(1)

Olika förhållningssätt till reglering- och tillsynssystem för gränsöverskridande distribution av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-fonder) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (3), inklusive europeiska riskkapitalfonder (EuVECA) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 345/2013 (4), europeiska fonder för socialt företagande (EuSEF) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 (5) och europeiska långsiktiga investeringsfonder (Eltif) enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/760 (6), och företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (nedan kallade fondföretag) enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (7), leder till fragmentering och hinder för den gränsöverskridande marknadsföringen av och tillgången till AIF-fonder och fondföretag, vilket i sin tur kan hindra dem från att marknadsföras i andra medlemsstater. Ett fondföretag kan förvaltas externt eller internt, beroende på dess rättsliga form. Alla bestämmelser i den här förordningen avseende förvaltningsbolag för fondföretag bör tillämpas både på bolag vars huvudsakliga verksamhet består i att förvalta fondföretag och på ett fondföretag som inte har utsett ett förvaltningsbolag för fondföretag.

(2)

För att förbättra regelverket för företag för kollektiva investeringar och för att bättre skydda investerare bör marknadsföringskommunikation som riktar sig till AIF-fondinvesterare och fondföretagsinvesterare vara identifierbar som sådan, och den bör innehålla en beskrivning av de risker och den avkastning som kan förväntas vid köp av andelar eller aktier i AIF-fonder eller fondföretag på ett lika klart och tydligt sätt. Vidare bör all information som ingår i marknadsföringskommunikationen som riktar sig till investerare presenteras på ett sätt som är rättvisande, tydligt och ej vilseledande. För att värna investerarskyddet och säkerställa lika spelregler för AIF-fonder och fondföretag bör standarderna för marknadsföringskommunikation tillämpas på AIF-fonder och fondföretag.

(3)

Marknadsföringskommunikation som riktar sig till investerare i AIF-fonder och fondföretag bör specificera var, hur och på vilket språk investerare kan få kortfattad information om investerares rättigheter, och det bör tydligt anges att AIF-förvaltaren, EuVECA-förvaltaren, EuSEF-förvaltaren eller förvaltningsbolag för fondföretag (tillsammans kallade förvaltare av företag för kollektiva investeringar) har rätt att avsluta de arrangemang som fastställts för marknadsföring.

(4)

För att öka transparensen och förbättra investerarskyddet samt underlätta tillgången till information om nationella lagar och andra författningar som är tillämpliga på marknadsföringskommunikation bör behöriga myndigheterna offentliggöra sådana texter på sina webbplatser som ett minimum på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar, inklusive sina icke-officiella sammanfattningar, vilket skulle göra det möjligt för förvaltare av företag för kollektiva investeringar att få en allmän översikt över dessa lagar och andra författningar. Offentliggörandet bör endast ske i informationssyfte och det bör inte medföra några rättsliga skyldigheter. Av samma skäl bör den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (8) (Esma) inrätta en central databas med sammanfattningar av nationella krav på marknadsföringskommunikation och länkar till den information som offentliggörs på de behöriga myndigheternas webbplatser.

(5)

För att främja god praxis när det gäller investerarskydd som ingår i de nationella kraven på rättvis och tydlig marknadsföringskommunikation, inbegripet onlineaspekterna på sådan marknadskommunikation, bör Esma utfärda riktlinjer för tillämpningen av dessa krav på marknadsföringskommunikation.

(6)

Behöriga myndigheter bör kunna kräva underrättelser i förväg om marknadsföringskommunikation i syfte att göra förhandskontroller av att kommunikationen efterlever denna förordning och andra tillämpliga krav, såsom huruvida marknadsföringskommunikationen är identifierbar som sådan, huruvida den innehåller en beskrivning av riskerna och avkastningen vid köp av andelar i ett fondföretag och – om en medlemsstat tillåter marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare – riskerna och avkastningen vid köp av andelar eller aktier i en AIF-fond på ett lika klart och tydligt sätt, och huruvida all information i marknadskommunikationen presenteras på ett sätt som är rättvisande, tydligt och ej vilseledande. Denna kontroll bör utföras inom en begränsad tidsram. Om de behöriga myndigheterna kräver underrättelser i förväg bör detta inte hindra dem från att kontrollera marknadsföringskommunikation i efterhand.

(7)

Behöriga myndigheter bör till Esma rapportera resultaten av dessa kontroller, ansökningar om ändringar och eventuella sanktioner mot förvaltare av företag för kollektiva investeringar. För att dels öka medvetenheten om och transparensen i de regler som är tillämpliga på marknadsföringskommunikation, och dels säkerställa investerarskydd, bör Esma vartannat år utarbeta och till Europaparlamentet, rådet och kommissionen överlämna en rapport om dessa regler och deras praktiska tillämpning på grundval av förhands- och efterhandskontroller av marknadsföringskommunikation från behöriga myndigheters sida.

(8)

För att säkerställa lika behandling och underlätta beslutsfattandet för förvaltare av företag för kollektiva investeringar i fråga om huruvida de ska bedriva gränsöverskridande distribution av investeringsfonder, är det viktigt att de avgifter som tas ut av behöriga myndigheter för tillsyn över gränsöverskridande verksamhet står i proportion till det tillsynsarbete som görs och offentliggörs, och att dessa avgifter offentliggörs på de behöriga myndigheternas webbplatser i syfte att öka transparensen. Av samma anledning bör länkar till den information som offentliggörs på de behöriga myndigheternas webbplatser avseende avgifter offentliggöras på Esmas webbplats så att det finns en central informationspunkt. Esmas webbplats bör också innehålla ett interaktivt verktyg som gör det möjligt att göra vägledande beräkningar av de avgifter som de behöriga myndigheterna tar ut.

(9)

För att säkerställa en bättre uppbörd av avgifter och för att öka transparensen och tydligheten i fråga om avgifter och avgiftsstruktur, när sådana avgifter tas ut av de behöriga myndigheterna, bör förvaltare av företag för kollektiva investeringar erhålla en faktura, en individuell betalningsbegäran eller en betalningsinstruktion som tydligt anger det belopp som ska betalas och betalningssätten.

(10)

Eftersom Esma i enlighet med förordning (EU) nr 1095/2010 har till uppgift att övervaka och bedöma marknadsutvecklingen på de områden där Esma har behörighet, är det lämpligt och nödvändigt att öka kunskapen om Esma genom att utöka Esmas befintliga databaser till att innefatta en central databas som förtecknar alla AIF-fonder och fondföretag som marknadsförs över gränserna, förvaltarna av dessa företag för kollektiva investeringar och de medlemsstater där marknadsföringen sker. För att Esma ska kunna hålla den centrala databasen uppdaterad bör de behöriga myndigheterna för detta ändamål till Esma översända information om underrättelser, skriftliga anmälningar och information som de har tagit emot enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU när det gäller gränsöverskridande marknadsföringsverksamhet samt information om alla ändringar av den informationen som bör återspeglas i den databasen. Esma bör därför inrätta en anmälningsportal där de behöriga myndigheterna bör ladda upp alla handlingar som rör gränsöverskridande distribution av fondföretag och AIF-fonder.

(11)

För att säkerställa lika spelregler mellan å ena sidan godkända riskkapitalfonder, enligt definitionen i förordning (EU) nr 345/2013, eller godkända fonder för socialt företagande, enligt definitionen i förordning (EU) nr 346/2013, och å andra sidan andra AIF-fonder, är det nödvändigt att införa regler om sonderande marknadsföring i dessa förordningar som är identiska med de regler om sonderande marknadsföring som föreskrivs i direktiv 2011/61/EU. Sådana regler bör göra det möjligt för förvaltare som registrerats i enlighet med dessa förordningar att rikta sig till investerare genom att pröva deras intresse för kommande investeringsmöjligheter eller investeringsstrategier genom godkända riskkapitalfonder och godkända fonder för socialt företagande.

(12)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 (9) ska vissa bolag och personer som avses i artikel 32 i den förordningen undantas från skyldigheterna enligt den förordningen till och med den 31 december 2019. Den förordningen fastställer också att kommissionen ska se över den senast den 31 december 2018 för att bland annat bedöma om detta övergångsundantag bör förlängas eller om bestämmelserna om basfakta för investerare i direktiv 2009/65/EG efter kartläggning av eventuella nödvändiga justeringar bör ersättas eller anses likvärdiga med faktabladet enligt den förordningen.

(13)

För att kommissionen ska kunna genomföra översynen i enlighet med förordning (EU) nr 1286/2014 enligt vad som ursprungligen fastställts, bör tidsfristen för översynen förlängas med 12 månader. Europaparlamentets ansvariga utskott bör stödja kommissionens översyn genom att anordna en utfrågning på temat med berörda parter som företräder näringslivs- och konsumentintressen.

(14)

För att undvika att investerare får två olika handlingar i förväg, det vill säga faktablad med basfakta för investerare (KIID), i enlighet med kraven i direktiv 2009/65/EG, och ett basfaktablad (KID), i enlighet med kraven i förordning (EU) nr 1286/2014, för samma företag för kollektiva investeringar under den tid som de rättsakter som är en följd av kommissionens översyn i enlighet med den förordningen antas och genomförs, bör övergångsundantaget från skyldigheterna enligt den förordningen förlängas med 24 månader. Utan att denna förlängning påverkas bör alla berörda institutioner och tillsynsmyndigheter sträva efter att agera så snabbt som möjligt för att underlätta avslutandet av detta övergångsundantag.

(15)

Kommissionen bör ges befogenhet att anta tekniska genomförandestandarder, utarbetade av Esma, med avseende på standardformulär, mallar och förfaranden för behöriga myndigheters offentliggöranden av och underrättelse om nationella lagar och andra författningar och sammanfattningar därav gällande tillämpliga marknadsföringskrav inom deras territorier, storleken på de avgifter de tar ut för gränsöverskridande verksamhet och i tillämpliga fall relevanta beräkningsmetoder. Vidare bör de tekniska genomförandestandarderna, för att förbättra överföringen till Esma, även antas avseende anmälningar och skriftliga anmälningar och sådan information om gränsöverskridande marknadsföringsverksamhet som krävs enligt direktiven 2009/65/EG och 2011/61/EU och de tekniska arrangemang som är nödvändiga för att den anmälningsportal som Esma ska upprätta ska fungera. Kommissionen bör anta dessa tekniska genomförandestandarder genom genomförandeakter enligt artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

(16)

Det är nödvändigt att precisera vilken information som varje kvartal ska meddelas till Esma, så att databaserna med alla företag för kollektiva investeringar och deras förvaltare kan hållas uppdaterade.

(17)

All behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, såsom behöriga myndigheters utbyte och överföring av personuppgifter, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (10), och allt utbyte och all överföring av information som utförs av Esma bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11).

(18)

För att de behöriga myndigheterna ska kunna utföra de uppgifter som de tilldelas i denna förordning bör medlemsstaterna säkerställa att dessa myndigheter har alla nödvändiga tillsyns- och utredningsbefogenheter.

(19)

Senast den 2 augusti 2024 bör kommissionen göra en utvärdering av tillämpningen av denna förordning. Utvärderingen bör beakta marknadsutvecklingen och bedöma huruvida de åtgärder som införts har förbättrat den gränsöverskridande distributionen av företag för kollektiva investeringar.

(20)

Senast den 2 augusti 2021 bör kommissionen offentliggöra en rapport om kundinitierade kontakter (reverse solicitation) och efterfrågan på investerarens eget initiativ, med angivande av omfattningen av denna form av teckning av fonder, dess geografiska spridning, även i tredjeländer, samt dess inverkan på passförfarandet (passporting regime).

(21)

För att säkerställa rättslig säkerhet är det nödvändigt att samordna första tillämpningsdag för nationella lagar och andra författningar för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1160 (12) och denna förordning när det gäller relevanta bestämmelser om marknadskommunikation och sonderande marknadsföring.

(22)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förstärka marknadens effektivitet och samtidigt inrätta kapitalmarknadsunionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess effekter, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.