27.5.2020   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 165/10


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/698

av den 25 maj 2020

om särskilda och tillfälliga åtgärder med anledning av covid-19-utbrottet avseende förnyelse av eller förlängning av giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd samt uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och regelbundna fortbildningar inom vissa av transportlagstiftningens områden

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91 och 100.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Covid-19-utbrottet och den därmed förknippade folkhälsokrisen utgör en utmaning utan motstycke för medlemsstaterna och lägger en tung börda på nationella myndigheter, unionsmedborgare och ekonomiska aktörer, särskilt transportföretag. Folkhälsokrisen har skapat extraordinära omständigheter som påverkar den normala verksamheten för medlemsstaternas behöriga myndigheter, liksom arbetet i transportföretag vad gäller de administrativa formaliteter som ska fullgöras inom olika transportsektorer, och som inte rimligen kunde förutses när de relevanta åtgärderna antogs. Dessa extraordinära omständigheter har en betydande inverkan på olika områden som omfattas av unionens transportlagstiftning.

(2)

Framför allt kan det hända att transportföretag och andra berörda personer inte kan fullgöra nödvändiga formaliteter eller förfaranden som krävs för att följa vissa bestämmelser i unionsrätten som rör förnyelse eller förlängning av certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd eller för att fullgöra andra åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla deras giltighet. Av samma skäl kan det hända att medlemsstaternas behöriga myndigheter inte kan fullgöra skyldigheter som fastställs i unionsrätten och säkerställa att relevanta begäranden från transportföretagen behandlas före de tillämpliga tidsfristernas utgång. Det är därför nödvändigt att anta åtgärder för att komma till rätta med dessa problem och för att säkerställa både rättssäkerhet och att de berörda rättsakterna fungerar väl. Anpassningar av detta slag bör göras, särskilt när det gäller vissa tidsfrister, i kombination med möjligheten för kommissionen att på grundval av en begäran som lämnats av en medlemsstat tillåta förlängningar.

(3)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG (2) fastställs regler för grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport. Dessa förare måste inneha ett yrkeskompetensbevis och bevisa att de har genomgått fortbildningen genom att inneha ett körkort eller ett yrkeskompetensbevis för förare på vilket fortbildningen anges. På grund av svårigheterna för en innehavare av ett yrkeskompetensbevis att slutföra fortbildningen och förnya det yrkeskompetensbevis som styrker genomgången fortbildning, som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, som i vissa medlemsstater hade börjat den 1 februari 2020, är det nödvändigt att förlänga giltigheten för det yrkeskompetensbeviset med sju månader från och med dess sista giltighetsdag för att säkerställa vägtransporternas kontinuitet. Sådana åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i enlighet med artikel 8.2 och 8.3 i direktiv 2003/59/EG, bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG (3) eller bilaga II till direktiv 2003/59/EG före denna förordnings ikraftträdande bör förbli giltiga.

(4)

I direktiv 2006/126/EG fastställs regler för körkort. I direktivet föreskrivs regler för ömsesidigt erkännande av körkort som utfärdats av medlemsstater på grundval av en EU-körkortsmodell, och fastställs ett antal minimikrav för dessa körkort. Framför allt måste förare av motorfordon inneha ett giltigt körkort, som ska förnyas eller i vissa fall bytas ut vid den administrativa giltighetstidens utgång. På grund av svårigheter med att förnya körkort som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, som i vissa medlemsstater hade börjat den 1 februari 2020, är det nödvändigt att förlänga giltigheten för vissa körkort med sju månader från och med deras sista giltighetsdag för att säkerställa fortsatt kontinuitet när det gäller mobilitet på vägarna.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 (4) fastställs regler för färdskrivare vid vägtransporter. Efterlevnaden av de regler om körtider, arbetstider och viloperioder som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (5) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG (6) är mycket viktig för att säkerställa sund konkurrens och trafiksäkerhet. På grund av behovet att säkerställa vägtransporternas kontinuitet, trots svårigheter att göra regelbundna besiktningar av färdskrivare som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid‐19‐utbrottet, bör de besiktningar som avses i artikel 23.1 i förordning (EU) nr 165/2014 och som borde ha gjorts mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 nu göras senast sex månader efter den dag då de skulle ha gjorts enligt den artikeln. Av samma anledning motiverar svårigheter med att förnya och ersätta förarkort, som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid‐19‐utbrottet, att medlemsstaternas behöriga myndigheter beviljas ytterligare tid för dessa ändamål. I dessa fall bör förare få möjlighet, och bör vara skyldiga, att använda praktiskt möjliga alternativ för att registrera nödvändig information som rör körtider, arbetstider och viloperioder fram till dess att de erhåller ett nytt kort.

(6)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU (7) fastställs regler för periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet. Periodisk trafiksäkerhetsprovning är en komplex uppgift vars syfte är att säkerställa att fordon hålls i ett säkert och miljömässigt godtagbart skick under användning. På grund av svårigheter att genomföra periodisk trafiksäkerhetsprovning som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, som i vissa medlemsstater hade börjat den 1 februari 2020, bör de periodiska trafiksäkerhetsprovningar som skulle ha genomförts mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 nu genomföras vid ett senare datum, men senast sju månader efter den ursprungliga tidsfristen, och de berörda intygen bör förbli giltiga fram till det senare datumet.

(7)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 (8) fastställs gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik. Den ekonomiska situationen för sektorn påverkas allvarligt av covid-19-utbrottet och den därmed förenade folkhälsokrisen, och vissa transportföretag uppfyller inte längre kravet på ekonomiska resurser. Mot bakgrund av den minskade verksamhetsnivå som följer av folkhälsokrisen förväntas det ta längre tid än normalt för företagen att visa att kravet på ekonomiska resurser återigen varaktigt kommer att vara uppfyllt. Det är därför lämpligt att förlänga den maximala tidsfrist som fastställs för dessa syften i artikel 13.1 c i förordning (EG) nr 1071/2009 från sex till tolv månader när det gäller bedömningar av transportföretags ekonomiska resurser som täcker hela eller delar av perioden mellan den 1 mars 2020 och den 30 september 2020. Om bristande uppfyllelse av kravet redan har konstaterats och den tidsfrist som fastställts av den behöriga myndigheten ännu inte har löpt ut, bör den behöriga myndigheten kunna förlänga denna tidsfrist till sammanlagt tolv månader.

(8)

I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1072/2009 (9) och (EG) nr 1073/2009 (10) fastställs gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg respektive tillträde till den internationella marknaden för persontransport med buss. Internationella godstransporter på väg och internationella persontransporter med buss förutsätter bland annat innehav av ett gemenskapstillstånd och, när det gäller förare som är medborgare i tredjeländer och som utför godstransporter, ett förartillstånd. Det krävs också tillstånd för att tillhandahålla linjetrafik med buss. Dessa tillstånd kan förnyas efter kontroll av att de relevanta villkoren fortfarande uppfylls. På grund av svårigheter med att förnya tillstånden som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, är det nödvändigt att förlänga deras giltighet med sex månader från och med deras sista giltighetsdag för att säkerställa vägtransporternas kontinuitet.

(9)

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 (11) fastställs regler om järnvägssäkerhet. Mot bakgrund av åtgärderna för att begränsa rörelsefriheten i kombination med den extra arbetsbelastning som det innebär att begränsa covid‐19‐utbrottet möter nationella myndigheter, järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare svårigheter när det gäller förnyelse av gemensamma säkerhetsintyg och, i fråga om befintliga säkerhetstillstånd som löper ut, utfärdande av sådana tillstånd för en efterföljande tidsperiod som omfattas av artiklarna 10 respektive 12 i det direktivet. Tidsfristen för förnyelse av gemensamma säkerhetsintyg bör därför förlängas med sex månader, och berörda befintliga gemensamma säkerhetsintyg bör förbli giltiga i enlighet med detta. Giltigheten för säkerhetstillstånd bör på samma sätt förlängas med sex månader från och med deras sista giltighetsdag.

(10)

Vissa medlemsstater har i enlighet med artikel 33.2 i direktiv (EU) 2016/798 förlängt införlivandeperioden för det direktivet. Reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG (12) är därför fortsatt tillämpliga i dessa medlemsstater. Det är således även nödvändigt att föreskriva en förlängning av tidsfristerna för förnyelse av säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd som utfärdats enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG och att förtydliga att de säkerhetsintyg och säkerhetstillstånd som berörs förblir giltiga i enlighet med detta.

(11)

I Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG (13) fastställs regler om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i unionen. I artiklarna 14.5 och 16 i det direktivet föreskrivs att giltigheten för lokförarnas förarbevis är begränsad till tio år och avhängig av regelbundna kontroller. På grund av svårigheterna med att förnya förarbevisen som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, bör giltigheten för förarbevis som löper ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 förlängas med sex månader från och med deras sista giltighetsdag. På motsvarande sätt bör lokförare beviljas ytterligare sex månader för att genomgå de regelbundna kontrollerna.

(12)

Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU (14) inrättas ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Enligt artikel 23.2 i det direktivet får tillståndsmyndigheter utföra en regelbunden omprövning för att kontrollera att ett järnvägsföretag fortsätter att uppfylla de skyldigheter som anges i kapitel III i det direktivet som hör samman med dess tillstånd. Enligt artikel 24.3 i det direktivet får tillståndsmyndigheter tillfälligt dra in eller återkalla ett tillstånd på grund av bristande efterlevnad av kravet på ekonomisk förmåga och får bevilja ett tillfälligt tillstånd medan järnvägsföretaget omorganiseras, förutsatt att säkerheten inte äventyras. På grund av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet har tillståndsmyndigheter allvarliga svårigheter att utföra regelbundna omprövningar avseende befintliga tillstånd och fatta de relevanta besluten avseende utfärdande av nya tillstånd efter det att ett tillfälligt tillstånd har löpt ut. Tidsfrister för att utföra regelbundna omprövningar som i enlighet med det direktivet löper ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 bör därför förlängas med sex månader. På samma sätt bör giltigheten för de tillfälliga tillstånd som löper ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 förlängas med sex månader.

(13)

Enligt artikel 25.2 i direktiv 2012/34/EU ska tillståndsmyndigheter besluta om ansökningar om tillstånd inom tre månader efter det att all relevant information, i synnerhet de upplysningar som avses i bilaga III till det direktivet, har ingetts. På grund av svårigheter med att fatta de relevanta besluten som en följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet är det nödvändigt att förlänga den tidsfristen med sex månader.

(14)

Järnvägsföretag som var ekonomiskt stabila före covid-19-utbrottet står inför likviditetsproblem som skulle kunna leda till att deras tillstånd dras in tillfälligt eller återkallas eller att det ersätts med ett tillfälligt tillstånd utan att det föreligger något strukturellt ekonomiskt behov för att detta ska ske. Beviljande av ett tillfälligt tillstånd enligt artikel 24.3 i direktiv 2012/34/EU skulle kunna sända en negativ signal till marknaden om järnvägsföretags förmåga att överleva, vilket i sin tur skulle förvärra deras i övrigt tillfälliga ekonomiska problem. Det bör därför föreskrivas att om tillståndsmyndigheten, på grundval av den kontroll som genomförs under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, anser att ett järnvägsföretag inte längre kan uppfylla kraven avseende ekonomisk förmåga, bör den, före den 31 augusti 2020, kunna besluta att inte tillfälligt dra in eller återkalla tillståndet för det berörda järnvägsföretaget, förutsatt att säkerheten inte äventyras och förutsatt att det finns en realistisk möjlighet att åstadkomma en tillfredsställande ekonomisk rekonstruktion av järnvägsföretaget inom de följande sex månaderna. Efter den 31 augusti 2020 bör järnvägsföretaget omfattas av de allmänna regler som fastställs i artikel 24.1 i det direktivet.

(15)

I rådets direktiv 96/50/EG (15) fastställs villkor för att erhålla båtförarcertifikat för gods- eller personbefordran på unionens inre vattenvägar. Innehavare av båtförarcertifikat som har uppnått 65 års ålder har en skyldighet att genomgå regelbundna läkarundersökningar. Mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits i samband med covid-19-utbrottet, och i synnerhet mot bakgrund av den begränsade tillgången till hälsovård för läkarundersökningar, är det inte säkert att innehavare av båtförarcertifikat har möjlighet att genomgå de erforderliga läkarundersökningarna inom den period som berörs av dessa åtgärder. I de fall då tidsfristen för att genomgå läkarundersökningar annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 bör den tidsfristen därför förlängas med sex månader i vart och ett av de berörda fallen. De berörda båtförarcertifikaten bör förbli giltiga i enlighet med detta.

(16)

I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 (16) fastställs tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. I artikel 10 i det direktivet föreskrivs en begränsning av giltighetstiden för unionscertifikat för inlandssjöfart. Vidare föreskrivs i artikel 28 i direktiv (EU) 2016/1629 att handlingar som omfattas av det direktivets tillämpningsområde och som utfärdats av medlemsstaternas behöriga myndigheter före den 6 oktober 2018 enligt det direktiv som tidigare var tillämpligt, nämligen Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG (17), ska fortsätta att gälla tills de löper ut. De åtgärder som vidtagits med anledning av covid-19-utbrottet kan göra det opraktiskt och ibland omöjligt för de behöriga myndigheterna att genomföra tekniska besiktningar för att förlänga giltigheten för relevanta certifikat eller, när det gäller handlingar som avses i artikel 28 i direktiv (EU) 2016/1629, för att ersätta dem. För att möjliggöra fortsatt drift av berörda fartyg i inlandssjöfart är det därför lämpligt att med sex månader förlänga giltigheten för unionscertifikat för inlandssjöfart och handlingar som omfattas av artikel 28 i direktiv (EU) 2016/1629, som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020.

(17)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 (18) fastställs regler om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar. I Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/65/EG (19) fastställs åtgärder för att förbättra hamnskyddet inför hot om säkerhetstillbud. Direktivet säkerställer också att skyddsåtgärder som vidtas med tillämpning av förordning (EG) nr 725/2004 drar fördel av ett ökat skydd i hamnar. Den pågående folkhälsokrisen gör det svårt för medlemsstaternas myndigheter att genomföra sjöfartsskyddsinspektioner och sjöfartsskyddsbesiktningar i syfte att förnya vissa handlingar på sjöfartsskyddsområdet. Det är därför nödvändigt att förlänga tidsfristerna för översyn av skyddsutredningar och skyddsplaner som krävs enligt de unionsrättsakterna med en rimlig tid för att ge medlemsstaterna och sjöfartsnäringen möjlighet att hantera detta på ett flexibelt och pragmatiskt sätt, och för att hålla viktiga leveranskedjor öppna, utan att säkerheten äventyras. Flexibilitet bör också medges för utbildningar och övningar med avseende på sjöfartsskydd, vilka enligt unionsrättsakterna på sjöfartsskyddsområdet ska genomföras inom vissa tidsramar.

(18)

Om en medlemsstat anser att det på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19 sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att tillämpa de regler som denna förordning medger undantag från, bland annat gällande förnyelse eller förlängning av certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd, även efter de datum som anges i denna förordning, bör kommissionen på begäran av medlemsstaten ha rätt att tillåta att den berörda medlemsstaten ytterligare förlänger de perioder som anges i denna förordning, enligt vad som är tillämpligt. För att garantera rättslig säkerhet, samtidigt som det säkerställs att inte transportsäkerheten och transportskyddet äventyras, bör en sådan förlängning begränsas till vad som är nödvändigt för att den ska motsvara den period under vilken det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att fullgöra formaliteter, förfaranden, kontroller och utbildningar, och den bör inte i något fall vara längre än sex månader.

(19)

Covid-19-utbrottet har påverkat hela unionen, men inte på ett enhetligt sätt. Medlemsstaterna har påverkats i olika grader och vid olika tidpunkter. Med tanke på att undantagen från de regler som normalt tillämpas bör begränsas till vad som är nödvändigt, bör medlemsstaterna, när det gäller direktiv 2006/126/EG, förordning (EU) nr 165/2014, direktiv 2014/45/EU, förordning (EG) nr 1072/2009, förordning (EG) nr 1073/2009 och direktiv 2007/59/EG, kunna fortsätta att tillämpa dessa rättsakter utan att tillämpa de undantag som föreskrivs i den här förordningen, om en tillämpning av rättsakterna har förblivit praktiskt möjlig. Detsamma bör gälla i fall då en medlemsstat har drabbats av sådana svårigheter men har antagit lämpliga nationella åtgärder för att minska dem. De medlemsstater som väljer att utnyttja denna möjlighet bör emellertid inte förhindra att en ekonomisk aktör eller fysisk person förlitar sig på de undantag som anges i den här förordningen och som är tillämpliga i en annan medlemsstat, och bör särskilt erkänna certifikat, intyg, körkort och tillstånd vars giltighet har förlängts genom den här förordningen.

(20)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att förlänga de tidsfrister som fastställs i unionsrätten för förnyelse och förlängning av giltighetstiden för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd och att skjuta upp vissa regelbundna kontroller och regelbundna fortbildningar med anledning av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid‐19‐utbrottet på områdena väg, järnväg och inre vattenvägar samt sjöfartsskydd, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(21)

Med beaktande av den brådska som föranleds av de exceptionella omständigheter som förorsakats av covid-19-utbrottet har det ansetts lämpligt att tillämpa ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(22)

På grund av covid-19-utbrottets oförutsebara och plötsliga karaktär var det omöjligt att anta relevanta åtgärder i tid. Därför bör bestämmelserna i denna förordning också omfatta tiden före dess ikraftträdande. Med hänsyn till dessa bestämmelsers karaktär leder ett sådant tillvägagångssätt inte till att de berörda personernas berättigade förväntningar åsidosätts.

(23)

Mot bakgrund av det allt överskuggande behovet av att utan dröjsmål hantera de omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet på områdena väg, järnväg och inre vattenvägar samt sjöfartsskydd, samtidigt som medlemsstaterna ges en rimlig tid för att underrätta kommissionen om de beslutar att inte tillämpa vissa undantag som fastställs i denna förordning, bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att säkerställa att situationer med rättsosäkerhet som påverkar många myndigheter och transportföretag inom olika transportsektorer, i synnerhet när de relevanta tidsfristerna redan har löpt ut, blir så korta som möjligt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs särskilda och tillfälliga åtgärder tillämpliga på förnyelse av och förlängning av giltigheten för vissa certifikat, intyg, bevis, körkort och tillstånd samt på uppskjutande av vissa regelbundna kontroller och regelbundna fortbildningar med anledning av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet inom områdena väg, järnväg och inre vattenvägar samt sjöfartsskydd.

Artikel 2

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2003/59/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 8.2 och 8.3 i direktiv 2003/59/EG, ska de tidsfrister inom vilka innehavaren av ett yrkeskompetensbevis ska ha genomgått fortbildning i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sju månader i vart och ett av fallen. Yrkeskompetensbeviset ska förbli giltigt i enlighet med detta.

2.   Giltigheten för den harmoniserade unionskoden ”95” som föreskrivs i bilaga I till direktiv 2006/126/EG och som har angetts av de behöriga myndigheterna antingen på körkortet eller på det yrkeskompetensbevis för förare som avses i artikel 10.1 i direktiv 2003/59/EG på grundval av det yrkeskompetensbevis som avses i punkt 1 i den artikeln, ska anses vara förlängd med sju månader från och med den dag som anges på varje sådant körkort eller yrkeskompetensbevis för förare.

3.   Giltighet för yrkeskompetensbevis för förare som avses i bilaga II till direktiv 2003/59/EG som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020, ska anses vara, eller ha blivit, förlängd med sju månader från och med den sista giltighetsdag som anges på varje sådant bevis.

4.   Med förbehåll för gränsöverskridande verksamheter som omfattas av punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit i enlighet med de bestämmelser i direktiven 2003/59/EG och 2006/126/EG som avses i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel under perioden mellan den 1 februari 2020 och den 28 maj 2020 förbli giltiga.

5.   Om en medlemsstat anser att det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att genomgå fortbildning eller certifiera denna, ange den harmoniserade unionskoden ”95” eller förnya yrkeskompetensbevis för förare efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1, 2 och 3, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran kan avse perioden mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 eller de sjumånadersperioder som anges i punkterna 1, 2 och 3, enligt vad som är tillämpligt, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

6.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 5, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, 2 respektive 3, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att genomgå fortbildningen i fråga eller certifiera denna, ange den harmoniserade unionskoden ”95” eller förnya yrkeskompetensbevis för förare och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 3

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2006/126/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 7 i direktiv 2006/126/EG och punkt 3 d i bilaga I till det direktivet ska den giltighet för körkort som i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sju månader från och med den sista giltighetsdag som anges på varje sådant körkort.

2.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av körkort sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 eller sjumånadersperioden, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

3.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 2, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att förnya körkort och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

4.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya körkort under perioden mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkt 1, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkt 1 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkt 1 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 4

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i förordning (EU) nr 165/2014

1.   Trots vad som sägs i artikel 23 i förordning (EU) nr 165/2014 ska de regelbundna besiktningar som föreskrivs i punkt 1 i den artikeln och som enligt den punkten annars skulle ha behövt göras eller annars skulle behöva göras mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, göras senast sex månader efter den dag då de annars skulle ha behövt göras enligt den artikeln.

2.   Trots vad som sägs i artikel 28 i förordning (EU) nr 165/2014 ska medlemsstaternas behöriga myndigheter, om en förare ansöker om förnyelse av ett förarkort i enlighet med punkt 1 i den artikeln mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, utfärda ett nytt förarkort senast två månader efter mottagande av begäran. Fram till dess att föraren får ett nytt förarkort från de myndigheter som utfärdar kort ska artikel 35.2 i den förordningen gälla för föraren i tillämpliga delar, förutsatt att föraren kan bevisa att ansökan om förnyelse av förarkortet gjordes i enlighet med artikel 28.1 i den förordningen.

3.   Trots vad som sägs i artikel 29.4 i förordning (EU) nr 165/2014 ska medlemsstaternas behöriga myndigheter, om en förare ansöker om ett ersättningskort i enlighet med punkt 4 i den artikeln mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, utfärda ett ersättningskort senast två månader efter mottagandet av begäran. Trots vad som sägs i artikel 29.5 i förordning (EU) nr 165/2014 får föraren fortsätta att köra fram till dess att ett nytt förarkort erhålls från de myndigheter som utfärdar kort, förutsatt att föraren kan bevisa att förarkortet återlämnades till den behöriga myndigheten när det var skadat eller inte fungerade på fullgott sätt och att ett ersättningskort har begärts.

4.   Om en medlemsstat anser att de regelbundna besiktningar, de förnyelser av förarkort eller de ersättanden av förarkort som krävs enligt förordning (EU) nr 165/2014 sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjliga efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1, 2 och 3, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller de tillämpliga tidsfristerna för utfärdande av ett nytt förarkort, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

5.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 4, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, 2 respektive 3, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken de regelbundna besiktningarna eller förnyelsen eller ersättandet av förarkort sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjliga och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

6.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att genomföra regelbundna besiktningar, förnya förarkort eller ersätta förarkort under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid‐19‐utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkterna 1, 2 och 3, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkterna 1, 2 och 3 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkterna 1, 2 och 3 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 5

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2014/45/EU

1.   Trots vad som sägs i artiklarna 5.1 och 10.1 i direktiv 2014/45/EU och punkt 8 i bilaga II till det direktivet, ska tidsfristerna för de trafiksäkerhetsprovningar som i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha behövt genomföras eller annars skulle behöva genomföras mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sju månader.

2.   Trots vad som sägs i artikel 8 i direktiv 2014/45/EU och punkt 8 i bilaga II till det direktivet, ska giltigheten för trafiksäkerhetsintyg med en sista giltighetsdag mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sju månader.

3.   Om en medlemsstat anser att genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar eller det tillhörande intygsförfarandet sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020 eller sjumånadersperioden, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar eller det tillhörande intygsförfarandet sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att genomföra trafiksäkerhetsprovningar eller det tillhörande intygsförfarandet under perioden mellan den 1 februari 2020 och den 31 augusti 2020, till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid‐19‐utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkterna 1 och 2, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkterna 1 och 2 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkterna 1 och 2 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 6

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1071/2009

1.   Trots vad som sägs i artikel 13.1 c i förordning (EG) nr 1071/2009 ska, om en behörig myndighet, på grundval av de årliga räkenskaper och intyg som avses i artikel 7.1 och 7.2 i den förordningen för de räkenskapsår som omfattar hela eller delar av perioden mellan den 1 mars 2020 och den 30 september 2020, fastställer att ett transportföretag inte uppfyller det krav på ekonomiska resurser som fastställs i artikel 3.1 c i den förordningen, den tidsfrist som den behöriga myndigheten har fastställt med avseende på tillämpningen av artikel 13.1 c i den förordningen inte överstiga tolv månader.

2.   Trots vad som sägs i artikel 13.1 c i förordning (EG) nr 1071/2009 gäller att om den behöriga myndigheten före den 28 maj 2020 har fastställt att ett transportföretag inte uppfyller det krav på ekonomiska resurser som fastställs i artikel 13.1 c i den förordningen och har fastställt en tidsfrist för transportföretaget för att åtgärda situationen, får den behöriga myndigheten förlänga den tidsfristen, förutsatt att tidsfristen inte har löpt ut den 28 maj 2020. Den förlängda tidsfristen får inte överstiga tolv månader.

Artikel 7

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1072/2009

1.   Trots vad som sägs i artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1072/2009 ska giltigheten för gemenskapstillstånd som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader. Bestyrkta kopior ska förbli giltiga i enlighet med detta.

2.   Trots vad som sägs i artikel 5.7 i förordning (EG) nr 1072/2009 ska giltigheten för förartillstånd som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader.

3.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av gemenskapstillstånd eller förartillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller sexmånadersperioden, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken förnyelsen av gemenskapstillstånd eller förartillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya gemenskapstillstånd eller förartillstånd under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkterna 1 och 2, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkterna 1 och 2 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkterna 1 och 2 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 8

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 1073/2009

1.   Trots vad som sägs i artikel 4.4 i förordning (EG) nr 1073/2009 ska giltigheten för gemenskapstillstånd som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader. Bestyrkta kopior ska förbli giltiga i enlighet med detta.

2.   Trots vad som sägs i artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1073/2009 ska beslut om ansökningar om tillstånd för linjetrafik som lämnats in av transportföretaget mellan den 12 december 2019 och den 31 augusti 2020 fattas av den tillståndsgivande myndigheten inom sex månader från den dag då ansökan lämnades in. Trots vad som sägs i artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1073/2009 ska de behöriga myndigheterna i de medlemsstater vars samtycke har begärts avseende sådana ansökningar i enlighet med punkt 1 i den artikeln underrätta den tillståndsgivande myndigheten om sitt beslut i fråga om ansökan inom tre månader. Om den tillståndsgivande myndigheten inte får något svar inom tre månader ska de tillfrågade myndigheterna anses ha gett sitt samtycke, och den tillståndsgivande myndigheten får bevilja tillståndet. Förlängningen av tidsfristen till tre månader för de medlemsstater vars samtycke har begärts enligt artikel 8.2 i förordning (EG) nr 1073/2009 ska tillämpas på ansökningar mottagna efter den 27 mars 2020.

3.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av gemenskapstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1. Denna begäran får avse perioderna mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller mellan den 12 december 2019 och den 31 augusti 2020 eller sexmånadersperioden, eller någon kombination av dessa. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken förnyelse av gemenskapstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya gemenskapstillstånd under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkt 1, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkt 1 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkt 1 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 9

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/798

1.   Trots vad som sägs i artikel 10.13 i direktiv (EU) 2016/798 ska de tidsfrister för förnyelse av gemensamma säkerhetsintyg som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader. Det gemensamma säkerhetsintyg som berörs ska förbli giltigt i enlighet med detta.

2.   Trots vad som sägs i artikel 12.2 i direktiv (EU) 2016/798 ska giltigheten för säkerhetstillstånd som i enlighet med den bestämmelsen annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader.

3.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av gemensamma säkerhetsintyg som utfärdats i enlighet med artikel 10.8 i direktiv (EU) 2016/798 eller förlängning av giltighetstiden för säkerhetstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller den sexmånadersperiod som anges i punkt 1 respektive 2, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken förnyelse av gemensamma säkerhetsintyg eller förlängning av giltighetstiden för säkerhetstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2004/49/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 10.5 i direktiv 2004/49/EG ska de tidsfrister för förnyelse av säkerhetsintyg som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader. De säkerhetsintyg som berörs ska förbli giltiga i enlighet med detta.

2.   Trots vad som sägs i artikel 11.2 i direktiv 2004/49/EG ska de tidsfrister för förnyelse av säkerhetstillstånd som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader. Det säkerhetstillstånd som berörs ska förbli giltigt i enlighet med detta.

3.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller de sexmånadersperioder som anges i punkt 1 respektive 2, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken förnyelse av säkerhetsintyg eller säkerhetstillstånd sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 11

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2007/59/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 14.5 i direktiv 2007/59/EG ska giltighetstiden för förarbevis som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader från och med förarbevisets sista giltighetsdag.

2.   Trots vad som sägs i artikel 16 i direktiv 2007/59/EG och i bilagorna II och VII till det direktivet ska de tidsfrister för genomförande av de regelbundna kontrollerna som i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader i varje enskilt fall. De förarbevis som avses i artikel 14 och de intyg som avses i artikel 15 i det direktivet ska förbli giltiga i enlighet med detta.

3.   Om en medlemsstat anser att det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att förnya förarbevis eller genomföra regelbundna kontroller efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller de sexmånadersperioder som anges i punkt 1 respektive 2, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken det sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt att förnya förarbevis eller genomföra regelbundna kontroller och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

5.   Om en medlemsstat inte har drabbats av, och sannolikt inte kommer att drabbas av, svårigheter som gjort det praktiskt omöjligt att förnya förarbevis eller genomföra regelbundna kontroller under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 till följd av de extraordinära omständigheter som orsakats av covid-19-utbrottet, eller har vidtagit lämpliga nationella åtgärder för att minska sådana svårigheter, får medlemsstaten besluta att inte tillämpa punkterna 1 och 2, efter att först ha underrättat kommissionen. Kommissionen ska underrätta de övriga medlemsstaterna om detta och offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning.

En medlemsstat som har beslutat att inte tillämpa punkterna 1 och 2 såsom föreskrivs i första stycket får inte förhindra den gränsöverskridande verksamheten för en ekonomisk aktör eller fysisk person som har förlitat sig på undantag som anges i punkterna 1 och 2 och som är tillämpliga i en annan medlemsstat.

Artikel 12

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2012/34/EU

1.   Trots vad som sägs i artikel 23.2 i direktiv 2012/34/EU ska, om en regelbunden omprövning har föreskrivits av en tillståndsmyndighet, de tidsfrister för genomförande av en regelbunden omprövning som i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader.

2.   Trots vad som sägs i artikel 24.3 i direktiv 2012/34/EU ska giltigheten för tillfälliga tillstånd som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader från och med den sista giltighetsdag som anges på varje tillfälligt tillstånd.

3.   Trots vad som sägs i artikel 25.2 i direktiv 2012/34/EU ska tillståndsmyndigheten fatta beslut avseende ansökningar som lämnas in mellan den 12 januari 2020 och den 31 augusti 2020 senast nio månader efter det att all relevant information, i synnerhet de upplysningar som avses i bilaga III till det direktivet, har ingetts.

4.   Om en medlemsstat anser att genomförandet av en regelbunden omprövning, upphävandet av tillfälliga indragningar av tillstånd eller utfärdande av nya tillstånd, i fall då tillstånd tidigare har återkallats, sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller sexmånadersperioden, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

5.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 4, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken upphävande av tillfälliga indragningar av tillstånd eller utfärdande av nya tillstånd, i fall då tillstånd tidigare har återkallats, sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 13

Behandling av tillstånd för järnvägsföretag enligt direktiv 2012/34/EU i händelse av bristande efterlevnad av kraven på ekonomisk förmåga

Trots vad som sägs i artikel 24.1 i direktiv 2012/34/EU får en tillståndsmyndighet – i fall då den, på grundval av en kontroll som avses i den bestämmelsen och som genomförts under perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, anser att ett järnvägsföretag inte längre kan uppfylla de krav avseende ekonomisk förmåga som avses i artikel 20 i det direktivet – före den 31 augusti 2020 besluta att inte tillfälligt dra in eller återkalla det berörda järnvägsföretagets tillstånd, förutsatt att säkerheten inte äventyras och förutsatt att det finns en realistisk möjlighet att åstadkomma en tillfredsställande finansiell rekonstruktion av järnvägsföretaget inom de följande sexmånaderna.

Artikel 14

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 96/50/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 6.2 i direktiv 96/50/EG ska de tidsfrister för att genomgå läkarundersökningar som i enlighet med den bestämmelsen annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader. Båtförarcertifikaten för personer som är skyldiga att genomgå läkarundersökningar enligt artikel 6.2 i det direktivet ska förbli giltiga i enlighet med detta.

2.   Om en medlemsstat anser att genomförande av läkarundersökningar sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller den sexmånadersperiod som anges i punkt 1, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

3.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 2, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken genomförande av läkarundersökningar sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 15

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/1629

1.   Trots vad som sägs i artikel 10 i direktiv (EU) 2016/1629 ska giltigheten för unionscertifikat för inlandssjöfart, som annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader.

2.   Trots vad som sägs i artikel 28 i direktiv (EU) 2016/1629 ska giltigheten för handlingar som omfattas av det direktivets tillämpningsområde och som utfärdats av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna enligt direktiv 2006/87/EG före den 6 oktober 2018, som i enlighet med den bestämmelsen annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, anses vara, eller ha blivit, förlängd med sex månader.

3.   Om en medlemsstat anser att förnyelse av unionscertifikat för inlandssjöfart eller av handlingar som avses i punkt 2 sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 eller de sexmånadersperioder som anges i punkt 1 respektive 2, eller båda. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

4.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 3, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken förnyelse av unionscertifikat för inlandssjöfart eller av handlingar som avses i punkt 2 sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjlig och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 16

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i förordning (EG) nr 725/2004

1.   Trots vad som sägs i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 725/2004 ska de tidsfrister för genomförande av regelbundna översyner av skyddsutredningar avseende hamnanläggningar som i enlighet med den bestämmelsen annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda till och med den 30 november 2020.

2.   Genom undantag från del B avsnitt 13.6 i bilaga III till förordning (EG) nr 725/2004 ska de övningar som inte kunde ha genomförts eller som inte kan genomföras under 2020 med de mellanrum som anges där, genomföras minst två gånger under 2020, och med högst sex månaders mellanrum.

3.   Trots vad som sägs i del B avsnitten 13.7 och 18.6 i bilaga III till förordning (EG) nr 725/2004, ska de tidsfrister på 18 månader för genomförande av de olika typerna av övningar som i enlighet med de bestämmelserna annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader i varje enskilt fall, dock inte i något fall längre än till och med den 31 december 2020.

4.   När det gäller de krav som anges i del B avsnitten 13.7 och 18.6 i bilaga III till förordning (EG) nr 725/2004, enligt vilka de olika typerna av övningar ska genomföras minst en gång varje kalenderår, ska övningar som genomförs 2021 under den period som omfattas av ett tillstånd som utfärdats enligt punkt 5 i den här artikeln anses ha genomförts även 2020.

5.   Om en medlemsstat anser att genomförande av skyddsutredningar avseende hamnanläggningar, eller av de olika typer av övningar som avses i del B avsnitten 13.7 och 18.6 i bilaga III till förordning (EG) nr 725/2004, sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder och tidsfrister som anges i punkterna 1 och 3, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, tidsfristerna eller de sexmånadersperioder som anges i punkt 1 respektive 3, eller någon kombination av dessa. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

6.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 5, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder och tidsfrister som anges i punkt 1 respektive 3, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken genomförande av skyddsutredningar avseende hamnanläggningar eller av de olika typerna av övningar sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Förlängning av tidsfrister som föreskrivs i direktiv 2005/65/EG

1.   Trots vad som sägs i artikel 10 i direktiv 2005/65/EG ska de tidsfrister för genomförande av översynen av hamnskyddsutredningar och hamnskyddsplaner som i enlighet med den artikeln annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader i varje enskilt fall, dock inte i något fall längre än till och med den 30 november 2020.

2.   Trots vad som sägs i artikel 7.7 i direktiv 2005/65/EG och i bilaga III till det direktivet, ska de tidsfrister på 18 månader för genomförande av utbildningsövningar som i enlighet med den bilagan annars skulle ha löpt ut eller annars skulle löpa ut mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020 anses vara, eller ha blivit, förlängda med sex månader i varje enskilt fall, dock inte i något fall längre än till och med den 30 november 2020.

3.   När det gäller det krav som anges i bilaga III till direktiv 2005/65/EG, enligt vilket utbildningsövningar ska genomföras minst en gång varje kalenderår, ska utbildningsövningar som genomförs 2021 under den period som omfattas av ett tillstånd som utfärdats enligt punkt 4 i den här artikeln anses ha genomförts även 2020.

4.   Om en medlemsstat anser att genomförande av översynen av hamnskyddsutredningar eller hamnskyddsplaner, eller genomförande av utbildningsövningar, sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt efter den 31 augusti 2020, på grund av åtgärder som den har vidtagit för att förebygga eller begränsa spridningen av covid-19, får den lämna en motiverad begäran om tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder som anges i punkterna 1 och 2, enligt vad som är tillämpligt. Denna begäran får avse perioden mellan den 1 mars 2020 och den 31 augusti 2020, tidsfristerna eller de sexmånadersperioder som anges i punkt 1 respektive 2, eller någon kombination av dessa. Den ska lämnas till kommissionen senast den 1 augusti 2020.

5.   Om kommissionen konstaterar, efter en begäran som lämnats i enlighet med punkt 4, att de krav som fastställs i den punkten är uppfyllda, ska den anta ett beslut som ger den berörda medlemsstaten tillstånd att tillämpa en förlängning av de perioder och tidsfrister som anges i punkt 1 respektive 2, enligt vad som är motiverat i varje enskilt fall. Förlängningen ska begränsas så att den motsvarar den period under vilken genomförande av översynen av hamnskyddsutredningar eller hamnskyddsplaner, eller genomförande av utbildningsövningar, sannolikt kommer att förbli praktiskt omöjligt och får under inga omständigheter vara längre än sex månader.

Kommissionen ska offentliggöra det beslutet i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 4 juni 2020.

Artiklarna 3.4, 4.6, 5.5, 7.5, 8.5 och 11.5 ska dock tillämpas från och med den 28 maj 2020.

Första, andra och tredje styckena i den här artikeln påverkar inte den retroaktiva verkan som föreskrivs i artiklarna 2–17.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 maj 2020.

På Europaparlamentets vägnar

D. M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A. METELKO-ZGOMBIĆ

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 15 maj 2020 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 20 maj 2020.

(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG (EUT L 226, 10.9.2003, s. 4).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet (EUT L 60, 28.2.2014, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG av den 11 mars 2002 om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (EGT L 80, 23.3.2002, s. 35).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG (EUT L 300, 14.11.2009, s. 51).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 88).

(11)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/798 av den 11 maj 2016 om järnvägssäkerhet (EUT L 138, 26.5.2016, s. 102).

(12)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/49/EG av den 29 april 2004 om säkerhet på gemenskapens järnvägar och om ändring av rådets direktiv 95/18/EG om tillstånd för järnvägsföretag och direktiv 2001/14/EG om tilldelning av infrastrukturkapacitet, uttag av avgifter för utnyttjande av järnvägsinfrastruktur och utfärdande av säkerhetsintyg (järnvägssäkerhetsdirektivet) (EUT L 164, 30.4.2004, s. 44).

(13)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/59/EG av den 23 oktober 2007 om behörighetsprövning av lokförare som framför lok och tåg på järnvägssystemet i gemenskapen (EUT L 315, 3.12.2007, s. 51).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 14.12.2012, s. 32).

(15)  Rådets direktiv 96/50/EG av den 23 juli 1996 om harmonisering av villkoren för att erhålla nationella förarbevis för gods- eller personbefordran på gemenskapens inre vattenvägar (EGT L 235, 17.9.1996, s. 31).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG (EUT L 252, 16.9.2016, s. 118).

(17)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/87/EG av den 12 december 2006 om tekniska föreskrifter för fartyg i inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 82/714/EEG (EUT L 389, 30.12.2006, s. 1).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar (EUT L 129, 29.4.2004, s. 6).

(19)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/65/EG av den 26 oktober 2005 om ökat hamnskydd (EUT L 310, 25.11.2005, s. 28).