(1)

I meddelandet av den 20 juli 2010 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 fastställdes unionens strategiska mål att halvera antalet dödsolyckor i trafiken fram till 2020 jämfört med 2010, och att närma sig noll omkomna 2050. Framstegen mot att uppnå dessa mål har på senare år dock avstannat. Ett nytt delmål – att senast år 2030 ha halverat antalet allvarliga skador jämfört med 2020 – godkändes av rådet i dess slutsatser av den 8 juni 2017 om trafiksäkerhet för att stödja innehållet i Vallettaförklaringen från mars 2017. Det krävs därför större insatser för att båda dessa mål ska uppnås.

(2)

Enligt nollvisionsfilosofin kan dödsfall och allvarliga skador i trafikolyckor till stor del förebyggas. Det bör vara ett gemensamt ansvar på alla nivåer att se till att trafikolyckor inte leder till allvarliga eller dödliga skador. Framför allt bör väl utformade och väl underhållna vägar med tydliga vägmarkeringar och vägmärken minska sannolikheten för trafikolyckor, medan förlåtande vägar (vägar som utformats på ett intelligent sätt för att säkerställa att misstag i körningen inte omedelbart får allvarliga eller dödliga konsekvenser) bör göra olyckor mindre allvarliga. Kommissionen bör tillhandahålla vägledning för utformning och underhåll av förlåtande sidoområden utifrån erfarenheter från samtliga medlemsstater.

(3)

Vägarna i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T-nätet) som identifieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (4) är av största betydelse när det gäller att stödja europeisk integration. En hög säkerhetsnivå bör därför garanteras på dessa vägar.

(4)

Förfarandena för förvaltning av vägars säkerhet som genomförts inom TEN-T-nätet har bidragit till att minska antalet omkomna och allvarliga skador i unionen. Det framgår av utvärderingen av effekterna av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG (5) att de medlemsstater som tillämpat principer för förvaltning av vägars säkerhet på frivillig basis på sina nationella vägar utanför TEN-T-nätet har uppnått mycket bättre resultat när det gäller trafiksäkerheten än medlemsstater som inte gjort det. Det är därför också önskvärt att dessa principer för förvaltning av vägars säkerhet tillämpas på andra delar av det europeiska vägnätet.

(5)

Det är viktigt att de vägsträckor på broar och i tunnlar som ingår i det vägnät som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde också omfattas av detta direktiv när det gäller trafiksäkerhet, med undantag för tunnlar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG. (6)

(6)

Av trafiksäkerhetsskäl är det viktigt att in- och utfarter till parkeringsplatser längs med det vägnät som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, särskilt motorvägar och huvudvägar, också omfattas av detta direktiv.

(7)

De säsongsbetingade förhållandena skiljer sig väsentligt mellan medlemsstaterna och regionerna. Därför är det viktigt att dessa förhållanden beaktas på lämpligt sätt i de nationella bestämmelser som införlivar detta direktiv.

(8)

En stor andel av trafikolyckorna sker på en liten andel av vägarna, där trafikvolymer är stora och hastigheter höga och där det finns ett brett spektrum av trafik i olika hastigheter. Därför bör den begränsade utvidgningen av tillämpningsområdet för direktiv 2008/96/EG till motorvägar och andra huvudvägar utanför TEN-T-nätet bidra betydligt till förbättringen av vägars säkerhet i hela unionen.

(9)

För att säkerställa att en sådan utvidgning av tillämpningsområdet får avsedd effekt är det logiskt att andra huvudvägar än motorvägar inbegriper alla vägar som tillhör den högsta vägkategorin under kategorin motorväg i den nationella vägklassificeringen. Av samma orsak bör medlemsstaterna uppmuntras att säkerställa att åtminstone alla vägar på vilka direktiv 2008/96/EG var tillämpligt före detta direktivs ikraftträdande, inklusive på frivillig grund, omfattas även av detta direktiv.

(10)

Den obligatoriska tillämpningen av förfarandena enligt direktiv 2008/96/EG på alla vägprojekt utanför tätbebyggda områden som färdigställs med unionsmedel bör säkerställa att unionsmedel inte används för att bygga osäkra vägar.

(11)

Direktiv 2008/96/EG omfattar uteslutande väginfrastruktur. Därför påverkas inte vägtrafiklagstiftning av det här direktivet, och inte heller medlemsstaternas behörighet att fatta beslut på eget ansvar med avseende på vägtrafiklagstiftning. Förenta nationernas Genèvekonvention om vägtrafik av den 19 september 1949 och Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968 samt Wienkonventionen om vägmärken och signaler av den 8 november 1968 bör respekteras av konventionsparterna.

(12)

Riskbaserade nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar i hela nätet har visat sig vara ett effektivt och ändamålsenligt verktyg för att identifiera delar av nätet som bör väljas ut för mer detaljerade vägsäkerhetsinspektioner och för att prioritera investeringar i enlighet med deras potential att resultera i nätverksövergripande säkerhetsförbättringar. Hela det vägnät som omfattas av detta direktiv bör därför bedömas systematiskt, inbegripet genom uppgifter som samlats in elektroniskt och digitalt, i syfte att öka trafiksäkerheten i hela unionen.

(13)

En integrering av de delar som uppvisar bäst resultat från det tidigare förfarandet för säkerhetsrangordning och förvaltning av befintliga vägnäts säkerhet i det nya förfarandet för nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömning bör möjliggöra bättre identifiering av vägsträckor där möjligheterna att förbättra säkerheten är störst och där målinriktade insatser bör resultera i de största förbättringarna.

(14)

För att förbättra kvaliteten, objektiviteten och effektiviteten i förfarandena för förvaltning av vägars säkerhet bör medlemsstaterna ges möjlighet att, när så är lämpligt, utnyttja den ständigt pågående utvecklingen av tekniker för inspektion av vägsträckor, dokumentation av trafiksäkerhetsförhållanden och insamling av andra uppgifter som rör vägnätets säkerhet.

(15)

Systematisk uppföljning av resultaten av förfaranden för förvaltning av vägars säkerhet är avgörande för möjligheten att uppnå de förbättringar av vägars säkerhet som är nödvändiga för att unionens trafiksäkerhetsmål ska kunna uppfyllas. För detta ändamål bör prioriterade åtgärdsplaner säkerställa att de nödvändiga insatserna genomförs så snart som möjligt. I synnerhet bör resultaten av den nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningen följas upp antingen genom riktade vägsäkerhetsinspektioner eller, om det är möjligt och kostnadseffektivt, genom direkta avhjälpande åtgärder som syftar till att eliminera eller minska trafiksäkerhetsriskerna utan åläggande av onödiga administrativa bördor.

(16)

Befintliga vägars säkerhetsprestanda bör förbättras genom att investeringar koncentreras till vägsträckor med den högsta olycksfrekvensen och där möjligheten att minska antalet olyckor är störst.

(17)

Finansiering och ekonomiska incitament på unionsnivå kan, i enlighet med tillämpliga villkor, användas för att stödja sådana investeringar, som komplement till motsvarande nationella investeringar och incitament.

(18)

Sträckor i vägnätet som gränsar till vägtunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet och som omfattas av direktiv 2004/54/EG har en särskilt hög olycksrisk. Gemensamma vägsäkerhetsinspektioner av dessa vägsträckor där företrädare för både de behöriga vägmyndigheterna och de behöriga tunnelmyndigheterna är involverade bör därför införas för att förbättra säkerheten i det vägnät som omfattas av det här direktivet.

(19)

Oskyddade trafikanter utgjorde 47 % av de omkomna på vägarna i unionen under 2017. Säkerställande av att oskyddade trafikanters behov beaktas i alla förfaranden för förvaltning av vägars säkerhet samt utarbetande av kvalitetskrav för infrastruktur för dessa trafikanter bör därför förbättra deras säkerhet på vägarna.

(20)

För att göra det möjligt för medlemsstaterna att förbättra sina förfaranden för att säkerställa den operativa användningen av vägmarkeringar och vägmärken bör gemensamma specifikationer fastställas för att främja vägmarkeringars och vägmärkens läsbarhet och upptäckbarhet för både mänskliga förare och fordon utrustade med automatiserade förarstödsystem.

(21)

Förbättrad säkerhet är en prioritering även för plankorsningar (dvs. signalering och förbättring av infrastrukturen). Enligt rapporten Järnvägssäkerhet och -driftskompabilitet i EU 2018, från Europeiska unionens järnvägsbyrå, inträffade det 433 betydande olyckor vid unionens 108 000 plankorsningar år 2016, vilka ledde till att 255 personer omkom och 217 skadades allvarligt. Följaktligen bör de plankorsningar som innebär en hög säkerhetsrisk identifieras, i syfte att förbättra dem.

(22)

Hög kvalitet på vägmarkeringar och vägmärken är avgörande som stöd till förare samt uppkopplade och automatiserade fordon. Allmänna specifikationer för vägmarkeringar och vägmärken bör utgöra en grund som banar väg för avancerade system för uppkopplade och automatiserade mobilitetssystem. En gemensam europeisk strategi i enlighet med 1968 års Wienkonvention om vägmärken och trafiksignaler är att föredra.

(23)

För att förstärka de resultat som förväntas av tillämpningen av detta direktiv och för att säkerställa en adekvat säkerhetsnivå i nödsituationer skulle medlemsstaterna kunna underlätta samarbetet mellan sina tjänster avseende civilskydd, katastrofberedskap och trafikpolisen där så är lämpligt, särskilt på gränsöverskridande vägsträckor. Om det krävs samarbete mellan medlemsstaterna inom dessa verksamheter erbjuder unionens civilskyddsmekanism enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU (7) en ram för detta ändamål.

(24)

Utan att det påverkar tillämpningen av lagstiftningen om offentlig upphandling, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU (8), bör de tekniska specifikationerna rörande säkerhet göras tillgängliga för allmänheten vid offentlig upphandling inom väginfrastruktur.

(25)

För att uppnå insyn och förbättra ansvarsskyldigheten bör säkerhetsklassningar av vägar rapporteras så att trafikanter kan informeras och deras medvetenhet om tillståndet för infrastrukturen i allmänhet höjas.

(26)

Utbyte av erfarenheter mellan utövare om metoder inom ramen för nollvisionsfilosofin samt informationsutbyte mellan trafiksäkerhetsrevisorer bör uppmuntras.

(27)

Offentliggörande av resultaten av nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar bör göra det möjligt att jämföra nivån i fråga om vägars säkerhet i hela unionen.

(28)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att fastställa förfaranden för att säkerställa att trafiksäkerheten i hela TEN-T-nätet och nätet av motorvägar och huvudvägar i hela unionen håller en konsekvent hög nivå, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, eftersom förbättringar är nödvändiga i hela unionen för att säkerställa konvergens mot högre standarder för vägars säkerhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Som ett resultat av åtgärder på unionsnivå bör resor inom hela unionen bli säkrare, vilket i sin tur bör förbättra den inre marknadens funktion och stödja målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

(29)

För att säkerställa att innehållet i förfaranden för förvaltning av vägars säkerhet fortsätter att avspegla bästa tillgängliga tekniska kunskap, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller anpassningen av bilagorna till detta direktiv till den tekniska utvecklingen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (9). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(30)

Särskilda åtgärder är nödvändiga för att fortlöpande förbättra metoderna för förvaltning av vägars säkerhet och för att göra det lättare för fordon som är utrustade med förarstödsystem eller högre nivåer av automatisering att uppfatta vägmarkeringar och vägmärken. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av de relevanta bestämmelserna i detta direktiv bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (10).

(31)

Direktiv 2008/96/EG bör därför ändras i enlighet med detta.