(1)

Unionen är fast besluten att bygga en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. Drivmedelseffektivitet är ett centralt inslag i unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och mycket viktig för att minska energibehovet.

(2)

Kommissionen har granskat Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1222/2009 (3) och konstaterat att bestämmelserna i förordningen behöver uppdateras för att göra den effektivare.

(3)

Det är lämpligt att ersätta förordning (EG) nr 1222/2009 för att förtydliga och uppdatera vissa av dess bestämmelser, med beaktande av tekniska framsteg som gjorts vad gäller däck.

(4)

Transportsektorn står för en tredjedel av unionens energianvändning. Vägtransporter stod 2015 för ungefär 22 % av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Däcken står, framför allt på grund av sitt rullmotstånd, för 20–30 % av fordonens drivmedelsförbrukning. Detta betyder att minskat rullmotstånd kan bidra avsevärt till drivmedelseffektivare vägtransporter och därmed till minskade utsläpp av växthusgaser och till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn.

(5)

För att möta utmaningen att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter är det lämpligt att medlemsstaterna, i samarbete med kommissionen, ger incitament till innovationer gällande drivmedelseffektiva och säkra C1-däck, C2-däck och C3-däck.

(6)

Däck kännetecknas av ett antal parametrar som påverkar varandra. Om en enskild parameter som exempelvis rullmotståndet förbättras, kan detta negativt påverka andra parametrar såsom väggreppet på vått underlag samtidigt som ett förbättrat väggrepp på vått underlag kan påverka det externa däck- och vägbanebullret negativt. Däcktillverkarna bör uppmuntras att optimera alla parametrar till nivåer som ligger över nuvarande standarder.

(7)

Drivmedelseffektiva däck kan vara kostnadseffektiva, eftersom den minskade drivmedelsförbrukning de ger upphov till mer än kompenserar högre inköpspris på grund av högre produktionskostnader för sådana däck.

(8)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 (4) fastställs minimikrav för rullmotstånd för däck. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska energiförlusterna på grund av däckens rullmotstånd betydligt mer än dessa minimikrav. För att minska vägtrafikens miljöeffekter är det därför lämpligt att uppdatera bestämmelserna om märkning av däck för att uppmuntra slutanvändarna att köpa mer drivmedelseffektiva däck genom att förse dem med harmoniserad information om parametern för rullmotstånd.

(9)

Bättre märkning av däck kommer att göra det möjligt för konsumenterna att få mer relevant och mer jämförbar information om drivmedelseffektivitet, säkerhet och buller och att fatta kostnadseffektiva och miljövänliga beslut när de köper däck.

(10)

Trafikbuller är en betydande olägenhet som även har skadlig inverkan på hälsan. I förordning (EG) nr 661/2009 fastställs minimikrav för externt däck- och vägbanebuller. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska det externa däck- och vägbanebullret betydligt mer än enligt dessa minimikrav. För att minska trafikbuller är det därför lämpligt att uppdatera bestämmelserna om märkning av däck för att uppmuntra slutanvändarna att köpa däck som ger upphov till mindre externt däck- och vägbanebuller genom att förse dem med harmoniserad information om parametern för externt däck- och vägbanebuller.

(11)

Tillhandahållandet av harmoniserad information om externt däck- och vägbanebuller underlättar också genomförandet av åtgärder för att begränsa trafikbuller och bidrar till ökad medvetenhet om vilken effekt däck har på trafikbullret inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG (5).

(12)

I förordning (EG) nr 661/2009 fastställs även minimikrav för däck vad gäller väggrepp på vått underlag. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att förbättra väggreppet på vått underlag betydligt mer än minimikraven, och därmed att förkorta bromssträckorna på vått underlag. För att förbättra trafiksäkerheten är det därför lämpligt att uppdatera bestämmelserna om märkning av däck för att uppmuntra slutanvändarna att köpa däck med bättre väggrepp på vått underlag genom att förse dem med harmoniserad information om parametern för väggrepp på vått underlag.

(13)

För att säkerställa överensstämmelse med det internationella ramverket, hänvisar förordning (EG) nr 661/2009 till föreskrift nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) (6), som anger relevanta mätmetoder för rullmotstånd, externt däck- och vägbanebuller och väggrepp vid vått underlag och på snö.

(14)

Information om väggrepp hos däck som är utformade speciellt för användning på svåra is- och snöunderlag bör anges på däcketiketten. Informationen om väggrepp på snö bör grunda sig på föreskrift nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) i dess senaste i unionen tillämpliga version (Unece-föreskrift nr 117), och den symbol för alpint väglag som ingår i den föreskriften bör anges på däcketiketten till ett däck som uppfyller de minimivärden för indexet för väggrepp på snö som anges i den föreskriften. Informationen om väggrepp på is bör grunda sig på ISO-standard ISO 19447, så snart denna standard har antagits formellt, och piktogrammet för väggrepp på is bör anges på däcketiketten till ett däck som uppfyller de minimivärden för indexet för väggrepp på is som anges i denna ISO-standard. Till dess att ISO-standard ISO 19447 har antagits bör väggreppet på is bedömas med hjälp av tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa kunskap. På däcketiketten för ett däck som uppfyller minimistandarderna för väggrepp på is bör det piktogram för väggrepp på is som anges i bilaga I visas.

(15)

Däckens nötning vid användning ger upphov till betydande utsläpp av mikroplaster, som är skadliga för miljön och för människors hälsa. I kommissionens meddelande En europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi framhålls därför behovet av att hantera oavsiktligt utsläpp av mikroplaster från däck, bland annat genom åtgärder som märkning av och genom minimikrav för däck. Däckens nötning har ett samband med körsträckan, det vill säga det antal kilometer ett däck kommer att hålla innan det måste bytas ut på grund av slitbaneslitage. Förutom däckens nötning och slitbaneslitage beror ett däcks livslängd på en rad faktorer, såsom däckets slitstyrka, inklusive dess sammansättning, slitbanemönster och struktur, vägförhållanden, underhåll, däcktryck och körbeteende.

(16)

En lämplig provningsmetod för att mäta däckens nötning och körsträcka saknas dock för närvarande. Kommissionen bör därför ge i uppdrag att utveckla en sådan provningsmetod, som tar i beaktande bästa kunskap och alla internationellt utvecklade eller föreslagna standarder och föreskrifter, samt det arbete som utförs av industrin.

(17)

Regummerade däck utgör en stor del av däckmarknaden för tunga fordon. Regummering av däck förlänger däckens livslängd och bidrar till målen för den cirkulära ekonomin, exempelvis minskade avfallsmängder. Det skulle ge stora energibesparingar om märkningskrav för regummerade däck tillämpades. Denna förordning bör föreskriva att en lämplig provningsmetod för att mäta regummerade däcks prestanda, vilken för närvarande saknas, inkluderas i framtiden.

(18)

Mer än 85 % av konsumenterna i unionen uppfattar energietiketten enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 (7), som rankar produkters energianvändning på en skala från ”A” till ”G”, som ett tydligt och transparent informationsverktyg, och den har visat sig fungera väl när det gäller att främja effektivare produkter. Däcketiketten bör i största möjliga utsträckning ha samma utformning, samtidigt som särdragen hos däckparametrarna erkänns.

(19)

Att jämförbar information om däckparametrar tillhandahålls i form av en standardiserad däcketikett kommer sannolikt att påverka slutanvändarnas inköpsbeslut på ett sätt som gagnar mer drivmedelseffektiva, säkrare och tystare däck med längre livslängd. Detta kommer i sin tur förmodligen att stimulera däcktillverkarna att optimera däckparametrarna, vilket skulle bana väg för en mer hållbar konsumtion och produktion av däck.

(20)

Slutanvändarna, inklusive köpare av ersättningsdäck, köpare av däck monterade på nya bilar samt ansvariga för fordonsparker och transportföretag, har behov av mer information om drivmedelseffektivitet och andra parametrar, eftersom de inte kan jämföra parametrarna för olika däckmärken på ett enkelt sätt om det saknas märkning och ett harmoniserat provningssystem. Det är därför lämpligt att kräva att alla däck som erbjuds med eller monteras på fordon är försedda med en däcketikett.

(21)

För närvarande krävs däcketiketter för däck till personbilar (C1-däck) och lätta lastbilar (C2-däck), men inte till tunga fordon (C3-däck). C3-däck förbrukar mer drivmedel och körs fler kilometer per år än C1-däck eller C2-däck, och därför är potentialen att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen av växthusgaser från tunga fordon betydande. C3‐däck bör därför omfattas av denna förordning. Att låta C3-däck fullt ut omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning ligger också i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956 som innehåller bestämmelser om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (8), och med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1242 (9) där det anges normer för koldioxidutsläpp från nya tunga fordon.

(22)

Många slutanvändare köper däck utan att först ha sett däcket och kan därför inte heller se däcketiketten som är fäst på det. I sådana situationer bör däcketiketten visas för slutanvändare innan köpbesluten fattas. En däcketikett som visas på försäljningsstället och i tekniskt reklammaterial bör säkerställa att både distributörer och potentiella slutanvändare får harmoniserad information om relevanta däckparametrar vid den tidpunkt och på den plats där beslut om inköpet fattas.

(23)

En del slutanvändare fattar beslut om köp av däck innan de kommer till försäljningsstället eller köper däck via postorder eller på internet. För att säkerställa att även dessa slutanvändare ska kunna fatta ett väl underbyggt beslut på grundval av harmoniserad information om bland annat drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller bör däcketiketter ingå i allt tekniskt reklammaterial och i alla visuella annonser för specifika däcktyper, också i sådant material som tillhandahålls på internet. Om visuella annonser avser en däckfamilj och inte endast en specifik däcktyp måste inte däcketiketten visas.

(24)

Potentiella slutanvändare bör få information som förklarar däcketikettens samtliga delar och deras betydelse. Denna information bör finnas i allt tekniskt reklammaterial, till exempel på leverantörernas webbplatser, men bör inte krävas i visuella annonser. Tekniskt reklammaterial bör inte tolkas som att det inbegriper annonsering via affischtavlor, tidningar, tidskrifter eller radio- eller tv-sändningar.

(25)

Utan att det påverkar medlemsstaternas marknadskontrollskyldigheter eller leverantörernas skyldighet att kontrollera produkternas överensstämmelse, bör leverantörerna göra nödvändiga uppgifter om sina produkters överensstämmelse elektroniskt tillgängliga i produktdatabasen. De uppgifter som är relevanta för konsumenter och distributörer bör göras allmänt tillgängliga i produktdatabasens offentliga del. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga som öppna data, så att de som utvecklar mobilapplikationer och jämförelseverktyg kan använda dem. Okomplicerad, direkt åtkomst till produktdatabasens offentliga del bör underlättas med hjälp av användartillvända verktyg som finns på den tryckta däcketiketten, t.ex. en dynamisk quick response-kod (QR-kod).

(26)

Produktdatabasens efterlevnadsdel bör omfattas av stränga dataskyddsregler. De nödvändiga specifika delarna av den tekniska dokumentationen i produktdatabasens efterlevnadsdel bör göras tillgängliga både för marknadskontrollmyndigheterna och för kommissionen. I fall då tekniska uppgifter är alltför känsliga för att inkluderas i kategorin teknisk dokumentation, bör marknadskontrollmyndigheterna vid behov ha tillgång till uppgifterna i enlighet med leverantörernas skyldighet att samarbeta eller genom att leverantörerna på frivillig basis överför ytterligare delar av den tekniska dokumentationen till produktdatabasen.

(27)

En allt större andel däck säljs via försäljningsplattformar på internet snarare än direkt av leverantörer. Därför bör värdtjänstleverantörer göra det möjligt att visa den däcketikett och det produktinformationsblad som tillhandahållits av leverantören intill prisuppgiften. De bör informera distributören om skyldigheten att visa däcketiketten och produktinformationsbladet, men bör inte vara ansvariga för däcketiketternas eller produktinformationsbladens korrekthet eller innehåll. De skyldigheter som åläggs värdtjänstleverantörer enligt denna förordning bör begränsas till vad som är rimligt och bör inte innebära en allmän skyldighet att övervaka den information de lagrar eller att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på verksamhet som inte uppfyller kraven i denna förordning. Artikel 14.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG (10) kräver att värdtjänstleverantörer som önskar utnyttja det undantag från ansvar som ingår i den bestämmelsen handlar utan dröjsmål för att avlägsna eller göra oåtkomlig den information som de lagrar på begäran av sina tjänstemottagare och som inte uppfyller kraven i denna förordning, såsom kraven avseende fall där däcketiketterna eller produktinformationsbladen saknas, inte är kompletta eller innehåller oriktigheter. De bör göra det så snart de fått kännedom om förekomsten av sådan information eller, beträffande skadeståndsanspråk, så snart de blir medvetna om sådan information, till exempel genom specifik information som tillhandahållits av en marknadskontrollmyndighet. Leverantörer som säljer direkt till slutanvändare på deras egen webbplats omfattas av samma distansförsäljningsskyldigheter som distributörer.

(28)

Rullmotstånd, väggrepp på vått underlag, externt däck- och vägbanebuller och andra parametrar bör mätas i enlighet med tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder som tar hänsyn till allmänt vedertagen bästa kunskap för mät- och beräkningsmetoder. Så långt det är möjligt bör dessa metoder återspegla genomsnittskonsumentens körmönster och vara gedigna för att avskräcka försök till både avsiktligt och oavsiktligt kringgående. Däcketiketterna bör återspegla jämförbar prestanda vid faktisk användning av däcken, inom ramen för de begränsningar som uppstår på grund av behovet av tillförlitlig, exakt och reproducerbar laboratorieprovning, så att slutanvändare kan jämföra olika däck och begränsa tillverkarnas provningskostnader.

(29)

Nationella myndigheter, så som de definieras i artikel 3.37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (11), bör, om de har tillräckliga skäl att anta att en leverantör inte har säkerställt däcketikettens korrekthet och i syfte att öka konsumenternas förtroende, kontrollera att klasserna för rullmotstånd, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller på däcketiketten, samt piktogrammen avseende andra parametrar, motsvarar den dokumentation som tillhandahållits av leverantören på grundval av provningsresultat och beräkningar. Sådana kontroller kan äga rum under typgodkännandeförfarandet och kräver inte nödvändigtvis fysisk provning av däcket.

(30)

Att leverantörer, grossister, återförsäljare och andra distributörer efterlever bestämmelserna om märkningen av däck är av grundläggande betydelse för att säkerställa lika villkor i unionen. Medlemsstaterna bör därför övervaka efterlevnaden genom regelbundna efterhandskontroller och marknadskontroller i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 (12).

(31)

För att underlätta kontrollen av efterlevnaden, tillhandahålla ett användbart verktyg för slutanvändare och tillåta alternativa sätt för distributörer att erhålla produktinformationsblad, bör däck ingå i den produktdatabas som upprättats enligt förordning (EU) 2017/1369. Den förordningen bör därför ändras i enlighet med detta.

(32)

För att slutanvändarna ska kunna lita på däcketiketten, bör inte etiketter som liknar däcketiketten tillåtas. Av samma anledning bör det inte vara tillåtet med andra etiketter, märken, symboler eller påskrifter som lätt kan vilseleda slutanvändarna eller göra dem osäkra på vilka parametrar som omfattas av däcketiketten.

(33)

Sanktioner för överträdelser av denna förordning samt de delegerade akter som antas enligt denna förordning bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(34)

I syfte att främja energieffektivitet, begränsning av klimatförändringen, trafiksäkerhet och miljöskydd bör medlemsstaterna ha möjlighet att skapa incitament för användningen av energieffektiva och säkra däck. Det står medlemsstaterna fritt att besluta om utformningen av sådana incitament. Incitamenten bör vara förenliga med unionens regler om statligt stöd och bör inte utgöra obefogade marknadshinder. Denna förordning påverkar inte utgången av eventuella förfaranden om statligt stöd som kan komma att inledas i enlighet med artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avseende sådana incitament.

(35)

I syfte att ändra däcketikettens innehåll och utformning, införa krav avseende regummerade däck, däckens nötning och körsträcka samt anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF‐fördraget delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (13). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(36)

Så snart tillförlitliga, exakta och reproducerbara metoder för provning och mätning av däckens nötning och körsträcka är tillgängliga bör kommissionen bedöma huruvida det är genomförbart att på däcketiketten även ange information om däckens nötning och körsträcka. När kommissionen lägger fram förslag om en delegerad akt i syfte att lägga till däckens nötning och körsträcka på däcketiketten bör den beakta den bedömningen och bedriva ett nära samarbete med industrin, relevanta standardiseringsorganisationer, såsom Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (Unece) eller Internationella standardiseringsorganisationen (ISO), och företrädare för andra intressegrupper när det gäller utvecklingen av lämpliga provningsmetoder. Informationen om däckens nötning och körsträcka bör vara entydig och bör inte totalt sett göra att däcketiketten framstår som mindre tydlig och ändamålsenlig för slutanvändarna. Denna information skulle också göra det möjligt för slutanvändarna att göra ett välgrundat val avseende däck, deras livslängd och oavsiktliga utsläpp av mikroplaster. Detta skulle bidra till att skydda miljön och samtidigt göra det möjligt för slutanvändarna att bilda sig en uppfattning om däckens driftskostnader över en längre period.

(37)

Däck som släppts ut på marknaden före dagen för tillämpning av denna förordning bör inte förses med en ny däcketikett.

(38)

Däcketikettens storlek bör vara samma som den som anges i förordning (EG) nr 1222/2009. Uppgifter om väggrepp på snö och is samt QR-koden bör anges på däcketiketten.

(39)

Kommissionen bör utvärdera denna förordning. I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning bör denna utvärdering baseras på effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde och ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder.

(40)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att öka säkerheten, skydda hälsan samt öka den ekonomiska och miljömässiga effektiviteten hos vägtransporter genom att informera slutanvändarna så att de kan välja mer drivmedelseffektiva, säkrare och tystare däck med längre livslängd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, eftersom det kräver harmoniserad information till slutanvändare, utan snarare, på grund av att det behövs en harmoniserad rättslig ram och lika villkor för tillverkare, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). En förordning är fortsatt det lämpliga rättsliga instrumentet, eftersom en förordning fastställer tydliga och detaljerade regler som utesluter olikartat införlivande av medlemsstaterna och därigenom säkerställer en högre grad av harmonisering i hela unionen. Ett harmoniserat regelverk på unionsnivå snarare än på medlemsstatsnivå minskar leverantörernas kostnader, säkerställer lika villkor och säkerställer den fria rörligheten för varor på den inre marknaden. I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(41)

Förordning (EG) nr 1222/2009 bör därför upphävas, med verkan från och med den dag då den här förordningen börjar tillämpas.