(1)

I artikel 12.2 första stycket d i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (2) anges att anslag som inte blivit föremål för några åtaganden och som avser åtgärder som enligt artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) får överföras till det påföljande budgetåret. Överföringen får inte överstiga 2 % av de ursprungliga anslag som beslutats av Europaparlamentet och rådet och det belopp för justering av direktstöd enligt artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 (3) som tillämpades under det föregående budgetåret.

(2)

I enlighet med artikel 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 och genom undantag från artikel 12.2 tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 ska medlemsstaterna återbetala de anslag som överförts enligt artikel 12.2 d tredje stycket i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 till de slutliga stödmottagare som omfattas av justeringsgraden under det budgetår till vilket anslagen överförs. Återbetalning ska endast göras till slutliga stödmottagare i de medlemsstater där finansiell disciplin tillämpades (4) under det föregående budgetåret.

(3)

Vid fastställandet av vilket överföringsbelopp som ska återbetalas ska i enlighet med artikel 26.7 i förordning (EU) nr 1306/2013 hänsyn tas till de belopp i reserven för kriser i jordbrukssektorn som avses i artikel 25 i den förordningen och som inte gjorts tillgängliga för krisåtgärder vid budgetårets utgång.

(4)

I enlighet med artikel 1.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1236 (5) tillämpades finansiell disciplin på direktstöd för kalenderåret 2017, i syfte att skapa en krisreserv. Krisreserven har inte tagits i anspråk under budgetåret 2018.

(5)

För att säkerställa att återbetalningen av outnyttjade anslag till de slutliga stödmottagarna till följd av tillämpningen av finansiell disciplin står i proportion till justeringsbeloppet för finansiell disciplin, bör kommissionen fastställa de belopp som står till medlemsstaternas förfogande för återbetalningen. I Rumäniens fall krävs dock ytterligare klargörande av den gräns på 2 000 euro som i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 gäller för finansiell disciplin. Med hänsyn till en sund ekonomisk förvaltning bör i detta skede därför inget belopp ställas till Rumäniens förfogande för återbetalning.

(6)

För att medlemsstaterna inte ska tvingas göra ytterligare en utbetalning för återbetalningen, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 december 2018. Således är de belopp som fastställs genom denna förordning slutgiltiga och tillämpliga, utan att det påverkar tillämpningen av minskningar enligt artikel 41 i förordning (EU) nr 1306/2013, på alla andra korrigeringar som beaktas i beslutet om månadsbetalning avseende utgifter som betalats av medlemsstaternas utbetalade organ i oktober 2018, i enlighet med artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1306/2013, och på alla avdrag och tilläggsbetalningar som ska göras enligt artikel 18.4 i den förordningen eller på alla beslut som fattas inom ramen för förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

(7)

I enlighet med inledningsfrasen i artikel 12.2 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 får de anslag som inte blivit föremål för några åtaganden för åtgärder endast överföras till närmast påföljande budgetår. Därför bör kommissionen fastställa den stödberättigande perioden för medlemsstaternas utgifter när det gäller återbetalningen enligt artikel 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013, med beaktande av budgetåret för jordbruket som det definieras i artikel 39 i den förordningen.

(8)

För att ta hänsyn till den korta tidsperioden mellan det att medlemsstaterna meddelar genomförandet av 2018 års EGJF-anslag under delad förvaltning för perioden 16 oktober 2017–15 oktober 2018 och den dag då denna förordning bör börja tillämpas, dvs. den 1 december 2018, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.