(1)

I meddelandet Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (1) presenterar Europeiska kommissionen en vision om ett europeiskt område för utbildning där högkvalitativ och inkluderande utbildning och forskning inte hindras av gränser, där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för att studera eller arbeta, där många fler talar två språk utöver sitt modersmål och där människor har en stark känsla för sin identitet som européer, för det gemensamma europeiska kultur- och språkarvet och dess mångfald.

(2)

Under den informella delen av toppmötet i Göteborg om rättvisa jobb och tillväxt diskuterade stats- och regeringscheferna utbildningens och kulturens roll för Europas framtid. I sina slutsatser av den 14 december 2017 (2) uppmanar Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att i enlighet med sina respektive befogenheter fortsätta arbetet på detta område.

(3)

I sina slutsatser, som antogs i Barcelona den 15 och 16 mars 2002, efterlyste Europeiska rådet ytterligare insatser på utbildningsområdet ”för att förbättra grundläggande kompetens, i synnerhet genom undervisning i minst två främmande språk från mycket tidig ålder”.

(4)

Läs- och skrivkunnighet och kompetensen flerspråkighet definierades som några av de åtta nyckelkompetenserna i rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (3).

(5)

Kompetensen flerspråkighet (4) står i centrum för visionen om ett europeiskt område för utbildning. I en situation med allt större rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte inom unionen, en ökande migration från tredjeländer till unionen samt ett övergripande och världsomspännande samarbete måste utbildningssystemen ta förnyad ställning till utmaningarna inom språkundervisning och språkinlärning och de möjligheter som Europas språkliga mångfald ger upphov till.

(6)

Mer och bättre språkinlärning och språkundervisning kan stärka den europeiska dimensionen i utbildningen. Det kan främja utvecklingen av en europeisk identitet i hela dess bredd, som kompletterar lokala, regionala och nationella identiteter och traditioner, samt en bättre förståelse av unionen och dess medlemsstater. Kompetensen flerspråkighet ger en bättre förståelse av andra kulturer och bidrar på så sätt till utvecklingen av medborgarskapskompetens och demokratisk kompetens.

(7)

Nästan hälften av alla européer (5) säger sig inte kunna föra ett samtal på något annat språk än det egna förstaspråket (6). Avsaknaden av kompetensen flerspråkighet är en källa till problem och hindrar meningsfull kommunikation mellan offentlig förvaltning och enskilda, särskilt i gränsregioner (7).

(8)

Det är bara fyra av tio elever inom sekundärutbildningen som uppnår nivån ”självständig användare” i sitt första främmande språk, vilket indikerar förmågan att föra ett enkelt samtal. Det är endast en fjärdedel som uppnår denna nivå i sitt andra främmande språk (8). En jämförande analys av språkens roll inom utbildningen har visat att de flesta medlemsstaterna har problem när det gäller att säkerställa ett adekvat läranderesultat inom språk. Även om det förekommer problem inom alla utbildningssektorer, är de särskilt akuta inom yrkesutbildningarna, där man lägger mindre tonvikt på språkinlärning.

(9)

Brister i kompetensen flerspråkighet är fortfarande ett av de största hindren för att delta i EU:s utbildnings- och ungdomsprogram. Omvänt kommer högre kompetens i fråga om flerspråkighet att göra det möjligt för människor att dra större nytta av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder, såsom fri rörlighet för arbetstagare, och att fatta bättre underbyggda beslut vad avser möjligheterna i andra EU-länder.

(10)

Kompetensen flerspråkighet ger konkurrensfördelar för såväl företag som arbetssökande – om den ingår som del i en rad olika kompetenser som är nödvändiga. Det finns en positiv korrelation mellan kunskaper i främmande språk och sannolikheten att ha ett arbete. Resultaten av den senaste undersökningen om yrkesinriktad fortbildning (CVTS 2016) visar emellertid att endast 7,9 % av företagen (som utbildar sina anställda) skickar sina anställda på språkkurser (från 22,1 % i Slovakien till 0,5 % i Irland).

(11)

För att man ska kunna upprätthålla nuvarande levnadsstandarder, stödja en hög sysselsättning och främja social sammanhållning i morgondagens samhälle och arbetsliv kommer människor att behöva de rätta kunskaperna och kompetenserna. Att uppnå högre kompetens i fråga om flerspråkighet kan utgöra ett stöd för ökad rörlighet och ett allt större samarbete inom unionen. Detta är också av avgörande betydelse för att säkerställa en fullständig integration av barn, studerande och vuxna med invandrarbakgrund.

(12)

I ett samhälle som blir alltmer mobilt och digitalt finns det behov av att undersöka nya vägar till lärande. Framför allt ger den digitala utvecklingen möjlighet att lära sig och använda allt fler språk utanför klassrum och läroplaner. Dagens bedömningsförfaranden återspeglar inte denna utveckling fullt ut.

(13)

Den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter innebär att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden. Kompetensen flerspråkighet är en av de nyckelkompetenser som är nödvändiga för att främja anställbarhet, personlig tillfredsställelse, aktivt medborgarskap, interkulturell förståelse och social inkludering. Denna kompetens definieras som ”förmågan att på ett effektivt och lämpligt sätt använda olika språk för kommunikation”.

(14)

Mer än hälften av medlemsstaterna erkänner officiellt regionala språk eller minoritetsspråk inom landets gränser i rättsliga eller administrativa sammanhang, inbegripet nationella teckenspråk. Ett flertal av dessa språk överskrider nationsgränserna. De språk som tillkommer på grund av invandrar- eller flyktinggrupper kompletterar språkbilden i Europa.

(15)

Skolorna blir alltmer medvetna om det nödvändiga i att säkerställa att alla barn, oberoende av bakgrund och förstaspråk, uppnår en mycket god nivå i undervisningsspråket, i förekommande fall med hjälp av särskilda stödåtgärder. Detta främjar rättvisa och lika möjligheter samt minskar risken för att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning.

(16)

Språkmedvetenhet i skolorna kan inbegripa medvetenhet om och förståelse för alla elevers läs- och skrivkunnighet och deras kompetens i fråga om flerspråkighet, även kunskaper i språk som inte förekommer i skolans undervisning. Skolorna kan skilja mellan vilka nivåer av kompetensen flerspråkighet som behövs beroende på sammanhang och syfte samt varje elevs situation, behov, förmåga och intresse.

(17)

Bristen på lärare i vissa ämnen, inbegripet moderna utländska språk, nämns som ett problem i mer än hälften av Europeiska unionens utbildningssystem, och flera medlemsstater har infört reformer eller incitament för att åtgärda bristen på språklärare. Dessa reformer och incitament kan inbegripa stipendier för att locka personer med akademisk examen i språk som har annan yrkeserfarenhet till läraryrket eller reformerade program för lärarutbildning.

(18)

Initiativ för att förbättra nyckelkompetenser inom skolundervisningen, inbegripet genom en bättre koppling mellan erfarenheter från världen utanför skolan och den teoretiska undervisningen, användning av digital teknik samt stöd till innovation i skolorna, har stärkt inriktningen på läranderesultat. De har även främjat förvärvandet av kompetensen flerspråkighet.

(19)

Språk- och innehållsintegrerad inlärning, dvs. ämnesundervisning på ett främmande språk, och digitala verktyg och online-verktyg för språkinlärning har visat sig vara effektiva för olika elevkategorier. Språklärare i hela Europa kan fortsätta att utvecklas inom sitt yrke, både genom att uppdatera sina digitala färdigheter och genom att lära sig hur de bäst kan utöva sin undervisning med hjälp av olika metoder och ny teknik. En förteckning över öppna lärresurser, med beaktande av Europarådets arbete, kan vara till nytta för dem i detta avseende.

(20)

Olika initiativ i Europa har varit till stöd för definitionen och utvecklingen av kompetensen flerspråkighet. Den gemensamma europeiska referensramen för språk ger stöd för inlärning och undervisning av alla språk och är ett transparent, enhetligt och övergripande referensverktyg för att bedöma och jämföra kunskapsnivåer. Den skiljer mellan användare på nybörjarnivå, självständiga användare samt avancerade användare, varvid användare på den senare nivån kan arbeta eller studera på språket i fråga. År 2018 kompletterades detta verktyg med nya deskriptorer för förmedling, teckenspråk och andra områden samt med kollationer av deskriptorer för unga studerande i syfte att göra referensramen mer tillgänglig för en bredare publik.

(21)

Europass-språkpasset är en standardiserad mall för självbedömning av språkkunskaper där den gemensamma europeiska referensramen för språk används. Det hjälper medborgarna att informera om sina språkkunskaper under en period av rörlighet, antingen för sysselsättningsändamål eller för utbildningsändamål, och ger samtidigt arbetsgivarna bättre information om arbetskraftens språkkunskaper.

(22)

Europeiska utmärkelsen för språkprojekt (9) belönar toppkvalitet och innovation inom språkundervisningen i alla deltagande länder. Den utgör ett incitament för skolorna och andra institutioner att använda nya metoder och strategier för att gripa sig an lokala, regionala, nationella eller europeiska prioriteringar. Den har bidragit till att öka medvetenheten om det europeiska samarbetet i fråga om språkundervisning och språkinlärning och att förstärka den flerspråkiga dynamiken mellan olika utbildningssektorer.

(23)

Samtliga medlemsstater har insett behovet av att främja flerspråkighet och utveckla kompetensen flerspråkighet i unionen. Europeiska kommissionen kommer att arbeta med ett förslag till en ny uppsättning europeiska riktmärken för utbildning, inbegripet alternativ för datainsamling, som kan komma att inbegripa ett nytt europeiskt riktmärke för språkkunskaper, för att kunna ge en bättre bild av kompetensen flerspråkighet i unionen. Dessa riktmärken kommer att diskuteras och beslutas av rådet i samband med att en ny strategisk ram för utbildning efter 2020 fastställs.

(24)

Kompetensen flerspråkighet förvärvas under hela livet, och det bör finnas möjligheter att lära sig språk i livets alla skeden. I denna rekommendation behandlas dock särskilt grund- och sekundärutbildningen, i den mån detta är möjligt inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg och grundläggande yrkesutbildning.

(25)

Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.