25.7.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 198/105


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2019/1241

av den 20 juni 2019

om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 2019/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 (4) fastställs en gemensam fiskeripolitik för bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

(2)

Tekniska åtgärder är verktyg som stöder genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. En utvärdering har dock visat att den nuvarande regleringsstrukturen när det gäller tekniska åtgärder sannolikt inte kommer att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken, och en ny strategi bör användas för att öka de tekniska åtgärdernas effektivitet med fokus på anpassning av styrningsstrukturen.

(3)

Det behövs ett ramverk som reglerar de tekniska åtgärderna. Detta ramverk bör, å ena sidan, fastställa allmänna regler som måste tillämpas i alla unionens vatten och, å andra sidan, föreskriva möjligheten att anta tekniska åtgärder som tar hänsyn till de regionala särdragen hos fisket genom den regionaliseringsprocess som införts genom förordning (EU) nr 1380/2013.

(4)

Ramverket bör omfatta fångst och landning av fiskeresurser samt användning av fiskeredskap och växelverkan mellan fiskeverksamheten och de marina ekosystemen.

(5)

Denna förordning bör tillämpas på fiskeverksamhet som bedrivs i unionens vatten av unionsfiskefartyg och tredjeländers fiskefartyg och av medborgare i medlemsstaterna – utan att det påverkar flaggstatens primära ansvar – samt på unionsfiskefartyg som är verksamma unionens vatten i de yttersta randområden som avses i artikel 349 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den bör även, vad gäller unionsfiskefartyg och medborgare i medlemsstater, tillämpas i andra vatten än unionens vatten vad gäller tekniska åtgärder som antagits för NEAFC:s (Nordostatlantiska fiskerikommissionen) regleringsområde och AKFM:s (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) avtalsområde.

(6)

Tekniska åtgärder bör när så är relevant tillämpas på fritidsfiske, som kan ha en betydande effekt på bestånd av fisk- och skaldjursarter.

(7)

Tekniska åtgärder bör bidra till att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål att fiska på nivåer som ger maximal hållbar avkastning, minska oönskade fångster och stoppa utkasten samt bidra till uppnåendet av god miljöstatus i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG (5).

(8)

Tekniska åtgärder bör särskilt bidra till att skydda unga exemplar och lekansamlingar av marina arter genom användning av selektiva fiskeredskap och åtgärder för undvikande av oönskade fångster. Tekniska åtgärder bör också minimera fiskeredskapens inverkan på marina ekosystem och särskilt på känsliga arter och livsmiljöer, inbegripet i lämpliga fall genom användning av incitament. De bör också bidra till att det finns förvaltningsåtgärder införda i syfte att uppfylla skyldigheterna enligt rådets direktiv 92/43/EEG (6), direktiv 2008/56/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (7).

(9)

För att utvärdera de tekniska åtgärdernas effektivitet, bör det fastställas mål vad gäller nivåer för oönskade fångster, särskilt fångster av marina arter som underskrider minsta referensstorlek för bevarande, nivåer för oavsiktliga fångster av känsliga arter och vad gäller den utsträckning i vilken livsmiljöer på havsbotten får påverkas negativt av fisket. Dessa mål bör reflektera den gemensamma fiskeripolitikens mål, unionens miljölagstiftning – särskilt direktiv 92/43/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (8) – och bästa internationella praxis.

(10)

För att säkerställa enhetlighet vad gäller tolkningen och genomförandet av tekniska regler, bör de definitioner av fiskeredskap och fiskeverksamhet som ingår i de befintliga förordningarna om tekniska åtgärder uppdateras och konsolideras.

(11)

Vissa destruktiva fiskeredskap eller metoder som innebär användning av sprängämnen, giftiga ämnen, bedövande ämnen, elektrisk ström, tryckluftshammare eller andra slagredskap, släpredskap och gripklor för att skörda röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande arter samt vissa harpungevär bör förbjudas. Det bör inte vara tillåtet att sälja, ställa ut eller erbjuda till försäljning marina arter som fångats med hjälp av sådana redskap eller metoder om dessa är förbjudna enligt denna förordning.

(12)

Det bör vara fortsatt möjligt att använda trålar med elektrisk ström under en övergångsperiod till och med den 30 juni 2021 och under vissa stränga villkor.

(13)

Mot bakgrund av rådgivning från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) bör vissa gemensamma regler om restriktioner när det gäller användningen av släpredskap och när det gäller strutens utformning fastställas för att förhindra dålig praxis som leder till icke-selektivt fiske.

(14)

I syfte att begränsa användningen av drivgarn som kan fiska över stora områden och medföra betydande fångster av känsliga arter bör de befintliga restriktionerna vad gäller användning av sådana fiskeredskap konsolideras.

(15)

Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med passiva nätredskap i Ices-sektionerna 3a, 6a, 6b, 7b, 7c, 7j och 7k samt Ices-delområdena 8, 9, 10 och 12 öster om 27°V i vatten med ett karterat djup på mer än 200 m även i fortsättningen, med vissa undantag, vara förbjudet i syfte att skydda känsliga djuphavsarter.

(16)

För vissa sällsynta arter, t.ex. vissa arter av haj och rocka, kan även en begränsad fiskeverksamhet innebära en allvarlig risk för bevarandet av dem. För att skydda dessa arter bör det införas ett allmänt förbud mot att fiska efter dessa arter.

(17)

För att ge det strikta skydd för känsliga marina arter, såsom marina däggdjur, havsfåglar och marina reptiler, som föreskrivs i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG bör medlemsstaterna införa mildrande åtgärder för att minimera och om möjligt eliminera fångsterna av sådana arter i fiskeredskap.

(18)

För att ge fortsatt skydd för de känsliga marina livsmiljöerna utanför Irlands och Storbritanniens kuster och kring Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, samt i NEAFC:s regleringsområde, bör de restriktioner som redan existerar när det gäller användningen av bottenredskap upprätthållas.

(19)

Om vetenskaplig rådgivning identifierar andra sådana livsmiljöer bör det finnas en möjlighet att införa liknande restriktioner för att skydda dessa livsmiljöer.

(20)

I enlighet med förordning (EU) nr 1380/2013 bör det fastställas minsta referensstorlekar för bevarande för att säkerställa skydd av unga exemplar av marina arter och för att inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd, samt för att utgöra minsta handelsstorlek.

(21)

Det bör fastställas på vilket sätt storleken på marina arter ska mätas.

(22)

Det bör vara möjligt för medlemsstaterna att genomföra pilotprojekt i syfte att undersöka hur man kan undvika, minimera och eliminera oönskade fångster. Om resultatet av dessa projekt eller vetenskaplig rådgivning visar att det förekommer betydande oönskade fångster bör medlemsstaterna sträva efter att fastställa tekniska åtgärder för att minska sådana fångster.

(23)

Denna förordning bör fastställa referensstandarder för varje havsområde. Dessa referensstandarder härrör från befintliga tekniska åtgärder och tar hänsyn till rådgivning från STECF och yttranden från berörda parter. Dessa standarder bör bestå av referensmaskstorlekar för släpredskap och passiva nätredskap, minsta referensstorlekar för bevarande, stängda områden eller områden med begränsningar samt naturskyddsåtgärder för att begränsa fångster av känsliga arter i vissa områden och andra befintliga regionspecifika tekniska åtgärder.

(24)

Medlemsstaterna bör ha möjlighet att, på grundval av vetenskapliga belägg, utarbeta gemensamma rekommendationer om lämpliga tekniska åtgärder som skiljer sig från dessa referensåtgärder i enlighet med den regionaliseringsprocess som föreskrivs i förordning (EU) nr 1380/2013.

(25)

Sådana regionala tekniska åtgärder bör som ett minimum leda till fördelar i fråga om bevarandet av marina biologiska resurser som minst motsvarar referensstandarderna, särskilt med avseende på exploateringsmönster och skyddsnivån för känsliga arter och livsmiljöer.

(26)

Vid utarbetandet av gemensamma rekommendationer vad avser redskapens storleksselektiva och artselektiva egenskaper som alternativ till gällande referensmaskstorlekar, bör regionala grupper av medlemsstater säkerställa att dessa åtgärder leder till minst liknande eller förbättrade selektiva egenskaper som referensredskapen.

(27)

Vid utarbetandet av gemensamma rekommendationer vad avser områden med begränsningar i syfte att skydda ungfisk eller lekansamlingar, bör regionala grupper av medlemsstater fastställa målen för, den geografiska omfattningen av och varaktigheten för stängningar samt redskapsrestriktioner och kontroll- och övervakningssystem i sina gemensamma rekommendationer.

(28)

Vid utarbetandet av gemensamma rekommendationer vad avser minsta referensstorlekar för bevarande, bör regionala grupper av medlemsstater säkerställa att den gemensamma fiskeripolitikens mål respekteras när det gäller att säkerställa skyddet av unga exemplar av marina arter, samtidigt som det säkerställs att det inte införs någon snedvridning på marknaden och att det inte skapas någon marknad för fisk som underskrider minsta referensstorlekar för bevarande.

(29)

Inrättandet av realtidsstängningar i förening med bestämmelser om förflyttning som en ytterligare åtgärd för att skydda känsliga arter, ungfisk eller lekansamlingar bör tillåtas som en möjlighet som kan utvecklas genom regionalisering. Villkoren för införande av sådana områden, inklusive den geografiska omfattningen av och varaktigheten för stängningar, samt kontroll- och övervakningsförfaranden bör anges i de relevanta gemensamma rekommendationerna.

(30)

På grundval av en bedömning av effekterna av innovativa redskap kan användningen eller utökandet av användningen av sådana innovativa redskap ingå som ett alternativ i gemensamma rekommendationer från regionala grupper av medlemsstater. Användningen av innovativa fiskeredskap bör inte tillåtas när den vetenskapliga bedömningen visar att användningen skulle leda till betydande negativ påverkan på känsliga livsmiljöer och icke-målarter.

(31)

Vid utarbetandet av gemensamma rekommendationer vad avser skyddet av känsliga arter och livsmiljöer, bör regionala grupper av medlemsstater tillåtas att utarbeta ytterligare mildrande åtgärder för att minska fiskets påverkan på sådana arter och livsmiljöer. Om det finns vetenskapliga belägg för att det föreligger ett allvarligt hot mot bevarandet av känsliga arter och livsmiljöer bör medlemsstaterna införa ytterligare restriktioner avseende utformningen och användningen av vissa fiskeredskap eller till och med införa ett totalt förbud mot att använda dem i ett visst område. Mer specifikt skulle sådana begränsningar kunna tillämpas på användningen av drivgarn som i vissa områden lett till betydande fångster av känsliga arter.

(32)

Förordning (EU) nr 1380/2013 föreskriver möjligheten att införa tillfälliga utkastplaner för genomförandet av landningsskyldigheten, i fall då det inte har antagits någon flerårig plan för fisket i fråga. Det bör vara tillåtet att som ett led i sådana planer fastställa tekniska åtgärder som är strikt kopplade till genomförandet av landningsskyldigheten och som syftar till att öka selektiviteten och så långt som möjligt minska oönskade fångster.

(33)

Det bör finnas möjlighet att genomföra pilotprojekt om fullständig dokumentation av fångster och utkast. Sådana projekt skulle kunna inbegripa avvikelser från de bestämmelser om maskstorlekar som fastställs i denna förordning så länge de bidrar till att uppnå de övergripande och särskilda målen för denna förordning.

(34)

Vissa bestämmelser om tekniska åtgärder som antagits av NEAFC bör inkluderas i denna förordning.

(35)

För att inte hindra vetenskaplig forskning eller direkt utsättning och flyttning av fisk bör de tekniska åtgärderna i denna förordning inte vara tillämpliga på förfaranden som kan vara nödvändiga för sådan verksamhet. I synnerhet när fiskeverksamhet för forskningsändamål kräver ett sådant undantag från de tekniska åtgärderna i denna förordning, bör denna verksamhet omfattas av lämpliga villkor.

(36)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på att anta vissa åtgärder som avser fritidsfiske, restriktioner gällande släpredskap, känsliga arter och livsmiljöer, förteckningen över fisk och skaldjur för vilka det råder förbud mot riktat fiske, definitionen av riktat fiske, pilotprojekt om fullständig dokumentation av fångster och utkast samt tekniska åtgärder som en del av tillfälliga utkastplaner, liksom åtgärder som avser minsta referensstorlekar för bevarande, maskstorlekar, stängda områden och andra tekniska åtgärder i vissa havsområden, mildrande åtgärder för känsliga arter och förteckningen över arter av bestånd som fungerar som nyckelindikatorer. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(37)

I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att fastställa specifikationer för anordningar som är avsedda att minska slitage på och förstärka släpredskap eller att begränsa utsläpp av fångster i den främre delen av släpredskap, att fastställa specifikationer för selektivitetsanordningar fästa vid definierade referensredskap, att fastställa specifikationer för trålar med elektrisk ström, att fastställa restriktioner vad gäller utformning av redskap samt de kontroll- och övervakningsåtgärder som måste antas av flaggmedlemsstaten, att fastställa regler om de kontroll- och övervakningsåtgärder som måste antas av flaggmedlemsstaten vid användning av passiva redskap på djup mellan 200 och 600 meter, att fastställa närmare regler om de åtgärder för kontroll och övervakning som måste införas för vissa stängda områden eller områden med begränsningar, om signal- och genomförandespecifikationer för anordningar som ska användas för att skrämma bort valar från passiva nätredskap och om metoder för att minimera oavsiktliga fångster av havsfåglar, marina reptiler och sköldpaddor. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(38)

Senast den 31 december 2020 och därefter vart tredje år bör kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning, på grundval av den information som överlämnats av medlemsstaterna och de berörda rådgivande nämnderna och efter en bedömning av STECF. Denna rapport bör innehålla en utvärdering av i vilken omfattning tekniska åtgärder, både regionalt och på unionsnivå, har bidragit till att uppnå denna förordnings övergripande och särskilda mål.

(39)

För syftet att utarbeta denna rapport skulle lämpliga indikatorer med avseende på selektivitet, t.ex. det vetenskapliga begreppet längd för optimal selektivitet (Lopt), kunna användas som referensverktyg för att övervaka framstegen över tiden i riktning mot den gemensamma fiskeripolitikens mål att minimera oönskade fångster. I detta avseende är dessa indikatorer inte bindande mål utan övervakningsverktyg som kan bidra med underlag för diskussioner eller beslut på regional nivå. Dessa indikatorer, och de värden som används för tillämpningen av dem, bör begäras från relevanta vetenskapliga organ för ett antal bestånd som fungerar som nyckelindikatorer och som även tar hänsyn till blandfiske och rekryteringstoppar. Kommissionen kan inbegripa dessa indikatorer i rapporten om genomförandet av denna förordning. Förteckningen över bestånd som fungerar som nyckelindikatorer bör omfatta de demersala arter som förvaltas med fångstbegränsningar, med beaktande av den relativa betydelsen av landningar, utkast och fiskeriets relevans för varje havsområde.

(40)

Kommissionens rapport bör även hänvisa till rådgivning från Ices om de framsteg som har gjorts eller effekterna av innovativa redskap. Rapporten bör innehålla slutsatser om fördelarna eller de negativa effekterna för marina ekosystem, känsliga livsmiljöer samt selektivitet.

(41)

På grundval av kommissionens rapport, och när det på regional nivå framgår att de övergripande och särskilda målen inte har uppnåtts, bör medlemsstaterna i den aktuella regionen lägga fram en plan som anger vilka korrigerande åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa att dessa övergripande och särskilda mål kan uppnås. Kommissionen bör också föreslå Europaparlamentet och rådet nödvändiga ändringar av denna förordning, på grundval av rapporten.

(42)

På grund av ändringarnas antal och omfattning bör rådets förordningar (EG) nr 894/97 (11), (EG) nr 850/98 (12), (EG) nr 2549/2000 (13), (EG) nr 254/2002 (14), (EG) nr 812/2004 (15) och (EG) nr 2187/2005 (16) upphöra att gälla.

(43)

Rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 (17) och (EG) nr 1224/2009 (18) och förordning (EU) nr 1380/2013 bör ändras i enlighet med detta.

(44)

Kommissionen har för närvarande befogenhet att anta och ändra tekniska åtgärder på regional nivå inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1139 (19), (EU) 2018/973 (20), (EU) 2019/472 (21) och (EU) 2019/1022 (22) som upprättar de fleråriga planerna för Östersjön, Nordsjön, västliga vatten och västra Medelhavet. För att klargöra de respektive befogenheternas omfattning och precisera att delegerade akter som antas inom ramen för de befogenheter som föreskrivs i de förordningarna ska uppfylla vissa krav som anges i den här förordningen, bör de förordningarna av rättssäkerhetsskäl ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning föreskrivs tekniska åtgärder vad gäller

a)

fångst och landning av marina biologiska resurser,

b)

användning av fiskeredskap, och

c)

växelverkan mellan fiskeverksamheten och de marina ekosystemen.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.   Denna förordning ska tillämpas på verksamhet som bedrivs av unionsfiskefartyg och av medborgare i medlemsstater, utan att detta påverkar flaggstatens primära ansvar, i de fiskezoner som avses i artikel 5, samt av fiskefartyg som för tredjelands flagg och som är registrerade i tredjeländer när de fiskar i unionens vatten.

2.   Artiklarna 7, 10, 11 och 12 ska även tillämpas på fritidsfiske. I fall där fritidsfiske har en betydande inverkan i en viss region ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 och i enlighet med artikel 29 i syfte att ändra denna förordning genom att föreskriva att de relevanta bestämmelserna i artikel 13 eller del A eller C i bilagorna V–X även ska gälla för fritidsfiske.

3.   Med förbehåll för de villkor som anges i artiklarna 25 och 26 ska de tekniska åtgärder som fastställs i denna förordning inte tillämpas på sådan fiskeverksamhet som endast bedrivs i följande syften:

a)

Vetenskapliga undersökningar.

b)

Direkt utsättning eller flyttning av marina arter.

Artikel 3

Övergripande mål

1.   Som verktyg för att stödja genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken ska de tekniska åtgärderna bidra till den gemensamma fiskeripolitikens mål enligt de tillämpliga bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2.   De tekniska åtgärderna ska särskilt bidra till att följande mål uppnås:

a)

Att optimera exploateringsmönster till skydd för ungfisk och lekansamlingar av marina biologiska resurser.

b)

Att säkerställa att oavsiktliga fångster av känsliga arter, inbegripet de som förtecknas i direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG, vilka är ett resultat av fiske, minimeras och om möjligt elimineras så att de inte utgör ett hot mot bevarandestatusen för dessa arter.

c)

Att säkerställa att fiskets negativa miljöpåverkan på marina livsmiljöer minimeras, inklusive genom användning av lämpliga incitament.

d)

Att ha fiskeriförvaltningsåtgärder på plats i syfte att uppfylla skyldigheterna enligt direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG och 2008/56/EG, särskilt för att uppnå god miljöstatus i linje med artikel 9.1 i direktiv 2008/56/EG, och direktiv 2009/147/EG.

Artikel 4

Särskilda mål

1.   Tekniska åtgärder ska syfta till att säkerställa att

a)

fångster av marina arter som underskrider minsta referensstorlek för bevarande minskas i största möjliga utsträckning i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)

oavsiktliga fångster av marina däggdjur, marina reptiler, havsfåglar och andra arter som inte nyttjas kommersiellt inte överstiger de nivåer som föreskrivs i unionslagstiftningen och i internationella avtal som är bindande för unionen,

c)

fiskeverksamhetens miljöpåverkan på livsmiljöer på havsbotten är i linje med artikel 2.5 j i förordning (EU) nr 1380/2013.

2.   Bedömningen av i vilken mån framsteg har gjorts för att nå dessa mål ska ingå i den rapportering som föreskrivs i artikel 31.

Artikel 5

Definition av fiskezoner

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande geografiska definitioner av fiskezoner:

a)    Nordsjön : unionens vatten i Ices-sektionerna (23) 2a och 3a och Ices-delområdet 4.

b)    Östersjön : unionens vatten i Ices-sektionerna 3b, 3c och 3d.

c)    nordvästliga vatten : unionens vatten i Ices-delområdena 5, 6 och 7.

d)    sydvästliga vatten : Ices-delområdena 8, 9 och 10 (unionens vatten) samt Cecaf-zonerna (24) 34.1.1, 34.1.2 och 34.2.0 (unionens vatten).

e)    Medelhavet : Medelhavets marina vatten öster om linjen 5°36′V.

f)    Svarta havet : vatten i AKFM:s geografiska delområde 29 såsom det definieras i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 (25).

g)    unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten : vatten runt Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion och Saint-Martin som står under en medlemsstats överhöghet eller jurisdiktion.

h)    NEAFC:s regleringsområde : vatten i NEAFC:s konventionsområde som ligger utanför de vatten som omfattas av de avtalsslutande parternas fiskejurisdiktion enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 (26).

i)    AKFM:s avtalsområde : Medelhavet och Svarta havet och anslutande vattenområden, enligt definitionen i förordning (EU) nr 1343/2011.

Artikel 6

Definitioner

Vid tillämpningen av denna förordning gäller följande definitioner, utöver de definitioner som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013:

1.    exploateringsmönster : hur fiskeridödligheten är fördelad över ålders- och storleksprofilen hos ett bestånd.

2.    selektivitet : ett kvantitativt uttryck angivet som sannolikheten för att fånga marina biologiska resurser av en viss storlek och/eller art.

3.    riktat fiske : fiskeansträngning riktad mot en specifik art eller grupp av arter som får preciseras närmare på regional nivå i delegerade akter som antas enligt artikel 27.7 i den här förordningen.

4.    god miljöstatus : den miljöstatus i marina vatten som definieras i artikel 3.5 i direktiv 2008/56/EG.

5.    en arts bevarandestatus : summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och mängden hos dess populationer.

6.    en livsmiljös bevarandestatus : summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt.

7.    känslig livsmiljö : en livsmiljö vars bevarandestatus, inbegripet dess fysiska utbredning och hur tillståndet (struktur och funktion) ser ut vad gäller biotiska och abiotiska faktorer, påverkas negativt av belastningar från mänsklig verksamhet, inbegripet fiskeverksamhet. I känsliga livsmiljöer ingår, i synnerhet, livsmiljötyper som förtecknas i bilaga I och livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga II till direktiv 92/43/EEG, livsmiljöer för arter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/147/EG, livsmiljöer som måste skyddas för att god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG ska kunna uppnås samt känsliga marina ekosystem enligt definitionen i artikel 2 b i rådets förordning (EG) nr 734/2008 (27).

8.    känslig art : en art vars bevarandestatus, inbegripet dess livsmiljö, utbredning, populationsstorlek eller populationstillstånd, påverkas negativt av belastningar från mänsklig verksamhet, inbegripet fiskeverksamhet. I känsliga arter ingår, i synnerhet, de arter som förtecknas i bilagorna II och IV till direktiv 92/43/EEG, arter som omfattas av direktiv 2009/147/EG och arter som måste skyddas för att god miljöstatus enligt direktiv 2008/56/EG ska kunna uppnås.

9.    små pelagiska arter : arter såsom makrill, sill/strömming, taggmakrill, ansjovis, sardin, blåvitling, guldlaxfiskar, skarpsill och trynfisk.

10.    rådgivande nämnder : grupper av berörda parter som inrättats i enlighet med artikel 43 i förordning (EU) nr 1380/2013.

11.    trål : fiskeredskap som aktivt släpas av ett eller flera fiskefartyg och som består av ett nät som är slutet baktill med en kasse eller strut.

12.    släpredskap : alla trålar, snurrevadar, skrapredskap och liknande redskap som flyttas aktivt i vattnet av ett eller flera fiskefartyg eller av något annat mekaniserat system.

13.    bottentrål : en trål konstruerad och riggad för att släpas på eller nära havsbotten.

14.    parbottentrål : en bottentrål som släpas av två fartyg samtidigt, ett på var sida av trålen. Trålen hålls öppen horisontellt genom avståndet mellan de två fartygen när de släpar redskapet.

15.    flyttrål : en trål konstruerad och riggad för att dras i den fria vattenmassan.

16.    bomtrål : ett redskap med ett trålnät som hålls öppet horisontellt med hjälp av en bom, vinge eller liknande anordning.

17.    trål med elektrisk ström : en trål som använder elektrisk ström för att fånga marina biologiska resurser.

18.    snurrevad eller skotsk snurrevad : ett släpredskap som hanteras från ett fartyg och omringar bottenlevande fisk med hjälp av två långa rep (snurretåg) som är utformade för att leda fisken mot vadens öppning. Redskapet består av nät som till utformningen liknar en bottentrål.

19.    landvad/not : vad/not som läggs i en halvcirkel från en båt och dras mot land när de hanteras från land eller från ett fartyg som är förtöjt eller förankrat vid land.

20.    omringande nät : nätredskap som fångar fisk genom att fisken stängs in både från sidan och underifrån. Redskapet kan vara utrustat med snörplina.

21.    snörpvad eller ringnot : varje omringande nät med en botten som dras ihop med en snörplina som finns vid nätets botten, som löper genom en rad ringar längs undertelnen och som gör att nätet dras ihop och stängs.

22.    skrapredskap : redskap som antingen aktivt släpas av fartygets huvudmotor (skrapredskap som dras av båt) eller dras av en motorförsedd vinsch från ett fartyg som ligger för ankar (mekaniskt skrapredskap) och som används för att fånga musslor, gastropoder eller svampdjur och som består av en nätkasse eller metallkorg som är monterad på en fast ram eller stång av varierande storlek och form, och vars undersida kan vara utrustad med ett skrapblad som kan vara antingen rundat, vasst eller tandat och kan vara utrustat med lastbord och dykbrädor. Vissa skrapredskap är försedda med hydraulisk utrustning (hydrauliskt skrapredskap). Skrapredskap som dras för hand eller med en manuell vinsch på grunt vatten, med eller utan fartyg, för att fånga musslor, gastropoder eller svampdjur (handskrapor) ska inte anses vara släpredskap enligt denna förordning.

23.    passiva nätredskap : varje typ av nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn som är förankrat vid havsbotten och som fisken simmar in i för att sedan snärjas in eller fastna i nätmaskorna.

24.    drivgarn : ett nätredskap som flyter på vattenytan eller på en viss nivå under havsytan med hjälp av flytanordningar och som driver med strömmen, antingen fritt eller med det fartyg vid vilket det är fäst. Det kan vara utrustat med anordningar för att stabilisera garnet eller begränsa dess drivförmåga.

25.    nät/garn : ett passivt nätredskap som består av ett enda nätstycke och som står vertikalt i vattnet med hjälp av flöten och vikter.

26.    insnärjningsnät : ett passivt nätredskap som består av ett nätstycke som riggats så att nätet infästs i repen för att få en större mängd löst hängande nät än i ett nät/garn.

27.    grimgarn : ett passivt nätredskap som består av flera parallella nätstycken där de två yttre styckena har stor maskstorlek och mellanlagret, som är infogat mellan dem, har små maskor.

28.    kombination av nät och grimgarn : varje bottenstående nät/garn som kombinerats med ett grimgarn som utgör den nedre delen.

29.    långrev : fiskeredskap som består av en huvudlina, av varierande längd, vid vilken kortare linor (tafsar) med krokar är fästade på målartsspecifikt avstånd från varandra. Huvudlinan förankras antingen horisontellt i eller nära havsbotten eller vertikalt eller kan få driva vid havsytan.

30.    burar, tinor och mjärdar : fällor i form av burar eller korgar med en eller flera ingångar; som utformats för att fånga kräftdjur, blötdjur eller fisk, och som sätts ut på eller ovanför havsbotten.

31.    handlina : en fiskelina med ett eller flera drag eller agnade krokar.

32.    St Andrew’s cross : gripredskap som används för att med en saxlik rörelse skörda antingen musslor eller röda koraller på havsbotten.

33.    strut : den bakre delen av trålen som antingen har cylindrisk form, dvs. samma omkrets hela vägen, eller konisk form. Struten kan bestå av en eller flera paneler (nätstycken) fastgjorda vid varandra längs sidorna och kan innefatta förlängningsstycket som består av en eller flera paneler precis framför den egentliga struten.

34.   

maskstorlek

:

i)

för knutna nät: det längsta avståndet mellan två motsatta knutar i samma maska när den är helt utsträckt,

ii)

för knutlösa nät: det inre avståndet mellan motsatta fogar i samma maska när den är helt utsträckt längs dess längsta möjliga axel.

35.    fyrkantsmaska : en fyrsidig maska bestående av två uppsättningar lika långa parallella stolpar varav den ena uppsättningen är parallell med och den andra uppsättningen är vinkelrät mot nätets längdaxel.

36.    diagonalmaska : en maska bestående av fyra lika långa stolpar där maskans två diagonaler är vinkelräta och en diagonal är parallell med nätets längdaxel.

37.    T90-trål : trål, snurrevad eller liknande släpredskap med en strut och ett förlängningsstycke bestående av diagonalknutna nätstycken som vridits 90°, så att nätets huvudsakliga löpriktning är parallell med släpriktningen.

38.    Bacoma-fönster : en selektionspanel vars nätstycke är gjort av knutlöst nät som består av fyrkantsmaskor; fönstret är placerat i strutens övre panel och dess bakre kant tar slut högst fyra maskor från bottenstroppen.

39.    sållnät : ett nätstycke som fästs längs räktrålens hela omkrets, framför struten eller förlängningsstycket, och smalnar till en spets där det fästs vid räktrålens bottenpanel. Ett flykthål har skurits ut där sållnätet och struten möts, så att arter eller enskilda exemplar som är för stora för att passera genom sållnätet kan slippa ut, medan räkorna passerar genom sållnätet och in i struten.

40.    höjd : summan av höjden på maskorna, inbegripet knutar, i ett nätredskap när de i vått tillstånd sträcks ut vinkelrätt mot övertelnen.

41.    nedsänkningstid : tiden från den tidpunkt då redskapet först läggs i vattnet till den tidpunkt då redskapet helt och hållet halats ombord på fiskefartyget.

42.    redskapssensorer : elektroniska fjärrsensorer som placeras på fiskeredskap för att övervaka viktiga prestandaparametrar som avståndet mellan trålbord eller fångstvolymen.

43.    förtyngd rev : rev med agnade krokar med tillagda vikter för att öka revens sjunkhastighet och därmed minska tiden då den är exponerad för havsfåglar.

44.    ljudskrämmare : anordningar som har till syfte att skrämma bort arter såsom marina däggdjur från fiskeredskap genom att avge akustiska signaler.

45.    torilinor : linor försedda med remsor som släpas efter fartyget från en punkt högt ovanför fartygets akter när agnade krokar lagts ut, i syfte att skrämma bort havsfåglar från krokarna.

46.    direkt utsättning : utsläppande av levande vilda djur av utvalda arter i vatten där de förekommer naturligt i syfte att utnyttja den naturliga produktionen i vattenmiljön för att öka antalet individer som är tillgängliga för fiske och/eller för att öka naturlig rekrytering.

47.    flyttning : förfarande varigenom en art avsiktligt transporteras och släpps ut av människor i områden med etablerade populationer av den arten.

48.    selektivitetsindikator : ett referensverktyg för övervakning av framstegen över tid när det gäller att nå den gemensamma fiskeripolitikens mål att minimera oönskade fångster.

49.    harpungevär : pneumatiskt eller mekaniskt drivet handhållet gevär som skjuter iväg en harpun vid undervattensfiske.

50.    längd för optimal selektivitet (Lopt):: den genomsnittliga längd vid fångst, som erhålls genom bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, som optimerar tillväxten för individerna i ett bestånd.

KAPITEL II

GEMENSAMMA TEKNISKA ÅTGÄRDER

AVSNITT 1

Förbjudna fiskeredskap och bruk

Artikel 7

Förbjudna fiskeredskap och fiskemetoder

1.   Det är förbjudet att fånga eller skörda marina arter med någon av följande metoder:

a)

Giftiga, bedövande eller frätande ämnen.

b)

Elektrisk ström, med undantag för trål med elektrisk ström, som endast är tillåten i enlighet med de särskilda bestämmelserna i bilaga V del D.

c)

Sprängämnen.

d)

Tryckluftshammare eller andra slagredskap.

e)

Släpredskap för att skörda röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande organismer.

f)

St Andrew’s cross eller andra gripredskap för att skörda särskilt röda koraller, andra typer av koraller eller koralliknande arter.

g)

Alla typer av projektiler, med undantag av sådana som används för att avliva tonfisk i burar eller fällor och handhållna harpuner och harpungevär som används i samband med fritidsfiske utan andningsapparat, från soluppgång till solnedgång.

2.   Utan hinder av artikel 2 ska denna artikel gälla för unionsfartyg i internationella vatten och tredjeländers vatten, utom när annat ska gälla enligt regler som antagits av multilaterala fiskeorganisationer, enligt bilaterala eller multilaterala avtal eller av ett tredjeland.

AVSNITT 2

Allmänna bestämmelser om redskap och villkor för deras användning

Artikel 8

Allmänna restriktioner för användningen av släpredskap

1.   Vid tillämpningen av bilagorna V–XI ska den maskstorlek på ett släpredskap som anges i de bilagorna definieras som den minsta maskstorleken på varje strut och varje förlängningsstycke som återfinns ombord på ett fiskefartyg och som är fastsatt eller lämpat att sätta fast på ett släpredskap. Denna punkt ska inte tillämpas på nätanordningar som används för att fästa redskapssensorer eller som används tillsammans med flyktanordningar för fisk och sköldpaddor. Ytterligare undantag för att förbättra storleks- eller artselektiviteten för marina arter får föreskrivas i en delegerad akt som antas i enlighet med artikel 15.

2.   Punkt 1 ska inte tillämpas på skrapredskap. Under en resa när skrapredskap finns ombord ska emellertid följande gälla:

a)

Det är förbjudet att omlasta marina organismer.

b)

I Östersjön är det förbjudet att behålla ombord eller landa någon kvantitet marina organismer, såvida inte minst 85 % av levandevikten består av blötdjur och/eller Furcellaria lumbricalis.

c)

I alla andra havsområden, med undantag för Medelhavet där artikel 13 i förordning (EG) nr 1967/2006 är tillämplig, är det förbjudet att behålla ombord eller landa någon kvantitet marina organismer, såvida inte minst 95 % av levandevikten består av musslor, gastropoder och svampdjur.

Leden b och c i denna punkt ska inte tillämpas på oavsiktliga fångster av arter som omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013. Sådana oavsiktliga fångster ska landas och räknas av mot kvoter.

3.   När fler än ett nätredskap släpas samtidigt av ett eller flera fiskefartyg ska samtliga nät ha samma nominella maskstorlek. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 och i enlighet med artikel 29 för att föreskriva undantag från denna punkt i fall då användningen av flera nät med olika maskstorlekar leder till fördelar i fråga om bevarandet av marina biologiska resurser som minst motsvarar fördelarna med befintliga fiskemetoder.

4.   Det är förbjudet att använda någon anordning som blockerar eller på annat sätt faktiskt gör maskorna i struten eller i någon annan del av släpredskapet mindre, liksom att ombord ha sådana anordningar som särskilt utformats i detta syfte. Denna punkt utesluter inte användningen av specificerade anordningar som används för att minska slitage på och förstärka släpredskapet, eller för att begränsa utsläpp av fångster i den främre delen av släpredskap.

5.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa närmare regler för de tekniska specifikationerna för strutar och för de anordningar som avses i punkt 4. Dessa genomförandeakter ska grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga och tekniska rådgivning och får fastställa

a)

restriktioner i fråga om garntjocklek,

b)

restriktioner i fråga om omkretsen i struten,

c)

restriktioner i fråga om användningen av nätmaterial,

d)

konstruktion och fästanordningar för struten,

e)

tillåtna anordningar för att minska slitage, och

f)

tillåtna anordningar för att begränsa utsläpp av fångster.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 30.2.

Artikel 9

Allmänna restriktioner vad gäller användningen av passiva nätredskap och drivgarn

1.   Det är förbjudet att ombord medföra eller lägga ut ett eller flera drivgarn vars individuella eller sammanlagda längd är mer än 2,5 km.

2.   Det är förbjudet att använda drivgarn för att fiska efter de arter som förtecknas i bilaga III.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 är det förbjudet att ombord medföra eller lägga ut drivgarn i Östersjön.

4.   Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn för att fånga nedanstående arter:

a)

Långfenad tonfisk (Thunnus alalunga).

b)

Blåfenad tonfisk (Thunnus thynnus).

c)

Havsbraxen (Brama brama).

d)

Svärdfisk (Xiphias gladius).

e)

Hajar tillhörande följande arter eller familjer: Hexanchus griseus, Cetorhinus maximus, alla arter av familjerna Alopiidae, Carcharhinidae, Sphyrnidae, Isuridae, Lamnidae.

5.   Genom undantag från punkt 4 får oavsiktliga fångster i Medelhavet på högst tre exemplar av de hajarter som avses i den punkten behållas ombord eller landas, under förutsättning att de inte är skyddade arter enligt unionsrätten.

6.   Det är förbjudet att sätta ut bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn vid någon position där det karterade djupet är större än 200 m.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 6 i denna artikel ska

a)

särskilda undantag enligt vad som anges i del C punkt 6.1 i bilaga V, i del C punkt 9.1 i bilaga VI samt i del C punkt 4.1 i bilaga VII gälla där det karterade djupet är mellan 200 och 600 m,

b)

utsättning av bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn vid någon position där det karterade djupet är större än 200 m vara tillåtet i Medelhavet.

AVSNITT 3

Skydd av känsliga arter och livsmiljöer

Artikel 10

Förbjudna fisk- och skaldjursarter

1.   Det är förbjudet att fånga, behålla ombord, omlasta eller landa de arter av fisk och skaldjur som anges i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG utom när undantag har beviljats enligt artikel 16 i det direktivet.

2.   Utöver de arter som avses i punkt 1 är det förbjudet för unionsfartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja, ställa ut eller erbjuda till försäljning de arter som förtecknas i bilaga I eller arter för vilka fiske är förbjudet enligt andra unionsrättsakter.

3.   När de fångas oavsiktligt får de arter som avses i punkterna 1 och 2 inte skadas och exemplar av dessa ska omedelbart släppas tillbaka i havet, med undantag för möjliggörande av vetenskaplig forskning avseende oavsiktligt dödade exemplar i enlighet med tillämplig unionsrätt.

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att ändra förteckningen i bilaga I, när bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar att det är nödvändigt att ändra den förteckningen.

5.   Åtgärder som antas enligt punkt 4 i den här artikeln ska syfta till att uppnå det mål som anges i artikel 4.1 b och får ta hänsyn till internationella avtal om skydd av känsliga arter.

Artikel 11

Fångster av marina däggdjur, havsfåglar och marina reptiler

1.   Det är förbjudet att fånga, behålla ombord, omlasta eller landa de marina däggdjur och marina reptiler som avses i bilagorna II och IV till direktiv 92/43/EEG och de havsfågelarter som omfattas av direktiv 2009/147/EG.

2.   När de fångas får de arter som avses i punkt 1 inte skadas och exemplar av dessa ska omedelbart släppas fria.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 är det tillåtet att behålla ombord, omlasta eller landa exemplar av de marina arter som avses i punkt 1 och som fångats oavsiktligt, om denna verksamhet är nödvändig för att främja de enskilda djurens återhämtning och för att möjliggöra vetenskaplig forskning på oavsiktligt dödade exemplar, under förutsättning att de berörda behöriga myndigheterna har fått full information i förväg så snart som möjligt efter fångsten och i enlighet med tillämplig unionsrätt.

4.   En medlemsstat får, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, införa mildrande åtgärder eller restriktioner för fartyg som för deras flagg vad gäller användningen av vissa redskap. Sådana åtgärder ska minimera och när så är möjligt eliminera fångsterna av de arter som avses i punkt 1 i den här artikeln och ska vara förenliga med de mål som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och vara minst lika strikta som de tekniska åtgärder som är tillämpliga enligt unionsrätten.

5.   Åtgärder som antas enligt punkt 4 i den här artikeln ska syfta till att uppnå det mål som anges i artikel 4.1 b. Medlemsstaterna ska i kontrollsyfte informera andra berörda medlemsstater om bestämmelser som antas i enlighet med punkt 4 i den här artikeln. De ska också göra lämplig information om sådana åtgärder allmänt tillgänglig.

Artikel 12

Skydd av känsliga livsmiljöer och känsliga marina ekosystem

1.   Det är förbjudet att använda de fiskeredskap som specificeras i bilaga II inom de relevanta områden som anges i den bilagan.

2.   När bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning rekommenderar en ändring av förteckningen över områden i bilaga II, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 i denna förordning och enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 11.2 och 11.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att ändra bilaga II i enlighet härmed. När den antar sådana ändringar ska kommissionen ge särskild akt på att begränsa negativa effekter av att fiskeverksamheten flyttas till andra känsliga områden.

3.   När de livsmiljöer som avses i punkt 1 eller andra känsliga livsmiljöer, inbegripet känsliga marina ekosystem, förekommer i vatten som står under en medlemsstats överhöghet eller jurisdiktion får den medlemsstaten inrätta stängda områden eller vidta andra bevarandeåtgärder för att skydda sådana livsmiljöer, enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 11 i förordning (EU) nr 1380/2013. Sådana åtgärder ska vara förenliga med målen i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och vara minst lika strikta som åtgärder som är tillämpliga enligt unionsrätten.

4.   Åtgärder som antas enligt punkterna 2 och 3 i den här artikeln ska syfta till att uppnå det mål som anges i artikel 4.1 c.

AVSNITT 4

Minsta referensstorlek för bevarande

Artikel 13

Minsta referensstorlek för bevarande

1.   De minsta referensstorlekar för bevarande som anges i del A i bilagorna V–X till denna förordning ska gälla i syfte att

a)

säkerställa skydd av unga exemplar av marina arter i enlighet med artikel 15.11 och 15.12 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)

inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

c)

utgöra minsta handelsstorlek i enlighet med artikel 47.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 (28).

2.   Storleken på marina arter ska mätas i enlighet med bilaga IV.

3.   När det föreskrivs mer än en metod för att mäta storleken på en marin art ska ett exemplar av arten inte anses underskrida minsta referensstorleken om den storlek som uppmätts enligt någon av dessa metoder är lika med eller större än minsta referensstorlek för bevarande.

4.   Hummer, languster, musslor och snäckor som tillhör någon av de arter för vilka en minsta referensstorlek för bevarande fastställs i bilagorna V, VI och VII får endast behållas ombord hela och landas hela.

AVSNITT 5

Åtgärder för att minska utkast

Artikel 14

Pilotprojekt för undvikande av oönskade fångster

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 14 i förordning (EU) nr 1380/2013 får medlemsstaterna genomföra pilotprojekt i syfte att utforska metoder för att undvika, minimera och eliminera oönskade fångster. Sådana pilotprojekt ska beakta yttranden från relevanta rådgivande nämnder och grunda sig på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.

2.   När resultaten av pilotstudierna eller annan vetenskaplig rådgivning visar att de oönskade fångsterna är betydande, ska de berörda medlemsstaterna sträva efter att fastställa tekniska åtgärder för att minska de oönskade fångsterna i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 1380/2013.

KAPITEL III

REGIONALISERING

Artikel 15

Regionala tekniska åtgärder

1.   Tekniska åtgärder fastställda på regional nivå anges i följande bilagor:

a)

Bilaga V för Nordsjön.

b)

Bilaga VI för nordvästliga vatten.

c)

Bilaga VII för sydvästliga vatten.

d)

Bilaga VIII för Östersjön.

e)

Bilaga IX för Medelhavet.

f)

Bilaga X för Svarta havet.

g)

Bilaga XI för unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten.

h)

Bilaga XIII för känsliga arter.

2.   För att ta hänsyn till de berörda fiskenas regionala särdrag ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att ändra, komplettera, upphäva eller göra undantag från de tekniska åtgärder som anges i de bilagor som avses i punkt 1 i den här artikeln, inbegripet vid genomförande av landningsskyldigheten inom ramen för artikel 15.5 och 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013. Kommissionen ska anta sådana delegerade akter på grundval av en gemensam rekommendation som lämnats i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 och i enlighet med de relevanta artiklarna i kapitel III i denna förordning.

3.   Med avseende på antagandet av sådana delegerade akter får medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse lämna gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för första gången senast 24 månader och därefter 18 månader efter varje gång den rapport som avses i artikel 31.1 i den här förordningen lagts fram. De får även lämna sådana rekommendationer när de anser det vara nödvändigt.

4.   De tekniska åtgärder som antas i enlighet med punkt 2 i denna artikel ska

a)

syfta till att uppnå de övergripande och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4 i denna förordning,

b)

syfta till att uppnå de mål och uppfylla de villkor som anges i andra relevanta unionsrättsakter som antagits inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, i synnerhet i de fleråriga planer som avses i artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013,

c)

genomsyras av de principer om god förvaltning som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 1380/2013,

d)

åtminstone leda till fördelar i fråga om bevarandet av marina biologiska resurser som, i synnerhet i fråga om exploateringsmönster och skyddsnivån för känsliga arter och livsmiljöer, minst motsvarar de åtgärder som avses i punkt 1. Fiskeverksamhetens möjliga inverkan på de marina ekosystemen ska också beaktas.

5.   Tillämpningen av villkoren för specifikationerna för maskstorlek i artikel 27 och i del B i bilagorna V–XI får inte leda till en försämring av de selektivitetsstandarder, i synnerhet vad gäller en ökning av fångsterna av ungfisk, som gäller den 14 augusti 2019 och ska syfta till att uppnå de övergripande och särskilda målen i artiklarna 3 och 4.

6.   I de gemensamma rekommendationer som lämnas i syfte att anta de åtgärder som avses i punkt 2 ska medlemsstaterna tillhandahålla vetenskapliga belägg till stöd för antagandet av dessa åtgärder.

7.   Kommissionen får begära att STECF gör en bedömning av de gemensamma rekommendationer som avses i punkt 2.

Artikel 16

Art- och storleksselektivitet hos fiskeredskap

En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om storleksselektiva och artselektiva egenskaper hos redskap ska innehålla vetenskapliga belägg för att dessa åtgärder leder till selektivitetsegenskaper för specifika arter eller kombinationer av arter som minst motsvarar selektivitetsegenskaperna hos de redskap som anges i del B i bilagorna V–X och i del A i bilaga XI.

Artikel 17

Stängda områden eller områden med begränsningar för att skydda ungfisk och lekansamlingar

En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om del C i bilagorna V–VIII och X samt del B i bilaga XI eller för att inrätta nya stängda områden eller områden med begränsningar ska med avseende på sådana stängda områden eller områden med begränsningar innefatta följande:

a)

Målet med stängningen.

b)

Stängningens geografiska omfattning och varaktighet.

c)

Restriktioner vad gäller specifika redskap.

d)

Kontroll- och övervakningssystem.

Artikel 18

Minsta referensstorlek för bevarande

En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om del A i bilagorna V–X ska respektera målet att säkerställa skydd för unga exemplar av marina arter.

Artikel 19

Bestämmelser om realtidsstängningar och förflyttning

1.   En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om införande av realtidsstängningar för att säkerställa skydd av känsliga arter eller av ansamlingar av ungfisk, lekande fisk eller skaldjursarter ska innefatta följande:

a)

Stängningarnas geografiska omfattning och varaktighet.

b)

Arter och tröskelnivåer som föranleder stängningen.

c)

Regler om användning av redskap med hög selektivitet för tillträde till annars stängda områden.

d)

Kontroll- och övervakningssystem.

2.   En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om bestämmelser om förflyttning ska innefatta följande:

a)

Arter och tröskelnivåer som föranleder en förflyttningsskyldighet.

b)

Det avstånd med vilket ett fartyg ska förflytta sig bort från sin tidigare fiskeposition.

Artikel 20

Innovativa fiskeredskap

1.   En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om användningen av innovativa fiskeredskap inom ett visst havsområde ska innehålla en bedömning av de sannolika effekterna av användningen av sådana redskap på målarterna och på känsliga arter och livsmiljöer. De berörda medlemsstaterna ska samla in lämpliga data som krävs för denna bedömning.

2.   Användning av innovativa fiskeredskap ska inte tillåtas när de bedömningar som avses i punkt 1 visar att sådan användning kommer att leda till betydande negativa effekter på känsliga livsmiljöer och icke-målarter.

Artikel 21

Naturskyddsåtgärder

En gemensam rekommendation som lämnas in i syfte att anta de åtgärder som avses i artikel 15.2 i fråga om skydd av känsliga arter och livsmiljöer, får i synnerhet

a)

innehålla förteckningar över de känsliga arter och livsmiljöer som utsätts för störst risk i samband med fiskeverksamheten inom den aktuella regionen på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning,

b)

ange ytterligare eller alternativa åtgärder som kompletterar de åtgärder som avses i bilaga XIII när det gäller att minska oavsiktliga fångster av de arter som avses i artikel 11,

c)

tillhandahålla information om hur väl de mildrande åtgärderna och övervakningssystemen fungerar,

d)

ange åtgärder för att minska fiskeredskapens effekter på känsliga livsmiljöer,

e)

ange restriktioner för användningen av vissa redskap eller införa totalförbud mot att använda vissa fiskeredskap inom ett område där sådana redskap utgör ett hot mot bevarandestatusen i det området för de arter som avses i artiklarna 10 och 11 eller mot andra känsliga livsmiljöer.

Artikel 22

Regionala åtgärder inom ramen för tillfälliga utkastplaner

1.   När medlemsstaterna lämnar in gemensamma rekommendationer i syfte att fastställa tekniska åtgärder i tillfälliga utkastplaner i enlighet med artikel 15.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 får dessa rekommendationer bland annat innehålla följande:

a)

Specifikationer för fiskeredskap och regler för användningen av dem.

b)

Specifikationer för ändringar av fiskeredskap eller användning av selektivitetsanordningar för att förbättra storleks- eller artselektiviteten.

c)

Restriktioner för eller förbud mot användningen av vissa fiskeredskap och restriktioner för eller förbud mot fiskeverksamhet i vissa områden eller under vissa perioder.

d)

Minsta referensstorlekar för bevarande.

e)

Undantag som antagits på grundval av artikel 15.4 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2.   Syftet med de åtgärder som avses i punkt 1 i denna artikel ska vara att uppnå de mål som fastställs i artikel 3 och i synnerhet att skydda ungfisk eller lekansamlingar av fisk eller skaldjursarter.

Artikel 23

Pilotprojekt om fullständig dokumentation av fångster och utkast

1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 i den här förordningen och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa pilotprojekt för utformning av ett system för fullständig dokumentation av fångster och utkast på grundval av mätbara övergripande och särskilda mål, med sikte på en resultatbaserad fiskeriförvaltning.

2.   De pilotprojekt som avses i punkt 1 får avvika från de åtgärder som fastställs i del B i bilagorna V–XI för ett specifikt område och under en period av högst ett år, under förutsättning att det kan påvisas att sådana pilotprojekt bidrar till att uppnå de övergripande och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4 och, i synnerhet, syftar till att förbättra selektiviteten för fiskeredskapen eller fiskemetoderna i fråga eller på annat sätt minska miljöpåverkan. Denna ettårsperiod får förlängas med ytterligare ett år på samma villkor. Projektet ska begränsas till högst 5 % av fartygen i det fisket per medlemsstat.

3.   När medlemsstaterna lämnar in gemensamma rekommendationer om inrättande av de pilotprojekt som avses i punkt 1 ska de tillhandahålla vetenskapliga belägg till stöd för antagandet av sådana pilotprojekt. STECF ska göra en bedömning av dessa gemensamma rekommendationer och offentliggöra denna bedömning. Inom sex månader efter projektets slutförande ska medlemsstaterna lämna in en rapport till kommissionen om resultatet, inbegripet en detaljerad utvärdering av ändringarna i fråga om selektivitet och annan miljöpåverkan.

4.   STECF ska bedöma den rapport som avses i punkt 3. I händelse av en positiv bedömning av hur det nya redskapet eller den nya metoden bidrar till målet i punkt 2 får kommissionen lägga fram ett förslag i enlighet med EUF-fördraget i syfte att möjliggöra allmän användning av dessa redskap eller metoder. STECF:s bedömning ska offentliggöras.

5.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29 för att komplettera den här förordningen genom att fastställa tekniska specifikationer för ett sådant system för fullständig dokumentation av fångster och utkast som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel 24

Genomförandeakter

1.   Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer följande:

a)

Specifikationer för selektionsanordningar som är fästa vid redskap enligt del B i bilagorna V–IX.

b)

Närmare regler om specifikationerna för de fiskeredskap som beskrivs i del D i bilaga V med avseende på restriktioner rörande redskapsutformningen samt om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas av flaggmedlemsstaten.

c)

Närmare regler om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas av flaggmedlemsstaten med avseende på användningen av de redskap som avses i bilaga V del C punkt 6, bilaga VI del C punkt 9 och bilaga VII del C punkt 4.

d)

Närmare regler om de kontroll- och övervakningsåtgärder som ska antas för de stängda områden eller områden med begränsningar som beskrivs i bilaga V del C punkt 2 och bilaga VI del C punkterna 6 och 7.

e)

Närmare regler om signalegenskaperna och användningsspecifikationerna för ljudskrämmare enligt vad som anges i bilaga XIII del A.

f)

Närmare regler om utformningen och användningen av torilinor och förtyngda revar enligt vad som anges i bilaga XIII del B.

g)

Närmare regler om specifikationerna för den flyktanordning för sköldpaddor som avses i bilaga XIII del C.

2.   De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med artikel 30.2.

KAPITEL IV

VETENSKAPLIG FORSKNING SAMT DIREKT UTSÄTTNING OCH FLYTTNING AV MARINA ARTER

Artikel 25

Vetenskaplig forskning

1.   De tekniska åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska inte gälla för fiskeinsatser som utförs för vetenskapliga undersökningar under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a)

Fiskeinsatserna ska utföras med tillstånd från och under överinseende av flaggmedlemsstaten.

b)

Kommissionen och den medlemsstat som utövar överhöghet eller jurisdiktion över de vatten där fiskeinsatserna utförs (nedan kallad kustmedlemsstaten) ska minst två veckor i förväg informeras om avsikten att utföra sådana fiskeinsatser, med uppgifter om vilka fartyg som kommer att delta och om de vetenskapliga undersökningar som kommer att genomföras.

c)

Det eller de fartyg som ska utföra fiskeinsatserna ska ha giltiga fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

d)

Om kustmedlemsstaten så begär av flaggmedlemsstaten ska fartygets befälhavare vara skyldig att ta ombord en observatör från kustmedlemsstaten under fiskeinsatserna, förutom om detta inte är möjligt av säkerhetsskäl.

e)

Fiskeinsatser som utförs av fiskefartyg i vetenskapligt syfte ska vara tidsbegränsade. När fiskeinsatser som utförs av fiskefartyg för specifik forskning inbegriper mer än sex fiskefartyg ska kommissionen minst tre månader i förväg få information av flaggmedlemsstaten och vid behov be om ett utlåtande från STECF för att bekräfta att denna nivå av deltagande är vetenskapligt motiverad. Om nivån av deltagande inte anses motiverad enligt STECF:s utlåtande ska den berörda medlemsstaten ändra villkoren för den vetenskapliga forskningen i enlighet med detta.

f)

När trål med elektrisk ström används måste fartyg som bedriver vetenskaplig forskning följa ett särskilt vetenskapligt protokoll inom ramen för en vetenskaplig forskningsplan som har granskats eller godkänts av Ices eller STECF samt ett system för övervakning, kontroll och utvärdering.

2.   Marina arter som fångas för de ändamål som anges i punkt 1 i denna artikel får säljas, lagras, ställas ut eller erbjudas till försäljning, under förutsättning att de räknas av från kvoter i enlighet med artikel 33.6 i förordning (EG) nr 1224/2009, i förekommande fall, och

a)

att de uppfyller de krav för minsta referensstorlekar för bevarande som anges i bilagorna IV–X till den här förordningen, eller

b)

att de säljs för andra ändamål än för direkt human konsumtion.

Artikel 26

Direkt utsättning och flyttning

1.   De tekniska åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska inte gälla för fiskeinsatser vars enda syfte är direkt utsättning eller flyttning av marina arter, under förutsättning att dessa insatser utförs med tillstånd från och under överinseende av den eller de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse.

2.   Om den direkta utsättningen eller flyttningen utförs i en annan medlemsstats eller andra medlemsstaters vatten ska kommissionen och alla dessa medlemsstater informeras minst 20 kalenderdagar i förväg om avsikten att utföra sådana fiskeinsatser.

KAPITEL V

VILLKOR FÖR SPECIFIKATIONER FÖR MASKSTORLEK

Artikel 27

Villkor för specifikationer för maskstorlek

1.   De procentandelar av fångsten som avses i bilagorna V–VIII ska definieras som den högsta tillåtna procentandelen arter för de specifika maskstorlekar som anges i de bilagorna. Dessa procentandelar påverkar inte skyldigheten att landa fångster i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013.

2.   Procentandelarna ska beräknas som andelen i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

3.   De procentandelar av fångsten som avses i punkt 2 får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover.

4.   Vid tillämpning av denna artikel ska motsvarande vikt för hela havskräftor beräknas genom att havskräftstjärtarnas vikt multipliceras med tre.

5.   Medlemsstaterna får utfärda fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009 för fartyg som för deras flagg då dessa bedriver fiske med de specifika maskstorlekar som anges i bilagorna V–XI. Sådana tillstånd får dras in tillfälligt eller återkallas om det konstateras att ett fartyg inte har uppfyllt de fastställda procentandelar för fångsten som anges i bilagorna V–VIII.

6.   Denna artikel påverkar inte tillämpningen av förordning (EG) nr 1224/2009.

7.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 och i enlighet med artikel 29 för att ytterligare definiera begreppet riktat fiske med avseende på berörda arter i del B i bilagorna V–X och del A i bilaga XI. För detta ändamål ska de medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i de berörda fiskena lämna in eventuella gemensamma rekommendationer första gången senast den 15 augusti 2020.

KAPITEL VI

TEKNISKA ÅTGÄRDER I NEAFC:S REGLERINGSOMRÅDE

Artikel 28

Tekniska åtgärder i NEAFC:s regleringsområde

Tekniska åtgärder som är tillämpliga i NEAFC:s regleringsområde anges i bilaga XII.

KAPITEL VII

FÖRFARANDEBESTÄMMELSER

Artikel 29

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2, 8.3, 10.4, 12.2, 15.2, 23.1, 23.5, 27.7 och 31.4 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 14 augusti 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2, 8.3, 10.4, 12.2, 15.2, 23.1, 23.5, 27.7 och 31.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.2, 8.3, 10.4, 12.2, 15.2, 23.1, 23.5, 27.7 och 31.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 30

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén för fiske och vattenbruk, som inrättats genom artikel 47 i förordning (EU) nr 1380/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i rådets förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 31

Översyn och rapportering

1.   Senast den 31 december 2020 och därefter vart tredje år ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning, på grundval av den information som överlämnats av medlemsstaterna och de berörda rådgivande nämnderna och efter STECF:s utvärdering. Denna rapport ska bedöma i vilken omfattning tekniska åtgärder, både regionalt och på unionsnivå, har bidragit till att uppnå de mål som anges i artiklarna 3 och 4. Rapporten ska också hänvisa till rådgivning från Ices om de framsteg som har gjorts eller effekterna av innovativa redskap. Rapporten ska innehålla slutsatser om fördelarna eller de negativa effekterna för marina ekosystem, känsliga livsmiljöer och selektivitet.

2.   Den rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska bland annat omfatta en bedömning av hur tekniska åtgärder bidragit till en optimering av exploateringsmönstren, såsom föreskrivs i artikel 3.2 a. För detta ändamål kan rapporten bland annat innehålla en selektivitetsindikator för de bestånd som fungerar som nyckelindikatorer för de arter som förtecknas i bilaga XIV, längden för optimal selektivitet (Lopt) jämfört med den genomsnittliga längd på fisk som fångas för varje år som omfattas.

3.   På grundval av denna rapport, och när det på regional nivå finns belägg för att de övergripande och särskilda målen inte har uppfyllts, ska medlemsstaterna i den aktuella regionen, inom tolv månader efter det att den rapport som avses i punkt 1 lämnats in, lägga fram en plan som anger vilka åtgärder som kommer att vidtas för att bidra till att uppfylla dessa övergripande och särskilda mål.

4.   Kommissionen får också föreslå Europaparlamentet och rådet nödvändiga ändringar av denna förordning, på grundval av den rapporten. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 15 och i enlighet med artikel 29 för att ändra den förteckning över arter som anges i bilaga XIV.

Artikel 32

Ändringar av förordning (EG) nr 1967/2006

Förordning (EG) nr 1967/2006 ska ändras på följande sätt:

a)

Artiklarna 3, 8–12, 14, 15, 16 och 25 ska utgå.

b)

Bilagorna II, III och IV ska utgå.

Hänvisningar till de upphävda artiklarna och bilagorna ska anses som hänvisningar till de relevanta bestämmelserna i den här förordningen.

Artikel 33

Ändringar av förordning (EG) nr 1224/2009

I kapitel IV i förordning (EG) nr 1224/2009 ska avdelning IV ändras på följande sätt:

a)

Avsnitt 3 ska utgå.

b)

Följande avsnitt ska läggas till:

Avsnitt 4

Beredning som sker ombord och pelagiskt fiske

Artikel 54a

Beredning ombord

1.   Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg utföra något slag av fysikalisk eller kemisk beredning av fisk för att framställa fiskmjöl, fiskolja eller liknande produkter eller att omlasta fångst i sådant syfte.

2.   Punkt 1 ska inte tillämpas på

a)

bearbetning eller omlastning av fiskavfall, eller

b)

framställning av surimi ombord på ett fiskefartyg.

Artikel 54b

Fångsthanterings- och utkastrestriktioner för pelagiska fartyg

1.   Det högsta avståndet mellan stängerna i vattenavskiljaren ska vara 10 mm på pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) nr 1236/2010.

Stängerna ska vara fastsvetsade. Om hål används i vattenavskiljaren i stället för galler får hålens diameter inte överstiga 10 mm. Hålen i de lutande rännorna före vattenavskiljaren får inte överstiga 15 mm i diameter.

2.   Det är förbjudet för pelagiska fartyg som bedriver fiske i NEAFC:s konventionsområde att släppa ut fisk under fartygets vattenlinje från bufferttankar eller kyltankar för havsvatten (RSW-tankar).

3.   Ritningar avseende fångsthanteringen och tömningsmöjligheten för pelagiska fartyg som bedriver fiske efter makrill, sill och taggmakrill i NEAFC:s konventionsområde och som har certifierats av de behöriga myndigheterna i flaggmedlemsstaten, samt eventuella ändringar av dessa, ska av fartygets befälhavare sändas till de behöriga fiskerimyndigheterna i flaggmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna i fartygens flaggmedlemsstat ska periodiskt kontrollera de inlämnade ritningarnas tillförlitlighet. Kopior av ritningarna ska alltid finnas ombord på fartyget.

Artikel 54c

Restriktioner för användningen av automatisk sorteringsutrustning

1.   Det är förbjudet att ombord på ett fiskefartyg medföra eller använda utrustning för automatisk sortering efter storlek eller kön av sill, makrill och taggmakrill.

2.   Det är dock tillåtet att medföra och använda sådan utrustning under förutsättning att

a)

fartyget inte samtidigt ombord medför eller använder antingen släpredskap med en maskstorlek som är mindre än 70 millimeter eller en eller flera ringnotar/snörpvadar eller liknande fiskeredskap, eller

b)

hela den fångst som lagligen får behållas ombord

i)

förvaras i fruset tillstånd,

ii)

den sorterade fisken omedelbart fryses efter sorteringen och ingen sorterad fisk kastas överbord, och

iii)

utrustningen är installerad och placerad på fartyget på ett sådant sätt att det säkerställs att de marina arterna omedelbart fryses och inte kastas överbord.

3.   Genom undantag från punkterna 1 och 2 i denna artikel får fartyg med tillstånd att fiska i Östersjön, Bälten eller Öresund medföra automatisk sorteringsutrustning i Kattegatt, förutsatt att ett fisketillstånd har utfärdats i enlighet med artikel 7. Fisketillståndet ska ange arter, områden, tidsperioder och alla andra erforderliga villkor för hur sorteringsutrustningen ska användas och medföras ombord.

4.   Denna artikel ska inte tillämpas i Östersjön.”

Artikel 34

Ändring av förordning (EU) nr 1380/2013

Artikel 15.12 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska ersättas med följande:

”12.   För arter som inte omfattas av landningsskyldigheten enligt punkt 1, får fångster av arter som underskrider minsta referensstorlek för bevarande inte behållas ombord utan ska omedelbart kastas tillbaka i havet, utom när de används som levande bete.”

Artikel 35

Ändring av förordning (EU) 2016/1139

I förordning (EU) 2016/1139 ska artikel 8 ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i den här förordningen och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 med avseende på följande tekniska åtgärder, i den utsträckning de inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (*1).

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105.”"

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till att nå de övergripande mål som anges i artikel 3 i den här förordningen och vara förenliga med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1241.”

Artikel 36

Ändring av förordning (EU) 2018/973

I förordning (EU) 2018/973 ska artikel 9 ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att komplettera denna förordning med avseende på följande tekniska åtgärder, i den utsträckning de inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (*2).

(*2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”"

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till att nå de övergripande mål som anges i artikel 3 i den här förordningen och vara förenliga med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1241.”

Artikel 37

Ändring av förordning (EU) 2019/472

I förordning (EU) 2019/472 ska artikel 9 ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att komplettera denna förordning med avseende på följande tekniska åtgärder, i den utsträckning de inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (*3).

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”"

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till att nå de övergripande mål som anges i artikel 3 i den här förordningen och vara förenliga med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1241.”

Artikel 38

Ändring av förordning (EU) 2019/1022

I förordning (EU) 2019/1022 ska artikel 13 ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att komplettera denna förordning med avseende på följande tekniska åtgärder, i den utsträckning de inte omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 (*4).

(*4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1967/2006 och (EG) nr 1224/2009, och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1380/2013, (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973, (EU) 2019/472 och (EU) 2019/1022, samt om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 198, 25.7.2019, s. 105).”"

b)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till att nå de övergripande mål som anges i artikel 3 i den här förordningen och vara förenliga med artikel 15.4 i förordning (EU) 2019/1241.”

Artikel 39

Upphävanden

Förordningarna (EG) nr 894/97, (EG) nr 850/98, (EG) nr 2549/2000, (EG) nr 254/2002, (EG) nr 812/2004 och (EG) nr 2187/2005 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 40

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 juni 2019.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

G. CIAMBA

Ordförande


(1)  EUT C 389, 21.10.2016, s. 67.

(2)  EUT C 185, 9.6.2017, s. 82.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2019 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 13 juni 2019.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).

(6)  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).

(7)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).

(8)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

(9)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(11)  Rådets förordning (EG) nr 894/97 av den 29 april 1997 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna (EUT L 132, 23.5.1997, s. 1).

(12)  Rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1).

(13)  Rådets förordning (EG) nr 2549/2000 av den 17 november 2000 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för torskbeståndets återhämtning i Irländska sjön (Ices-område VIIa) (EGT L 292, 21.11.2000, s. 5.)

(14)  Rådets förordning (EG) nr 254/2002 av den 12 februari 2002 om de åtgärder som skall tillämpas under 2002 för torskbeståndets återhämtning i Irländska sjön (Ices-område VII a) (EGT L 41, 13.2.2002, s. 1).

(15)  Rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske och om ändring av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 150, 30.4.2004, s. 12).

(16)  Rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund, om ändring av förordning (EG) nr 1434/98 och om upphävande av förordning (EG) nr 88/98 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

(17)  Rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

(18)  Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009. s. 1).

(19)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1139 av den 6 juli 2016 om upprättande av en flerårig plan för bestånden av torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av rådets förordning (EG) nr 2187/2005 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 191, 15.7.2016, s. 1).

(20)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/973 av den 4 juli 2018 om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd, med fastställande av närmare bestämmelser för genomförandet av landningsskyldigheten i Nordsjön, och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 676/2007 och (EG) nr 1342/2008 (EUT L 179, 16.7.2018, s. 1).

(21)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/472 av den 19 mars 2019 om upprättande av en flerårig plan för bestånd som fiskas i västliga vatten och angränsande vatten och det fiske som nyttjar dessa bestånd, om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139 och (EU) 2018/973 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 811/2004, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007 och (EG) nr 1300/2008 (EUT L 83, 25.3.2019, s. 1).

(22)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1022 av den 20 juni 2019 om upprättande av en flerårig plan för de fisken som utnyttjar demersala bestånd i västra Medelhavet och om ändring av förordning (EU) nr 508/2014 (EUT L 172, 26.6.2019, s. 1).

(23)  Ices-sektioner (Internationella havsforskningsrådet) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(24)  Cecaf-zonerna (östra centrala Atlanten eller FAO:s fiskeregion 34) enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(25)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1343/2011 av den 13 december 2011 om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet) och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet (EUT L 347, 30.12.2011, s. 44).

(26)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1236/2010 av den 15 december 2010 om fastställande av en kontroll- och tillsynsplan för det område som omfattas av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2791/1999 (EUT L 348, 31.12.2010, s. 17).

(27)  Rådets förordning (EG) nr 734/2008 av den 15 juli 2008 om skydd av känsliga marina ekosystem mot de negativa verkningarna av fiske med bottenredskap på öppet hav (EUT L 201, 30.7.2008, s. 8).

(28)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).


BILAGA I

FÖRBJUDNA ARTER

Arter för vilka det finns ett förbud mot att fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja, ställa ut eller erbjuda till försäljning, vilka avses i artikel 10.2:

a)

Följande sågfiskarter i alla unionens vatten:

i)

Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidata).

ii)

Dvärgsågfisk (Pristis clavata).

iii)

Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).

iv)

Vanlig sågfisk (Pristis pristis).

v)

Jättesågfisk (Pristis zijsron).

b)

Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias) i alla vatten.

c)

Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten i Ices-sektion 2a och Ices-delområde 4 samt i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 5, 6, 7, 8, 12 och 14.

d)

Manta (Manta alfredi) i alla unionens vatten.

e)

Manta (Manta birostris) i alla unionens vatten.

f)

Följande arter av släktet Mobula i alla unionens vatten:

i)

Mindre djävulsrocka (Mobula mobular).

ii)

Mobula rochebrunei.

iii)

Mobula japanica.

iv)

Mobula thurstoni.

v)

Mobula eregoodootenkee.

vi)

Mobula munkiana.

vii)

Mobula tarapacana.

viii)

Mobula kuhlii.

ix)

Mobula hypostoma.

g)

Svartbuksrocka (Raja (Dipturus) nidarosiensis) i unionens vatten i Ices-sektionerna 6a, 6b, 7a, 7b, 7c, 7e, 7f, 7g, 7h och 7k.

h)

Grårocka (Raja alba) i unionens vatten i Ices-delområdena 6, 7, 8, 9 och 10.

i)

Hajrockor (Rhinobatidae) i unionens vatten i Ices-delområdena 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 12.

j)

Havsängel (Squatina squatina) i alla unionens vatten.

k)

Lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) vid fiske med något släpredskap inom vatten utanför en gräns om sex sjömil uppmätt från medlemsstaternas baslinjer i Ices-delområdena 1, 2 och 4–10 (unionens vatten).

l)

Nordsjösik (Coregonus oxyrinchus) i Ices-sektionen 4b (unionens vatten).

m)

Adriatisk stör (Acipenser naccarii) och europeisk stör (Acipenser sturio) i unionens vatten.

n)

Rombärande langusthonor (Palinurus spp.) och rombärande hummerhonor (Homarus gammarus) i Medelhavet utom för direkt utsättning eller flyttning.

o)

Stendadlar (Lithophaga lithophaga), skinkmusslor (Pinna nobilis) och självlysande borrmusslor (Pholas dactylus) i unionens vatten i Medelhavet.

p)

Sjöborre (Centrostephanus longispinus).


BILAGA II

STÄNGDA OMRÅDEN FÖR SKYDD AV KÄNSLIGA LIVSMILJÖER

Vid tillämpning av artikel 12 ska följande restriktioner för fiskeverksamhet vara tillämpliga i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

DEL A

Nordvästliga vatten

1.

Det är förbjudet att använda bottentrål eller liknande släpredskap, bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn och bottensatta långrevar inom följande områden:

 

Belgica Mound Province:

51°29,4′ N, 11°51,6′ V

51°32,4′ N, 11°41,4′ V

51°15,6′ N, 11°33,0′ V

51°13,8′ N, 11°44,4′ V

51°29,4′ N, 11°51,6′ V

 

Hovland Mound Province:

52°16,2′ N, 13°12,6′ V

52°24,0′ N, 12°58,2′ V

52°16,8′ N, 12°54,0′ V

52°16,8′ N, 12°29,4′ V

52°04,2′ N, 12°29,4′ V

52°04,2′ N, 12°52,8′ V

52°09,0′ N, 12°56,4′ V

52°09,0′ N, 13°10,8′ V

52°16,2′ N, 13°12,6′ V

 

Nordvästra Porcupine Bank, område I:

53°30,6′ N, 14°32,4′ V

53°35,4′ N, 14°27,6′ V

53°40,8′ N, 14°15,6′ V

53°34,2′ N, 14°11,4′ V

53°31,8′ N, 14°14,4′ V

53°24,0′ N, 14°28,8′ V

53°30,6′ N, 14°32,4′ V

 

Nordvästra Porcupine Bank, område II:

53°43,2′ N, 14°10,8′ V

53°51,6′ N, 13°53,4′ V

53°45,6′ N, 13°49,8′ V

53°36,6′ N, 14°07,2′ V

53°43,2′ N, 14°10,8′ V

 

Sydvästra Porcupine Bank:

51°54,6′ N, 15°07,2′ V

51°54,6′ N, 14°55,2′ V

51°42,0′ N, 14°55,2′ V

51°42,0′ N, 15°10,2′ V

51°49,2′ N, 15°06,0′ V

51°54,6′ N, 15°07,2′ V

2.

Alla pelagiska fartyg som fiskar i de områden som anges i punkt 1 ska

vara uppförda på förteckningen över fartyg med tillstånd och vara utrustade med ett fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009,

endast ha pelagiska redskap ombord,

minst fyra timmar i förväg till det irländska centrumet för fiskerikontroll (FMC), enligt definitionen i artikel 4.15 i förordning (EG) nr 1224/2009, anmäla sin avsikt att gå in i ett område där känsliga djuphavshabitat är skyddade och samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk som finns ombord,

ha ett driftsklart, fullt fungerande och säkert VMS-system (Vessel Monitoring System) som uppfyller alla respektive regler, när de befinner sig i något av de områden som anges i punkt 1,

rapportera in VMS-uppgifter varje timme,

informera det irländska centrumet för fiskerikontroll när de lämnar området och samtidigt anmäla vilka kvantiteter fisk som finns ombord, och

ombord medföra trålar med 16–79 mm maskstorlek i struten.

3.

Det är förbjudet att använda någon bottentrål eller liknande släpredskap inom följande område:

Darwin Mounds:

59°54′ N, 6°55′ V

59°47′ N, 6°47′ V

59°37′ N, 6°47′ V

59°37′ N, 7°39′ V

59°45′ N, 7°39′ V

59°54′ N, 7°25′ V

DEL B

Sydvästliga vatten

1.   El Cachucho

1.1

Det är förbjudet att använda bottentrålar, bottenstående nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn och bottensatta långrevar inom följande områden:

44°12′ N, 5°16′ V

44°12′ N, 4°26′ V

43°53′ N, 4°26′ V

43°53′ N, 5°16′ V

44°12′ N, 5°16′ V

1.2

Fartyg som under 2006, 2007 och 2008 bedrev riktat fiske efter fjällbrosme (Phycis blennoides) med bottensatta långrevar får fortsätta att fiska i området söder om 44°00,00′ N förutsatt att de har ett fisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

1.3

Alla fartyg som har erhållit detta fisketillstånd ska oberoende av sin totallängd ha i bruk ett driftsklart, fullt fungerande och säkert VMS-system som uppfyller respektive regler, när de fiskar i det område som anges i punkt 1.1.

2.   Madeira och Kanarieöarna

Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på djup som är större än 200 meter och bottentrålar eller liknande släpredskap inom följande områden:

27°00′ N, 19°00′ V

26°00′ N, 15°00′ V

29°00′ N, 13°00′ V

36°00′ N, 13°00′ V

36°00′ N, 19°00′ V

3.   Azorerna

Det är förbjudet att använda bottenstående nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på djup som är större än 200 meter och bottentrålar eller liknande släpredskap inom följande områden:

36°00′ N, 23°00′ V

39°00′ N, 23°00′ V

42°00′ N, 26°00′ V

42°00′ N, 31°00′ V

39°00′ N, 34°00′ V

36°00′ N, 34°00′ V


BILAGA III

FÖRTECKNING ÖVER ARTER SOM ÄR FÖRBJUDNA FÖR FÅNGST MED DRIVGARN

Långfenad tonfisk: Thunnus alalunga

Blåfenad tonfisk: Thunnus thynnus

Storögd tonfisk: Thunnus obesus

Bonit: Katsuwonus pelamis

Ryggstrimmig pelamid: Sarda sarda

Gulfenad tonfisk: Thunnus albacares

Svartfenad tonfisk: Thunnus atlanticus

Tunnina: Euthynnus spp.

Sydlig tonfisk: Thunnus maccoyii

Auxider: Auxis spp.

Havsbraxen: Brama rayi

Spjutfiskar: Tetrapturus spp., Makaira spp.

Segelfiskar: Istiophorus spp.

Svärdfisk: Xiphias gladius

Makrillgäddfiskar: Scomberesox spp., Cololabis spp.

Guldmakrill: Coryphaena spp.

Hajar: Hexanchus griseus, Cetorhinus maximus, Alopiidae, Carcharhinidae, Sphyrnidae, Isuridae, Lamnidae.

Bläckfiskar: alla arter


BILAGA IV

MÄTNING AV STORLEKEN PÅ EN MARIN ORGANISM

1.

Storleken på en fisk ska mätas på det sätt som visas i figur 1, från nosspetsen till stjärtfenans yttersta spets.

2.

Storleken på en havskräfta (Nephrops norvegicus) ska mätas på det sätt som visas i figur 2 antingen

som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till mitten av den bakre kanten av ryggskölden, eller

som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

När det gäller avskilda havskräftstjärtar, från framkanten av den första stjärtleden till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten. Stjärten ska mätas när den ligger plant utan att sträckas och på ryggsidan.

3.

Storleken på en hummer (Homarus gammarus) från Nordsjön med undantag av Skagerrak eller Kattegatt ska mätas på det sätt som visas i figur 3 som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till den bakre kanten av ryggskölden.

4.

Storleken på en hummer (Homarus gammarus) från Skagerrak eller Kattegatt ska mätas på det sätt som visas i figur 3, antingen

som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från en av ögonhålornas bakkant till mitten av den bakre kanten av ryggskölden, eller

som den totala längden mätt från pannhornets spets till bakkanten av den mellersta stjärtfenan, utom hårkanten.

5.

Storleken på en languster (Palinurus spp.) ska mätas på det sätt som visas i figur 4, som ryggsköldslängden mätt parallellt med mittlinjen från pannhornens spets till mitten av den bakre kanten av ryggskölden.

6.

Storleken på en mussla ska mätas på det sätt som visas i figur 5, tvärs över skalets längsta del.

7.

Storleken på en spindelkrabba (Maja squinado) ska mätas på det sätt som visas i figur 6, som ryggsköldslängden mätt längs mittlinjen, från kanten av ryggskölden mellan pannhornen till den bakre kanten av ryggskölden.

8.

Storleken på en krabbtaska (Cancer pagurus) ska mätas på det sätt som visas i figur 7 som ryggsköldens största bredd mätt vinkelrätt mot ryggsköldens mittlinje framifrån och bakåt.

9.

Storleken på en valthornssnäcka (Buccinum spp.) ska mätas på det sätt som visas i figur 8 som skalets längd.

10.

Storleken på en svärdfisk (Xiphias gladius) ska mätas på det sätt som visas i figur 9 som längden från underkäkens spets till stjärtfenans delning.

Figur 1 Fiskarter

Image 1

Figur 2 Havskräfta

(Nephrops norvegicus)

Image 2

Figur 3 Hummer

(Hommarus gammarus)

Image 3

Figur 4 Languster

(Palinurus spp.)

Image 4

Figur 5 Musslor

Image 5

Figur 6 Spindelkrabbor

(Maja squinado)

Image 6

Figur 7 Krabbtaska

(Cancer pagurus)

Image 7

Figur 8 Valthornssnäcka

(Buccinum spp.)

Image 8

Figur 9 Svärdfisk

(Xiphias gladius)

Image 9

BILAGA V

NORDSJÖN (1)

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Nordsjön

Torsk (Gadus morhua)

35 cm

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

30 cm

Gråsej (Pollachius virens)

35 cm

Lyrtorsk (Pollachius pollachius)

30 cm

Kummel (Merluccius merluccius)

27 cm

Glasvarar (Lepidorhombus spp.)

20 cm

Tungor (Solea spp.)

24 cm

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

27 cm

Vitling (Merlangius merlangus)

27 cm

Långa (Molva molva)

63 cm

Birkelånga (Molva dypterygia)

70 cm

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Total längd: 85 mm Ryggsköldslängd: 25 mm Havskräftstjärtar: 46 mm

Makrillar (Scomber spp.)

30 cm (5)

Sill (Clupea harengus)

20 cm (5)

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

15 cm (5)

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

12 cm eller 90 individer per kg (5)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

42 cm

Sardin (Sardina pilchardus)

11 cm (5)

Hummer (Homarus gammarus)

87 mm (ryggsköldslängd)

Spindelkrabba (Maja squinado)

120 mm

Kammusslor (Chlamys spp.)

40 mm

Stor venusmussla (Ruditapes decussatus)

40 mm

Liten venusmussla (Venerupis pullastra)

38 mm

Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum)

35 mm

Venusmussla (Venus verrucosa)

40 mm

Brun venusmussla (Callista chione)

6 cm

Knivmusslor (Ensis spp.)

10 cm

Spisula solida

25 mm

Musslor (Donax spp.)

25 mm

Knivmusslor (Pharus legumen)

65 mm

Valthornssnäcka (Buccinum undatum)

45 mm

Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris)

750 g

Languster (Palinurus spp.)

95 mm (ryggsköldslängd)

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

22 mm (ryggsköldslängd)

Krabbtaska (Cancer pagurus)

140 mm (2)  (3)  (4)

Stor kammussla (Pecten maximus)

100 mm

Torsk (Gadus morhua)

30 cm

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

27 cm

Gråsej (Pollachius virens)

30 cm

Lyrtorsk (Pollachius pollachius)

Kummel (Merluccius merluccius)

30 cm

Glasvarar (Lepidorhombus spp.)

25 cm

Tungor (Solea spp.)

24 cm

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

27 cm

Vitling (Merlangius merlangus)

23 cm

Långa (Molva molva)

Birkelånga (Molva dypterygia)

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Total längd: 105 mm

Havskräftstjärtar: 59 mm

Ryggsköldslängd: 32 mm

Makrillar (Scomber spp.)

20 cm (5)

Sill (Clupea harengus)

18 cm (5)

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

15 cm (5)

Hummer (Homarus gammarus)

Total längd: 220 mm

Ryggsköldslängd: 78 mm

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

1.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm, eller minst 90 mm i Skagerrak och Kattegatt (6).

1.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten, och utan hinder av punkt 1.1, får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, förutsatt att

i)

därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller

ii)

andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och gråsej som är desamma som eller bättre än de för 120 mm.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 100 mm (7)

Nordsjön söder om 57° 30′ N

Riktat fiske efter rödspätta och tunga med trål med trålbord, bomtrål och not/vad. En panel med minst 90 mm fyrkantsmaska ska monteras.

Minst 80 mm (7)

Ices-sektionerna 4b och 4c

Riktat fiske efter tunga med bomtrålar. En panel med en maskstorlek på minst 180 mm monterad i den övre halvan av nätets främre del ska monteras.

Riktat fiske efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar med bottentrålar. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras.

Minst 80 mm

Nordsjön

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus). En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras.

Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras.

Riktat fiske efter rockor.

Minst 80 mm

Ices-sektion 4c

Riktat fiske efter tunga med trål med trålbord. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras.

Minst 70 mm (fyrkantsmaska) eller 90 mm (diagonalmaska)

Skagerrak och Kattegatt

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus). En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras.

Minst 40 mm

Hela området

Riktat fiske efter bläckfisk (Loliginidae, Ommastrephidae).

Minst 35 mm

Skagerrak och Kattegatt

Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). En sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras.

Minst 32 mm

Hela området, utom Skagerrak och Kattegatt

Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). En sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras.

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter vitlinglyra. En sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd ska monteras för fiske efter vitlinglyra.

Riktat fiske efter hästräka och karamellräka. En separationstrål eller en sorteringsrist ska monteras i enlighet med nationellt eller regionalt fastställda regler.

Mindre än 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter tobisfiskar.

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn

2.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm.

2.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, förutsatt att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 100 mm

Hela området

Riktat fiske efter kolja, vitling, sandskädda och havsabborre.

Minst 90 mm

Hela området

Riktat fiske efter plattfiskar eller arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Minst 50 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

DEL C

Stängda områden eller områden med begränsningar

1.   Stängning av ett område för att skydda tobisfiskar i Ices-sektionerna 4a och 4b.

1.1

Fiske efter tobisfiskar med något släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten är förbjudet inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Englands ostkust, latitud 55°30′ N

55°30′ N, 01°00′ V

58°00′ N, 01°00′ V

58°00′ N, 02°00′ V

Skottlands ostkust, longitud 02°00′ V.

1.2

Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.

2.   Stängning av ett område för att skydda ungfisk av rödspätta i Ices-delområde 4.

2.1

Fartyg vars totallängd överstiger 8 m får inte använda någon form av bottentrål, bomtrål, snurrevad eller liknande släpredskap i de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

a)

Området innanför 12 sjömil utanför Frankrikes kust, norr om latitud 51°00′N, utanför Belgiens och Nederländernas kust, till latitud 53°00′ N, uppmätt från baslinjerna.

b)

Det område som avgränsas av en linje som förbinder följande koordinater:

En punkt på Danmarks västkust vid latitud 57°00′ N,

57°00′ N, 7°15′ O

55°00′ N, 7°15′ O

55°00′ N, 7°00′ O

54°30′N, 7°00′ O

54°30′ N, 7°30′ O

54°00′ N, 7°30′ O

54°00′ N, 6°00′ O

53°50′ N, 6°00′ O

53°50′ N, 5°00′ O

53°30′ N, 5°00′ O

53°30′ N, 4°15′ O

53°00′ N, 4°15′ O

en punkt på Nederländernas kust vid latitud 53°00′N

området innanför 12 sjömil utanför Danmarks västkust från 57°00′ N, norrut till Hirtshals fyr, uppmätt från baslinjerna.

2.2

Följande fartyg får fiska i det område som avses i punkt 2.1:

a)

Fartyg vars maskinstyrka inte överstiger 221 kW och som använder bottentrålar eller snurrevadar.

b)

Parfiskande fartyg vars sammanlagda maskinstyrka inte vid något tillfälle överstiger 221 kW, som använder parbottentrålar.

c)

Fartyg vars maskinstyrka överstiger 221 kW ska tillåtas använda bottentrålar eller snurrevadar, och parfiskande fartyg vars sammanlagda maskinstyrka överstiger 221 kW ska tillåtas använda parbottentrålar, förutsatt att sådana fartyg inte bedriver riktat fiske efter rödspätta och tunga och iakttar de relevanta regler för maskstorlek som anges i del B i denna bilaga.

2.3

När fartyg som avses i punkt 2.2 a använder bomtrålar får inte bomlängden, eller om flera trålar används den sammanlagda längden, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiga eller kunna förlängas till mer än 9 m, förutom när de används tillsammans med redskap med en maskstorlek på mellan 16 och 31 mm. Fiskefartyg vars primära verksamhet är fiske efter hästräka (Crangon crangon) ska tillåtas använda bomtrålar vilkas sammanlagda bomlängd, uppmätt som summan av längden på varje bom, överstiger 9 m när de används tillsammans med redskap med en maskstorlek mellan 80 och 99 mm förutsatt att ett kompletterande fisketillstånd har utfärdats för dessa fartyg.

2.4

Fartyg som får fiska i det område som avses i punkt 2.1 ska tas upp i en förteckning som ska lämnas in till kommissionen av varje medlemsstat. Den totala maskinstyrkan hos de fartyg som avses i punkt 2.2 a och som ingår i förteckningen får inte överstiga den totala maskinstyrka som uppgivits för varje medlemsstat den 1 januari 1998. De fartyg som får fiska ska inneha ett fisketillstånd i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

3.   Restriktioner för användningen av bomtrålar inom 12 sjömil från Förenade kungarikets kust

3.1

Det är förbjudet för alla fartyg att använda bomtrålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets kuster, uppmätt från territorialvattnens baslinjer.

3.2

Genom undantag från punkt 3.1 är fiske med bomtrålar inom det angivna området tillåtet, under förutsättning att

fartygens maskinstyrka inte överstiger 221 kW och deras totallängd inte överstiger 24 m, och

bommens längd eller den sammanlagda bomlängden, uppmätt som summan av varje bom, är högst 9 m eller inte kan förlängas till mer än 9 m, utom vid riktat fiske efter hästräka (Crangon crangon) med en minsta maskstorlek på mindre än 31 mm.

4.   Restriktioner för skarpsillfiske för att skydda sill i Ices-sektion 4b

Fiske med något släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten eller passiva nätredskap med mindre än 30 mm maskstorlek är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet och under följande angivna perioder:

1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december inom Ices statistiska område 39E8. Vid tillämpningen av denna förordning ska detta Ices-område vara begränsat av en linje som går rakt österut från Förenade kungarikets ostkust längs latitud 55°00′ N till en punkt vid longitud 1°00′ V, därifrån rakt norrut till en punkt vid latitud 55°30′ N och därifrån rakt västerut till Förenade kungarikets kust.

1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december i de inre farvattnen i Moray Firth väster om longitud 3°30′ V, och de inre farvattnen i Firth of Forth väster om longitud 3°00′ V.

1 juli–31 oktober inom det geografiska område som begränsas av följande koordinater:

Danmarks västkust vid latitud 55°30′ N

Latitud 55°30′ N, longitud 7°00′ O

Latitud 57°00′ N, longitud 7°00′ O

Danmarks västkust vid latitud 57°00′N

5.   Särskilda bestämmelser för Skagerrak och Kattegatt i Ices-sektion 3a

5.1

Det är förbjudet att fiska med bomtrålar i Kattegatt.

5.2

Det är förbjudet för unionsfartyg att fiska efter, behålla ombord, omlasta, landa, lagra, sälja eller ställa ut lax och öring eller erbjuda lax och öring till försäljning.

5.3

Det är förbjudet att använda släpredskap med mindre än 32 mm maskstorlek i struten under perioden 1 juli–15 september i vatten som ligger inom tre sjömil från baslinjerna i Skagerrak och Kattegatt, såvida det inte gäller riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis). För riktat fiske efter tånglake (Zoarces viviparus), smörbultar (Gobiidae) eller simpor (Cottus spp.) i syfte att användas som agn får nätredskap med vilken maskstorlek som helst användas.

6.   Användning av passiva nätredskap i Ices-sektionerna 3a och 4a

6.1

I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:

Bottenstående nät/garn som används för riktat fiske efter kummel med en maskstorlek på minst 100 mm och som inte är mer än 100 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nät som används inte överstiger 25 km per fartyg och nedsänkningstiden är högst 24 timmar.

Insnärjningsnät som används för riktat fiske efter marulk med en maskstorlek på minst 250 mm och som inte är mer än 15 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nät som används inte överstiger 100 km och nedsänkningstiden är högst 72 timmar.

6.2

Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336 (8) i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 6.1.

DEL D

Användning av trålar med elektrisk ström i Ices-sektionerna 4b och 4c

1.

Fiske med trål med elektrisk ström är förbjudet i alla unionens vatten från och med den 1 juli 2021.

2.

Under den övergångsperiod som löper ut den 30 juni 2021 ska fiske med trål med elektrisk ström i Ices-sektionerna 4b och 4c fortsätta att vara tillåtet enligt de villkor som anges i denna del och alla villkor som fastställs i enlighet med artikel 24.1 b i denna förordning avseende egenskaperna hos den elektriska ström som används och avseende de befintliga kontroll- och övervakningsåtgärderna söder om en linje (loxodrom) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

En punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55° N

Öster om latitud 55° N, longitud 5° O

Norr om latitud 56° N

Öster om en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56° N

Följande villkor ska gälla:

a)

Högst 5 % av varje medlemsstats bomtrålflotta använder trålar med elektrisk ström.

b)

Den högsta strömstyrkan i kW för varje bomtrål överstiger inte bommens längd i meter multiplicerad med 1,25.

c)

Den effektiva spänningen mellan elektroderna är högst 15 V.

d)

Fartyget är utrustat med ett automatiskt dataförvaltningssystem som registrerar den högsta styrka som använts per bom och den effektiva spänningen mellan elektroderna under åtminstone de 100 senaste dragen. Obehöriga personer ska inte kunna ändra detta automatiska dataförvaltningssystem.

e)

Det är förbjudet att använda skrapkätting(ar) framför underteln.

3.

Inga fartyg ska beviljas ny licens under denna period.

4.

Medlemsstaterna får fram till och med den 30 juni 2021, i vatten upp till 12 sjömil från baslinjerna som är under deras överhöghet eller jurisdiktion, vidta icke-diskriminerande åtgärder för att begränsa eller förbjuda användningen av trål med elektrisk ström. Medlemsstaterna ska informera kommissionen och de berörda medlemsstaterna om de åtgärder som vidtas enligt denna punkt.

5.

Om kustmedlemsstaten så begär av flaggmedlemsstaten ska befälhavaren på ett fartyg som använder trål med elektrisk ström, i enlighet med artikel 12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 (9), ta ombord en observatör från kustmedlemsstaten under fiskeinsatserna.

(1)  I denna bilaga gäller följande:

Kattegatt avgränsas i norr av en rät linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten, och i söder av en linje dragen från Hasenøre Hoved till Gniben Odde, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

Skagerrak avgränsas i väster av en rät linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr, och i söder av en rät linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr, och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

Nordsjön ska omfatta Ices-delområde 4, den angränsande del av Ices-sektion 2a som är belägen söder om latitud 64°N, och den del av Ices-sektion 3a som enligt definitionen i andra strecksatsen inte tillhör Skagerrak.

(2)  I unionens vatten i Ices-sektion 4a. I Ices-sektionerna 4b och 4c ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas.

(3)  I ett område inom Ices-sektionerna 4b och 4c, som avgränsas av en punkt vid 53°28′22″N, 0°09′24″O på Englands kust, en rät linje som förbinder denna punkt med 53°28′22″N, 0°22′24″O, gränsen sex sjömil från Förenade kungarikets gräns, och en rät linje som förbinder en punkt vid 51°54′06″N, 1°30′30″O med en punkt på Englands kust vid 51°55′48″N, 1°17′00″O, ska en minsta referensstorlek för bevarande på 115 mm tillämpas.

(4)  För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.

(5)  Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till 10 % i levandevikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter.

Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i levandevikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning.

Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning.

(6)  I delområdena Skagerrak och Kattegatt ska en övre panel med en maskstorlek på minst 270 mm diagonalmaska eller minst 140 mm fyrkantsmaska monteras. I delområdet Kattegatt kan en panel med minst 120 mm fyrkantsmaska monteras (på trålar under perioden 1 oktober–31 december och på not/vad under perioden 1 augusti–31 oktober).

(7)  Det är förbjudet för fartyg att använda någon typ av bomtrål med en maskstorlek på mellan 32–99 mm norr om en linje som förbinder följande koordinater: en punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55° N, därefter österut till latitud 55°, longitud 5° O, därefter norrut till latitud 56° N och österut till en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56° N. Det är förbjudet att använda någon typ av bomtrål med en maskstorlek på 32–119 mm inom Ices-sektion 2a och den del av Ices-delområde 4 som ligger norr om 56°00′ N.

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336 av den 14 december 2016 om upprättande av särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten och bestämmelser för fiske i Nordostatlantens internationella vatten samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EUT L 354, 23.12.2016, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1004 av den 17 maj 2017 om upprättande av en unionsram för insamling, förvaltning och användning av data inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskaplig rådgivning rörande den gemensamma fiskeripolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 (EUT L 157, 20.6.2017, s. 1).


BILAGA VI

NORDVÄSTLIGA VATTEN

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Hela området

Torsk (Gadus morhua)

35 cm

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

30 cm

Gråsej (Pollachius virens)

35 cm

Lyrtorsk (Pollachius pollachius)

30 cm

Kummel (Merluccius merluccius)

27 cm

Glasvarar (Lepidorhombus spp.)

20 cm

Tungor (Solea spp.)

24 cm

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

27 cm

Vitling (Merlangius merlangus)

27 cm

Långa (Molva molva)

63 cm

Birkelånga (Molva dypterygia)

70 cm

Havskräfta (Nephrops norvegicus) Havskräftstjärtar

Total längd: 85 mm Ryggsköldslängd: 25 mm (1) 46 mm (2)

Makrillar (Scomber spp.)

20 cm (6)

Sill (Clupea harengus)

20 cm (6)

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

15 cm (6)

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

12 cm eller 90 individer per kg (6)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

42 cm

Sardin (Sardina pilchardus)

11 cm (6)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

33 cm

Hummer (Homarus gammarus)

87 mm

Spindelkrabba (Maja squinado)

120 mm

Kammusslor (Chlamys spp.)

40 mm

Stor venusmussla (Ruditapes decussatus)

40 mm

Liten venusmussla (Venerupis pullastra)

38 mm

Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum)

35 mm

Venusmussla (Venus verrucosa)

40 mm

Brun venusmussla (Callista chione)

6 cm

Knivmusslor (Ensis spp.)

10 cm

Spisula solida

25 mm

Musslor (Donax spp.)

25 mm

Knivmusslor (Pharus legumen)

65 mm

Valthornssnäcka (Buccinum undatum)

45 mm

Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris)

750 g

Languster (Palinurus spp.)

95 mm

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

22 mm (ryggsköldslängd)

Krabbtaska (Cancer pagurus)

140 mm (3)  (4)

Stor kammussla (Pecten maximus)

100 mm ( (5))

Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i färsk vikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning.

Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning.

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

1.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm (7), eller minst 100 mm i Ices-delområde 7b–7k.

1.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 1.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för nordvästliga vatten, förutsatt att

i)

därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller

ii)

andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till selektivitetsegenskaper för torsk, kolja och gråsej som är desamma som eller bättre än de för 120 mm, eller 100 mm i Ices-delområde 7b–7k.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 80 mm (8)

Ices-delområde 7

Riktat fiske med bottentrål efter kummel, glasvar och marulk, eller riktat fiske med bottentrål efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar, och som inte förekommer någon annanstans i tabellen. En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska ska monteras (11)  (14).

Riktat fiske efter tunga och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar med trål med trålbord. En panel med minst 80 mm fyrkantsmaska ska monteras (11).

Minst 80 mm

Hela området

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops Norvegicus) ( (10)). En panel med minst 120 mm fyrkantsmaska eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd eller likvärdig selektivitetsanordning ska monteras.

Minst 80 mm

Ices-sektionerna 7a, 7b, 7d, 7e, 7f, 7g, 7 h och 7j

Riktat fiske efter tunga med bomtrålar. En panel med en maskstorlek på minst 180 mm (13) monterad i den övre halvan av nätets främre del ska monteras.

Minst 80 mm

Ices-sektionerna 7d och 7e

Riktat fiske med bottentrål efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar, och som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Minst 40 mm

Hela området

Riktat fiske efter bläckfisk (Lolignidae, Ommastrephidae).

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter hästräka och karamellräka. En separationstrål eller en sorteringsrist ska monteras i enlighet med nationellt fastställda regler.

Mindre än 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter tobisfiskar.

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn

2.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm (15).

2.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för nordvästliga vatten, förutsett att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk, kolja och gråsej inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i färsk vikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 100 mm (16)

Hela området

Riktat fiske efter plattfiskar eller arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter vitling, sandskädda och havsabborre.

Minst 50 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter mulle.

3.

Denna del påverkar inte tillämpningen av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 (17), vad gäller de fisken som omfattas av den delegerade förordningen.

DEL C

Stängda områden eller områden med begränsningar

1.   Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektion 6a

Under perioderna 1 januari–31 mars och 1 oktober–31 december varje år är det förbjudet att bedriva någon form av fiske med släpredskap eller passiva nätredskap i det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

55°25′ N, 7°07′ V

55°25′ N, 7°00′ V

55°18′ N, 6°50′ V

55°17′ N, 6°50′ V

55°17′ N, 6°52′ V

55°25′ N, 7°07′ V

2.   Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektionerna 7f och 7g

2.1

Under perioden 1 februari–31 mars varje år är det förbjudet att fiska i följande statistiska Ices-rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex sjömil från baslinjen.

2.2

Det är tillåtet att bedriva fiskeverksamhet med burar, tinor och mjärdar inom de specificerade områdena och tidsperioderna, under förutsättning att

i)

inga andra fiskeredskap än burar, tinor och mjärdar förvaras ombord, och

ii)

bifångster av en art som omfattas av landningsskyldigheten landas och räknas av från kvoter.

2.3

Riktat fiske efter små pelagiska arter med släpredskap med mindre än 55 mm maskstorlek är tillåtet under förutsättning att

i)

inget nätredskap med en maskstorlek på 55 mm eller större medförs ombord, och

ii)

bifångster av en art som omfattas av landningsskyldigheten landas och räknas av från kvoter.

3.   Stängt område för bevarande av torsk i Ices-sektion 7a

3.1

Under perioden 14 februari–30 april varje år är det förbjudet att använda bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap, någon typ av nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn eller något fiskeredskap med krokar inom den del av Ices-sektion 7a som avgränsas av Irlands ostkust och Nordirlands ostkust och av räta linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater enligt WGS84-systemet:

En punkt på den östra kusten av Ards-halvön i Nordirland vid 54°30′ N

54°30′ N, 04°50′ V

53°15′ N, 04°50′ V

en punkt på Irlands östra kust vid 53° 15′ N

3.2

Genom undantag från punkt 1, och inom det område och den tidsperiod som där anges, ska användning av bottentrålar vara tillåten förutsatt att sådana trålar är försedda med selektionsanordningar som har bedömts av STECF.

4.   Rockallkoljebox i Ices-delområde 6

Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

57°00′ N, 15°00′ V

57°00′ N, 14°00′ V

56°30′ N, 14°00′ V

56°30′ N, 15°00′ V

57°00′ N, 15°00′ V

5.   Stängt område för bevarande av havskräfta i Ices-sektionerna 7c och 7k

5.1

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) och därmed förbundna arter (dvs. torsk, glasvarar, marulk, kolja, vitling, kummel, rödspätta, lyrtorsk, gråsej, rockor, tunga, lubb, birkelånga, långa och pigghaj) är förbjudet under perioden 1 maj–31 maj varje år inom det geografiska område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:

52°27′ N, 12°19′ V

52°40′ N, 12°30′ V

52°47′ N, 12°39,60′ V

52°47′ N, 12°56′ V

52°13,5′ N, 13°53,83′ V

51°22′ N, 14°24′ V

51°22′ N, 14°03′ V

52°10′ N, 13°25′ V

52°32′ N, 13°07,50′ V

52°43′ N, 12°55′ V

52°43′ N, 12°43′ V

52°38,80′ N, 12°37′ V

52°27′ N, 12°23′ V

52°27′ N, 12°19′ V

5.2

Det är tillåtet att transitera genom Porcupine Bank med de arter ombord som avses i punkt 5.1 i enlighet med artikel 50.3, 50.4 och 50.5 i förordning (EG) nr 1224/2009.

6.   Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga i Ices-sektion 6a

6.1

Under perioden 1 mars–31 maj varje år är riktat fiske efter birkelånga förbjudet i de områden i Ices-sektion 6a som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

Skotska kontinentalsockelns rand

59°58′ N, 07°00′ V

59°55′ N, 06°47′ V

59°51′ N, 06°28′ V

59°45′ N, 06°38′ V

59°27′ N, 06°42′ V

59°22′ N, 06°47′ V

59°15′ N, 07°15′ V

59°07′ N, 07°31′ V

58°52′ N, 07°44′ V

58°44′ N, 08°11′ V

58°43′ N, 08°27′ V

58°28′ N, 09°16′ V

58°15′ N, 09°32′ V

58°15′ N, 09°45′ V

58°30′ N, 09°45′ V

59°30′ N, 07°00′ V

59°58′ N, 07°00′ V

Randen av Rosemary bank

60°00′ N, 11°00′ V

59°00′ N, 11°00′ V

59°00′ N, 09°00′ V

59°30′ N, 09°00′ V

59°30′ N, 10°00′ V

60°00′ N, 10°00′ V

60°00′ N, 11°00′ V

Detta innefattar inte det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

59°15′ N, 10°24′ V

59°10′ N, 10°22′ V

59°08′ N, 10°07′ V

59°11′ N, 09°59′ V

59°15′ N, 09°58′ V

59°22′ N, 10°02′ V

59°23′ N, 10°11′ V

59°20′ N, 10°19′ V

59°15′ N, 10°24′ V

6.2

En bifångst av birkelånga upp till ett tröskelvärde på sex ton får behållas ombord och landas. Om ett fartyg uppnår detta tröskelvärde på sex ton av birkelånga gäller följande:

a)

Det ska omedelbart upphöra med fisket och lämna det område där det vistas.

b)

Det får inte återinträda i något av områdena förrän fångsten har landats.

c)

Det får inte kasta tillbaka någon kvantitet birkelånga i havet.

6.3

Under perioden 15 februari–15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och passiva nätredskap inom ett område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

60°58,76′ N, 27°27,32′ V

60°56,02′ N, 27°31,16′ V

60°59,76′ N, 27°43,48′ V

61°03,00′ N, 27°39,41′ V

60°58,76′ N, 27°27,32′ V

7.   Restriktioner för fiske efter makrill i Ices-sektionerna 7e, 7f, 7g och 7h

7.1

Riktat fiske efter makrill med släpredskap med mindre än 80 mm maskstorlek i struten eller med snörpvad/ringnot är förbjudet, med undantag för då vikten makrill inte överstiger 15 % i färsk vikt av den totala mängden makrill och andra marina organismer ombord som har fångats i det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

En punkt på Förenade kungarikets sydkust vid 02°00′ V

49° 30′ N, 2° 00′ V

49° 30′ N, 7° 00′ V

52° 00′ N, 7° 00′ V

En punkt på Förenade kungarikets västkust vid 52°00′ N.

7.2

Det är tillåtet att fiska inom det område som anges i punkt 7.1 med

passiva nätredskap och/eller handlinor,

bottentrålar, snurrevadar eller liknande släpredskap med mer än 80 mm maskstorlek.

7.3

Fartyg som inte är utrustade för fiske och till vilka makrill omlastas ska vara tillåtna inom det område som definieras i punkt 7.1.

8.   Restriktioner för användningen av bomtrålar inom 12 sjömil från Förenade kungarikets och Irlands kust

8.1

Användning av bomtrål med mindre än 100 mm maskstorlek är förbjuden i Ices-sektion 5b och Ices-delområde 6 norr om latitud 56° N.

8.2

Det är förbjudet för fartyg att använda bomtrålar inom ett område av 12 sjömil utanför Förenade kungarikets och Irlands kuster, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.

8.3

Fiske med bomtrålar inom det specificerade området ska tillåtas under förutsättning att

fartygens maskinstyrka inte överstiger 221 kW och deras längd inte överstiger 24 m, och

bommens längd eller den sammanlagda bomlängden, uppmätt som summan av varje bom, är högst 9 m eller inte kan förlängas till mer än 9 m, utom vid riktat fiske efter hästräka (Crangon crangon) med mindre än 31 mm maskstorlek i struten.

9.   Användning av passiva nätredskap i Ices-sektionerna 5b, 6a, 6b, 7b, 7c, 7h, 7j och 7k

9.1

I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:

Bottenstående nät/garn som används för riktat fiske efter kummel med en maskstorlek på minst 100 mm och som inte är mer än 100 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nätstycken som används inte överstiger 25 km per fartyg och nedsänkningstiden är högst 24 timmar.

Insnärjningsnät som används för riktat fiske efter marulk med en maskstorlek på minst 250 mm och som inte är mer än 15 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nätstycken som används inte överstiger 100 km och nedsänkningstiden är högst 72 timmar.

9.2

Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2016/2336 i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 9.1.

(1)  I Ices-sektionerna 6a och 7a ska en total längd på 70 mm och en ryggsköldslängd på 20 mm tillämpas som minsta referensstorlek för bevarande.

(2)  I Ices-sektionerna 6a och 7a ska en minsta referensstorlek för bevarande på 37 mm tillämpas.

(3)  I unionens vatten i Ices-delområdena 5, 6 söder om 56° N och 7, utom Ices-sektionerna 7d, 7e, 7f, ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas.

(4)  För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.

(5)  I Ices-sektion 7a norr om 52° 30′ N och Ices-sektion 7d ska en minsta referensstorlek för bevarande på 110 mm tillämpas.

(6)  Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till 10 % i färsk vikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter.

(7)  Fasas in under en tvåårsperiod från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

(8)  Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 (9).

(9)  Kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i Ices-delområden III, IV, V, VI och VII samt i Ices-områden VIII a, b, d och e (EGT L 77, 20.3.2002, s. 8).

(10)  En maskstorlek på minst 70 mm ska gälla för fartyg som trålar med enkeltrål i Ices-sektion 7a.

(11)  Detta påverkar inte tillämpningen av artikel 2.5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 737/2012 (12).

(12)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 737/2012 av den 14 augusti 2012 om skydd av vissa bestånd i Keltiska havet (EUT L 218, 15.8.2012, s. 8).

(13)  Denna bestämmelse ska inte gälla i Ices-sektion 7d.

(14)  Denna bestämmelse ska inte gälla vid riktat fiske efter vitling, makrill och arter som inte omfattas av fångstbegränsningar i Ices-sektionerna 7d och 7e.

(15)  En maskstorlek på minst 220 mm ska användas vid fiske efter marulk. En maskstorlek på minst 110 mm ska användas vid riktat fiske efter lyrtorsk och kummel i Ices-sektionerna 7d och 7e.

(16)  I sektion 7d ska minst 90 mm gälla.

(17)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/2034 av den 18 oktober 2018 om upprättande av en utkastplan för vissa demersala fisken i nordvästliga vatten för perioden 2019–2021 (EUT L 327, 21.12.2018, s. 8).


BILAGA VII

SYDVÄSTLIGA VATTEN

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Hela området

Torsk (Gadus morhua)

35 cm

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

30 cm

Gråsej (Pollachius virens)

35 cm

Lyrtorsk (Pollachius pollachius)

30 cm

Kummel (Merluccius merluccius)

27 cm

Glasvarar (Lepidorhombus spp.)

20 cm

Tungor (Solea spp.)

24 cm

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

27 cm

Vitling (Merlangius merlangus)

27 cm

Långa (Molva molva)

63 cm

Birkelånga (Molva dypterygia)

70 cm

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

Total längd: 70 mm

Ryggsköldslängd: 20 mm

Havskräftstjärtar

37 mm

Makrillar (Scomber spp.)

20 cm (6)

Sill (Clupea harengus)

20 cm (6)

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

15 cm (1)  (6)  (7)

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

12 cm eller 90 individer per kg (2)  (6)

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

36 cm

Sardin (Sardina pilchardus)

11 cm (6)

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

33 cm

Hummer (Homarus gammarus)

87 mm

Spindelkrabba (Maja squinado)

120 mm

Kammusslor (Chlamys spp.)

40 mm

Stor venusmussla (Ruditapes decussatus)

40 mm

Liten venusmussla (Venerupis pullastra)

38 mm

Japansk venusmussla (Venerupis philippinarum)

35 mm

Venusmussla (Venus verrucosa)

40 mm

Brun venusmussla (Callista chione)

6 cm

Knivmusslor (Ensis spp.)

10 cm

Spisula solida

25 mm

Musslor (Donax spp.)

25 mm

Knivmusslor (Pharus legumen)

65 mm

Valthornssnäcka (Buccinum undatum)

45 mm

Vanlig åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris)

750 g (3)

Languster (Palinurus spp.)

95 mm

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

22 mm (ryggsköldslängd)

Krabbtaska (Cancer pagurus)

140 mm (4)  (5)

Stor kammussla (Pecten maximus)

100 mm

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

1.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 70 mm (8) (9), eller minst 55 mm i Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V.

1.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för sydvästliga vatten, förutsatt att

i)

därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av kummel inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller

ii)

andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska ge samma eller bättre selektivitetsegenskaper för kummel i jämförelse med 70 mm, eller 55 mm i Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 55 mm

Hela området utom Ices-sektion 9a öster om longitud 7°23′48″ V

Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter fläckpagell.

Riktat fiske efter makrill, taggmakrill och blåvitling med bottentrål.

Minst 35 mm

Hela området

Riktat fiske efter tjocktunga.

Minst 55 mm

Ices-sektion 9a väster om longitud 7°23′48″ V

Riktat fiske efter kräftdjur.

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Riktat fiske efter räkor (Palaemon serratus, Crangon crangon) och Polybius henslowii.

Mindre än 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter tobisfiskar.

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap och drivgarn

2.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 100 mm (10), eller minst 80 mm i Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9.

2.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för sydvästliga vatten, förutsatt att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av kummel inte överstiger 20 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 80 mm

Hela området, utom Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9

Riktat fiske efter havsabborre, vitling, piggvar, skrubbskädda och lyrtorsk.

Minst 60 mm

Hela området

Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Minst 50 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter (11) som inte förekommer någon annanstans i tabellen.

Minst 40 mm

Hela området

Riktat fiske efter mulle, räkor (Penaeus spp.), bönsyrseräka, tjocktunga och läppfisk.

DEL C

Stängda områden eller områden med begränsningar

1.   Stängt område för bevarande av kummel i Ices-sektion 9a

Fiske med trål, snurrevad eller liknande släpredskap är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

a)

Under perioden 1 oktober–31 januari påföljande år:

43°46,5′ N, 07°54,4′ V

44°01,5′ N, 07°54,4′V

43°25,0′ N, 09°12,0′V

43°10,0′ N, 09°12,0′ V

b)

Under perioden 1 december–den sista februari påföljande år:

En punkt på Portugals västkust vid 37°50′ N

37°50′ N, 09°08′ V

37°00′ N, 09°07′ V

En punkt på Portugals västkust vid 37°00′ N

2.   Stängda områden för bevarande av havskräfta i Ices-sektion 9a

2.1

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) med bottentrål, snurrevad eller liknande släpredskap eller med tinor och mjärdar är förbjudet inom de geografiska områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

a)

Under perioden 1 juni–31 augusti:

42°23′ N, 08°57′ V

42°00′ N, 08°57′ V

42°00′ N, 09°14′ V

42°04′ N, 09°14′ V

42°09′ N, 09°09′ V

42°12′ N, 09°09′ V

42°23′ N, 09°15′ V

42°23′ N, 08°57′ V

b)

Under perioden 1 maj–31 augusti:

37°45′ N, 09°00′ V

38°10′ N, 09°00′ V

38°10′ N, 09°15′ V

37°45′ N, 09°20′ V

2.2

Det är tillåtet att fiska med bottentrålar eller liknande släpredskap eller tinor och mjärdar i de geografiska områden och under den period som anges i punkt 2.1 b, under förutsättning att alla bifångster av havskräfta (Nephrops norvegicus) landas och dras av från kvoter.

2.3

Riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) inom de geografiska områden och utanför de perioder som avses i punkt 2.1 är förbjudet. Bifångster av havskräfta (Nephrops norvegicus) ska landas och dras av från kvoter.

3.   Restriktioner för riktat fiske efter ansjovis i Ices-sektion 8c

3.1

Riktat fiske efter ansjovis med flyttrål i Ices-sektion 8c är förbjudet.

3.2

Det är förbjudet att i Ices-sektion 8c ombord medföra flyttrålar och ringnotar/snörpvadar samtidigt.

4.   Användning av passiva nätredskap i Ices-delområdena 8, 9, 10 och 12 öster om 27°V

4.1

I enlighet med artikel 9.7 a och genom undantag från del B punkt 2 i denna bilaga är det tillåtet att använda följande redskap i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 m:

Bottenstående nät/garn som används för riktat fiske efter kummel med en maskstorlek på minst 80 mm i Ices-sektion 8c och Ices-delområde 9 och 100 mm i alla övriga områden och som inte är mer än 100 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nätstycken som används inte överstiger 25 km per fartyg och nedsänkningstiden är högst 24 timmar.

Insnärjningsnät som används för riktat fiske efter marulk med en maskstorlek på minst 250 mm och som inte är mer än 15 maskor djupa, när den totala längden på samtliga nätstycken som används inte överstiger 100 km och nedsänkningstiden är högst 72 timmar.

Grimgarn i Ices-delområde 9 som används för riktat fiske efter marulk med en maskstorlek på minst 220 mm och som inte är mer än 30 maskor djupa, när den totala längden på de nätstycken som används inte överstiger 20 km per fartyg och nedsänkningstiden är högst 72 timmar.

4.2

Riktat fiske efter djuphavshajar som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2016/2336 i karterade vattendjup på mindre än 600 m är förbjudet. Vid oavsiktlig fångst ska djuphavshajar som klassificeras som förbjudna i den här förordningen och annan unionslagstiftning registreras, i möjligaste mån inte komma till skada och omedelbart släppas. Djuphavshajar som omfattas av fångstbegränsningar ska behållas ombord. Sådana fångster ska landas och räknas av mot kvoter. I fall då den berörda medlemsstaten saknar tillgång eller tillräcklig tillgång till en kvot får kommissionen tillämpa artikel 105.5 i förordning (EG) nr 1224/2009. När de oavsiktliga fångsterna av djuphavshajar som tas av fartyg från en medlemsstat överstiger 10 ton får dessa fartyg inte längre utnyttja de undantag som anges i punkt 4.1.

4.3

Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten

Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 494/2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i Ices-delområdena 3–7 samt i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e är det tillåtet att bedriva fiske med trål, snurrevad och liknande redskap, med undantag för bomtrål, med maskstorleksintervall på 70–99 mm i det område som anges i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med en panel med 100 mm fyrkantsmaska.


(1)  För taggmakrill (Trachurus picturatus) som fångats i vatten som gränsar till Azorerna och som lyder under Portugals överhöghet eller jurisdiktion ska ingen minsta referensstorlek för bevarande tillämpas.

(2)  I Ices-delområde 9 och Cecaf-område 34.1.2 ska en minsta referensstorlek för bevarande på 9 cm tillämpas.

(3)  I alla vatten som är belägna i den del av östra Centralatlanten som omfattar områdena 34.1.1, 34.1.2 och 34.1.3 samt delområde 34.2.0 i fiskezon 34 i Cecaf-regionen ska en rensad vikt på 450 g tillämpas.

(4)  I unionens vatten i Ices-delområdena 8 and 9 ska en minsta referensstorlek för bevarande på 130 mm tillämpas

(5)  För krabbtaskor som fångas med burar, tinor eller mjärdar får högst 1 % av vikten av den totala fångsten krabbtaska bestå av avskilda klor. När krabbtaskor fångas med andra fiskeredskap får högst 75 kg avskilda krabbklor landas.

(6)  Genom undantag från artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska de minsta referensstorlekarna för bevarande för sardin, ansjovis, sill, taggmakrill och makrill inte tillämpas upp till 10 % i färsk vikt av de totala fångster som behålls ombord av var och en av dessa arter.

Procentandelen sardin, ansjovis, sill, taggmakrill eller makrill som underskrider minsta referensstorlek för bevarande ska beräknas som andelen i levandevikt av samtliga marina organismer som finns ombord efter sortering eller vid landning.

Procentandelen får beräknas på grundval av ett eller flera representativa prover. Gränsen på 10 % får inte överskridas vid omlastning, landning, transport, lagring, utställning eller försäljning.

(7)  Högst 5 % får utgöras av taggmakrill på mellan 12 och 15 cm. För kontroll av denna kvantitet ska en omräkningsfaktor på 1,20 tillämpas på fångsternas vikt. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas på fångster som omfattas av landningsskyldigheten.

(8)  Denna bestämmelse påverkar inte tillämpningen av artikel 2 i förordning (EG) nr 494/2002.

(9)  För riktat fiske efter havskräfta (Nephrops norvegicus) ska en panel med minst 100 mm fyrkantsmaska eller likvärdig selektivitetsanordning monteras vid fiske i Ices-sektionerna 8a, 8b, 8d och 8e. För riktat fiske efter tunga med bomtrålar ska en panel med en maskstorlek på minst 180 mm monterad i den övre halvan av nätets främre del monteras.

(10)  Vid riktat fiske efter marulk ska en maskstorlek på minst 220 mm tillämpas.

(11)  En maskstorlek på mindre än 40 mm får användas för sardiner.


BILAGA VIII

ÖSTERSJÖN

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Geografiskt område

Minimireferensstorlek för bevarande

Torsk (Gadus morhua)

Delområdena 22–32

35cm

Rödspätta (Pleuronectes platessa)

Delområdena 22–32

25 cm

Lax (Salmo salar)

Delområdena 22–30 och 32

60 cm

Delområde 31

50 cm

Skrubbskädda (Platichthys flesus)

Delområdena 22–25

23 cm

Delområdena 26, 27 och 28

21 cm

Delområdena 29–32, söder om 59°

18 cm

Piggvar (Psetta maxima)

Delområdena 22–32

30 cm

Slätvar (Scophthalmus rhombus)

Delområdena 22–32

30 cm

Ål (Anguilla anguilla)

Delområdena 22–32

35 cm

Öring (Salmo trutta)

Delområdena 22–25 och 29–32

40 cm

Delområdena 26, 27 och 28

50 cm

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

1.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 120 mm som tillverkats av T90, eller minst 105 mm som försetts med ett Bacoma-fönster på minst 120 mm.

1.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 1.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Östersjön, förutsett att

i)

därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk inte överstiger 10 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa, eller

ii)

andra ändringar av selektiviteten tillämpas som har bedömts av STECF på begäran av en eller flera medlemsstater och godkänts av kommissionen. Dessa ändringar av selektiviteten ska leda till samma eller en bättre selektivitetsegenskaper för torsk än de för 120 mm T90, eller 105 mm som försetts med ett Bacoma-fönster på minst 120 mm.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 90 mm

I delområdena 22 och 23

Riktat fiske efter plattfiskar (1)

Riktat fiske efter vitling

Minst 32 mm

I delområdena 22–27

Riktat fiske efter sill/strömming, makrill, taggmakrill och blåvitling

Minst 16 mm

I delområdena 22–27

Riktat fiske efter skarpsill (2)

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter andra arter än plattfiskar som inte omfattas av fångstbegränsningar och inte förekommer någon annanstans i tabellen

Minst 16 mm

I delområdena 28–32

Riktat fiske efter små pelagiska arter som inte förekommer någon annanstans i tabellen

Mindre än 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter tobisfiskar

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap

2.1

Utan att det påverkar landningsskyldigheten ska fartyg använda en maskstorlek på minst 110 mm, eller 157 mm vid fiske efter lax.

2.2

Utan att det påverkar landningsskyldigheten och utan hinder av punkt 2.1 får fartyg använda mindre maskstorlekar enligt vad som förtecknas i följande tabell för Östersjön, förutsett att därmed förbundna villkor som anges i tabellen efterlevs, och att bifångster av torsk inte överstiger 10 % av den totala fångsten mätt i levandevikt av alla marina biologiska resurser som landas efter varje fiskeresa eller fem exemplar av laxar.

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor (3)

Minst 90 mm

Hela området

Riktat fiske efter arter av plattfisk

Mindre än 90 mm

Hela området

Riktat fiske efter små pelagiska arter

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter arter som inte omfattas av fångstbegränsningar och inte förekommer någon annanstans i tabellen

DEL C

Stängda områden eller områden med begränsningar

1.

Restriktioner för fiske med släpredskap

Det är förbjudet under hela året att fiska med något slag av släpredskap inom det geografiska område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

54°23′ N, 14°35′ O

54°21′ N, 14°40′ O

54°17′ N, 14°33′ O

54°07′ N, 14°25′ O

54°10′ N, 14°21′ O

54°14′ N, 14°25′ O

54°17′ N, 14°17′ O

54°24′ N, 14°11′ O

54°27′ N, 14°25′ O

54°23′ N, 14°35′ O

2.   Restriktioner för fiske efter lax och öring

2.1

Riktat fiske efter lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) är förbjudet

a)

under perioden 1 juni–15 september varje år i delområdena 22–31,

b)

under perioden 15 juni–30 september varje år i delområde 32.

2.2

Det geografiska förbudsområdet under fredningstiden ska börja fyra sjömil utanför baslinjerna.

2.3

Det är tillåtet att ombord behålla lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) som har fångats med fiskfällor.

3.   Särskilda åtgärder för Rigabukten

3.1

För att fiska i delområde 28–1 ska fartyg inneha ett fisketillstånd som utfärdats i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1224/2009.

3.2

Medlemsstaterna ska säkerställa att fartyg för vilka det fisketillstånd som avses i punkt 3.1 har utfärdats finns upptagna med namn och registreringsnummer i en förteckning som är allmänt tillgänglig på en webbplats på internet, vars adress varje medlemsstat ska överlämna till kommissionen och medlemsstaterna.

3.3

Fartyg i förteckningen ska uppfylla följande villkor:

a)

Den totala maskinstyrkan (kW) för de fartyg som ingår i förteckningarna får inte överskrida den som noterats för var och en av medlemsstaterna under åren 2000–2001 i delområde 28–1, och

b)

maskinstyrkan för ett fartyg får inte vid något tillfälle överstiga 221 kW.

3.4

Ett enskilt fartyg i förteckningen i punkt 3.2 får bytas ut mot ett eller flera andra fartyg, förutsatt att

a)

utbytet inte leder till en ökning av den totala maskinstyrka som anges i punkt 3.3 a för den berörda medlemsstaten, och

b)

inget utbytesfartyg har en maskinstyrka som vid något tillfälle överstiger 221 kW.

3.5

En maskin i ett enskilt fartyg i den förteckning som avses i punkt 3.2 får bytas ut, förutsatt att

a)

utbytet av en maskin inte leder till att fartygets maskineffekt vid något tillfälle överstiger 221 kW, och

b)

ersättningsmaskinens styrka inte är sådan att utbytet leder till en ökning av den totala maskinstyrka som avses i punkt 3.3 a för den berörda medlemsstaten.

3.6

I delområde 28–1 är fiske med trålar förbjudet i vatten med mindre djup än 20 m.

4.   Områdesrestriktioner för fiske

4.1

Det är förbjudet att bedriva fiskeverksamhet under perioden 1 maj–31 oktober varje år inom de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande positioner i koordinatsystemet WGS84:

a)

Område 1:

55°45′ N, 15°30′ O

55°45′ N, 16°30′ O

55°00′ N, 16°30′ O

55°00′ N, 16°00′ O

55°15′ N, 16°00′ O

55°15′ N, 15°30′ O

55°45′ N, 15°30′ O

b)

Område 2:

55°00′ N, 19°14′ O

54°48′ N, 19°20′ O

54°45′ N, 19°19′ O

54°45′ N, 18°55′ O

55°00′ N, 19°14′ O

c)

Område 3:

56°13′ N, 18°27′ O

56°13′ N, 19°31′ O

55°59′ N, 19°13′ O

56°03′ N, 19°06′ O

56°00′ N, 18°51′ O

55°47′ N, 18°57′ O

55°30′ N, 18°34′ O

56°13′ N, 18°27′ O

4.2

Riktat fiske efter lax med nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn med minst 157 mm maskstorlek eller med drivlinor är tillåtet. Inga andra redskap får finnas ombord.

4.3

Riktat fiske efter torsk med de redskap som anges i punkt 5.2 är förbjudet.

5.   Restriktioner för fiske efter skrubbskädda och piggvar

5.1

Det är förbjudet att ombord behålla följande arter av fisk som fångats inom de geografiska områden och under de perioder som anges nedan:

Art

Geografiskt område

Period

Skrubbskädda

Delområdena 26–29 söder om 59°30′ N

15 februari–15 maj

Delområde 32

15 februari–31 maj

Piggvar

Delområdena 25, 26 och 28 söder om 56°50′ N

1 juni–31 juli

5.2

Riktat fiske med trålar, snurrevadar eller liknande redskap med 90 mm maskstorlek i struten eller mer, eller med drivgarn, insnärjningsnät eller grimgarn med 90 mm maskstorlek eller mer, är förbjudet. Bifångster av skrubbskädda och piggvar får förvaras ombord och landas inom en gräns på 10 % uttryckt i levandevikt av den totala fångst som behålls ombord under de perioder som avses i punkt 6.1.

6.   Begränsningar när det gäller ålfiske

Det är förbjudet att ombord behålla ål som har fångats med aktiva redskap. När ålar fångas oavsiktligt får de inte komma till skada och ska släppas omedelbart.


(1)  Bomtrål får inte användas

(2)  Fångsten får bestå av upp till 45 % sill/strömming uttryckt i levandevikt.

(3)  Användning av nät/garn, insnärjningsnät och grimgarn på mer än 9 km för fartyg med en totallängd på mindre än 12 m och mer än 21 km för fartyg med en totallängd på mer än 12 m, är förbjuden. Den maximala nedsänkningstiden för sådana redskap är 48 timmar, utom vid fiske under istäcke.


BILAGA IX

MEDELHAVET

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Hela området

Havsabborre (Dicentrarchus labrax)

25 cm

Stjärtbandsblecka (Diplodus annularis)

12 cm

Spetsnosblecka (Diplodus puntazzo)

18 cm

Vitblecka (Diplodus sargus)

23 cm

Tvåbandsblecka (Diplodus vulgaris)

18 cm

Ansjovis (Engraulis encrasicolus)

9 cm (1)

Groupers (Epinephelus spp.)

45 cm

Randig sandblecka (Lithognathus mormyrus)

20 cm

Kummel (Merluccius merluccius)

20 cm

Mullar (Mullus spp.)

11 cm

Pagell (Pagellus acarne)

17 cm

Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)

33 cm

Rödpagell (Pagellus erythrinus)

15 cm

Rödbraxen (Pagrus pagrus)

18 cm

Vrakfisk (Polyprion americanus)

45 cm

Sardin (Sardina pilchardus)

11 cm (2), (4)

Makrillar (Scomber spp.)

18 cm

Tunga (Solea solea)

20 cm

Guldsparid (Sparus aurata)

20 cm

Taggmakrillar (Trachurus spp.)

15 cm

Havskräfta (Nephrops norvegicus)

20 mm RS (3)

70 mm TL (3)

Hummer (Homarus gammarus)

105 mm RS (3)

300 mm TL (3)

Languster (Palinuridae)

90 mm RS (3)

Djuphavsräka (Parapenaeus longirostris)

20 mm RS (3)

Pilgrimsmussla, jacobsmussla (Pecten jacobeus)

10 cm

Venusmusslor (Venerupis spp.)

25 mm

Venusmusslor (Venus spp.)

25 mm

DEL B

Maskstorlekar

1.

Referensmaskstorlekar för släpredskap

Följande maskstorlekar ska tillämpas i Medelhavet:

Maskstorlek (5)

Geografiskt område

Villkor

Minst 40 mm fyrkantsmaska i struten (6)

Hela området

En strut med 50 mm diagonalmaska (2) får användas som ett alternativ till en strut med 40 mm fyrkantsmaska på motiverad begäran av fartygsägaren.

Minst 20 mm

Hela området

Riktat fiske efter sardin och ansjovis.

2.

Referensmaskstorlekar för omringande nät

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 14 mm

Hela området

Inga

3.

Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap

Följande maskstorlekar för bottenstående nät/garn ska tillämpas i Medelhavet:

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 16 mm

Hela området

Inga

4.

Befintliga undantag från de bestämmelser som anges i punkterna 1, 2 och 3 för fartygsvad/not och landvad/not som påverkas av en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006 och som fastställts inom ramen för artikel 9 i den förordningen ska fortsätta att gälla om inte annat bestäms genom artikel 15 i den här förordningen.

DEL C

Restriktioner för användning av fiskeredskap

1.   Restriktioner för användning av skrapredskap

Skrapredskapens maximala bredd ska vara 3 m, förutom skrapredskap som används för riktat fiske efter svampdjur.

2.   Restriktioner för användning av snörpvadar/ringnotar

Längden på snörpvadar/ringnotar och vadar/notar utan snörplinor ska begränsas till 800 m, med en höjd på 120 m, förutom när det gäller ringnotar/snörpvadar som används för riktat fiske av tonfisk.

3.   Restriktioner för användningen av passiva nätredskap

3.1

Det är förbjudet att använda följande passiva nätredskap:

a)

Ett grimgarn med en höjd på mer än 4 m.

b)

Ett bottenstående nät/garn eller en kombination av nät och grimgarn med en höjd på mer än 10 m, utom när sådana nät är kortare än 500 m, då en höjd på högst 30 m är tillåten.

3.2

Det är förbjudet att använda något nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn med en trådtjocklek på mer än 0,5 mm.

3.3

Det är förbjudet att medföra ombord eller sätta ut mer än 2 500 m kombination av nät/garn och grimgarn och mer än 6 000 m av något nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn.

4.

Restriktioner för användning av långrevar

4.1

Det är förbjudet för fartyg som fiskar med bottensatta långrevar att ha ombord eller använda mer än 5 000 krokar, med undantag för fartyg vars fiskeresor varar mer än tre dagar, vilka får ha ombord eller använda högst 7 000 krokar.

4.2

Det är förbjudet för fartyg som fiskar med flytande långrevar att ha ombord eller använda mer än det antal krokar per fartyg som anges nedan:

a)

2 500 krokar vid riktat fiske efter svärdfisk, och

b)

5 000 krokar vid riktat fiske efter långfenad tonfisk.

4.3

Ett fartyg som gör fiskeresor som varar mer än två dagar får ha ombord ett motsvarande antal reservkrokar.

5.

Restriktioner för användning av burar, tinor och mjärdar

Det är förbjudet att ha ombord eller sätta ut mer än 250 burar, tinor eller mjärdar per fartyg vid djuphavsfiske efter kräftdjur.

6.

Restriktioner för riktat fiske efter fläckpagell

Riktat fiske efter fläckpagell (Pagellus bogaraveo) med följande redskap är förbjudet:

Nät/garn, insnärjningsnät eller grimgarn med mindre än 100 mm maskstorlek.

Långrevar med krokar med en total längd som är mindre än 3,95 cm och en bredd som är mindre än 1,65 cm.

7.

Restriktioner för fiske med harpungevär

Det är förbjudet att fiska med harpungevär om de används tillsammans med dykutrustning som gör det möjligt att andas under vattnet eller nattetid från solnedgången till gryningen.


(1)  Medlemsstaterna får omvandla minsta referensstorlek för bevarande till 110 exemplar per kg.

(2)  Medlemsstaterna får omvandla minsta referensstorlek för bevarande till 55 exemplar per kg.

(3)  RS = ryggsköldslängd, TL = total längd.

(4)  Denna minsta referensstorlek för bevarande ska inte gälla för småsardiner som landas för att användas som livsmedel om de fångats med fartygsvad/not eller landvad/not och godkänts i enlighet med nationella bestämmelser som antagits i en sådan förvaltningsplan som avses i artikel 19 i förordning (EG) nr 1967/2006, såvida det berörda sardinbeståndet befinner sig inom säkra biologiska gränser.

(5)  Det är förbjudet att använda nätmaterial med en trådtjocklek på mer än 3 mm eller med flertrådigt garn, eller nätmaterial med en trådtjocklek på mer än 6 mm i någon del av en bottentrål.

(6)  Endast en typ av nät (antingen 40 mm fyrkantsmaska eller 50 mm diagonalmaska) får förvaras ombord eller användas.


BILAGA X

SVARTA HAVET

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

Minsta referensstorlek för bevarande

Piggvar (Psetta maxima)

45 cm

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap för demersala bestånd

Följande maskstorlekar ska tillämpas i Svarta havet:

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 40 mm

Hela området

En strut med 50 mm diagonalmaska (1) får användas som ett alternativ till en strut med 40 mm fyrkantsmaska på motiverad begäran av fartygsägaren.

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap

Följande maskstorlekar för passiva nätredskap ska tillämpas i Svarta havet:

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 400 mm

Hela området

Bottenstående nät/garn när de används för att fånga piggvar

3.   Restriktioner för användning av trålar och skrapredskap

Användning av trålar eller skrapredskap på större vattendjup än 1 000 m är förbjudet.


(1)  Endast en typ av nät (antingen 40 mm fyrkantsmaska eller 50 mm diagonalmaska) får förvaras ombord eller användas.


BILAGA XI

UNIONENS VATTEN I INDISKA OCEANEN OCH VÄSTRA ATLANTEN

DEL A

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

Följande maskstorlekar ska tillämpas i unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten:

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 100 mm

Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes överhöghet eller jurisdiktion.

Inga

Minst 45 mm

Alla vatten längs det franska departementet Guyanas kust som lyder under Frankrikes överhöghet eller jurisdiktion.

Riktat fiske efter räka (Penaeus subtilis, Penaeus brasiliensis, Xiphopenaeus kroyeri).

2.   Referensmaskstorlekar för omringande nät

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 14 mm

Hela området

Inga

DEL B

Stängda områden eller områden med begränsningar

Begränsningar av fiskeverksamhet i det område som ligger inom 24 sjömil från Mayotte

Det är förbjudet för fartyg att använda snörpvad/ringnot vid fiske efter tonfisk och närbesläktade arter inom 24 sjömil från Mayottes kust, uppmätt från de baslinjer från vilka territorialvattnen mäts.


BILAGA XII

NEAFC:S REGLERINGSOMRÅDE

DEL A

Minsta referensstorlek för bevarande

Art

NEAFC

Kolja (Melanogrammus aeglefinus)

30 cm

Långa (Molva molva)

63 cm

Birkelånga (Molva dipterygia)

70 cm

Makrillar (Scomber spp.)

30 cm

Sill (Clupea harengus)

20 cm

DEL B

Maskstorlekar

1.   Referensmaskstorlekar för släpredskap

Följande maskstorlekar i struten ska tillämpas i NEAFC:s regleringsområde:

Maskstorlek i struten

Geografiskt område

Villkor

Minst 100 mm

Hela området

Inga

Minst 35 mm

Hela området

Riktat fiske efter blåvitling

Minst 32 mm

Ices-delområdena 1 och 2

Riktat fiske efter nordhavsräka (Pandalus borealis)

En sorteringsrist med högst 22 spaltavstånd ska monteras.

Minst 16 mm

Hela området

Riktat fiske efter makrill, lodda och guldlaxfiskar

2.   Referensmaskstorlekar för passiva nätredskap

Följande maskstorlekar för passiva nätredskap ska tillämpas i NEAFC:s regleringsområde:

Maskstorlek

Geografiskt område

Villkor

Minst 220 mm

Hela området

Inga

DEL C

Stängda områden eller områden med begränsningar

1.   Åtgärder för fiske efter kungsfisk i Irmingerhavet och angränsande vatten

1.1

Det är förbjudet att fånga kungsfisk i internationellt vatten i Ices-delområde 5 och i unionens vatten i Ices-delområdena 12 och 14.

Genom undantag från första stycket är det tillåtet att fånga kungsfisk under perioden 11 maj–31 december inom det område som avgränsas av loxodromer som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet (nedan kallat bevarandeområdet för kungsfiskar):

64°45′ N, 28°30′ V

62°50′ N, 25°45′ V

61°55′ N, 26°45′ V

61°00′ N, 26°30′ V

59°00′ N, 30°00′ V

59°00′ N, 34°00′ V

61°30′ N, 34°00′ V

62°50′ N, 36°00′ V

64°45′ N, 28°30′ V.

1.2

Trots vad som sägs i punkt 1.1 får fiske efter kungsfisk tillåtas, genom en unionsrättsakt, utanför bevarandeområdet för kungsfiskar i Irmingerhavet och intilliggande vatten under perioden 11 maj–31 december varje år på grundval av vetenskaplig rådgivning och under förutsättning att NEAFC har upprättat en återhämtningsplan för kungsfisk i det geografiska området. Endast unionsfartyg som har godkänts av respektive medlemsstat och om vilka information har meddelats kommissionen enligt bestämmelserna i artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010 får delta i detta fiske.

1.3

Det är förbjudet att använda trålar med en maskstorlek under 100 mm.

1.4

Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

1.5

Befälhavare på fartyg som bedriver fiske utanför bevarandeområdet för kungsfiskar ska dagligen översända en fångstrapport enligt artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010, efter det att fiskeverksamheten den kalenderdagen har avslutats. Rapporten ska innehålla uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet.

1.6

Utöver artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

1.7

Rapporterna enligt punkt 1.6 ska göras i enlighet med relevanta bestämmelser.

2.   Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga

2.1

Under perioden 1 mars–31 maj varje år är det förbjudet att ombord behålla kvantiteter av birkelånga som överstiger 6 ton per fiskeresa inom de områden av Ices-sektion 6a som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

a)

Skotska kontinentalsockelns rand

59°58′N, 07°00′V

59°55′N, 06°47′V

59°51′N, 06°28′V

59°45′N, 06°38′V

59°27′N, 06°42′V

59°22′N, 06°47′V

59°15′N, 07°15′V

59°07′N, 07°31′V

58°52′N, 07°44′V

58°44′N, 08°11′V

58°43′N, 08°27′V

58°28′N, 09°16′V

58°15′N, 09°32′V

58°15′N, 09°45′V

58°30′N, 09°45′V

59°30′N, 07°00′V

59°58′N, 07°00′V

b)

Randen av Rosemary bank

60°00′N, 11°00′V

59°00′N, 11°00′V

59°00′N, 09°00′V

59°30′N, 09°00′V

59°30′N, 10°00′V

60°00′N, 10°00′V

60°00′N, 11°00′V

Detta innefattar inte det område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

59°15′N, 10°24′V

59°10′N, 10°22′V

59°08′N, 10°07′V

59°11′N, 09°59′V

59°15′N, 09°58′V

59°22′N, 10°02′V

59°23′N, 10°11′V

59°20′N, 10°19′V

59°15′N, 10°24′V

2.2

När birkelånga omfattas av landningsskyldigheten i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013, ska punkt 2.1 inte tillämpas.

Fiske efter birkelånga med alla typer av fiskeredskap under den period och inom de områden som avses i punkt 2.1 är förbjudet.

2.3

Vid inträde i eller utträde ur de områden som avses i punkt 2.1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för inträdet och utträdet.

2.4

Om ett fartyg kommer upp i en kvantitet av birkelånga på 6 ton i något av de två områden som avses i punkt 2.1 gäller följande:

a)

Det ska omedelbart upphöra med fisket och lämna det område där det vistas.

b)

Det får inte återinträda i något av områdena förrän fångsten har landats.

c)

Det får inte kasta tillbaka någon kvantitet birkelånga i havet.

2.5

De observatörer som avses i artikel 16 i förordning (EU) 2016/2336 som utsetts till de fiskefartyg som vistas i något av de områden som avses i punkt 1 ska, på grundval av ett lämpligt provurval av fångsterna av birkelånga, mäta fisken i proverna och fastställa könsmognaden hos den fisk som ingår i de olika delproverna. På grundval av utlåtanden från STECF ska medlemsstaterna upprätta utförliga protokoll för provtagning och resultatöversikter.

2.6

Under perioden 15 februari–15 april varje år är det förbjudet att använda bottentrålar, långrev och nät inom ett område som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt WGS84-systemet:

60°58,76′N, 27°27,32′V

60°56,02′N, 27°31,16′V

60°59,76′N, 27°43,48′V

61°03,00′N, 27°39,41′V

60°58,76′N, 27°27,32′V.

3.   Åtgärder för fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2

3.1

Riktat fiske efter kungsfisk i internationella vatten i Ices-delområdena 1 och 2 är endast tillåtet under perioden 1 juli–31 december varje år med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde.

3.2

Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i andra fisken till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

3.3

Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och utan huvud, inklusive japansk presentationsskärning, när det gäller kungsfisk som fångats i detta fiske.

3.4

Genom undantag från artikel 9.1 b i förordning (EU) nr 1236/2010 ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.

3.5

Utöver artikel 5 i förordning (EU) nr 1236/2010, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygens rapporter överensstämmer med artikel 9.1 i den förordningen och registreras i enlighet med artikel 9.3 i den förordningen.

3.6

Medlemsstaterna ska säkerställa att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. De insamlade uppgifterna ska minst innehålla representativa upplysningar om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska rapportera dessa uppgifter till Ices.

3.7

Kommissionen ska informera medlemsstaterna om det datum då NEAFC:s sekretariat meddelar NEAFC:s avtalsslutande parter att hela den totala tillåtna fångstmängden (TAC) är uppfiskad. Medlemsstaterna ska förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfiskar från och med detta datum.

4.   Rockallkoljebox i Ices-delområde 6

Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater, vilka ska mätas enligt WGS84-systemet:

57°00′N, 15°00′V

57°00′N, 14°00′V

56°30′N, 14°00′V

56°30′N, 15°00′V

57°00′N, 15°00′V

DEL D

Stängda områden för skydd av känsliga livsmiljöer

1.

Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med passiva redskap, inbegripet bottensatta garn och långrevar för bottenfiske, i följande områden som avgränsas av linjer (loxodromer) som i angiven ordning förbinder följande koordinater enligt koordinatsystemet WGS84:

Delar av Reykjanesryggen:

55°04,5327′ N, 36°49,0135′ V

55°05,4804′ N, 35°58,9784′ V

54°58,9914′ N, 34°41,3634′ V

54°41,1841′ N, 34°00,0514′ V

54°00′ N, 34°00′ V

53°54,6406′ N, 34°49,9842′ V

53°58,9668′ N, 36°39,1260′ V

55°04,5327′ N, 36°49,0135′ V

Nordliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):

59°45′ N, 33°30′ V

57°30′ N, 27°30′ V

56°45′ N, 28°30′ V

59°15′ N, 34°30′ V

59°45′ N, 33°30′ V

Mellersta delen av Mid Atlantic Ridge (MAR) (Charlie-Gibbs Fracture zone och Subpolar Frontal Region):

53°30′ N, 38°00′ V

53°30′ N, 36°49′ V

55°04.5327′ N, 36°49′ V

54°58.9914′ N, 34°41.3634′ V

54°41.1841′ N, 34°00′ V

53°30′ N, 30°00′ V

51°30′ N, 28°00′ V

49°00′ N, 26°30′ V

49°00′ N, 30°30′ V

51°30′ N, 32°00′ V

51°30′ N, 38°00′ V

53°30′ N, 38°00′ V

Sydliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):

44°30′ N, 30°30′ V

44°30′ N, 27°00′ V

43°15′ N, 27°15′ V

43°15′ N, 31°00′ V

44°30′ N, 30°30′ V

Altairs undervattensberg:

45°00′ N, 34°35′ V

45°00′ N, 33°45′ V

44°25′ N, 33°45′ V

44°25′ N, 34°35′ V

45°00′ N, 34°35′ V

Antialtairs undervattensberg:

43°45′ N, 22°50′ V

43°45′ N, 22°05′ V

43°25′ N, 22°05′ V

43°25′ N, 22°50′ V

43°45′ N, 22°50′ V

Hatton Bank:

59°26′ N, 14°30′ V

59°12′ N, 15°08′ V

59°01′ N, 17°00′ V

58°50′ N, 17°38′ V

58°30′ N, 17°52′ V

58°30′ N, 18°22′ V

58°03′ N, 18°22′ V

58°03′ N, 17°30′ V

57°55′ N, 17°30′ V

57°45′ N, 19°15′ V

58°11,15′ N, 18°57,51′ V

58°11,57′ N, 19°11,97′ V

58°27,75′ N, 19°11,65′ V

58°39,09′ N, 19°14,28′ V

58°38,11′ N, 19°01,29′ V

58°53,14′ N, 18°43,54′ V

59°00,29′ N, 18°01,31′ V

59°08,01′ N, 17°49,31′ V

59°08,75′ N, 18°01,47′ V

59°15,16′ N, 18°01,56′ V

59°24,17′ N, 17°31,22′ V

59°21,77′ N, 17°15,36′ V

59°26,91′ N, 17°01,66′ V

59°42,69′ N, 16°45,96′ V

59°20,97′ N, 15°44,75′ V

59°21′ N, 15°40′ V

59°26′ N, 14°30′ V

Nordvästra Rockall:

57°00′ N, 14°53′ V

57°37′ N, 14°42′ V

57°55′ N, 14°24′ V

58°15′ N, 13°50′ V

57°57′ N, 13°09′ V

57°50′ N, 13°14′ V

57°57′ N, 13°45′ V

57°49′ N, 14°06′ V

57°29′ N, 14°19′ V

57°22′ N, 14°19′ V

57°00′ N, 14°34′ V

56°56′ N, 14°36′ V

56°56′ N, 14°51′ V

57°00′ N, 14°53′ V

Sydvästra Rockall (Empress of Britain Bank):

Område 1

56°24′ N, 15°37′ V

56°21′ N, 14°58′ V

56°04′ N, 15°10′ V

55°51′ N, 15°37′ V

56°10′ N, 15°52′ V

56°24′ N, 15°37′ V

Område 2

55°56.90 N -16°11.30 V

55°58.20 N -16°11.30 V

55°58.30 N -16°02.80 V

55°56.90 N -16°02.80 V

55°56.90 N -16°11.30 V

Område 3

55°49.90 N -15°56.00 V

55°48.50 N -15°56.00 V

55°48.30 N -15°50.60 V

55°49.60 N -15°50.60 V

55°49.90 N -15°56.00 V

Edoras bank

56°26.00 N -22°26.00 V

56°28.00 N -22°04.00 V

56°16.00 N -21°42.00 V

56°05.00 N -21°40.00 V

55°55.00 N -21°47.00 V

55°45.00 N -22°00.00 V

55°43.00 N -23°14.00 V

55°50.00 N -23°16.00 V

56°05.00 N -23°06.00 V

56°18.00 N -22°43.00 V

56°26.00 N -22°26.00 V

Sydvästra Rockall Bank

Område 1

55°58.16 N -16°13.18 V

55°58.24 N -16°02.56 V

55°54.86 N -16°05.55 V

55°58.16 N -16°13.18 V

Område 2

55°55.86 N -15°40.84 V

55°51.00 N -15°37.00 V

55°47.86 N -15°53.81 V

55°49.29 N -15°56.39 V

55°55.86 N -15°40.84 V

Hatton-Rockall Basin

Område 1

58°00.15 N -15°27.23 V

58°00.15 N -15°38.26 V

57°54.19 N -15°38.26 V

57°54.19 N -15°27.23 V

58°00.15 N -15°27.23 V

Område 2

58°06.46 N -16°37.15 V

58°15.93 N -16°28.46 V

58°06.77 N -16°10.40 V

58°03.43 N -16°10.43 V

58°01.49 N -16°25.19 V

58°02.62 N -16°36.96 V

58°06.46 N -16°37.15 V

Hatton Bank 2

Område 1

57°51.76 N -18°05.87 V

57°55.00 N -17°30.00 V

58°03.00 N -17°30.00 V

57°53.10 N -16°56.33 V

57°35.11 N -18°02.01 V

57°51.76 N -18°05.87 V

Område 2

57°59.96 N -19°05.05 V

57°45.00 N -19°15.00 V

57°50.07 N -18°23.82 V

57°31.13 N -18°21.28 V

57°14.09 N -19°28.43 V

57°02.21 N -19°27.53 V

56°53.12 N -19°28.97 V

56°50.22 N -19°33.62 V

56°46.68 N -19°53.72 V

57°00.04 N -20°04.22 V

57°10.31 N -19°55.24 V

57°32.67 N -19°52.64 V

57°46.68 N -19°37.86 V

57°59.96 N -19°05.05 V

Logachev Mound:

55°17′ N, 16°10′ V

55°34′ N, 15°07′ V

55°50′ N, 15°15′ V

55°33′ N, 16°16′ V

55°17′ N, 16°10′ V

Västra Rockall Mound:

57°20′ N, 16°30′ V

57°05′ N, 15°58′ V

56°21′ N, 17°17′ V

56°40′ N, 17°50′ V

57°20′ N, 16°30′ V

2.

Vid fiskeinsatser i nya och befintliga områden för bottenfiske inom NEAFC:s regleringsområde ska fartyget, om mängden levande korall eller levande svampdjur som fångas per uppsättning redskap överstiger 60 kg levande korall och/eller 800 kg levande svampdjur, informera sin flaggstat, upphöra med fisket och förflytta sig minst två sjömil från den position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokalisering där denna fångst gjordes.

BILAGA XIII

MILDRANDE ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA OAVSIKTLIGA FÅNGSTER AV KÄNSLIGA ARTER

Följande åtgärder för att övervaka och minska oavsiktliga fångster av känsliga arter ska tillämpas:

1.

De åtgärder som fastställs i delarna A, B och C.

2.

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att samla in vetenskapliga uppgifter om oavsiktliga fångster av känsliga arter.

3.

Till följd av vetenskapliga belägg, som godkänts av Ices, STECF eller inom ramen för AKFM, för fiskeredskapens negativa konsekvenser på känsliga arter, ska medlemsstaterna lämna in gemensamma rekommendationer om ytterligare mildrande åtgärder för att minska oavsiktliga fångster av de berörda arterna eller i ett visst område på grundval av artikel 15 i denna förordning.

4.

Medlemsstaterna ska övervaka och bedöma ändamålsenligheten hos de mildrande åtgärder som har införts enligt denna bilaga.

DEL A

Valar

1.   Fisken för vilka användning av ljudskrämmare är obligatorisk

1.1

I följande områden är det förbjudet för fartyg med en totallängd på 12 meter eller mer att använda de fiskeredskap som anges nedan utan att samtidigt använda aktiva ljudskrämmare.

Område

Redskap

Östersjöområdet avgränsat av en linje från Sveriges kust vid en punkt vid longitud 13°E, därifrån rakt söderut till latitud 55°N, därifrån rakt österut till longitud 14°E, därifrån rakt norrut till Sveriges kust, och området avgränsat av en linje från Sveriges ostkust vid en punkt vid latitud 55°30′ N, därifrån rakt österut till longitud 15°E, därifrån rakt norrut till latitud 56°N, därifrån rakt österut till longitud 16°E, därifrån rakt norrut till Sveriges kust.

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät

Östersjön delområde 24 (med undantag för det område som omfattas ovan)

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät

Ices-delområde 4 och Ices-sektion 3a (endast 1 augusti–31 oktober)

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät, eller kombinationer av dessa, vars sammanlagda längd är högst 400 m

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät ≥ 220 mm

Ices-sektionerna 7e, 7f, 7g, 7h och 7j

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät

Ices-sektion 7d

Alla bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät

1.2

Punkt 1.1 ska inte tillämpas på fiskeinsatser som genomförs enbart i vetenskapligt syfte och med tillstånd från och under tillsyn av den eller de berörda medlemsstaterna, och vars syfte är att utveckla nya tekniska åtgärder för att minska oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande av valar.

1.3

Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att genom vetenskapliga studier eller pilotprojekt övervaka och utvärdera effekterna över tid av användningen av ljudskrämmare inom de berörda fiskena och områdena.

2.   Fisken som ska övervakas

2.1

Övervakningssystem ska inrättas på årsbasis och upprättas för fartyg som för en medlemsstats flagg med en totallängd på 15 m eller mer för att övervaka bifångster av val för de fisken och enligt de villkor som anges nedan.

Område

Redskap

Ices-delområden 6, 7 och 8

Flyttrålar (enkla och i par)

Medelhavet (öster om linjen 5°36′V)

Flyttrålar (enkla och i par)

Ices-sektionerna 6a, 7a, 7b, 8a, 8b, 8c och 9a

Bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät med en maskstorlek på 80 mm eller större

Ices-delområde 4, Ices-sektion 6a och Ices-delområde 7 med undantag för Ices-sektionerna 7c och 7k

Drivgarn

Ices-sektionerna 3a, 3b, 3c, 3d söder om 59°N, 3d norr om 59° (endast 1 juni–30 september), och Ices-delområdena 4 och 9

Flyttrålar (enkla och i par)

Ices-delområdena 6, 7, 8 och 9

Trålar med hög öppning

Ices-sektionerna 3b, 3c och 3d

Bottenstående nät/garn eller insnärjningsnät med en maskstorlek på 80 mm eller större

2.2

Punkt 2.1 ska inte tillämpas på fiskeinsatser som genomförs enbart i vetenskapligt syfte och med tillstånd från och under tillsyn av den berörda medlemsstaten eller de berörda medlemsstaterna, och vars syfte är att utveckla nya tekniska åtgärder för att minska oavsiktlig fångst eller oavsiktligt dödande av valar.

DEL B

Havsfåglar

Om de uppgifter som avses i punkt 2 i det inledande stycket i denna bilaga visar på en nivå av oavsiktliga fångster av havsfåglar inom specifika fisken som utgör ett allvarligt hot mot dessa havsfåglars bevarandestatus, ska medlemsstaterna använda torilinor och/eller revar med sänken, om det är vetenskapligt bevisat att sådan användning innebär fördelar ur bevarandesynpunkt i det området, och ska när så är praktiskt möjligt och fördelaktigt sätta ut långrevar under mörkertimmarna med däckbelysningen begränsad till vad som krävs av säkerhetsskäl.

DEL C

Havssköldpaddor

1.   Fisken för vilka användning av en flyktanordning för sköldpaddor är obligatorisk.

1.1

I följande områden är det förbjudet för fartyg att använda de fiskeredskap som anges nedan utan att samtidigt använda en flyktanordning för sköldpaddor.

Område

Art

Redskap

Unionens vatten i Indiska oceanen och västra Atlanten

Räkor (Penaeus spp., Xiphopenaeus kroyeri)

Alla räktrålar

1.2

Kommissionen kan anta genomförandeakter om fastställande av närmare regler för specifikationerna för den anordning som avses i punkt 1.1.

BILAGA XIV

ARTER FÖR SELEKTIVITETSINDIKATORER

Nordsjön

Nordvästliga vatten

Sydvästliga vatten

Östersjön

Medelhavet

Torsk

Torsk

Kummel

Torsk

Kummel

Kolja

Kolja

Vitling

Rödspätta

Röd mulle

Gråsej

Gråsej

Glasvar

 

 

Vitling

Vitling

 

 

 

Rödspätta

Rödspätta