13.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 71/15


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2019/397

av den 19 december 2018

om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller den dag fram till vilken motparter får fortsätta att tillämpa sina riskhanteringsförfaranden för vissa OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (1), särskilt artikel 11.15, och

av följande skäl:

(1)

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då ett avtal om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, dvs. från och med den 30 mars 2019 om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket enhälligt beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(2)

De krav på utväxling av säkerheter som föreskrivs i förordning (EU) nr 648/2012 i fråga om OTC-derivatkontrakt som inte clearas av centrala motparter tar inte hänsyn till eventualiteten att en medlemsstat lämnar unionen. De problem som uppstår för de parter i ett OTC-derivatkontrakt vars motparter är etablerade i Förenade kungariket är en direkt följd av en händelse utanför deras kontroll och kan innebära att de får en ogynnsam ställning i förhållande till andra motparter i unionen.

(3)

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2251 (2) fastställer vissa tillämpningsdatum för förfaranden för utväxling av säkerheter för OTC-derivat som inte clearas centralt, beroende på vilken kategori av motpart som dessa kontrakt har.

(4)

Motparter kan inte förutse vilken status en motpart etablerad i Förenade kungariket kan komma att få eller i vilken utsträckning den motparten kommer att kunna fortsätta att tillhandahålla vissa tjänster till motparter som är etablerade i unionen. Det kan därför ligga i motparternas intresse att genomföra novation av kontrakt och på så sätt ersätta den motpart som är etablerad i Förenade kungariket med en motpart i en medlemsstat.

(5)

Innan förordning (EU) nr 648/2012 och delegerad (EU) 2016/2251 började tillämpas krävdes ingen utväxling av säkerheter för OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt, och bilaterala transaktioner var därför inte kollateraliserade eller endast kollateraliserade på frivillig basis. Om motparter skulle vara skyldiga att utväxla säkerheter till följd av att deras kontrakt blivit föremål för novation som ett svar på Förenade kungarikets utträde ur unionen är det inte säkert att den kvarvarande motparten kan godkänna novationen.

(6)

För att säkerställa en väl fungerande marknad och lika konkurrensvillkor för motparter som är etablerade i unionen bör motparter ha möjlighet att ersätta motparter som är etablerade i Förenade kungariket med motparter i medlemsstater utan att de när de gäller dessa novationsavtal är skyldiga att utväxla säkerheter. De bör bli skyldiga att utväxla säkerheter inom ramen för novationsavtalen först 12 månader efter den dag denna ändringsförordning börjar tillämpas.

(7)

Delegerad förordning (EU) 2016/2251 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska tillsynsstandarder som Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och pensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(9)

Det är nödvändigt att underlätta marknadsaktörernas genomförande av effektiva lösningar så snabbt som möjligt. Därför har Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten gjort en kostnads-nyttoanalys, men inte genomfört något öppet offentligt samråd i enlighet med artikel 10.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (3), artikel 10.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 (4) och artikel 10.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (5). Av samma skäl bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

(10)

Denna förordning bör träda ikraft så snart som möjligt och bör börja gälla först från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att tillämpas på och i Förenade kungariket, såvida inte ett utträdesavtal med Förenade kungariket redan har trätt i kraft vid den tidpunkten eller om den tvåårsperiod som avses i artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen har förlängts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändring av delegerad förordning (EU) 2016/2251

Artikel 35 i delegerad förordning (EU) 2016/2251 ska ersättas med följande:

”Artikel 35

Övergångsbestämmelser

Motparter som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 får fortsätta att tillämpa de riskhanteringsförfaranden som de använder sig av den dag då denna förordning börjar tillämpas i fråga om OTC-derivatkontrakt som inte clearas centralt och som ingåtts eller varit föremål för novation mellan den 16 augusti 2012 och de relevanta datumen för tillämpning av denna förordning.

Motparter som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) nr 648/2012 får också fortsätta att tillämpa de riskhanteringsförfaranden som de använder sig av den 14 mars 2019 i fråga om OTC-derivat som inte clearas centralt och som uppfyller följande villkor:

a)

De ej centralt clearade OTC-derivatkontrakten har ingåtts eller varit föremål för novation före något av de relevanta tillämpningsdatum för denna förordning som anges i artiklarna 36, 37 och 38 i denna förordning 14 mars 2019, beroende på vilket av dessa som infaller först.

b)

Novationen av de ej centralt clearade OTC-derivatkontrakten har som enda syfte att ersätta den motpart som är etablerad i Förenade kungariket med en motpart etablerad i en medlemsstat.

c)

De ej centralt clearade OTC-derivatkontrakten är föremål för novation mellan den dag som följer på dagen då unionsrätten upphör att tillämpas på eller i Förenade kungariket enligt artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen och ett av följande datum, beroende på vilket som infaller sist:

i)

De relevanta tillämpningsdatumen enligt artiklarna 36, 37 och 38 i denna förordning, eller

ii)

12 månader från och med dagen efter den dag då unionsrätten upphör att vara tillämplig på och i Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen.”

Artikel 2

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med dagen efter den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på och i Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen.

Denna förordning ska emellertid inte tillämpas i något av följande fall:

a)

Ett utträdesavtal med Förenade kungariket i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen har trätt i kraft vid den tidpunkten.

b)

Ett beslut har fattats om att med två år förlänga den period som avses i artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 december 2018.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande


(1)  EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

(2)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2251 av den 4 oktober 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister med avseende på tekniska tillsynsstandarder för riskreduceringstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas av en central motpart (EUT L 340, 15.12.2016, s. 9).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 48).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 84).