5.12.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 314/115


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/2035

av den 28 juni 2019

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (1), särskilt artiklarna 3.5, 87.3, 94.3, 97.2, 101.3, 106.1, 118.1, 118.2, 119.1, 122.2, 271.2 och 279.2, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) 2016/429 fastställs bestämmelser för förebyggande och bekämpning av sjukdomar som kan överföras till djur eller människor, inbegripet bland annat bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg inom unionen. I förordning (EU) 2016/429 ges även kommissionen befogenhet att anta bestämmelser i syfte att komplettera vissa icke väsentliga delar av den förordningen genom delegerade akter. Sådana kompletterande bestämmelser bör därför antas i syfte att säkerställa att systemet enligt det nya regelverk som fastställs genom förordning (EU) 2016/429 fungerar smidigt.

(2)

I denna förordning bör det särskilt fastställas bestämmelser som kompletterar dem som fastställs i del IV avdelning I kapitel 1 och 2 i förordning (EU) 2016/429 när det gäller registreringsskyldigheten för transportörer som utför transporter av vissa andra hållna landlevande djur än hovdjur, godkännande av anläggningar som håller landlevande djur som utgör en betydande djurhälsorisk och kläckerier, de register över transportörer och anläggningar för hållna landlevande djur och kläckägg som de behöriga myndigheterna ska föra, aktörernas skyldighet att föra journal och spårbarhetskraven för hållna landlevande djur och kläckägg. Förordning (EU) 2016/429 ger dessutom kommissionen befogenhet att fastställa bestämmelser för att säkerställa att del IV i förordningen tillämpas korrekt på andra förflyttningar av sällskapsdjur än förflyttningar utan kommersiellt syfte. Därför bör det i denna förordning också fastställas bestämmelser om sådana förflyttningar.

(3)

Kläckägg inkluderas i definitionen av avelsmaterial i artikel 4.28 i förordning (EU) 2016/429 och omfattas följaktligen av bestämmelserna i den förordningen för avelsmaterial. Samtidigt bör de djurhälsokrav som fastställs i denna förordning för fjäderfä och fåglar i fångenskap också gälla för kläckägg från dessa fåglar, och därför bör kläckägg och de anläggningar som tillhandahåller dem omfattas av denna förordning.

(4)

De kompletterande bestämmelser som fastställs i denna förordning bör tillämpas på alla hållna landlevande djur, men det finns vissa hästpopulationer som hålls under vilda eller halvvilda förhållanden i bestämda områden i unionen som inte helt och hållet är beroende av mänsklig kontroll för sin överlevnad och fortplantning, och därför kan de spårbarhetskrav som fastställs i denna förordning inte tillämpas fullt ut på dessa djur. I denna förordning bör det därför klargöras att de djurhälsobestämmelser som fastställs inom ramen för förordning (EU) 2016/429 i allmänhet är tillämpliga på dessa djur av tama hästdjursarter, men att vissa särskilda undantag krävs eftersom det inte är möjligt att tillämpa identifieringskraven för hållna landlevande djur på hästar som lever utanför mänsklig kontroll.

(5)

Bestämmelserna i denna förordning bör dessutom komplettera bestämmelserna i del IX i förordning (EU) 2016/429 när det gäller övergångsbestämmelser för att tillvarata berörda parters förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar i enlighet med befintliga unionsakter.

(6)

De bestämmelser som fastställs i denna förordning är innehållsmässigt kopplade till varandra och gäller för aktörer som transporterar eller håller landlevande djur eller kläckägg. I syfte att uppnå enhetlighet, enkelhet och en effektiv tillämpning och för att undvika överlappande bestämmelser bör de därför fastställas i en enda rättsakt i stället för att vara spridda i ett antal separata akter som innehåller många korshänvisningar. Detta tillvägagångssätt överensstämmer också med ett av de principiella målen med förordning (EU) 2016/429, som var att förenkla unionens djurhälsobestämmelser och därmed göra dem mer transparenta och lättare att tillämpa.

(7)

I artikel 87.3 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa vilka andra typer av transportörer än de som är verksamma inom transport av hållna hov- och klövdjur mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland vars transportverksamhet utgör specifika och betydande risker för vissa arter, och att fastställa de informationskrav som dessa transportörer måste uppfylla för att registreras i enlighet med artikel 93 i förordning (EU) 2016/429. För att den behöriga myndigheten effektivt ska kunna övervaka och förebygga, kontrollera och utrota överförbara djursjukdomar är det därför lämpligt att i denna förordning upprätta en förteckning över dessa andra typer av transportörer och fastställa bestämmelser för de uppgifter som de ska lämna för registreringsändamål till den behöriga myndigheten.

(8)

Enligt artikel 94.1 a i förordning (EU) 2016/429 får hållna hov- och klövdjur endast förflyttas till en annan medlemsstat om dessa djur har samlats upp på anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med den förordningen. Genom artikel 94.3 a i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter om undantag från kravet att hos den behöriga myndigheten ansöka om godkännande för vissa typer av anläggningar, om den risk anläggningarna utgör är obetydlig.

(9)

Med tanke på den särskilda situationen för hästdjur som inte alltid främst hålls för livsmedelsproducerande ändamål utan ofta för fritids- och idrottsändamål, och i de flesta fall endast samlas på en anläggning för att flyttas till en annan medlemsstat, för ändamål som deltagande i utställningar, idrotts- eller kulturevenemang eller liknande, är det lämpligt att föreskriva ett undantag i denna förordning från kraven på att aktörer som driver dessa anläggningar ska ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten eftersom dessa anläggningar utgör en obetydlig risk för djurhälsan och någon uppehållsperiod inte är tillämplig när det gäller de förtecknade sjukdomarna för hästdjur.

(10)

Enligt artikel 94.1 c i förordning (EU) 2016/429 får kläckägg endast förflyttas till en annan medlemsstat om dessa ägg kommer från en anläggning som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med den förordningen. Kläckägg av fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap omfattas av definitionen av kläckägg i artikel 4 i förordning (EU) 2016/429, och följaktligen ska aktörer som driver anläggningar som producerar de ägg som ska förflyttas till en annan medlemsstat ansöka om godkännande från den behöriga myndigheten för att få sina anläggningar godkända.

(11)

Kläckerier med fåglar i fångenskap utgör dock inte samma hälsorisk för spridning av förtecknade sjukdomar som kläckerier med fjäderfä. Betydelsen och produktionsvolymen av nykläckta fågelungar och kläckägg från fåglar i fångenskap är mycket mindre än från fjäderfä för jordbruksproduktion. Dessutom skiljer sig handelskretsarna för fjäderfäproduktion och fåglar i fångenskap, särskilt kläckägg, från varandra och har begränsad kontakt. Risken för att förtecknade sjukdomar sprids till fjäderfä via förflyttningar av nykläckta fågelungar och kläckägg från fåglar i fångenskap är därför begränsad. Därför bör det i denna förordning föreskrivas ett undantag från de krav som ska gälla för den behöriga myndigheten vid godkännande av aktörer som driver kläckerier med fåglar i fångenskap.

(12)

Enligt artikel 94.1 i förordning (EU) 2016/429 får hållna hov- och klövdjur, fjäderfä och kläckägg endast förflyttas till en annan medlemsstat om dessa djur eller kläckägg har samlats upp eller har sitt ursprung på anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med den förordningen. Enligt artikel 95 i förordning (EU) 2016/429 får dessutom landlevande djur som hålls på anläggningar med status som avgränsade anläggningar endast förflyttas till eller från denna anläggning om anläggningen har beviljats denna status från den behöriga myndigheten i enlighet med den förordningen. Den behöriga myndigheten får endast godkänna dessa anläggningar om de uppfyller vissa krav när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder, övervakning, faciliteter och utrustning, personal och veterinärer samt tillsyn av den behöriga myndigheten. Enligt artikel 97.2 i den förordningen ska kommissionen anta delegerade akter som fastställer kompletterande bestämmelser för godkännande av anläggningar med beaktande av dessa krav.

(13)

De krav som fastställs i denna förordning för godkännande av dessa anläggningar bör ta hänsyn till de erfarenheter som gjorts vid tillämpningen av bestämmelserna i rådets direktiv 64/432/EEG (2), 92/65/EEG (3) och 2009/158/EG (4). Dessa direktiv upphävs genom förordning (EU) 2016/429 från och med den 21 april 2021.

(14)

Enligt artikel 94.3 b i förordning (EU) 2016/429 ska kommissionen anta delegerade akter för att fastställa vilka andra typer av anläggningar för hållna landlevande djur som också måste godkännas av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 94.1 i den förordningen. Ett ökande antal hundar, katter och illrar som kommer från olika anläggningar eller före detta herrelösa, förvildade, försvunna, övergivna eller konfiskerade hundar, katter och illrar samlas upp på anläggningar i syfte att gruppera dem i en sändning innan de förflyttas till en annan medlemsstat. I direktiv 92/65/EEG fastställs redan djurhälsovillkor som ska tillämpas vid förflyttning av sådana djur till en annan medlemsstat. För att det ska vara möjligt att genomföra en adekvat övervakning och tillämpa förebyggande hälsoåtgärder som grundar sig på överensstämmelse med vissa krav med avseende på medlemsstatens djurhälsostatus, bör det i denna förordning föreskrivas att dessa anläggningar ska ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten och också fastställas krav för att bevilja ett sådant godkännande.

(15)

I rådets förordning (EG) nr 1255/97 (5) fastställs djurhälsokrav som ska uppfyllas av de aktörer som driver kontrollstationer och som ansöker om godkännande hos den behöriga myndigheten. Dessa krav bör bibehållas men uppdateras i denna förordning eftersom de har visat sig vara effektiva när det gäller att förhindra spridning av djursjukdomar inom unionen.

(16)

Humlor odlas i de flesta fall i miljömässigt isolerade anläggningar som omfattas av stränga biosäkerhetsåtgärder och regelbundna kontroller av den behöriga myndigheten och undersöks för förekomst av sjukdomar. Om sådana anläggningar erkänns av den behöriga myndigheten och står under dess tillsyn är det inte troligt att de kommer att drabbas av den lilla kupskalbaggen, i motsats till samhällen i det fria. Denna förordning bör därför föreskriva att sådana anläggningar ska godkännas av den behöriga myndigheten och stå under dess tillsyn och fastställa krav för beviljande av ett sådant godkännande.

(17)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 (6) fastställer djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän vid sådan import. I förordningen fastställs särskilt villkor för den behöriga myndighetens godkännande av enskilda karantäner och karantänstationer för sådana fåglar. För att undvika en dubblering av bestämmelserna för karantänanläggningar för olika arter av landlevande djur bör denna förordning behålla huvudinnehållet i dessa krav, men anpassa dem så att de kan tillämpas på flera arter av landlevande djur.

(18)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (7) fastställs bestämmelser för människors och djurs hälsa i samband med animaliska biprodukter och därav framställda produkter för att förebygga och minimera risker för människors och djurs hälsa av dessa produkter och framför allt skydda säkerheten i livsmedels- och foderkedjan. I förordningen fastställs särskilt bestämmelser om insamling, transport, lagring, hantering, bearbetning och användning eller bortskaffande av animaliska biprodukter, inklusive djur som avlivats för att utrota epizootiska sjukdomar, för att förhindra att de utgör en risk för djur- och folkhälsan. Förordning (EG) nr 1069/2009 utgör, tillsammans med ett antal genomförandeåtgärder som antagits till följd av den förordningen, en allmän ram för bortskaffande av döda djur. När den behöriga myndigheten godkänner anläggningar i enlighet med artiklarna 97 och 99 i förordning (EU) 2016/429 bör den se till att de sökande uppfyller de bestämmelser som fastställs inom ramen för förordning (EG) nr 1069/2009.

(19)

I artikel 101.1 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att de behöriga myndigheterna ska upprätta och uppdatera register över anläggningar och aktörer som registrerats och godkänts av dem, och att dessa register ska göra tillgängliga för kommissionen och de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater. Av öppenhetsskäl bör dessa register också göras tillgängliga för allmänheten.

(20)

Dessutom ges kommissionen i artikel 101.3 i förordning (EU) 2016/429 befogenhet att anta delegerade akter avseende de närmare uppgifter som ska ingå i registret som förs av den behöriga myndigheten och allmänhetens tillgång till registret över godkända anläggningar. I denna förordning bör det därför anges vilka skyldigheter den behöriga myndigheten har när det gäller dessa register.

(21)

I artiklarna 102–105 i förordning (EU) 2016/429 fastställs de minimikrav på journalföring som gäller för aktörer som driver anläggningar och transportörer som är registrerade eller godkända av den behöriga myndigheten, och i artikel 106 i samma förordning ges kommissionen befogenhet att fastställa bestämmelser som kompletterar dessa krav på journalföring Aktörer som driver anläggningar och transportörer har förstahandskunskap om de hållna landlevande djur som de vårdar, och när djur ska förflyttas är de skyldiga att lämna vissa uppgifter till den behöriga myndigheten för utfärdande av djurhälsointyg eller för djurens spårbarhet, och följaktligen är dessa uppgifter lätt tillgängliga för den behöriga myndigheten. Därför bör det i denna förordning fastställas bestämmelser om över vilka uppgifter utöver de som redan krävs enligt förordning (EU) 2016/429 vissa aktörer som driver anläggningar och transportörer ska föra journal.

(22)

Enligt artiklarna 112–115 i förordning (EU) 2016/429 ska aktörer som håller nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur identifiera varje djur genom ett fysiskt identifieringsmärke, säkerställa att dessa djur åtföljs av en identitetshandling eller ett förflyttningsdokument när de förflyttas och överföra de uppgifter som krävs till en databas som hålls av den behöriga myndigheten. Utöver detta ska enligt artikel 117 i förordning (EU) 2016/429 aktörer som håller andra landlevande djur än nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur identifiera varje djur genom ett fysiskt identifieringsmärke och säkerställa att dessa djur åtföljs av en identitetshandling eller ett förflyttningsdokument om sådana bestämmelser har antagits av kommissionen enligt artikel 118 i den förordningen.

(23)

Genom artikel 118.1 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa detaljerade krav för identifieringsmärken för hållna landlevande djur och bestämmelser om identitetshandlingar och förflyttningsdokument för dessa djur samt närmare bestämmelser om de databaser som föreskrivs i den förordningen för hållna nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur samt bestämmelser om utbyte av elektroniska uppgifter mellan medlemsstaternas databaser för hållna nötkreatur. Dessutom ges kommissionen genom artikel 118.2 i förordning (EU) 2016/429 befogenhet att fastställa krav för alternativa identifieringsmärken för hållna landlevande djur samt undantag och särskilda bestämmelser för vissa kategorier av dessa djur, och särskilda bestämmelser om identitetshandlingar och förflyttningsdokument för dessa djur samt bestämmelser om identifiering och registrering av hållna landlevande djur efter det att de förts in till unionen.

(24)

Genom artikel 119.1 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen dessutom befogenhet att fastställa bestämmelser om särskilda undantag för aktörer från vissa identifierings- och registreringskrav som fastställs i den akten. Genom artikel 122.2 i förordning (EU) 2016/429 ges kommissionen befogenhet att fastställa spårbarhetskrav för avelsmaterial från andra hållna landlevande djur än nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur.

Innan förordning (EU) 2016/429 antogs fastställdes unionsbestämmelser om identifiering och registrering av nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (8), rådets förordning (EG) nr 21/2004 (9) och rådets direktiv 2008/71/EG (10) och 2009/156/EG (11). Genom förordning (EU) 2016/429 upphävs och ersätts dessa fyra akter med verkan från och med den 21 april 2021. I dessa fyra rättsakter fastställdes bestämmelser om identifieringsmärken, identitetshandlingar eller förflyttningsdokument och databaser. De föreskrev också tidsfrister för aktörernas anbringande av identifieringsmärken på de hållna djuren. Dessutom föreskrevs ett antal undantag när det gäller identifieringsmärken och förflyttningsdokument, utan att spårbarheten för hållna djur äventyras. Bestämmelserna i dessa rättsakter har visat sig vara verkningsfulla när det gäller att säkerställa spårbarheten för hållna nötkreatur, får, getter, svin och hästdjur. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna och den tekniska utvecklingen. De nya tidsfristerna för aktörernas anbringande av identifieringsmärken på hållna landlevande djur bör fastställas av kommissionen i en genomförandeakt som antas i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429.

(25)

För att säkerställa att hästdjur som förs in till unionen endast identifieras i enlighet med unionens bestämmelser efter det att de förts in till unionen och om de förblir i unionen är det nödvändigt att i denna förordning hänvisa till de tullförfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (12).

(26)

Innan förordning (EU) 2016/429 antogs fastställdes unionens bestämmelser om spårbarhet för hållna hundar, katter och illrar samt fåglar i fångenskap i direktiv 92/65/EEG. Bestämmelserna i det direktivet har visat sig vara verkningsfulla när det gäller att säkerställa spårbarheten för dessa djur. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna och den tekniska utvecklingen.

(27)

I direktiv 92/65/EEG fastställs det dessutom att för att vara föremål för handel bör hundar, katter och illrar åtföljas av samma identitetshandlingar som för förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte enligt artikel 6 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 (13). Denna bestämmelse bör därför behållas i denna förordning.

(28)

Innan förordning (EU) 2016/429 antogs fastställdes unionens bestämmelser om spårbarhet för kläckägg i direktiv 2009/158/EG. Det nuvarande systemet för märkning av kläckägg är väletablerat. Huvudinnehållet i dessa bestämmelser bör därför behållas i denna förordning men anpassas till ramen i förordning (EU) 2016/429.

(29)

Innan förordning (EU) 2016/429 antogs fastställdes unionens bestämmelser om spårbarhet för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar i kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005 (14). Bestämmelserna i den förordningen har visat sig vara verkningsfulla när det gäller att säkerställa spårbarheten för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar. Det huvudsakliga sakinnehållet i dessa bestämmelser bör därför bibehållas, men uppdateras för att beakta erfarenheterna av tillämpningen av bestämmelserna.

(30)

I förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att sjukdomsspecifika bestämmelser om förbyggande och bekämpning av sjukdomar ska tillämpas på de förtecknade sjukdomar som avses i bilaga II till den förordningen, vilket inkluderar infektion med Brucella abortus, B. melitensis och B. suis samt infektion med Mycobacterium tuberculosis complex (M. bovis, M. caprae och M. tuberculosis). I artikel 9 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs att bestämmelserna om förebyggande och bekämpning av sjukdom ska tillämpas på olika kategorier av förtecknade sjukdomar. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 (15) fastställs att de bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdomar som avses i artikel 9.1 i förordning (EU) 2016/429 ska tillämpas på de kategorier av förtecknade sjukdomar för de förtecknade djurarter och grupper av förtecknade djurarter som avses i bilagan till den genomförandeförordningen. Hållna kameldjur och hjortdjur förtecknas i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/1882 som mottagliga arter för dessa infektioner. Därför bör det i denna förordning fastställas harmoniserade bestämmelser om spårbarhet för dessa djur.

(31)

Med tanke på den unika situationen för renskötsel som är starkt kopplad till samernas kulturarv i norra Europa, bör medlemsstaterna ha möjlighet att behålla särskilda system för identifiering av renar som finns på deras territorium. I enlighet med detta bör det i denna förordning fastställas ett särskilt system för identifiering av dessa djur.

(32)

När det gäller hästdjur föreskrivs det i artikel 114 i förordning (EU) 2016/429 att aktörerna ska säkerställa att hästdjur identifieras individuellt genom en korrekt ifylld identitetshandling som gäller under hästdjurets hela livstid. I artikel 120.2 i den förordningen föreskrivs dessutom att kommissionen ska anta genomförandeakter med avseende på vissa krav i det dokumentet. Bestämmelserna avseende den enda identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid fastställs nu som en del av djurhälsobestämmelserna i den rättsliga ramen i förordning (EU) 2016/429, men det är nödvändigt att ta hänsyn till de krav på identifiering av dessa djur som fastställs annorstädes i unionslagstiftningen. I synnerhet bör hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG (16), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 (17), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 (18), kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1940 (19) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 (20) för att undvika en mångfald av regler och identitetshandlingar som i onödan skulle öka de administrativa och ekonomiska bördorna. Detta behov av att strömlinjeforma unionens bestämmelser är särskilt viktigt för hästdjur, eftersom de används för många olika ändamål, däribland idrottsevenemang, avel och livsmedel. Dessutom kan deras användning variera beroende på deras livscykel, så det är viktigt att identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid förblir giltig för ett antal användningsområden. De övergångsbestämmelser som fastställs i denna förordning måste dessutom ta hänsyn till tillämpningsperioden för dessa fem rättsakter för att säkerställa samordning av tillämpliga unionsbestämmelser.

(33)

I syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens lagstiftning om spårbarhet för hållna landlevande djur och dess klarhet och tydlighet bör kommissionens förordning (EG) nr 509/1999 (21), kommissionens förordning (EG) nr 2680/99 (22), kommissionens beslut 2000/678/EG (23), kommissionens beslut 2001/672/EG (24), kommissionens förordning (EG) nr 911/2004 (25), kommissionens beslut 2004/764/EG (26), kommissionens förordning (EG) nr 644/2005 (27), kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005, kommissionens beslut 2006/28/EG (28), kommissionens beslut 2006/968/EG (29), kommissionens beslut 2009/712/EG (30) och genomförandeförordning (EU) 2015/262 upphävas av denna förordning. För att emellertid säkerställa en smidig övergång till den nya rättsliga ramen för aktörer som driver resande cirkusar och djurföreställningar bör förflyttningsdokument och identitetshandlingarna i ett format som överensstämmer med förordning (EG) nr 1739/2005 fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en genomförandeakt som antas i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429 vad gäller formatet för förflyttningsdokument och identitetshandlingar för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar.

(34)

I direktiv 2001/82/EG fastställs särskilda bestämmelser för hästdjur avseende behandling av livsmedelsproducerande hästdjur när det gäller veterinärmedicinska läkemedel, förutsatt att dessa hästdjur har identifierats i enlighet med unionslagstiftningen och i sin identifieringshandling särskilt markerats som ej avsedda för slakt för användning som livsmedel. Dessa bestämmelser fastställs nu till sitt innehåll i förordning (EU) 2019/6, som upphäver och ersätter direktiv 2001/82/EG. Förordning (EU) 2019/6 är tillämplig från och med den 28 januari 2022 vilket är efter tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429. Men dessa två rättsakter hänger samman, eftersom det i artikel 109.1 i förordning (EU) 2019/6 föreskrivs att kommissionen ska anta delegerade akter för att komplettera den förordningen när det gäller uppgifter som ska ingå i den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som föreskrivs i förordning (EU) 2016/429, med avseende på de skyldigheter att föra journal som fastställs i förordning (EU) 2019/6. I genomförandeförordning (EU) 2015/262 fastställs dessutom bestämmelser om identifiering av hästdjur, inklusive bestämmelser om identitetshandlingar för dessa djur, och det föreskrivs att unionens system för identifiering av hästdjur bland annat består i en identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid. I förordning (EU) 2016/1012 fastställs slutligen också bestämmelser om identifiering av hästdjur. Där föreskrivs att kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa mallar till formulär för identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

(35)

För att undvika onödiga administrativa och ekonomiska bördor för aktörer som håller hästdjur och behöriga myndigheter bör den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som för närvarande fastställs i genomförandeförordning (EU) 2015/262 fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en genomförandeakt som antas i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429 och artikel 109.2 i förordning (EU) 2019/6 vad gäller formatet för identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

(36)

I artikel 271 i förordning (EU) 2016/429 föreskrivs en övergångsperiod för den nya rättsliga ram som fastställs i den akten för aktörer vad gäller identifiering av hållna nötkreatur, får, getter och svin och kommissionen ges befogenhet att förkorta denna övergångsperiod.

(37)

För att säkerställa en smidig övergång till den nya rättsliga ram som införs genom förordning (EU) 2016/429 för aktörer som håller landlevande djur när det gäller identifiering och registrering av dessa djur och till den nya rättsliga ramen när det gäller djurhälsobestämmelserna för förflyttning av dessa djur, bör de bestämmelser som fastställs i den här förordningen tillämpas från och med samma datum som de bestämmelser som fastställs i förordning (EU) 2016/429.

(38)

För att säkerställa en smidig övergång till den nya rättsliga ramen för aktörer som driver anläggningar som håller landlevande djur som är registrerade eller godkända i enlighet med direktiven 64/432/EEG och 92/65/EEG, förordningarna (EG) nr 1760/2000, (EG) nr 21/2004, direktiven 2008/71/EG, 2009/156/EG och 2009/158/EG, bör de anses vara registrerade eller godkända i enlighet med den här förordningen. Medlemsstaterna bör säkerställa att dessa aktörer följer alla bestämmelser i denna förordning.

(39)

För att säkerställa en smidig övergång till den nya rättsliga ramen bör nötkreatur, får, getter, svin, hästdjur, kameldjur och hjortdjur och papegojor som identifierats och registrerats före den dag då denna förordning börjar tillämpas anses ha identifierats och registrerats i enlighet med denna förordning och vara berättigade att förflyttas inom unionen.

(40)

Den här förordningen bör vara tillämplig från och med den 21 april 2021 i överensstämmelse med tillämpningsdatumet för förordning (EU) 2016/429.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

DEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.   Denna förordning kompletterar bestämmelserna i förordning (EU) 2016/429 när det gäller följande:

a)

Registrerade och godkända anläggningar för hållna landlevande djur och kläckägg.

b)

Spårbarhetskrav för följande hållna landlevande djur:

i)

Nötkreatur, får, getter, svin, hästdjur, kameldjur och hjortdjur (hov- och klövdjur).

ii)

Hundar, katter och illrar.

iii)

Fåglar i fångenskap.

iv)

Kläckägg.

v)

Landlevande djur som hålls i resande cirkusar och djurföreställningar.

2.   I del II avdelning I kapitel 1 fastställs kraven för registrering av transportörer av hållna hundar, katter och illrar samt fjäderfä som bedriver transporter av sådana djur mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland.

3.   I del II avdelning I kapitel 2 föreskrivs undantag från kravet på att ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten för aktörer som driver anläggningar för uppsamling av vissa hästdjur och kläckerier för fåglar i fångenskap.

I det kapitlet fastställs också kraven för godkännande av följande typer av anläggningar:

a)

Anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur och fjäderfä, från vilka djuren ska förflyttas till en annan medlemsstat eller som tar emot sådana djur från en annan medlemsstat.

b)

Kläckerier från vilka kläckägg eller daggamla kycklingar ska förflyttas till en annan medlemsstat.

c)

Anläggningar som håller fjäderfä från vilka fjäderfän som inte är avsedda för slakt eller kläckägg ska förflyttas till en annan medlemsstat.

Dessa krav gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder, övervakningsåtgärder, faciliteter och utrustning, personal och tillsyn av den behöriga myndigheten.

4.   I del II avdelning I kapitel 3 fastställs kraven för godkännande av följande typer av anläggningar:

a)

Uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

b)

Djurhem för hundar, katter och illrar från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

c)

Kontrollstationer.

d)

Miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

e)

Karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater från vilka sådana djur ska förflyttas inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat.

Dessa krav gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder, övervaknings- och kontrollåtgärder, faciliteter och utrustning samt veterinärtillsyn.

5.   I del II avdelning I kapitel 4 fastställs kraven för godkännande av avgränsade anläggningar från vilka hållna landlevande djur ska förflyttas inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder, övervaknings- och kontrollåtgärder, faciliteter och utrustning samt veterinärtillsyn.

6.   I del II avdelning II kapitel 1 fastställs den behöriga myndighetens informationsskyldigheter när det gäller dess register över

a)

anläggningar för hållna landlevande djur,

b)

kläckerier,

c)

transportörer av hållna hov- och klövdjur, hundar, katter och illrar samt fjäderfä som bedriver transporter av sådana djur mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland, och

d)

aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning.

7.   I del II avdelning II kapitel 2 fastställs den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över de godkända anläggningar som avses i del II avdelning I kapitlen 2, 3 och 4.

8.   I del II avdelning III kapitel 1 fastställs skyldigheter för aktörer att föra journal, utöver de skyldigheter som anges i artikel 102.1 i förordning (EU) 2016/429, för följande typer av registrerade eller godkända anläggningar:

a)

Alla anläggningar som håller landlevande djur.

b)

Anläggningar som håller

i)

nötkreatur, får, getter och svin,

ii)

hästdjur,

iii)

fjäderfä och fåglar i fångenskap,

iv)

hundar, katter och illrar,

v)

honungsbin.

c)

Resande cirkusar och djurföreställningar.

d)

Djurhem för hundar, katter och illrar.

e)

Kontrollstationer.

f)

Karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater.

g)

Avgränsade anläggningar.

9.   I del II avdelning III kapitel 2 fastställs skyldigheter för aktörer som driver registrerade eller godkända kläckerier att föra journal, utöver de skyldigheter som anges i artikel 103.1 i förordning (EU) 2016/429.

10.   I del II avdelning III kapitel 3 fastställs skyldigheter för registrerade transportörer att föra journal, utöver de skyldigheter som anges i artikel 104.1 i förordning (EU) 2016/429.

11.   I del II avdelning III kapitel 4 fastställs skyldigheter för aktörer som utför uppsamling att föra journal, utöver de skyldigheter som anges i artikel 105.1 i förordning (EU) 2016/429, när det gäller

a)

aktörer som driver registrerade eller godkända anläggningar för uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä,

b)

aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning,

c)

aktörer som driver uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar som är registrerade hos den behöriga myndigheten.

12.   I del III avdelningarna I–IV fastställs spårbarhetskrav för hållna nötkreatur, får och getter, svin och hästdjur, inklusive identifieringsmärken, dokumentation och databaser.

13.   I del III avdelning V kapitel 1 fastställs spårbarhetskrav för hållna hundar, katter och illrar, även sällskapsdjur, vid förflyttning till en annan medlemsstat, förutom vid förflyttning utan kommersiellt syfte.

14.   I del III avdelning V kapitel 2 fastställs spårbarhetskrav för hållna kameldjur och hjortdjur.

15.   I del III avdelning V kapitel 3 fastställs spårbarhetskrav för hållna fåglar i fångenskap.

16.   I del III avdelning V kapitel 4 fastställs spårbarhetskrav för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar.

17.   I del III avdelning VI fastställs spårbarhetskrav för kläckägg.

18.   I del III avdelning VII fastställs spårbarhetskrav för hållna nötkreatur, får, getter, svin, hästdjur, hjortdjur och kameldjur efter det att de förts in till unionen.

19.   I del IV fastställs vissa övergångsbestämmelser med hänsyn till direktiven 64/432/EEG och 92/65/EEG, förordningarna (EG) nr 1760/2000, (EG) nr 21/2004 och (EG) nr 1739/2005, direktiven 2008/71/EG, 2009/156/EG och 2009/158/EG samt genomförandeförordning (EU) 2015/262 när det gäller följande:

a)

Registrering och godkännande av anläggningar.

b)

Identifiering av hållna landlevande djur.

c)

Förflyttningsdokument och identitetshandlingar för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar.

d)

Identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

hund: hållet djur av arten Canis lupus.

2.

katt: hållet djur av arten Felis silvestris.

3.

iller: hållet djur av arten Mustela putorius furo.

4.

typ av transport: det sätt på vilket transporten utförs, t.ex. vägtransport, järnvägstransport, luftfart eller sjöfart.

5.

transportmedel: vägfordon, järnvägsfordon, fartyg och luftfartyg.

6.

daggamla kycklingar: alla fjäderfän som är yngre än 72 timmar.

7.

uppsamlingsplats för hundar, katter och illrar: anläggning där sådana djur från mer än en anläggning men med samma hälsostatus förs samman.

8.

djurhem: anläggning där tidigare herrelösa, förvildade, försvunna, övergivna eller konfiskerade landlevande djur hålls och där hälsostatusen för samtliga djur inte behöver vara känd när de kommer till anläggningen.

9.

kontrollstationer: kontrollstationer i den mening som avses i förordning (EG) nr 1255/97.

10.

miljömässigt isolerad produktionsanläggning: anläggning vars konstruktion tillsammans med strikta biosäkerhetsåtgärder säkerställer en effektiv isolering av djurproduktionen från tillhörande faciliteter och från den omgivande miljön.

11.

humla: djur av en art som tillhör släktet Bombus.

12.

primater: djur av de arter som tillhör ordningen Primates, med undantag för människor.

13.

honungsbin: djur av arten Apis mellifera.

14.

anläggningsveterinär: veterinär som ansvarar för den verksamhet som bedrivs vid en karantänanläggning för andra hållna landlevande djur än primater eller vid en avgränsad anläggning enligt denna förordning.

15.

unikt registreringsnummer: nummer som den behöriga myndigheten tilldelar en registrerad anläggning i enlighet med artikel 93 i förordning (EU) 2016/429.

16.

unikt godkännandenummer: nummer som den behöriga myndigheten tilldelar en anläggning som den har godkänt i enlighet med artiklarna 97 och 99 i förordning (EU) 2016/429.

17.

unik kod: unik kod genom vilken de aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att dessa djur är individuellt identifierade i enlighet med artikel 114.1 a i förordning (EU) 2016/429 och som registreras i medlemsstatens databas enligt artikel 109.1 i den förordningen.

18.

djurets identitetskod: den individuella kod som visas med identifieringsmärket på ett djur och som består av

a)

landskoden för den medlemsstat där identifieringsmärket anbringats på djuret,

b)

följd av det individuella identifieringsnummer som tilldelats djuret och som inte överstiger 12 siffror.

19.

nötkreatur: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktena Bison, Bos (inklusive undersläktena Bos, Bibos, Novibos, Poephagus) och Bubalus (inklusive undersläktet Anoa) samt avkommor av korsningar mellan dessa arter.

20.

får: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Ovis samt avkommor av korsningar mellan dessa arter.

21.

get: djur av de arter av hov- och klövdjur som tillhör släktet Capra samt avkommor av korsningar mellan dessa arter.

22.

svin: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Suidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

23.

elektronisk identifierare: markör med radiofrekvensidentifiering (RFID).

24.

hästdjur: djur av de arter av uddatåiga hovdjur som tillhör släktet Equus (däribland hästar, åsnor och zebror) samt avkommor av korsningar mellan dessa arter.

25.

databas: databas över hållna landlevande djur som föreskrivs i artikel 109.1 i förordning (EU) 2016/429.

26.

distributionskedja: integrerad produktionskedja med en gemensam hälsostatus vad gäller förtecknade sjukdomar som består av ett samarbetande nätverk av specialiserade anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten med avseende på tillämpningen av artikel 53 och mellan vilka svin flyttas för att slutföra produktionscykeln.

27.

identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid: identitetshandling genom vilken de aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att dessa djur är individuellt identifierade, i enlighet med artikel 114.1 c i förordning (EU) 2016/429.

28.

avelsorganisation: organisation eller förening för uppfödare, rasförening eller offentligt organ, med undantag av behöriga myndigheter, som erkänns av den behöriga myndigheten i en medlemsstat i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2016/1012 för genomförande av ett avelsprogram med renrasiga avelsdjur som är införda i den stambok eller de stamböcker som den eller det för eller upprättar.

29.

avelsorgan: organisation eller förening för uppfödare, rasförening, privat företag, boskapsuppfödningsorganisation eller offentligt organ i ett tredjeland som har godkänts av det tredjelandet i samband med införsel till unionen av renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får, get eller hästdjur eller av hybridavelssvin för avel,

30.

registrerat hästdjur:

a)

renrasigt avelsdjur av arterna Equus caballus och Equus asinus som är införda i eller är berättigade till att föras in i huvudavsnittet i en stambok som upprättats av en avelsorganisation eller ett avelsorgan som erkänts i enlighet med artikel 4 eller 34 i förordning (EU) 2016/1012,

b)

hållet djur av arten Equus caballus som är registrerat hos en internationell förening eller organisation, antingen direkt eller genom dess nationella sammanslutning eller avdelning, som förvaltar hästar avsedda för tävling eller kapplöpning (registrerad häst).

31.

kameldjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Camelidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

32.

hjortdjur: djur av de arter av hov- och klövdjur av familjen Cervidae som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2016/429.

33.

ren: hov- och klövdjur av arten Rangifer tarandus som förtecknas i bilagan III till förordning (EU) 2016/429.

34.

resande cirkus: utställning eller mässa som inkluderar djur eller djurföreställningar som är avsedda att förflyttas mellan medlemsstater.

35.

djurföreställning: föreställning med djur som hålls för en utställning eller mässa och som kan ingå i en cirkus.

36.

avelsfjäderfä: fjäderfän som är 72 timmar gamla eller äldre och som är avsedda för produktion av kläckägg.

37.

flock: alla fjäderfän eller alla fåglar i fångenskap med samma hälsostatus som hålls på samma utrymmen eller inom samma inhägnad och som utgör en enda epidemiologisk enhet; för fjäderfän hållna inomhus omfattar detta alla fåglar som delar samma luftvolym.

DEL II

REGISTRERING, GODKÄNNANDE, REGISTER OCH JOURNALFÖRING

AVDELNING I

DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETENS REGISTRERING OCH GODKÄNNANDE AV TRANSPORTÖRER OCH AKTÖRER SOM DRIVER ANLÄGGNINGAR

KAPITEL 1

Registrering av transportörer av andra hållna landlevande djur än hov- och klövdjur för transport mellan medlemsstaterna och för transport till tredjeländer

Artikel 3

Registreringsskyldigheter för transportörer av hållna hundar, katter och illrar samt fjäderfä

1.   Transportörer som utför transporter av hållna hundar, katter och illrar samt fjäderfä mellan medlemsstaterna eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland ska, för att kunna registreras i enlighet med artikel 93 i förordning (EU) 2016/429, innan de inleder sådan verksamhet förse den behöriga myndigheten med information om följande:

a)

Den berörda transportörens namn och adress.

b)

De arter för vilka transporter planeras.

c)

Typen av transport.

d)

Transportmedlet.

2.   Transportörer av hållna hundar, katter och illrar som avses i punkt 1 ska informera den behöriga myndigheten om det antal djur för vilka transporter planeras.

3.   Transportörer av fjäderfä som avses i punkt 1 ska informera den behöriga myndigheten om de kategorier av fjäderfä för vilka transporter planeras.

4.   De transportörer som avses i punkt 1 ska informera den behöriga myndigheten om

a)

det sker en förändring i något av de avseenden som avses i punkterna 1, 2 och 3,

b)

transportverksamheten upphör.

KAPITEL 2

Godkännande av anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur och fjäderfä, kläckerier och anläggningar som håller fjäderfä

Artikel 4

Undantag från kravet att hos den behöriga myndigheten ansöka om godkännande för aktörer som driver anläggningar för uppsamling av vissa hästdjur och kläckerier med fåglar i fångenskap

Aktörer som driver följande anläggningar ska inte ansöka om godkännande av sina anläggningar i enlighet med artikel 96.1 i förordning (EU) 2016/429 hos den behöriga myndigheten:

a)

Anläggningar för uppsamling av hästdjur om dessa djur samlas för tävlingar, kapplöpningar, uppvisningar, utbildning, kollektiva fritids- eller arbetsaktiviteter, eller i samband med avelsverksamhet.

b)

Kläckerier med fåglar i fångenskap.

Artikel 5

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur, från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat eller som tar emot sådana djur från en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 1

a)

punkt 1 när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 2 när det gäller faciliteter och utrustning,

c)

punkt 3 när det gäller personal,

d)

punkt 4 när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn.

Artikel 6

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar för uppsamling av fjäderfä

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av anläggningar för uppsamling av fjäderfä, från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat eller som tar emot sådana djur från en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 2

a)

punkt 1 när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 2 när det gäller faciliteter och utrustning,

c)

punkt 3 när det gäller personal,

d)

punkt 4 när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn.

Artikel 7

Krav för att bevilja godkännande av kläckerier

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av kläckerier, från vilka kläckägg av fjäderfä eller daggamla kycklingar ska förflyttas till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i

a)

bilaga I del 3 punkt 1 när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

bilaga I del 3 punkt 2 och bilaga II delarna 1 och 2 när det gäller övervakning,

c)

bilaga I del 3 punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning,

d)

bilaga I del 3 punkt 4 när det gäller personal,

e)

bilaga I del 3 punkt 5 när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn.

Artikel 8

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar som håller fjäderfä

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av anläggningar som håller fjäderfä, från vilka andra fjäderfän än sådana som är avsedda för slakt eller kläckägg ska förflyttas till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i

a)

bilaga I del 4 punkt 1 när det gäller biosäkerhetsåtgärder,

b)

bilaga I del 4 punkt 2 och bilaga II del 2 när det gäller övervakning,

c)

bilaga I del 4 punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning.

KAPITEL 3

Godkännande av anläggningar som håller landlevande djur

Artikel 9

Skyldighet för aktörer som driver vissa typer av anläggningar som håller landlevande djur att ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten

Aktörer som driver följande typer av anläggningar ska ansöka om godkännande hos den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 96.1 i förordning (EU) 2016/429 och får inte inleda sin verksamhet innan anläggningen har godkänts:

a)

Uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

b)

Djurhem för hundar, katter och illrar från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

c)

Kontrollstationer.

d)

Miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat.

e)

Karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater från vilka sådana djur ska förflyttas inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat.

Artikel 10

Krav för att bevilja godkännande av uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar, från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 5

a)

punkt 1 när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 11

Krav för att bevilja godkännande av djurhem för hundar, katter och illrar

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av djurhem för hundar, katter och illrar, från vilka sådana djur ska förflyttas till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 5

a)

punkt 2 när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 12

Krav för att bevilja godkännande av kontrollstationer

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av kontrollstationer ska den säkerställa att dessa kontrollstationer uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 6

a)

punkt 1 när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 2 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 13

Krav för att bevilja godkännande av miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor, från vilka humlor ska förflyttas till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 7

a)

punkt 1 när det gäller biosäkerhetsåtgärder och övervakning,

b)

punkt 2 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 14

Krav för att bevilja godkännande av karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater, från vilka sådana djur ska förflyttas inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat, ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 8

a)

punkt 1 när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 2 när det gäller övervakning och kontroll,

c)

punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 15

Skyldigheter för aktörer som driver karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater

Aktörer som driver sådana karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater som avses i artikel 14 ska

a)

införa nödvändiga arrangemang för att utföra veterinärbesiktningar av döda djur i lämpliga faciliteter på anläggningen eller i ett laboratorium,

b)

genom avtal eller annat rättsligt instrument försäkra sig om en anläggningsveterinär som ska ansvara för att

i)

övervaka verksamheten på anläggningen och efterlevnaden av de krav för godkännande som fastställs i artikel 14,

ii)

vid behov och minst en gång om året se över den plan för övervakning av sjukdomar som avses i bilaga I del 8 punkt 2 a.

KAPITEL 4

Godkännande av avgränsade anläggningar från vilka landlevande djur ska förflyttas inom en medlemsstat eller till en annan medlemsstat

Artikel 16

Krav för att bevilja godkännande av avgränsade anläggningar för landlevande djur

När den behöriga myndigheten beviljar godkännande av avgränsade anläggningar för landlevande djur som ska förflyttas inom samma medlemsstat eller till en annan medlemsstat ska den säkerställa att dessa anläggningar uppfyller de krav som fastställs i bilaga I del 9

a)

punkt 1 när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder,

b)

punkt 2 när det gäller övervakning och kontroll,

c)

punkt 3 när det gäller faciliteter och utrustning.

Artikel 17

Skyldigheter för aktörer som driver avgränsade anläggningar för landlevande djur

Aktörer som driver sådana avgränsade anläggningar för landlevande djur som avses i artikel 16 ska

a)

införa nödvändiga arrangemang för att utföra veterinärbesiktningar av döda djur i lämpliga faciliteter på anläggningen eller i ett laboratorium,

b)

genom avtal eller annat rättsligt instrument försäkra sig om en anläggningsveterinär som ska ansvara för att

i)

övervaka verksamheten inom anläggningen och efterlevnaden av de krav för godkännande som fastställs i artikel 16,

ii)

vid behov och minst en gång om året se över den plan för övervakning av sjukdomar som avses i bilaga I del 9 punkt 2 a.

AVDELNING II

REGISTER SOM SKA FÖRAS AV DEN BEHÖRIGA MYNDIGHETEN ÖVER REGISTRERADE OCH GODKÄNDA TRANSPORTÖRER OCH AKTÖRER SOM DRIVER ANLÄGGNINGAR

KAPITEL 1

Register över anläggningar, transportörer och aktörer som är registrerade hos den behöriga myndigheten

Artikel 18

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över anläggningar för hållna landlevande djur och kläckerier

Den behöriga myndigheten ska i sitt register över anläggningar för hållna landlevande djur och kläckerier som är registrerade hos myndigheten föra in följande uppgifter för varje anläggning:

a)

Det unika registreringsnummer som tilldelats anläggningen.

b)

Datum för registrering hos den behöriga myndigheten.

c)

Namn på och adress till den aktör som driver anläggningen.

d)

Anläggningens adress och geografiska koordinater (latitud och longitud).

e)

En beskrivning av anläggningens faciliteter.

f)

Typen av anläggning.

g)

De arter, kategorier och antal av landlevande djur eller kläckägg som hålls på anläggningen.

h)

Den period under vilken djur eller kläckägg hålls på anläggningen om den inte är permanent verksam, inklusive säsongsbunden verksamhet eller verksamhet under specifika händelser.

i)

Anläggningens hälsostatus om den har tilldelats en sådan av den behöriga myndigheten.

j)

Restriktioner för förflyttningar av djur, kläckägg eller produkter till och från anläggningen, om sådana restriktioner tillämpas av den behöriga myndigheten.

k)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

Artikel 19

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över transportörer av hållna hov- och klövdjur, hundar, katter och illrar samt fjäderfä

1.   Den behöriga myndigheten ska i sitt register över transportörer som utför transporter mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland av hållna hov- och klövdjur, hundar, katter och illrar samt fjäderfä och som är registrerade hos myndigheten föra in följande uppgifter för varje transportör:

a)

Det unika registreringsnummer som tilldelats transportören.

b)

Datum för registrering hos den behöriga myndigheten.

c)

Aktörens namn och adress.

d)

De arter för vilka transporter planeras.

e)

Typen av transport.

f)

Transportmedlet.

g)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

2.   För varje transportör av hållna hov- och klövdjur, hundar, katter och illrar som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i sitt register över transportörer föra in det antal djur för vilka transporter planeras.

3.   För varje transportör av fjäderfä som avses i punkt 1 ska den behöriga myndigheten i sitt register över transportörer föra in de kategorier av fjäderfä för vilka transporter planeras.

Artikel 20

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning

Den behöriga myndigheten ska i sitt register över aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning och som är registrerade hos myndigheten, inklusive de som köper och säljer sådana djur, föra in följande uppgifter för varje aktör:

a)

Det unika registreringsnummer som tilldelats aktören.

b)

Datum för registrering hos den behöriga myndigheten.

c)

Aktörens namn och adress.

d)

De arter och kategorier av hållna hov- och klövdjur eller fjäderfä som ska samlas.

e)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

KAPITEL 2

Register över anläggningar som godkänts av den behöriga myndigheten

Artikel 21

Den behöriga myndighetens informationsskyldighet när det gäller register över godkända anläggningar

Den behöriga myndigheten ska i sitt register över de godkända anläggningar som avses i del II avdelning I kapitlen 2, 3 och 4 föra in följande uppgifter för varje anläggning:

a)

Det unika godkännandenummer som tilldelats av den behöriga myndigheten.

b)

Datum då godkännandet beviljades av den behöriga myndigheten eller datum då godkännandet tillfälligt upphävdes eller återkallades.

c)

Aktörens namn och adress.

d)

Anläggningens adress och geografiska koordinater (latitud och longitud).

e)

En beskrivning av anläggningens faciliteter.

f)

Typen av anläggning.

g)

De arter, kategorier och antal av landlevande djur eller kläckägg eller daggamla kycklingar som hålls på anläggningen.

h)

Den period under vilken djur hålls på anläggningen om den inte är permanent i drift, inklusive säsongsbunden verksamhet eller verksamhet under specifika händelser.

i)

Anläggningens hälsostatus om den har tilldelats en sådan av den behöriga myndigheten.

j)

De restriktioner som den behöriga myndigheten har infört för förflyttningar av djur eller avelsmaterial till och från anläggningen, om sådana restriktioner har införts.

k)

Datum då verksamheten upphör om aktören har underrättat den behöriga myndigheten om detta.

AVDELNING III

AKTÖRERNAS SKYLDIGHETER ATT FÖRA JOURNAL UTÖVER DE SOM FÖRESKRIVS I FÖRORDNING (EU) 2016/429

KAPITEL 1

Aktörer som driver anläggningar som registrerats eller godkänts av den behöriga myndigheten

Artikel 22

Skyldigheter att föra journal för alla aktörer som driver anläggningar som håller landlevande djur

Alla aktörer som driver registrerade eller godkända anläggningar som håller landlevande djur ska föra journal över följande uppgifter:

a)

Identitetskoden för varje identifierat djur som hålls på anläggningen, som den i tillämpliga fall visas på identifieringsmärket.

b)

Det unika registrerings- eller godkännandenumret för djurens ursprungsanläggning, om de har sitt ursprung på en annan anläggning.

c)

Det unika registrerings- eller godkännandenumret för djurens destinationsanläggning, om de ska förflyttas till en annan anläggning.

Artikel 23

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar som håller nötkreatur, får, getter och svin

1.   Aktörer som driver registrerade anläggningar som håller nötkreatur, får, getter och svin ska föra journal över följande uppgifter för dessa djur:

a)

Födelsedatum för varje djur som hålls på anläggningen.

b)

Datum för naturlig död, slakt eller förlust av varje djur på anläggningen.

c)

Typ av elektronisk identifierare eller tatuering och dess placering, om den är anbringad på djuret.

d)

Den ursprungliga identitetskoden för varje identifierat djur om denna kod har ändrats och skälet till denna ändring.

2.   Aktörer som driver anläggningar som håller får och getter, ska föra journal över de uppgifter som avses i punkt 1 a i ett format som anger födelseåret för varje sådant djur som hålls på anläggningen.

3.   Aktörer som driver anläggningar som håller svin ska undantas från skyldigheten att föra journal över den uppgift som avses i punkt 1 a.

4.   Om får, getter eller svin som hålls på anläggningen endast identifieras genom det unika identifieringsnumret för deras födelseanläggning, ska aktörer som driver anläggningar föra journal över de uppgifter som avses i punkt 1 för varje grupp av djur som har samma unika identifieringsnummer för födelseanläggning och det totala antalet djur i den gruppen.

5.   Om svin som hålls på anläggningen inte identifieras i enlighet med artikel 53 ska aktörer som driver anläggningar

a)

inte vara skyldiga att föra journal över de uppgifter som avses i punkt 1,

b)

för varje grupp av djur som förflyttas från anläggningen, föra journal över de uppgifter som avses i artikel 102.1 b i förordning (EU) 2016/429 och det totala antalet djur i den gruppen.

Artikel 24

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar som håller hästdjur

Aktörer som driver registrerade anläggningar som håller hästdjur ska föra journal över följande uppgifter för varje hållet hästdjur:

a)

Den unika koden.

b)

Födelsedatum på anläggningen.

c)

Datum för naturlig död, förlust eller slakt på anläggningen.

Artikel 25

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar som håller fjäderfä och fåglar i fångenskap

Aktörer som driver registrerade eller godkända anläggningar som håller fjäderfä och aktörer som driver anläggningar som håller fåglar i fångenskap ska föra journal över följande uppgifter:

a)

Produktionsresultaten för fjäderfä.

b)

Sjukdomsfrekvensen för fjäderfä och fåglar i fångenskap på anläggningen tillsammans med uppgifter om orsaken.

Artikel 26

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar som håller hundar, katter och illrar

Aktörer som driver registrerade anläggningar som håller hundar, katter och illrar ska föra journal över följande uppgifter för varje sådant djur:

a)

Födelsedatum.

b)

Datum för död eller förlust på anläggningen.

Artikel 27

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar som håller honungsbin

Aktörer som driver registrerade anläggningar som håller honungsbin ska för varje bigård föra journal över uppgifter om eventuell tillfällig flyttning av de hållna bikuporna, inbegripet uppgifter om åtminstone platsen för varje flyttning, start- och slutdatum samt antalet flyttade bikupor.

Artikel 28

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver resande cirkusar och djurföreställningar

Aktörer som driver registrerade resande cirkusar och djurföreställningar ska föra journal över följande uppgifter för varje djur:

a)

Datum för död eller förlust av varje djur på anläggningen.

b)

Namn på och adress till den aktör som ansvarar för djuren eller ägaren av sällskapsdjuren.

c)

Uppgifter om förflyttningar av resande cirkusar och djurföreställningar.

Artikel 29

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver djurhem för hundar, katter och illrar

Aktörer som driver godkända djurhem för hundar, katter och illrar ska föra journal över följande uppgifter för varje sådant djur:

a)

Uppskattad ålder och kön, ras eller färg på pälsen.

b)

Datum för anbringande eller avläsning av den injicerbara transpondern.

c)

De iakttagelser som gjorts på inkommande djur under isoleringsperioden.

d)

Datum för död eller förlust på anläggningen.

Artikel 30

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver kontrollstationer

Aktörer som driver godkända kontrollstationer ska föra journal över numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar av djur och i tillgängliga fall transportörens unika registreringsnummer.

Artikel 31

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater

Aktörer som driver godkända karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater ska föra journal över följande uppgifter:

a)

Uppskattad ålder och kön för de djur som hålls på anläggningen.

b)

Numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar av och på djur och i tillgängliga fall transportörens unika registreringsnummer.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den plan för övervakning av sjukdomar som föreskrivs i bilaga I del 8 punkt 2 a.

d)

Resultaten av de kliniska tester och laboratorietester och av de tester på döda djur som föreskrivs i bilaga I del 8 punkt 2 b.

e)

Uppgifter om den vaccination och behandling av mottagliga djur som föreskrivs i bilaga I del 8 punkt 2 c.

f)

Eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten vad gäller de iakttagelser som gjorts under en eventuell isolering eller karantän.

Artikel 32

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver avgränsade anläggningar

Aktörer som driver godkända avgränsade anläggningar ska föra journal över följande ytterligare uppgifter:

a)

Uppskattad ålder och kön för de djur som hålls på anläggningen.

b)

Numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar av och på djur och i tillgängliga fall transportörens unika registreringsnummer.

c)

Uppgifter om genomförandet och resultaten av den plan för övervakning av sjukdomar som föreskrivs i bilaga I del 9 punkt 2 a.

d)

Resultaten av de kliniska tester och laboratorietester och av de tester på döda djur som föreskrivs i bilaga I del 9 punkt 2 b.

e)

Uppgifter om den vaccination och behandling av mottagliga djur som föreskrivs i bilaga I del 9 punkt 2 c.

f)

Uppgifter om isolering och karantän för inkommande djur, eventuella instruktioner från den behöriga myndigheten vad gäller isolering och karantän samt iakttagelser som gjorts under en eventuell isolering eller karantän.

KAPITEL 2

Kläckerier

Artikel 33

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver kläckerier

Aktörer som driver registrerade eller godkända kläckerier ska föra journal över följande uppgifter för varje flock:

a)

Arter och antal av daggamla kycklingar eller nykläckta ungar av andra arter eller kläckägg som hålls på kläckeriet.

b)

Förflyttningar av daggamla kycklingar, nykläckta ungar av andra arter samt kläckägg till och från anläggningarna, i tillämpliga fall med angivande av

i)

deras ursprungsplats eller avsedda destination, i tillämpliga fall inbegripet anläggningens unika registreringsnummer eller godkännandenummer,

ii)

datum för sådana förflyttningar.

c)

Antalet ruvade ägg som inte har kläckts och deras avsedda destination, i tillämpliga fall inbegripet anläggningens unika registreringsnummer eller godkännandenummer.

d)

Kläckningsutbytet.

e)

Uppgifter om eventuella vaccinationsprogram.

KAPITEL 3

Transportörer som är registrerade hos den behöriga myndigheten

Artikel 34

Skyldigheter att föra journal för registrerade transportörer av hållna landlevande djur

Registrerade transportörer ska föra journal över följande ytterligare uppgifter för varje transportmedel som används för transport av hållna landlevande djur:

a)

Nummer på registreringsskylten eller registreringsnummer.

b)

Datum och tidpunkter för lastning av djuren vid ursprungsanläggningen.

c)

Namn på, adress till och unikt registreringsnummer eller godkännandenummer för varje besökt anläggning.

d)

Datum och tidpunkter för avlastning av djuren vid destinationsanläggningen.

e)

Datum och platser för rengöring, desinfektion och skadedjursbekämpning av transportmedlet.

f)

Referensnummer på de dokument som åtföljer djuren.

KAPITEL 4

Aktörer som utför uppsamling

Artikel 35

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver anläggningar för uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä

Aktörer som driver registrerade eller godkända anläggningar för uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä ska föra journal över följande uppgifter:

a)

Datum för död eller förlust av djur på anläggningen.

b)

Numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar på eller av djuren och i förekommande fall det unika registreringsnumret för transportören av dessa djur.

c)

Referensnummer på de dokument som måste åtfölja djuren.

Artikel 36

Skyldigheter att föra journal för aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning.

Registrerade aktörer som utför uppsamling av hållna hov- och klövdjur och fjäderfä oberoende av en anläggning ska föra journal över följande uppgifter för varje djur som köps:

a)

I tillgängliga fall, det unika godkännande- eller registreringsnumret för den anläggning för uppsamling genom vilken djuret har passerat efter att ha lämnat ursprungsanläggningen och innan det köpts.

b)

Datum för köp.

c)

Namn på och adress till köparen av djuret.

d)

Numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar på eller av djuren och i tillgängliga fall transportörens unika registreringsnummer.

e)

Referensnummer på de dokument som måste åtfölja djuren.

Artikel 37

Skyldigheter att föra journal för aktörer som driver uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar

Aktörer som driver godkända uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar ska föra journal över numret på registreringsskylten eller registreringsnumret för de transportmedel som lastar på eller av djur och i tillgängliga fall transportörens unika registreringsnummer.

DEL III

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR OCH KLÄCKÄGG

AVDELNING I

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA NÖTKREATUR

KAPITEL 1

Identifieringsmärken och metoder för identifiering

Artikel 38

Skyldigheter för aktörer som håller nötkreatur när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna nötkreatur, deras anbringande och användning

1.   Aktörer som håller nötkreatur ska säkerställa att nötkreatur identifieras individuellt genom ett konventionellt öronmärke enligt bilaga III led a som

a)

fästs vid varje öra på djuret, och synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod på identifieringsmärket,

b)

anbringas på nötkreatur på födelseanläggningen,

c)

inte får avlägsnas, ändras eller ersättas utan tillstånd från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där nötkreaturen hålls.

2.   Aktörer som håller nötkreatur får ersätta

a)

ett av de konventionella öronmärken som avses i punkt 1 med en elektronisk identifierare som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där nötkreaturen hålls,

b)

båda de konventionella öronmärken som avses i punkt 1 med en elektronisk identifierare som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där nötkreaturen hålls i enlighet med de undantag som föreskrivs i artikel 39.1.

Artikel 39

Undantag från identifieringskraven som beviljas av den behöriga myndigheten för aktörer som driver avgränsade anläggningar och för aktörer som håller nötkreatur för kulturella, historiska, fritidsrelaterade, vetenskapliga eller idrottsliga ändamål

1.   Den behöriga myndigheten får undanta aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller nötkreatur för kulturella, historiska, fritidsrelaterade, vetenskapliga eller idrottsliga ändamål från de krav på identifiering av nötkreatur som föreskrivs i artikel 38.1 a.

2.   När den behöriga myndigheten beviljar undantag enligt punkt 1 ska den säkerställa att minst ett av de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden d och e är godkänt av den behöriga myndigheten för anbringande av identifieringsmärken på nötkreatur som hålls av aktörer som är undantagna i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

Den behöriga myndigheten ska fastställa de förfaranden aktörerna ska följa när de begär ett undantag enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 40

Särskilda bestämmelser för identifiering av nötkreatur av raser som föds upp särskilt för traditionella kultur- och idrottsevenemang

Den behöriga myndigheten får tillåta aktörer som håller nötkreatur av raser som föds upp särskilt för traditionella kultur- och idrottsevenemang att identifiera dessa djur individuellt med ett alternativt identifieringsmärke som godkänts av den behöriga myndigheten efter det att det konventionella öronmärke som avses i artikel 38.1 a har avlägsnats, förutsatt att en otvetydig koppling mellan det identifierade djuret och dess identifieringskod bibehålls.

Artikel 41

Ersättning av det konventionella öronmärke för hållna nötkreatur som avses i artikel 38.1

1.   Medlemsstaterna får godkänna att ett av de konventionella öronmärken som avses i artikel 38.1 a ersätts med ett av de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III led c, d och e för alla eller vissa kategorier av nötkreatur som hålls på deras territorium.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden a, c, d och e uppfyller följande krav:

a)

De visar djurets identitetskod.

b)

De är godkända av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där nötkreaturen hålls.

3.   Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för följande:

a)

Tillverkarnas ansökningar om godkännande av identifieringsmärken för nötkreatur som hålls på deras territorium.

b)

Ansökningar från aktörer som håller nötkreatur om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning.

4.   Medlemsstaterna ska upprätta och göra offentligt tillgänglig en förteckning över raser av nötkreatur som fötts upp särskilt för traditionella kultur- och idrottsevenemang och som hålls på dess territorium.

KAPITEL 2

Databas

Artikel 42

Bestämmelser om uppgifter i databasen över hållna nötkreatur

Den behöriga myndigheten ska för varje hållet nötkreatur lagra de uppgifter som avses i artikel 109.1 a i förordning (EU) 2016/429 i en databas i enlighet med följande bestämmelser:

a)

Djurets identitetskod ska registreras.

b)

Typen av elektronisk identifierare, om en sådan är anbringad på nötkreaturet, ska registreras enligt förteckningen i bilaga III leden c, d och e.

c)

Följande uppgifter ska registreras för anläggningar som håller nötkreatur:

i)

Det unika registreringsnummer som tilldelats anläggningen.

ii)

Namn på och adress till den aktör som driver anläggningen.

d)

Följande uppgifter ska registreras för varje förflyttning av nötkreatur till och från anläggningen:

i)

De unika registreringsnumren för ursprungsanläggningen och destinationsanläggningen.

ii)

Ankomstdatum.

iii)

Avsändningsdatum.

e)

Datum för nötkreaturets naturliga död, förlust eller slakt på anläggningen ska registreras.

Artikel 43

Bestämmelser om utbyte av elektroniska uppgifter mellan medlemsstaternas databaser för nötkreatur

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras databaser för nötkreatur uppfyller följande krav:

a)

De är säkra i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning.

b)

De innehåller åtminstone de uppdaterade uppgifter som föreskrivs i artikel 42.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras databaser hanteras av ett informationssystem med kapacitet att anbringa och hantera kvalificerade elektroniska signaturer för meddelanden för att garantera oavvislighet i fråga om

a)

äktheten av de meddelanden som utbyts, så att garantier tillhandahålls om meddelandets ursprung,

b)

integriteten av de meddelanden som utbyts, så att garantier tillhandahålls om att meddelandet inte har ändrats eller förvanskats,

c)

tidsuppgifterna för de meddelanden som utbyts, så att garantier tillhandahålls om att de sändes vid en viss tidpunkt.

3.   Medlemsstaterna ska, utan onödigt dröjsmål, men under alla omständigheter inom 24 timmar efter att de har blivit medvetna om den, underrätta den medlemsstat med vilken elektroniskt datautbyte har upprättats om varje överträdelse av säkerhetsbestämmelserna eller integritetsförlust som har en betydande inverkan på uppgifternas validitet eller på de personuppgifter som inkluderas.

KAPITEL 3

Identitetshandlingar

Artikel 44

Identitetshandlingar för hållna nötkreatur

De identitetshandlingar för hållna nötkreatur som föreskrivs i artikel 112 b i förordning (EU) 2016/429 ska innehålla följande uppgifter:

a)

De uppgifter som föreskrivs i artikel 42 a–d.

b)

Varje djurs födelsedatum.

c)

Namn på den utfärdande behöriga myndigheten eller på det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften.

d)

Datum för utfärdande.

AVDELNING II

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA FÅR OCH GETTER

KAPITEL 1

Identifieringsmärken och metoder för identifiering

Artikel 45

Skyldigheter för aktörer som håller får och getter när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av dessa djur, deras anbringande och användning

1.   Aktörer som håller får och getter som är avsedda att förflyttas direkt till ett slakteri före 12 månaders ålder ska säkerställa att varje sådant djur identifieras med hjälp av minst ett konventionellt öronmärke som är fäst vid ett av djurets öron eller ett konventionellt karledsband enligt förteckningen i bilaga III led a eller b och synligt, läsbart och outplånligt visar, antingen

a)

djurets födelseanläggnings unika registreringsnummer,

eller

b)

djurets identitetskod.

2.   Aktörer som håller får och getter som inte är avsedda att förflyttas direkt till ett slakteri före 12 månaders ålder ska säkerställa att varje sådant djur kan identifieras individuellt med hjälp av

a)

ett konventionellt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led a som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

och

b)

ett av de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden c–f och som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där fåren och getterna hålls och som läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod.

3.   Aktörer som håller får och getter ska säkerställa att

a)

identifieringsmärken anbringas på fåren och getterna på födelseanläggningen,

b)

inga identifieringsmärken tas bort, ändras eller ersätts utan den behöriga myndighetens tillstånd.

4.   Aktörer som håller får och getter får ersätta

a)

ett av de godkända identifieringsmärken som avses i punkt 2 i enlighet med de undantag som föreskrivs i artikel 46.1, 46.2, 46.3 och 46.4,

b)

båda de identifieringsmärken som avses i punkt 2 i denna artikel med en elektronisk identifierare som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där fåren och getterna hålls i enlighet med de undantag som föreskrivs i artikel 47.1.

Artikel 46

Undantag från kraven i artikel 45 när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna får och getter, deras anbringande och användning

1.   Genom undantag från kravet i artikel 45.2 a ska aktörer som håller får och getter som tillhör en population av djur som föds med öron som är för små för att fästa ett konventionellt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led a, säkerställa att dessa djur kan identifieras individuellt med hjälp av ett konventionellt karledsband enligt förteckningen i bilaga III led b och synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod.

2.   Genom undantag från kravet i artikel 45.2 a får aktörer som håller får och getter som inte är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat, ersätta det konventionella öronmärket enligt förteckningen i bilaga III led a med en tatuering enligt förteckningen i bilaga III led g som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod, förutsatt att den behöriga myndigheten har godkänt användningen av en bolustransponder enligt förteckningen i bilaga III led d.

3.   Genom undantag från artikel 45.2 b får aktörer som håller får och getter som inte är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat, och aktörer som håller får eller getter som är undantagna från anbringandet av en elektronisk identifierare i enlighet med artikel 48, ersätta den elektroniska identifieraren med en tatuering enligt förteckningen i bilaga III led g som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod.

4.   Genom undantag från artikel 45.2 får aktörer som håller får och getter som är avsedda att transporteras till slakteriet antingen efter uppsamling eller efter gödning på en annan anläggning, identifiera varje djur genom åtminstone ett elektroniskt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led c fäst vid djurets öra som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets födelseanläggnings unika registreringsnummer och läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod, förutsatt att dessa djur

a)

inte är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat,

och

b)

slaktas före 12 månaders ålder.

Artikel 47

Undantag från kraven i artikel 45.2 för aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller djur för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål

1.   Den behöriga myndigheten får undanta aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller får och getter för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål från identifieringskraven i artikel 45.2 på de villkor som fastställs i punkt 2 i denna artikel.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att antingen en bolustransponder som förtecknas i bilaga III led d, eller en injicerbar transponder som förtecknas i bilaga III led e, har godkänts av den för identifiering av de får och getter som avses i punkt 1 och att sådana godkända identifieringsmärken uppfyller kraven i artikel 48.3.

Den behöriga myndigheten ska fastställa de förfaranden aktörerna ska följa när de begär ett undantag enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 48

Medlemsstaternas undantag från kraven i artikel 45.2 och medlemsstaternas skyldigheter när det gäller identifieringsmärken

1.   Genom undantag från artikel 45.2 b får medlemsstaterna tillåta att aktörer som håller får eller getter ersätter identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III led c–f med ett konventionellt öronmärke eller ett konventionellt karledsband som förtecknas i bilaga III led a eller b under förutsättning

a)

att det totala antalet får och getter som hålls inom medlemsstatens territorium inte överstiger 600 000 enligt registrering i en databas,

och

b)

att de hållna fåren och getterna inte är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat.

2.   Genom undantag från artikel 45.2 b får medlemsstaterna tillåta att aktörer som håller getter ersätter identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III led c–f med ett konventionellt öronmärke eller ett konventionellt karledsband som förtecknas i bilaga III led a eller b under förutsättning

a)

att det totala antalet getter som hålls inom medlemsstatens territorium inte överstiger 160 000 enligt registrering i en databas,

och

b)

att de hållna getterna inte är avsedda att förflyttas till en annan medlemsstat.

3.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden a–f

a)

visar djurets identitetskod, och

b)

är godkända av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där fåren och getterna hålls.

4.   Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för följande:

a)

Tillverkarnas ansökningar om godkännande av identifieringsmärken för får och getter som hålls på deras territorium.

b)

Ansökningar från aktörer som håller får och getter om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning.

KAPITEL 2

Databas

Artikel 49

Bestämmelser om uppgifter i databasen över hållna får och getter

Den behöriga myndigheten ska för hållna får och getter lagra de uppgifter som avses i artikel 109.1 b i förordning (EU) 2016/429 i en databas i enlighet med följande bestämmelser:

a)

Följande uppgifter ska registreras för anläggningar som håller dessa djur:

i)

Det unika registreringsnummer som tilldelats anläggningen.

ii)

Namn på och adress till den aktör som driver anläggningen.

b)

Följande uppgifter ska registreras för varje förflyttning av dessa djur till och från anläggningen:

i)

Det totala antalet djur.

ii)

De unika registreringsnumren för deras ursprungsanläggning och destinationsanläggning.

iii)

Ankomstdatum.

iv)

Avsändningsdatum.

KAPITEL 3

Förflyttningsdokument

Artikel 50

Förflyttningsdokument för hållna får och getter som ska förflyttas inom en medlemsstats territorium

De förflyttningsdokument som föreskrivs i artikel 113.1 b i förordning (EU) 2016/429 för hållna får och getter som ska förflyttas inom en och samma medlemsstats territorium ska innehålla följande uppgifter:

a)

Djurets individuella identitetskod eller djurets födelseanläggnings unika registreringsnummer som det visas på identifieringsmärket.

b)

Typ av elektronisk identifierare enligt förteckningen i bilaga III led c–f och dess placering, om den är anbringad på djuret.

c)

De uppgifter som föreskrivs i artikel 49 a i och b i, ii och iv.

d)

Transportörens unika registreringsnummer.

e)

Numret på transportmedlets registreringsskylt eller transportmedlets registreringsnummer.

Artikel 51

Undantag från vissa krav i artikel 50 om förflyttningsdokument för hållna får och getter som ska samlas inom en medlemsstats territorium

Den behöriga myndigheten får bevilja undantag från kraven i artikel 50 a för aktörer som driver anläggningar från vilka hållna får och getter ska förflyttas till en anläggning där de ska samlas, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)

Aktörerna får inte transportera de hållna fåren och getterna med samma transportmedel som djur från andra anläggningar, såvida inte partierna av dessa djur hålls fysiskt avskilda från varandra på transportmedlet.

b)

Aktörer som driver anläggningar där djuren ska samlas ska, efter tillstånd från den behöriga myndigheten, föra journal över varje djurs individuella identitetskod som avses i artikel 50 a på de aktörers vägnar som driver anläggningar från vilka får och getter mottas, och dessa journaler ska förvaras av denna aktör.

c)

Den behöriga myndigheten ska ha beviljat de aktörer som driver anläggningar där uppsamling av får och getter ska genomföras tillgång till den databas som avses i artikel 49.

d)

Aktörer som driver anläggningar där djuren ska samlas ska ha infört förfaranden för att säkerställa att de uppgifter som avses i led b registreras i den databas som avses i artikel 49.

AVDELNING III

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA SVIN

KAPITEL 1

Identifieringsmärken och metoder för identifiering

Artikel 52

Skyldigheter för aktörer som håller svin när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna svin, deras anbringande och användning

1.   Aktörer som driver anläggningar som håller svin ska säkerställa att varje svin identifieras med hjälp av

a)

ett konventionellt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led a eller ett elektroniskt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led c fäst vid ett av djurets öron och som synligt, läsbart och outplånligt visar det unika registreringsnumret för

i)

djurets födelseanläggning

eller

ii)

den sista anläggningen i den distributionskedja som avses i artikel 53 om dessa djur förflyttas till en anläggning utanför den leveranskedjan,

eller

b)

en tatuering enligt förteckningen i bilaga III led g som anbringas på ett djur och som outplånligt visar det unika registreringsnumret för

i)

djurets födelseanläggning

eller

ii)

den sista anläggningen i den distributionskedja som avses i artikel 53 om dessa djur förflyttas till en anläggning utanför den leveranskedjan.

2.   Aktörer som driver anläggningar som håller svin ska säkerställa att

a)

identifieringsmärken anbringas på svinen på

i)

födelseanläggningen

eller

ii)

den sista anläggningen i den distributionskedja som avses i artikel 53 om dessa djur förflyttas till en anläggning utanför den leveranskedjan,

b)

inga identifieringsmärken tas bort, ändras eller ersätts utan den behöriga myndighetens tillstånd.

3.   Aktörer som driver anläggningar som håller svin får ersätta de identifieringsmärken som avses i punkt 1 i denna artikel med en elektronisk identifierare som godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där djuren hålls i enlighet med de undantag som föreskrivs i artikel 54.1.

Artikel 53

Undantag från kraven i artikel 52 när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna svin i distributionskedjan

Genom undantag från artikel 52 får den behöriga myndigheten tillåta att aktörer som driver anläggningar i distributionskedjan gör undantag från kravet att identifiera svin när dessa djur är avsedda att förflyttas inom denna distributionskedja inom medlemsstatens territorium, förutsatt att den praktiska tillämpningen av spårbarhetsåtgärderna i den medlemsstaten garanterar full spårbarhet för dessa djur.

Artikel 54

Undantag från identifieringskraven som beviljas av den behöriga myndigheten för aktörer som driver avgränsade anläggningar och för aktörer som håller svin för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål

1.   Den behöriga myndigheten får undanta aktörer som driver avgränsade anläggningar och aktörer som håller svin för kulturella, fritidsrelaterade eller vetenskapliga ändamål från de krav på identifiering av svin som föreskrivs i artikel 52.1.

2.   Vid beviljande av undantag enligt punkt 1 i denna artikel ska den behöriga myndigheten säkerställa att en injicerbar transponder som förtecknas i bilaga III led e, har godkänts av den för identifiering av de svin som avses i punkt 1 i denna artikel och att sådana godkända identifieringsmärken uppfyller kraven i artikel 55.1.

3.   Den behöriga myndigheten ska fastställa de förfaranden aktörerna ska följa när de begär ett undantag enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 55

Skyldigheter för medlemsstater när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna svin, deras anbringande och användning

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden a, c, e och g uppfyller följande krav:

a)

De visar det unika registreringsnumret för antingen

i)

djurets födelseanläggning,

eller

ii)

den sista anläggningen i den distributionskedja som avses i artikel 53 om dessa djur ska förflyttas till en annan anläggning utanför den distributionskedjan.

b)

De är godkända av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där svinen hålls.

2.   Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för följande:

a)

Tillverkarnas ansökningar om godkännande av identifieringsmärken för svin som hålls på deras territorium.

b)

Ansökningar från aktörer som håller svin om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning.

3.   Medlemsstaterna ska upprätta och göra offentligt tillgänglig en förteckning över de anläggningar i distributionskedjan som avses i artikel 53 som finns på deras territorium.

KAPITEL 2

Databas

Artikel 56

Bestämmelser om uppgifter i databasen över hållna svin

Den behöriga myndigheten ska för hållna svin lagra de uppgifter som avses i artikel 109.1 c i förordning (EU) 2016/429 i en databas i enlighet med följande bestämmelser:

a)

Följande uppgifter ska registreras för anläggningar som håller dessa djur:

i)

Det unika registreringsnummer som tilldelats anläggningen.

ii)

Namn på och adress till den aktör som driver anläggningen.

b)

Följande uppgifter ska registreras för varje förflyttning av dessa djur till och från anläggningen:

i)

Det totala antalet djur.

ii)

De unika registreringsnumren för deras ursprungsanläggning och destinationsanläggning.

iii)

Ankomstdatum.

iv)

Avsändningsdatum.

KAPITEL 3

Förflyttningsdokument

Artikel 57

Förflyttningsdokument för hållna svin som ska förflyttas inom en medlemsstats territorium

De förflyttningsdokument som föreskrivs i artikel 115 b i förordning (EU) 2016/429 för hållna svin som ska förflyttas inom en och samma medlemsstats territorium ska innehålla följande uppgifter:

a)

De uppgifter som ska finnas i databasen enligt artikel 56 a i och b i, ii och iv.

b)

Transportörens unika registreringsnummer.

c)

Numret på transportmedlets registreringsskylt eller transportmedlets registreringsnummer.

AVDELNING IV

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA HÄSTDJUR

KAPITEL 1

Identifieringsmärken och metoder för identifiering

Artikel 58

Skyldigheter för aktörer som håller hästdjur när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av dessa djur, deras anbringande och användning

1.   Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att varje djur identifieras individuellt med hjälp av

a)

en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e,

b)

en identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

2.   Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att

a)

hästdjur identifieras inom de tidsfrister som föreskrivs i artikel 12.1 och 12.2 i genomförandeförordning (EU) 2015/262,

b)

inga identifieringsmärken som avses i punkt 1 avlägsnas, ändras eller ersätts utan tillstånd av den behöriga myndigheten för den anläggning där djuren vanligtvis hålls.

3.   Aktörer som håller hästdjur ska, och om dessa aktörer inte är ägare av djuren, på djurägarens vägnar och i samförstånd med denne, lämna in den ansökan om utfärdande av en identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som avses i artikel 65 eller 66, till den behöriga myndigheten för den anläggning där djuren vanligtvis hålls, och ska förse den behöriga myndigheten med de uppgifter som krävs för identitetshandlingen och för den databas som avses i artikel 64.

Artikel 59

Skyldigheter för medlemsstater när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna hästdjur, deras anbringande och användning

1.   Medlemsstaterna får godkänna att den injicerbara transponder som avses i artikel 58.1 a ersätts med

a)

ett enda konventionellt öronmärke som förtecknas i bilaga III led a anbringat på hästdjur för köttproduktion, förutsatt att dessa djur antingen är födda i den medlemsstaten eller har importerats till den medlemsstaten utan att ha ett fysiskt identifieringsmärke innan de förs in till unionen,

b)

en alternativ metod som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 62 och som etablerar en otvetydig koppling mellan hästdjuret och den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som avses i artikel 58.1 b.

2.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de identifieringsmärken som avses i artikel 58.1 a och i punkt 1 a i denna artikel uppfyller följande krav:

a)

De visar djurets identitetskod.

b)

De är godkända av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där hästdjuren identifieras i enlighet med artikel 58.2 a.

3.   Medlemsstaterna ska

a)

fastställa förfaranden för tillverkarnas ansökningar om godkännande av identifieringsmärken för hållna hästdjur som identifieras på deras territorium, och

b)

fastställa tidsfrister för inlämnandet av ansökningar om utfärdande av den identitetshandling som föreskrivs i artikel 58.1 b.

Artikel 60

Undantag när det gäller identifiering av hållna hästdjur som lever under halvvilda förhållanden

1.   Genom undantag från artikel 58.2 a får medlemsstaterna ange populationer av hållna hästdjur som lever under halvvilda förhållanden i vissa områden av deras territorium, vilka endast behöver identifieras i enlighet med artikel 58.1 när de

a)

flyttas från sådana populationer, förutom vid förflyttning under officiell tillsyn från en angiven population till en annan,

eller

b)

flyttas till fångenskap för användning som tamdjur.

2.   Innan de utnyttjar undantaget enligt punkt 1 ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla dessa populationer av hästdjur och de områden där dessa djur lever under halvvilda förhållanden.

3.   Genom undantag från artikel 58.1 får medlemsstaterna godkänna anbringandet av en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e mer än 12 månader före utfärdandet av en identitetshandling i enlighet med punkt 1 i denna artikel, förutsatt att den identitetskod för djuret som visas på den injicerbara transpondern registreras av aktören vid tidpunkten för införandet av den injicerbara transpondern och överförs till den behöriga myndigheten.

Artikel 61

Undantag när det gäller identifiering av hållna hästdjur som förflyttas till ett slakteri eller som åtföljs av en tillfällig identitetshandling

1.   Genom undantag från artikel 58.2 a får den behöriga myndigheten godkänna en förenklad metod för identifiering av hästdjur som är avsedda att förflyttas till ett slakteri för vilka det inte har utfärdats någon identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid i enlighet med artikel 67.1, under förutsättning att

a)

hästdjuren är yngre än 12 månader,

b)

det finns en obruten spårbarhetskedja för djuren från födelseanläggningen till slakteriet i samma medlemsstat.

Hästdjuren ska transporteras direkt till slakteriet och under denna transport måste de vara individuellt identifierade i form av injicerbara transpondrar, konventionella eller elektroniska öronmärken eller konventionella eller elektroniska karledsband enligt förteckningen i bilaga III led a, b, c, e respektive f.

2.   Genom undantag från artikel 58.2 a ska den behöriga myndigheten, på begäran av den aktör som håller hästdjuret, utfärda en tillfällig identitetshandling för den tid då den identitetshandling som utfärdats i enlighet med artikel 67.1 överlämnas till den behöriga myndigheten för att uppdatera identifieringsuppgifterna i det dokumentet.

Artikel 62

Godkännande av alternativa metoder för identifiering av hållna hästdjur

1.   Medlemsstaterna får godkänna lämpliga alternativa metoder för identifiering av hållna hästdjur, inklusive registrering av märken, som säkerställer en otvetydig koppling mellan hästdjuret och identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid och som visar att hästdjuret har genomgått identifieringsförfarandet.

2.   Medlemsstater som godkänner alternativa metoder för identifiering enligt punkt 1 ska säkerställa att

a)

de alternativa metoderna för identifiering endast används i undantagsfall för identifiering av hästdjur som förs in i särskilda stamböcker eller används för särskilda ändamål, eller när det gäller hästdjur som inte kan identifieras genom en injicerbar transponder av medicinska skäl eller av djurskyddsskäl,

b)

varje godkänd alternativ metod för identifiering eller kombination av sådana metoder ger minst samma säkerhet som en injicerbar transponder,

c)

formatet på uppgifterna om den alternativa identifieringsmetod som används för ett hästdjur ska vara lämpligt för registrering i en sökbar databas.

Artikel 63

Skyldigheter för aktörer som använder alternativa metoder för identifiering

1.   Aktörer som använder sig av en godkänd alternativ metod för identifiering enligt artikel 62.1 ska förse den behöriga myndigheten och, om nödvändigt, andra aktörer med tillgång till dessa identifieringsuppgifter, eller ansvara för att verifiera hästdjurets identitet för dessa myndigheter eller aktörer.

2.   Om alternativa metoder för identifiering baseras på egenskaper hos hästdjuret som kan ändras över tid ska aktören tillhandahålla de uppgifter som krävs för att den behöriga myndigheten ska kunna uppdatera den identitetshandling som avses i artikel 62 och den databas som avses i artikel 64.

3.   Avelsorganisationer och internationella organisationer eller föreningar som hanterar hästar för tävlingar eller kapplöpningar får kräva att hästdjur som identifierats med hjälp av en alternativ metod för identifiering enligt artikel 62 identifieras genom införandet av en injicerbar transponder i syfte att föra in eller registrera renrasiga avelsdjur av hästdjur i stamböcker eller att registrera hästar för tävlingar eller kapplöpningar.

KAPITEL 2

Databas

Artikel 64

Bestämmelser om uppgifter i databasen över hållna hästdjur

Den behöriga myndigheten ska för hållna hästdjur lagra de uppgifter som avses i artikel 109.1 d i förordning (EU) 2016/429 i en databas i enlighet med följande bestämmelser:

a)

För den anläggning där dessa hästdjur vanligen hålls ska följande uppgifter registreras:

i)

Det unika registreringsnummer som tilldelats anläggningen.

ii)

Namn på och adress till den aktör som driver anläggningen.

b)

För varje hästdjur som vanligtvis hålls på anläggningen ska följande uppgifter registreras:

i)

Den unika koden.

ii)

Om tillgänglig, djurets identitetskod visad genom ett fysiskt identifieringsmärke.

iii)

Om den injicerade transpondern inte har godkänts av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där hästdjuret identifierats i enlighet med artikel 58.2, avläsningsmetoden för den injicerade transpondern.

iv)

Alla uppgifter om nya eller ersättande identitetshandlingar eller duplikat av identitetshandlingar som utfärdats för djuret.

v)

Djurets art.

vi)

Djurets kön, med möjlighet att föra in dagen för kastrering.

vii)

Födelsedatum och födelseland enligt vad som anges av den aktör som håller hästdjuret.

viii)

Datum för naturlig död på anläggningen eller förlust som angetts av den aktör som håller hästdjuret, eller datum för slakt av djuret.

ix)

Namn på och adress till den behöriga myndighet eller till det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften och som har utfärdat identitetshandlingen.

x)

Datum för utfärdandet av identitetshandlingen.

c)

För varje hästdjur som hålls på anläggningen under en period som överstiger 30 dagar ska den unika koden registreras. Dock ska undantag göras i följande fall:

i)

För hästdjur som deltar i tävlingar, kapplöpningar, utställningar, träning och dragning för en period på högst 90 dagar.

ii)

För handjur av hästdjur för avel som hålls under betäckningssäsongen.

iii)

För hondjur av hästdjur för avel som hålls för en period på högst 90 dagar.

KAPITEL 3

Identitetshandlingar

Artikel 65

Identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid

1.   Identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid ska innehålla åtminstone följande uppgifter:

a)

Djurets identitetskod som visas av den injicerbara transpondern eller öronmärket.

b)

Den unika kod som djuret tilldelats för dess livstid och som visar

i)

den databas i vilken den behöriga myndigheten eller det utfärdande organet registrerat de uppgifter som krävs för att utfärda den första identitetshandlingen som gäller under hästdjurets hela livstid som avses i artikel 58.1 b och, vid behov, en sådan ersättande identitetshandling som gäller under hästdjurets hela livstid som avses i artikel 69.2 b, och

ii)

den numeriska identitetskoden för det enskilda hästdjuret i databasen.

c)

Djurets art.

d)

Djurets kön, med möjlighet att föra in dagen för kastrering.

e)

Födelsedatum och födelseland enligt vad som anges av den aktör som håller hästdjuret.

f)

Namn på och adress till den utfärdande behöriga myndigheten eller det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften.

g)

Datum för utfärdandet av identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

h)

I tillämpliga fall, uppgifter om ersättning av ett fysiskt identifieringsmärke och den identitetskod som visades genom det ersatta fysiska identifieringsmärket.

i)

I tillämpliga fall,

i)

det valideringsmärke som utfärdats och inkluderats i identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid av den behöriga myndigheten eller av det organ till vilket denna verksamhet har delegerats, för en period på högst 4 år, och som dokumenterar att djuret vanligen vistas på en anläggning som av den behöriga myndigheten erkänts som en anläggning med låg hälsorisk på grund av ofta förekommande djurhälsobesök, ytterligare identitetskontroller och hälsokontroller samt frånvaron av naturlig betäckning på anläggningen, förutom i separata utrymmen som är avsedda därför, med möjlighet till förlängning av giltighetstiden för det utfärdade valideringsmärket,

eller

ii)

den licens som utfärdats och inkluderats i identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid för en period på högst 4 år för deltagande i hästtävlingar av den nationella avdelningen av Internationella ridsportförbundet eller för deltagande i kapplöpningar av den behöriga kapplöpningsmyndigheten och som dokumenterar minst två besök per år av en veterinär, inklusive sådana som är nödvändiga för att utföra regelbundna vaccinationer mot hästinfluensa och undersökningar som krävs för förflyttning till andra medlemsstater eller tredjeländer, med möjlighet till förlängning av giltighetstiden för den utfärdade licensen.

2.   Identitetshandlingar som gäller under hästdjurets hela livstid för registrerade hästdjur och för hästdjur som identifieras i enlighet med artikel 62 ska utöver de uppgifter som avses i punkt 1 i denna artikel innehålla följande uppgifter:

a)

En beskrivning i bild och ord av djuret, inbegripet möjligheten att uppdatera denna information.

b)

I tillämpliga fall, detaljerade uppgifter om alternativa metoder för identifiering.

c)

I tillämpliga fall, uppgifter om rasen i enlighet med bilagan till delegerad förordning (EU) 2017/1940.

d)

I tillämpliga fall, uppgifter som är nödvändiga för att använda den identitetshandling som gäller under hästdjurets hela livstid för idrottsliga ändamål i enlighet med kraven från de berörda organisationer som hanterar hästar för tävlingar eller kapplöpningar, inbegripet uppgifter om tester av och vaccinationer mot förtecknade eller icke förtecknade sjukdomar som krävs för tillträde till tävlingar och kapplöpningar och för att erhålla den licens som avses i punkt 1 i ii.

Artikel 66

Skyldigheter för aktörer som håller hästdjur när det gäller identitetshandlingar som gäller under hästdjurets hela livstid

1.   Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att dessa djur alltid åtföljs av sin identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid.

2.   Genom undantag från punkt 1 ska aktörer inte vara skyldiga att säkerställa att hållna hästdjur åtföljs av sin identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid när djuren

a)

är uppstallade eller på betesmark och identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid kan uppvisas utan dröjsmål av aktören som håller hästdjuret eller aktören som driver den anläggning där djuret hålls,

b)

tillfälligt rids, körs, leds eller flyttas antingen

i)

i närheten av den anläggning där djuret hålls i en medlemsstat,

eller

ii)

under förflyttning av djur till och från registrerade sommarbeten under förutsättning att identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid kan uppvisas på anläggningen varifrån djuren flyttas,

c)

är icke avvanda och följer med sina moderdjur eller amston,

d)

deltar i träning eller prov för en tävling, kapplöpning eller evenemang som kräver att de tillfälligt lämnar den anläggning där träningen, tävlingen, kapplöpningen eller evenemanget äger rum,

e)

förflyttas eller transporteras i en nödsituation som rör djuren själva eller den anläggning där djuren hålls.

3.   Aktörer som håller hästdjur får inte flytta ett hästdjur som åtföljs av den tillfälliga identitetshandling som avses i artikel 61.2 till ett slakteri.

4.   Aktörer som håller hästdjur ska återlämna den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid till den utfärdande behöriga myndighet eller det utfärdande organ till vilket uppgiften har delegerats, som kan avläsas från den unika koden efter det att hästdjuret dött eller gått förlorat.

Artikel 67

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller utfärdande av duplikat av eller ersättande identitetshandlingar för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid

1.   Efter ansökan från aktören ska den behöriga myndigheten, eller det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften, utfärda ett duplikat av identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid, om det hållna hästdjurets identitet kan fastställas och aktören antingen

a)

deklarerat förlusten av den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som utfärdats med avseende på djuret,

eller

b)

inte identifierat djuret inom de tidsfrister som anges i artikel 58.2 a.

2.   Efter ansökan från aktören eller på eget initiativ ska den behöriga myndigheten utfärda en ersättande identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid, om djurets identitet inte kan fastställas och aktören antingen

a)

deklarerat förlusten av den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som utfärdats med avseende på djuret,

eller

b)

har underlåtit att uppfylla identifieringskraven i artikel 58.2 b.

Artikel 68

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller utfärdande av nya identitetshandlingar för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid för registrerade hästdjur

Om ett identifierat hästdjur blir ett registrerat hästdjur och den identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid som utfärdats för djuret inte kan anpassas för att uppfylla kraven i artikel 65.2 ska den behöriga myndigheten, eller det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften, efter ansökan från den aktör som håller hästdjuret, utfärda en ny identitetshandling som gäller under hästdjurets hela livstid för att ersätta den tidigare och som innehåller de uppgifter som krävs enligt artikel 65.1 och 65.2.

Artikel 69

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller duplikat av identitetshandlingar och ersättande eller nya identitetshandlingar

1.   Den behöriga myndigheten eller det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften ska föra in uppgifter om utfärdande av duplikat av eller ersättande identitetshandlingar i enlighet med artikel 67 eller utfärdande av nya identitetshandlingar i enlighet med artikel 68 i den databas som avses i artikel 64.

2.   Den behöriga myndigheten eller det utfärdande organ som har tilldelats uppgiften ska

a)

i duplikat av identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid och i nya identitetshandlingar för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid föra in den unika kod som tilldelats djuret i enlighet med artikel 65.1 b vid utfärdandet av den första identitetshandlingen för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid,

eller

b)

i ersättande identitetshandlingar för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid föra in den unika kod som hästdjuret tilldelats vid utfärdandet.

AVDELNING V

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA HUNDAR, KATTER OCH ILLRAR, KAMELDJUR OCH HJORTDJUR, FÅGLAR I FÅNGENSKAP OCH LANDLEVANDE DJUR I RESANDE CIRKUSAR OCH DJURFÖRESTÄLLNINGAR

KAPITEL 1

Spårbarhet för hållna hundar, katter och illrar

Avsnitt 1

Identifieringsmärken

Artikel 70

Skyldigheter för aktörer som håller hundar, katter och illrar när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av dessa djur, deras anbringande och användning

Aktörer som håller hundar, katter och illrar ska säkerställa att

a)

dessa djur identifieras individuellt genom en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e när de förflyttas till en annan medlemsstat,

b)

den injicerbara transponder som är avsedd att införas i djuret är godkänd av den behöriga myndigheten,

c)

de förser den behöriga myndigheten och vid behov andra aktörer med den avläsningsanordning som gör det möjligt att när som helst kontrollera djurets individuella identifiering om den införda injicerbara transpondern inte har godkänts av den behöriga myndigheten.

Avsnitt 2

Identitetshandlingar

Artikel 71

Identitetshandlingar för hållna hundar, katter och illrar

Aktörer som håller hundar, katter och illrar ska säkerställa att varje sådant djur som förflyttas till en annan medlemsstat åtföljs av en identitetshandling som avses i artikel 6 d i förordning (EU) nr 576/2013, korrekt ifylld och utfärdad i enlighet med artikel 22 i den förordningen.

Avsnitt 3

Spårbarhet för sällskapsdjur

Artikel 72

Spårbarhetskrav vid förflyttningar av sällskapsdjur, förutom vid förflyttningar utan kommersiellt syfte

Aktörerna ska säkerställa att sällskapsdjur som förflyttas till en annan medlemsstat, förutom vid förflyttningar utan kommersiellt syfte, uppfyller bestämmelserna i artiklarna 70 och 71.

KAPITEL 2

Spårbarhet för hållna kameldjur och hjortdjur

Artikel 73

Skyldigheter för aktörer som håller kameldjur och hjortdjur när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av dessa djur, deras anbringande och användning

1.   Aktörer som håller kameldjur ska säkerställa att dessa djur identifieras individuellt genom antingen

a)

ett konventionellt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led a fäst vid varje öra på djuret och som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

eller

b)

en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e och som läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod.

2.   Aktörer som håller hjortdjur ska säkerställa att dessa djur identifieras individuellt genom antingen

a)

ett konventionellt öronmärke enligt förteckningen i bilaga III led a fäst vid varje öra på djuret och som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

eller

b)

en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e och som läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

eller

c)

en tatuering enligt förteckningen i bilaga III led g anbringad på ett djur och som outplånligt visar djurets identitetskod.

3.   Aktörer som driver anläggningar som håller kameldjur och hjortdjur ska säkerställa att

a)

identifieringsmärken anbringas på dessa djur på födelseanläggningen,

b)

inga identifieringsmärken tas bort, ändras eller ersätts utan den behöriga myndighetens tillstånd,

c)

de förser den behöriga myndigheten och vid behov andra aktörer med den avläsningsanordning som gör det möjligt att när som helst kontrollera djurets individuella identifiering om den införda injicerbara transpondern inte har godkänts av den behöriga myndigheten.

Artikel 74

Undantag för aktörer som håller renar

Som ett undantag från kraven i artikel 73.2 ska aktörer som håller renar säkerställa att de djur som hålls på deras anläggningar var och en identifieras genom en alternativ metod som godkänts av den behöriga myndigheten i medlemsstaten.

Artikel 75

Skyldigheter för medlemsstater när det gäller identifieringsmärken för hållna kameldjur och hjortdjur

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att de identifieringsmärken som förtecknas i bilaga III leden a, e och g uppfyller följande krav:

a)

De visar djurets identitetskod.

b)

De är godkända av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där kameldjuren och hjortdjuren hålls.

2.   Medlemsstaterna ska inrätta förfaranden för följande:

a)

Tillverkarnas ansökningar om godkännande av identifieringsmärken för kameldjur och hjortdjur som hålls på deras territorium.

b)

Ansökningar från aktörer som håller kameldjur och hjortdjur om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning.

KAPITEL 3

Spårbarhet för fåglar i fångenskap

Artikel 76

Skyldigheter för aktörer som håller papegojor när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av dessa djur, deras anbringande och användning

1.   Operatörer som håller papegojor ska säkerställa att dessa djur om de förflyttas till en annan medlemsstat identifieras individuellt genom

a)

en benring enligt förteckningen i bilaga III led h fäst vid minst ett ben på djuret och som synligt, läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

eller

b)

en injicerbar transponder enligt förteckningen i bilaga III led e och som läsbart och outplånligt visar djurets identitetskod,

eller

c)

en tatuering enligt förteckningen i bilaga III led g anbringad på ett djur och som outplånligt visar djurets identitetskod.

2.   Aktörer som håller papegojor ska

a)

säkerställa att det identifieringsmärke som avses i punkt 1 b är godkänd av den behöriga myndigheten,

b)

förse den behöriga myndigheten och vid behov andra aktörer med den avläsningsanordning som gör det möjligt att när som helst kontrollera djurets individuella identifiering om det identifieringsmärke som avses i punkt 1 b inte har godkänts av den behöriga myndigheten.

KAPITEL 4

Spårbarhet för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar

Avsnitt 1

Förflyttningsdokument och identitetshandlingar för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar

Artikel 77

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller förflyttningsdokument för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar

1.   Den behöriga myndigheten ska utfärda det förflyttningsdokument som avses i artikel 117 b i förordning (EU) 2016/429 för alla hållna landlevande djur i resande cirkusar eller djurföreställningar som ska förflyttas till en annan medlemsstat, med undantag för hardjur, gnagare, honungsbin och humlor.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att det förflyttningsdokument som avses i punkt 1 innehåller åtminstone följande uppgifter:

a)

Det kommersiella namnet på den resande cirkusen eller djurföreställningen.

b)

Det unika registreringsnummer som tilldelats den resande cirkusen eller djurföreställningen av den behöriga myndigheten.

c)

Namn på och adress till den aktör som driver den resande cirkusen eller djurföreställningen.

d)

Arter och antal av djur.

e)

För varje djur för vilket den aktör som driver den resande cirkusen eller djurföreställningen inte är ansvarig, namnet på och adressen till den aktör som ansvarar för djuret eller djurägaren.

f)

Djurets identitetskod som visas på de identifieringsmärken som föreskrivs i artiklarna 38, 39, 45, 47, 52, 54, 58, 70, 73, 74 och 76.

g)

Typ av elektronisk identifierare och dess placering, om den är anbringad på djuret som avses i led f.

h)

Identifieringsmärkning, identifieringsmärke och i tillämpliga fall dess placering, för andra djur än de som avses i led f och som används av aktören.

i)

Datum för förflyttningen av varje djur till och från den resande cirkusen eller djurföreställningen.

j)

Namn på, adress till och underskrift av den officiella veterinär som utfärdar identitetshandlingen.

k)

Datum för utfärdandet av förflyttningsdokumentet.

Artikel 78

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller identitetshandlingar för hållna landlevande djur i resande cirkusar och djurföreställningar

1.   Den behöriga myndigheten ska utfärda den identitetshandling som avses i artikel 117 b i förordning (EU) 2016/429 för varje hållet landlevande djur i resande cirkusar eller djurföreställningar som ska förflyttas till en annan medlemsstat, med undantag för hästdjur, fåglar, hundar, katter, illrar, hardjur och gnagare.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att den identitetshandling som avses i punkt 1 innehåller följande uppgifter:

a)

Namn på och adress och kontaktuppgifter till den aktör som är ansvarig för djuret.

b)

Art, kön, färg och alla utmärkande detaljer eller egenskaper hos djuret.

c)

Djurets identitetskod som identifieras genom de identifieringsmärken som föreskrivs i artiklarna 38, 39, 45, 47, 52, 54, 58, 70, 73, 74 och 76.

d)

Typ av elektronisk identifierare och dess placering, om den är anbringad på djuret som avses i led c.

e)

Identifieringsmärkning, identifieringsmärke och i tillämpliga fall dess placering, för andra djur än de som avses i led c och som används av aktören.

f)

Uppgifter om vaccination av djuret, i tillämpliga fall.

g)

Uppgifter om behandlingen av djuret, i tillämpliga fall.

h)

Uppgifter om diagnostiska test.

i)

Namn på och adress till den behöriga myndighet som utfärdar identitetshandlingen.

j)

Datum för utfärdandet av identitetshandlingen.

Artikel 79

Den behöriga myndighetens skyldigheter när det gäller identitetshandlingar för hållna fåglar i resande cirkusar och djurföreställningar

1.   Den behöriga myndigheten ska utfärda en identitetshandling som avses i artikel 117 b i förordning (EU) 2016/429 för grupper av hållna fåglar i resande cirkusar eller djurföreställningar som ska förflyttas till en annan medlemsstat.

2.   Den behöriga myndigheten ska säkerställa att den identitetshandling som avses i punkt 1 innehåller följande uppgifter:

a)

Namn på och adress och kontaktuppgifter till den aktör som är ansvarig för fåglarna.

b)

Fåglarnas art.

c)

Identifieringskoden, identifieringsmärken och deras placering, om de anbringats på fåglarna.

d)

Uppgifter om vaccination av fåglarna, i tillämpliga fall.

e)

Uppgifter om behandlingen av fåglarna, i tillämpliga fall.

f)

Uppgifter om diagnostiska test.

g)

Namn på och adress till den behöriga myndighet som utfärdar identitetshandlingen.

h)

Datum för utfärdandet av identitetshandlingen.

AVDELNING VI

SPÅRBARHET FÖR KLÄCKÄGG

Artikel 80

Skyldigheter för aktörer när det gäller spårbarhet för kläckägg

Aktörer som driver anläggningar som håller fjäderfä och aktörer som driver kläckerier ska säkerställa att varje kläckägg är märkt med det unika godkännandenumret för kläckäggens ursprungsanläggning.

AVDELNING VII

SPÅRBARHET FÖR HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR EFTER DET ATT DE FÖRTS IN TILL UNIONEN

Artikel 81

Skyldigheter för aktörer när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna nötkreatur, får, getter, svin, hjortdjur eller kameldjur efter det att de förts in till unionen

1.   Om identifieringsmärken har anbringats på hållna nötkreatur, får, getter, svin, hjortdjur eller kameldjur i tredjeländer eller tredjeterritorier, ska de aktörer som driver de anläggningar dit dessa djur först kommer efter det att de förts in till unionen och om de förblir i unionen säkerställa att djuren identifieras genom de identifieringsmärken som föreskrivs i artiklarna 38, 39, 45, 47, 52, 54, 73 och 74, beroende på vad som är tillämpligt.

2.   När det gäller hållna nötkreatur, får, getter, svin, hjortdjur eller kameldjur med ursprung i medlemsstaterna och som identifieras i enlighet med unionens bestämmelser ska de aktörer som driver de anläggningar dit dessa djur först kommer efter det att de förts in från tredjeländer eller tredjeterritorier till unionen och om de förblir i unionen säkerställa att djuren identifieras genom de identifieringsmärken som föreskrivs i artiklarna 38, 39, 45, 47, 52, 54, 73 och 74, beroende på vad som är tillämpligt.

3.   Aktörerna ska inte tillämpa de bestämmelser som avses i punkterna 1 och 2 på hållna nötkreatur, får, getter, svin, hjortdjur eller kameldjur som är avsedda att förflyttas till ett slakteri beläget i en medlemsstat, förutsatt att djuren slaktas inom fem dagar efter det att de förts in till unionen.

Artikel 82

Skyldigheter för medlemsstaterna när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna nötkreatur, får, getter, svin, hjortdjur eller kameldjur efter det att de förts in till unionen

Medlemsstaterna ska fastställa förfaranden som aktörer som driver anläggningar som håller sådana djur som avses i artikel 81.2 ska följa när de ansöker om att identifieringsmärken ska tilldelas deras anläggning.

Artikel 83

Skyldigheter för aktörer när det gäller identifieringsmärken och metoder för identifiering av hållna hästdjur efter det att de förts in till unionen

Aktörer som håller hästdjur ska säkerställa att hästdjuren efter det att de förts in till unionen och om de förblir i unionen, identifieras i enlighet med artikel 58 efter det datum då tullförfarandet slutförts enligt definitionen i artikel 5.16 a i förordning (EU) nr 952/2013.

DEL IV

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 84

Upphävande

Följande rättsakter ska upphöra att gälla från och med den 21 april 2021:

Förordning (EG) nr 509/1999.

Förordning (EG) nr 2680/99.

Beslut 2000/678/EG.

Beslut 2001/672/EG.

Förordning (EG) nr 911/2004.

Beslut 2004/764/EG.

Förordning (EG) nr 644/2005.

Förordning (EG) nr 1739/2005.

Beslut 2006/28/EG.

Beslut 2006/968/EG.

Beslut 2009/712/EG,

Genomförandeörordning (EU) 2015/262.

Hänvisningar till de upphävda rättsakterna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 85

Övergångsåtgärder med anledning av upphävandet av förordning (EG) nr 1739/2005

Trots vad som sägs i artikel 84 i den här förordningen ska artiklarna 5, 7.1 och 7.2 i förordning (EG) nr 1739/2005 om djurförteckningar och djurpass och bilagorna I, III och IV till den förordningen fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 86

Övergångsåtgärder med anledning av upphävandet av genomförandeförordning (EU) 2015/262

Trots vad som sägs i artikel 84 i den här förordningen

a)

ska de tidsfrister för identifiering av hästdjur födda i unionen som fastställs i artikel 12.1 och 12.2 i genomförandeförordning (EU) 2015/262 fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429,

b)

ska de bestämmelser om hästdjur avsedda för slakt för användning som livsmedel och tidigare behandlingar som fastställs i artikel 37 i genomförandeförordning (EU) 2015/262 fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en delegerad akt som antagits i enlighet med artikel 109.1 i förordning (EU) 2019/6,

c)

ska de bestämmelser om format och innehåll för identitetshandlingar för hästdjur födda i unionen som fastställs i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2015/262 fortsätta att gälla fram till det datum som fastställs av kommissionen i en genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 120.2 i förordning (EU) 2016/429.

Artikel 87

Övergångsåtgärder när det gäller identifiering av hållna landlevande djur

1.   Artiklarna 1–10 i förordning (EG) nr 1760/2000, förordning (EG) nr 21/2004 och direktiv 2008/71/EG, samt de rättsakter som antagits på grundval av dessa, ska fortsätta att gälla till och med den 21 april 2021.

2.   De hållna nötkreatur, får, getter och svin som före den 21 april 2021 har identifierats i enlighet med förordning (EG) nr 1760/2000, förordning (EG) nr 21/2004 och direktiv 2008/71/EG samt de rättsakter som antagits på grundval av dessa ska anses ha identifierats i enlighet med denna förordning.

3.   De hållna hästdjur som före den 21 april 2021 har identifierats i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2015/262 ska anses ha identifierats i enlighet med denna förordning.

4.   De hållna kameldjur och hjortdjur som före den 21 april 2021 har identifierats i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning ska anses ha identifierats i enlighet med denna förordning.

5.   De hållna papegojor som före den 21 april 2021 har identifierats i enlighet med direktiv 92/65/EEG ska anses ha identifierats i enlighet med denna förordning.

Artikel 88

Övergångsåtgärder när det gäller uppgifter i register som förs av de behöriga myndigheterna

Medlemsstaterna ska säkerställa att de uppgifter som avses i artiklarna 18–21 i den här förordningen för varje befintlig anläggning och aktör som avses i artikel 279.1 i förordning (EU) 2016/429 senast den 21 april 2021 har förts in i de register över dem som förs av de behöriga myndigheterna.

Artikel 89

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 21 april 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 juni 2019.

På kommissionens vägnar

Ordförande

Jean-Claude JUNCKER


(1)  EUT L 84, 31.3.2016, s. 1.

(2)  Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen (EGT 121, 29.7.1964, s. 1977).

(3)  Rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (EGT L 268, 14.9.1992, s. 54).

(4)  Rådets direktiv 2009/158/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor för handel inom gemenskapen med och för import från tredjeland av fjäderfä och kläckägg (EUT L 343, 22.12.2009, s. 74).

(5)  Rådets förordning (EG) nr 1255/97 av den 25 juni 1997 om gemenskapskriterier för kontrollstationer och om ändring av färdplanen i bilagan till direktiv 91/628/EEG (EGT L 174, 2.7.1997, s. 1).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 139/2013 av den 7 januari 2013 om djurhälsokrav för import av vissa fåglar till unionen och villkoren för karantän för denna import (EUT L 47, 20.2.2013, s. 1).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).

(9)  Rådets förordning (EG) nr 21/2004 av den 17 december 2003 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av får och getter och om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 samt direktiven 92/102/EEG och 64/432/EEG (EUT L 5, 9.1.2004, s. 8).

(10)  Rådets direktiv 2008/71/EG av den 15 juli 2008 om identifikation och registrering av svin (EUT L 213, 8.8.2008, s. 31).

(11)  Rådets direktiv 2009/156/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredjeland (EUT L 192, 23.7.2010, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 576/2013 av den 12 juni 2013 om förflyttning av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte och om upphävande av förordning (EG) nr 998/2003 (EUT L 178, 28.6.2013, s. 1).

(14)  Kommissionens förordning (EG) nr 1739/2005 av den 21 oktober 2005 om fastställande av djurhälsokrav för transport av cirkusdjur mellan medlemsstater (EUT L 279, 22.10.2005, s. 47).

(15)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1882 av den 3 december 2018 om tillämpningen av vissa bestämmelser om förebyggande och bekämpning av sjukdom för kategorier av förtecknade sjukdomar och om fastställande av en förteckning över djurarter och grupper av djurarter som utgör en betydande risk för spridning av dessa förtecknade sjukdomar (EUT L 308, 4.12.2018, s. 21).

(16)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 1).

(17)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/262 av den 17 februari 2015 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur (förordning om pass för hästdjur) (EUT L 59, 3.3.2015, s. 1).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 av den 8 juni 2016 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel (förordningen om djuravel) (EUT L 171, 29.6.2016, s. 66).

(19)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1940 av den 13 juli 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1012 vad gäller innehåll i och format för härstamningsbevis som utfärdas för renrasiga avelsdjur av hästdjur i en identitetshandling för hästdjur som gäller under hästdjurets hela livstid (EUT L 275, 25.10.2017, s. 1)

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv 2001/82/EG (EUT L 4, 7.1.2019, s. 43).

(21)  Kommissionens förordning (EG) nr 509/1999 av den 8 mars 1999 om förlängning av den maximala tidsfristen för öronmärkning av bison (Bison bison spp.) (EGT L 60, 9.3.1999, s. 53).

(22)  Kommissionens förordning (EG) nr 2680/1999 av den 17 december 1999 om godkännande av ett system för identifiering av tjurar för kultur- och tävlingsändamål (EGT L 326, 18.12.1999, s. 16).

(23)  Kommissionens beslut 2000/678/EG av den 23 oktober 2000 om fastställande av föreskrifter för registrering av jordbruksföretag i nationella databaser avseende svin i enlighet med rådets direktiv 64/432/EEG (EGT L 281, 7.11.2000, s. 16).

(24)  Kommissionens beslut 2001/672/EG av den 20 augusti 2001 om särskilda bestämmelser avseende förflyttningar av nötkreatur när dessa tas ut på sommarbete i bergsområden (EGT L 235, 4.9.2001, s. 23).

(25)  Kommissionens förordning (EG) nr 911/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 beträffande öronmärken, pass och register på anläggningarna (EUT L 163, 30.4.2004, s. 65).

(26)  Kommissionens beslut 2004/764/EG av den 22 oktober 2004 om en förlängning av den maximala tidsfristen för fastsättning av öronmärken på vissa nötkreatur som hålls i naturreservat i Nederländerna (EUT L 339, 16.11.2004, s. 9).

(27)  Kommissionens förordning (EG) nr 644/2005 av den 27 april 2005 om att tillåta ett särskilt identifieringssystem för nötkreatur som hålls för kulturella och historiska ändamål på godkända anläggningar som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 (EUT L 107, 28.4.2005, s. 18).

(28)  Kommissionens beslut 2006/28/EG av den 18 januari 2006 om förlängning av tidsfristen för anbringande av öronmärken på vissa nötkreatur (EUT L 19, 24.1.2006, s. 32).

(29)  Kommissionens beslut 2006/968/EG av den 15 december 2006 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 21/2004 avseende riktlinjer och förfaranden för elektronisk identifiering av får och getter (EUT L 401, 30.12.2006, s. 41).

(30)  Kommissionens beslut 2009/712/EG av den 18 september 2009 om tillämpning av rådets direktiv 2008/73/EG avseende Internetbaserade informationssidor med förteckningar över anläggningar och laboratorier som godkänts av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapens veterinärlagstiftning och avelstekniska lagstiftning (EUT L 247, 19.9.2009, s. 13).


BILAGA I

KRAV FÖR ATT BEVILJA GODKÄNNANDE AV DE ANLÄGGNINGAR SOM AVSES I DEL II AVDELNING I KAPITLEN 2, 3 OCH 4

DEL 1

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur som avses i artikel 5

1.

Kraven när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur som avses i artikel 5 vara följande:

a)

Det ska finnas lämpliga isoleringsfaciliteter för hov- och klövdjur.

b)

Anläggningen får vid varje given tidpunkt endast inhysa samma kategori av hov- och klövdjur av samma art och hälsostatus.

c)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

d)

De områden där hov- och klövdjuren hålls och alla gångar, samt materiel och utrustning som kommer i kontakt med dem ska rengöras och desinficeras efter det att varje parti av hov- och klövdjur har avlägsnats och, om så krävs, innan ett nytt parti av hov- och klövdjur förs in i enlighet med fastställda driftsförfaranden.

e)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras efter rengöring och desinfektion och innan ett nytt parti hov- och klövdjur anländer till de faciliteter där hov- och klövdjur hålls.

2.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur som avses i artikel 5 vara följande:

a)

Det ska finnas lämplig utrustning och lämpliga faciliteter för lastning och lossning av hov- och klövdjur.

b)

Det ska finnas tillräckliga boenden av lämplig standard för hov- och klövdjuren, utformade på ett sådant sätt att kontakt med boskap från utanför anläggningen och direkt kommunikation med isoleringsutrymmen förhindras och så att inspektioner och all nödvändig behandling är lätta att utföra.

c)

Det ska finnas ett lämpligt förvaringsutrymme för strö, foder och gödsel.

d)

De områden där djuren hålls och gångar, golv, väggar, ramper och all annan materiel eller utrustning som kommer i kontakt med dem ska lätt kunna rengöras och desinficeras.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av faciliteter, utrustning och transportmedel som används för hov- och klövdjuren.

3.

Kraven när det gäller personal ska för de anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur som avses i artikel 5 vara följande:

a)

Personalen ska ha lämplig kompetens och kunskap och ha fått särskild utbildning eller ha tillgodogjort sig motsvarande praktisk erfarenhet när det gäller

i)

att hantera, och vid behov ge lämplig vård till, de hov- och klövdjur som hålls på anläggningen,

ii)

de metoder för desinfektion och hygien som krävs för att förhindra spridning av överförbara sjukdomar.

4.

Kraven när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn ska för de anläggningar för uppsamling av hov- och klövdjur som avses i artikel 5 vara följande:

a)

Aktören ska ge den officiella veterinären möjligheten att använda ett kontor för att

i)

övervaka uppsamlingen av hov- och klövdjur,

ii)

inspektera anläggningens uppfyllelse av de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3,

iii)

utfärda djurhälsointyg för hov- och klövdjur.

b)

På den officiella veterinärens begäran ska aktören säkerställa att assistans tillhandahålls för att utföra de tillsynsuppgifter som avses i 4 a i.

DEL 2

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 6

1.

Kraven när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 6 vara följande:

a)

Det ska finnas lämpliga isoleringsfaciliteter för fjäderfä.

b)

Anläggningen får vid varje given tidpunkt endast inhysa samma kategori av fjäderfä av samma art och hälsostatus.

c)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

d)

De områden där fjäderfä hålls och alla gångar, samt materiel och utrustning som kommer i kontakt med fjäderfä ska rengöras och desinficeras efter det att varje parti av fjäderfä har avlägsnats och, om så krävs, innan ett nytt parti av fjäderfä förs in i enlighet med fastställda driftsförfaranden.

e)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras efter rengöring och desinfektion och innan ett nytt parti fjäderfä anländer till de faciliteter där fjäderfä hålls.

f)

Besökare ska bära skyddskläder och personalen ska bära lämpliga arbetskläder och agera i enlighet med de hygienkrav som fastställts av aktören.

2.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 6 vara följande:

a)

Anläggningen får endast hysa fjäderfä.

b)

Det ska finnas ett lämpligt förvaringsutrymme för strö, foder och gödsel.

c)

Fjäderfä får inte komma i kontakt med gnagare eller med fåglar från utanför anläggningen.

d)

De områden där djuren hålls och gångar, golv, väggar, ramper och all annan materiel eller utrustning som kommer i kontakt med dem ska lätt kunna rengöras och desinficeras.

e)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av faciliteter, utrustning och transportmedel som används för fjäderfä.

f)

Anläggningen ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra hälsoövervakning.

3.

Kraven när det gäller personal ska för de anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 6 vara följande:

a)

Personalen ska ha lämplig kompetens och kunskap och ha fått särskild utbildning eller ha tillgodogjort sig motsvarande praktisk erfarenhet när det gäller

i)

att hantera, och vid behov ge lämplig vård till, fjäderfä som hålls på anläggningen,

ii)

de metoder för desinfektion och hygien som krävs för att förhindra spridning av överförbara sjukdomar.

4.

Kraven när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn ska för de anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 6 vara följande:

a)

Aktören ska ge den officiella veterinären möjligheten att använda ett kontor för att

i)

övervaka uppsamlingen av fjäderfä,

ii)

inspektera anläggningens uppfyllelse av de krav som anges i punkterna 1, 2 och 3,

iii)

utfärda djurhälsointyg för fjäderfä.

b)

På den officiella veterinärens begäran ska aktören säkerställa att assistans tillhandahålls för att utföra de tillsynsuppgifter som avses i 4 a i.

DEL 3

Krav för att bevilja godkännande av kläckerier som avses i artikel 7

1.

Kraven när det gäller biosäkerhetsåtgärder ska för de kläckerier som avses i artikel 7 vara följande:

a)

Kläckägg av fjäderfä ska antingen komma från godkända anläggningar som håller avelsfjäderfä eller från andra godkända kläckerier för fjäderfä.

b)

Ägg ska rengöras och desinficeras mellan tidpunkten för deras ankomst till kläckeriet och inkuberingen, eller vid tidpunkten för avsändningen, om de inte dessförinnan har desinficerats på ursprungsanläggningen.

c)

Följande ska rengöras och desinficeras:

i)

Inkubatorer och utrustning efter kläckning.

ii)

Förpackningsmaterial efter varje användning, såvida de inte ska förstöras efter den första användningen.

d)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

e)

Skyddskläder ska tillhandahållas för besökare.

f)

Personalen ska förses med lämpliga arbetskläder och förhållningsregler med hygienbestämmelser.

2.

Kraven när det gäller övervakning ska för de kläckerier som avses i artikel 7 vara följande:

a)

Aktören ska införa ett program för mikrobiologisk kvalitetskontroll i enlighet med bilaga II del 1.

b)

Aktören som driver kläckeriet ska säkerställa att det finns arrangemang med aktören som driver den anläggning där fjäderfä hålls varifrån kläckäggen kommer för att provtagning ska utföras i kläckeriet för testning av de sjukdomsagens som avses i det program för övervakning av sjukdomar som avses i bilaga II del 2, för att slutföra detta program.

3.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de kläckerier som avses i artikel 7 vara följande:

a)

Kläckerier ska vara fysiskt och driftsmässigt avskilda från anläggningar som håller fjäderfä eller andra fåglar.

b)

Följande funktionella enheter och utrustningar ska hållas åtskilda:

i)

Lagring och kvalitetssortering av ägg.

ii)

Desinfektion av ägg.

iii)

Förinkubering.

iv)

Inkubering för kläckning.

v)

Könsbestämning och vaccination av daggamla kycklingar.

vi)

Paketering av kläckägg och daggamla kycklingar för avsändning.

c)

Daggamla kycklingar eller kläckägg som hålls på kläckeriet får inte komma i kontakt med gnagare eller med fåglar från utanför kläckeriet.

d)

Verksamheten ska vara baserad på en enkelriktad cirkulation av kläckägg, rörlig utrustning och personal.

e)

Det ska finnas lämplig naturlig eller artificiell belysning, luftflöde och temperatursystem.

f)

Det ska vara möjligt att lätt rengöra och desinficera golv, väggar och all annan materiel eller utrustning på kläckeriet.

g)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av faciliteter, utrustning och transportmedel som används för daggamla kycklingar och kläckägg.

4.

Kraven när det gäller personal i kontakt med kläckägg och daggamla kycklingar ska för de anläggningar för uppsamling av fjäderfä som avses i artikel 7 vara följande:

a)

Personalen ska ha lämplig kompetens och kunskap och ha fått särskild utbildning eller ha tillgodogjort sig motsvarande praktisk erfarenhet när det gäller de metoder för desinfektion och hygien som krävs för att förhindra spridning av överförbara sjukdomar.

5.

Kraven när det gäller den behöriga myndighetens tillsyn ska för de kläckerier som avses i artikel 7 vara följande:

a)

Aktören ska ge den officiella veterinären möjligheten att använda ett kontor för att

i)

inspektera kläckeriets uppfyllelse av de krav som anges i punkterna 1–4,

ii)

utfärda djurhälsointyg för kläckägg och daggamla kycklingar.

b)

På den officiella veterinärens begäran ska aktören säkerställa att assistans tillhandahålls för att utföra de tillsynsuppgifter som avses i 5 a i.

DEL 4

Krav för att bevilja godkännande av anläggningar som håller fjäderfä som avses i artikel 8

1.

Kraven när det gäller biosäkerhetsåtgärder ska för de anläggningar som håller fjäderfä som avses i artikel 8 vara följande:

a)

Kläckäggen ska

i)

samlas in med täta mellanrum, minst en gång om dagen och snarast möjligt efter värpning,

ii)

rengöras och desinficeras snarast möjligt, om inte desinfektion sker i ett kläckeri i samma medlemsstat,

iii)

placeras i antingen nytt eller rent och desinficerat förpackningsmaterial.

b)

Om en anläggning vid samma tidpunkt hyser fjäderfäarter av ordningarna Galliformes och Anseriformes ska en tydlig åtskillnad göras mellan dem.

c)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras efter rengöring och desinfektion och innan en ny flock fjäderfä anländer till de faciliteter där fjäderfä hålls.

d)

Besökare ska bära skyddskläder och personalen ska bära lämpliga arbetskläder och agera i enlighet med de hygienkrav som fastställts av aktören.

e)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

2.

Kraven när det gäller övervakning ska för de anläggningar som håller fjäderfä som avses i artikel 8 vara följande:

a)

Aktören ska tillämpa och följa ett program för sjukdomsövervakning som avses i bilaga II del 2.

b)

Aktören som driver anläggningen ska säkerställa att det finns arrangemang med aktören som driver det kläckeri till vilket kläckäggen ska sändas för att provtagning ska utföras i kläckeriet för testning av de sjukdomsagens som avses i det program för övervakning av sjukdomar som avses i bilaga II del 2, för att slutföra detta program.

3.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de anläggningar som håller fjäderfä som avses i artikel 8 vara följande:

a)

Anläggningens läge och utformning ska vara förenliga med den typ av produktion som bedrivs.

b)

Anläggningen får endast hysa fjäderfä

i)

från själva anläggningen,

eller

ii)

från andra godkända anläggningar som håller fjäderfä,

eller

iii)

från godkända kläckerier för fjäderfä,

eller

iv)

som har förts in till unionen från godkända tredjeländer och tredjeterritorier.

c)

Fjäderfä ska hindras från att komma i kontakt med gnagare och med fåglar från utanför anläggningen.

d)

Faciliteterna ska erbjuda goda hygieniska förhållanden och möjliggöra hälsoövervakning.

e)

Det ska vara möjligt att lätt rengöra och desinficera golv, väggar och all annan materiel eller utrustning på anläggningen.

f)

Anläggningen ska ha lämplig utrustning, som är förenlig med den typ av produktion som bedrivs, tillgänglig för rengöring och desinfektion av faciliteter, utrustning och transportmedel på lämpligaste plats på anläggningen.

DEL 5

Krav för att bevilja godkännande av uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar och av djurhem för dessa djur som avses i artikel 10 respektive 11

1.

Kraven när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar som avses i artikel 10 vara följande:

a)

De får endast ta emot hundar, katter och illrar från registrerade anläggningar som håller dessa djur.

b)

Det ska finnas lämpliga isoleringsfaciliteter för hundar, katter och illrar.

c)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras efter rengöring och desinfektion och innan ett nytt parti hundar, katter och illrar anländer till de faciliteter där dessa djur hålls.

d)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

2.

Kraven när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de djurhem för hundar, katter och illrar som avses i artikel 11 vara följande:

a)

Det ska finnas lämpliga isoleringsfaciliteter för hundar, katter och illrar.

b)

De områden där hundar, katter och illrar hålls och alla gångar, samt materiel och utrustning som kommer i kontakt med dem ska rengöras och desinficeras efter det att varje parti av sådana djur har avlägsnats och, om så krävs, innan ett nytt parti av sådana djur förs in i enlighet med fastställda driftsförfaranden.

c)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras efter rengöring och desinfektion och innan ett nytt parti hundar, katter och illrar anländer till de faciliteter där dessa djur hålls.

d)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

3.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de uppsamlingsplatser för hundar, katter och illrar och för de djurhem för dessa djur som avses i artikel 10 respektive 11 vara följande:

a)

Det ska finnas tillräckliga boenden av lämplig standard för dessa djur, utformade på ett sådant sätt att kontakt med djur från utanför anläggningen förhindras och ingen direkt kommunikation med isoleringsutrymmen finns och så att inspektioner och alla nödvändig behandlingar är lätta att utföra.

b)

De områden där djuren hålls och gångar, golv, väggar, ramper och all annan materiel eller utrustning som kommer i kontakt med dem ska lätt kunna rengöras och desinficeras.

c)

Det ska finnas lämpliga förvaringsutrymmen för strö, foder respektive gödsel.

d)

Det ska finnas lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av faciliteter, redskap och transportmedel.

DEL 6

Krav för att bevilja godkännande av kontrollstationer som avses i artikel 12

1.

Kraven när det gäller isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de kontrollstationer som avses i artikel 12 vara följande:

a)

Kontrollstationer ska vara placerade, utformade, byggda och drivas på ett sådant sätt att en tillräcklig biosäkerhet säkerställs för att förhindra att förtecknade eller nya sjukdomar sprids till andra anläggningar eller mellan på varandra följande sändningar av djur som passerar genom dessa anläggningar.

b)

Kontrollstationer ska byggas, utrustas och drivas på ett sådant sätt att rengöring och desinfektion lätt kan utföras. En tvätt för transportmedel ska tillhandahållas på plats.

c)

Kontrollstationer ska ha lämpliga faciliteter för separat isolering av djur som misstänks vara smittade med en djursjukdom.

d)

Lämpliga sanitära uppehåll ska göras mellan två på varandra följande sändningar av djur och om lämpligt anpassas beroende på om djuren kommer från en liknande region, zon eller delområde med samma hälsostatus. Särskilt viktigt är att det inte finns några djur på kontrollstationerna under en period på minst 24 timmar efter en period av högst sex dagars användning och efter det att rengöring och desinfektion har slutförts och innan det kommer en ny sändning av djur.

e)

Innan djur tas emot ska aktörer som driver kontrollstationer

i)

ha påbörjat rengöring och desinfektion inom 24 timmar efter det att alla djur som tidigare hållits på anläggningen lämnat den,

ii)

säkerställa att inga djur kommer in i kontrollstationen förrän rengöringen och desinfektionen har slutförts till den officiella veterinärens belåtenhet.

2.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de kontrollstationer som avses i artikel 12 vara följande:

a)

De ska rengöras och desinficeras före och efter varje användning, enligt den officielle veterinärens krav.

b)

Utrustning som kommer i kontakt med de djur som finns på kontrollstationen får endast användas i de berörda utrymmena om de inte har rengjorts och desinficerats efter att ha kommit i kontakt med djuren eller deras avföring eller urin. I synnerhet ska aktören som driver kontrollstationen tillhandahålla ren utrustning och skyddskläder som är avsedda uteslutande för att användas av alla personer som kommer in på kontrollstationen, och också tillhandahålla lämplig utrustning för rengöring och desinfektion av denna utrustning och dessa kläder.

c)

Strö ska avlägsnas när en sändning av djur flyttas från en inhägnad och ska efter rengöring och desinfektion ersättas med nytt strö.

d)

Foder, strö, avföring och urin får inte samlas in från utrymmena om de inte genomgått en lämplig behandling i syfte att undvika spridning av djursjukdomar.

e)

De ska ha lämpliga faciliteter för att vid behov hålla, inspektera och undersöka djuren.

f)

Det ska finnas ett lämpligt förvaringsutrymme för strö, foder och gödsel.

g)

Det ska finnas ett lämpligt system för att säkerställa uppsamling av avloppsvatten.

DEL 7

Krav för att bevilja godkännande av miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor som avses i artikel 13

1.

Kraven när det gäller biosäkerhetsåtgärder och övervakning ska för de miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor som avses i artikel 13 vara följande:

a)

Aktören ska säkerställa, verifiera och registrera genom interna kontroller att införandet av lilla kupskalbaggen förhindras och att dess förekomst på anläggningen är detekterbar.

2.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de miljömässigt isolerade produktionsanläggningar för humlor som avses i artikel 13 vara följande:

a)

Produktionen av humlor ska vara isolerad från anläggningens alla tillhörande verksamheter och ska utföras i faciliteter som är skyddade från flygande insekter.

b)

Humlorna ska hållas isolerade inom denna byggnad under hela produktionen.

c)

Lagring och hantering av pollen vid faciliteterna ska isoleras från humlorna under hela produktionen av humlor tills de utfodras med den.

DEL 8

Krav för att bevilja godkännande av karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater som avses i artikel 14

1.

Kraven när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater som avses i artikel 14 vara följande:

a)

Varje del av karantänanläggningen ska

i)

vara belägen på säkert avstånd från omgivande anläggningar eller andra platser där djur hålls för att undvika överföring av smittsamma djursjukdomar mellan bofasta djur och djur som hålls i karantän,

ii)

påbörja den karantänperiod som krävs när det sista djuret av partiet förs in i karantänanläggningen,

iii)

tömmas på djur, rengöras och desinficeras när karantänperioden för det sista partiet tar slut och sedan hållas fritt från djur under minst sju dagar innan ett parti med djur som har förts in till unionen från tredjeländer och tredjeterritorier förs in i karantänanläggningen.

b)

Strö ska avlägsnas när en sändning av djur flyttas från en inhägnad och ska efter rengöring och desinfektion ersättas med nytt strö.

c)

Foder, strö, avföring och urin får inte samlas in från utrymmena om de inte genomgått en lämplig behandling i syfte att undvika spridning av djursjukdomar.

d)

Försiktighetsåtgärder ska vidtas för att förhindra korskontaminering mellan inkommande och utgående sändningar av djur.

e)

Djur som släpps ut från karantänanläggningen ska uppfylla unionens krav för förflyttning av hållna landlevande djur mellan medlemsstater.

2.

Kraven när det gäller övervakning och kontroll ska för de karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater som avses i artikel 14 vara följande:

a)

Planen för övervakning av sjukdomar ska inkludera lämpliga zoonoskontroller av djuren och ska genomföras och uppdateras i enlighet med antalet och arten av de djur som finns på anläggningen och den epidemiologiska situationen på och runt anläggningen när det gäller förtecknade och nya sjukdomar.

b)

Djur som misstänks vara infekterade eller smittade av förtecknade eller nya sjukdomsagens ska genomgå kliniska tester, laboratorietester eller tester på döda djur.

c)

Vaccination och behandling av mottagliga djur mot överförbara djursjukdomar ska genomföras på lämpligt sätt.

d)

Om den behöriga myndigheten så kräver ska indikatordjur användas för tidig upptäckt av en eventuell sjukdom.

3.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de karantänanläggningar för andra hållna landlevande djur än primater som avses i artikel 14 vara följande:

a)

Anläggningarna ska vara tydligt avgränsade och djurs och människors tillträde till djurfaciliteterna ska kontrolleras.

b)

Det ska finnas tillräckligt stora utrymmen till förfogande för den personal som utför veterinärkontroller, inklusive omklädningsrum, duschar och toaletter.

c)

Lämpliga medel för att fånga, spärra in och vid behov spänna fast och isolera djur ska finnas tillgängliga.

d)

Det ska finnas utrustning och faciliteter för rengöring och desinfektion.

e)

Den del av anläggningen där djuren hålls ska vara

i)

om den behöriga myndigheten så kräver för att hantera särskilda djurhälsorisker, insektsskyddad genom HEPA-filtrerad in- och utluft, intern kontroll av smittospridare, tillträde med dubbla dörrar och driftsprocedurer,

ii)

i fråga om fåglar i fångenskap, skyddad mot fåglar, flugor och skadedjur,

iii)

förseglingsbar för att möjliggöra gasning,

iv)

av lämplig standard och utformad så att kontakt med djur från utanför anläggningen förhindras och att inspektioner och all nödvändig behandling lätt kan utföras,

v)

utformad på ett sådant sätt att golv, väggar och all annan materiel eller utrustning lätt kan rengöras och desinficeras.

DEL 9

Krav för att bevilja godkännande av avgränsade anläggningar för landlevande djur som avses i artikel 16

1.

Kraven när det gäller karantän, isolering och andra biosäkerhetsåtgärder ska för de avgränsade anläggningar för landlevande djur som avses i artikel 16 vara följande:

a)

De får endast ta emot hållna landlevande djur som har varit föremål för en karantänperiod som är lämplig för de sjukdomar som är relevanta för arten, om dessa djur kommer från en annan anläggning än en avgränsad anläggning.

b)

De får endast ta emot primater som uppfyller regler som är lika strikta som de som avses i artikel 6.12.4 i OIE:s Terrestrial Animal Health Code i 2018 års utgåva.

c)

Om nödvändigt ska lämpliga faciliteter för karantän av hållna landlevande djur som förs in från andra anläggningar vara tillgängliga.

2.

Kraven när det gäller övervakning och kontroll ska för de avgränsade anläggningar för landlevande djur som avses i artikel 16 vara följande:

a)

Planen för övervakning av sjukdomar ska inkludera lämpliga zoonoskontroller av hållna landlevande djur och ska genomföras och uppdateras i enlighet med antalet och arten av de hållna landlevande djur som finns på anläggningen och den epidemiologiska situationen på och runt anläggningen när det gäller förtecknade och nya sjukdomar.

b)

Hållna landlevande djur som misstänks vara infekterade eller smittade av förtecknade eller nya sjukdomsagens ska genomgå kliniska tester, laboratorietester eller tester på döda djur.

c)

Vaccination och behandling av mottagliga hållna landlevande djur mot överförbara sjukdomar ska genomföras på lämpligt sätt.

3.

Kraven när det gäller faciliteter och utrustning ska för de avgränsade anläggningar för landlevande djur som avses i artikel 16 vara följande:

a)

Anläggningarna ska vara tydligt avgränsade och djurs och människors tillträde till djurfaciliteterna ska kontrolleras.

b)

Lämpliga medel för att fånga, spärra in och vid behov spänna fast och isolera djur ska finnas tillgängliga.

c)

Boendeutrymmen för djuren ska vara av lämplig standard och vara utformade på ett sådant sätt att

i)

kontakt med djur från utanför anläggningen förhindras och att inspektioner och all nödvändig behandling lätt kan utföras,

ii)

golv, väggar och all annan materiel eller utrustning lätt kan rengöras och desinficeras.


BILAGA II

PROGRAM FÖR MIKROBIOLOGISK KONTROLL PÅ KLÄCKERIER OCH PROGRAM FÖR ÖVERVAKNING AV SJUKDOMAR PÅ ANLÄGGNINGAR SOM HÅLLER FJÄDERFÄ OCH KLÄCKERIER

DEL 1

Program för mikrobiologisk kontroll på kläckerier som avses i artikel 7

Det mikrobiologiska kontrollprogrammet för hygienkontroller ska omfatta följande:

a)

Miljöprov ska samlas in och genomgå en bakteriologisk undersökning.

b)

Proverna ska tas minst var sjätte vecka och varje provtagning ska omfatta 60 prover.

DEL 2

Program för övervakning av sjukdomar på kläckerier som avses i artikel 7 och på anläggningar som håller fjäderfä som avses i artikel 8

1.

Syftet med programmen för övervakning av sjukdomar

Påvisande att flockar som hålls på godkända anläggningar som håller fjäderfä är fria från de sjukdomsagens som förtecknas i punkterna 2 och 3.

Programmen för övervakning av sjukdomar ska minst omfatta de sjukdomsagens och de förtecknade hållna arter som avses i punkt 2.

2.

Sjukdomsövervakning med avseende på förekomst av serotyper av salmonella av betydelse för djurs hälsa

2.1

Fastställande av infektion av följande agenser:

a)

Salmonella Pullorum: omfattar Salmonella enterica underarten enterica serotypen Gallinarum biokemisk variant (biovar) Pullorum.

b)

Salmonella Gallinarum: omfattar Salmonella enterica underarten enterica serotypen Gallinarum biokemisk variant (biovar) Gallinarum.

c)

Salmonella arizonae: omfattar Salmonella enterica underarten arizonae serogruppen K (O18) arizonae.

2.2

Målfjäderfäarter:

a)

För Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum: Gallus gallus, Meleagris gallopavo, Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix, Anas spp.

b)

För Salmonella arizonae: Meleagris gallopavo.

2.3

Undersökningar:

Varje flock ska undersökas kliniskt under varje värp- eller produktionsperiod vid den bästa tidpunkten för att upptäcka sjukdomen i fråga.

2.4

Provtagningsmatris:

a)

Prover ska tas från varje flock på den anläggning där fjäderfä hålls, beroende på vad som är lämpligt:

i)

För serologisk undersökning: blod.

ii)

För bakteriologisk undersökning:

vävnad från döda djur, i synnerhet lever, mjälte, äggstockar, äggledare och ileocekalklaffen.

Miljöprover:

svabbprover från kloaken hos levande fåglar, särskilt från sådana fåglar som verkar vara sjuka eller som har identifierats som mycket seropositiva.

b)

Prover som ska tas i kläckeriet för bakteriologisk undersökning:

i)

Kycklingar som inte kläcks (dvs. ägg som dött före kläckning).

ii)

Kycklingar av andrasortering.

iii)

Mekonium från kycklingar.

iv)

Dun eller damm från kläckmaskiner och från kläckeriets väggar.

2.5

Tidsram och frekvens för provtagning

a)

På anläggningar som håller fjäderfä:

i)

Provtagning för Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum:

Arter

Tidpunkt för provtagning

Antal fåglar som ska provtas/antal miljöprover

Avelsfjäderfä

Produktionsfjäderfä

Gallus gallus, Meleagris gallopavo, Numida meleagris, Coturnix coturnix, Phasianus colchicus, Perdix perdix och Anas spp.

Vid värpning

Under produktion minst en gång om året

60

ii)

Provtagning för Salmonella arizonae:

Arter

Tidpunkt för provtagning

Antal fåglar som ska provtas/antal miljöprover

Avelsfjäderfä

Produktionsfjäderfä

Meleagris gallopavo

Vid värpning

Under produktion minst en gång om året

60

iii)

Det antal fåglar som ska provtas i enlighet med leden i och ii får av den behöriga myndigheten anpassas till den kända prevalensen för infektion i den berörda medlemsstaten och dess tidigare förekomst på anläggningen. Under alla omständigheter ska ett statistiskt giltigt antal prover för serologisk/bakteriologisk undersökning alltid tas för påvisande av infektion.

b)

I kläckeriet ska proverna samlas in och undersökas minst en gång var sjätte vecka. Undersökningen ska minst omfatta

i)

ett samlingsprov av dun och mekonium från kycklingar från varje kläckmaskin,

och

ii)

ett prov av

antingen tio kycklingar av andrasortering och tio kycklingar som dött före kläckning från varje ursprungsflock som finns i en kläckmaskin den dag då provtagningen sker,

eller

20 kycklingar av andrasortering från varje ursprungsflock som finns i en kläckmaskin den dag då provtagningen sker.

2.6

Behandling av prover och undersökningsmetoder:

a)

De prover som samlas in ska genomgå

i)

serologisk undersökning (1),

ii)

bakteriologisk undersökning, antingen som ett alternativ eller som komplement till den serologiska undersökning som avses i led i. Prover för bakteriologisk undersökning får dock inte tas från fjäderfä eller ägg som under de två till tre veckor som föregick undersökningen behandlats med antimikrobiella läkemedel.

b)

De insamlade proverna ska behandlas enligt följande:

i)

Direkt anrikning i selenit-cysteinbuljong för fekal/mekonium- och tarmprover eller andra lämpliga medier som lämpar sig för prov där konkurrerande flora förväntas.

ii)

Icke-selektiv föranrikning följd av selektiv anrikning i Rappaport-Vassiliadis-sojabuljong (RVS-buljong) eller Müller-Kauffmann tetrationat-novobiocin-buljong (MKTTn) kan användas för prover (av t.ex. kycklingar som dött före kläckning) där mängden konkurrerande flora förväntas vara minimal.

iii)

Direkt plätering av aseptiskt uppsamlad vävnad på minimalt selektiv agar, t.ex. MacConkey agar.

iv)

Salmonella Pullorum och Salmonella Gallinarum växer inte lätt i MSRV-medium (modified semi-solid Rappaport Vassiliadis medium) som används för övervakning av zoonotisk Salmonella spp. i unionen, men det är lämpligt för Salmonella arizonae.

v)

Metoderna för påvisande måste kunna differentiera serologiska svar på Salmonella Pullorum- och Salmonella Gallinarum-infektion från serologiska svar som beror på användning av Salmonella Enteritidis-vaccin, om sådant vaccin används (2). Sådan vaccination får därför inte utföras om serologisk övervakning ska ske. Om vaccination har använts ska bakteriologisk undersökning utföras men den använda konfirmationsmetoden måste kunna differentiera levande vaccinstammar från fältstammar.

2.7

Resultat:

En flock anses vara positiv om, efter ett positivt resultat av den undersökning som utförs i enlighet med punkterna 2.3–2.6, en andra undersökning av lämplig typ bekräftar en infektion genom sjukdomsagenserna.

3.

Sjukdomsövervakning för Mycoplasma spp. av betydelse för fjäderfä

3.1

Fastställande av infektion av följande agenser:

a)

Mycoplasma gallisepticum.

b)

Mycoplasma meleagridis.

3.2

Målarter:

a)

Mycoplasma gallisepticum: Gallus gallus, Meleagris gallopavo.

b)

Mycoplasma meleagridis: Meleagris gallopavo.

3.3

Undersökningar:

Varje flock ska undersökas kliniskt under varje värp- eller produktionsperiod vid den bästa tidpunkten för att upptäcka sjukdomen i fråga.

3.4

Provtagningsmatris:

Prover ska tas från varje flock på den anläggning där fjäderfä hålls, beroende på vad som är lämpligt, av

a)

blod,

b)

sperma,

c)

svabbprover som tagits från luftstrupe, koaner eller kloak,

d)

vävnad från döda djur, särskilt luftsäckar från daggamla kycklingar med lesioner,

e)

för påvisande av Mycoplasma meleagridis, äggledare och penis av kalkoner.

3.5

Tidsram och frekvens för provtagning

a)

Provtagning för Mycoplasma gallisepticum:

Arter

Tidpunkt för provtagning

Antal fåglar som ska provtas

Avelsfjäderfä

Produktionsfjäderfä

Gallus gallus

vid 16 veckors ålder

vid värpning

och därefter var 90:e dag

Under produktion var 90:e dag

60

60

60

Meleagris gallopavo

vid 20 veckors ålder

vid värpning

och därefter var 90:e dag

Under produktion var 90:e dag

60

60

60

b)

Provtagning för Mycoplasma meleagridis:

Arter

Tidpunkt för provtagning

Antal fåglar som ska provtas

Avelsfjäderfä

Produktionsfjäderfä

Meleagris gallopavo

vid 20 veckors ålder

vid värpning

och därefter var 90:e dag

Under produktion var 90:e dag

60

60

60

c)

Det antal fåglar som ska provtas i enlighet med leden a och b får av den behöriga myndigheten anpassas till den kända prevalensen för infektion i den berörda medlemsstaten och dess tidigare förekomst på anläggningen. Under alla omständigheter ska ett statistiskt giltigt antal prover för serologisk/bakteriologisk undersökning alltid tas.

3.6

Metoder för undersökningar och provtagning

Undersökningar avseende förekomst av infektion genom serologiska, bakteriologiska och molekylära undersökningar ska utföras med validerade metoder som godkänts av den behöriga myndigheten.

3.7

Resultat:

En flock anses vara positiv om, efter ett positivt resultat av den undersökning som utförs i enlighet med punkterna 3.3–3.6, en andra undersökning av lämplig typ bekräftar en infektion genom sjukdomsagenserna.

DEL 3

Ytterligare information om diagnostiska metoder

Laboratorier som av den behöriga myndigheten utsetts att utföra de undersökningar som krävs enligt delarna 1 och 2 i denna bilaga kan rådfråga OIE:s Manual of Diagnostic Tests and Vaccines for Terrestrial Animals i 2018 års utgåva för ytterligare detaljerad beskrivning av de diagnostiska metoderna.


(1)  Hos andra fågelarter än Galliformes ger serologiska undersökningar i undantagsfall en oacceptabel andel falskt positiva reaktioner.

(2)  Det finns för närvarande inte något test som kan differentiera mellan svar på Salmonella Pullorum- och Salmonella Gallinarum-infektion och vaccination mot denna serotyp.


BILAGA III

IDENTIFIERINGSMÄRKEN FÖR HÅLLNA LANDLEVANDE DJUR

Följande är identifieringsmärken för hållna landlevande djur:

a)

Konventionellt öronmärke.

b)

Konventionellt karledsband.

c)

Elektroniskt öronmärke.

d)

Bolustransponder.

e)

Injicerbar transponder.

f)

Elektroniskt karledsband.

g)

Tatuering.

h)

Benring.