bilaga II till den här förordningen bör därför ändras i enlighet med detta.

(7)

Särskilda koncentrationsgränser, multiplikationsfaktorer och uppskattade akuta toxiciteter som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 är relevanta för en säker användning av ämnen och blandningar och bör därför anges i säkerhetsdatabladen om de är tillgängliga.

(8)

Att kräva att ekonomiska aktörer som redan har sammanställt säkerhetsdatablad ska uppdatera dem omedelbart i enlighet med bestämmelserna i denna förordning skulle innebära en oproportionerligt stor börda för dem. Aktörerna bör snarare få fortsätta att under en viss period tillhandahålla säkerhetsdatablad i enlighet med förordning (EG) nr 1907/2006 i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2015/830 (5). Detta påverkar inte skyldigheten att uppdatera säkerhetsdatabladen i enlighet med artikel 31.9 i förordning (EG) nr 1907/2006, och inte heller de fall där den unika formuleringsidentifieraren läggs till i säkerhetsdatablad enligt del A avsnitt 5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1272/2008.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 133 i förordning (EG) nr 1907/2006.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till förordning (EG) nr 1907/2006 ska ersättas med texten i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Genom undantag från artikel 3 får säkerhetsdatablad som inte uppfyller kraven i bilagan till denna förordning fortsätta att tillhandahållas till och med den 31 december 2022.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juni 2020.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande


(1)  EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(2)  Kommissionens förordning (EU) 2018/1881 av den 3 december 2018 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bilagorna I, III, VI, VII, VIII, IX, X, XI och XII så att de inbegriper nanoformer av ämnen (EUT L 308, 4.12.2018, s. 1).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

(4)  COM(2018) 734.

(5)  Kommissionens förordning (EU) 2015/830 av den 28 maj 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 132, 29.5.2015, s. 8).


BILAGA

”BILAGA II

KRAV AVSEENDE SAMMANSTÄLLNINGEN AV SÄKERHETSDATABLAD

DEL A

0.1   Inledning

0.1.1

I den här bilagan fastställs de krav som leverantören ska uppfylla vid sammanställning av säkerhetsdatablad som tillhandahålls för ett ämne eller en blandning i enlighet med artikel 31.

0.1.2

Informationen om ämnen i säkerhetsdatabladet ska överensstämma med informationen i registreringen och i kemikaliesäkerhetsrapporten, om en sådan krävs. Om en kemikaliesäkerhetsrapport har utarbetats ska de relevanta exponeringsscenarierna ingå i en bilaga till säkerhetsdatabladet.

0.1.3

I varje relevant avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges om och vilka olika nanoformer som omfattas, och relevant säkerhetsinformation ska länkas till var och en av dessa nanoformer. I enlighet med bilaga VI avses med nanoform i den här bilagan en nanoform eller en uppsättning likartade nanoformer.

0.2   Allmänna krav för sammanställning av säkerhetsdatablad

0.2.1

Säkerhetsdatabladet ska göra det möjligt för användarna att vidta nödvändiga åtgärder till skydd för människors hälsa och säkerheten på arbetsplatsen och till skydd för miljön. Den som utarbetar ett säkerhetsdatablad ska ta hänsyn till att det måste innehålla information om ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper och en beskrivning av hur ämnet eller blandningen kan lagras, hanteras och bortskaffas på ett säkert sätt.

0.2.2

Informationen i säkerhetsdatabladet ska även uppfylla kraven i direktiv 98/24/EG. Säkerhetsdatabladen ska i synnerhet ge arbetsgivare möjlighet att avgöra om det förekommer några farliga kemiska agenser på arbetsplatsen och bedöma alla risker för arbetstagarnas säkerhet och hälsa som kan uppstå vid användningen.

0.2.3

Informationen i säkerhetsdatabladet ska vara kortfattad och tydlig. Säkerhetsdatabladet ska utarbetas av en kompetent person som ska ta hänsyn till användarkretsens särskilda behov och kunskap, i den mån dessa är kända. Leverantörer av ämnen och blandningar ska försäkra sig om att de kompetenta personerna har genomgått lämplig utbildning inklusive fortbildning.

0.2.4

Språket i säkerhetsdatabladet ska vara enkelt, tydligt och exakt, utan jargong och förkortningar. Man får inte använda angivelser av typen ’kan vara farligt’, ’påverkar inte hälsan’, ’säker vid de flesta användningsförhållanden’, ’ofarligt’ eller andra angivelser som anger att ämnena eller blandningarna inte är farliga, och inte heller andra angivelser som är oförenliga med klassificeringen av ämnena eller blandningarna.

0.2.5

Datum för när säkerhetsdatabladet sammanställdes ska anges på första sidan. När ett säkerhetsdatablad har omarbetats och mottagarna har fått den nya versionen ska de i säkerhetsdatabladets avsnitt 16 göras uppmärksamma på ändringarna, om dessa ändringar inte har angetts på annan plats i säkerhetsdatabladet. Det omarbetade säkerhetsdatabladets sammanställningsdatum, angivet som ”Omarbetning: (datum)”, ska anges på första sidan tillsammans med en eller flera angivelser om vilken version som ersätts, i form av exempelvis versionsnummer, omarbetningsnummer eller datum för när den nya versionen ersätter den gamla.

0.3   Säkerhetsdatabladets format

0.3.1

Ett säkerhetsdatablad är inte ett dokument med en viss längd. Säkerhetsdatabladets längd ska stå i proportion till ämnets eller blandningens farlighet och den information som är tillgänglig.

0.3.2

Alla sidor i säkerhetsdatabladet, inklusive eventuella bilagor, ska vara numrerade och det ska framgå hur långt säkerhetsdatabladet är (t.ex. ’sidan 1 av 3’) eller om det finns fler sidor (t.ex. ’Fortsätter på nästa sida’ eller ’Slut på dokumentet’).

0.4   Säkerhetsdatabladets innehåll

Den information som krävs enligt denna bilaga ska, om den är relevant och är tillgänglig, finnas i säkerhetsdatabladet i de avsnitt som anges i del B. Säkerhetsdatabladet får inte innehålla tomma avsnitt.

0.5   Andra informationskrav

Med tanke på ämnenas och blandningarnas många olika egenskaper kan det ibland bli nödvändigt att lägga till relevanta och tillgängliga uppgifter i respektive avsnitt.

Ytterligare säkerhets- och miljöinformation krävs för att tillgodose behoven för sjöfolk och andra transportarbetare inom bulktransport av farligt gods i inlandssjöfart eller havsgående bulkfartyg eller tankfartyg som omfattas av Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) eller nationella bestämmelser. I avsnitt 14.7 rekommenderas att grundläggande klassificeringsinformation enligt relevanta IMO-instrument inkluderas när last är avsedd för bulktransport. Fartyg som transporterar olja eller oljebränsle, enligt definitionen i bilaga I till Marpol (1), i bulk eller som bunkrar oljebränsle, måste dessutom innan de lastar vara försedda med ett ’säkerhetsdatablad’ enligt resolutionen från IMO:s sjösäkerhetskommitté (MSC) om rekommendationer för säkerhetsdatablad (MSDS) enligt bilaga I till Marpol om oljelast och bunkerolja (MSC.286(86)). För att samma säkerhetsdatablad ska gälla såväl sjöfart som andra transporter får ytterligare bestämmelser i resolution MSC.286(86), om det är lämpligt, inkluderas i säkerhetsdatabladen för sjötransporter enligt bilaga I till Marpol om oljelast och bunkerolja.

0.6   Enheter

De måttenheter som anges i rådets direktiv 80/181/EEG (2) ska användas.

0.7   Särskilda fall

Säkerhetsdatablad ska även krävas för de särskilda fall i punkt 1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 som omfattas av undantag när det gäller märkning.

1.    AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

I detta avsnitt anges hur ämnet eller blandningen ska betecknas och hur man i säkerhetsdatabladet ska ange relevanta identifierade användningar, namnet på leverantören av ämnet eller blandningen och kontaktuppgifterna för leverantören av ämnet eller blandningen inklusive en kontakt för nödsituationer.

1.1   Produktbeteckning

Produktbeteckningen ska anges i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 för ämnen och i enlighet med artikel 18.3 a i förordning (EG) nr 1272/2008 för blandningar, och så som den anges på märkningen på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden, såvida inte den eller de berörda medlemsstaterna föreskriver något annat.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska produktbeteckningen överensstämma med den som används vid registreringen, och det registreringsnummer som tilldelats enligt artikel 20.3 i denna förordning ska också anges. Andra identitetsbeteckningar får anges även om de inte användes vid registreringen.

Utan att det påverkar de skyldigheter för nedströmsanvändare som anges i artikel 39 i denna förordning får en leverantör som är distributör eller nedströmsanvändare utelämna den del av registreringsnumret som avser den enskilda registranten i ett gemensamt inlämnande, under förutsättning att

a)

den leverantören åtar sig ansvaret för att på begäran för tillsynsändamål lämna ut det fullständiga registreringsnumret eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, för att vidarebefordra begäran till sin leverantör, i enlighet med led b, och

b)

den leverantören lämnar ut det fullständiga registreringsnumret till den myndighet i medlemsstaten som ansvarar för tillsyn (nedan kallad tillsynsmyndigheten) inom sju dagar från en begäran som leverantören mottagit direkt från tillsynsmyndigheten eller som vidarebefordrats av leverantörens mottagare, eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, vidarebefordrar begäran till sin leverantör inom sju dagar efter begäran och samtidigt underrättar tillsynsmyndigheten om detta.

Ett och samma säkerhetsdatablad får användas för mer än ett ämne eller mer än en blandning, om informationen i det säkerhetsdatabladet uppfyller kraven i denna bilaga för varje ämne eller blandning.

Om ett datablad omfattar olika former av ett ämne ska relevant information inkluderas och det ska tydligt anges vilken information som avser vilken form. Alternativt får ett separat säkerhetsdatablad utarbetas för varje form eller grupp av former.

Om säkerhetsdatabladet gäller en eller flera nanoformer, eller ämnen som inkluderar nanoformer, ska detta anges med ordet ’nanoform’.

Andra identifieringssätt

Andra namn eller synonymer som ämnet är märkt med eller allmänt känt under får anges.

Om en blandning har en unik formuleringsidentifierare (UFI) i enlighet med del A avsnitt 5 i bilaga VIII till förordning (EG) nr 1272/2008 och denna lämnas i säkerhetsdatabladet ska den anges i detta avsnitt.

1.2   Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

Som minimum ska en kort beskrivning av de identifierade användningar (t.ex. golvrengöring, industriell användning i polymerframställning eller yrkesmässig användning i rengöringsmedel) som är relevanta för mottagarna av ämnet eller blandningen anges.

De användningar som leverantören avråder från och skälen till detta ska anges i tillämpliga fall. Det behöver inte vara en fullständig förteckning.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet överensstämma med de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

1.3   Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatabladet

Leverantören av säkerhetsdatabladet ska anges, oberoende av om det är tillverkaren, importören, enda representanten, nedströmsanvändaren eller distributören. Leverantörens fullständiga adress och telefonnummer ska anges liksom e-postadressen till en behörig person som ansvarar för säkerhetsdatabladet.

Om leverantören inte är etablerad i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden och leverantören har utsett en person som är ansvarig i den medlemsstaten, ska dessutom fullständig adress och telefonnummer till den ansvariga personen anges.

Om en enda representant har utsetts kan det också lämnas upplysningar om tillverkaren eller formuleraren utanför EU.

För registranter ska upplysningarna om leverantören av säkerhetsdatabladet, och i förekommande fall upplysningarna om leverantören av ämnet eller blandningen, överensstämma med upplysningarna om tillverkarens, importörens eller den enda representantens identitet som angetts i registreringen.

1.4   Telefonnummer för nödsituationer

Det ska finnas hänvisningar till informationstjänster vid nödsituationer. Om det finns ett officiellt rådgivande organ (som kan vara det organ som ska ta emot uppgifter i hälsofrågor enligt artikel 45 i förordning (EG) nr 1272/2008) i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden behöver bara dess telefonnummer anges. Om dessa tjänster av någon anledning inte alltid är tillgängliga, t.ex. på grund av begränsade öppettider, eller om det finns begränsningar när det gäller vissa typer av information, ska detta tydligt framgå.

2.    AVSNITT 2: Farliga egenskaper

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla en beskrivning av ämnets eller blandningens farliga egenskaper samt tillämplig varningsinformation.

2.1   Klassificering av ämnet eller blandningen

Den klassificering av ämnet eller blandningen som följer av tillämpningen av klassificeringskriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges. Om leverantören har anmält uppgifter om ämnet till klassificerings- och märkningsregistret i enlighet med artikel 40 i förordning (EG) nr 1272/2008, eller har lämnat dessa uppgifter som en del av en registrering i enlighet med den här förordningen, ska den klassificering som ges i säkerhetsdatabladet vara densamma som den klassificering som lämnats i den anmälan eller registreringen.

Om blandningen inte uppfyller kriterierna för klassificering enligt förordning (EG) nr 1272/2008 ska detta klart anges.

Information om ämnena i blandningen anges i avsnitt 3.2.

Om klassificeringen, inklusive faroangivelserna, inte är fullständigt angiven ska det hänvisas till avsnitt 16 där varje klassificering, inklusive faroangivelse, ska anges i fulltext.

De viktigaste skadliga fysiska hälsoeffekterna och miljöeffekterna ska anges i enlighet med avsnitten 9–12 i säkerhetsdatabladet, på ett sådant sätt att personer utan expertkunskaper ska kunna identifiera ämnets eller blandningens farliga egenskaper.

2.2   Märkningsuppgifter

På grundval av klassificeringen ska minst följande uppgifter, som finns på etiketten i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, tillhandahållas: faropiktogram, signalord, faroangivelser och skyddsangivelser. En grafisk återgivning av det fullständiga faropiktogrammet i svartvitt eller en grafisk återgivning av enbart symbolen får ersätta det piktogram i färg som föreskrivs i förordning (EG) nr 1272/2008.

De tillämpliga märkningsuppgifterna i enlighet med artikel 25.1–25.6 och artikel 32.6 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska anges.

2.3   Andra faror

Information ska lämnas om huruvida ämnet uppfyller kriterierna för långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen i enlighet med bilaga XIII, om huruvida ämnet fanns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 för att det har hormonstörande egenskaper och om huruvida ämnet är ett ämne som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 (3) eller kommissionens förordning (EU) 2018/605 (4). För en blandning ska information ges för varje sådant ämne som förekommer i blandningen i en koncentration på 0,1 viktprocent eller mer.

Information ska lämnas om andra faror som inte föranleder klassificering men som kan bidra till ämnets eller blandningens farlighet i stort, såsom luftföroreningar i samband med härdning eller bearbetning, dammbildning, explosiva egenskaper som inte uppfyller klassificeringskriterierna i del 2 avsnitt 2.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, fara för dammexplosion, korssensibilisering, kvävningsrisk, förfrysningsrisk, kraftig inverkan på lukt eller smak eller på miljön, exempelvis faror för jordlevande organismer eller potential att fotokemiskt bilda marknära ozon. Angivelsen ’kan om dispergerad bilda explosiv blandning av damm och luft’ är lämplig vid fara för dammexplosion.

3.    AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla en beskrivning av den kemiska identiteten för ämnets eller blandningens beståndsdelar, inklusive föroreningar och stabiliseringsmedel, enligt vad som anges nedan. Relevant och tillgänglig säkerhetsinformation om ytkemi ska lämnas.

3.1   Ämnen

Den kemiska identiteten för ämnets huvudbeståndsdel ska anges med åtminstone produktbeteckningen eller något av de andra sätt att identifiera ämnet som nämns i avsnitt 1.1.

Den kemiska identiteten för alla föroreningar, stabiliseringsmedel eller andra enskilda beståndsdelar än huvudbeståndsdelen som i sig är klassificerade och bidrar till klassificeringen av ämnet, ska anges på följande sätt:

a)

Produktbeteckningen i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG) nr 1272/2008.

b)

Om produktbeteckningen inte är tillgänglig: ett av de andra namnen (trivialnamn, handelsnamn, förkortning) eller identifieringsnumren.

Den specifika koncentrationsgränsen, M-faktorn och den uppskattade akuta toxiciteten för ämnen som finns med i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 eller som har fastställts i enlighet med bilaga I till den förordningen ska anges om de är tillgängliga.

Om ämnet är registrerat och omfattar en nanoform ska de partikelegenskaper som specificerar nanoformen, i enlighet med bilaga VI, anges.

Om ämnet inte är registrerat men säkerhetsdatabladet omfattar nanoformer ska de partikelegenskaper som påverkar ämnets säkerhet anges.

Leverantörer av ämnen kan också välja att ange alla beståndsdelar, även de som inte är klassificerade.

I detta avsnitt går det även att lämna information om multikomponentämnen.

3.2   Blandningar

Produktbeteckning, koncentration eller koncentrationsintervall samt klassificering ska anges för åtminstone alla de ämnen som avses i avsnitten 3.2.1 eller 3.2.2. Leverantörer av blandningar kan också välja att ange alla ämnen i blandningen, även ämnen som inte uppfyller kriterierna för klassificering. Denna information ska göra det möjligt för mottagaren att lätt identifiera de farliga egenskaperna hos ämnena i blandningen. Själva blandningens farliga egenskaper ska anges i avsnitt 2.

Koncentrationerna av ämnena i en blandning ska beskrivas på något av följande sätt:

a)

Exakt viktprocent eller volymprocent i fallande ordning, om det är tekniskt möjligt.

b)

Intervall av viktprocent eller volymprocent i fallande ordning, om det är tekniskt möjligt.

Om procentintervall används och effekterna av blandningen som helhet inte är tillgängliga ska effekterna av den högsta koncentrationen för varje beståndsdel anges i beskrivningen av hälso- och miljöfarorna.

Om effekterna av blandningen som helhet föreligger ska den klassificering som fastställts med hjälp av denna information lämnas i avsnitt 2.

Om användning av ett alternativt kemiskt namn är tillåten i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008, får detta namn användas.

3.2.1

För en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska följande ämnen (se även tabell 1.1) anges, med uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall i blandningen:

a)

Ämnen som är hälso- eller miljöfarliga enligt förordning (EG) nr 1272/2008, om dessa ingår i koncentrationer som är lika med eller högre än den lägsta av någon av följande:

i)

De allmänna gränsvärdena för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

ii)

De allmänna koncentrationsgränserna i delarna 3–5 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, varvid hänsyn ska tas till de koncentrationer som anges i anmärkningarna till vissa tabeller i del 3 i anknytning till skyldigheten att tillhandahålla ett säkerhetsdatablad för en blandning på begäran, och för fara vid aspiration (avsnitt 3.10 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008) ≥ 1 %.

iii)

De specifika koncentrationsgränserna enligt del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

iv)

Om en M-faktor anges i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008: det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen.

v)

De specifika koncentrationsgränser som lämnats till det klassificerings- och märkningsregister som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008.

vi)

En tiondel av den specifika koncentrationsgränsen för ett ämne som klassificerats som hudsensibiliserande eller luftvägssensibiliserande med en specifik koncentrationsgräns.

vii)

De koncentrationsgränser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 1272/2008.

viii)

Om en M-faktor har lämnats till det klassificerings- och märkningsregister som inrättats i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008: det allmänna gränsvärdet för beaktande i tabell 1.1 i bilaga I till den förordningen, justerat med hjälp av den beräkning som anges i avsnitt 4.1 i bilaga I till den förordningen.

b)

Ämnen för vilka det finns EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och som inte redan omfattas av led a.

c)

Ämnen som uppfyller något av följande kriterier, förutsatt att koncentrationen av ett enskilt ämne är minst 0,1 %:

ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande enligt kriterierna i bilaga XIII,

ämnen som finns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 av andra skäl än de faror som anges i led a, t.ex. hormonstörande egenskaper,

ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i delegerad förordning (EU) 2017/2100 eller förordning (EU) 2018/605.

Tabell 1.1

Förteckning över faroklasser, farokategorier och koncentrationsgränser som innebär att ett ämne ska förtecknas som ett ämne i en blandning i avsnitt 3.2.1

Faroklass och farokategori

Koncentrationsgräns (%)

Akut toxicitet, kategori 1, 2 och 3

≥ 0,1

Akut toxicitet, kategori 4

≥ 1

Frätande/irriterande på huden, kategori 1, 1A, 1B, 1C och 2

≥ 1

Allvarlig ögonskada/ögonirritation, kategori 1 och 2

≥ 1

Luftvägssensibilisering, kategori 1 eller 1B

≥ 0,1

Luftvägssensibilisering, kategori 1A

≥ 0,01

Hudsensibilisering, kategori 1 eller 1B

≥ 0,1

Hudsensibilisering, kategori 1A

≥ 0,01

Mutagenitet i könsceller, kategori 1A och 1B

≥ 0,1

Mutagenitet i könsceller, kategori 2

≥ 1

Cancerogenitet, kategori 1A, 1B och 2

≥ 0,1

Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B och 2, och effekter på eller via amning

≥ 0,1

Specifik organtoxicitet (STOT) – enstaka exponering, kategori 1, 2 och 3

≥ 1

Specifik organtoxicitet (STOT) – upprepad exponering, kategori 1 och 2

≥ 1

Fara vid aspiration

≥ 1

Farligt för vattenmiljön – akut, kategori 1

≥ 0,1

Farligt för vattenmiljön – kronisk, kategori 1

≥ 0,1

Farligt för vattenmiljön – kronisk, kategori 2, 3 och 4

≥ 1

Farligt för ozonskiktet

≥ 0,1

3.2.2

För en blandning som inte uppfyller kriterierna för klassificering i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 ska ämnen som förekommer i en individuell koncentration som är lika med eller högre än följande koncentrationer anges, med uppgift om koncentration eller koncentrationsintervall:

a)

1 viktprocent i icke gasformiga blandningar och 0,2 volymprocent i gasformiga blandningar för

i)

ämnen som är hälso- eller miljöfarliga enligt förordning (EG) nr 1272/2008, eller

ii)

ämnen för vilka EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen har tilldelats.

b)

0,1 viktprocent för ämnen som uppfyller något av följande kriterier:

Ämnen som är långlivade, bioackumulerande och toxiska i enlighet med kriterierna i bilaga XIII.

Ämnen som är mycket långlivade och mycket bioackumulerande i enlighet med kriterierna i bilaga XIII.

Ämnen som finns med i den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 59.1 av andra skäl än de faror som anges i led a (t.ex. hormonstörande egenskaper).

Ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i enlighet med kriterierna i delegerad förordning (EU) 2017/2100 eller förordning (EU) 2018/605.

c)

0,1 % av ett ämne som klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1 eller 1B, luftvägssensibiliserande i kategori 1 eller 1B eller cancerframkallande i kategori 2.

d)

0,01 % av ett ämne som klassificeras som hudsensibiliserande i kategori 1A eller luftvägssensibiliserande i kategori 1A.

e)

En tiondel av den specifika koncentrationsgränsen för ett ämne som klassificerats som hudsensibiliserande eller luftvägssensibiliserande med en specifik koncentrationsgräns.

f)

0,1 % av ett ämne som klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1A, 1B eller 2, eller med effekter på eller via amning.

3.2.3

För de ämnen som anges i avsnitt 3.2 gäller följande:

Klassificeringen av ämnet i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008, inklusive koderna för faroklass och kategori enligt tabell 1.1 i bilaga VI till den förordningen samt faroangivelserna och de kompletterande faroangivelserna, ska anges. Faroangivelsernas och de kompletterande faroangivelsernas fullständiga lydelse behöver inte skrivas ut i detta avsnitt, utan det räcker med att ange koderna för dem. Om deras fullständiga lydelse inte anges ska det hänvisas till avsnitt 16, där den fullständiga ordalydelsen av varje relevant faroangivelse ska anges. Om ämnet inte uppfyller klassificeringskriterierna ska skälet till att ämnet upptas i avsnitt 3.2 anges, t.ex. ’ej klassificerat vPvB-ämne’ eller ’ämne med EU-gränsvärde för exponering på arbetsplatsen’.

Den specifika koncentrationsgränsen, M-faktorn och den uppskattade akuta toxiciteten för ämnet i del 3 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008 eller som fastställt i enlighet med bilaga I till den förordningen ska anges om de är tillgängliga.

Om det ämne som används i blandningen är i nanoform och är registrerat i enlighet med detta eller behandlas i nedströmsanvändarens kemikaliesäkerhetsrapport, ska de partikelegenskaper som specificerar nanoformen, i enlighet med bilaga VI, anges. Om det ämne som används i blandningen är i nanoform men inte är registrerat och inte behandlas i nedströmsanvändarens kemikaliesäkerhetsrapport, ska de partikelegenskaper som påverkar blandningens säkerhet anges.

3.2.4

För de ämnen som anges i avsnitt 3.2 ska man lämna namnet och det registreringsnummer, om det är tillgängligt, som tilldelats enligt artikel 20.3 i denna förordning.

Utan att det påverkar de skyldigheter för nedströmsanvändare som anges i artikel 39 i denna förordning får leverantören av blandningen utelämna den del av registreringsnumret som avser den enskilda registranten i ett gemensamt inlämnande, under förutsättning att

a)

den leverantören åtar sig ansvaret för att på begäran för tillsynsändamål lämna ut det fullständiga registreringsnumret eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, för att vidarebefordra begäran till sin leverantör, i enlighet med led b, och

b)

den leverantören lämnar ut det fullständiga registreringsnumret till den myndighet i medlemsstaten som ansvarar för tillsyn (nedan kallad tillsynsmyndigheten) inom sju dagar från en begäran som leverantören mottagit direkt från tillsynsmyndigheten eller som vidarebefordrats av leverantörens mottagare, eller, om leverantören inte har tillgång till det fullständiga registreringsnumret, vidarebefordrar begäran till sin leverantör inom sju dagar efter begäran och samtidigt underrättar tillsynsmyndigheten om detta.

Om EG-numret är känt ska det anges i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008. Om CAS-numret och IUPAC-namnet är kända får de också lämnas.

För ämnen som i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 1272/2008 anges med ett alternativt kemiskt namn i detta avsnitt behöver registreringsnummer, EG-nummer och andra kemiska identitetsbeteckningar inte anges.

4.    AVSNITT 4: Åtgärder vid första hjälpen

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska den inledande behandlingen beskrivas på ett sådant sätt att en person som saknar utbildning i ämnet kan förstå och tillämpa den utan avancerad utrustning och utan tillgång till ett stort urval av läkemedel. Det ska framgå av anvisningarna om det krävs medicinsk behandling och hur brådskande det är.

4.1   Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen

4.1.1

Anvisningar för första hjälpen ska lämnas utifrån relevanta exponeringsvägar. Texten ska delas upp med angivande av förfarandet för varje exponeringsväg, t.ex. inandning, hudkontakt, ögonkontakt och förtäring.

4.1.2

Råd ska ges om huruvida

a)

det krävs omedelbar medicinsk behandling och om fördröjda effekter kan förväntas efter exponering,

b)

den exponerade personen bör flyttas till en plats med frisk luft,

c)

personens kläder och skor bör tas av och tas om hand, och

d)

personer som ger första hjälpen bör använda skyddsutrustning.

4.2   De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda

Det ska ges kortfattad information om de viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda, av exponering.

4.3   Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs

I förekommande fall ska information lämnas om kliniska tester och medicinsk övervakning av fördröjda effekter, specifik information om motgifter (om de är kända) och kontraindikationer.

För vissa ämnen eller blandningar kan det vara viktigt att påpeka att särskilda hjälpmedel ska finnas på arbetsplatsen för omedelbar specialbehandling.

5.    AVSNITT 5: Brandbekämpningsåtgärder

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges vad som krävs för att bekämpa en brand som orsakats av ämnet eller blandningen eller som uppstår i dess närhet.

5.1   Släckmedel

Lämpliga släckmedel:

Information om lämpliga släckmedel ska lämnas.

Olämpliga släckmedel:

Det ska anges om något släckmedel är olämpligt i en viss situation där ämnet eller blandningen ingår (t.ex. om man ska undvika högtrycksmedel som kan bilda en potentiellt explosiv blandning av damm och luft).

5.2   Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra

Information ska lämnas om de faror som ämnet eller blandningen kan medföra, exempelvis farliga förbränningsprodukter som bildas när ämnet eller blandningen brinner, i form av upplysningar av typen ’kan bilda giftig kolmonoxidgas vid brand’ eller ’bildar svaveloxider och kväveoxider vid förbränning’.

5.3   Råd till brandbekämpningspersonal

Anvisningar ska ges om skyddsåtgärder vid brandbekämpning, t.ex. ’kyl behållarna med vattensprej’, och om särskild skyddsutrustning för brandbekämpningspersonal, t.ex. skyddsskor, overaller, skyddshandskar, ögon- och ansiktsskydd samt andningsapparatur.

6.    AVSNITT 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla rekommendationer om tillämpliga åtgärder vid spill, läckage eller utsläpp och om hur man förhindrar eller minimerar de skadliga effekterna på människor, egendom och miljö. Det ska göras åtskillnad mellan åtgärder vid stort och litet spill, om spillvolymen har väsentlig betydelse för faran. Om det enligt förfarandena för inneslutning och återvinning behövs flera olika metoder ska dessa anges i säkerhetsdatabladet.

6.1   Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer

6.1.1   För annan personal än räddningspersonal

Anvisningar ska ges med avseende på oavsiktligt spill och utsläpp av ämnet eller blandningen, t.ex. om

a)

lämplig skyddsutrustning (inklusive sådan personlig skyddsutrustning som avses i avsnitt 8 i säkerhetsdatabladet) för att förhindra kontaminering av hud, ögon och personlig klädsel,

b)

avlägsnande av antändningskällor, tillgång till tillfredsställande ventilation, begränsning av damm, och

c)

åtgärder vid nödsituationer, t.ex. att man måste utrymma det farliga området eller rådgöra med en expert.

6.1.2   För räddningspersonal

Anvisningar ska ges om lämpligt material för personlig skyddsklädsel (t.ex. ”lämpligt: butylen””olämpligt: PVC”).

6.2   Miljöskyddsåtgärder

Anvisningar ska ges om miljöskyddsåtgärder i händelse av oavsiktligt spill och utsläpp av ämnet eller blandningen, t.ex. för att förhindra att produkten når avlopp och yt- och grundvatten.

6.3   Metoder och material för inneslutning och sanering

6.3.1

Anvisningar ska ges om hur man innesluter spill. Lämpliga inneslutningstekniker kan omfatta följande:

a)

Invallning, övertäckning av avlopp.

b)

Tätning.

6.3.2

Anvisningar ska ges om sanering efter spill. Lämpliga saneringsmetoder kan omfatta följande:

a)

Neutralisering.

b)

Dekontaminering.

c)

Adsorberande material.

d)

Rengöring.

e)

Uppsugning.

f)

Nödvändig utrustning för inneslutning/sanering (bl.a. gnistfria verktyg och gnistfri utrustning).

6.3.3

All tänkbar information om spill och utsläpp ska lämnas, även råd avseende olämplig inneslutnings- eller saneringsteknik, t.ex. i form av angivelser som ’Använd aldrig ...’.

6.4   Hänvisning till andra avsnitt

När det är lämpligt ska hänvisning göras till avsnitten 8 och 13.

7.    AVSNITT 7: Hantering och lagring

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges råd om metoder för säker hantering. Tonvikten ska ligga på skyddsåtgärder som är lämpliga för de identifierade användningar som avses i avsnitt 1.2 och för ämnets eller blandningens specifika egenskaper.

Informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska hänföra sig till skyddet av människors hälsa, säkerheten och miljön. Uppgifterna ska hjälpa arbetsgivaren att utforma arbetsmetoderna och organisationen i enlighet med artikel 5 i direktiv 98/24/EG och artikel 5 i direktiv 2004/37/EG.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet överensstämma med informationen om de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och med de exponeringsscenarier utvisande kontroll av risk från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

Utöver informationen i detta avsnitt kan det också finnas relevant information i avsnitt 8.

7.1   Skyddsåtgärder för säker hantering

7.1.1

Rekommendationer ska ges om hur man

a)

säkerställer en säker hantering av ämnet eller blandningen, t.ex. inneslutning samt åtgärder för att förebygga brand och förhindra bildandet av aerosoler och damm,

b)

förhindrar hantering av oförenliga ämnen och blandningar,

c)

uppmärksammar verksamhet och förhållanden som skapar nya risker genom att ändra ämnets eller blandningens egenskaper samt lämpliga motåtgärder, och

d)

minskar utsläpp av ämnet eller blandningen i naturen, t.ex. genom att undvika spill och förhindra att produkten når avlopp.

7.1.2

Allmänna råd ska ges om hygien på arbetsplatsen, t.ex.

a)

att inte äta, dricka och röka på arbetsområdet,

b)

att tvätta händerna efter användning, och

c)

att ta av sig förorenade kläder och skyddsutrustning innan man kommer till ett område där måltider intas.

7.2   Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet

De råd som ges ska överensstämma med de fysikaliska och kemiska egenskaper som beskrivs i avsnitt 9 i säkerhetsdatabladet. Vid behov ska det ges råd om särskilda krav avseende lagring, t.ex. följande:

a)

Hur man hanterar risker förknippade med

i)

explosionsfarliga omgivningar,

ii)

korrosiva förhållanden,

iii)

brandfara,

iv)

oförenliga ämnen eller blandningar,

v)

avdunstning och

vi)

potentiella antändningskällor (inklusive elektrisk utrustning).

b)

Hur man begränsar effekterna av

i)

väderförhållanden,

ii)

lufttryck,

iii)

temperatur,

iv)

solljus,

v)

fuktighet, och

vi)

vibration.

c)

Hur man bibehåller ämnet eller blandningen i oförändrat skick genom användning av

i)

stabilisatorer, och

ii)

antioxidanter.

d)

Andra råd, t.ex. om

i)

ventilationskrav,

ii)

särskild utformning av lagerlokaler eller lagringskärl (inklusive skyddsväggar och ventilation),

iii)

kvantitetsgränser vid lagring (vid behov), och

iv)

kompatibla förpackningar.

7.3   Specifik slutanvändning

När det gäller ämnen och blandningar som är avsedda för specifika slutanvändningar ska rekommendationerna ha anknytning till de identifierade användningar som avses i avsnitt 1.2 samt vara detaljerade och praktiskt genomförbara. Om ett exponeringsscenario bifogas ska man hänvisa till detta eller lämna den information som krävs enligt avsnitten 7.1 och 7.2. Om en aktör i distributionskedjan har gjort en kemikaliesäkerhetsbedömning av blandningen, räcker det att säkerhetsdatabladet och exponeringsscenarierna överensstämmer med kemikaliesäkerhetsrapporten för blandningen, i stället för med kemikaliesäkerhetsrapporterna för varje ämne i blandningen. Om det finns industri- eller sektorsspecifik vägledning kan man hänvisa till den (med angivande av källa och utgivningsdatum).

8.    AVSNITT 8: Begränsning av exponeringen/personligt skydd

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges en beskrivning av tillämpliga gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och nödvändiga riskhanteringsåtgärder.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska informationen i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet överensstämma med informationen om de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och med de exponeringsscenarier utvisande kontroll av risk från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

8.1   Kontrollparametrar

8.1.1

När sådana är tillgängliga ska följande nationella gränsvärden, inklusive den rättsliga grunden för vart och ett av dem, som gäller i den medlemsstat där säkerhetsdatabladet tillhandahålls anges för ämnet eller för varje ämne i en blandning. När gränsvärdena för exponering på arbetsplatsen anges ska den kemiska identiteten i enlighet med avsnitt 3 användas.

8.1.1.1

Nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen som motsvarar EU-gränsvärden för exponering på arbetsplatsen i enlighet med direktiv 98/24/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i kommissionens beslut 2014/113/EU (5).

8.1.1.2

Nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen som motsvarar EU-gränsvärden i enlighet med direktiv 2004/37/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i beslut 2014/113/EU.

8.1.1.3

Övriga nationella gränsvärden för exponering på arbetsplatsen.

8.1.1.4

Nationella biologiska gränsvärden som motsvarar EU:s biologiska gränsvärden i enlighet med direktiv 98/24/EG, inklusive sådana anmärkningar som avses i artikel 2.3 i beslut 2014/113/EU.

8.1.1.5

Övriga nationella biologiska gränsvärden.

8.1.2

Information ska lämnas om aktuella rekommenderade övervakningsförfaranden, åtminstone för de mest relevanta ämnena.

8.1.3

Om det bildas luftföroreningar när ämnet eller blandningen används på avsett sätt ska man även ange gränsvärden för exponering på arbetsplatsen och/eller biologiska gränsvärden för dessa.

8.1.4

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport eller om det finns en DNEL enligt avsnitt 1.4 i bilaga I eller en PNEC enligt avsnitt 3.3 i bilaga I, ska DNEL och PNEC för ämnet lämnas för de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

8.1.5

När s.k. control banding används för att fatta beslut om riskhanteringsåtgärder i samband med viss användning, ska det lämnas tillräcklig information för att möjliggöra effektiv riskhantering. Sammanhanget och begränsningen för rekommendationen om control banding ska tydligt anges.

8.2   Begränsning av exponeringen

Den information som krävs enligt detta avsnitt ska lämnas, såvida inte ett exponeringsscenario innehållande samma information bifogas säkerhetsdatabladet.

Om leverantören inte har gjort ett test i enlighet med avsnitt 3 i bilaga XI ska det anges vilka användningsförhållanden som motiverar detta.

Om ett ämne har registrerats som en isolerad intermediär (som används på plats eller transporteras) ska leverantören ange att detta säkerhetsdatablad uppfyller de specifika krav som motiverar registrering i enlighet med artikel 17 eller 18.

8.2.1   Lämpliga tekniska kontrollåtgärder

Beskrivningen av lämpliga tekniska kontrollåtgärder ska anknyta till den eller de identifierade användningar av ämnet eller blandningen som avses i avsnitt 1.2. Denna information ska vara tillräcklig för att arbetsgivaren vid behov ska kunna bedöma vilka risker som ämnet eller blandningen utgör för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i enlighet med artiklarna 4–6 i direktiv 98/24/EG och i enlighet med artiklarna 3–5 i direktiv 2004/37/EG.

Denna information ska komplettera informationen i avsnitt 7.

8.2.2   Individuella skyddsåtgärder, t.ex. personlig skyddsutrustning

8.2.2.1

Informationen om användning av personlig skyddsutrustning ska vara förenlig med god arbetsmiljöpraxis tillsammans med andra skyddsåtgärder, inklusive tekniska kontrollåtgärder, ventilation och isolering. Vid behov ska det hänvisas till avsnitt 5 för råd om personlig skyddsutrustning mot brand/kemikalier.

8.2.2.2

Med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425/EEG (6) och med hänvisning till relevanta CEN-standarder ska det ges detaljerade anvisningar om vilken utrustning som ger ett tillräckligt och lämpligt skydd, t.ex. följande:

a)

Ögonskydd/ansiktsskydd

Det ska anges vilken typ av ögonskydd/ansiktsskydd som krävs, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt, t.ex. skyddsglasögon, korgglasögon eller visir.

b)

Hudskydd

i)

Handskydd

Det ska tydligt anges vilken typ av handskar som ska användas vid hantering av ämnet eller blandningen, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt samt med hänsyn till storleken på den exponerade hudytan och exponeringstiden, t.ex. följande:

Typ av material och materialets tjocklek.

Normal eller minsta genombrottstid för handskmaterialet.

Vid behov ska ytterligare handskyddsåtgärder anges.

ii)

Annat skydd

Om det är nödvändigt att skydda någon annan kroppsdel än händerna ska det anges vilken typ av och kvalitet på skyddsutrustning som krävs, t.ex. kraghandskar, skyddsskor eller overall, på grundval av ämnets eller blandningens farlighet och risken för kontakt.

Vid behov ska ytterligare hudskyddsåtgärder och särskilda hygieniska åtgärder anges.

c)

Andningsskydd

När det gäller gaser, ångor, dimma eller damm ska det anges vilken typ av skyddsutrustning som ska användas, på grundval av farlighet och exponeringsrisk, t.ex. luftrenande andningsapparater med angivande av lämpligt reningsmaterial (patron eller behållare), lämpliga partikelfilter och masker, eller tryckluftsapparater.

d)

Termisk fara

När man anger vilken skyddsutrustning som ska användas i samband med material som utgör en termisk fara, ska man fästa särskild vikt vid den personliga skyddsutrustningens utformning.

8.2.3   Begränsning av miljöexponeringen

Man ska ge den information som krävs för att arbetsgivaren ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt unionens gällande miljöskyddslagstiftning.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport ska en sammanfattning av de riskhanteringsåtgärder som behöver vidtas för att på ett lämpligt sätt begränsa miljöns exponering för ämnet lämnas för de exponeringsscenarier som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

9.    AVSNITT 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska empiriska data om ämnet eller blandningen anges, om det är relevant. Artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 ska tillämpas.

För att möjliggöra att lämpliga kontrollåtgärder vidtas ska all relevant information om ämnet eller blandningen lämnas. Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

När det gäller blandningar ska det, om informationen inte gäller blandningen som helhet, tydligt anges vilket ämne i blandningen som uppgifterna gäller.

De rapporterade egenskaperna ska tydligt identifieras och rapporteras i lämpliga måttenheter. Bestämningsmetoden ska anges, inbegripet mätnings- och referensförhållanden om detta är relevant för tolkningen av det numeriska värdet. Om inget annat anges är standardförhållandena för temperatur och tryck 20 °C respektive 101,3 kPa.

Egenskaperna i avsnitten 9.1 och 9.2 får presenteras i form av en förteckning. Egenskaperna får anges i en annan ordningsföljd i avsnitten om det anses lämpligt.

9.1   Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper

Alla säkerhetsdatablad ska innehålla de egenskaper som anges nedan. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig eller om det saknas information om en viss egenskap ska detta tydligt anges, och skälen till detta ska om möjligt också anges.

a)

Fysikaliskt tillstånd

Det fysikaliska tillståndet (gas, vätska eller fast form) ska i allmänhet anges vid standardmässiga temperatur- och tryckförhållanden.

Definitionerna av begreppen gas, vätska och fast ämne i avsnitt 1.0 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 ska gälla.

b)

Färg

Ämnets eller blandningens färg vid leverans ska anges.

Om ett säkerhetsdatablad används för att täcka varianter av en blandning som kan ha olika färger, får ordet ”flera” användas för att beskriva färgen.

c)

Lukt

En kvalitativ beskrivning av lukten ska ges om den är välkänd eller beskriven i litteraturen.

Om lukttröskeln är känd ska den anges (kvalitativt eller kvantitativt).

d)

Smältpunkt/fryspunkt

Gäller inte för gaser.

Smältpunkt och fryspunkt ska anges vid standardtryck.

Om smältpunkten ligger över mätområdet för mätmetoden ska det anges upp till vilken temperatur som ingen smältpunkt har iakttagits.

Om sönderdelning eller sublimering inträffar före eller under smältning ska detta anges.

För vaxer och pastor får mjukpunkt/mjukpunktsintervall anges i stället för smältpunkt och fryspunkt.

Om det inte är tekniskt möjligt att bestämma smältpunkt/fryspunkt för blandningar ska detta anges.

e)

Kokpunkt eller initial kokpunkt och kokpunktsintervall

Dessa egenskaper ska anges vid standardtryck. En kokpunkt vid lägre tryck får dock anges om kokpunkten är mycket hög eller om sönderdelning sker före kokning vid standardtryck.

Om kokpunkten ligger över mätområdet ska den temperatur upp till vilken ingen kokpunkt har iakttagits anges.

Om sönderdelning inträffar före eller under kokning ska detta anges.

Om det inte är tekniskt möjligt att bestämma kokpunkt eller kokpunktsintervall för blandningar ska detta anges. I så fall ska även kokpunkten för beståndsdelen med lägst kokpunkt anges.

f)

Brandfarlighet

Gäller för gaser, vätskor och fasta ämnen.

Det ska anges om ämnena eller blandningarna är antändliga, dvs. om de kan självantändas eller går att antända, även om de inte har klassificerats med avseende på brandfarlighet.

Ytterligare uppgifter får anges om de är tillgängliga och relevanta, t.ex. om huruvida effekten av antändning är en annan än en normal förbränning (t.ex. en explosion) och om antändligheten vid andra förhållanden än standardförhållanden.

Mer specifika uppgifter om brandfarligheten får anges på grundval av respektive faroklassificering. De uppgifter som anges i avsnitt 9.2.1 ska inte anges här.

g)

Nedre och övre explosionsgräns (7)

Gäller inte för fasta ämnen.

För brandfarliga vätskor ska åtminstone den nedre explosionsgränsen anges. Om flampunkten är ca – 25 °C eller högre går det inte alltid att bestämma den övre explosionsgränsen vid standardtemperatur. I så fall bör den övre explosionsgränsen vid en högre temperatur anges. Om flampunkten är högre än 20 °C går det inte alltid att bestämma den nedre eller övre explosionsgränsen vid standardtemperatur. I så fall bör både den nedre och den övre explosionsgränsen vid en högre temperatur anges.

h)

Flampunkt

Gäller inte för gaser, aerosoler och fasta ämnen.

För blandningar ska ett värde för blandningen anges om ett sådant är tillgängligt. I annat fall ska flampunkten för det eller de ämnen som har lägst flampunkt anges.

i)

Självantändningstemperatur

Gäller endast för gaser och vätskor.

För blandningar ska blandningens självantändningstemperatur anges om den är känd. Om värdet för blandningen inte är tillgängligt ska självantändningstemperaturen för den eller de beståndsdelar som har lägst självantändningstemperatur anges.

j)

Sönderdelningstemperatur

Gäller endast för självreaktiva ämnen och blandningar, organiska peroxider och andra ämnen och blandningar som kan sönderdelas.

Den självaccelererande sönderdelningstemperaturen och den volym som den är tillämplig på, eller starttemperaturen för sönderdelning, ska anges.

Det ska specificeras om den angivna temperaturen är den självaccelererande sönderdelningstemperaturen eller starttemperaturen för sönderdelning.

Om det inte har observerats någon sönderdelning ska det anges upp till vilken temperatur som ingen sönderdelning har observerats, t.ex. ’ingen sönderdelning observerad upp till x °C’.

k)

pH-värde

Gäller inte för gaser.

Ämnets eller blandningens pH-värde vid leverans, eller, om produkten är ett fast ämne, pH-värdet för en vattenhaltig vätska eller lösning vid en viss koncentration ska anges.

Testämnets eller testblandningens koncentration i vatten ska anges.

l)

Kinematisk viskositet

Gäller endast för vätskor.

Mätenheten ska vara mm2/s.

För icke-newtonska vätskor ska det tixotropa eller reopektiska beteendet anges.

m)

Löslighet

Lösligheten ska i allmänhet anges vid standardtemperaturen.

Lösligheten i vatten ska anges.

Lösligheten i andra polära och icke-polära lösningsmedel får också tas med.

För blandningar ska det anges huruvida blandningen är helt eller delvis löslig i eller blandbar med vatten eller annat lösningsmedel.

För nanoformer ska förutom vattenlösligheten även upplösningshastigheten i vatten eller andra relevanta biologiska medier eller miljömedier anges.

n)

Fördelningskoefficient n-oktanol/vatten (loggvärde)

Gäller inte för oorganiska och joniska vätskor och i allmänhet inte för blandningar.

Det ska anges om det rapporterade värdet är baserat på testning eller beräkning.

När det gäller nanoformer av ett ämne för vilket fördelningskoefficienten n-oktanol/vatten inte gäller ska dispersionsstabiliteten i olika medier anges.

o)

Ångtryck

Ångtrycket ska i allmänhet anges vid standardtemperaturen.

När det gäller flyktiga vätskor ska även ångtrycket vid 50 °C anges.

Om ett säkerhetsdatablad används för att täcka varianter av en flytande blandning eller blandning med flytande gas ska ett intervall för ångtrycket anges.

För flytande blandningar eller blandningar med flytande gas ska det anges ett intervall för ångtrycket eller åtminstone ångtryck för den eller de mest flyktiga beståndsdelarna, om blandningens ångtryck huvudsakligen bestäms genom denna eller dessa beståndsdelar.

Den mättade ångkoncentrationen får också anges.

p)

Densitet och/eller relativ densitet

Gäller endast för vätskor och fasta ämnen.

Densitet och relativ densitet ska i allmänhet anges vid standardmässiga temperatur- och tryckförhållanden.

Den absoluta och/eller relativa densiteten baserad på vatten vid 4 °C som referens (kallas även densitetstal) ska anges.

Om densiteten kan variera, t.ex. på grund av satsvis tillverkning, eller om ett säkerhetsdatablad används för att täcka flera varianter av ett ämne eller en blandning, får ett intervall anges.

Det ska anges i säkerhetsdatabladet om det är absolut densitet (med enheter som g/cm3 eller kg/m3 ) och/eller relativ densitet (utan mått) som rapporteras.

q)

Relativ ångdensitet

Gäller endast för gaser och vätskor.

För gaser ska gasens relativa densitet med utgångspunkt i luft vid 20 °C som referens anges.

För vätskor ska den relativa ångdensiteten med utgångspunkt i luft vid 20 °C som referens anges.

För vätskor får även den relativa densiteten D m för blandningen av ånga och luft vid 20 °C anges.

r)

Partikelegenskaper

Gäller endast för fasta ämnen.

Partikelstorleken (median av ekvivalentdiametern, metod för beräkning av diametern [antals-, yt- eller volymbaserad] och det intervall inom vilket detta medianvärde varierar) ska anges. Andra egenskaper får också anges, som storleksfördelning (t.ex. i form av intervall), form och förhållande mellan bredd och höjd, aggregations- och agglomerationstillstånd, specifik ytarea samt dammbildning. Om ämnet är i nanoform eller om den levererade blandningen innehåller en nanoform ska dessa egenskaper anges i detta avsnitt, eller hänvisas till om de redan har specificerats på annat ställe i säkerhetsdatabladet.

9.2   Annan information

Utöver de egenskaper som anges i avsnitt 9.1 ska andra fysikaliska och kemiska parametrar anges, t.ex. de egenskaper som förtecknas i avsnitten 9.2.1. och 9.2.2, om detta är relevant för att ämnet eller blandningen ska kunna användas på säkert vis.

9.2.1   Information om faroklasser för fysisk fara

Detta avsnitt innehåller egenskaper, säkerhetskarakteristika och testresultat som det kan vara lämpligt att ange i säkerhetsdatabladet i de fall ett ämne eller en blandning klassificeras i den aktuella faroklassen för fysisk fara. Uppgifter som anses relevanta med avseende på en viss fysisk fara men som inte resulterar i klassificering (t.ex. negativa testresultat som ligger nära kriteriet) kan också vara lämpliga att ange.

Tillsammans med uppgifterna kan namnet på den faroklass som uppgifterna hör till anges.

a)

Explosiva ämnen

Detta avsnitt gäller även för de ämnen och blandningar som avses i anmärkning 2 i avsnitt 2.1.3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008 och på andra ämnen och blandningar med en positiv effekt vid uppvärmning i sluten behållare.

Följande uppgifter kan anges:

i)

Stötkänslighet.

ii)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

iii)

Effekt av antändning i sluten behållare.

iv)

Känslighet för slag.

v)

Känslighet för friktion.

vi)

Värmestabilitet.

vii)

Förpackning (ämnets eller blandningens typ, storlek, nettomassa), som legat till grund för placeringen i en viss riskgrupp av explosiva ämnen, eller som legat till grund för att ämnet eller blandningen undantagits från klassificering som explosivt ämne.

b)

Brandfarliga gaser

För ren brandfarlig gas kan följande information tillhandahållas utöver uppgifter om de explosionsgränser som avses i avsnitt 9.1 g:

i)

T Ci (högsta halt av brandfarlig gas som, när den blandas med kväve, inte är brandfarlig i luft, uttryckt i molprocent).

ii)

Grundläggande förbränningshastighet, om gasen klassificeras som kategori 1B utifrån grundläggande förbränningshastighet.

För brandfarliga gasblandningar kan följande information tillhandahållas utöver uppgifter om de explosionsgränser som avses i avsnitt 9.1 g:

i)

Explosionsgränser, om de testas, eller uppgift om huruvida klassificeringen och kategoriseringen bygger på beräkningar.

ii)

Grundläggande förbränningshastighet, om gasblandningen klassificeras som kategori 1B utifrån grundläggande förbränningshastighet.

c)

Aerosoler

Följande sammanlagda procentandel (i viktprocent) av brandfarliga beståndsdelar får tillhandahållas, såvida inte aerosolen klassificeras som Aerosoler i kategori 1 på grund av att den innehåller mer än 1 viktprocent brandfarliga beståndsdelar eller har en förbränningsvärme på minst 20 kJ/g och inte genomgår förfarandena för brandfarlighetsklassificering (se anmärkningen i punkt 2.3.2.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008).

d)

Oxiderande gaser

För ren gas får C i (syreekvivalenskoefficienten) enligt standarden ISO 10156, Gaser och gasblandningar – Beräkning av brandrisk och oxidationsförmåga för val av ventilutlopp, eller enligt en likvärdig metod anges.

För en gasblandning får frasen ”oxiderande gas kategori 1 (testad enligt ISO 10156 [eller likvärdig metod])” anges när det gäller testade blandningar, eller den beräknade oxidationseffekten enligt ISO 10156 eller en likvärdig metod.

e)

Gaser under tryck

När det gäller ren gas får kritisk temperatur anges.

När det gäller gasblandningar får pseudokritisk temperatur anges.

f)

Brandfarliga vätskor

Om ämnet eller blandningen klassificeras som brandfarlig vätska, behöver uppgifter om kokpunkt och flampunkt inte tillhandahållas i detta avsnitt eftersom dessa uppgifter ska anges i enlighet med avsnitt 9.1. Information om underhåll av förbränning kan anges.

g)

Brandfarliga fasta ämnen

Följande uppgifter kan anges:

i)

Brinnhastighet, eller brinntid i fråga om metallpulver.

ii)

Uppgift om huruvida det fuktade området har passerats.

h)

Självreaktiva ämnen och blandningar

Utöver uppgiften om den självaccelererande sönderdelningstemperaturen enligt avsnitt 9.1 j kan följande information lämnas:

i)

Sönderdelningstemperatur.

ii)

Detonationsegenskaper.

iii)

Deflagrationsegenskaper.

iv)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

v)

Explosiv kraft (i tillämpliga fall).

i)

Pyrofora vätskor

Information om huruvida självantändning eller förkolning av filterpapper sker kan anges.

j)

Pyrofora fasta ämnen

Följande uppgifter kan anges:

i)

Uppgift om huruvida självantändning sker när det hälls i eller inom fem minuter därefter, när det gäller fasta ämnen i pulverform.

ii)

Uppgift om huruvida de pyrofora egenskaperna kan ändras med tiden.

k)

Självupphettande ämnen och blandningar

Följande uppgifter kan anges:

i)

Uppgift om huruvida självantändning inträffar och om maximal temperaturökning.

ii)

Resultaten av de screeningtester som avses i avsnitt 2.11.4.2 i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, om de är relevanta och tillgängliga.

l)

Ämnen och blandningar som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten

Följande uppgifter kan anges:

i)

Den utsläppta gasens identitet, om den är känd.

ii)

Uppgift om huruvida den utsläppta gasen självantänder.

iii)

Gasens utvecklingshastighet.

m)

Oxiderande vätskor

Information om huruvida självantändning sker vid blandning med cellulosa kan lämnas.

n)

Oxiderande fasta ämnen

Information om huruvida självantändning sker vid blandning med cellulosa kan lämnas.

o)

Organiska peroxider

Utöver uppgiften om den självaccelererande sönderdelningstemperaturen enligt avsnitt 9.1 j kan följande information lämnas:

i)

Sönderdelningstemperatur.

ii)

Detonationsegenskaper.

iii)

Deflagrationsegenskaper.

iv)

Effekt av uppvärmning i sluten behållare.

v)

Explosiv kraft.

p)

Korrosivt för metaller

Följande uppgifter kan anges:

i)

Metaller som korroderas av ämnet eller blandningen,

ii)

Korrosionshastighet med uppgift om huruvida den avser stål eller aluminium.

iii)

Hänvisning till andra avsnitt i säkerhetsdatabladet när det gäller förenliga eller oförenliga material.

q)

Okänsliggjorda explosiva ämnen

Följande uppgifter kan anges:

i)

Det okänsliggörande ämne som använts.

ii)

Exoterm sönderdelningsenergi.

iii)

Korrigerad förbränningshastighet (Ac).

iv)

Explosiva egenskaper hos det okänsliggjorda explosiva ämnet i det aktuella tillståndet.

9.2.2   Andra säkerhetskarakteristika

Det kan vara lämpligt att ange följande egenskaper, säkerhetskarakteristika och testresultat för ett ämne eller en blandning:

a)

Mekanisk sensitivitet.

b)

Självaccelererande polymeriseringstemperatur.

c)

Bildande av explosiva blandningar av damm och luft.

d)

Syra/bas-reserv.

e)

Avdunstningshastighet.

f)

Blandbarhet.

g)

Konduktivitet.

h)

Korrosionsbenägenhet.

i)

Gasgrupp.

j)

Redoxpotential.

k)

Potential att bilda radikaler.

l)

Fotokatalytiska egenskaper.

Andra fysikaliska och kemiska parametrar ska anges om detta är relevant för att ämnet eller blandningen ska kunna användas på säkert vis.

10.    AVSNITT 10: Stabilitet och reaktivitet

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges en beskrivning av ämnets eller blandningens stabilitet och risken för farliga reaktioner under särskilda användningsförhållanden och vid utsläpp i miljön, med hänvisning till använda testmetoder om det är relevant. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig eller om det saknas information om en viss egenskap, ska skälen till detta anges.

10.1   Reaktivitet

10.1.1

Ämnets eller blandningens reaktionsbenägenhet ska anges. Om det finns specifika testdata för ämnet eller blandningen som helhet ska de anges. Informationen kan dock även baseras på allmänna data om ämnets eller blandningens klass eller grupp, om dessa data på ett korrekt sätt representerar ämnets eller blandningens förväntade farlighet.

10.1.2

Om det saknas data om blandningar, ska data om ämnena i blandningen anges. Vid bestämning av förhållanden som produkten inte är kompatibel med ska det tas hänsyn till de ämnen, behållare och föroreningar som ämnet eller blandningen kan exponeras för under transport, lagring och användning.

10.2   Kemisk stabilitet

Det ska anges om ämnet eller blandningen är stabil eller instabil under normala och förväntade omgivande temperatur- och tryckförhållanden vid lagring och hantering. Alla stabilisatorer som används eller kan behöva användas för att bevara ämnets eller blandningens kemiska stabilitet ska beskrivas. Påverkan på säkerhetsaspekterna av att ämnets eller blandningens fysikaliska tillstånd förändras ska anges. När det gäller okänsliggjorda explosiva ämnen ska information om hållbarhetstiden och anvisningar om kontroll av okänsliggörande tillhandahållas. Det ska också anges att produkten blir explosiv om det okänsliggörande ämnet avlägsnas.

10.3   Risken för farliga reaktioner

Om det är relevant ska det anges om ämnet eller blandningen kan reagera eller polymerisera, och ge upphov till övertryck eller värme eller andra farliga förhållanden. De förhållanden under vilka farliga reaktioner kan förekomma ska beskrivas.

10.4   Förhållanden som ska undvikas

Förhållanden som temperatur, tryck, ljus, stötar, statisk elektricitet, vibrationer eller annan fysikalisk stress som kan orsaka en farlig situation ska anges (”förhållanden att undvika”), i förekommande fall tillsammans med en kortfattad beskrivning av de åtgärder man ska vidta för att hantera risker förknippade med sådana faror. När det gäller okänsliggjorda explosiva ämnen ska information lämnas om åtgärder som ska vidtas för att förhindra oavsiktligt avlägsnande av det okänsliggörande ämnet, och förhållanden att undvika ska anges om ämnet eller blandningen inte i tillräcklig grad har okänsliggjorts.

10.5   Oförenliga material

Grupper av ämnen eller blandningar eller enskilda ämnen, t.ex. vatten, luft, syror, baser eller oxidationsmedel, som ämnet eller blandningen kan reagera med så att en farlig situation uppstår (en explosion, utsöndring av giftiga eller brandfarliga material, frigörande av mycket stark värme m.m.) ska anges, i tillämpliga fall tillsammans med en kortfattad beskrivning av de åtgärder man ska vidta för att hantera risker förknippade med sådana faror.

10.6   Farliga sönderdelningsprodukter

Kända farliga sönderdelningsprodukter och sådana som rimligen kan förväntas till följd av användning, lagring, spill och upphettning ska anges. Farliga förbränningsprodukter ska anges i avsnitt 5 i säkerhetsdatabladet.

11.    AVSNITT 11: Toxikologisk information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet är huvudsakligen avsett för medicinsk personal, yrkesverksamma på arbetsmiljöområdet och toxikologer. Det ska ges en kortfattad men fullständig och lättförståelig beskrivning av de skilda toxikologiska (hälso)effekterna och de data som använts för att identifiera effekterna i tillämpliga fall inbegripet information om toxikokinetik, metabolism och distribution. Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget och/eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

11.1   Information om faroklasser enligt förordning (EG) nr 1272/2008

Information ska lämnas om följande faroklasser:

a)

Akut toxicitet.

b)

Frätande/irriterande på huden.

c)

Allvarlig ögonskada/ögonirritation.

d)

Luftvägs-/hudsensibilisering.

e)

Mutagenitet i könsceller.

f)

Cancerogenitet.

g)

Reproduktionstoxicitet.

h)

Specifik organtoxicitet – enstaka exponering.

i)

Specifik organtoxicitet – upprepad exponering.

j)

Fara vid aspiration.

Dessa faror ska alltid anges i säkerhetsdatabladet.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska en kort sammanfattning ges av den information som sammanställts enligt bilagorna VII–XI, i förekommande fall med hänvisning till använda testmetoder. För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska informationen också omfatta resultatet av jämförelsen av tillgängliga data med de kriterier som anges i förordning (EG) nr 1272/2008 för CMR-ämnen i kategorierna 1A och 1B, enligt punkt 1.3.1 i bilaga I till den här förordningen.

11.1.1   Information ska lämnas om varje faroklass eller indelning. Om det anges att ämnet eller blandningen inte har klassificerats med avseende på en viss faroklass eller indelning, ska det tydligt anges i säkerhetsdatabladet om detta beror på att uppgifter saknas, att det är tekniskt omöjligt att ta fram uppgifter, att uppgifterna är sådana att det inte går att dra slutsatser eller att uppgifterna är otillräckliga för klassificering. I det senare fallet ska det i säkerhetsdatabladet anges ’kriterierna för klassificering kan på grundval av tillgängliga data inte anses vara uppfyllda’.

11.1.2   Uppgifterna i detta avsnitt ska gälla ämnet eller blandningen i den form som den släpps ut i på marknaden. För en blandning ska data beskriva de toxikologiska egenskaperna hos blandningen som helhet, förutom om artikel 6.3 i förordning (EG) nr 1272/2008 är tillämplig. De relevanta toxikologiska egenskaperna hos de farliga ämnena i en blandning ska också anges om de föreligger, t.ex. LD50, uppskattad akut toxicitet eller LC50.

11.1.3   Om det finns en stor mängd testdata om ämnet eller blandningen kan man behöva sammanfatta resultaten av de använda kritiska studierna, t.ex. utifrån exponeringsväg.

11.1.4   Om klassificeringskriterierna för en viss faroklass inte uppfylls ska information som styrker denna slutsats lämnas.

11.1.5   Information om sannolika exponeringsvägar

Information ska lämnas om sannolika exponeringsvägar och ämnets eller blandningens effekter via varje tänkbar exponeringsväg, dvs. förtäring (nedsväljning), inandning eller exponering av hud/ögon. Om hälsoeffekterna inte är kända ska detta anges.

11.1.6   Symptom som hör ihop med produktens fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper

En beskrivning ska ges av de potentiella negativa hälsoeffekter och symptom som är förknippade med exponering för ämnet eller blandningen och dess beståndsdelar eller de kända biprodukterna. Den information som är tillgänglig om de symptom som hör ihop med ämnets eller blandningens fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper efter exponering ska anges. En beskrivning ska ges av de första symptomen vid låg exponering till följderna av kraftig exponering, t.ex. ’Kan ge huvudvärk och yrsel, och leda till svimning eller medvetslöshet. Höga doser kan leda till koma och dödsfall.’

11.1.7   Fördröjda och omedelbara effekter samt kroniska effekter av korttids- och långtidsexponering

Det ska anges om fördröjda eller omedelbara effekter kan förväntas efter korttids- eller långtidsexponering. Information ska också lämnas om akuta och kroniska hälsoeffekter i samband med människors exponering för ämnet eller blandningen. Om humandata saknas ska informationen om försöksdata sammanfattas, antingen med uppgifter om djurdata och med tydlig identifiering av arter eller också med uppgifter om in vitro-tester och med tydlig identifiering av celltyper. Det ska anges om toxikologiska data baseras på humandata, djurdata eller in vitro-tester.

11.1.8   Interaktiva effekter

Information om interaktiva effekter ska lämnas om den är relevant och är tillgänglig.

11.1.9   Avsaknad av vissa data

Det kan i vissa fall vara omöjligt att ta fram information om ett ämnes eller en blandnings farliga egenskaper. Om det saknas data om ett visst ämne eller en viss blandning kan data om liknande ämnen eller blandningar användas, om de är relevanta, under förutsättning att de berörda liknande ämnena eller blandningarna anges. Om vissa data saknas eller inte används ska detta tydligt anges.

11.1.10   Blandningar

När det gäller en viss hälsoeffekt ska, om en blandning inte har testats i sin helhet för sina hälsoeffekter, relevant information lämnas om de ämnen som anges i avsnitt 3.

11.1.11   Information om ämnen respektive blandningar

11.1.11.1

Ämnena i en blandning kan interagera med varandra i kroppen och leda till ändrad absorptionshastighet, metabolism och utsöndring. Till följd av detta kan toxiciteten ändras så att blandningens toxicitet skiljer sig från toxiciteten hos de ingående ämnena. Detta ska beaktas när toxikologisk information lämnas i detta avsnitt i säkerhetsdatabladet.

11.1.11.2

Man måste överväga om koncentrationen av varje ämne är tillräcklig för att bidra till blandningens totala påverkan på hälsan. Informationen om de toxiska effekterna ska lämnas för varje ämne, utom i följande fall:

a)

Om samma information föreligger flera gånger ska den anges endast en gång för blandningen som helhet, t.ex. när två ämnen bägge orsakar kräkning och diarré.

b)

Om det är osannolikt att effekterna kommer att uppstå vid de koncentrationer som förekommer, t.ex. vid spädning av ett milt irriterande ämne under en viss koncentration i en icke-irriterande lösning.

c)

Om det saknas information om interaktion mellan ämnena i en blandning ska det inte göras några antaganden, utan i stället ska varje enskilt ämnes hälsoeffekter anges.

11.2   Information om andra faror

11.2.1   Hormonstörande egenskaper

Information om negativa hälsoeffekter som orsakas av hormonstörande egenskaper ska i förekommande fall anges för de ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i avsnitt 2.3. Denna information ska bestå av kortfattade sammanfattningar av den information som härrör från tillämpningen av de bedömningskriterier som fastställs i förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EU) 2017/2100 och (EU) 2018/605, som är relevanta för att bedöma hormonstörande egenskaper för människors hälsa.

11.2.2   Annan information

Annan relevant information om negativa hälsoeffekter ska lämnas även när det inte krävs enligt klassificeringskriterierna.

12.    AVSNITT 12: Ekologisk information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla den information som behövs för att utvärdera ämnets eller blandningens miljöpåverkan vid utsläpp i miljön. I säkerhetsdatabladets avsnitt 12.1–12.7 ska det ges en kort sammanfattning av data, varvid eventuella relevanta testdata ska lämnas, med tydligt angivande av arter, medier, enheter, testets varaktighet och testförhållanden. Denna information kan vara till hjälp vid hantering av spill och vid utvärdering av metoder för avfallsbehandling, kontroll av utsläpp, åtgärder vid oavsiktliga utsläpp samt transport. Om det uppges att en viss egenskap inte är tillämplig (eftersom tillgängliga data visar att ämnet eller blandningen inte uppfyller kriterierna för klassificering) eller om det saknas information om en viss egenskap, ska skälen till detta anges. Om ett ämne eller en blandning inte klassificeras av andra skäl (t.ex. för att det är tekniskt omöjligt att erhålla data eller för att uppgifterna är ofullständiga) ska detta tydligt anges i säkerhetsdatabladet.

Vissa egenskaper är ämnesspecifika, t.ex. bioackumulering, persistens och nedbrytbarhet, och den informationen ska, om den är tillgänglig och relevant, lämnas för varje relevant ämne i blandningen (dvs. de som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet och är miljöfarliga eller PBT-/vPvB-ämnen). Information ska även lämnas för farliga omvandlingsprodukter som uppstår vid nedbrytning av ämnen och blandningar.

Informationen i detta avsnitt ska överensstämma med den information som lämnas i registreringsunderlaget och/eller i kemikaliesäkerhetsrapporten, när en sådan krävs, och med ämnets eller blandningens klassificering.

Om tillförlitliga och relevanta försöksdata är tillgängliga ska dessa data tillhandahållas och gälla före information som erhållits från modeller.

12.1   Toxicitet

Information om toxicitet ska lämnas med hjälp av data från tester på vattenlevande och/eller landlevande organismer, om sådan information föreligger. Ange relevanta tillgängliga uppgifter om akut och kronisk toxicitet i vattenmiljö för fisk, skaldjur, alger och andra vattenlevande växter. Lämna även tillgängliga uppgifter om toxiciteten för jordlevande mikro- och makroorganismer och för andra ur miljösynpunkt relevanta organismer, såsom fåglar, bin och växter. Om ämnet eller blandningen har en hämmande inverkan på mikroorganismers aktivitet, ska möjlig påverkan på avloppsreningsverk nämnas.

Om försöksdata inte är tillgängliga ska leverantören överväga huruvida tillförlitlig och relevant information kan tillhandahållas från modeller.

För ämnen som omfattas av registreringsplikten ska en sammanfattning av den information som sammanställts enligt bilagorna VII–XI till denna förordning ingå.

12.2   Persistens och nedbrytbarhet

Nedbrytbarhet är ämnets eller, när det gäller blandningar, de ingående ämnenas potential att brytas ned i miljön, antingen genom biologisk nedbrytning eller andra processer som oxidation eller hydrolys. Persistens är brist på påvisad nedbrytning i de situationer som definieras i avsnitten 1.1.1 och 1.2.1 i bilaga XIII. Testresultat som är relevanta för att bedöma persistens och nedbrytbarhet ska anges i den mån de föreligger. Om halveringstider för nedbrytning anges ska det framgå om dessa halveringstider avser mineralisering eller primär nedbrytning. Potentialen hos ämnet eller hos vissa ämnen i en blandning att brytas ned i avloppsreningsverk ska också anges.

Om försöksdata inte är tillgängliga ska leverantören överväga huruvida tillförlitlig och relevant information kan tillhandahållas från modeller.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.3   Bioackumuleringsförmåga

Bioackumuleringsförmåga är den potential som ämnet eller vissa ämnen i en blandning har att ackumuleras i biota och slutligen passera genom näringskedjan. Testresultat som är relevanta för att bedöma bioackumuleringsförmågan ska anges. Detta ska omfatta hänvisning till fördelningskoefficienten oktanol/vatten (Kow) och biokoncentrationsfaktorn (BCF), eller andra relevanta parametrar relaterade till bioackumulering om sådana är tillgängliga.

Om inga försöksdata är tillgängliga ska det undersökas om modellberäkningar kan tillhandahållas.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.4   Rörlighet i jord

Rörligheten i jord är ämnets eller, när det gäller blandningar, beståndsdelarnas potential att med naturlig kraft spridas till grundvattnet eller långt från utsläppsplatsen efter det att de har släppts ut i miljön. Potentialen för rörlighet i jord ska anges om den är känd. Information om rörlighet i jord kan bestämmas genom relevanta data om rörligheten, t.ex. studier av adsorption och lakning, känd eller förväntad fördelning i olika delar av miljön eller ytspänning. Exempelvis kan adsorptionskoefficienten i jord (Koc) uppskattas med hjälp av Kow. Lakning och rörlighet kan uppskattas utifrån modeller.

Där så är möjligt och relevant ska denna information lämnas för varje enskilt ämne i blandningen som ska anges i avsnitt 3 i säkerhetsdatabladet.

12.5   Resultat av PBT- och vPvB-bedömningen

Om en kemikaliesäkerhetsrapport krävs ska resultatet av PBT- och vPvB-bedömningen enligt kemikaliesäkerhetsrapporten ingå.

12.6   Hormonstörande egenskaper

Information om negativa effekter på miljön som orsakas av hormonstörande egenskaper ska i förekommande fall anges för de ämnen som konstaterats ha hormonstörande egenskaper i avsnitt 2.3. Denna information ska bestå av kortfattade sammanfattningar av den information som härrör från tillämpningen av de bedömningskriterier som fastställs i förordningarna (EG) nr 1907/2006, (EU) 2017/2100 och (EU) 2018/605) och som är relevanta för att bedöma hormonstörande egenskaper för miljön.

12.7   Andra skadliga effekter

Information ska lämnas om andra skadliga effekter på miljön, t.ex. omvandling i miljön (exponering), potential att fotokemiskt bilda marknära ozon, ozonnedbrytande potential eller potential att bidra till växthuseffekten, om sådan information finns.

13.    AVSNITT 13: Avfallshantering

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla information om korrekt avfallshantering av ämnet eller blandningen och/eller dess behållare som ett led i arbetet med att fastställa så säkra och miljövänliga avfallshanteringslösningar som möjligt, som är förenliga med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (8), av den medlemsstat där säkerhetsdatabladet tillhandahålls. Information som är relevant för säkerheten för de personer som hanterar avfall ska lämnas som komplement till den information som ges i avsnitt 8.

Om det krävs en kemikaliesäkerhetsrapport och om det har gjorts en analys av avfallsstadiet ska informationen om avfallshanteringsåtgärder överensstämma med de identifierade användningarna i kemikaliesäkerhetsrapporten och med de exponeringsscenarier från kemikaliesäkerhetsrapporten som anges i bilagan till säkerhetsdatabladet.

13.1   Avfallsbehandlingsmetoder

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska följande anges:

a)

Behållare och metoder för avfallsbehandling, inklusive lämpliga metoder för avfallsbehandling av både ämnet eller blandningen och förorenade förpackningar (förbränning, materialåtervinning, deponering osv.).

b)

Fysikaliska/kemiska egenskaper som kan påverka valet av avfallsbehandling.

c)

Avrådan från avledning av avloppsvatten.

d)

I förekommande fall särskilda skyddsåtgärder för de rekommenderade metoderna för avfallsbehandling.

Det ska hänvisas till eventuella relevanta unionsbestämmelser om avfallshantering eller, om sådana saknas, till nationella eller regionala bestämmelser.

14.    AVSNITT 14: Transportinformation

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det ges grundläggande klassificeringsinformation för transport på landsväg, på järnväg, till sjöss, på inre vattenvägar eller med flyg av de ämnen eller blandningar som anges i avsnitt 1. Om sådan information saknas eller inte är relevant ska detta anges.

I tillämpliga fall ska det i detta avsnitt lämnas information om transportklassificeringen för vart och ett av följande internationella avtal som införlivar FN:s modellregelverk för specifika transportsätt: överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), bestämmelserna om internationella järnvägstransporter av farligt gods (RID) och den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) – som alla tre har genomförts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG (9) – samt internationella koden för sjötransport av farligt gods (IMDG-koden) (10), relevanta IMO-koder för sjötransport av bulklast (11) och Icaos bestämmelser för säker transport av farligt gods med flyg (12).

14.1   UN-nummer eller id-nummer

UN-numret eller id-numret (dvs. ämnets, blandningens eller varans fyrställiga identifieringsnummer, efter bokstäverna ”UN” eller ”ID”) från FN:s modellregelverk, IMDG, ADR, RID, ADN eller Icaos tekniska instruktioner ska anges.

14.2   Officiell transportbenämning

FN:s officiella transportbenämning enligt kolumn 2, ’Benämning och beskrivning’, i tabell A i kapitel 3.2, ’Förteckning över farligt gods’, i FN:s modellregelverk, i ADR, i RID och i tabellerna A och C i kapitel 3.2 i ADN, i tillämpliga fall kompletterad med det tekniska namnet inom parentes när det krävs, ska anges, såvida den inte användes som produktbeteckning i avsnitt 1.1. Om UN-numret och den officiella transportbenämningen förblir oförändrade vid olika transportsätt behöver denna information inte upprepas. När det gäller sjötransport ska i tillämpliga fall förutom den officiella transportbenämningen även det tekniska namnet anges för transporterat gods som omfattas av IMDG-koden.

14.3   Faroklass för transport

Det ska anges vilken faroklass för transport (och sekundärfaror) som ämnena eller blandningarna har tilldelats enligt den primärfara som de utgör i enlighet med FN:s modellregelverk. När det gäller transporter på väg, järnväg och inre vattenvägar ska det anges vilken faroklass för transport (och sekundärfaror) som ämnena eller blandningarna har tilldelats enligt den primärfara som de utgör i enlighet med ADR, RID och ADN.

14.4   Förpackningsgrupp

Numret på förpackningsgruppen enligt FN:s modellregelverk ska anges i tillämpliga fall, i enlighet med FN:s modellregelverk, ADR, RID och ADN. Detta nummer tilldelas vissa ämnen beroende på hur farliga de är.

14.5   Miljöfaror

Det ska anges om ämnet eller blandningen är miljöfarlig enligt kriterierna i FN:s modellregelverk (som återspeglas i ADR, RID och ADN), och vattenförorenande enligt IMDG-koden och EmS-guiden. Om ämnet eller blandningen har tillstånd för eller är avsett för transport med tankfartyg på inre vattenvägar ska det anges om ämnet eller blandningen endast är miljöfarlig i tankfartyg enligt ADN.

14.6   Särskilda skyddsåtgärder

Information ska lämnas om sådana särskilda skyddsåtgärder som användaren bör eller ska vidta eller känna till i samband med transport eller befordran såväl inom som utanför sitt område, för alla relevanta transportsätt.

14.7   Bulktransport till sjöss enligt IMO:s instrument

Detta avsnitt är endast tillämpligt när lasten är avsedd för bulktransport enligt följande IMO-instrument: kapitel VI eller kapitel VII i Solas (13), bilaga II eller bilaga V till Marpol, IBC-koden (14), IMSBC-koden (15) och IGC-koden (16) eller dess tidigare versioner, dvs. EGC-koden (17) eller GC-koden (18).

För bulklaster av flytande ämnen ska produktnamnet (om det skiljer sig från det som angavs i avsnitt 1.1) anges enligt transporthandlingen och i enlighet med det namn som används i förteckningen över produktnamn i kapitel 17 eller 18 i IBC-koden eller i senaste utgåvan av IMO:s miljöskyddskommittés dokument MEPC.2/Circular (19). Fartygsklass och föroreningskategori ska anges, liksom IMO-riskklass, i enlighet med punkt 3 B a i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG (20).

För bulklaster av fasta ämnen ska transportbenämningen för bulklast anges. Det ska anges om lasten anses vara skadlig för den marina miljön (HME) i enlighet med bilaga V till Marpol, oavsett om den utgör en väsentlig fara endast i bulk (MHB) (21) enligt IMSBC-koden, och vilken lastgrupp som den ska anses tillhöra enligt IMSBC-koden.

När det gäller bulklaster av flytande gas ska produktnamnet och den fartygstyp som krävs enligt IGC-koden eller dess tidigare versioner, dvs. EGC-koden eller GC-koden, anges.

15.    AVSNITT 15: Gällande föreskrifter

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska sådan information om föreskrifter lämnas för ämnet eller blandningen som inte har angetts tidigare i säkerhetsdatabladet (t.ex. ska det anges om ämnet eller blandningen omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1005/2009 av den 16 september 2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet (22), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 850/2004 av den 29 april 2004 om långlivade organiska föroreningar och om ändring av direktiv 79/117/EEG (23) eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier (24).

15.1   Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö

Det ska lämnas information om relevanta unionsbestämmelser när det gäller säkerhet, hälsa och miljö (t.ex. Seveso-kategorier eller ämnen som avses i bilaga I till rådets direktiv 96/82/EG (25)) eller information om ämnets eller blandningens (även blandningens ingående ämnens) nationella rättsliga status, inklusive råd om vilka åtgärder mottagaren bör vidta till följd av dessa bestämmelser. De berörda medlemsstaternas nationella lagar genom vilka dessa bestämmelser genomförs och andra relevanta nationella åtgärder ska anges i förekommande fall.

Om det ämne eller den blandning som behandlas i säkerhetsdatabladet omfattas av särskilda bestämmelser på unionsnivå om hälso- eller miljöskydd (t.ex. tillstånd som lämnas enligt avdelning VII eller begränsningar enligt avdelning VIII) ska dessa bestämmelser återges. Om ett tillstånd som beviljats enligt avdelning VII ålägger en nedströmsanvändare av ämnet eller blandningen villkor eller övervakningsåtgärder ska dessa anges.

15.2   Kemikaliesäkerhetsbedömning

I detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska det anges om leverantören har gjort en kemikaliesäkerhetsbedömning av ämnet eller blandningen.

16.    AVSNITT 16: Annan information

Detta avsnitt i säkerhetsdatabladet ska innehålla sådan information som inte finns i avsnitten 1–15, inklusive information om omarbetning av säkerhetsdatabladet, t.ex. följande:

a)

Om säkerhetsdatablad har omarbetats: tydliga upplysningar om vilka ändringar som har gjorts av den föregående versionen, om sådana upplysningar inte lämnas på annan plats i säkerhetsdatabladet, med en förklaring av ändringarna vid behov. Leverantören av ett ämne eller en blandning ska på begäran kunna ge en förklaring till ändringarna.

b)

En förklaring av förkortningarna i säkerhetsdatabladet.

c)

Hänvisningar till viktig litteratur och datakällor.

d)

När det gäller blandningar ska det anges vilken av de metoder för att utvärdera information som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 1272/2008 som användes för klassificeringen.

e)

En förteckning över relevanta faroangivelser och/eller skyddsangivelser. Ange fullständiga ordalydelser av varje uppgift om de inte finns i avsnitten 2–15.

f)

Råd om lämplig utbildning för anställda för att skydda människors hälsa och miljön.

DEL B

Säkerhetsdatabladet ska innehålla följande 16 rubriker i enlighet med artikel 31.6 samt de underrubriker som anges, utom när det gäller avsnitt 3 där enbart avsnitt 3.1 eller 3.2 behöver ingå, beroende på vad som är lämpligt:

AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget

1.1

Produktbeteckning

1.2

Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

1.3

Närmare upplysningar om den som tillhandahåller säkerhetsdatabladet

1.4

Telefonnummer för nödsituationer

AVSNITT 2: Farliga egenskaper

2.1

Klassificering av ämnet eller blandningen

2.2

Märkningsuppgifter

2.3

Andra faror

AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar

3.1

Ämnen

3.2

Blandningar

AVSNITT 4: Åtgärder vid första hjälpen

4.1

Beskrivning av åtgärder vid första hjälpen

4.2

De viktigaste symptomen och effekterna, både akuta och fördröjda

4.3

Angivande av omedelbar medicinsk behandling och särskild behandling som eventuellt krävs

AVSNITT 5: Brandbekämpningsåtgärder

5.1

Släckmedel

5.2

Särskilda faror som ämnet eller blandningen kan medföra

5.3

Råd till brandbekämpningspersonal

AVSNITT 6: Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp

6.1

Personliga skyddsåtgärder, skyddsutrustning och åtgärder vid nödsituationer

6.2

Miljöskyddsåtgärder

6.3

Metoder och material för inneslutning och sanering

6.4

Hänvisning till andra avsnitt

AVSNITT 7: Hantering och lagring

7.1

Skyddsåtgärder för säker hantering

7.2

Förhållanden för säker lagring, inklusive eventuell oförenlighet

7.3

Specifik slutanvändning

AVSNITT 8: Begränsning av exponeringen/personligt skydd

8.1

Kontrollparametrar

8.2

Begränsning av exponeringen

AVSNITT 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper

9.1

Information om grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper

9.2

Annan information

AVSNITT 10: Stabilitet och reaktivitet

10.1

Reaktivitet

10.2

Kemisk stabilitet

10.3

Risken för farliga reaktioner

10.4

Förhållanden som ska undvikas

10.5

Oförenliga material

10.6

Farliga sönderdelningsprodukter

AVSNITT 11: Toxikologisk information

11.1

Information om faroklasser enligt förordning (EG) nr 1272/2008

11.2

Information om andra faror

AVSNITT 12: Ekologisk information

12.1

Toxicitet

12.2

Persistens och nedbrytbarhet

12.3

Bioackumuleringsförmåga

12.4

Rörlighet i jord

12.5

Resultat av PBT- och vPvB-bedömningen

12.6

Hormonstörande egenskaper

12.7

Andra skadliga effekter

AVSNITT 13: Avfallshantering

13.1

Avfallsbehandlingsmetoder

AVSNITT 14: Transportinformation

14.1

UN-nummer eller id-nummer

14.2

Officiell transportbenämning

14.3

Faroklass för transport

14.4

Förpackningsgrupp

14.5

Miljöfaror

14.6

Särskilda skyddsåtgärder

14.7

Bulktransport till sjöss enligt IMO:s instrument

AVSNITT 15: Gällande föreskrifter

15.1

Föreskrifter/lagstiftning om ämnet eller blandningen när det gäller säkerhet, hälsa och miljö

15.2

Kemikaliesäkerhetsbedömning

AVSNITT 16: Annan information


(1)  Marpol – konsoliderad utgåva 2006, London, IMO 2007, ISBN 978-92-801-4216-7.

(2)  Rådets direktiv 80/181/EEG av den 20 december 1979 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning för måttenheter och om upphävande av direktiv 71/354/EEG (EGT L 39, 15.2.1980, s. 40).

(3)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2100 av den 4 september 2017 om vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (EUT L 301, 17.11.2017, s. 1).

(4)  Kommissionens förordning (EU) 2018/605 av den 19 april 2018 om ändring av bilaga II till förordning (EG) nr 1107/2009 genom angivande av vetenskapliga kriterier för att fastställa hormonstörande egenskaper (EUT L 101, 20.4.2018, s. 33).

(5)  Kommissionens beslut 2014/113/EU .av den 3 mars 2014 om inrättande av en vetenskaplig kommitté för yrkeshygieniska gränsvärden för kemiska agens och om upphävande av beslut 95/320/EG (EUT L 62, 4.3.2014, s. 18).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).

(7)  Anm.: Begreppet explosionsgräns är synonymt med brännbarhetsgräns som används utanför unionen.

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(9)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

(10)  Det är obligatoriskt att följa IMDG-koden för sjötransport av farligt gods enligt kapitel VII regel 3 i Solas och bilaga III till Marpol (Regler till förhindrande av förorening genom skadliga ämnen som transporteras till sjöss i förpackad form).

(11)  IMO har tagit fram olika rättsliga instrument för farligt och förorenande gods, där det görs åtskillnad mellan hur godset transporteras (förpackat och i bulk) och mellan typer av last (fasta ämnen, vätskor och flytande gaser). Bestämmelser om transport av farligt gods och om de fartyg som transporterar detta gods finns i den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (Solas, 1974) i dess ändrade lydelse och i den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpol 73/78) i dess ändrade lydelse. Dessa konventioner kompletteras med följande koder: IMDG, IMSBC, IBC och IGC.

(12)  IATA, 2007–2008 års utgåva.

(13)  Solas: 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, i dess ändrade lydelse.

(14)  IBC-koden: IMO:s internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk, i dess ändrade lydelse.

(15)  IMSBC-koden: den internationella koden om transport till sjöss av fast gods i bulk, i dess ändrade lydelse.

(16)  IGC-koden: den internationella koden för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar flytande gaser i bulk, inbegripet tillämpliga ändringar i enlighet med vilka fartyget har certifierats.

(17)  EGC-koden: koden för befintliga fartyg som transporterar flytande gaser i bulk, i dess ändrade lydelse.

(18)  GC-koden: koden för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar flytande gaser i bulk (gasbulkkoden), i dess ändrade lydelse.

(19)  MEPC.2/Circular, Provisional categorisation of liquid substances, version 19; trädde i kraft den 17 december 2013.

(20)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/59/EG av den 27 juni 2002 om inrättande av ett övervaknings- och informationssystem för sjötrafik i gemenskapen och om upphävande av rådets direktiv 93/75/EEG (EGT L 208, 5.8.2002, s. 10).

(21)  Med material som är farligt endast i bulk avses material som kan medföra kemiska risker när de transporteras i bulk, och som inte klassificeras som farligt gods i IMDG-koden.

(22)  EUT L 286, 31.10.2009, s. 1.

(23)  EUT L 158, 30.4.2004, s. 7.

(24)  EUT L 201, 27.7.2012, s. 60.

(25)  EGT L 10, 14.1.1997, s. 13.