(1)

I enlighet med artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009 ges kommissionen befogenhet att anta beslut om likvärdighet och ange att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att de kreditvärderingsinstitut som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet efterlever de rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som härrör ur den förordningen och som är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i det tredjelandet. För att anses vara likvärdiga ska de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i ett tredjeland minst uppfylla de tre villkor som anges i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009.

(2)

Den 28 april 2014 antog kommissionen genomförandebeslut 2014/246/EU (2) och konstaterade att dessa tre villkor var uppfyllda och ansåg att Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut var likvärdiga med de krav i förordning (EG) nr 1060/2009 som gällde vid den tidpunkten.

(3)

Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar uppfyller fortfarande de tre villkor som ursprungligen fastställdes i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 (3) om kreditvärderingsinstitut infördes dock ytterligare krav på kreditvärderingsinstitut som är registrerade i unionen och som gör den rättsliga och tillsynsmässiga ordningen strängare för dessa kreditvärderingsinstitut. Dessa ytterligare krav omfattar rättsligt bindande regler för kreditvärderingsinstitut om kreditutsikter, hantering av intressekonflikter, krav på konfidentialitet, kreditvärderingsmetodernas kvalitet samt redovisning och offentliggörande av kreditbetyg.

(4)

Enligt artikel 2 andra stycket punkt 1 b i förordning (EU) nr 462/2013 gäller de ytterligare kraven när det gäller att bedöma huruvida tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar är likvärdiga från och med den 1 juni 2018.

(5)

Mot denna bakgrund begärde kommissionen den 13 juli 2017 råd från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om likvärdigheten av de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i bland annat Argentina med dessa ytterligare krav som infördes genom förordning (EU) nr 462/2013 och dess bedömning av den väsentliga betydelsen av eventuella skillnader.

(6)

I sitt tekniska råd av den 17 november 2017 drog Esma slutsatsen att Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar inte innehåller tillräckliga bestämmelser som skulle kunna uppfylla målen för de ytterligare krav som infördes genom förordning (EU) nr 462/2013.

(7)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 infördes en definition av kreditutsikter i artikel 3.1 w, och förordning (EG) nr 1060/2009 utvidgar nu vissa krav som gäller kreditbetyg till att omfatta även kreditutsikter. Även om kreditutsikter förekommer inom marknaden för kreditbetyg, innehåller Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar inga sådana bestämmelser. Eftersom kreditutsikter inte ingår i den tillsyn av kreditvärderingsinstitut som bedrivs av ”Commission Nacional de Valores” (CNV), kan CNV inte begära någon information om kreditutsikter.

(8)

I syfte att stärka uppfattningen av kreditvärderingsinstitutens oberoende i förhållande till kreditvärderade enheter, utvidgas genom förordning (EU) nr 462/2013 artiklarna 6.4, 6a och 6b i förordning (EG) 1060/2009 reglerna om intressekonflikter till att omfatta dem som orsakas av aktieägare eller delägare som innehar en betydande ställning inom kreditvärderingsinstitutet. Enligt Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar ska ett kreditvärderingsinstitut upprätta lämpliga och effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden för att förebygga, upptäcka, undanröja, korrigera och offentliggöra varje intressekonflikt. Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar kräver dock inte uttryckligen att kreditvärderingsinstitut ska redovisa intressekonflikter som berör aktieägare. Följaktligen finns det inga krav på att förbjuda ett kreditvärderingsinstitut att utfärda ett kreditbetyg för en enhet som innehar mer än 10 % av dess aktiekapital eller från att tillhandahålla konsulttjänster eller rådgivning om en enhet som innehar mer än 5 % av dess aktiekapital.

(9)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 införs nya bestämmelser för att säkerställa att konfidentiell information endast används för ändamål som rör kreditvärderingsverksamhet och skyddas mot bedrägeri, stöld eller missbruk. För detta ändamål föreskrivs i artikel 10.2a i förordning (EG) nr 1060/2009 att kreditvärderingsinstitut ska behandla alla kreditbetyg, kreditutsikter och därmed förknippad information som insiderinformation fram till offentliggörandet. Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar innehåller detaljerade krav på de åtgärder som kreditvärderingsinstitut måste vidta för att skydda konfidentiell information som de innehar rörande emittenter. Det finns således en trovärdig ram för skydd mot missbruk av konfidentiell information.

(10)

Förordning (EU) nr 462/2013 syftar till att öka graden av transparens och kvalitet för kreditvärderingsmetoder. Genom den förordningen införs i avsnitt D del I punkt 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 en skyldighet för kreditvärderingsinstitut att ge en värderad enhet möjlighet att ange eventuella sakfel före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna. Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar ålägger inte kreditvärderingsinstitut att ge den kreditvärderade enheten möjlighet att genomföra en faktakontroll av ett kreditbetyg innan det offentliggörs. En kreditvärdering måste offentliggöras så snart som den har godkänts av kreditvärderingskommittén för att skydda investerarna och se till att marknaden utan dröjsmål informeras om eventuella ändringar av kreditbetyget.

(11)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 införs skyddsåtgärder i artikel 8.5a, 8.6 led aa och ab och 8.7 i förordning (EG) nr 1060/2009 för att säkerställa att ändringar av kreditvärderingsmetoder inte leder till mindre rigorösa metoder. Det finns vissa betydande skillnader mellan Argentinas rättsliga ramar och tillsynsregler och unionens regelverk. Trots att Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar innehåller krav på att kreditbetyg endast utfärdas i enlighet med offentliggjorda metoder och att metoderna regelbundet ses över, finns det inget uttryckligt krav på att kreditvärderingsinstitut ska samråda om ändringar eller korrigera fel i sina metoder. Det finns inte heller något krav på att alla berörda kreditvärderade enheter ska informeras om fel i en kreditvärderingsmetod.

(12)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 skärps kraven på presentation och offentliggörande av kreditbetyg. I enlighet med artikel 8.2 och avsnitt D del I punkt 2a i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ett kreditvärderingsinstitut låta offentliggörandet av kreditvärderingsmetoder, modeller och grundläggande antaganden åtföljas av tydlig och lättbegriplig vägledning, som förklarar alla antaganden, parametrar, begränsningar och eventuella osäkerheter kring de modeller och värderingsmetoder som används i kreditvärderingsprocessen. Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar innehåller krav för att säkerställa att kreditvärderingsinstituten ger tillräcklig vägledning för att användare av kreditbetyg ska kunna förstå dem. Det finns dock inget uttryckligt krav på kreditvärderingsinstitut att endast inkludera information som är relevant för kreditvärderingen av enheten i ett kreditbetyg. Det finns inte heller något krav på att ett kreditvärderingsinstitut i kreditbetyget ska framhålla att kreditbetyget är institutets åsikt och att det endast är tillförlitligt i begränsad omfattning.

(13)

I syfte att stärka konkurrensen och begränsa omfattningen av intressekonflikter inom sektorn för kreditvärderingsinstitut, införs genom förordning (EU) nr 462/2013 ett krav i avsnitt E del II i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 om att de avgifter som kreditvärderingsinstitut tar ut för kreditbetyg och stödtjänster bör vara icke-diskriminerande och grundas på faktiska kostnader. Den kräver att kreditvärderingsinstitut offentliggör viss finansiell information. Argentinas rättsliga system och tillsynsordning föreskriver endast att kreditvärderingsinstitut ska lämna information till tillsynsmyndigheten om avgifter som de tar ut för kreditvärderingstjänster för varje kund, och differentiera mellan enheten och/eller instrumentet och värdepappret. Kreditvärderingsinstitut ska på sina webbplatser offentliggöra minimi- och maximiavgifter för sina kreditvärderingstjänster för att säkerställa en rättvis behandling av kunderna, men det finns inget krav på att de avgifter som tas ut av kunderna ska vara kostnadsbaserade och icke-diskriminerande.

(14)

Mot bakgrund av de faktorer som granskats uppfyller Argentinas rättsliga och tillsynsmässiga ramar inte alla de villkor för likvärdighet som fastställs i artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009. Dessa kan därför inte anses vara likvärdiga med de rättsliga och tillsynsmässiga ramar som fastställs i den förordningen.

(15)

Genomförandebeslut 2014/246/EU bör därför upphöra att gälla.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.