(1)

I enlighet med artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009 ges kommissionen befogenhet att anta beslut om likvärdighet och ange att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i ett tredjeland säkerställer att de kreditvärderingsinstitut som är auktoriserade eller registrerade i det tredjelandet efterlever de rättsligt bindande krav som är likvärdiga med de krav som härrör ur den förordningen och som är föremål för effektiv tillsyn och tillämpning i det tredjelandet. För att anses vara likvärdiga ska de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna minst uppfylla de villkor som anges i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009.

(2)

Den 28 april 2014 antog kommissionen genomförandebeslut 2014/248/EU (2) och konstaterade att dessa tre villkor var uppfyllda och ansåg att Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar för kreditvärderingsinstitut var likvärdiga med de krav i förordning (EG) nr 1060/2009 som gällde vid den tidpunkten.

(3)

Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar uppfyller fortfarande de tre villkor som ursprungligen fastställdes i artikel 5.6 i förordning (EG) nr 1060/2009. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 462/2013 (3) om kreditvärderingsinstitut infördes dock ytterligare krav på kreditvärderingsinstitut som är registrerade i unionen och som gör den rättsliga och tillsynsmässiga ordningen strängare för dessa kreditvärderingsinstitut. Dessa ytterligare krav omfattar rättsligt bindande regler för kreditvärderingsinstitut om kreditutsikter, hantering av intressekonflikter, krav på konfidentialitet, kreditvärderingsmetodernas kvalitet samt redovisning och offentliggörande av kreditbetyg.

(4)

Enligt artikel 2 andra stycket punkt 1 b i förordning (EU) nr 462/2013 gäller de ytterligare kraven när det gäller att bedöma huruvida tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ramar är likvärdiga från och med den 1 juni 2018.

(5)

Mot denna bakgrund begärde kommissionen den 13 juli 2017 råd från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om likvärdigheten av de rättsliga och tillsynsmässiga ramarna i bland annat Singapore med dessa ytterligare krav som infördes genom förordning (EU) nr 462/2013 och dess bedömning av den väsentliga betydelsen av eventuella skillnader.

(6)

I sitt tekniska råd av den 17 november 2017 angav Esma att Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar inte innehåller tillräckliga bestämmelser som skulle kunna uppfylla målen för de ytterligare krav som infördes genom förordning (EU) nr 462/2013.

(7)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 infördes i artikel 3.1 w en definition av kreditutsikter och förordning (EG) nr 1060/2009 utvidgar nu vissa krav som gäller kreditbetyg till att omfatta även kreditutsikter. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar erkänner inte kreditutsikter.

(8)

I syfte att stärka uppfattningen av kreditvärderingsinstitutens oberoende i förhållande till kreditvärderade enheter, utvidgas genom förordning (EU) nr 462/2013 artiklarna 6.4, 6a och 6b i förordning (EG) 1060/2009 så att reglerna om intressekonflikter även omfattar dem som orsakas av aktieägare eller delägare som innehar en betydande ställning inom kreditvärderingsinstitutet. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar är inte så detaljerade eller föreskrivande som unionssystemet. Det finns ett krav på att inrätta en intern kontrollfunktion och interna rutiner för att identifiera, begränsa och förebygga intressekonflikter. Det finns dock inget uttryckligt krav på att åtgärda intressekonflikter avseende aktieägare. Följaktligen finns det inget förbud mot att utfärda ett kreditbetyg för en enhet om en styrelseledamot i kreditvärderingsinstitutet, eller en aktieägare som innehar mer än 10 % av aktierna eller rösträtterna i kreditvärderingsinstitutet, innehar mer än 10 % av aktierna i den värderade enheten. Det finns inte heller något förbud mot att en fysisk eller juridisk person som innehar mer än 5 % av aktierna eller rösträtterna i ett kreditvärderingsinstitut tillhandahåller konsult- eller rådgivningstjänster till en enhet som värderas av det kreditvärderingsinstitutet.

(9)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 införs nya bestämmelser för att säkerställa att konfidentiell information endast används för ändamål som rör kreditvärderingsverksamhet och skyddas mot bedrägeri, stöld eller missbruk. För detta ändamål föreskrivs i artikel 10.2a i förordning (EG) nr 1060/2009 att kreditvärderingsinstitut ska behandla alla kreditbetyg, kreditutsikter och därmed förknippad information som insiderinformation fram till offentliggörandet. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar innehåller en definition av insiderinformation, men kreditbetyg och tillhörande information erkänns inte automatiskt som sådan.

(10)

Förordning (EU) nr 462/2013 syftar till att öka graden av transparens och kvalitet för kreditvärderingsmetoder. Genom den förordningen införs i avsnitt D del I punkt 3 i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 en skyldighet för kreditvärderingsinstitut att ge en värderad enhet möjlighet att ange eventuella sakfel före offentliggörandet av kreditbetyget eller kreditutsikterna. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar innehåller inte något uttryckligt krav på att ett kreditvärderingsinstitut ska informera en kreditvärderad enhet om kreditbetyget innan det offentliggörs. Kreditvärderingsinstitut måste underrätta en kreditvärderad enhet endast om det är möjligt och lämpligt.

(11)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 införs skyddsåtgärder i artikel 8.5a, 8.6 led aa och ab och 8.7 i förordning (EG) nr 1060/2009 för att säkerställa att ändringar av kreditvärderingsmetoder inte leder till mindre rigorösa metoder. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar kräver att ett kreditvärderingsinstitut upprättar och tillämpar en strikt och formell granskningsfunktion för att regelbundet se över kreditvärderingsmetoderna. De innehåller dock inte något uttryckligt krav på att kreditvärderingsinstitut ska korrigera fel och samråda om eventuella metodändringar. Kreditvärderingsinstituten måste offentliggöra alla väsentliga förändringar av sina metoder, men det finns inget krav på att underrätta varken tillsynsmyndigheten eller alla berörda enheter i ett sådant fall.

(12)

Genom förordning (EU) nr 462/2013 skärps kraven på presentation och offentliggörande av kreditbetyg. I enlighet med artikel 8.2 och avsnitt D del I punkt 2a i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 ska ett kreditvärderingsinstitut låta offentliggörandet av kreditvärderingsmetoder, modeller och grundläggande antaganden åtföljas av tydlig och lättbegriplig vägledning, som förklarar alla antaganden, parametrar, begränsningar och eventuella osäkerheter kring de modeller och värderingsmetoder som används i kreditvärderingsprocessen. I Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ordning finns det ett krav på att säkerställa att lämplig vägledning åtföljer en åtgärd och metod för kreditvärdering.

(13)

I syfte att stärka konkurrensen och begränsa omfattningen av intressekonflikter inom sektorn för kreditvärderingsinstitut, införs genom förordning (EU) nr 462/2013 ett krav i avsnitt E del II i bilaga I till förordning (EG) nr 1060/2009 om att de avgifter som kreditvärderingsinstitut tar ut för kreditbetyg och stödtjänster bör vara icke-diskriminerande och grundas på faktiska kostnader. Den kräver att kreditvärderingsinstitut offentliggör viss finansiell information. Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ordning innehåller inga systematiska krav på kreditvärderingsinstitut att tillhandahålla prissättningsstrategier varken till tillsynsmyndigheten eller till de värderade enheterna, även om tillsynsmyndigheten kan begära denna information i sin tillsynsverksamhet. Dessutom finns det inget krav på att de avgifter som tas ut av kunderna ska vara kostnadsbaserade och icke-diskriminerande.

(14)

Mot bakgrund av de faktorer som granskats uppfyller Singapores rättsliga och tillsynsmässiga ramar inte alla de villkor för likvärdighet som fastställs i artikel 5.6 andra stycket i förordning (EG) nr 1060/2009. Dessa kan därför inte anses vara likvärdiga med de rättsliga och tillsynsmässiga ramar som fastställs i den förordningen.

(15)

Genomförandebeslut 2014/248/EU bör därför upphöra att gälla.

(16)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.