|
9.11.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 281/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/1627
av den 9 oktober 2018
om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 vad gäller försiktig värdering för tillsynsrapportering
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 99.5 fjärde stycket, artikel 99.6 fjärde stycket, artikel 394.4 tredje stycket, artikel 415.3 fjärde stycket och artikel 430.2 tredje stycket, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (2) anges formerna för hur institut ska rapportera information som rör deras efterlevnad av förordning (EU) nr 575/2013. Det regelverk som inrättas genom förordning (EU) nr 575/2013 kompletteras och ändras löpande i sina icke väsentliga delar genom antagandet av nya tekniska tillsynsstandarder. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 behöver uppdateras för att återspegla dessa ändringar. |
|
(2) |
Förordning (EU) nr 575/2013 har kompletterats genom antagandet av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 (3) med avseende på försiktig värdering och genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 (4) med avseende på värdepapperisering. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör uppdateras för att återspegla dessa ändringar och för att ytterligare precisera de instruktioner och definitioner som används för instituts tillsynsrapportering. Ett antal missvisande hänvisningar och formateringsinkonsekvenser har upptäckts vid tillämpningen av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 och bör också förtydligas. |
|
(3) |
I delegerad förordning (EU) 2016/101 fastställs krav med avseende på justeringar till följd av försiktig värdering av positioner värderade till verkligt värde. Den anger två metoder för tillämpning av kraven på försiktig värdering: en huvudmetod och en förenklad metod. För att övervaka om instituten uppfyller dessa krav och för att kunna bedöma effekterna av förordningen på värdejusteringar krävs ytterligare rapportering avseende kraven på försiktig värdering. |
|
(4) |
Genom förordning (EU) 2017/2401 ändras förordning (EU) nr 575/2013 så att kapitalkravsbehandlingen av värdepapperiseringar görs mer riskkänslig och så att egenskaperna hos enkla, transparenta och standardiserade värdepapperiseringar återspeglas korrekt. Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 måste ändras för att ta hänsyn till rapportering av värdepapperiseringspositioner som omfattas av dessa ändrade regler för värdepapperisering. |
|
(5) |
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 måste också ändras för att göra det lättare för de behöriga myndigheterna att effektivt övervaka och bedöma institutens riskprofil och för att skaffa sig en uppfattning om riskerna för den finansiella sektorn, vilket förutsätter vissa smärre ändringar av rapporteringskraven avseende exponeringarnas geografiska spridning. |
|
(6) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten (EBA) har lämnat till kommissionen. |
|
(7) |
EBA har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen baseras på, vilka rör försiktig värdering och den totala geografiska uppdelningen, analyserat de möjliga relaterade kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (5) angående dessa. I enlighet med artikel 15.1 andra stycket i den förordningen har EBA inte genomfört något öppet offentligt samråd med avseende på de delar av förslaget till tekniska genomförandestandarder som denna förordning grundar sig på som är av redaktionell art eller som endast inför ett begränsat antal poster i ramen för tillsynsrapportering, eftersom sådana samråd inte skulle stå i proportion till de aktuella tekniska genomförandestandardernas omfattning och konsekvenser. |
|
(8) |
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
|
2. |
I artikel 9.2 ska led d ersättas med följande:
|
|
3. |
Bilaga I ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen. |
|
4. |
Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen. |
|
5. |
Bilaga V ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen. |
|
6. |
Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen. |
|
7. |
Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen. |
|
8. |
Bilaga XVI ska ersättas med bilaga VI till den här förordningen. |
|
9. |
Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen. |
|
10. |
Bilaga XXI ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen. |
|
11. |
Bilaga XXII ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen. |
|
12. |
Bilaga XXIII ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen. |
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 december 2018.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 9 oktober 2018.
På kommissionens vägnar
Jean-Claude JUNCKER
Ordförande
(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).
(3) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/101 av den 26 oktober 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 med avseende på tekniska tillsynsstandarder för försiktig värdering enligt artikel 105.14 (EUT L 21 28.1.2016, s. 54).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2401 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (EUT L 347, 28.12.2017, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten) och om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2020, s. 12).
BILAGA I
”BILAGA I
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
|
COREP-MALLAR |
|||
|
Mallnr |
Mallkod |
Mallens/mallgruppens namn |
Förkortning |
|
|
|
KAPITALKRAV |
CA |
|
1 |
C 01.00 |
KAPITALBAS |
CA1 |
|
2 |
C 02.00 |
KAPITALBASKRAV |
CA2 |
|
3 |
C 03.00 |
KAPITALRELATIONER |
CA3 |
|
4 |
C 04.00 |
MEMORANDUMPOSTER: |
CA4 |
|
|
|
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER |
CA5 |
|
5,1 |
C 05.01 |
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER |
CA5.1 |
|
5,2 |
C 05.02 |
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD |
CA5.2 |
|
|
|
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ |
GS |
|
6,1 |
C 06.01 |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – TOTALT |
GS Total |
|
6,2 |
C 06.02 |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG |
GS |
|
|
|
KREDITRISK |
CR |
|
7 |
C 07.00 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: SCHABLONMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR SA |
|
|
|
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR IRB |
|
8,1 |
C 08.01 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV |
CR IRB 1 |
|
8,2 |
C 08.02 |
KREDITRISKER, MOTPARTSRISKER OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (uppdelning per riskklass) |
CR IRB 2 |
|
|
|
GEOGRAFISK UPPDELNING |
CR GB |
|
9,1 |
C 09.01 |
Tabell 9.1 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt schablonmetoden) |
CR GB 1 |
|
9,2 |
C 09.02 |
Tabell 9.2 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist (exponeringar enligt internmetoden) |
CR GB 2 |
|
9,4 |
C 09.04 |
Tabell 9.4 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde |
CCB |
|
|
|
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV |
CR EQU IRB |
|
10,1 |
C 10.01 |
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV |
CR EQU IRB 1 |
|
10,2 |
C 10.02 |
KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS |
CR EQU IRB 2 |
|
11 |
C 11.00 |
AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
CR SETT |
|
12 |
C 12.00 |
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV |
CR SEC SA |
|
13 |
C 13.00 |
KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV |
CR SEC IRB |
|
14 |
C 14.00 |
DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING |
CR SEC Details |
|
|
|
OPERATIV RISK |
OPR |
|
16 |
C 16.00 |
OPERATIV RISK |
OPR |
|
|
|
OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR |
|
|
17,1 |
C 17.01 |
OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET |
OPR DETAILS 1 |
|
17,2 |
C 17.02 |
OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER |
OPR DETAILS 2 |
|
|
|
MARKNADSRISK |
MKR |
|
18 |
C 18.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT |
MKR SA TDI |
|
19 |
C 19.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING |
MKR SA SEC |
|
20 |
C 20.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
MKR SA CTP |
|
21 |
C 21.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER |
MKR SA EQU |
|
22 |
C 22.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK |
MKR SA FX |
|
23 |
C 23.00 |
MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR |
MKR SA COM |
|
24 |
C 24.00 |
MARKNADSRISK INTERNA MODELLER |
MKR IM |
|
25 |
C 25.00 |
KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK |
CVA |
|
|
|
FÖRSIKTIG VÄRDERING |
MKR |
|
32,1 |
C 32.01 |
FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
PRUVAL 1 |
|
32,2 |
C 32.02 |
FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN |
PRUVAL 2 |
|
32,3 |
C 32.03 |
FÖRSIKTIG VÄRDERING: YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR MODELLRISK |
PRUVAL 3 |
|
32,4 |
C 32.04 |
FÖRSIKTIG VÄRDERING: YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR KONCENTRERADE POSITIONER |
PRUVAL 4 |
|
|
|
OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING |
MKR |
|
33 |
C 33.00 |
OFFENTLIGA SEKTORNS EXPONERING PER MOTPARTENS LAND |
GOV |
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
|
Rad |
ID |
Post |
Belopp |
|
010 |
1 |
KAPITALBAS |
|
|
015 |
1.1 |
PRIMÄRKAPITAL |
|
|
020 |
1.1.1 |
KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
|
030 |
1.1.1.1 |
Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital |
|
|
040 |
1.1.1.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument |
|
|
045 |
1.1.1.1.1* |
Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer |
|
|
050 |
1.1.1.1.2* |
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas med |
|
|
060 |
1.1.1.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
070 |
1.1.1.1.4 |
(-) Egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
080 |
1.1.1.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
090 |
1.1.1.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
091 |
1.1.1.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
092 |
1.1.1.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
130 |
1.1.1.2 |
Balanserade vinstmedel |
|
|
140 |
1.1.1.2.1 |
Balanserade vinstmedel föregående år |
|
|
150 |
1.1.1.2.2 |
Vinst eller förlust som godtas |
|
|
160 |
1.1.1.2.2.1 |
Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare |
|
|
170 |
1.1.1.2.2.2 |
(-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat |
|
|
180 |
1.1.1.3 |
Ackumulerat annat totalresultat |
|
|
200 |
1.1.1.4 |
Övriga reserver |
|
|
210 |
1.1.1.5 |
Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse |
|
|
220 |
1.1.1.6 |
Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas |
|
|
230 |
1.1.1.7 |
Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital |
|
|
240 |
1.1.1.8 |
Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen |
|
|
250 |
1.1.1.9 |
Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler |
|
|
260 |
1.1.1.9.1 |
(-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar |
|
|
270 |
1.1.1.9.2 |
Reserv som härrör från säkring av kassaflöden |
|
|
280 |
1.1.1.9.3 |
Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde |
|
|
285 |
1.1.1.9.4 |
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder |
|
|
290 |
1.1.1.9.5 |
(-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering |
|
|
300 |
1.1.1.10 |
(–) Goodwill |
|
|
310 |
1.1.1.10.1 |
(-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång |
|
|
320 |
1.1.1.10.2 |
(-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav |
|
|
330 |
1.1.1.10.3 |
Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill |
|
|
340 |
1.1.1.11 |
(-) Övriga immateriella tillgångar |
|
|
350 |
1.1.1.11.1 |
(-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder |
|
|
360 |
1.1.1.11.2 |
Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar |
|
|
370 |
1.1.1.12 |
(-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder |
|
|
380 |
1.1.1.13 |
(-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster |
|
|
390 |
1.1.1.14 |
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
400 |
1.1.1.14.1 |
(-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
410 |
1.1.1.14.2 |
Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
420 |
1.1.1.14.3 |
Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja |
|
|
430 |
1.1.1.15 |
(-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital |
|
|
440 |
1.1.1.16 |
(-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet |
|
|
450 |
1.1.1.17 |
(-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
460 |
1.1.1.18 |
(-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
470 |
1.1.1.19 |
(-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
471 |
1.1.1.20 |
(-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. |
|
|
472 |
1.1.1.21 |
(-) Aktieexponeringar enligt en metod med interna modeller vilka alternativt kan ges riskvikten 1 250 % |
|
|
480 |
1.1.1.22 |
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
490 |
1.1.1.23 |
(-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader |
|
|
500 |
1.1.1.24 |
(-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
510 |
1.1.1.25 |
(-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 % |
|
|
520 |
1.1.1.26 |
Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital |
|
|
524 |
1.1.1.27 |
(-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR |
|
|
529 |
1.1.1.28 |
Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt |
|
|
530 |
1.1.2 |
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
|
|
540 |
1.1.2.1 |
Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott |
|
|
550 |
1.1.2.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument |
|
|
560 |
1.1.2.1.2* |
Memorandumpost: Kapitalinstrument som inte ska räknas med |
|
|
570 |
1.1.2.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
580 |
1.1.2.1.4 |
(-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
590 |
1.1.2.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
620 |
1.1.2.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
621 |
1.1.2.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
622 |
1.1.2.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
660 |
1.1.2.2 |
Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
670 |
1.1.2.3 |
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott |
|
|
680 |
1.1.2.4 |
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet |
|
|
690 |
1.1.2.5 |
(-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott |
|
|
700 |
1.1.2.6 |
(-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
710 |
1.1.2.7 |
(-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
720 |
1.1.2.8 |
(-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital |
|
|
730 |
1.1.2.9 |
Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott |
|
|
740 |
1.1.2.10 |
Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet) |
|
|
744 |
1.1.2.11 |
(-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) |
|
|
748 |
1.1.2.12 |
Delar i eller avdrag från primärkapitaltillskott – övrigt |
|
|
750 |
1.2 |
SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
|
|
760 |
1.2.1 |
Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital |
|
|
770 |
1.2.1.1 |
Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån |
|
|
780 |
1.2.1.2* |
Memorandumpost: Kapitalinstrument och efterställda lån som inte ska räknas med |
|
|
790 |
1.2.1.3 |
Överkurs vid aktieemission |
|
|
800 |
1.2.1.4 |
(-) Egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
810 |
1.2.1.4.1 |
(-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
840 |
1.2.1.4.2 |
(-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
841 |
1.2.1.4.3 |
(-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument |
|
|
842 |
1.2.1.5 |
(-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
880 |
1.2.2 |
Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
890 |
1.2.3 |
Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital |
|
|
900 |
1.2.4 |
Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital |
|
|
910 |
1.2.5 |
Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) |
|
|
920 |
1.2.6 |
Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) |
|
|
930 |
1.2.7 |
(-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital |
|
|
940 |
1.2.8 |
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
950 |
1.2.9 |
(-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
960 |
1.2.10 |
Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital |
|
|
970 |
1.2.11 |
Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet) |
|
|
974 |
1.2.12 |
(-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) |
|
|
978 |
1.2.13 |
Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt |
|
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
|
Rad |
Post |
Beteckning |
Belopp |
|
010 |
1 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
|
020 |
1* |
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR |
|
|
030 |
1** |
Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR |
|
|
040 |
1.1 |
RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION |
|
|
050 |
1.1.1 |
Schablonmetoden (SA) |
|
|
060 |
1.1.1.1 |
Exponeringsklasser enligt schablonmetoden förutom positioner i värdepapperisering |
|
|
070 |
1.1.1.1.01 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
080 |
1.1.1.1.02 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter |
|
|
090 |
1.1.1.1.03 |
Offentliga organ |
|
|
100 |
1.1.1.1.04 |
Multilaterala utvecklingsbanker |
|
|
110 |
1.1.1.1.05 |
Internationella organisationer |
|
|
120 |
1.1.1.1.06 |
Institut |
|
|
130 |
1.1.1.1.07 |
Företag |
|
|
140 |
1.1.1.1.08 |
Hushåll |
|
|
150 |
1.1.1.1.09 |
Säkrade genom panträtt i fastigheter |
|
|
160 |
1.1.1.1.10 |
Fallerande exponeringar |
|
|
170 |
1.1.1.1.11 |
Poster som är förenade med särskilt hög risk |
|
|
180 |
1.1.1.1.12 |
Säkerställda obligationer |
|
|
190 |
1.1.1.1.13 |
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg |
|
|
200 |
1.1.1.1.14 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
210 |
1.1.1.1.15 |
Aktier |
|
|
211 |
1.1.1.1.16 |
Övriga poster |
|
|
220 |
1.1.1.2 |
Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) |
|
|
230 |
1.1.1.2* |
Varav: återvärdepapperisering |
|
|
240 |
1.1.2 |
Internmetoden |
|
|
250 |
1.1.2.1 |
Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer |
|
|
260 |
1.1.2.1.01 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
270 |
1.1.2.1.02 |
Institut |
|
|
280 |
1.1.2.1.03 |
Företag – små och medelstora företag |
|
|
290 |
1.1.2.1.04 |
Företag – specialutlåning |
|
|
300 |
1.1.2.1.05 |
Företag – övriga |
|
|
310 |
1.1.2.2 |
Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer |
|
|
320 |
1.1.2.2.01 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
330 |
1.1.2.2.02 |
Institut |
|
|
340 |
1.1.2.2.03 |
Företag – små och medelstora företag |
|
|
350 |
1.1.2.2.04 |
Företag – specialutlåning |
|
|
360 |
1.1.2.2.05 |
Företag – övriga |
|
|
370 |
1.1.2.2.06 |
Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) |
|
|
380 |
1.1.2.2.07 |
Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) |
|
|
390 |
1.1.2.2.08 |
Hushåll – kvalificerade rullande exponeringar |
|
|
400 |
1.1.2.2.09 |
Hushåll – övriga små och medelstora företag |
|
|
410 |
1.1.2.2.10 |
Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag |
|
|
420 |
1.1.2.3 |
Aktier (internmetod) |
|
|
430 |
1.1.2.4 |
Positioner i värdepapperisering (internmetod) |
|
|
440 |
1.1.2.4* |
Varav: återvärdepapperisering |
|
|
450 |
1.1.2.5 |
Övriga motpartslösa tillgångar |
|
|
460 |
1.1.3 |
Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond |
|
|
490 |
1.2 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
|
|
500 |
1.2.1 |
Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret |
|
|
510 |
1.2.2 |
Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret |
|
|
520 |
1.3 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK |
|
|
530 |
1.3.1 |
Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA) |
|
|
540 |
1.3.1.1 |
Omsatta skuldinstrument |
|
|
550 |
1.3.1.2 |
Aktier |
|
|
555 |
1.3.1.3 |
Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
556 |
1.3.1.3* |
Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i omsatta skuldinstrument |
|
|
557 |
1.3.1.3** |
Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i egetkapitalinstrument eller i blandade instrument |
|
|
560 |
1.3.1.4 |
Utländsk valuta |
|
|
570 |
1.3.1.5 |
Råvaror |
|
|
580 |
1.3.2 |
Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk beräknat enligt interna modeller (IM) |
|
|
590 |
1.4 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) |
|
|
600 |
1.4.1 |
Operativ risk, basmetod (BIA) |
|
|
610 |
1.4.2 |
Operativ risk, schablonmetod (STA)/alternativa schablonmetoder (ASA) |
|
|
620 |
1.4.3 |
Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA) |
|
|
630 |
1.5 |
YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER |
|
|
640 |
1.6 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING |
|
|
650 |
1.6.1 |
Avancerad metod |
|
|
660 |
1.6.2 |
Schablonmetod |
|
|
670 |
1.6.3 |
Baserad på OEM |
|
|
680 |
1.7 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET |
|
|
690 |
1.8 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
|
|
710 |
1.8.2 |
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 |
|
|
720 |
1.8.2* |
Varav: Kapitalkrav för stora exponeringar |
|
|
730 |
1.8.2** |
Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter |
|
|
740 |
1.8.2*** |
Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn |
|
|
750 |
1.8.3 |
Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 |
|
|
760 |
1.8.4 |
Varav: Ytterligare riskvägt exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR |
|
|
770 |
1.8.5 |
Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) |
|
|
780 |
1.8.5.1 |
Internmetoden (SEC-IRBA) |
|
|
790 |
1.8.5.1.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
800 |
1.8.5.1.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
810 |
1.8.5.2 |
Schablonmetoden (SEC-SA) |
|
|
820 |
1.8.5.2.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
830 |
1.8.5.2.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
840 |
1.8.5.3 |
Externmetoden (SEC-ERBA) |
|
|
850 |
1.8.5.3.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
860 |
1.8.5.3.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
870 |
1.8.5.4 |
INTERNMETODEN (IAA) |
|
|
880 |
1.8.5.4.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
890 |
1.8.5.4.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
900 |
1.8.5.5 |
Övrigt (RW = 1 250 %) |
|
|
910 |
1.8.6 |
Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) |
|
|
920 |
1.8.6.1 |
Internmetoden (SEC-IRBA) |
|
|
930 |
1.8.6.1.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
940 |
1.8.6.1.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
950 |
1.8.6.2 |
Schablonmetoden (SEC-SA) |
|
|
960 |
1.8.6.2.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
970 |
1.8.6.2.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
980 |
1.8.6.3 |
Externmetoden (SEC-ERBA) |
|
|
990 |
1.8.6.3.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
1000 |
1.8.6.3.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
1010 |
1.8.6.4 |
INTERNMETODEN (IAA) |
|
|
1020 |
1.8.6.4.1 |
Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
1030 |
1.8.6.4.2 |
STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling |
|
|
1040 |
1.8.6.5 |
Övrigt (RW = 1 250 %) |
|
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
|
Rad |
ID |
Post |
Belopp |
|
010 |
1 |
Kärnprimärkapitalrelation |
|
|
020 |
2 |
Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital |
|
|
030 |
3 |
Primärkapitalrelation |
|
|
040 |
4 |
Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital |
|
|
050 |
5 |
Summa kapitalrelationer |
|
|
060 |
6 |
Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital |
|
|
Memorandumposter: Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR), samlat kapitalkrav (OCR) och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G) |
|||
|
130 |
13 |
Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) |
|
|
140 |
13* |
TSCR: som utgörs av kärnprimärkapital |
|
|
150 |
13** |
TSCR: som utgörs av primärkapital |
|
|
160 |
14 |
Samlad kapitalkravsrelation (OCR) |
|
|
170 |
14* |
OCR: som utgörs av kärnprimärkapital |
|
|
180 |
14** |
OCR: som utgörs av primärkapital |
|
|
190 |
15 |
OCR och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G) |
|
|
200 |
15* |
OCR och P2G: som utgörs av kärnprimärkapital |
|
|
210 |
15** |
OCR och P2G: som utgörs av primärkapital |
|
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
|
Rad |
ID |
Post |
Kolumn |
|
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder |
010 |
||
|
010 |
1 |
Summa uppskjutna skattefordringar |
|
|
020 |
1.1 |
Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet |
|
|
030 |
1.2 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
040 |
1.3 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
050 |
2 |
Summa uppskjutna skatteskulder |
|
|
060 |
2.1 |
Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. |
|
|
070 |
2.2 |
Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet |
|
|
080 |
2.2.1 |
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
090 |
2.2.2 |
Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
093 |
2A |
För mycket inbetald skatt och förlustavdrag |
|
|
096 |
2B |
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 % |
|
|
097 |
2C |
Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 % |
|
|
Kreditriskjusteringar och förväntade förluster |
|||
|
100 |
3 |
Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) |
|
|
110 |
3.1 |
Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet |
|
|
120 |
3.1.1 |
Allmänna kreditriskjusteringar |
|
|
130 |
3.1.2 |
Specifika kreditriskjusteringar |
|
|
131 |
3.1.3 |
Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen |
|
|
140 |
3.2 |
3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas |
|
|
145 |
4 |
Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) |
|
|
150 |
4.1 |
Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt |
|
|
155 |
4.2 |
3,2 Summa förväntade förluster som får inkluderas |
|
|
160 |
5 |
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
170 |
6 |
Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
180 |
7 |
Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital |
|
|
Tröskelvärden för avdrag från kärnprimärkapital |
|||
|
190 |
8 |
Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
200 |
9 |
Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet |
|
|
210 |
10 |
Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet |
|
|
225 |
11.1 |
Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn |
|
|
226 |
11.2 |
Godtagbart kapital för stora exponeringar |
|
|
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|||
|
230 |
12 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
240 |
12.1 |
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
250 |
12.1.1 |
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
260 |
12.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
270 |
12.2 |
12,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
280 |
12.2.1 |
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
290 |
12.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
291 |
12.3 |
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
292 |
12.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
293 |
12.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
300 |
13 |
Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
310 |
13.1 |
Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
320 |
13.1.1 |
Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
330 |
13.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
340 |
13.2 |
Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
350 |
13.2.1 |
Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
360 |
13.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
361 |
13.3 |
13,3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
362 |
13.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
363 |
13.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
370 |
14 |
Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
380 |
14.1 |
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
390 |
14.1.1 |
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
400 |
14.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
410 |
14.2 |
14,2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
420 |
14.2.1 |
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
430 |
14.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
431 |
14.3 |
14,3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
432 |
14.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
433 |
14.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
Investeringar i kapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|||
|
440 |
15 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
450 |
15.1 |
Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
460 |
15.1.1 |
Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
470 |
15.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
480 |
15.2 |
15,2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
490 |
15.2.1 |
Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
500 |
15.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
501 |
15.3 |
Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
502 |
15.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
503 |
15.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
510 |
16 |
Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
520 |
16.1 |
Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
530 |
16.1.1 |
Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
540 |
16.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
550 |
16.2 |
Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
560 |
16.2.1 |
Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
570 |
16.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
571 |
16.3 |
Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
572 |
16.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
573 |
16.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
580 |
17 |
Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner |
|
|
590 |
17.1 |
Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
600 |
17.1.1 |
Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
610 |
17.1.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
620 |
17.2 |
Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
630 |
17.2.1 |
Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
640 |
17.2.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
641 |
17.3 |
Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
642 |
17.3.1 |
Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
643 |
17.3.2 |
(-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan |
|
|
Totala riskvägda exponeringsbelopp för innehav som inte har dragits av från motsvarande kapitalkategori: |
|||
|
650 |
18 |
Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital |
|
|
660 |
19 |
Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital |
|
|
670 |
20 |
Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital |
|
|
Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen |
|||
|
680 |
21 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
690 |
22 |
Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
700 |
23 |
Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
710 |
24 |
Innehav av primärkapitaltillskottsinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
720 |
25 |
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
730 |
26 |
Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag |
|
|
Kapitalbuffertar |
|||
|
740 |
27 |
Kombinerade buffertkrav |
|
|
750 |
|
Kapitalkonserveringsbuffert |
|
|
760 |
|
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå |
|
|
770 |
|
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert |
|
|
780 |
|
Systemriskbuffert |
|
|
800 |
|
Buffert för globalt systemviktigt institut |
|
|
810 |
|
Buffert för andra systemviktiga institut |
|
|
Krav enligt pelare II |
|||
|
820 |
28 |
Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II |
|
|
Ytterligare information för värdepappersföretag |
|||
|
830 |
29 |
Startkapital |
|
|
840 |
30 |
Kapitalbas baserad på fasta omkostnader |
|
|
Ytterligare information för beräkning av rapporteringströsklar |
|||
|
850 |
31 |
Icke-nationella ursprungliga exponeringar |
|
|
860 |
32 |
Totala ursprungliga exponeringar |
|
|
Basel I-golvet |
|||
|
870 |
|
Justeringar av total kapitalbas |
|
|
880 |
|
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet |
|
|
890 |
|
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet |
|
|
900 |
|
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA |
|
|
910 |
|
Underskott i totalt kapital när det gäller minimikapitalbaskrav för Basel I-golvet |
|
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1)
|
|
Justeringar i kärnprimärkapital |
Justeringar i primärkapitaltillskott |
Justeringar i supplementärkapital |
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar |
Memorandumposter |
|||
|
Tillämplig procentandel |
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser |
|||||||
|
Kod |
ID |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
|
010 |
1 |
SUMMA JUSTERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
020 |
1.1 |
INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS |
länk till {CA1;r220} |
länk till {CA1;r660} |
länk till {CA1;r880} |
|
|
|
|
030 |
1.1.1 |
Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd |
|
|
|
|
|
|
|
040 |
1.1.1.1 |
Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG |
|
|
|
|
|
|
|
050 |
1.1.1.2 |
Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram |
|
|
|
|
|
|
|
060 |
1.1.2 |
Instrument som inte är statligt stöd |
länk till {CA5.2;r010; c060} |
länk till {CA5.2;r020; c060} |
länk till {CA5.2;r090; c060} |
|
|
|
|
070 |
1.2 |
MINORITETSINTRESSEN OCH MOTSVARANDE |
länk till {CA1;r240} |
länk till {CA1;r680} |
länk till {CA1;r900} |
|
|
|
|
080 |
1.2.1 |
Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen |
|
|
|
|
|
|
|
090 |
1.2.2 |
Medräkning i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
091 |
1.2.3 |
Medräkning i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
092 |
1.2.4 |
Medräkning i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
1.3 |
Andra övergångsjusteringar |
länk till {CA1;r520} |
länk till {CA1;r730} |
länk till {CA1;r960} |
|
|
|
|
110 |
1.3.1 |
OREALISERADE VINSTER OCH FÖRLUSTER |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
1.3.1.1 |
Orealiserade vinster |
|
|
|
|
|
|
|
130 |
1.3.1.2 |
Orealiserade förluster |
|
|
|
|
|
|
|
133 |
1.3.1.3. |
Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 |
|
|
|
|
|
|
|
136 |
1.3.1.4. |
Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 |
|
|
|
|
|
|
|
138 |
1.3.1.5. |
Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder |
|
|
|
|
|
|
|
140 |
1.3.2 |
Avdrag |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
1.3.2.1 |
Förluster för innevarande räkenskapsår |
|
|
|
|
|
|
|
160 |
1.3.2.2 |
Immateriella tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
170 |
1.3.2.3 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
|
|
|
|
|
180 |
1.3.2.4 |
Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) |
|
|
|
|
|
|
|
190 |
1.3.2.5 |
Förmånsbestämda pensionsplaner |
|
|
|
|
|
|
|
194 |
1.3.2.5* |
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post |
|
|
|
|
|
|
|
198 |
1.3.2.5** |
Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
1.3.2.6 |
Egna instrument |
|
|
|
|
|
|
|
210 |
1.3.2.6.1 |
Egna kärnprimärkapitalinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
211 |
1.3.2.6.1** |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
212 |
1.3.2.6.1* |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
220 |
1.3.2.6.2 |
Egna primärkapitaltillskottsinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
221 |
1.3.2.6.2** |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
222 |
1.3.2.6.2* |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
230 |
1.3.2.6.3 |
Egna supplementärkapitalinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
231 |
1.3.2.6.3* |
Varav: Direkta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
232 |
1.3.2.6.3** |
Varav: Indirekta innehav |
|
|
|
|
|
|
|
240 |
1.3.2.7 |
Ömsesidigt korsägande |
|
|
|
|
|
|
|
250 |
1.3.2.7.1 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital |
|
|
|
|
|
|
|
260 |
1.3.2.7.1.1 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1.3.2.7.1.2 |
Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
280 |
1.3.2.7.2 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott |
|
|
|
|
|
|
|
290 |
1.3.2.7.2.1 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
300 |
1.3.2.7.2.2 |
Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
310 |
1.3.2.7.3 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital |
|
|
|
|
|
|
|
320 |
1.3.2.7.3.1 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
330 |
1.3.2.7.3.2 |
Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
340 |
1.3.2.8 |
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
350 |
1.3.2.8.1 |
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
360 |
1.3.2.8.2 |
Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
370 |
1.3.2.8.3 |
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
380 |
1.3.2.9 |
Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
385 |
1.3.2.9a |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader |
|
|
|
|
|
|
|
390 |
1.3.2.10 |
Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
400 |
1.3.2.10.1 |
Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
410 |
1.3.2.10.2 |
Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
420 |
1.3.2.10.3 |
Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
|
|
|
|
|
|
|
425 |
1.3.2.11 |
Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter |
|
|
|
|
|
|
|
430 |
1.3.3 |
Ytterligare filter och avdrag |
|
|
|
|
|
|
|
440 |
1.3.4 |
Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9 |
|
|
|
|
|
|
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2)
|
CA 5.2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som inte är statligt stöd |
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs |
Bas för beräkning av gränsen |
Tillämplig procentandel |
Gräns |
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas |
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas |
||
|
Kod |
ID |
Post |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
|
010 |
1. |
Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG |
|
|
|
|
|
länk till{CA5.1;r060;c010) |
|
020 |
2. |
Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras |
|
|
|
|
|
länk till{ CA5.1;r060; c020) |
|
030 |
2.1 |
Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
|
040 |
2.2. |
2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
|
050 |
2.2.1 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
060 |
2.2.2 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
070 |
2.2.3 |
Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
080 |
2.3 |
2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
|
|
|
|
|
090 |
3 |
Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras |
|
|
|
|
|
länk till{ CA5.1;r060; c030) |
|
100 |
3.1 |
Summa poster utan incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
|
110 |
3.2 |
3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen |
|
|
|
|
|
|
|
120 |
3.2.1 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
130 |
3.2.2 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
140 |
3.2.3 |
Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
3.3 |
Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas |
|
|
|
|
|
|
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL)
|
|
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
KAPITALBUFFERTAR |
||||||||||||||||||||||
|
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KVALIFI-CERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KOMBINERADE BUFFERTKRAV |
|
|||||||||||||||||
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGS-RISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPO-NERINGS-BELOPP |
KVALIFI-CERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLI-DERADE PRIMÄR-KAPITALET |
|
KVALIFI-CERANDE KAPITALBAS-INSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL |
KAPITALKON-SERVERINGS-BUFFERT |
INSTITUT-SPECIFIK KONTRA-CYKLISK KAPITAL-BUFFERT |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ |
SYSTEMRISKBUFFERT |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT |
|||||||
|
MINORITETS-INTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLI-DERADE KÄRNPRIMÄR-KAPITALET |
KVALIFI-CERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET |
|||||||||||||||||||||||
|
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
470 |
480 |
||
|
010 |
SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
|
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN |
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV |
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
KAPITALBUFFERTAR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
NAMN |
KOD |
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) |
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/ NEJ) |
TYP AV ENHET |
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: SOLO FULLSTÄNDIGT KONSOLIDERADE (SF), SOLO DELVIS KONSOLIDERADE (SP) |
LANDKOD |
ANDEL AV INNEHAV (%) |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KAPITALBAS |
|
|
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
|
KOMBINERAT BUFFERTKRAV |
|
||||||||||||||||||||||||||||
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
|
TOTALT PRIMÄRKAPITAL |
|
|
SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
|
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK |
POSITIONS-, VALUTAKURS- OCH RÅVARURISK |
OPERATIV RISK |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET |
|
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ |
SYSTEMRISKBUFFERT |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT |
|||||||||||||||||||||
|
|
KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
|
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
|
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS |
VARAV: KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL |
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER |
VARAV: MINORITETSINTRESSEN |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
025 |
030 |
035 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
470 |
480 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
Exponeringsklass (schablonmetod)
|
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR AVSEENDE DEN URSPRUNGLIGA EXPONERINGEN |
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DEN FULLSTÄNDIGT JUSTERADE EXPONERINGEN I POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
|
|||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
VOLATILITETSJUSTERING AV EXPONERINGEN |
(-) FINANSIELL SÄKERHET: JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
0 % |
20 % |
50 % |
100 % |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING AV ETT UTSETT EXTERNT KREDITVÄRDERINGSINSTITUT |
VARAV: MED EN KREDITVÄRDERING SOM HÄRRÖR FRÅN STATEN |
||||||||||||||
|
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) FINANSIELL SÄKERHET: FÖRENKLAD METOD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
|
(-) VARAV: VOLATILITETS- OCH LÖPTIDSJUSTERINGAR |
||||||||||||||||||
|
010 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
215 |
220 |
230 |
240 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
015 |
Varav: Fallerade exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|||||||||||||||||||||||||
|
070 |
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Från avtal om produktövergripande nettning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT: |
|||||||||||||||||||||||||
|
140 |
0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
2% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
4% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
10% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
20% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
35% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
75% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
150% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
250% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
370% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
1 250 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Övriga riskvikter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
MEMORANDUMPOSTER |
|||||||||||||||||||||||||
|
290 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IBR 1)
Exponeringsklass (internmetod):
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
|
|
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
|
EXPONERINGSVÄRDE |
|
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
MEMORANDUMPOSTER: |
|||||||||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
ANTAL GÄLDENÄRER |
||||||||||||||||||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
GARANTIER |
KREDITDERIVAT |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
|||||||||||||||
|
FAST EGENDOM |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER |
FORDRINGAR |
||||||||||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
255 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
|
|
015 |
Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Från avtal om produktövergripande nettning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
090 |
RISKVIKT: 0% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
50% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
70% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Varav: tillhörande kategori 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
90% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
115% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
250% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHETER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV: UPPDELNING PER RISKKLASS (CR IRB 2)
Exponeringsklass (internmetod):
Egna skattningar av LGD och/eller konverteringsfaktorer:
|
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) |
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
|
EXPONERINGSVÄRDE |
|
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
MEMORANDUMPOSTER: |
||||||||||||||||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
(-) ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
ANTAL GÄLDENÄRER |
|||||||||||||||||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN (+) |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
VARAV: TILL FÖLJD AV MOTPARTSRISK |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
GARANTIER |
KREDITDERIVAT |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER |
|
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER |
||||||||||||||
|
FAST EGENDOM |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER |
FORDRINGAR |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
255 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1)
Land:
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
Observerade nya fallissemang för perioden |
Allmänna kreditriskjusteringar |
Specifika kreditriskjusteringar |
Avskrivningar |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang |
EXPONERINGSVÄRDE |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
||
|
|
Fallerade exponeringar |
||||||||||
|
010 |
020 |
040 |
050 |
055 |
060 |
070 |
075 |
080 |
090 |
||
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Offentliga organ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Multilaterala utvecklingsbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Institut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
075 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
085 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Säkrade genom panträtt fastigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
095 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Fallerande exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Poster förknippade med särskilt hög risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Säkerställda obligationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Aktieexponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Övriga exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST: EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2)
Land:
|
|
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
Observerade nya fallissemang för perioden |
Allmänna kreditriskjusteringar |
Specifika kreditriskjusteringar |
Avskrivningar |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang |
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
EXPONERINGSVÄRDE |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
||||
|
|
Varav: fallerade exponeringar |
|
Varav: fallerade exponeringar |
|
Varav: fallerade exponeringar |
|||||||||||
|
010 |
030 |
040 |
050 |
055 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
105 |
110 |
120 |
125 |
130 |
||
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Institut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
042 |
Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
045 |
Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Varav: Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Säkerhet i fastighet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Ej små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Kvalificerad rullande exponering |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Övrigt hushåll |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Ej små och medelstora företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB)
Land:
|
|
Belopp |
Procent |
Kvalitativ information |
|
|
010 |
020 |
030 |
||
|
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk |
|
|||
|
010 |
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden |
|
|
|
|
020 |
Exponeringsvärde enligt internmetoden |
|
|
|
|
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk |
|
|||
|
030 |
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder |
|
|
|
|
040 |
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller |
|
|
|
|
Berörda kreditexponeringar – värdepapperisering |
|
|||
|
050 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden |
|
|
|
|
060 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden |
|
|
|
|
Kapitalbaskrav och vikter |
|
|||
|
070 |
Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB |
|
|
|
|
080 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk |
|
|
|
|
090 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk |
|
|
|
|
100 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret |
|
|
|
|
110 |
Kapitalbaskravsvikter |
|
|
|
|
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
|
|||
|
120 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten |
|
|
|
|
130 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte |
|
|
|
|
140 |
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
|
|
|
|
Användning av tröskelvärdet på 2 % |
|
|||
|
150 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar |
|
|
|
|
160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret |
|
|
|
C 10.01 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1)
|
|
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
EXPONERINGSVÄRDE |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: |
|||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
||||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
|||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
||
|
010 |
SUMMA AKTIEEXPONERINGAR (INTERNMETOD) |
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
PD/LGD-METOD: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: |
|||||||||
|
070 |
RISKVIKT: 190% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
290 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
370 % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
METOD MED INTERNA MODELLER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETODER FÖR KAPITALKRAV UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS(CR EQU IRB 2)
|
RISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) |
INTERNT KLASSIFICERINGSSYSTEM |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
EXPONERINGSVÄRDE |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: |
||
|
OBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST |
|||||||
|
PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) |
(-) GARANTIER |
(-) KREDITDERIVAT |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK (CR SETT)
|
|
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS |
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER |
KAPITALBASKRAV |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK |
|
|
010 |
020 |
030 |
040 |
||
|
010 |
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret |
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) |
|
|
|
|
|
030 |
Ej avvecklade transaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) |
|
|
|
|
|
040 |
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) |
|
|
|
|
|
050 |
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) |
|
|
|
|
|
060 |
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) |
|
|
|
|
|
070 |
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret |
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
080 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) |
|
|
|
|
|
090 |
Ej avvecklade transaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) |
|
|
|
|
|
100 |
Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) |
|
|
|
|
|
110 |
Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) |
|
|
|
|
|
120 |
Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) |
|
|
|
|
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
|
|
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER |
|||||||||||||||||||||
|
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
0% |
>0% och <=20% |
>20 % och <=50 % |
>50 % och <=100 % |
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
KREDITVÄRDERADE (KREDITKVALITETSSTEG) |
1 250 % |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
||||||||||||||||||||||||
|
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN |
CQS 1 |
CQS 2 |
CQS 3 |
CQS 4 |
ALLA ÖVRIGA CQS |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP |
VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
|||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
FÖRTIDA AMORTERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
250 |
CQS 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
CQS 4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 13.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
|
|
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (Cvam) |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KREDITKONVERTERINGSFAKTOR |
EXPONERINGSVÄRDE |
|
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER |
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (Cva) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD: JUSTERADE VÄRDEN (Ga) |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING |
0% |
>0% och <=20% |
>20 % och <=50 % |
>50 % och <=100 % |
(-) AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETOD (KREDITKVALITETSSTEG) |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) |
(-) SUMMA UTFLÖDEN |
SUMMA INFLÖDEN |
CQS 1 & S/T CQS 1 |
CQS 2 |
CQS 3 |
CQS 4 & S/T CQS 2 |
CQS 5 |
CQS 6 |
CQS 7 & S/T CQS 3 |
CQS 8 |
CQS 9 |
CQS 10 |
CQS 11 |
ALLA ÖVRIGA CQS |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
|||||||||||||||||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
460 |
|||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
FÖRTIDA AMORTERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
VÄRDEPAPPERISERING |
A |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
B |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
C |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
D |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
E |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
430 |
CQS 1 & S/T CQS 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
CQS 4 & S/T CQS 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
CQS 5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
CQS 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
490 |
CQS 7 & S/T CQS 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
CQS 8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
510 |
CQS 9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
520 |
CQS 10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
530 |
CQS 11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
540 |
ALLA ÖVRIGA CQS SAMT EJ KREDITVÄRDERADE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC Details)
|
RADNUMMER |
INTERN KOD |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING |
IDENTIFIERINGS-KOD FÖR ORIGINATOR |
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) |
REDOVISNING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller tas bort från balansräkningen? |
SOLVENSBEHANDLING: Värdepapperiseringspositionerna omfattas av kapitalbaskrav? |
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? |
STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR |
BIBEHÅLLANDE |
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) |
ICKE-ABCP-PROGRAM |
|
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR |
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP |
METOD |
STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR SOM UPPFYLLER KRAVEN FÖR DIFFERENTIERAD KAPITALBEHANDLING |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS |
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET |
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? |
URSPRUNGSTIDPUNKT |
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN |
TOTALT BELOPP |
INSTITUTENS ANDEL (%) (%) |
TYP |
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) |
ANTAL EXPONERINGAR |
LAND |
ELGD (%) |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR |
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
LÖPTID |
URSPRUNGLIGT ÅTAGANDE FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER |
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
FÖRTIDA AMORTERING |
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ? |
NETTOPOSITIONER |
SUMMA KAPITALBASKRAV (SCHABLONMETOD) |
|||||||||||||||||||||||||||||
|
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM |
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT |
DIREKTA KREDITSUBSTITUT |
IRS / CRS |
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER |
ÖVRIGT (inklusive icke-godtagbara likviditetsfaciliteter) |
TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
PRIORITERADE |
MELLANLIGGANDE |
FÖRSTAFÖRLUST |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
SPECIFIK RISK |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
005 |
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
075 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
445 |
446 |
450 |
460 |
470 |
480 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
|
BANKVERKSAMHET |
RELEVANT INDIKATOR |
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD) |
KAPITALBAS KRAV |
Summa exponeringsbelopp för operativa risker |
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD) |
|||||||||||
|
ÅR-3 |
ÅR-2 |
FÖRRA ÅRET |
ÅR-3 |
ÅR-2 |
FÖRRA ÅRET |
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM |
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV ATT FÖRVÄNTADE FÖRLUSTER FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) |
||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
O71 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
||||
|
010 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
|
020 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
|
|
OMFATTAS AV SCHABLONMETOD: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
FÖRETAGSFINANSIERING (CF) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING (TS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
PRIVATKUNDSMÄKLERI (RBr) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
STORKUNDSBANK (CB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
HUSHÅLLSBANK (RB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM (PS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
ADMINISTRATIONSUPPDRAG (AS) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
KAPITALFÖRVALTNING (AM) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
OMFATTAS AV ALTERNATIV SCHABLONMETOD: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
110 |
STORKUNDSBANK (CB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
HUSHÅLLSBANK (RB) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
|
|
|
|
||
C 17.01 – OPERATIV RISK: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1)
|
FÖRDELNING AV FÖRLUSTER PÅ AFFÄRSOMRÅDEN |
HÄNDELSETYP |
SUMMA HÄNDELSETYPER |
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN |
|||||||||
|
INTERNA BEDRÄGERIER |
EXTERNA BEDRÄGERIER |
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDEN OCH ARBETSMILJÖ |
KUNDER, PRODUKTER OCH AFFÄRSPRAXIS |
SKADOR PÅ MATERIELLA TILLGÅNGAR |
AVBROTT I AFFÄRSVERKSAMHET OCH SYSTEMFEL |
UTFÖRANDE, LEVERANS OCH PROCESSTYRNING |
LÄGST |
HÖGST |
||||
|
Rad |
|
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
0100 |
|
|
0010 |
FÖRETAGSFINANSIERING [CF] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0020 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0030 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0040 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0050 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0060 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0070 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0080 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0110 |
HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING [TS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0120 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0130 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0140 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0150 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0160 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0170 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0180 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0210 |
PRIVATKUNDSMÄKLERI [RBr] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0220 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0230 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0240 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0250 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0260 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0270 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0280 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0310 |
STORKUNDSBANK [CB] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0320 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0330 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0340 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0350 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0360 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0370 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0380 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0410 |
HUSHÅLLS BANKRÖRELSE [RB] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0420 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0430 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0440 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0450 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0460 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0470 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0480 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0510 |
CLEARING- OCH BETALNINGSSYSTEM [PS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0520 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0530 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0540 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0550 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0560 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0570 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0580 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0610 |
ADMINISTRATIONS UPPDRAG [AS] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0620 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0630 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0640 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0650 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0660 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0670 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0680 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0710 |
KAPITALFÖRVALTNING[AM] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0720 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0730 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0740 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0750 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0760 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0770 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0780 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0810 |
FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER [CI] |
Antal händelser (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0820 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0830 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0840 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0850 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0860 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0870 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0880 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0910 |
SUMMA AFFÄRS OMRÅDEN |
Antal händelser (nya händelser) Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0911 |
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0912 |
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0913 |
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0914 |
kopplade till förluster ≥ 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0920 |
Totalt förlustbelopp (nya händelser). Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0921 |
kopplade till förluster ≥ 10 000 och < 20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0922 |
kopplade till förluster ≥ 20 000 och < 100 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0923 |
kopplade till förluster ≥ 100 000 och < 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0924 |
kopplade till förluster ≥ 1 000 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0930 |
Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar Varav: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0935 |
Varav: antal händelser med positiva förlustjusteringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0936 |
Varav: antal händelser med negativa förlustjusteringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0940 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0945 |
Varav: positiva förlustjusteringsbelopp (+) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0946 |
Varav: negativa förlustjusteringsbelopp (–) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0950 |
Största enskilda förlust |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0960 |
Summa av de fem största förlusterna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0970 |
Total direkt återvinning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0980 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 17.02 – OPERATIV RISK: STORA FÖRLUSTHÄNDELSER (OPR DETAILS 2)
|
|
Händelse-ID |
Redovisningsdatum |
Datum för inträffande |
Datum för upptäckt |
Händelsetyp |
Bruttoförlust |
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar |
BRUTTOFÖRLUST PER AFFÄRSOMRÅDE |
Namn på juridisk person |
LEI-kod |
Affärsenhet |
Beskrivning |
||||||||
|
Företagsfinansiering [CF] |
Handel och finansförvaltning [TS] |
Privatkundsmäkleri [RBr] |
Storkundsbank [CB] |
Hushålls bank [RB] |
Clearing- och betalningssystem [PS] |
Administrations uppdrag [AS] |
Kapitalförvaltning [AM] |
Företagsövergripande poster [CI] |
||||||||||||
|
Rad |
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
0100 |
0110 |
0120 |
0130 |
0140 |
0150 |
0160 |
0170 |
0180 |
0190 |
0200 |
|
… |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
Valuta:
|
|
POSITIONER |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|||||
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
|||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
||
|
010 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA2 |
|
011 |
Generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
012 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
013 |
Övriga tillgångar och skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
020 |
Löptidsgrundad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Zon 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
0 ≤ 1 månad |
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
> 1 ≤ 3 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
> 3 ≤ 6 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
> 6 ≤ 12 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Zon 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
> 1 ≤ 2 (1,9 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
> 2 ≤ 3 (> 1,9 ≤ 2,8 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
> 3 ≤ 4 (> 2,8 ≤ 3,6 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Zon 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
> 4 ≤ 5 (> 3,6 ≤ 4,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
> 5 ≤ 7 (> 4,3 ≤ 5,7 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
> 7 ≤ 10 (> 5,7 ≤ 7,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
> 10 ≤ 15 (> 7,3 ≤ 9,3 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
> 15 ≤ 20 (> 9,3 ≤ 10,6 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
> 20 (> 10,6 ≤ 12,0 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
(> 12,0 ≤ 20,0 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
(> 20 för kupong med mindre än 3 %) år |
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
Durationsbaserad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
Zon 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
Zon 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
Zon 3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
Specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
251 |
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
260 |
Räntebärande värdepapper i den första kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
Räntebärande värdepapper i den andra kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Med en återstående löptid på ≤ 6 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
Med en återstående löptid på > 6 månader och ≤ 24 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Med en återstående löptid på > 24 månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Räntebärande värdepapper i den tredje kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Räntebärande värdepapper i den fjärde kategorin i tabell 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
321 |
Kreditvärderade kreditderivat som förfaller på n:te fallissemanget |
|
|
|
|
|
|
|
|
325 |
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen |
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
385 |
Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter |
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
|
|
ALLA POSITIONER |
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
NETTOPOSITIONER |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
SUMMA KAPITALBASKRAV 450 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
(-) LÅNGA |
(-) KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
7 - 10% |
12 - 18% |
20 - 35% |
40 - 75% |
100 % |
150 % |
200 % |
225 % |
250 % |
300 % |
350 % |
425 % |
500 % |
650 % |
750 % |
850 % |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
7 - 10% |
12 - 18% |
20 - 35% |
40 - 75% |
100 % |
150 % |
200 % |
225 % |
250 % |
300 % |
350 % |
425 % |
500 % |
650 % |
750 % |
850 % |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
SUMMA VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER |
|||||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
460 |
470 |
480 |
490 |
500 |
510 |
520 |
530 |
540 |
550 |
560 |
570 |
580 |
590 |
600 |
610 |
||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till MKR SA TDI {325:060} |
||||
|
020 |
Varav: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
040 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
050 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
060 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
070 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
080 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
090 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
100 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
110 |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
UPPDELNING AV DEN TOTALA SUMMAN AV VIKTADE LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
130 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
140 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
160 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
170 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
180 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
190 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
210 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
|
|
ALLA POSITIONER |
(-) POSITIONER AVDRAGNA FRÅN KAPITALBASEN |
NETTOPOSITIONER |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (LÅNGA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONEN (KORTA) PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) |
FÖRE TAKET |
EFTER TAKET |
SUMMA KAPITALBASKRAV 450 |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
RISKVIKTER < 1 250 % |
1 250 % |
FORMELBASERAD METOD |
GENOMLYSNING |
INTERNMETOD |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
(-) LÅNGA |
(-) KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
7 - 10% |
12 - 18% |
20 - 35% |
40- 75% |
100 % |
250 % |
350 % |
425 % |
650 % |
Övrigt |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
7 - 10% |
12 - 18% |
20 - 35% |
40 - 75% |
100 % |
250 % |
350 % |
425 % |
650 % |
Övrigt |
KREDITVÄRDERADE |
ICKE KREDITVÄRDERADE |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
|
GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER |
VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER |
|||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
310 |
320 |
330 |
340 |
350 |
360 |
370 |
380 |
390 |
400 |
410 |
420 |
430 |
440 |
450 |
||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till MKR SA TDI {330:060} |
||
|
|
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
030 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
040 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
050 |
INVESTERARE: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
060 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
070 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
080 |
MEDVERKANDE INSTITUT: SUMMA EXPONERINGAR |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
090 |
VÄRDEPAPPERISERING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
100 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N: TE FALLISSEMANGET |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
110 |
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N: TE FALLISSEMANGET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
120 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISK I AKTIER (MKR SA EQU)
Nationell marknad:
|
|
POSITIONER |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
||||||
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
|||||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
||||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
|||
|
010 |
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
020 |
Generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
021 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
022 |
Övriga tillgångar och skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
125 |
Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
|
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (Inklusive omfördelning av icke avstämda positioner i valutor som omfattas av särskild behandling för avstämda positioner) |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|||||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
AVSTÄMDA |
||||
|
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Nära sammanhängande valutor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
025 |
Varav: rapportvaluta |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Alla övriga valutor (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Guld |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
085 |
Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV TOTALA POSITIONER (INKLUSIVE RAPPORTVALUTA) PER EXPONERINGSTYP |
||||||||||
|
100 |
Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Poster utanför balansräkningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Derivat |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter: VALUTAPOSITIONER |
||||||||||
|
130 |
Euro |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Lek |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 |
Argentinsk peso |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Australisk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
170 |
Brasiliansk real |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
Bulgarisk lev |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
Kanadensisk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
Tjeckisk koruna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
Dansk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
Egyptiskt pund |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
Pund sterling |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
240 |
Forint |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 |
Yen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 |
Litauisk litas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
280 |
Denar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
290 |
Mexikansk peso |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
300 |
Zloty |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
310 |
Rumänsk leu |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
320 |
Rysk rubel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
330 |
Serbisk dinar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
340 |
Svensk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
350 |
Schweizisk franc |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 |
Turkisk lira |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
370 |
Hryvnia |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
380 |
US-dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
390 |
Isländsk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
400 |
Norsk krona |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410 |
Hongkongdollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
420 |
Ny taiwansk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
430 |
Nyzeeländsk dollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
440 |
Singaporedollar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 |
Won |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
460 |
Yuan Renminbi |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
470 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
480 |
Kroatisk kuna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
|
|
ALLA POSITIONER |
NETTOPOSITIONER |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
|||
|
LÅNGA |
KORTA |
LÅNGA |
KORTA |
|||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR |
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
020 |
Ädelmetaller (utom guld) |
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Basmetaller |
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Jordbruksprodukter |
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Övriga |
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Varav energiprodukter (olja, gas) |
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Löptidsmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Utökad löptidsmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Förenklad metod: Alla positioner |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Ytterligare krav på optioner (andra risker än deltarisker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Förenklad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för gammarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Deltaplusmetod – ytterligare krav för vegarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
135 |
Deltaplusmetod – diskontiuerliga optioner och warranter |
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Scenariomatrismetod |
|
|
|
|
|
|
|
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
|
|
Value at Risk (VaR) |
STRESSJUSTERAD VaR |
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER |
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
KAPITALBASKRAV |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP |
Antal överskridanden under föregående 250 arbetsdagar |
VaR-multiplikationsfaktor (mc) |
SVaR-multiplikationsfaktor (ms) |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET |
||||||
|
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) |
SENAST TILLGÄNGLIGA (SVaRt-1) |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR |
SENASTE MÅTT |
MINIMIGRÄNS |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR |
SENASTE MÅTT |
|||||||||
|
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
||
|
010 |
SUMMA POSITIONER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Cell länkad till CA |
|
|
|
|
|
|
|
Memorandumposter: UPPDELNING AV MARKNADSRISK |
||||||||||||||||
|
020 |
Omsatta skuldinstrument |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Omsatta räntebärande instrument – generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Omsatta räntebärande instrument – specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Aktier |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Aktier – generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Aktier – specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Valutarisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Råvarurisk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Totalt belopp för generell risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Totalt belopp för specifik risk |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
|
|
EXPONERINGSVÄRDE |
Value at Risk (VaR) |
STRESSJUSTERAD VaR |
KAPITALBAS KRAV |
SUMMA RISK EXPONERINGSBELOPP |
MEMORANDUMPOSTER |
TEORETISKA BELOPP FÖR SÄKRING AV KREDITVÄRIDGHETSJUSTERINGSRISK |
||||||||
|
|
Varav: OTC-derivat |
Varav: SFT |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) |
SENAST TILLGÄNGLIGA (SVaRt-1) |
Antal motparter |
Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread |
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING |
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN |
INDEXERADE KREDITSWAPPAR |
||||
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
||
|
010 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r640;c010} |
|
|
|
|
|
|
020 |
Enligt avancerad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r650;c010} |
|
|
|
|
|
|
030 |
Enligt standardiserad metod |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r660;c010} |
|
|
|
|
|
|
040 |
Baserad på OEM |
|
|
|
|
|
|
|
|
Länk till {CA2;r670;c010} |
|
|
|
|
|
C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1)
|
|
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
EJ MEDTAGNA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE PÅ GRUND AV PARTIELL INVERKAN PÅ KÄRNPRIMÄRKAPITALET |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE SOM INGÅR I ARTIKEL 1-TRÖSKELVÄRDET |
|
||||||
|
VARAV: HANDELSLAGER |
EXAKT MATCHANDE |
SÄKRINGSREDOVISNING |
TILLSYNSFILTER |
ÖVRIGA |
KOMMENTARER FÖR ÖVRIGA |
VARAV: HANDELSLAGER |
|||||
|
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
|||
|
0010 |
1 |
SUMMA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0020 |
1.1 |
SUMMA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0030 |
1.1.1 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR HANDEL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0040 |
1.1.2 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR FÖRENADE MED HANDEL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0050 |
1.1.3 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL OCH SOM OBLIGATORISKT VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0060 |
1.1.4 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0070 |
1.1.5 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0080 |
1.1.6 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0090 |
1.1.7 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL EGET KAPITAL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0100 |
1.1.8 |
ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0110 |
1.1.9 |
DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0120 |
1.1.10 |
FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0130 |
1.1.11 |
INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, JOINT VENTURES OCH INTRESSEFÖRETAG |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0140 |
1.1.12 |
(-) NEDSÄTTNINGAR FÖR TILLGÅNGAR SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0150 |
1.2 |
SUMMA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0160 |
1.2.1 |
FINANSIELLA SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0170 |
1.2.2 |
FINANSIELLA SKULDER FÖRENADE MED HANDEL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0180 |
1.2.3 |
FINANSIELLA SKULDER SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0190 |
1.2.4 |
DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0200 |
1.2.5 |
FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0210 |
1.2.6 |
NEDSÄTTNINGAR FÖR SKULDER SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2)
|
|
AVA PÅ KATEGORINIVÅ |
SUMMA AVA |
ÖVRE OSÄKERHET |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
QTD INTÄKTER |
IPV DIFFERENS |
JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE |
VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 |
FÖRKLARANDE BESKRIVNING |
||||||||||||||||||||
|
MARKNADSPRISOSÄKERHET |
|
SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER |
|
MODELLRISK |
|
KONCENTRERADE POSITIONER |
FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER |
FÖRTIDA AVVECKLING |
OPERATIV RISK |
TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
MARKNADS PRIS OSÄKER HET |
SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER |
MODELL RISK |
KONCEN TRERADE POSITIONER |
EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER |
INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER |
FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER |
FÖRTIDA AV VECKLING |
OPERATIV RISK |
|||||||||
|
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD |
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD |
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD |
|||||||||||||||||||||||||||
|
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
0100 |
0110 |
0120 |
0130 |
0140 |
0150 |
0160 |
0170 |
0180 |
0190 |
0200 |
0210 |
0220 |
0230 |
0240 |
0250 |
0260 |
0270 |
|||
|
0010 |
1 |
SUMMA HUVUDMETODEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0020 |
|
VARAV: HANDELSLAGER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0030 |
1.1 |
PORTFÖLJER ENLIGT ARTIKLARNA 9–17 – SUMMA EFTER DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0040 |
1.1.1 |
SUMMA FÖRE DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0050 |
1.1.1* |
VARAV: AVA EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0060 |
1.1.1** |
VARAV: AVA INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0070 |
1.1.1*** |
VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 9.2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0080 |
1.1.1**** |
VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 10.2 OCH 10.3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0090 |
1.1.1.1 |
RÄNTERISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0100 |
1.1.1.2 |
VALUTAKURSRISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0110 |
1.1.1.3 |
KREDITRISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0120 |
1.1.1.4 |
AKTIERISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0130 |
1.1.1.5 |
RÅVARURISK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0140 |
1.1.2 |
(-) DIVERSIFIERINGSVINSTER |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0150 |
1.1.2.1 |
(-) DIVERSIFIERINGSVINST BERÄKNAD MED METOD 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0160 |
1.1.2.2 |
(-) DIVERSIFIERINGSVINST BERÄKNAD MED METOD 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0170 |
1.1.2.2* |
MEMORANDUMPOST: AVA FÖRE DIVERSIFIERING MINSKAT MED MER ÄN 90 % GENOM DIVERSIFIERING ENLIGT METOD 2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0180 |
1.2 |
PORTFÖLJER ENLIGT NÖDFALLSMETODEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0190 |
1.2.1 |
100 % AV DEN OREALISERADE NETTOVINSTEN |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0200 |
1.2.2 |
10% AV DET NOMINELLA VÄRDET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0210 |
1.2.3 |
25 % AV INLEDNINGSVÄRDET |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3)
|
RANKNING |
MODELL |
RISKKATEGORI |
PRODUKT |
OBSERVERBARHET |
YTTERLIGARE VÄRDEJUSTERING (AVA) FÖR MODELLRISK |
|
AGGREGERAD AVA BERÄKNAD ENLIGT METOD 2 |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE |
IPV-DIFFERENS (OUTPUT-TEST) |
IPV-TÄCKNING (OUTPUT-TEST) |
JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE |
VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 |
|||
|
VARAV: MED EXPERTBASERAD METOD |
VARAV: AGGREGERAD, MED METOD 2 |
TILLGÅNGAR VERKLIGT VÄRDE |
SKULDER VERKLIGT VÄRDE |
MODELLRISK |
FÖRTIDA AVVECKLING |
||||||||||
|
0005 |
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
0100 |
0110 |
0120 |
0130 |
0140 |
0150 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4)
|
RANKNING |
RISKKATEGORI |
PRODUKT |
UNDERLIGGANDE |
KONCEN TRERAD POSITION STORLEK |
STOREKSMÅTT |
MARKNADSVÄRDE |
FÖRSIKTIG EXITPERIOD |
AVA FÖR KONCEN TRERADE POSITIONER |
KONCEN TRERAD POSITION JUSTERING AV VERKLIGT VÄRDE |
IPV-DIFFERENS |
|
0005 |
0010 |
0020 |
0030 |
0040 |
0050 |
0060 |
0070 |
0080 |
0090 |
0100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR PER MOTPARTENS LAND (GOV)
Land:
|
|
Direkta exponeringar |
Memorandumpost: kreditderivat kopplade till exponering mot offentlig sektor |
Exponeringsvärde |
Riskvägt exponeringsbelopp |
|||||||||||||||||||||||||||
|
Exponeringar i balansräkningen |
Ackumulerad nedskrivning |
|
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk |
|
Derivat |
Exponeringar utanför balansräkningen |
|||||||||||||||||||||||||
|
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat |
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner) |
Finansiella tillgångar som inte är derivat per redovisningsportfölj |
Korta positioner |
|
Derivat med positivt verkligt värde |
Derivat med negativt verkligt värde |
Nominellt belopp |
Avsättningar |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk |
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde |
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde |
||||||||||||||||||||
|
Finansiella tillgångar som innehas för handel |
Finansiella tillgångar förenade med handel |
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod |
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat |
Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel |
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet |
Varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital |
Redovisat värde |
Teoretiskt värde |
Redovisat värde |
Teoretiskt värde |
||||||||||||||
|
|
010 |
020 |
030 |
040 |
050 |
060 |
070 |
080 |
090 |
100 |
110 |
120 |
130 |
140 |
150 |
160 |
170 |
180 |
190 |
200 |
210 |
220 |
230 |
240 |
250 |
260 |
270 |
280 |
290 |
300 |
|
|
010 |
Summa exponeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISK, METOD OCH EXPONERINGSKLASS: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
020 |
Exponeringar enligt kreditriskramen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
030 |
Schablonmetod |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
040 |
Nationella regeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
050 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
060 |
Offentliga organ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
070 |
Internationella organisationer |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
075 |
Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av schablonmetoden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
080 |
Internmetod för kapitalkrav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
090 |
Nationella regeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
110 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
120 |
Offentliga organ [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
130 |
Offentliga organ [Institut] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
140 |
Internationella organisationer [Nationella regeringar] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
155 |
Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av internmetoden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
160 |
Exponeringar enligt marknadsriskramen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER RISKVIKT: |
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
170 |
[ 0 – 3M ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 |
[ 3M – 1Å ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
190 |
[ 1Å – 2Å ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 |
[ 2Å – 3Å ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
210 |
[3Å - 5Å ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
220 |
[ 5Å – 10Å ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
230 |
[10Y - mer ]” |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BILAGA II
”BILAGA II
RAPPORTERING AV KAPITALBAS OCH KAPITALBASKRAV
Innehåll
| DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 162 |
|
1. |
STRUKTUR OCH PRAXIS | 162 |
|
1.1 |
STRUKTUR | 162 |
|
1.2 |
NUMRERING | 162 |
|
1.3 |
TECKEN | 162 |
|
1.4 |
FÖRKORTNINGAR | 162 |
| DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER | 162 |
|
1. |
KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA) | 162 |
|
1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 162 |
|
1.2 |
C 01.00 – KAPITALBAS (CA1) | 163 |
|
1.2.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 163 |
|
1.3 |
C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2) | 177 |
|
1.3.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 177 |
|
1.4 |
C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3) | 186 |
|
1.4.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 186 |
|
1.5 |
C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4) | 188 |
|
1.5.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 188 |
|
1.6 |
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5) | 203 |
|
1.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 203 |
|
1.6.2 |
C 05.01 – ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER (CA5.1) | 203 |
|
1.6.2.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 204 |
|
1.6.3 |
C 05.02 – INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE ÄR STATLIGT STÖD (CA5.2) | 211 |
|
1.6.3.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 211 |
|
2. |
SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – (GS) | 213 |
|
2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 213 |
|
2.2 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM GRUPPENS SOLVENS | 213 |
|
2.3 |
UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS | 214 |
|
2.4 |
C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL) | 214 |
|
2.5 |
C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS) | 214 |
|
3. |
KREDITRISKMALLAR | 222 |
|
3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 222 |
|
3.1.1 |
RAPPORTERING AV METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING (CRM) MED SUBSTITUTIONSEFFEKT | 222 |
|
3.1.2 |
RAPPORTERING AV MOTPARTSRISK | 222 |
|
3.2 |
C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA) | 222 |
|
3.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 222 |
|
3.2.2 |
CR SA-MALLENS RÄCKVIDD | 222 |
|
3.2.3 |
INDELNING AV EXPONERINGAR I EXPONERINGSKLASSER ENLIGT SCHABLONMETODEN | 224 |
|
3.2.4 |
FÖRTYDLIGANDEN OM RÄCKVIDDEN FÖR VISSA AV DE EXPONERINGSKLASSER SOM AVSES I ARTIKEL 112 I CRR | 227 |
|
3.2.4.1 |
EXPONERINGSKLASSEN ’INSTITUT’ | 227 |
|
3.2.4.2 |
EXPONERINGSKLASSEN ’SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER’ | 227 |
|
3.2.4.3 |
EXPONERINGSKLASSEN ’FÖRETAG FÖR KOLLEKTIVA INVESTERINGAR (FOND)’ | 227 |
|
3.2.5 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 227 |
|
3.3 |
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB) | 234 |
|
3.3.1 |
CR IRB-MALLENS RÄCKVIDD | 234 |
|
3.3.2 |
UPPDELNING AV CR IRB-MALLEN | 235 |
|
3.3.3 |
C 08.01 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR IRB 1) | 236 |
|
3.3.3.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 236 |
|
3.3.4 |
C 08.02 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALKRAV (UPPDELNING PER RISKKLASS) (MALL CR IRB 2) | 243 |
|
3.4 |
KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION | 244 |
|
3.4.1 |
C 09.01 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST EXPONERINGAR ENLIGT SCHABLONMETODEN (CR GB 1) | 244 |
|
3.4.1.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 244 |
|
3.4.2 |
TABELL 09.02 – GEOGRAFISK UPPDELNING AV EXPONERING EFTER GÄLDENÄRENS HEMVIST EXPONERINGAR ENLIGT INTERNMETODEN (CR GB 2) | 246 |
|
3.4.2.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 246 |
|
3.4.3 |
TABELL 09.04 – UPPDELNING AV KREDITEXPONERINGAR SOM ÄR RELEVANTA FÖR BERÄKNINGEN AV DEN KONTRACYKLISKA BUFFERTEN PER LAND OCH INSTITUTSPECIFIKT KONTRACYKLISKT BUFFERTVÄRDE (CCB) | 249 |
|
3.4.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 249 |
|
3.4.3.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 249 |
|
3.5 |
C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 253 |
|
3.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 253 |
|
3.5.2 |
INSTRUKTIONER AVSEENDE SÄRSKILDA POSITIONER (TILLÄMPLIGA FÖR BÅDE CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2) | 254 |
|
3.6 |
C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK(CR SETT) | 256 |
|
3.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 256 |
|
3.6.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 257 |
|
3.7 |
C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA) | 259 |
|
3.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 259 |
|
3.7.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 259 |
|
3.8 |
C 13.00 – KREDITRISK – VÄRDEPAPPERISIERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB) | 265 |
|
3.8.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 265 |
|
3.8.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 266 |
|
3.9 |
C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS) | 272 |
|
3.9.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 272 |
|
3.9.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 273 |
|
4. |
MALLAR FÖR OPERATIV RISK | 283 |
|
4.1 |
C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR) | 283 |
|
4.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 283 |
|
4.1.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 283 |
|
4.2 |
OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS) | 285 |
|
4.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 285 |
|
4.2.2 |
C 17.01: FÖRLUSTER OCH ÅTERVINNINGAR PER AFFÄRSOMRÅDE OCH HÄNDELSETYP DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 1) | 286 |
|
4.2.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 286 |
|
4.2.2.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 287 |
|
4.2.3 |
C 17.02: OPERATIV RISK DETALJERAD INFORMATION OM DE STÖRSTA FÖRLUSTHÄNDELSERNA UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS 2) | 292 |
|
4.2.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 292 |
|
4.2.3.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 292 |
|
5. |
MALLAR FÖR MARKNADSRISKER | 293 |
|
5.1 |
C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI) | 293 |
|
5.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 293 |
|
5.1.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 294 |
|
5.2 |
C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC) | 296 |
|
5.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 296 |
|
5.2.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 296 |
|
5.3 |
C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP) | 298 |
|
5.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 298 |
|
5.3.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 299 |
|
5.4 |
C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I AKTIER (MKR SA EQU) | 300 |
|
5.4.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 300 |
|
5.4.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 301 |
|
5.5 |
C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX) | 302 |
|
5.5.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 302 |
|
5.5.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 302 |
|
5.6 |
C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM) | 304 |
|
5.6.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 304 |
|
5.6.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 304 |
|
5.7 |
C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM) | 305 |
|
5.7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 305 |
|
5.7.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 306 |
|
5.8 |
C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA) | 308 |
|
5.8.1 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 308 |
|
6. |
FÖRSIKTIG VÄRDERING (PRUVAL) | 310 |
|
6.1 |
C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1) | 310 |
|
6.1.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 310 |
|
6.1.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 310 |
|
6.2 |
C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2) | 314 |
|
6.2.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 314 |
|
6.2.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 314 |
|
6.3. |
C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3) | 322 |
|
6.3.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 322 |
|
6.3.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 322 |
|
6.4 |
C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4) | 324 |
|
6.4.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 324 |
|
6.4.2 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 325 |
|
7. |
C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV) | 326 |
|
7.1 |
ALLMÄNNA KOMMENTARER | 326 |
|
7.2 |
TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ’OFFENTLIG SEKTOR’ | 326 |
|
7.3 |
INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER | 327 |
DEL I: ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. STRUKTUR OCH PRAXIS
1.1 STRUKTUR
|
1. |
Ramen består av följande fem grupper av mallar:
|
|
2. |
För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen. Denna del av den tekniska genomförandestandarden innehåller utförligare information om de mer allmänna aspekterna på rapporteringen för varje grupp av mallar, instruktioner för särskilda positioner samt valideringsregler. |
|
3. |
Instituten ska endast rapportera de mallar som är relevanta för den metod de använder för att fastställa kapitalbaskraven. |
1.2 NUMRERING
|
4. |
I dokumentet används den efterföljande tabellens beteckningssystem för hänvisningar till kolumner, rader och celler i mallarna. I valideringsbestämmelserna hänvisas ofta till dessa sifferkoder. |
|
5. |
Följande allmänna beteckningssystem används i anvisningarna: Mall;Rad;Kolumn. |
|
6. |
Vid validering inom en mall där man endast använder uppgiftsposter från den mallen anges inte mallen i beteckningen: Rad;Kolumn. |
|
7. |
Om mallen bara har en kolumn, anges endast rader: Mall;Rad. |
|
8. |
En asterisk betyder att valideringen avser de rader eller kolumner som anges före den. |
1.3 TECKEN
|
9. |
Ett belopp som ökar kapitalbasen eller kapitalkraven ska rapporteras som en pluspost. Ett belopp som däremot minskar den totala kapitalbasen eller de totala kapitalkraven ska rapporteras som en minuspost. Om namnet på en post föregås av ett minustecken (-) förväntas inga positiva belopp rapporteras för den ifrågavarande posten. |
1.4 FÖRKORTNINGAR
|
9a. |
I denna bilaga används förkortningen CRR för förordning (EU) nr 575/2013 och förkortningen CRD för Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU. |
DEL II: MALLRELATERADE INSTRUKTIONER
1. KAPITALTÄCKNINGSÖVERSIKT (CA)
1.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
10. |
Kapitaltäckningsmallarna (CA-mallar) innehåller information om täljare inom första pelaren (kapitalbas, primärkapital och kärnprimärkapital), nämnare (kapitalbaskrav) och övergångsbestämmelser, och består av följande fem mallar:
|
|
11. |
Mallarna ska gälla för samtliga rapporterande enheter, oavsett vilken redovisningsstandard de följer, även om vissa poster i täljaren särskilt avser enheter som tillämpar valideringsregler av typen IAS/IFRS. Generellt sett är informationen i nämnaren kopplad till de slutresultat som redovisats i motsvarande mall för beräkning av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
|
12. |
Den totala kapitalbasen består av följande typer av kapital: Primärkapital (T1), som är summan av kärnprimärkapital (CET1) och primärkapitaltillskott (AT1), samt supplementärkapital (T2). |
|
13. |
Övergångsbestämmelserna behandlas enligt följande i CA-mallarna:
|
|
14. |
Kraven inom andra pelaren kan hanteras på olika sätt inom unionen, eftersom artikel 104.2 i CRD måste införlivas med nationell lagstiftning. Den kapitaltäckningsrapportering som föreskrivs i CRR ska bara omfatta vilken effekt kraven inom andra pelaren har på kapitalrelationen eller dess målvärde. Artikel 99 i CRR medför ingen skyldighet att i detalj rapportera de krav som gäller inom andra pelaren.
|
1.2 C 01.00 – KAPITALBAS (CA1)
1.2.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
|
010 |
1. Kapitalbas Artiklarna 4.1.118 och 72 i CRR Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital. |
|
015 |
1.1 Primärkapital Artikel 25 i CRR. Primärkapital är summan av kärnprimärkapital och primärkapitaltillskott. |
|
020 |
1.1.1 Kärnprimärkapital Artikel 50 i CRR. |
|
030 |
1.1.1.1 Kapitalinstrument som ska räknas som kärnprimärkapital Artiklarna 26.1 a och b, 27–30, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
040 |
1.1.1.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 26.1 a och 27–30 i CRR. Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar eller jämförbara institut (artiklarna 27 och 29 i CRR) ska inkluderas. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte inkluderas Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i nödsituationer ska inkluderas om samtliga villkor i artikel 31 är uppfyllda. |
|
045 |
1.1.1.1.1* Varav: Kapitalinstrument som tecknas av offentliga myndigheter i nödsituationer Artikel 31 i CRR. Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i nödsituationer ska inkluderas i kärnprimärkapital om samtliga villkor i artikel 31 i CRR är uppfyllda. |
|
050 |
1.1.1.1.2* Memorandumpost Kapitalinstrument som inte ska räknas med Artikel 28.1 b, l och m i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
060 |
1.1.1.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 4.1.124 och 26.1 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’. |
|
070 |
1.1.1.1.4 (-) Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Det egna kärnprimärkapital som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 42 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.1.1.4–1.1.1.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument redovisas separat under post 1.1.1.1.5. |
|
080 |
1.1.1.1.4.1 (-) Direkta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Kärnprimärkapitalinstrument som ingår i post 1.1.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. Det belopp som redovisas ska omfatta innehav i handelslagret beräknat utifrån nettobeloppet för långa positioner i enlighet med artikel 42 a i CRR. |
|
090 |
1.1.1.1.4.2 (-) Indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
091 |
1.1.1.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 36.1 f och 42 i CRR. |
|
092 |
1.1.1.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f och 42 i CRR. Enligt artikel 36.1 f i CRR ska institutet dra av ’egna kärnprimärkapitalinstrument som institutet har en faktisk eller villkorad förpliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse’. |
|
130 |
1.1.1.2 Balanserade vinstmedel Artiklarna 26.1 c och 26.2 i CRR. I balanserade vinstmedel ingår balanserade vinstmedel från det föregående året och godtagbara delårs- eller årsöverskott. |
|
140 |
1.1.1.2.1 Balanserade vinstmedel föregående år Artiklarna 4.1.123 och 26.1 c i CRR I artikel 4.1.123 i CRR definieras balanserade vinstmedel som ’balanserad vinst och förlust från föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redovisningsramar’. |
|
150 |
1.1.1.2.2 Vinst eller förlust som godtas Artiklarna 4.1.121, 26.2 och 36.1 a i CRR. Enligt artikel 26.2 i CRR får delårs- eller årsöverskott räknas in i kärnprimärkapitalet, efter förhandstillstånd från behörig myndighet och om vissa villkor är uppfyllda. Förluster ska emellertid dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. |
|
160 |
1.1.1.2.2.1 Vinst eller förlust som kan hänföras till moderföretagets ägare Artiklarna 26.2 och 36.1 a i CRR. Det belopp som ska redovisas är den vinst eller förlust som redovisats i resultaträkningen. |
|
170 |
1.1.1.2.2.2 (-) Ej godtagbar del av delårs- eller årsresultat Artikel 26.2 i CRR Denna rad ska lämnas tom om institutet har inrapporterat förlust för referensperioden. Det beror på att förluster ska dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet. Om institutet rapporterar överskott, ska det redovisa den del som inte är godtagbar i enlighet med artikel 26.2 i CRR (dvs. överskott som inte är granskade och förutsebara kostnader och utdelningar). Det belopp som ska dras av vid överskott ska minst motsvara delårsutdelningarna. |
|
180 |
1.1.1.3 Ackumulerat annat totalresultat Artiklarna 4.1.100 och 26.1 d i CRR. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs och före avdrag för försiktighetsmarginaler. Det belopp sam ska redovisas ska fastställas i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) nr 241/2014. |
|
200 |
1.1.1.4 Övriga reserver Artiklarna 4.1.117 och 26.1 e i CRR. Övriga reserver definieras i CRR som ’reserver med den innebörd som anges i tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar ska lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstandard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumulerat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel’. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
210 |
1.1.1.5 Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse Artiklarna 4.1.112 och 26.1 f i CRR. Reserveringar för allmänna risker i bankrörelse definieras i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG som ’reserveringar som kreditinstitut beslutar göra för att möta de särskilda risker som är förenade med bankrörelse’. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
220 |
1.1.1.6 Övergångsjusteringar på grund av kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får fortsätta att tillämpas Artiklarna 483.1–3 och 484–487 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som kärnprimärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
230 |
1.1.1.7 Minoritetsintressen som får ingå i kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.120 och 84 i CRR. Summan av samtliga dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet. |
|
240 |
1.1.1.8 Övergångsjusteringar på grund av ytterligare minoritetsintressen Artiklarna 479 och 480 i CRR. Justeringar av minoritetsintressen på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
250 |
1.1.1.9 Justeringar av kärnprimärkapital på grund av försiktighetsmarginaler Artiklarna 32–35 i CRR. |
|
260 |
1.1.1.9.1 (-) Ökningar av det egna kapitalet till följd av värdepapperiserade tillgångar Artikel 32.1 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är ökningen av institutets egna kapital till följd av värdepapperiserade tillgångar i enlighet med tillämplig redovisningsstandard. Denna post innefattar t.ex. framtida marginalintäkter som är ett resultat av institutets vinst vid försäljning eller, om institutet är originator, nettovinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning till positionerna i värdepapperiseringen. |
|
270 |
1.1.1.9.2 Reserv som härrör från säkring av kassaflöden Artikel 33.1 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om säkringen av kassaflödet resulterar i en förlust (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Beloppet ska rapporteras efter avdrag för de eventuella skattepålagor som kan förutses när uträkningen görs. |
|
280 |
1.1.1.9.3 Ackumulerade vinster och förluster på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk för skuldförbindelser som värderas till verkligt värde Artikel 33.1 b i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstår en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk (dvs. om det minskar bokfört eget kapital) och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
285 |
1.1.1.9.4 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artiklarna 33.1 c och 33.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras kan vara antingen positivt eller negativt. Det ska vara positivt om det uppstått en förlust på grund av ändringar av institutets egen kreditrisk och vice versa. Man använder alltså motsatt tecken (+/-) jämfört med i resultaträkningen. Ogranskade vinster ska inte ingå i denna post. |
|
290 |
1.1.1.9.5 (-) Värdejusteringar på grund av krav på försiktig värdering Artiklarna 34 och 105 i CRR. Justeringar av det verkliga värdet på exponeringar som ligger i eller utanför handelslagret på grund av de strängare standarder för försiktig värdering som fastställs i artikel 105 i CRR. |
|
300 |
1.1.1.10 (–) Goodwill Artiklarna 4.1.113, 36.1 b och 37 i CRR. |
|
310 |
1.1.1.10.1 (-) Goodwill som redovisats som immateriell tillgång Artiklarna 4.1.113 och 36.1 b i CRR. Goodwill har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. Här ska samma belopp rapporteras som i balansräkningen. |
|
320 |
1.1.1.10.2 (-) Goodwill som inräknats i värderingen av väsentligt innehav Artikel 37 b och 43 i CRR. |
|
330 |
1.1.1.10.3 Uppskjutna skattskulder i samband med goodwill Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om goodwillbeloppet skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
340 |
1.1.1.11 (-) Övriga immateriella tillgångar Artiklarna 4.1.115, 36.1 b och 37 a i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
350 |
1.1.1.11.1 (-) Övriga immateriella tillgångar före avdrag för uppskjutna skatteskulder Artiklarna 4.1.115 och 36.1 b i CRR. Övriga immateriella tillgångar är immateriella tillgångar enligt tillämplig redovisningsstandard minus goodwill, även denna enligt tillämplig redovisningsstandard. Det belopp som ska redovisas här ska motsvara det belopp som redovisats i balansräkningen för immateriella tillgångar som inte är goodwill. |
|
360 |
1.1.1.11.2 Uppskjutna skattskulder i samband med övriga immateriella tillgångar Artikel 37 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de immateriella tillgångar som inte är goodwill skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
370 |
1.1.1.12 (-) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader minus tillhörande skatteskulder Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. |
|
380 |
1.1.1.13 (-) Underskott enligt internmetoden av kreditriskjusteringar för förväntade förluster Artiklarna 36.1 d, 40, 158 och 159 i CRR. Det belopp som rapporteras ’ska inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättningarna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster’ (artikel 40 i CRR). |
|
390 |
1.1.1.14 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.129, 36.1 e och 41 i CRR. |
|
400 |
1.1.1.14.1 (-) Tillgångar i förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.109 och 36.1 e i CRR. Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner definieras som ’tillgångarna i en förmånsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av summan av förpliktelserna i samma fond eller plan’. Här ska samma belopp rapporteras som redovisats i balansräkningen (om det redovisats separat). |
|
410 |
1.1.1.14.2 Uppskjutna skatteskulder tillhörande fastställda förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 4.1.108–109 och 41.1 a i CRR. Uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om de fastställda förmånsbestämda pensionsplanerna skrevs ned eller togs bort från balansräkningen enligt tillämplig redovisningsstandard. |
|
420 |
1.1.1.14.3 Fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som institutet har obegränsad rätt att utnyttja Artiklarna 4.1.109 och 41.1 b i CRR. I denna post ska belopp rapporteras endast om den behöriga myndigheten på förhand har gett tillstånd att reducera det belopp som ska dras av för fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. De tillgångar som tas upp på denna rad ska ges en riskvikt för kreditriskkraven. |
|
430 |
1.1.1.15 (-) Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 4.1.122, 36.1 g och 44 i CRR. Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitalet. |
|
440 |
1.1.1.16 (-) Avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet Artikel 36.1 j i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’avdrag från primärkapitaltillskottsposter som överstiger primärkapitaltillskottet’. Beloppet ska dras av från kärnprimärkapitalet. |
|
450 |
1.1.1.17 (-) Kvalificerande innehav utanför den finansiella sektorn som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 4.1.36, 36.1 k i och 89–91 i CRR. Kvalificerat innehav definieras som ’direkt eller indirekt ägande i ett företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av detta företag’. I enlighet med artikel 36.1 k i i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
460 |
1.1.1.18 (-) Värdepapperiseringspositioner som alternativt kan ges riskvikten 1 250 % Artiklarna 36.1 k ii, 243.1 b, 244.1 b, 258 och 266.3 i CRR i den version som gäller den 31 december 2018, eller artiklarna 244.1 b, 245.1 b, 253.1 och 268.4 i CRR, enligt vad som är tillämpligt. Värdepapperiseringspositioner som omfattas av riskvikten 1 250 % men som alternativt får dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k ii i CRR) ska rapporteras här. |
|
470 |
1.1.1.19 (-) Transaktioner utan samtidig prestation som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k iii och 379.3 i CRR. Transaktioner utan samtidig prestation som omfattas av riskvikten 1 250 % efter fem dagar efter andra avtalade betalnings- eller leveransbenet fram till det att transaktionen upphör, i enlighet med kapitalbaskraven för avvecklingsrisk. Alternativt får de dras av från kärnprimärkapitalet (artikel 36.1 k iii i CRR). I så fall ska de rapporteras i denna post. |
|
471 |
1.1.1.20 (-) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fastställa riskvikten enligt internmetoden och som alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. Artiklarna 36.1 k iv och 153.8 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k iv i CRR kan det antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
472 |
1.1.1.21 (-) Aktieexponeringar enligt en metod med interna modeller vilka alternativt kan ges riskvikten 1,250 % Artiklarna 36.1 k v och 155.4 i CRR. I enlighet med artikel 36.1 k v i CRR får dessa antingen dras av från kärnprimärkapitalposten eller ges riskvikten 1 250 %. |
|
480 |
1.1.1.22 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 h, 43–46, 49.2, 49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från kärnprimärkapitalet. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.2 och 49.3). |
|
490 |
1.1.1.23 (-) Avdragsgilla uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader (efter avdrag för tillhörande skatteskulder som hänför sig till uppskjutna skattefordringar vilka uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 b i CRR), och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 a i CRR. |
|
500 |
1.1.1.24 (-) Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 36.1 i, 43, 45, 47, 48.1 b, 49.1–49.3 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 10 % i artikel 48.1 b i CRR. Se alternativ till avdrag då beräkning sker på gruppnivå (artikel 49.1–3). |
|
510 |
1.1.1.25 (-) Belopp som överskrider tröskelvärdet på 17,65 % Artikel 48.1 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader samt institutets direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, och som ska dras av genom att tillämpa tröskelvärdet 17,65 % i artikel 48.1 i CRR. |
|
520 |
1.1.1.26 Övriga övergångsjusteringar av kärnprimärkapital Artiklarna 469–472, 478 och 481 i CRR. Justeringar av avdrag på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
524 |
1.1.1.27 (-) Övriga avdrag från kärnprimärkapitalet på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. |
|
529 |
1.1.1.28 Delar i eller avdrag från kärnprimärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av kärnprimärkapitalet respektive ett avdrag från en del av kärnprimärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 020–524. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
|
530 |
1.1.2 PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR. |
|
540 |
1.1.2.1 Kapitalinstrument som ska räknas som primärkapitaltillskott Artiklarna 51 a, 52–54, 56 a och 57 i CRR. |
|
550 |
1.1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument Artiklarna 51 a och 52–54 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
560 |
1.1.2.1.2 (*) Memorandumpost Kapitalinstrument som inte ska räknas med Artikel 52.1 c, e och f i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
570 |
1.1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artikel 51 b i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’. |
|
580 |
1.1.2.1.4 (-) Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Egna primärkapitaltillskottsinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 57 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.1.2.1.4–1.1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna kärnprimärkapitalinstrument. Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskott rapporteras separat i post 1.1.2.1.5. |
|
590 |
1.1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.114, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. Primärkapitaltillskott som ingår i post 1.1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
620 |
1.1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 52.1 b ii, 56 a och 57 i CRR. |
|
621 |
1.1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 4.1.126, 52.1 b, 56 a och 57 i CRR. |
|
622 |
1.1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a och 57 i CRR. I enlighet med artikel 56 a i CRR ska institutet dra av ’egna primärkapitaltillskott som institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’. |
|
660 |
1.1.2.2 Övergångsjusteringar för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.4–5, 484–487, 489 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som primärkapitaltillskott enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
670 |
1.1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i primärkapitaltillskott Artiklarna 83, 85 och 86 i CRR. Summan av allt det kvalificerade primärkapital i dotterföretagen som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott. Kvalificerande primärkapitaltillskott emitterat av specialföretag (artikel 83 i CRR) ska medräknas. |
|
680 |
1.1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i primärkapitaltillskottet Artikel 480 i CRR. Justeringar av det kvalificerade primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
690 |
1.1.2.5 (-) Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 4.1.122, 56 b och 58 i CRR. Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i primärkapitaltillskottet. |
|
700 |
1.1.2.6 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 c, 59, 60 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från primärkapitaltillskottet. |
|
710 |
1.1.2.7 (-) Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 56 d, 59 och 79 i CRR. Om institutet innehar primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
720 |
1.1.2.8 (-) Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital Artikel 56 e i CRR. Beloppet som ska rapporteras tas direkt från CA1-posten ’överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet)’. |
|
730 |
1.1.2.9 Övriga övergångsjusteringar av primärkapitaltillskott Artiklarna 474, 475, 478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
740 |
1.1.2.10 Överskott i avdrag från övriga primärkapitalposter i förhållande till primärkapitaltillskott (avdrag i kärnprimärkapitalet) Artikel 36.1 j i CRR. Primärkapitaltillskott kan inte vara negativt men det är möjligt att avdragen från primärkapitaltillskottet är större än primärkapitaltillskottet plus tillhörande överkursfond. Om så sker ska primärkapitaltillskottet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger primärkapitaltillskottet ska dras av från kärnprimärkapitalet. Denna post gör att summan av posterna 1.1.2.1–1.1.2.12 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.1.16 vara motsvarande negativa tal. |
|
744 |
1.1.2.11 (-) Övriga avdrag från primärkapitaltillskott på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
748 |
1.1.2.12 Delar i eller avdrag från primärkapitaltillskott – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av primärkapitaltillskottet respektive ett avdrag från en del av primärkapitaltillskottet inte kan hänföras till någon av raderna 530–744. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
|
750 |
1.2 SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
|
760 |
1.2.1 Kapitalinstrument och efterställda lån som ska räknas som supplementärkapital Artiklarna 62 a, 63–65, 66 a och 67 i CRR. |
|
770 |
1.2.1.1 Fullt betalda kapitalinstrument och efterställda lån Artiklarna 62 a, 63 och 65 i CRR. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
780 |
1.2.1.2 (*) Memorandumpost Kapitalinstrument och efterställda lån som inte ska räknas med Artikel 63 c, e och f, och artikel 64 i CRR. Villkoren i dessa led återspeglar olika situationer för kapitalet som kan förändras, vilket innebär att det belopp som rapporteras här kan vara godtagbart under senare perioder. Den överkursfond som hör ihop med instrumentet ska inte ingå i det belopp som rapporteras. |
|
790 |
1.2.1.3 Överkurs vid aktieemission Artiklarna 62 b och 65 i CRR. Överkursfond har den innebörd som anges i tillämplig redovisningsstandard. I denna post ska den del av beloppet rapporteras som rör ’fullt betalda kapitalinstrument’. |
|
800 |
1.2.1.4 (-) Egna supplementärkapitalinstrument Artikel 63 b i, 66 a och 67 i CRR. Egna supplementärkapitalinstrument som det rapporterande institutet eller den rapporterande gruppen innehar på rapporteringsdagen. Påverkas av undantagen i artikel 67 i CRR. Aktieinnehav som ingår i ’kapitalinstrument som inte ska räknas med’ ska inte rapporteras på denna rad. Den överkursfond som hör ihop med aktieinnehavet ska ingå i det belopp som rapporteras. Posterna 1.2.1.4–1.2.1.4.3 innefattar inte faktiska eller villkorade förbindelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument. (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument rapporteras separat i post 1.2.1.5. |
|
810 |
1.2.1.4.1 (-) Direkta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 63 b, 66 a och 67 i CRR. Supplementärkapitalinstrument som ingår i post 1.2.1.1 och som innehas av institut inom gruppen. |
|
840 |
1.2.1.4.2 (-) Indirekta innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.114, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
841 |
1.2.1.4.3 (-) Syntetiska innehav av supplementärkapitalinstrument Artiklarna 4.1.126, 63 b, 66 a och 67 i CRR. |
|
842 |
1.2.1.5 (-) Faktiska eller villkorade förpliktelser att köpa egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a och 67 i CRR. I enlighet med artikel 66 a i CRR ska institutet dra av ’egna supplementärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser’. |
|
880 |
1.2.2 Övergångsjusteringar för supplementärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483.6–7, 484, 486, 488, 490 och 491 i CRR. Belopp för kapitalinstrument som under en övergångsperiod värderas som supplementärkapital enligt äldre regler. Det belopp som ska rapporteras hämtas direkt från CA5. |
|
890 |
1.2.3 Instrument utgivna av dotterföretag som betraktas i supplementärkapital Artiklarna 83, 87 och 88 i CRR. Summan av all den kvalificerande kapitalbas i dotterföretagen som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet. Kvalificerande supplementärkapital som emitterats av specialföretag ska inräknas (artikel 83 i CRR). |
|
900 |
1.2.4 Övergångsjusteringar på grund av att övriga instrument som utfärdats av dotterföretag räknas med i supplementärkapital Artikel 480 i CRR. Justeringar av den kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderat supplementärkapital på grund av övergångsbestämmelser. Denna post hämtas direkt från CA5. |
|
910 |
1.2.5 Överskott i avsättningar i förhållande till godtagbara förväntade förluster (internmetod) Artikel 62 d i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen enligt internmetoden innehåller denna post de positiva belopp som är resultatet av jämförelsen av avsättningar och förväntade förluster som är godtagbara som supplementärkapital. |
|
920 |
1.2.6 Allmänna kreditriskjusteringar (schablonmetod) Artikel 62 c i CRR. För institut som beräknar de riskvägda exponeringsbeloppen i enlighet med schablonmetoden innehåller denna post de allmänna kreditriskjusteringar som godtas som supplementärkapital. |
|
930 |
1.2.7 (-) Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 4.1.122, 66 b och 68 i CRR. Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka det finns ett ömsesidigt korsägande som den behöriga myndigheten bedömer är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets kapitalbas. Det belopp som ska rapporteras ska beräknas utifrån bruttobeloppet för långa positioner och ska inkludera försäkringsposter i supplementärkapitalet och den utvidgade kapitalbasen. |
|
940 |
1.2.8 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 c, 68–70 och 79 i CRR. Delar av institutets innehav av instrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet inte har något väsentligt innehav som ska dras av från supplementärkapitalet. |
|
950 |
1.2.9 (-) Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.27, 66 d, 68, 69 och 79 i CRR. Om institutet innehar supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn (enligt definitionen i artikel 4.1.27 i CRR) i vilka institutet har ett väsentligt innehav, ska dessa dras av helt och hållet. |
|
960 |
1.2.10 Övriga övergångsjusteringar av supplementärkapital Artiklarna 476–478 och 481 i CRR. Justeringar på grund av övergångsbestämmelser. Det belopp som ska rapporteras ska hämtas direkt från CA5. |
|
970 |
1.2.11 Överskott i avdrag från supplementärkapitalposter i förhållande till supplementärkapital (avdrag i primärkapitaltillskottet) Artikel 56 e i CRR. Supplementärkapital kan inte vara negativt, men det är möjligt att avdragen från supplementärkapitalet är större än supplementärkapitalet plus tillhörande överkursfond. När så sker ska supplementärkapitalet vara lika med noll, och de avdrag som överstiger supplementärkapitalet ska dras av från primärkapitaltillskottet. Denna post gör att summan av posterna 1.2.1–1.2.13 aldrig understiger noll. Om denna post utgörs av ett positivt tal ska posten 1.1.2.8 vara motsvarande negativa tal. |
|
974 |
1.2.12 (-) Övriga avdrag från supplementärkapital på grund av artikel 3 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) Artikel 3 i CRR. |
|
978 |
1.2.13 Delar i eller avdrag från supplementärkapital – övrigt Denna rad har endast införts för att ge flexibilitet vid rapporteringen. Den ska bara användas i de sällsynta fall när det saknas ett slutgiltigt beslut om rapporteringen av särskilda kapitalposter/-avdrag i den befintliga CA1-mallen. Det innebär att denna rad endast ska fyllas i om en del av supplementärkapitalet respektive ett avdrag från en del av supplementärkapitalet inte kan hänföras till någon av raderna 750–974. Denna cell får inte användas för att ta med kapitalposter eller -avdrag som inte omfattas av CRR i beräkningen av kapitalrelationen (t.ex. beaktande av nationella kapitalposter/-avdrag som inte omfattas av CRR). |
1.3 C 02.00 – KAPITALBASKRAV (CA2)
1.3.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Rad |
Rättsliga hänvisningar och instruktioner |
||||
|
010 |
1. TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artiklarna 92.3, 95, 96 och 98 i CRR. |
||||
|
020 |
1* Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 95.2 och artikel 98 i CRR För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2 och 98 i CRR. |
||||
|
030 |
1** Varav: Värdepappersföretag enligt artikel 96.2 och artikel 97 i CRR För värdepappersföretag enligt artiklarna 96.2 och 97 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1 RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION Artikel 92.3 a och f i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1 Schablonmetoden (SA) Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA) och i mallen för värdepapperiseringsexponering enligt schablonmetoden (SEC SA). |
||||
|
060 |
1.1.1.1 Exponeringsklasser förutom positioner i värdepapperisering Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). De exponeringsklasser enligt schablonmetoden som avses är de som anges i artikel 112 i CRR, med undantag av värdepapperiseringspositioner. |
||||
|
070 |
1.1.1.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
080 |
1.1.1.1.02 Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
090 |
1.1.1.1.03 Offentliga organ Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
100 |
1.1.1.1.04 Multilaterala utvecklingsbanker Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
110 |
1.1.1.1.05 Internationella organisationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
120 |
1.1.1.1.06 Institut Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
130 |
1.1.1.1.07 Företag Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
140 |
1.1.1.1.08 Hushåll Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
150 |
1.1.1.1.09 Säkrade genom panträtt fastigheter Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
160 |
1.1.1.1.10 Fallerande exponeringar Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
170 |
1.1.1.1.11 Poster som är förenade med särskilt hög risk Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
180 |
1.1.1.1.12 Säkerställda obligationer Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
190 |
1.1.1.1.13 Fordringar på institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
200 |
1.1.1.1.14 Företag för kollektiva investeringar (fond) Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
210 |
1.1.1.1.15 Aktier Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
211 |
1.1.1.1.16 Övriga poster Se mallen för kreditrisk enligt schablonmetoden (CR SA). |
||||
|
220 |
1.1.1.2 Positioner i värdepapperisering (schablonmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
230 |
1.1.1.2.* Varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt schablonmetoden (CR SEC SA). |
||||
|
240 |
1.1.2 Internmetoden |
||||
|
250 |
1.1.2.1 Internmetoden utan användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Total kreditriskexponering i mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB) (utan användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
260 |
1.1.2.1.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
270 |
1.1.2.1.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
280 |
1.1.2.1.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
290 |
1.1.2.1.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
300 |
1.1.2.1.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
310 |
1.1.2.2 Internmetoden med användning av egna skattningar av LGD-värden eller konverteringsfaktorer Totala exponeringar i mallen för kreditrisk enligt internmetoden, CR IRB, (med användning av egna skattningar av LGD-värden och/eller konverteringsfaktorer). |
||||
|
320 |
1.1.2.2.01 Nationella regeringar eller centralbanker Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
330 |
1.1.2.2.02 Institut Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
340 |
1.1.2.2.03 Företag – små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
350 |
1.1.2.2.04 Företag – specialutlåning Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
360 |
1.1.2.2.05 Företag – andra Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
370 |
1.1.2.2.06 Hushåll – säkerhet mot fastighet (små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
380 |
1.1.2.2.07 Hushåll – säkerhet mot fastighet (ej små och medelstora företag) Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
390 |
1.1.2.2.08 Hushåll – Kvalificerad rullande exponering Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
400 |
1.1.2.2.09 Hushåll – övriga små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
410 |
1.1.2.2.10 Hushåll – övriga, ej små och medelstora företag Se mallen för kreditrisk enligt internmetoden (CR IRB). |
||||
|
420 |
1.1.2.3 Aktier (internmetod) Se mallen för aktieexponeringar enligt internmetoden (CR EQU IRB). |
||||
|
430 |
1.1.2.4 Positioner i värdepapperisering (internmetod) Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
440 |
1.1.2.4* Varav: återvärdepapperisering Nivån alla slags värdepapperiseringar i mallen för värdepapperiseringsexponeringar enligt internmetoden (CR SEC IRB). |
||||
|
450 |
1.1.2.5 Övriga motpartslösa tillgångar Det belopp som ska rapporteras är riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med artikel 156 i CRR. |
||||
|
460 |
1.1.3 Riskvägt exponeringsbelopp för bidrag till en centrala motparts obeståndsfond Artiklarna 307–309 i CRR. |
||||
|
490 |
1.2 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Artiklarna 92.3 c ii och 92.4 b i CRR. |
||||
|
500 |
1.2.1 Avvecklings-/leveransrisk utanför handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
510 |
1.2.2 Avvecklings-/leveransrisk i handelslagret Se mallen för kreditrisk i samband med avveckling/leverans (CR SETT). |
||||
|
520 |
1.3 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Artikel 92.3 b i och 92.3 c i och iii samt artikel 92.4 b i CRR |
||||
|
530 |
1.3.1 Riskvägt exponeringsbelopp för positions-, valutakurs- och råvarurisk enligt schablonmetoder (SA) |
||||
|
540 |
1.3.1.1 Omsatta skuldinstrument Nivån samtliga valutor i mallen för positionsrisk för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (MKR SA TDI). |
||||
|
550 |
1.3.1.2 Aktier Nivån samtliga nationella marknader i mallen för marknadsrisk i samband med aktieexponering enligt schablonmetoden (MKR SA EQU). |
||||
|
555 |
1.3.1.3 Särskild metod för positionsrisk i företag för kollektiva investeringar (fond) Artiklarna 348.1, 350.3 c och 364.2 a i CRR Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i företag för kollektiva investeringar om kapitalbaskrav beräknas enligt artikel 348.1 i CRR, antingen direkt eller som en följd av det tak som anges i artikel 350.3 c i CRR. Varken ränterisken eller aktierisken anges uttryckligen i CRR för dessa positioner. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 första meningen i CRR ska det rapportera ett belopp motsvarande 32 % av nettopositionen för fondexponeringen i fråga, multiplicerat med 12,5. Om institutet tillämpar den särskilda bestämmelsen i artikel 348.1 andra meningen i CRR ska det rapportera det lägsta beloppet av, å ena sidan, det belopp som motsvarar 32 % av nettopositionen för den relevanta fondexponeringen och, å andra sidan, det belopp som är skillnaden mellan 40 % av denna nettoposition och de kapitalbaskrav som härrör från valutakursrisken i samband med denna fondexponering, multiplicerat med 12,5 i båda fallen. |
||||
|
556 |
1.3.1.3.* Memorandumpost: Fonder som enbart investerats i omsatta skuldinstrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna uteslutande investeras i instrument som är föremål för ränterisker. |
||||
|
557 |
1.3.1.3.** Fonder som enbart investerats i egetkapitalinstrument eller i blandade instrument Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positioner i fonder om fonderna investeras antingen uteslutande i instrument som är föremål för aktierisk eller i blandade instrument eller om beståndsdelarna i fonden är okända. |
||||
|
560 |
1.3.1.4 Utländsk valuta Se mallen för marknadsrisk i samband med utländsk valuta enligt schablonmetoden (MKR SA FX). |
||||
|
570 |
1.3.1.5 Råvaror Se mallen för marknadsrisk i samband med råvaror enligt schablonmetoden (MKR SA COM). |
||||
|
580 |
1.3.2 Riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk enligt interna modeller (IM) Se mallen för marknadsrisk enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
||||
|
590 |
1.4 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR) Artikel 92.3 e och 92.4 b i CRR. För värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR ska denna siffra vara noll. |
||||
|
600 |
1.4.1 Operativ risk, basmetod (BIA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
610 |
1.4.2 Operativ risk, schablonmetod (TSA)/ alternativ schablonmetod (ASA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
620 |
1.4.3 Operativ risk, avancerad mätmetod (internmätningsmetod, AMA) Se mallen för operativ risk (OPR). |
||||
|
630 |
1.5 YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER Artiklarna 95.2, 96.2, 97 och 98.1 a i CRR. Endast för värdepappersföretag enligt artiklarna 95.2, 96.2 och 98 i CRR. Se även artikel 97 i CRR. Värdepappersföretag enligt artikel 96 i CRR ska rapportera det belopp som avses i artikel 97 multiplicerat med 12,5. Värdepappersföretag enligt artikel 95 i CRR ska rapportera på följande sätt:
|
||||
|
640 |
1.6 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Artikel 92.3 d i CRR, se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
650 |
1.6.1 Avancerad metod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 383 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
660 |
1.6.2 Schablonmetod Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 384 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
670 |
1.6.3 Baserad på OEM Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt artikel 385 i CRR. Se mallen för kreditvärdighetsjustering (CVA). |
||||
|
680 |
1.7 TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR STORA EXPONERINGAR I HANDELSLAGRET Artiklarna 92.3 b ii och 395–401 i CRR. |
||||
|
690 |
1.8 ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Artiklarna 3, 458 och 459 i CRR samt riskvägda exponeringsbelopp som inte kan hänföras till någon av posterna 1.1–1.7. Instituten ska rapportera de belopp som behövs enligt följande: De strängare tillsynskrav som införs av kommissionen i enlighet med artiklarna 458 och 459 i CRR. Ytterligare riskvägda exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR. Denna post har ingen koppling till någon detaljerad mall. |
||||
|
710 |
1.8.2 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 458 Artikel 458 i CRR. |
||||
|
720 |
1.8.2* Varav: Kapitalkrav för stora exponeringar Artikel 458 i CRR. |
||||
|
730 |
1.8.2** Varav: På grund av modifierade riskvikter mot tillgångsbubblor i bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter Artikel 458 i CRR. |
||||
|
740 |
1.8.2*** Varav: På grund av exponeringar inom den finansiella sektorn Artikel 458 i CRR. |
||||
|
750 |
1.8.3 Varav: Ytterligare striktare tillsynskrav baserade på artikel 459 Artikel 459 i CRR. |
||||
|
760 |
1.8.4 Varav: Ytterligare riskvägt exponeringsbelopp på grundval av artikel 3 i CRR Artikel 3 i CRR. Det ytterligare riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras. Det ska endast omfatta tilläggsbeloppen (om exempelvis en exponering på 100 har riskvikten 20 % och instituten tillämpar riskvikten 50 % på grundval av artikel 3 i CRR, ska beloppet 30 rapporteras). |
||||
|
770 – 900 |
1.8.5 Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Instituten ska fylla i uppgifter i raderna 770–900 för rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019. Raderna 770–900 redovisar de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk för värdepapperiseringspositionerna, där det riskvägda exponeringsbeloppet ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i CRR. De rapporterade beloppen ska motsvara det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR, med hänsyn tagen till den totala riskvikt som åläggs i enlighet med artikel 247.6 i CRR och de tak som avses i del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitt 4 i CRR |
||||
|
770 |
1.8.5 Varav: Riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk: värdepapperiseringspositioner (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Artikel 92.3 a och del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. |
||||
|
780 |
1.8.5.1 Internmetoden (SEC-IRBA) Artiklarna 254.1 a, 259 och 260 i CRR. |
||||
|
790 |
1.8.5.1.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a och 259 i CRR. |
||||
|
800 |
1.8.5.1.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259 och 260 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
810 |
1.8.5.2 Schablonmetoden (SEC-SA) Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 262 och 269 i CRR. |
||||
|
820 |
1.8.5.2.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261 och 269 i CRR. |
||||
|
830 |
1.8.5.2.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 261 och 262 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
840 |
1.8.5.3 Externmetoden (SEC-ERBA) Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 264 i CRR. |
||||
|
850 |
1.8.5.3.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4 och 263 i CRR. |
||||
|
860 |
1.8.5.3.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 264 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
870 |
1.8.5.4 Internmetoden (IAA) Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR. |
||||
|
880 |
1.8.5.4.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR. |
||||
|
890 |
1.8.5.4.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265 och 266 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
900 |
1.8.5.5 Övrigt (RW = 1 250 %) Artikel 254.7 i CRR. |
||||
|
910 – 1040 |
1.8.6 Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Instituten ska fylla i uppgifter i raderna 910–1040 för rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019. Raderna 910–1040 redovisar de riskvägda exponeringsbeloppen för värdepapperiseringspositioner i handelslagret, där de totala riskvägda exponeringsbeloppen ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i CRR. Dock ska värdepapperiseringspositioner som omfattas av kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338 i den ändrade CRR inte redovisas i dessa rader, utan i mall MKR SA CTP. De rapporterade beloppen ska motsvara det totala riskvägda exponeringsbeloppet, som beräknas genom att multiplicera kapitalbaskraven beräknade i enlighet med artikel 337 i CCR med 12,5. Det rapporterade beloppet ska ta hänsyn till tillämplig total riskvikt enligt artikel 337.3 i CRR samt den övre gränsen för kapitalbaskravet för en nettoposition i enlighet med artikel 335 i CRR. I linje med fastställandet av riskvikter enligt artikel 337 i CRR ska den metod som används för beräkning av kapitalbaskravet för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner fastställas som den metod som institutet skulle använda för positionen utanför handelslagret. |
||||
|
910 |
1.8.6 Varav: Totalt riskvägt exponeringsbelopp för positionsrisker: Omsatta skuldinstrument – specifik risk för värdepapperiseringsinstrument (ändrade bestämmelser om värdepapperisering) Artiklarna 92.3 b i, 92.4, 335 och 337 i CRR. |
||||
|
920 |
1.8.6.1 Internmetoden (SEC-IRBA) Artiklarna 254.1 a, 259, 260 och 337 i CRR. |
||||
|
930 |
1.8.6.1.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259 och 337 i CRR. |
||||
|
940 |
1.8.6.1.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 a, 259, 260 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
950 |
1.8.6.2 Schablonmetoden (SEC-SA) Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 262, 269 och 337 i CRR. |
||||
|
960 |
1.8.6.2.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 254.6, 261, 269 och 337 i CRR. |
||||
|
970 |
1.8.6.2.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 b, 262 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
980 |
1.8.6.3 Externmetoden (SEC-ERBA) Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263, 264 och 337 i CRR. |
||||
|
990 |
1.8.6.3.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263 och 337 i CRR. |
||||
|
1000 |
1.8.6.3.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.1 c, 254.2, 254.3, 254.4, 263, 264 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
1010 |
1.8.6.4 Internmetoden (IAA) Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR. |
||||
|
1020 |
1.8.6.4.1 Värdepapperiseringar som inte uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR. |
||||
|
1030 |
1.8.6.4.2 STS-värdepapperiseringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling Artiklarna 254.5, 265, 266 och 337 i CRR. Både STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR ska rapporteras i denna rad. |
||||
|
1040 |
1.8.6.5 Övrigt (RW = 1 250 %) Artiklarna 254.7 och 337 i CRR. |
1.4 C 03.00 – KAPITALRELATIONER OCH KAPITALNIVÅER (CA3)
1.4.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Rad |
|||||
|
010 |
1 Kärnprimärkapitalrelation Artikel 92.2 a i CRR. Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
||||
|
020 |
2 Överskott(+)/underskott(-) i kärnprimärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kärnprimärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 a i CRR (4,5 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
||||
|
030 |
3 Primärkapitalrelation Artikel 92.2 b i CRR. Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
||||
|
040 |
4 Överskott(+)/underskott(-) i primärkapital Denna post visar i absoluta tal hur stort primärkapitalöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 b i CRR (6 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör relationen. |
||||
|
050 |
5 Summa kapitalrelationer Artikel 92.2 c i CRR. Summan av kapitalrelationerna är institutets kapitalbas uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda exponeringsbeloppet. |
||||
|
060 |
6 Överskott (+)/underskott (-) i sammanlagt kapital Denna post visar i absoluta tal hur stort kapitalbasöverskottet eller –underskottet är i förhållande till kraven enligt artikel 92.1 c i CRR (8 %), dvs. utan hänsyn till de kapitalbuffertar och övergångsbestämmelser som rör kvoten. |
||||
|
130 |
13 Total ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) Summan av i och ii enligt följande:
Denna post ska motsvara den totala ÖUP-kapitalkravsrelation (TSCR) som meddelas till institutet av den behöriga myndigheten. TSCR definieras i avsnitt 1.2 i EBA SREP GL. Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav ska endast led i rapporteras. |
||||
|
140 |
13* TSCR: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav i form av kärnprimärkapital ska endast led i rapporteras. |
||||
|
150 |
13** TSCR: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om den behöriga myndigheten inte har meddelat några ytterligare kapitalbaskrav i form av primärkapital ska endast led i rapporteras. |
||||
|
160 |
14 Samlad kapitalkravsrelation (OCR) Summan av i och ii enligt följande:
Denna post ska motsvara den samlade kapitalkravsrelation (OCR) som definieras i avsnitt 1.2 i EBA SREP GL. Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras. |
||||
|
170 |
14* OCR: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras. |
||||
|
180 |
14** OCR: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om inget buffertkrav är tillämpligt ska endast led i rapporteras. |
||||
|
190 |
15 Relation - samlat kapitalkrav (OCR) och riktlinjer enligt andra pelaren (P2G) Summan av i och ii enligt följande:
Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras. |
||||
|
200 |
15* OCR och P2G: som utgörs av kärnprimärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras. |
||||
|
210 |
15** OCR och P2G: som utgörs av primärkapital Summan av i och ii enligt följande:
Om den behöriga myndigheten inte har meddelat P2G ska endast led i rapporteras. |
||||
1.5 C 04.00 – MEMORANDUMPOSTER (CA4)
1.5.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Rad |
|||||||
|
010 |
1. Summa uppskjutna skattefordringar Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
020 |
1.1 Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet Artikel 39.2 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet och som därmed ska ges en riskvikt. |
||||||
|
030 |
1.2 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c och 38 i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet men som inte uppstår till följd av temporära skillnader och därmed inte omfattas av något tröskelvärde (vilket innebär att de dras av helt och hållet från kärnprimärkapitalet). |
||||||
|
040 |
1.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c, 38 och 48.1 a i CRR. Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet, uppstår till följd av temporära skillnader och dras av från kärnprimärkapitalet med tillämpning av tröskelvärdena 10 % och 17,65 % i artikel 48 i CRR. |
||||||
|
050 |
2 Summa uppskjutna skatteskulder Det belopp som rapporteras i denna post ska vara lika med det belopp som rapporteras i balansräkningen. |
||||||
|
060 |
2.1 Uppskjutna skatteskulder som inte får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som inte uppfyller villkoren i artikel 38.3 och 38.4 i CRR. Denna post ska därmed inkludera de uppskjutna skatteskulder som reducerar goodwillbeloppet, övriga immateriella tillgångar eller fastställda förmånsbestämda pensionsplaner som ska dras av, vilka ska rapporteras under CA1-posterna 1.1.1.10.3, 1.1.1.11.2 respektive 1.1.1.14.2. |
||||||
|
070 |
2.2 Uppskjutna skatteskulder som får dras av från uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet Artikel 38 i CRR. |
||||||
|
080 |
2.2.1 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR men som inte hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende och framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
090 |
2.2.2 Avdragsgilla uppskjutna skatteskulder avseende uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artikel 38.3, 38.4 och 38.5 i CRR. Uppskjutna skatteskulder som kan minska de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet i enlighet med artikel 38.3 och 38.4 i CRR och som hänför sig till de uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader i enlighet med artikel 38.5 i CRR. |
||||||
|
093 |
2A För mycket inbetald skatt och förlustavdrag Artikel 39.1 i CRR Det belopp av för mycket inbetald skatt och förlustavdrag som inte dras av från kapitalbasen i enlighet med artikel 39.1 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
096 |
2B Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 250 % Artikel 48.4 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som inte dras av i enlighet med artikel 48.1 i CRR men som åsätts en riskvikt på 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, med beaktande av effekten av artikel 470 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
097 |
2C Uppskjutna skattefordringar som åsatts riskvikten 0 % Artiklarna 469.1 d, 470, 472.5 och 478 i CRR Det belopp av uppskjutna skattefordringar som beror på framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader som inte dras av i enlighet med artiklarna 469.1 d och 470 i CRR men som åsätts en riskvikt på 0 % i enlighet med artikel 472.5 i CRR. Det rapporterade beloppet ska vara beloppet av uppskjutna skattefordringar före tillämpning av riskvikter. |
||||||
|
100 |
3. Överskott (+) eller underskott (-) i kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen för förväntade förluster för icke fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
110 |
3.1 Sammanlagda kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen som får inkluderas i beräkningen av det förväntade förlustbeloppet Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
120 |
3.1.1 Allmänna kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
130 |
3.1.2 Specifika kreditriskjusteringar Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
131 |
3.1.3 Ytterligare värdejusteringar samt andra reduceringar av kapitalbasen Artiklarna 34, 110 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
140 |
3.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med icke fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
145 |
4 Överskott (+) eller underskott (-) i specifika kreditriskjusteringar för förväntade förluster för fallerade exponeringar (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 62 d, 158 och 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
150 |
4.1 Specifika kreditriskjusteringar och positioner som behandlas på motsvarande sätt Artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. |
||||||
|
155 |
4.2 Summa förväntade förluster som får inkluderas Artikel 158.5, 158.6 och 158.10 och artikel 159 i CRR. Denna post ska endast rapporteras av institut som tillämpar internmetoden. Det är bara den förväntade förlusten i samband med fallerade exponeringar som ska rapporteras. |
||||||
|
160 |
5 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för det överskott i avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 d i CRR. För institut som använder internmetoden får de överskjutande avsättningar (till förväntade förluster) som får räknas in i supplementärkapitalet i enlighet med artikel 62 d i CRR uppgå till högst 0,6 % av de riskvägda exponeringsbelopp som beräknats enligt internmetoden. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 0,6 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
170 |
6 Sammanlagda bruttoavsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Denna post innefattar de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av taket. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter. |
||||||
|
180 |
7 Riskvägda exponeringsbelopp för beräkning av taket för avsättningar som får räknas som supplementärkapital Artikel 62 c i CRR. Enligt artikel 62 c i CRR får de kreditriskjusteringar som räknas in i supplementärkapitalet uppgå till högst 1,25 % av de riskvägda exponeringsbeloppen. Det belopp som ska rapporteras i denna post är de riskvägda exponeringsbelopp (dvs. inte multiplicerade med 1,25 %) som ligger till grund för beräkningen av taket. |
||||||
|
190 |
8 Tröskelvärde för icke avdragsgilla innehav i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 46.1 a i CRR. Denna post innehåller det tröskelvärde upp till vilket ett institut inte får dra av innehav i en enhet i den finansiella sektorn i vilken institutet inte har ett väsentligt innehav. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
200 |
9 Övre gräns på 10 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 a och b i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 10 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Beloppet utgörs av summan av alla de poster som ligger till grund för tröskelvärdet multiplicerad med 10 %. |
||||||
|
210 |
10 Övre gräns på 17,65 % av kärnprimärkapitalet Artikel 48.1 i CRR. Denna post innehåller en övre gräns på 17,65 % för innehav i enheter i den finansiella sektorn i vilka ett institut har ett väsentligt innehav och för uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av temporära skillnader. Femtonprocentsgränsen ska tillämpas efter tioprocentsgränsen. Gränsvärdet beräknas på följande sätt: Beloppet från de två posterna godtas om det utgör högst 15 % av det slutliga kärnprimärkapitalet, dvs. kärnprimärkapitalet beräknat efter alla avdrag, exklusive justeringar på grund av övergångsbestämmelser. |
||||||
|
225 |
11.1 Godtagbart för kvalificerade innehav utanför finanssektorn Artikel 4.1.71 a. |
||||||
|
226 |
11.2 Godtagbart kapital för stora exponeringar Artikel 4.1.71 b. |
||||||
|
230 |
12 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44–46 och 49 i CRR. |
||||||
|
240 |
12.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 46 och 49 i CRR. |
||||||
|
250 |
12.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 46 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
260 |
12.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
270 |
12.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
280 |
12.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
290 |
12.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
291 |
12.3.1 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
292 |
12.3.2 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
293 |
12.3.3 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
300 |
13 Innehav av primärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58–60 i CRR. |
||||||
|
310 |
13.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58, 59 och 60.2 i CRR. |
||||||
|
320 |
13.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 60.2 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
330 |
13.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
340 |
13.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
350 |
13.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
360 |
13.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
361 |
13.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
362 |
13.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
363 |
13.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
370 |
14. Innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68–70 i CRR. |
||||||
|
380 |
14.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68, 69 och 70.2 i CRR. |
||||||
|
390 |
14.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 70.2 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i d en finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
400 |
14.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
410 |
14.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artikel 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
420 |
14.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
430 |
14.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
431 |
14.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
432 |
14.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
433 |
14.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
440 |
15 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
450 |
15.1 Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. |
||||||
|
460 |
15.1.1 Direkta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 44, 45, 47 och 49 i CRR. Direkta innehav av kärnprimärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
470 |
15.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 45 i CRR. Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
480 |
15.2 Indirekta innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
490 |
15.2.1 Indirekta innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 44 och 45 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 36.1 g i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
500 |
15.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 45 i CRR Artikel 45 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
501 |
15.3 Syntetiska innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
502 |
15.3.1 Syntetiska innehav brutto av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 44 och 45 i CRR. |
||||||
|
503 |
15.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 45 i CRR |
||||||
|
510 |
16 Innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
520 |
16.1 Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
530 |
16.1.1 Direkta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 58 i CRR. Direkta innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
540 |
16.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
550 |
16.2 Indirekta innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
560 |
16.2.1 Indirekta innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 58 och 59 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 56 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
570 |
16.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 59 i CRR. Artikel 59 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
571 |
16.3 Syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
572 |
16.3.1 Syntetiska innehav brutto av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 58 och 59 i CRR. |
||||||
|
573 |
16.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 59 i CRR |
||||||
|
580 |
17 Innehav av supplementärkapital i enheter i finanssektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, netto efter korta positioner Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
590 |
17.1 Direkta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
600 |
17.1.1 Direkta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 68 i CRR. Direkta innehav av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet har ett väsentligt innehav, med undantag av
|
||||||
|
610 |
17.1.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de direkta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artikel 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
620 |
17.2 Indirekta innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
630 |
17.2.1 Indirekta innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.114, 68 och 69 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska vara de indirekta innehaven i handelsregistret av kapitalinstrument i form av innehav av indexvärdepapper i enheter i den finansiella sektorn. Beloppet erhålls genom att man beräknar den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa index. Innehav som behandlas som ömsesidigt korsägande i enlighet med artikel 66 b i CRR ska inte ingå. |
||||||
|
640 |
17.2.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de indirekta bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.114 och 69 i CRR. Artikel 69 a i CRR medger motstående korta positioner i samma underliggande värdepapper förutsatt att löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för de långa positionerna eller har en återstående löptid på minst ett år. |
||||||
|
641 |
17.3 Syntetiska innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
642 |
17.3.1 Syntetiska innehav brutto av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 4.1.126, 68 och 69 i CRR. |
||||||
|
643 |
17.3.2 (-) Tillåten avräkning av korta positioner i förhållande till de syntetiska bruttoinnehav som inkluderas ovan Artiklarna 4.1.126 och 69 i CRR |
||||||
|
650 |
18 Riskvägda exponeringar i innehav av kärnprimärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets kärnprimärkapital Artiklarna 46.4, 48.4 och 49.4 i CRR |
||||||
|
660 |
19 Riskvägda exponeringar i innehav av primärkapitaltillskott i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets övriga primärkapital Artikel 60.4 i CRR. |
||||||
|
670 |
20 Riskvägda exponeringar i innehav av supplementärkapital i enheter inom finanssektorn som inte dras av från institutets supplementärkapital Artikel 70.4 i CRR. |
||||||
|
680 |
21 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 12.1. |
||||||
|
690 |
22 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från kärnprimärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 15.1. |
||||||
|
700 |
23 Innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 13.1. |
||||||
|
710 |
24 Innehav av primärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från primärkapitaltillskott för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 16.1. |
||||||
|
720 |
25 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 14.1. |
||||||
|
730 |
26 Innehav av supplementärkapitalinstrument i enheter inom finanssektorn där institutet har ett väsentligt innehav som omfattas av tillfälligt undantag Artikel 79 i CRR. En behörig myndighet får bevilja ett tillfälligt undantag från bestämmelserna om avdrag från supplementärkapitalet för innehav av instrument i en viss enhet i den finansiella sektorn, om den bedömer att dessa innehav syftar till att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda den enheten. Observera att dessa instrument även ska rapporteras under post 17.1. |
||||||
|
740 |
27 Kombinerade buffertkrav Artikel 128.6 i CRD. |
||||||
|
750 |
Kapitalkonserveringsbuffert Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
||||||
|
760 |
Konserveringsbuffert på grund av makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
770 |
Institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert Artiklarna 128.2, 130, 135–140 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
780 |
Systemriskbuffert Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
800 |
Buffert för globalt systemviktigt institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
810 |
Buffert för andra systemviktiga institut Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. Det rapporterade beloppet ska representera det kapitalbasbelopp som behövs för att fylla respektive kapitalbuffertkrav på rapporteringsdatumet. |
||||||
|
820 |
28 Kapitalbaskrav avseende justeringar enligt pelare II Artikel 104.2 i CRD. Om en behörig myndighet ålägger ett institut att beräkna extra kapitalbaskrav på grundval av andra pelaren ska dessa extra kapitalbaskrav rapporteras i denna cell. |
||||||
|
830 |
29 Startkapital Artiklarna 12 och 28–31 i CRD samt artikel 93 i CRR. |
||||||
|
840 |
30 Kapitalbas baserad på fasta omkostnader Artiklarna 96.2 b, 97 och 98.1 a i CRR. |
||||||
|
850 |
31 Icke-nationella ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
860 |
32 Totala ursprungliga exponeringar Den information som behövs för att beräkna gränsvärdet för rapportering av mallen för geografisk uppdelning av kreditrisken (CR GB) i enlighet med artikel 5 a 4 i denna förordning. Beräkningen av gränsvärdet ska grunda sig på den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor. En exponering ska betraktas som nationell när motparten och institutet är etablerade i samma medlemsstat. |
||||||
|
870 |
Justeringar av total kapitalbas Artikel 500.4 i CRR Skillnaden mellan det belopp som rapporteras under 880 och den totala kapitalbasen i enlighet med CRR rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
880 |
Kapitalbas fullständigt justerad för Basel I-golvet Artikel 500.4 i CRR Total kapitalbas i enlighet med CRR anpassad enligt kraven i artikel 500.4 i CRR (dvs. anpassad för att fullständigt avspegla skillnaderna mellan beräkningen av kapitalbasen enligt direktiven 93/6/EEG och 2000/12/EG enligt deras lydelse före den 1 januari 2007 och beräkningen av kapitalbasen enligt CRR till följd av att förväntade och oväntade förluster behandlas separat enligt del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) rapporteras här. Om alternativ SA (artikel 500.2 i CRR) tillämpas ska denna rad inte fyllas i. |
||||||
|
890 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet Artikel 500.1 b i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.1 b i CRR (dvs. 80 % av det totala minsta kapitalbasbelopp som institutet skulle ha varit skyldigt att ha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, enligt den lydelse som dessa direktiv hade före januari 2007) ska rapporteras här. |
||||||
|
900 |
Kapitalbaskrav för Basel I-golvet – alternativ SA Artikel 500.2 och 500.3 i CRR Det kapitalbasbelopp som krävs enligt artikel 500.2 i CRR (dvs. 80 % av den kapitalbas som institutet skulle behöva inneha enligt artikel 92 med beräkning av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 och del tre avdelning III kapitel 2 eller 3 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt, i stället för i enlighet med del tre avdelning II kapitel 3 eller del tre avdelning III kapitel 4 i CRR, beroende på vad som är tillämpligt) ska rapporteras här. |
||||||
|
910 |
Underskott i total kapitalbas när det gäller kapitalbaskrav för Basel I-golvet eller alternativ SA Artiklarna 500.1 b och 500.2 i CRR Denna rad fylls i med:
|
||||||
1.6 ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER och INSTRUMENT FÖR VILKA ÄLDRE REGLER FÅR TILLÄMPAS: INSTRUMENT SOM INTE UTGÖR STATLIGT STÖD (CA 5)
1.6.1 Allmänna kommentarer
|
15. |
I CA5 summeras beräkningen av de kapitalbasposter och avdrag som omfattas av övergångsbestämmelserna i artiklarna 465–491 i CRR. |
|
16. |
CA5 har följande struktur:
|
|
17. |
Instituten ska i de första fyra kolumnerna rapportera justeringarna av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott och supplementärkapital samt de belopp som ska behandlas som riskvägda tillgångar. Instituten ska också rapportera den tillämpliga procentandelen i kolumn 050 och det godtagbara beloppet utan beaktande av övergångsbestämmelser i kolumn 060. |
|
18. |
Instituten ska endast rapportera delar av innehållet i CA5 under giltighetsperioden för övergångsbestämmelserna enligt del tio i CRR. |
|
19. |
Enligt vissa av övergångsbestämmelserna krävs ett avdrag från primärkapitalet. Om så är fallet ska restvärdet av ett eller flera avdrag tillämpas på primärkapitalet, och om primärkapitaltillskottet inte räcker för att täcka detta belopp ska resterande del dras från kärnprimärkapitalet. |
1.6.2 C 05.01 – Övergångsbestämmelser (CA5.1)
|
20. |
I tabell 5.1 ska instituten rapportera hur övergångsbestämmelserna påverkar kapitalbasens komponenter i enlighet med artiklarna 465–491 i CRR i förhållande till de slutgiltiga bestämmelser som fastställs i avdelning II i del två i CRR. |
|
21. |
På raderna 020–060 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas. De sifferuppgifter som ska rapporteras i kolumnerna 010–060 på rad 060 i CA 5.1 kan härledas från respektive sektioner i CA 5.2. |
|
22. |
På raderna 070–092 ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångbestämmelserna för de minoritetsinnehav, primärkapitaltillskott och övriga supplementärkapitalinstrument som är utgivna av dotterföretag (i enlighet med artiklarna 479 och 480 i CRR). |
|
23. |
På raderna 100 och framåt ska instituten rapportera uppgifter som rör övergångsbestämmelserna för orealiserade vinster och förluster, avdrag samt ytterligare filter och avdrag. |
|
24. |
Avdragen i enlighet med övergångsbestämmelserna från kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital kan i vissa fall vara större än institutets kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott respektive supplementärkapital. Om denna effekt orsakas av övergångsbestämmelserna ska den redovisas i mall CA1 i respektive celler. Om övergångsbestämmelserna ger en sådan effekt ska denna redovisas i respektive celler i mall CA 1. Därför ingår inga sådana effekter av otillräckligt kapital i justeringarna i kolumnerna i mall CA5. |
1.6.2.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
Justeringar i kärnprimärkapital |
|
020 |
Justeringar i primärkapitaltillskott |
|
030 |
Justeringar i supplementärkapital |
|
040 |
Justeringar inkluderade i riskjusterade tillgångar I kolumn 040 ingår de relevanta belopp som justerar det totala riskvägda exponeringsbelopp som avses i artikel 92.3 i CRR till följd av övergångsbestämmelser. I de rapporterade beloppen ska hänsyn tas till tillämpningen av bestämmelser i del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 eller del tre avdelning IV i enlighet med artikel 92.4 i CRR. Detta innebär att övergångsbelopp som omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 2 eller 3 ska rapporteras som riskvägda exponeringsbelopp medan övergångsbelopp som omfattas av del tre avdelning IV ska representera kapitalbaskraven multiplicerat med 12,5. Kolumnerna 010–030 är direkt kopplade till CA1-mallen, och justeringarna av det totala riskvägda exponeringsbeloppet har därför ingen direkt koppling till de relevanta kreditriskmallarna. Justeringar som härrör från övergångsbestämmelserna om det totala riskvägda exponeringsbeloppet ska rapporteras direkt i någon av mallarna CR SA, CR IRB, CR EQU IRB, MKR SA TDI, MKR SA EQU eller MKR IM. Dessutom ska dessa effekter rapporteras i kolumn 040 i CA5.1. Beloppen är därför endast memorandumposter. |
|
050 |
Tillämplig procentandel |
|
060 |
Godtagbart belopp utan övergångsbestämmelser I kolumn 060 ingår värdet av varje instrument före tillämpning av övergångsbestämmelser, dvs. det värde som ligger till grund för beräkningen av justeringarna. |
|
Rad |
|||||
|
010 |
1 Summa justeringar Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt inom de olika typerna av kapital och de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
020 |
1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas Artiklarna 483–491 i CRR. Denna rad avspeglar den sammantagna effekten av att vissa instrument under en övergångsperiod värderas enligt äldre regler inom de olika typerna av kapital. |
||||
|
030 |
1.1.1 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas: Instrument som utgör statligt stöd Artikel 483 i CRR. |
||||
|
040 |
1.1.1.1 Instrument som var kvalificerade som kapitalbas enligt 2006/48/EG Artikel 483.1, 483.2, 483.4 och 483.6 i CRR. |
||||
|
050 |
1.1.1.2 Instrument som har utfärdats av institut som är etablerade i en medlemsstat som omfattas av ett ekonomiskt anpassningsprogram Artikel 483.1, 483.3, 483.5, 483.7 och 483.8 i CRR. |
||||
|
060 |
1.1.2 Instrument som inte är statligt stöd De belopp som ska rapporteras ska hämtas från kolumn 060 i tabell CA 5.2. |
||||
|
070 |
1.2 Minoritetsintressen eller motsvarande Artiklarna 479 och 480 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas effekter på de minoritetsintressen som godtas som kärnprimärkapital, de kvalificerande primärkapitalinstrument som godtas som konsoliderat primärkapitaltillskott, och den kvalificerande kapitalbas som godtas som konsoliderat supplementärkapital. |
||||
|
080 |
1.2.1 Kapitalinstrument och poster som inte kvalificeras som minoritetsintressen Artikel 479 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det belopp som är kvalificerat som konsoliderade reserver i enlighet med tidigare lagstiftning. |
||||
|
090 |
1.2.2 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av minoritetsintressen under en övergångsperiod Artiklarna 84 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
091 |
1.2.3 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande primärkapitaltillskott under en övergångsperiod Artiklarna 85 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
092 |
1.2.4 Erkännande i konsoliderad kapitalbas av kvalificerande supplementärkapital under en övergångsperiod Artiklarna 87 och 480 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det godtagbara beloppet utan tillämpning av övergångsbestämmelser. |
||||
|
100 |
1.3 Övriga övergångsjusteringar Artiklarna 467–478 och 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsjusteringarnas sammantagna effekt på avdragen från olika typer av kapital, orealiserade vinster och förluster, övriga filter och avdrag samt de riskvägda belopp som härrör från dessa justeringar. |
||||
|
110 |
1.3.1 Orealiserade vinster och förluster Artiklarna 467 och 468 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på de orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt värde. |
||||
|
120 |
1.3.1.1 Orealiserade vinster Artikel 468.1 i CRR. |
||||
|
130 |
1.3.1.2 Orealiserade förluster Artikel 467.1 i CRR. |
||||
|
133 |
1.3.1.3 Orealiserade vinster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 Artikel 468 i CRR. |
||||
|
136 |
1.3.1.4 Orealiserade förluster på exponeringar mot nationella regeringar klassificerade i kategorin tillgångar ’som kan säljas’ i den av EU godkända IAS 39 Artikel 467 i CRR. |
||||
|
138 |
1.3.1.5 Vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder Artikel 468 i CRR. |
||||
|
140 |
1.3.2 Avdrag Artiklarna 36.1, 469–478 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på avdrag. |
||||
|
150 |
1.3.2.1 Förluster för innevarande räkenskapsår Artiklarna 36.1 a, 469.1, 472.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad ska vara det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 a i CRR. Om ett företag endast är skyldigt att dra av väsentliga förluster gäller följande:
|
||||
|
160 |
1.3.2.2 Immateriella tillgångar Artiklarna 36.1 b, 469.1, 472.4 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 37 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för immateriella tillgångar. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad är det ursprungliga avdraget i enlighet med artikel 36.1 b i CRR. |
||||
|
170 |
1.3.2.3 Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som inte uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 36.1 c, 469.1, 472.5 och 478 i CRR. När instituten bestämmer till vilket värde ovannämnda uppskjutna skattefordringar ska dras av ska de ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 38 i CRR avseende hur uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet får minskas med uppskjutna skatteskulder. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Totalt belopp enligt artikel 469.1 i CRR. |
||||
|
180 |
1.3.2.4 Underskott i avsättningar i förhållande till förväntade förluster (internmetod) Artiklarna 36.1 d, 469.1, 472.6 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 40 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda underskott enligt internmetoden av avsättningar för förväntade förluster. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 d i CRR. |
||||
|
190 |
1.3.2.5 Förmånsbestämda pensionsplaner Artiklarna 33.1 e, 469.1, 472.7, 473 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 41 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda fastställda förmånsbestämda pensionsplaner. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 e i CRR. |
||||
|
194 |
1.3.2.5.* Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – positiv post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
198 |
1.3.2.5.** Varav: Införande av ändringar av IAS 19 – negativ post Artikel 473 i CRR. |
||||
|
200 |
1.3.2.6 Egna instrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
210 |
1.3.2.6.1 Egna kärnprimärkapitalinstrument Artiklarna 36.1 f, 469.1, 472.8 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 42 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda egna kärnprimärkapitalinstrument. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller ska instituten dela upp innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument i ’direkta’ och ’indirekta’ innehav. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 f i CRR. |
||||
|
211 |
1.3.2.6.1** Varav: Direkta innehav Artikel 469.1 b och 472.8 a i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
212 |
1.3.2.6.1* Varav: Indirekta innehav; Artikel 469.1 b och 472.8 b i CRR Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse. |
||||
|
220 |
1.3.2.6.2 Egna primärkapitaltillskottsinstrument Artiklarna 56 a, 474, 475.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 57 i CRR när de bestämmer hur stora avdrag som ska göras för ovannämnda innehav. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 475.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna primärkapitaltillskott. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 a i CRR. |
||||
|
221 |
1.3.2.6.2** Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 a i CRR). |
||||
|
222 |
1.3.2.6.2* Varav: Indirekta innehav; Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 474 b och 475.2 b i CRR). |
||||
|
230 |
1.3.2.6.3 Egna supplementärkapitalinstrument Artiklarna 66 a, 476, 477.2 och 478 i CRR. Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 67 i CRR när de bestämmer hur stora innehav som ska d ras av. Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på vilken typ av instrument det gäller (artikel 477.2 i CRR) ska instituten dela upp ovannämnda innehav i ’direkt’ och ’indirekt’ innehav av egna supplementärkapitalinstrument. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 a i CRR. |
||||
|
231 |
Varav: Direkta innehav Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av direkta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 a i CRR). |
||||
|
232 |
Varav: Indirekta innehav; Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Det totala värdet av indirekta innehav, inklusive sådana instrument som ett institut skulle kunna vara skyldigt att köpa till följd av en befintlig eller villkorad avtalsenlig förpliktelse (artiklarna 476 b och 477.2 b i CRR). |
||||
|
240 |
1.3.2.7 Ömsesidigt korsägande Eftersom ’restvärdet’ behandlas olika beroende på om innehavet av kärnprimärkapital, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital i enheten i den finansiella sektorn ska betraktas som väsentligt eller inte (artiklarna 472.9, 475.3 och 477.3 i CRR) ska instituten dela upp ömsesidigt korsägande i väsentliga och icke väsentliga innehav. |
||||
|
250 |
1.3.2.7.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 g i CRR. |
||||
|
260 |
1.3.2.7.1.1 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
270 |
1.3.2.7.1.2 Ömsesidigt korsägande av kärnprimärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 g, 469.1, 472.9 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 469.1 b i CRR. |
||||
|
280 |
1.3.2.7.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott Artiklarna 56 b, 474, 475.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 b i CRR. |
||||
|
290 |
1.3.2.7.2.1 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
300 |
1.3.2.7.2.2 Ömsesidigt korsägande av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 b, 474, 475.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 475.3 i CRR. |
||||
|
310 |
1.3.2.7.3 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital Artiklarna 66 b, 476, 477.3 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 b i CRR. |
||||
|
320 |
1.3.2.7.3.1 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 a och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
330 |
1.3.2.7.3.2 Ömsesidigt korsägande av supplementärkapital i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 b, 476, 477.3 b och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Restvärde enligt artikel 477.3 i CRR. |
||||
|
340 |
1.3.2.8 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav |
||||
|
350 |
1.3.2.8.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 h, 469.1, 472.10 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 h i CRR. |
||||
|
360 |
1.3.2.8.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 c, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 c i CRR. |
||||
|
370 |
1.3.2.8.3 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet inte har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 c, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 c i CRR. |
||||
|
380 |
1.3.2.9 Uppskjutna skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader och kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artikel 470.2 och 470.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Artikel 470.1 i CRR. |
||||
|
385 |
Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av tillfälliga skillnader Artiklarna 469.1 c, 478 och 472.5 i CRR. Delar av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet och uppstår till följd av tillfälliga skillnader som överstiger tröskelvärdet på 10 % i artikel 470.2 a i CRR. |
||||
|
390 |
1.3.2.10 Kapitalbasinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav |
||||
|
400 |
1.3.2.10.1 Kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 36.1 i, 469.1, 472.11 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 36.1 i i CRR. |
||||
|
410 |
1.3.2.10.2 Primärkapitaltillskottsinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 56 d, 474, 475.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 56 d i CRR. |
||||
|
420 |
1.3.2.10.2 Supplementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn där institutet har ett väsentligt innehav Artiklarna 66 d, 476, 477.4 och 478 i CRR. Det belopp som ska rapporteras i kolumn 060 på denna rad: Ursprungligt avdrag i enlighet med artikel 66 d i CRR. |
||||
|
425 |
1.3.2.11 Undantag från avdrag av andelar i försäkringsbolag från kärnprimärkapitalposter Artikel 471 i CRR. |
||||
|
430 |
1.3.3 Ytterligare filter och avdrag Artikel 481 i CRR. Denna rad avspeglar övergångsbestämmelsernas sammantagna effekt på ytterligare filter och avdrag. I enlighet med artikel 481 i CRR ska instituten i post 1.3.3 rapportera uppgifter om de filter och avdrag som krävs enligt de nationella övergångsbestämmelserna för artiklarna 57 och 66 i direktiv 2006/48/EG och för artiklarna 13 och 16 i direktiv 2006/49/EG, och som inte krävs i enlighet med del två. |
||||
|
440 |
1.3.4 Justeringar på grund av övergångsordning avseende IFRS 9 Instituten ska rapportera uppgifter som rör övergångsordningen för IFRS 9 i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser. |
||||
1.6.3 C 05.02 – Instrument För Vilka Äldre Regler Får Tillämpas: Instrument Som Inte Är Statligt Stöd (CA5.2)
|
25. |
Instituten ska rapportera uppgifter i samband med övergångsbestämmelserna för instrument för vilka äldre regler får tillämpas och som inte utgör statligt stöd (artiklarna 484–491 i CRR). |
1.6.3.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
Belopp för instrumenten plus tillhörande överkurs Artikel 484.3–484.5 i CRR. Instrument som är godtagbara för respektive rad, inklusive respektive tillhörande överkurser. |
|
020 |
Bas för beräkning av gränsen Artikel 486.2–486.4 i CRR |
|
030 |
Tillämplig procentandel Artikel 486.5 i CRR. |
|
040 |
Gräns Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
050 |
(-) Belopp som överskrider gränsen för när äldre regler får tillämpas Artikel 486.2–486.5 i CRR. |
|
060 |
Totalt belopp för vilket äldre regler får tillämpas Det belopp som ska rapporteras ska vara lika med de belopp som rapporteras i respektive kolumner på rad 060 i CA 5.1. |
|
Rad |
|
|
010 |
1. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 a i 2006/48/EG Artikel 484.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
020 |
2. Instrument som var kvalificerade för artikel 57 ca och artikel 154.8 och 154.9 i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 489 respekteras Artikel 484.4 i CRR. |
|
030 |
2.1 Summa instrument utan köpoption eller incitament till återlösen Artiklarna 484.4 och 489 i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
040 |
2.2 2,2 Instrument för vilka äldre regler får tillämpas med en köpoption och incitament till återlösen Artikel 489 i CRR. |
|
050 |
2.2.1 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
060 |
2.2.2 Instrument med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
070 |
2.2.3 Instrument med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 52 i kapitaltäckningsförordningen (CRR) efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 489.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
080 |
2.3 2,3 Överskott utöver gränsvärdet för kärnprimärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.1 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de kärnprimärkapitaltillskottsinstrument för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka man får tillämpa äldre regler för primärkapitaltillskott. |
|
090 |
3. Poster som kvalificeras enligt artikel 57 e, f, g eller h i 2006/48/EG, förutsatt att den gräns som anges i artikel 490 respekteras Artikel 484.5 i CRR. |
|
100 |
3.1 Summa poster utan incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
110 |
3.2 3,2 Poster för vilka äldre regler får tillämpas och som har incitament till återlösen Artikel 490 i CRR. |
|
120 |
3.2.1 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.3 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
130 |
3.2.2 Poster med en köpoption som får utnyttjas efter rapporteringsdatumet och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.5 och 491 a i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
140 |
3.2.3 Poster med en köpoption som får utnyttjas senast den 20 juli 2011 och som inte uppfyller de villkor som fastställts i artikel 63 i kapitaltäckningsförordningen efter utgången av den effektiva löptiden Artiklarna 490.6 och 491 c i CRR. Det belopp som ska rapporteras ska inkludera tillhörande överkursfonder. |
|
150 |
3.3 Överskott utöver gränsvärdet för primärkapitalinstrument för vilka äldre regler får tillämpas Artikel 487.2 i CRR. De belopp som överskrider gränsen för de primärkapitaltillskott för vilka äldre regler får tillämpas får behandlas som sådana instrument för vilka äldre regler för supplementärkapitalinstrument får tillämpas. |
2. SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – (GS)
2.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
26. |
Mallarna C 06.01 och C 06.02 ska rapporteras om kapitalbaskrav beräknas på gruppnivå. Denna mall består av följande fyra delar, för att man ska kunna samla in uppgifter om varje enskild enhet (inbegripet det rapporterande institutet) som omfattas av konsolideringen:
|
|
27. |
Institut som omfattas av undantag i enlighet med artikel 7 i CRR ska bara rapportera kolumnerna 010–060 och 250–400. |
|
28. |
I de siffror som rapporteras beaktas alla tillämpliga övergångsbestämmelser i CRR som gäller på respektive rapporteringsdatum. |
2.2 DETALJERADE UPPGIFTER OM GRUPPENS SOLVENS
|
29. |
Den andra delen av denna mall (detaljerade uppgifter om solvens på gruppnivå) i kolumnerna 070–210 syftar till att samla in uppgifter om kreditinstitut och andra reglerade finansiella institut som i praktiken omfattas av särskilda solvenskrav på individuell nivå. För var och en av de enheter som omfattas av rapporteringen anges kapitalbaskraven för varje riskkategori och kapitalbasen för kapitaltäckningsändamål. |
|
30. |
Vid proportionell konsolidering av ägarintressena ska de siffror som rör kapitalbaskrav och kapitalbas avspegla respektive andel av värdet. |
2.3 UPPGIFTER OM HUR ENSKILDA ENHETER BIDRAR TILL GRUPPENS SOLVENS
|
31. |
Syftet med den tredje delen av denna mall (uppgifter om hur samtliga enheter som i enlighet med CRR omfattas av konsolideringen bidrar till gruppens solvens, inbegripet enheter som inte omfattas av de särskilda solvenskraven på individuell nivå, i kolumnerna 250–400) är att fastställa vilka enheter i gruppen som ger upphov till risker och hämtar sin kapitalbas från marknaden. Detta grundas på uppgifter som är lättillgängliga eller som enkelt kan omarbetas, utan att kapitalrelationen måste rekonstrueras på individuell nivå eller undergruppsnivå. På enhetsnivå bidrar både siffrorna för risken och siffrorna för kapitalbasen till gruppens siffror och utgör inte sådana delar av en kapitalrelation på individuell nivå som ska jämföras med varandra. |
|
32. |
I den tredje delen tas även upp värdet av minoritetsintressen, kvalificerande primärkapitaltillskott och kvalificerande supplementärkapital som godtas i den konsoliderade kapitalbasen. |
|
33. |
Eftersom mallens tredje del avser ’bidrag’ ska de belopp som rapporteras i den delen vid behov dras av från de belopp som rapporteras i de kolumner som avser detaljerade uppgifter om gruppens solvens. |
|
34. |
Grundregeln är att man stryker de överlappande exponeringarna inom samma grupp på ett enhetligt sätt med avseende på både risker och kapitalbas, för att täcka de belopp som rapporteras i gruppens konsoliderade CA-mall genom att lägga till de belopp som rapporteras per enhet i mallen för solvens på gruppnivå. I de fall där gränsen 1 % inte överskrids går det inte att göra en direkt koppling till CA-mallen. |
|
35. |
Instituten ska ange vilken metod för uppdelning mellan enheterna som bäst tar hänsyn till de eventuella diversifieringseffekterna för marknadsrisk och operativ risk. |
|
36. |
En konsoliderad grupp kan ingå i en annan konsoliderad grupp. Detta innebär att enheter som ingår i en undergrupp ska rapporteras enhet för enhet i GS-mallen för hela gruppen även om undergruppen själv omfattas av rapportringskrav. Om undergruppen omfattas av rapporteringskrav ska den även rapportera GS-mallen enhetsvis, även om dessa uppgifter redovisas i GS-mallen för en överordnad konsoliderad grupp. |
|
37. |
Ett institut ska rapportera uppgifter om en enhets bidrag, om dess bidrag till det totala riskvägda exponeringsbeloppet överstiger 1 % av gruppens totala riskexponerade belopp eller om dess bidrag till den totala kapitalbasen överstiger 1 % av gruppens totala kapitalbas. Denna gräns tillämpas inte för dotterföretag eller delgrupper som tillhandahåller kapitalbas till gruppen (i form av minoritetsintressen eller kvalificerande primärkapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument som ingår i kapitalbasen). |
2.4 C 06.01 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG – SUMMA (GS TOTAL)
|
Kolumn |
Instruktioner |
|
250–400 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Se instruktioner för C 06.02 |
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Se instruktioner för C 06.02 |
|
Rad |
Instruktioner |
|
010 |
SUMMA Totalsumman ska utgöra summan av de värden som rapporterats i samtliga mallrader i mall C 06.02. |
2.5 C 06.02 – SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ: INFORMATION OM NÄRSTÅENDE FÖRETAG (GS)
|
Kolumn |
Instruktioner |
||||||||||||||||
|
010–060 |
ENHETER SOM INGÅR I GRUPPEN Denna mall är utformad för insamling av uppgifter om var och en av de enheter som omfattas av konsolidering i enlighet med kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR. |
||||||||||||||||
|
010 |
NAMN Namnet på den enhet som omfattas av konsolideringen. |
||||||||||||||||
|
020 |
KOD Denna kod är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den kod som har tilldelats enheten inom ramen för konsolideringen. Kodens konstruktion beror av det nationella rapporteringssystemet. |
||||||||||||||||
|
025 |
LEI-kod (identifieringskod för juridiska personer) LEI står för identifieringskod för juridiska personer (’Legal Entity Identification’) som är en referenskod som föreslagits av rådet för finansiell stabilitet (FSB) och godkänts av G20 som syftar till att skapa en unik världsomspännande identifikation av parter i finansiella transaktioner. Intill dess LEI-systemet är fullt operationellt tilldelas motparter koder som föregick LEI-koderna av en lokal operativ enhet som godkänts av den föreskrivande tillsynskommittén för det globala systemet med identifieringskod för juridiska personer (ROC, närmare upplysningar finns på följande webbplats: www.leiroc.org)). Om en identifieringskod för juridiska personer (LEI-kod) finns för en given motpart ska den användas för att identifiera motparten. |
||||||||||||||||
|
030 |
INSTITUT ELLER MOTSVARANDE (JA/NEJ) ’JA’ ska anges om enheten omfattas av kapitalbaskraven i enlighet med CRR och CRD eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga Basel-bestämmelserna. I annat fall ska ’NEJ’ anges.
Artiklarna 81.1 a ii och 82.1 a ii) i CRR. För att minoritetsintressen och primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument som ges ut av ett dotterföretag ska kunna vara godtagbara måste dotterföretaget vara ett institut eller företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning omfattas av kraven i CRR. |
||||||||||||||||
|
035 |
TYP AV ENHET Typ av enhet ska rapporteras baserat på följande kategorier:
Om en enhet inte omfattas av CRR och CRD, men omfattas av bestämmelser som är åtminstone likvärdiga med Basel-bestämmelserna ska kategorin bestämmas efter bästa förmåga. |
||||||||||||||||
|
040 |
UPPGIFTERNAS OMFATTNING: Solo fullständigt konsoliderade (SF), ELLER solo delvis konsoliderade (SP) ’SF’ ska rapporteras för enskilda dotterbolag som är fullständigt konsoliderade. ’SP’ ska rapporteras för enskilda dotterföretag som är delvis konsoliderade. |
||||||||||||||||
|
050 |
LANDKOD Instituten ska ange den landskod som består av två bokstäver enligt ISO 3166–2. |
||||||||||||||||
|
060 |
ANDEL AV INNEHAV (%) Det rapporterande institutets totala delägande i procent. Procentandelen avser den faktiska andelen av det kapital som moderföretaget innehar i dotterbolagen. Vid fullständig konsolidering av ett direkt dotterbolag är den faktiska andelen t.ex. 70 %. I enlighet med artikel 4.16 i CRR beräknas den andel av ett dotterbolags innehav i ett dotterbolag som ska rapporteras genom en multiplikation av andelarna mellan de berörda dotterbolagen. |
||||||||||||||||
|
070–240 |
INFORMATION OM ENHETER SOM OMFATTAS AV KAPITALBASKRAV I avsnittet med detaljerade uppgifter (dvs. kolumnerna 070–240) ska uppgifter redovisas enbart om de enheter och delgrupper som ingår i konsolideringen (kapitel 2 i avdelning II i del ett i CRR) och därmed i praktiken omfattas av solvenskraven i enlighet med CRR eller bestämmelser som åtminstone är likvärdiga med Basel-bestämmelserna (dvs. som har rapporterat ’JA’ i kolumn 030). Det ska ingå uppgifter om alla de enskilda institut i en konsoliderad grupp som omfattas av kapitalbaskraven, oavsett var de är etablerade. De uppgifter som rapporteras i denna del ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där institutet har sin verksamhet (i denna mall behövs därför ingen extra beräkning på individnivå i enlighet med moderinstitutets regler). Om de lokala solvensreglerna avviker från CRR och en jämförbar uppdelning inte tillhandahålls ska uppgifterna fyllas i där det finns uppgifter tillgängliga i respektive storlekskategori. Denna del är alltså en faktamall med en summering av de uträkningar som ska utföras av de enskilda instituten i en grupp. Man bör ha i åtanke att vissa av instituten kan omfattas av andra solvensregler. Rapportering av fasta omkostnader för värdepappersföretag Värdepappersföretag ska ta med kapitalbaskrav avseende fasta omkostnader i sin beräkning av kapitalrelationen i enlighet med artiklarna 95, 96, 97 och 98 i CRR. Den del av det totala riskvägda exponeringsbeloppet avseende fasta omkostnader ska rapporteras i kolumn 100 i del 2 i denna mall. |
||||||||||||||||
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 080–110 ska rapporteras här. |
||||||||||||||||
|
080 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar summan av de riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdiga med de belopp som ska rapporteras på rad 040 ’RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖR KREDITRISK, MOTPARTSRISK OCH UTSPÄDNINGSRISK SAMT TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION’ i mall CA2 och de belopp för kapitalbaskrav som är lika med eller likvärdiga med de som rapporteras i rad 490 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK’ i mall CA2. |
||||||||||||||||
|
090 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbaskraven som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 520 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK’ i mall CA2. |
||||||||||||||||
|
100 |
OPERATIV RISK Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som är lika med eller likvärdigt med det belopp som ska rapporteras på rad 590 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIV RISK (OpR)’ i mall CA2. I denna kolumn ska fasta omkostnader tas upp, inbegripet rad 630 ’YTTERLIGARE RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV FASTA OMKOSTNADER’ i mall CA2. |
||||||||||||||||
|
110 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. Det är summan av beloppen på raderna 640, 680 och 690 i mall CA2. |
||||||||||||||||
|
120–240 |
DETALJERADE UPPGIFTER OM KAPITALBAS FÖR SOLVENS PÅ GRUPPNIVÅ De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas i enlighet med de lokala solvensregler som tillämpas där enheten eller delgruppen har sin verksamhet. |
||||||||||||||||
|
120 |
KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det värde på kapitalbasen som är lika med eller likvärdigt med de belopp som ska rapporteras på rad 010 ’KAPITALBAS’ i mall CA1. |
||||||||||||||||
|
130 |
VARAV: KVALIFICERANDE KAPITALBAS Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel, överkursfonder och andra reserver) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
||||||||||||||||
|
140 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 87.1 b i CRR. |
||||||||||||||||
|
150 |
TOTALT PRIMÄRKAPITAL Artikel 25 i CRR. |
||||||||||||||||
|
160 |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITAL Artikel 82 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut. Kvalificerade innehav är för ovan angivna dotterföretag de instrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
||||||||||||||||
|
170 |
TILLHÖRANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL OCH ÖVERKURSFONDER Artikel 85.1 b i CRR. |
||||||||||||||||
|
180 |
KÄRNPRIMÄRKAPITAL Artikel 50 i CRR. |
||||||||||||||||
|
190 |
VARAV: MINORITETSINTRESSEN Artikel 81 i CRR. Denna kolumn ska endast rapporteras för dotterföretag som är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 84.3 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 84 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 84.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de kärnprimärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
||||||||||||||||
|
200 |
KAPITALBASINSTRUMENT, TILLHÖRANDE BALANSERADE VINSTMEDEL, ÖVERKURSFONDER OCH ÖVRIGA RESERVER Artikel 84.1 b i CRR. |
||||||||||||||||
|
210 |
PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artikel 61 i CRR. |
||||||||||||||||
|
220 |
VARAV: KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 85.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 85 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 85.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de primärkapitaltillskott (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser. Det ska vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
||||||||||||||||
|
230 |
SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artikel 71 i CRR. |
||||||||||||||||
|
240 |
VARAV: KVALIFICERANDE SUPPLEMENTÄRKAPITAL Artiklarna 82 och 83 i CRR. Denna kolumn ska endast fyllas i för de dotterföretag som rapporteras på individnivå, är fullständigt konsoliderade och är institut, utom de dotterföretag som avses i artikel 87.2 i CRR. Varje dotterföretag ska behandlas på undergruppsnivå med avseende på samtliga beräkningar som krävs i artikel 87 i CRR, i tillämpliga fall, i enlighet med artikel 87.2 och annars på individnivå. Med avseende på CRR och denna mall är minoritetsintressen för ovan angivna dotterföretag de supplementärkapitalinstrument (plus tillhörande balanserade vinstmedel och överkursfonder) som ägs av andra personer än de företag som ingår i konsolideringen i enlighet med CRR. Det belopp som rapporteras ska inkludera effekterna av eventuella övergångsbestämmelser och måste vara det godtagbara beloppet på rapporteringsdagen. |
||||||||||||||||
|
250–400 |
INFORMATION OM ENHETERS BIDRAG TILL GRUPPENS SOLVENS |
||||||||||||||||
|
250–290 |
BIDRAG TILL RISKER De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
||||||||||||||||
|
250 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Summan av kolumnerna 260–290 ska rapporteras här. |
||||||||||||||||
|
260 |
KREDITRISK, MOTPARTSRISK, UTSPÄDNINGSRISK, TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOTPRESTATION SAMT AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK Det belopp som rapporteras ska vara de riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisk och kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med CRR, exklusive alla belopp tillhörande transaktioner med andra enheter som ingår i den gruppbaserade beräkningen av kapitalrelationen. |
||||||||||||||||
|
270 |
POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK Riskvägda exponeringsbelopp för marknadsrisker ska beräknas på individnivå i enlighet med CRR. Enheterna ska rapportera bidraget till de totala riskvägda exponeringsbeloppen för gruppens positionsrisker, valutakursrisker och råvarurisker. Summan av de belopp som rapporteras här motsvarar det belopp som redovisas på rad 520 ’TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR POSITIONSRISK, VALUTAKURSRISK OCH RÅVARURISK’ i den konsoliderade rapporten. |
||||||||||||||||
|
280 |
OPERATIV RISK Vid tillämpning av internmätningsmetoder (AMA) ingår diversifieringsrisken i de rapporterade riskvägda exponeringsbeloppen för operativ risk. Fasta omkostnader ska ingå i denna kolumn. |
||||||||||||||||
|
290 |
ÖVRIGA RISKEXPONERINGSBELOPP Det belopp som ska rapporteras i denna kolumn motsvarar det riskvägda exponeringsbelopp som inte tas upp specifikt ovan. |
||||||||||||||||
|
300–400 |
BIDRAG TILL KAPITALBASEN I denna del av mallen behöver instituten inte göra en fullständig beräkning av den totala kapitalrelationen för varje enskild enhet. Kolumnerna 300–350 ska rapporteras för de konsoliderade enheter som bidrar till kapitalbasen genom minoritetsintressen, kvalificerande primärkapital och/eller kvalificerande kapitalbas. Med beaktande av det tröskelvärde som anges i del II kapitel 2.3 sista stycket ovan, ska kolumnerna 360–400 rapporteras för alla konsoliderade enheter som bidrar till den konsoliderade kapitalbasen. Medel som tillförs en enhets kapitalbas från övriga enheter som omfattas av den rapporterande enheten ska inte beaktas, utan det är bara nettobidraget till gruppens kapitalbas som ska rapporteras i denna kolumn, vilket huvudsakligen är den kapitalbas som erhålls från tredje part och ackumulerade reserver. De uppgifter som rapporteras i följande kolumner ska beräknas enligt de solvensregler som är tillämpliga för det rapporterande institutet. |
||||||||||||||||
|
300–350 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Det belopp som ska rapporteras som ’KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS’ beräknas i enlighet med avdelning II i del två i CRR, exklusive eventuella medel som tillförs från övriga enheter i gruppen. |
||||||||||||||||
|
300 |
KVALIFICERANDE KAPITALBAS SOM INGÅR I KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 87 i CRR. |
||||||||||||||||
|
310 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALET Artikel 85 i CRR. |
||||||||||||||||
|
320 |
MINORITETSINTRESSEN SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE KÄRNPRIMÄRKAPITALET Artikel 84 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet i enlighet med CRR. |
||||||||||||||||
|
330 |
KVALIFICERANDE PRIMÄRKAPITALINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE PRIMÄRKAPITALTILLSKOTTET Artikel 86 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande primärkapital som ingår i konsoliderat primärkapitaltillskott i enlighet med CRR. |
||||||||||||||||
|
340 |
KVALIFICERANDE KAPITALBASINSTRUMENT SOM INGÅR I DET KONSOLIDERADE SUPPLEMENTÄRKAPITALET Artikel 88 i CRR. Det belopp som ska rapporteras motsvarar den del av ett dotterföretags kvalificerande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärkapitalet i enlighet med CRR. |
||||||||||||||||
|
350 |
MEMORANDUMPOST: GOODWILL (-) / (+) NEGATIV GOODWILL |
||||||||||||||||
|
360–400 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS Artikel 18 i CRR. Som ’KONSOLIDERAD KAPITALBAS’ rapporteras det belopp som redovisas i balansräkningen, exklusive eventuella medel som tillförts från övriga enheter i gruppen. |
||||||||||||||||
|
360 |
KONSOLIDERAD KAPITALBAS |
||||||||||||||||
|
370 |
VARAV: KÄRNPRIMÄRKAPITAL |
||||||||||||||||
|
380 |
VARAV: PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT |
||||||||||||||||
|
390 |
VARAV: BIDRAG TILL KONSOLIDERAT RESULTAT Här rapporteras varje enhets bidrag till det konsoliderade resultatet (vinst eller förlust(-)). Det gäller även resultat som kan hänföras till minoritetsintressen. |
||||||||||||||||
|
400 |
VARAV: (-) GOODWILL / (+) NEGATIV GOODWILL Här rapporteras den rapporterande enhetens goodwill eller negativa goodwill gentemot dotterföretaget. |
||||||||||||||||
|
410–480 |
KAPITALBUFFERTAR Rapporteringen av kapitalbuffertar i mallen för solvens på gruppnivå (GS) har samma allmänna struktur och följer samma rapporteringsprinciper som mall CA4. De relevanta beloppen för kapitalbuffertar ska rapporteras i GS-mallen i enlighet med bestämmelserna om beräkning av kapitalbuffertkraven för en grupps konsoliderade situation. De rapporterade kapitalbuffertbeloppen representerar därför varje enhets bidrag till gruppkapitalbuffertarna. De rapporterade beloppen ska grunda sig på de nationella införlivandeåtgärderna av CRD och på CRR, inbegripet alla övergångsbestämmelser i dessa akter. |
||||||||||||||||
|
410 |
KOMBINERADE BUFFERTKRAV Artikel 128.6 i CRD. |
||||||||||||||||
|
420 |
KAPITALKONSERVERINGSBUFFERT Artiklarna 128.1 och 129 i CRD. I enlighet med artikel 129.1 är kapitalkonserveringsbufferten ett tillägg till kärnprimärkapitalet. Eftersom kapitalkonserveringsbufferten utgörs av en fast andel på 2,5 % ska ett belopp rapporteras i denna cell. |
||||||||||||||||
|
430 |
INSTITUTSPECIFIK KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT Artiklarna 128.2, 130 och 135–140 i CRD. I denna cell ska det konkreta värdet av den kontracykliska bufferten rapporteras. |
||||||||||||||||
|
440 |
KONSERVERINGSBUFFERT PÅ GRUND AV MAKROTILLSYNSRISKER ELLER SYSTEMRISKER IDENTIFIERADE PÅ MEDLEMSSTATSNIVÅ Artikel 458.2 d iv i CRR. I denna cell ska instituten rapportera beloppet för den konserveringsbuffert för makrotillsynsrisker eller systemrisker identifierade på medlemsstatsnivå som kan krävas utöver kapitalkonserveringsbufferten i enlighet med artikel 458 i CRR. |
||||||||||||||||
|
450 |
SYSTEMRISKBUFFERT Artiklarna 128.5, 133 och 134 i CRD. I denna cell ska systemriskbuffertens värde rapporteras. |
||||||||||||||||
|
470 |
BUFFERT FÖR GLOBALT SYSTEMVIKTIGT INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för globala systemviktiga institut rapporteras. |
||||||||||||||||
|
480 |
BUFFERT FÖR ANDRA SYSTEMVIKTIGA INSTITUT Artiklarna 128.3 och 131 i CRD. I denna cell ska värdet av bufferten för övriga systemviktiga institut rapporteras. |
3. KREDITRISKMALLAR
3.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
38. |
När det gäller kreditrisk används olika uppsättningar mallar för schablonmetoden och internmetoden. Dessutom ska rapporteringen av den geografiska uppdelningen av positioner som omfattas av kreditrisk ske i separata mallar om den relevanta gräns som fastställs i artikel 5 a.4 överskrids. |
3.1.1 Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt
|
39. |
I artikel 235 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd. |
|
40. |
I artikel 236 i CRR beskrivs beräkningsförfarandet för ett exponeringsbelopp som är fullständigt skyddat genom obetalt kreditriskskydd vid fullständigt skydd/partiellt skydd – samma förmånsrätt. |
|
41. |
I artiklarna 196, 197 och 200 i CRR regleras förbetalt kreditriskskydd. |
|
42. |
Exponeringar mot motparter (direkta motparter) och utfärdare av kreditriskskydd som tilldelas samma exponeringsklass ska rapporteras både som ett inflöde och som ett utflöde till samma exponeringsklass. |
|
43. |
Exponeringsslaget ändras inte på grund av obetalt kreditriskskydd. |
|
44. |
Om en exponering säkras genom obetalt kreditriskskydd behandlas den säkrade delen som ett utflöde i motpartens exponeringsklass och som ett inflöde i exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskyddet. Exponeringsslaget ändras emellertid inte på grund av bytet av exponeringsklass. |
|
45. |
Substitutionseffekten i den gemensamma rapporteringsramen (Corep) ska visa vilken riskviktning som i grunden är tillämplig på den täckta delen av exponeringen. Den täckta delen av exponeringen riskvägs enligt schablonmetoden och ska rapporteras i CR SA-mallen. |
3.1.2 Rapportering av motpartsrisk
|
46. |
Exponeringar som härrör från motpartsriskpositioner ska rapporteras i mall CR SA eller CR IRB, oberoende av om det rör sig om poster utanför eller i handelslagret. |
3.2 C 07.00 – KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: TILLÄMPNING AV SCHABLONMETODEN PÅ KAPITALKRAV (CR SA)
3.2.1 Allmänna kommentarer
|
47. |
CR SA-mallarna ger den information som behövs för beräkning av kapitalbaskraven för kreditrisk enligt schablonmetoden. I synnerhet ger de detaljerad information om
|
3.2.2 CR SA-mallens räckvidd
|
48. |
I enlighet med artikel 112 i CRR ska varje SA-exponering tilldelas en av de 16 exponeringsklasser som hör till schablonmetoden för beräkning av kapitalbaskraven. |
|
49. |
I CR SA ska uppgifter lämnas för samtliga exponeringsklasser och för var och en av exponeringsklasserna i enlighet med schablonmetoden. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje exponeringsklass rapporteras separat. |
|
50. |
Följande positioner omfattas emellertid inte av CR SA:
|
|
51. |
Exponeringar som har dragits av från kapitalbasen.
|
|
52. |
Mallen omfattar samtliga exponeringar för vilka kapitalbaskraven beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 i CRR i förbindelse med del tre avdelning II kapitlen 4 och 6 i CRR. Institut som tillämpar artikel 94.1 i CRR ska också rapportera sina positioner i handelslagret i denna mall om de tillämpar del tre avdelning II kapitel 2 i CRR för beräkning av sina kapitalbaskrav (del tre avdelning II kapitlen 2 och 6 samt del tre avdelning V i CRR). Mallen ger därför inte bara detaljerad information om exponeringsslag (t.ex. om poster i/utanför balansräkningen) utan ger även information om tilldelningen av riskvikter inom respektive exponeringsklass. |
|
53. |
CR SA omfattar dessutom memorandumposter på raderna 220–250 i syfte att samla in ytterligare uppgifter om exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter och fallerande exponeringar. |
|
54. |
Dessa memorandumposter ska bara rapporteras inom följande exponeringsklasser:
|
|
55. |
Rapporteringen av memorandumposter påverkar inte beräkningen av de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i CR SA vare sig inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 a–c och f–h i CRR eller inom exponeringsklasserna enligt artikel 112 i och 112 j i CRR. |
|
56. |
Raderna för memorandumposter ger ytterligare information om motpartsstrukturen för exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. Exponeringar ska rapporteras i dessa rader om gäldenärerna skulle ha rapporterats i exponeringsklasserna ’nationella regeringar eller centralbanker’, ’delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter’, ’offentliga organ’, ’institut’, ’företag’ och ’hushåll’ i CR SA, om de exponeringarna inte hörde till exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter’. Men de siffror som rapporteras är desamma som används för att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen i exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’ eller ’exponeringar säkrade genom fast egendom’. |
|
57. |
Exempel: Om den exponering vars riskvägda exponeringsbelopp beräknas i enlighet med artikel 127 i CRR och värdejusteringarna understiger 20 % ska informationen rapporteras i CR SA, rad 320, totalt, och i exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’. Om exponeringen, innan den fallerade, utgjordes av en exponering mot ett institut, ska denna information även rapporteras på rad 320 i exponeringsklassen ’institut’. |
3.2.3 Indelning av exponeringar i exponeringsklasser enligt schablonmetoden
|
58. |
För att exponeringarnas indelning i olika exponeringsklasser ska bli konsekvent och ske i enlighet med artikel 112 i CRR ska följande metod tillämpas stegvis:
|
|
59. |
Vid indelningen av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer i olika exponeringsklasser (första steget) ska följande kriterier tillämpas, utan att det påverkar den efterföljande omplaceringen på grund av att man använder metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen eller på den behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. |
|
60. |
Kreditriskreduceringen i samband med exponeringen får inte beaktas i det första steget vid klassificeringen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktor (observera att kreditriskreducering uttryckligen ska övervägas i den andra fasen), såvida inte en skyddseffekt verkligen ingår i definitionen av exponeringsklassen, såsom i den exponeringsklass som nämns i artikel 112 i i CRR (exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter). |
|
61. |
Artikel 112 i CRR innehåller inga kriterier för uppdelning av exponeringsklasserna. Eventuellt går det därför att placera en exponering i olika exponeringsklasser om klassificeringskriterierna saknar rangordning. Det mest uppenbara exemplet är mellan exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt kreditbetyg (artikel 112 n i CRR) och exponeringar mot institut (artikel 112 f i CRR)/exponeringar mot företag (artikel 112 g i CRR). I detta fall framgår det tydligt att det finns en implicit rangordning i CRR, eftersom man först ska bedöma om en viss exponering lämpar sig för kategorin kortfristiga exponeringar mot institut och företag och först därefter ska göra samma bedömning i förhållande till exponeringar mot institut och exponeringar mot företag. Annars är det uppenbart att en exponering aldrig får placeras i exponeringsklassen enligt artikel 112 n i CRR. Detta är ett av de mest uppenbara exemplen, men inte det enda. Det bör här nämnas att kriterierna för att fastställa exponeringsklasser enligt schablonmetoden är olika (kategori av institut, tidsfrist för exponeringen, status som förfallen), och detta är det bakomliggande skälet till att grupperna inte är uppdelade. |
|
62. |
För att rapporteringen ska vara enhetlig och jämförbar måste man specificera hur kriterierna ska rangordnas vid indelningen av ursprungliga exponeringar i exponeringsklasser före tillämpning av konverteringsfaktorer, utan att det påverkar den särskilda behandling (riskvikt) som varje enskild exponering ska få inom vald exponeringsklass. Den prioriteringsordning som anges i beslutsträdet nedan grundar sig dels på bedömningen av de villkor som enligt CRR ska vara uppfyllda för att en exponering ska tillhöra en viss exponeringsklass, dels (om så är fallet) på det rapporterande institutets eller tillsynsmyndighetens eventuella beslut om hur vissa exponeringsklasser ska tillämpas. På så vis skulle resultatet av indelningen i exponeringsklasser för rapporteringen vara förenligt med bestämmelserna i CRR. Detta utesluter inte att instituten tillämpar andra interna bedömningssätt som också kan vara förenliga med alla relevanta bestämmelser i CRR och de tolkningar av bestämmelserna som utfärdas av vederbörliga forum. |
|
63. |
En exponeringsklass ska prioriteras framför andra vid rangordningen i beslutsträdet (dvs. man ska först bedöma om en exponering kan tilldelas den klassen, utan att det påverkar resultatet av den bedömningen), om det i annat fall inte skulle gå att placera några exponeringar i den. Det skulle vara fallet om en prioriteringsordning saknas och en exponeringsklass skulle vara en undergrupp. På så vis skulle kriterierna i följande beslutsträd ge en bedömningsprocess sekventiella steg. |
|
64. |
Mot bakgrund av detta skulle beslutsträdet nedan få följande prioriteringsordning:
|
|
65. |
När det gäller exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag för vilka genomlysningsmetoden används (artikel 132.3–132.5 i CRR), ska varje underliggande enskild exponering beaktas och ges den riskvikt som är förenad med respektive behandling, men alla exponeringarna ska placeras i exponeringsklassen för exponeringar i form av aktier eller andelar i företag för kollektiva investeringar (fond). |
|
66. |
Sådana kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget som anges i artikel 134.6 i CRR ska, om de har en kreditvärdering, direkt klassificeras som värdepapperiseringspositioner. Om de saknar kreditvärdering ska de räknas till exponeringsklassen ’övriga poster’. I det sistnämnda fallet ska kontraktets nominella värde rapporteras som den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer på raden för ’övriga riskvikter’ (riskvikten ska vara den summa som avses i artikel 134.6 i CRR). |
|
67. |
Till följd av tillämpningen av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter ska exponeringarna därefter omplaceras till den exponeringsklass som hör till utfärdaren av kreditriskskyddet. |
BESLUTSTRÄD OM HUR DE URSPRUNGLIGA EXPONERINGARNA FÖRE TILLÄMPNING AV KONVERTERINGSFAKTORER SKA INDELAS I DE EXPONERINGSKLASSER SOM HÖR TILL SCHABLONMETODEN I ENLIGHET MED CRR
|
Ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer |
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 m? |
JA
|
Positioner i värdepapperisering |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 k? |
JA
|
Poster som är förenade med särskilt hög risk (se även artikel 128) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 p? |
JA
|
Aktieexponeringar (se även artikel 133) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 j? |
JA
|
Fallerande exponeringar |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklasserna i artikel 112 l och o? |
JA
|
Exponeringar i form av andelar eller aktier i fondföretag (fonder). Exponeringar i form av säkerställda obligationer (se även artikel 129) Dessa två exponeringsklasser är inbördes uppdelade (se kommentaren om genomlysningsmetoden i svaret ovan). En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 i? |
JA
|
Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter (se även artikel 124) |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 q? |
JA
|
Övriga poster |
| NEJ
|
|
|
|
Kan den hänföras till exponeringsklassen i artikel 112 n? |
JA
|
Exponeringar mot institut och företag med kortfristig kreditvärdering |
| NEJ
|
|
|
|
Nedanstående exponeringsklasser är inbördes uppdelade. En exponering kan därför placeras direkt i en av de exponeringsklasserna. Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Hushållsexponeringar |
||
3.2.4 Förtydliganden om räckvidden för vissa av de exponeringsklasser som avses i artikel 112 i CRR
3.2.4.1 Exponeringsklassen ’institut’
|
68. |
Exponeringar mot en motpart inom gruppen i enlighet med artikel 113.6–113.7 ska rapporteras enligt följande: |
|
69. |
Exponeringar som uppfyller kraven i artikel 113.7 i CRR ska rapporteras i den exponeringsklass som de skulle ha tillhört om motparten inte fanns inom gruppen. |
|
70. |
Enligt artikel 113.6 och 113.7 i CRR ’får ett institut, efter förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dotterföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant samband som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG’. Det innebär att motparter inom gruppen inte nödvändigtvis är institut utan även kan vara företag som tillhör andra exponeringsklasser, t.ex. anknutna företag eller företag i den mening som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. Exponeringar mot en motpart inom gruppen ska därför rapporteras i respektive exponeringsklass. |
3.2.4.2 Exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’
|
71. |
Exponeringar enligt schablonmetoden ska hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ enligt följande: |
|
72. |
Obligationer enligt definitionen i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG ska uppfylla kraven i artikel 129.1–129.2 i CRR för att hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’. Att exponeringarna uppfyller dessa krav ska kontrolleras i varje enskilt fall. Obligationer i enlighet med artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG och som gavs ut före den 31 december 2007 ska också hänföras till exponeringsklassen ’säkerställda obligationer’ på grund av artikel 129.6 i CRR. |
3.2.4.3 Exponeringsklassen ’företag för kollektiva investeringar (fond)’
|
73. |
Vid utnyttjandet av den möjlighet som beskrivs i artikel 132.5 i CRR ska exponeringar i form av aktier eller andelar i fondföretag rapporteras som posterna i balansräkningen i enlighet med artikel 111.1 första meningen i CRR. |
3.2.5 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|||||
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsvärdet enligt artikel 111 i CRR utan hänsyn till värdejusteringar och avsättningar, konverteringsfaktorer och effekten av metoder för kreditriskreducering med följande kvalifikationer som härrör från artikel 111.2 i CRR: För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR eller som omfattas av artikel 92.3 f i CRR ska den ursprungliga exponeringen motsvara exponeringsvärdet för motpartsrisk beräknat i enlighet med de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsvärden för leasingavtal omfattas av artikel 134.7 i CRR. Vid sådana avtal om nettning av poster i balansräkningen som avses i artikel 219 i CRR ska exponeringsvärdena rapporteras i förhållande till mottagen kontant säkerhet. Vid ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska effekten av förbetalt kreditriskskydd i form av ramavtal om nettning enligt artikel 220.4 i CRR tas med i kolumn 010. Vid ramavtal om nettning som täcker repor vilka omfattas av bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska E* beräknat i enlighet med artiklarna 220 och 221 i CRR därför rapporteras i kolumn 010 i CR SA-mallen. |
||||
|
030 |
(-) Värdejusteringar och avsättningar avseende den ursprungliga exponeringen Artiklarna 24 och 111 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. |
||||
|
040 |
Exponering netto efter värdejusteringar och avsättningar Summan av kolumnerna 010 och 030. |
||||
|
050 - 100 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering. Om en säkerhet påverkar exponeringsvärdet (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Följande poster ska rapporteras här:
Se även instruktionerna till punkt 4.1.1. |
||||
|
050 - 060 |
Obetalt kreditriskskydd: justerade värden (Ga) Artikel 235 i CRR. I artikel 239.3 i CRR definieras det justerade värdet Ga av ett obetalt kreditriskskydd. |
||||
|
050 |
Garantier Artikel 203 i CRR. Obetalt kreditriskskydd enligt definitionen i artikel 4.1.59 i CRR som inte är kreditderivat. |
||||
|
060 |
Kreditderivat Artikel 204 i CRR. |
||||
|
070 – 080 |
Förbetalt kreditriskskydd Dessa kolumner avser förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 4.1.58 i CRR och artiklarna 196, 197 och 200 i CRR. Beloppen ska inte inkludera ramavtal om nettning (som redan ingår i ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR ska behandlas som kontant säkerhet. |
||||
|
070 |
Finansiell säkerhet: förenklad metod Artikel 222.1–222.2 i CRR. |
||||
|
080 |
Övrigt förbetalt kreditriskskydd Artikel 232 i CRR. |
||||
|
090 - 100 |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Artiklarna 222.3, 235.1–235.2 och 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilka dras av från gäldenärens exponeringsklass och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
110 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Exponeringsbeloppet efter värdejusteringar efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ EXPONERINGEN |
||||
|
120–140 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER Artiklarna 223–228 i CRR. Även kreditlänkade obligationer ingår (artikel 218 i CRR). Kreditlänkade obligationer och positioner som är föremål för nettning inom balansräkningen och som följer av godtagbara avtal om nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218 och 219 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Vid tillämpning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter på en exponering som är säkrad genom godtagbara finansiella säkerheter, beräknas effekten av de ställda säkerheterna i enlighet med artiklarna 223–228 i CRR. |
||||
|
120 |
Volatilitetsjustering av exponeringen Artikel 223.2–223.3 i CRR. Det belopp som ska rapporteras erhålls genom volatilitetsjusteringens inverkan på exponeringen (Eva-E) = E*He. |
||||
|
130 |
(-) Finansiell säkerhet: justerat värde (Cvam) Artikel 239.2 i CRR. För transaktioner inom handelslagret som omfattar finansiella säkerheter och råvaror vilka är godtagbara som exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Det värde som ska rapporteras beräknas enligt formeln Cvam = C*(1-Hc-Hfx)*(t-t*)/(T-t*). C, Hc, Hfx, t, T och t* definieras i del tre avdelning II kapitel 4 avsnitten 4 och 5 i CRR. |
||||
|
140 |
(-) Varav: Volatilitets- och löptidsjusteringar Artiklarna 223.1 och 239.2 i CRR. Det belopp som ska rapporteras är den sammantagna effekten av volatilitets- och löptidsjusteringar (Cvam-C) = C*[(1-Hc-fx)*(t-t*)/(T-t*)-1], där effekten av volatilitetsjusteringarna är (Cva-C) = C*[(1-Hc-Hfx)-1] och effekten av löptidsjusteringar är (Cvam-Cva) = C*(1-Hc-Hfx)*[(t-t*)/(T-t*)-1]. |
||||
|
150 |
Fullständigt justerat exponeringsvärde (E*) Artiklarna 220.4, 223.2–223.5 och 228.1 i CRR. |
||||
|
160 - 190 |
Uppdelning av den fullständigt justerade exponeringen i poster utanför balansräkningen per konverteringsfaktor Artiklarna 111.1 och 4.1.56 i CRR. Se även artiklarna 222.3 och 228.1 i CRR. De siffror som rapporteras ska vara de fullständigt justerade exponeringsvärdena före tillämpning av konverteringsfaktorn. |
||||
|
200 |
Exponeringsvärde Artikel 111 i CRR och del tre avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR. Exponeringsvärdet efter beaktande av värdejusteringar, all kreditriskreducering och alla kreditkonverteringsfaktorer som ska ges riskvikter i enlighet med artikel 113 och del tre avdelning II kapitel 2 avsnitt 2 i CRR. |
||||
|
210 |
Varav: Till följd av motpartsrisk För derivatinstrument, repor, värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med lång avvecklingscykel och marginallånetransaktioner som omfattas av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR ska exponeringsvärdet för motpartsrisken beräknas enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 6 avsnitten 2, 3, 4 och 5 i CRR. |
||||
|
215 |
Riskvägt exponeringsbelopp före tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR utan hänsyn till stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
220 |
Riskvägt exponeringsbelopp efter stödfaktorn för små och medelstora företag Artikel 113.1–113.5 i CRR med beaktande av stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR. |
||||
|
230 |
Varav: Med en kreditvärdering av ett utsett externt kreditvärderingsinstitut Artikel 112 a–d, f, g, l, n, o och q i CRR. |
||||
|
240 |
Varav: Med en kreditvärdering som härrör från staten Artikel 112 b–d, f, g, l och o i CRR. |
||||
|
Rad |
Instruktioner |
|
010 |
Summa exponeringar |
|
015 |
Varav: Fallerade exponeringar Artikel 127 i CRR. Denna rad ska endast rapporteras för exponeringsklasserna ’Poster förknippade med särskilt hög risk’ och ’Aktieexponeringar’. Om en exponering antingen förtecknas i artikel 128.2 i CRR eller uppfyller de kriterier som anges i artiklarna 128.3 eller 133 i CRR ska den hänföras till exponeringsklassen ’Poster förknippade med särskilt hög risk’ eller ’Aktieexponeringar’. Följaktligen ska ingen annan allokering göras även om exponeringen har fallerat i enlighet med artikel 127 i CRR. |
|
020 |
Varav: Små och medelstora företag Alla exponeringar mot små och medelstora företag ska rapporteras här. |
|
030 |
Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
040 |
Varav: Säkrade genom panträtt i fast egendom – bostadsfastigheter Artikel 125 i CRR. Rapporteringen avser endast exponeringsklassen ’säkrade genom panträtt i fastigheter’. |
|
050 |
Varav: Exponeringar enligt permanent partiell användning av schablonmetoden Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 150.1 i CRR. |
|
060 |
Varav: Exponeringar enligt schablonmetoden med förhandstillstånd från tillsynsmyndigheten för att stegvis införa en internmetod Exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 148.1 i CRR. |
|
070–130 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGTYP Det rapporterande institutets positioner utanför handelslagret ska delas upp enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Det rapporterande institutets motpartsrisker för positioner i handelslagret i enlighet med artiklarna 92.3 f och 299.2 i CRR hör till de exponeringar som är förenade med motpartsrisk. Institut som tillämpar artikel 89.1 i CRR ska även dela upp sina positioner i handelslagret enligt nedan angivna kriterier i exponeringar inom balansräkningen som är förenade med kreditrisk, exponeringar utanför balansräkningen som är förenade med kreditrisk och exponeringar som är förenade med motpartsrisk. |
|
070 |
Exponeringar i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 090, 110 och 130. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
080 |
Exponeringar utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040 och 060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.90 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
090–130 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
090 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. |
|
100 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade centrala motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
110 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Med transaktioner med lång avvecklingscykel avses transaktioner enligt definitionen i artikel 272.2 i CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 080 |
|
120 |
Varav: Clearade genom en kvalificerad central motpart Artikel 306 i CRR för kvalificerade centrala motparter i enlighet med artikel 4.1.88 jämförd med artikel 301.2 i CRR. Exponeringar mot en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR. |
|
130 |
Från avtal om produktövergripande nettning Exponeringar som på grund av att det finns ett avtal om produktövergripande nettning (enligt definitionen i artikel 272.11 i CRR) varken hör till derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel eller till transaktioner för värdepapperisering ska rapporteras på denna rad. |
|
140–280 |
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER RISKVIKTER |
|
140 |
0 % |
|
150 |
2 % Artikel 306.1 i CRR. |
|
160 |
4 % Artikel 305.3 i CRR. |
|
170 |
10 % |
|
180 |
20 % |
|
190 |
35 % |
|
200 |
50 % |
|
210 |
70 % Artikel 232.3 c i CRR. |
|
220 |
75 % |
|
230 |
100 % |
|
240 |
150 % |
|
250 |
250 % Artiklarna 133.2 och 48.4 i CRR. |
|
260 |
370 % Artikel 471 i CRR. |
|
270 |
1 250 % Artiklarna 133.2 och 379 i CRR. |
|
280 |
Övriga riskvikter Exponeringsklasserna regering, företag, institut och hushåll får inte tas upp på denna rad. För rapportering av de exponeringar som inte kan åsättas de riskvikter som räknas upp i mallen. Artikel 113.1–113.5 i CRR. Kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering och för vilka schablonmetoden tillämpas (artikel 134.6 i CRR) ska rapporteras på denna rad i exponeringsklassen ’övriga poster’. Se även artiklarna 124.2 och 152.2 b i CRR. |
|
290–320 |
Memorandumposter Se även förklaringen om syftet med memorandumposter i det allmänna avsnittet i CR SA-mallen. |
|
290 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom kommersiella fastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 126 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom kommersiella fastigheter. |
|
300 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 100 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande. |
|
310 |
Exponeringar säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter Artikel 112 i i CRR. Detta är endast en memorandumpost. Oberoende av beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar säkrade genom bostadsfastigheter i enlighet med artiklarna 124 och 125 i CRR ska exponeringarna delas upp och rapporteras på denna rad utifrån kriteriet att de är säkrade genom fastigheter. |
|
320 |
Fallerande exponeringar som åsatts riskvikten 150 % Artikel 112 j i CRR. Exponeringar inom exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’, vilka hade ingått i denna exponeringsklass om de inte var fallerande. |
3.3 KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: INTERNMETODEN FÖR KAPITALBASKRAV (CR IRB)
3.3.1 CR IRB-mallens räckvidd
|
74. |
CR IRB-mallen omfattar följande kapitalbaskrav:
|
|
75. |
Mallen avser exponeringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen beräknas i enlighet med artiklarna 151–157 i del tre avdelning II kapitel 3 i CRR (internmetoden). |
|
76. |
Följande uppgifter rapporteras inte i CR IRB-mallen:
|
|
77. |
För att klargöra om institutet använder sina egna skattningar av LGD-värden och/eller kreditkonverteringsfaktorer ska följande uppgifter lämnas för varje rapporterad exponeringsklass:
’JA’ ska alltid anges för portföljer med hushållsexponeringar. Om ett institut använder egna skattningar av LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för en del av sina exponeringar enligt internmetoden samt använder tillsynsmyndighetens LGD-värden för att beräkna riskvägda exponeringsbelopp för den andra delen av sina exponeringar enligt internmetoden, ska institutet rapportera den totala kreditrisken enligt internmetoden (CR IRB) för positioner som behandlas enligt den grundläggande internmetoden (F-IRB) och den totala kreditrisken enligt internmetoden för positioner som behandlas enligt den avancerade internmetoden (A-IRB). |
3.3.2 Uppdelning av CR IRB-mallen
|
78. |
CR IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden och de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp samt en uppdelning av de totala exponeringarna efter exponeringsslag. CR IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser. Mallarna CR IRB 1 och CR IRB 2 ska rapporteras separat för följande exponeringsklasser och underordnade exponeringsklasser:
|
3.3.3 C 08.01 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: intermetod för kapitalkrav (CR IRB 1)
3.3.3.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
Instruktioner |
||||
|
010 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Den sannolikhet för obestånd (PD) som åsätts motpartsklassen och som ska rapporteras ska grunda sig på bestämmelserna i artikel 180 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. Avsikten är dock inte att tillsynsmyndigheten ska tillhandahålla en huvudindelning, och detta är inte heller önskvärt. Om det rapporterande institutet tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning, ska denna indelning användas. I annat fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Instituten ska kontakta sina respektive behöriga myndigheter i förväg om de vill rapportera ett annat antal klasser än det interna antalet klasser. Det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet beräknas utifrån exponeringsvärdet i kolumn 110. Alla exponeringar, inbegripet fallerade exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet (t.ex. för ’totala exponeringar’). Fallerade exponeringar är sådana exponeringar som placeras i den sista riskklassen/de sista risklasserna med PD-värdet 100 %. |
||||
|
020 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Instituten ska rapportera exponeringsvärdet före eventuella värdejusteringar, avsättningar och effekter av kreditriskreducering eller kreditkonverteringsfaktorer. Det ursprungliga exponeringsvärdet ska rapporteras i enlighet med artiklarna 24, 166.1, 166.2, 166.4 och 166.7 i CRR. Effekten av artikel 166.3 i CRR (effekten av nettning i balansräkningen av lån och insättningar) rapporteras separat som förbetalt kreditriskskydd och ska därför inte minska de ursprungliga exponeringarna. |
||||
|
030 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
040–080 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Metoder för kreditriskreducering enligt definitionen i artikel 4.1.57 i CRR vilka minskar kreditrisken för en exponering eller exponeringar genom substitution av exponeringarna i enlighet med vad som anges nedan under ’substitution av exponering på grund av metoder för kreditriskreducering’. |
||||
|
040–050 |
OBETALT KREDITRISKSKYDD Obetalt kreditriskskydd: de värden som avses i definitionen i artikel 4.1.59 i CRR. Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. |
||||
|
040 |
GARANTIER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 236 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR, med undantag för punkt 3) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Garantierna ska rapporteras i kolumn 040 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska garantibeloppet rapporteras i kolumn 150. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
050 |
KREDITDERIVAT Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska ange det justerade värdet (Ga) i enlighet med artikel 216 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden (se artikel 183 i CRR) ska ange det relevanta värde som används i institutets interna modeller rapporteras. Om justeringen har gjorts i LGD-värdet ska kreditderivatens nominella belopp rapporteras i kolumn 160. När det gäller exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska värdet på obetalt kreditriskskydd rapporteras i kolumn 220. |
||||
|
060 |
ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Om en säkerhet påverkar exponeringen (t.ex. om den används för kreditriskreducering med substitutionseffekter av exponeringen) ska den begränsas till exponeringsvärdet. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artikel 232 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera de metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. Det relevanta värde som används i institutets interna modeller ska rapporteras. Rapporteras i kolumn 060 om justeringen inte har gjorts i LGD-värdet. Om LGD-värdet har justerats ska beloppet rapporteras i kolumn 170. |
||||
|
070–080 |
SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING Utflöden som motsvarar den täckta delen av den ursprungliga exponeringen före tillämpning av konverteringsfaktorer, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i förekommande fall från motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i förekommande fall till motpartsriskklassen. Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall motpartsriskklass, ska också rapporteras. Exponeringar som härrör från eventuella inflöden och utflöden från och till andra mallar ska beaktas. |
||||
|
090 |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som placerats i respektive motpartsriskklass och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen. |
||||
|
100, 120 |
Varav: Poster utanför balansräkningen Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
110 |
EXPONERINGSVÄRDE Här rapporteras beloppet i enlighet med artikel 166 och artikel 230.1 andra meningen i CRR. För de instrument som anges i bilaga I tillämpas de kreditkonverteringsfaktorer (artikel 166.8–166.10 i CRR) respektive den metod som institutet valt. På raderna 040–060 (transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning) rapporteras, om inget annat följer av del tre avdelning II kapitel 6 i CRR, samma exponeringsvärde som för motpartsrisken beräknad enligt de metoder som fastställs i del tre avdelning II kapitel 7 avsnitten 3–7 i CRR. Dessa värden rapporteras i denna kolumn och inte i kolumn 130 ’Varav: Till följd av motpartsrisk’. |
||||
|
130 |
Varav: Till följd av motpartsrisk Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
||||
|
140 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av exponeringsvärdet för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
150–210 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM BEAKTATS I LGD-SKATTNINGAR EXKLUSIVE HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG Metoder för kreditriskreducering som påverkar LGD-värdena till följd av att kreditriskreduceringens substitutionseffekt tillämpas ska inte tas upp i dessa kolumner. Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 228.2, 230.1 och 230.2 samt artikel 231 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden
|
||||
|
150 |
GARANTIER Se instruktionerna till kolumn 040. |
||||
|
160 |
KREDITDERIVAT Se instruktionerna till kolumn 050. |
||||
|
170 |
EGNA SKATTNINGAR AV LGD ANVÄNDS: ÖVRIGT FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Det relevanta värde som används i institutets interna modeller. De metoder för kreditriskreducering som uppfyller kriterierna i artikel 212 i CRR. |
||||
|
180 |
GODTAGBAR FINANSIELL SÄKERHET För transaktioner inom handelslagret omfattas finansiella instrument och råvaror vilka är godtagbara för exponeringar i handelslagret i enlighet med artikel 299.2 c–f i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med del 3 avdelning II kapitel 4 avsnitt 4 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Om egna skattningar av LGD-värden inte används: värden i enlighet med artiklarna 193.1–193.4 och artikel 194.1 i CRR. Det justerade värdet (Cvam) rapporteras i enlighet med artikel 223.2 i CRR. Om egna skattningar av LGD-värden används: Finansiell säkerhet som beaktas för LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. Beloppet som rapporteras ska vara säkerheternas uppskattade marknadsvärde. |
||||
|
190–210 |
ÖVRIGA GODTAGBARA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden Artiklarna 199.1–199.8 och 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden Övrig säkerhet som beaktas för LGD-skattningarna i enlighet med artikel 181.1 e och f i CRR. |
||||
|
190 |
FAST EGENDOM Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.2–199.4 i CRR. Leasing av fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar det estimerade marknadsvärdet. |
||||
|
200 |
ÖVRIGA FYSISKA SÄKERHETER Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.6–199.8 i CRR. Leasing av annan egendom än fastigheter omfattas också (se artikel 199.7 i CRR). Se även artikel 229.3 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
210 |
FORDRINGAR Institut som inte använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera värden i enlighet med artikel 199.5 och 229.2 i CRR. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska rapportera det belopp som motsvarar säkerhetens estimerade marknadsvärde. |
||||
|
220 |
OMFATTAS AV HANTERING AV DUBBLA FALLISSEMANG OBETALT KREDITRISKSKYDD Garantier och kreditderivat som täcker exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd i enlighet med artiklarna 202 och 217.1 i CRR. Se även kolumnerna 040 ’garantier’ och 050 ’kreditderivat’. |
||||
|
230 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) All inverkan av kreditriskreducering på de LGD-värden som anges i del tre avdelning II kapitlen 3 och 4 i CRR ska beaktas. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Fallerade exponeringar ska rapporteras i enlighet med bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR. Definitionen av exponeringsvärde i kolumn 110 ska ligga till grund för beräkningen av de exponeringsvägda genomsnittliga värdena. Alla effekter ska beaktas (det golv som är tillämpligt för panträtter ska alltså ingå i rapporteringen). För institut som tillämpar internmetoden men som inte använder egna skattningar av LGD-värden speglas de finansiella säkerheternas kreditriskreduceringseffekter i E*, exponeringens fullständigt justerade värde, och sedan i LGD* i enlighet med artikel 228.2 i CRR. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet för varje ’motpartsriskklass’ med sannolikhet för obestånd ska härröra från genomsnittet av de rimliga LGD-värden som åsatts exponeringarna i den PD-klassen, riskvägda med respektive exponeringsvärde i kolumn 110. Institut som använder egna skattningar av LGD-värden ska tillämpa artiklarna 175, 181.1 och 181.2. Om det finns exponeringar som är föremål för behandling av dubbelt obestånd ska institutet rapportera det LGD-värde som valdes i enlighet med artikel 161.4 i CRR. Beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska härröra från de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behöriga myndighet. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. Exponering och respektive LGD-värden för stora reglerade enheter i den finansiella sektorn och oreglerade finansiella enheter ska inte tas med i beräkningen för kolumn 230, utan ska bara ingå i beräkningen för kolumn 240. |
||||
|
240 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) FÖR STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet (%) för samtliga exponeringar avseende enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR samt som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
250 |
EXPONERINGSVÄGD GENOMSNITTLIG LÖPTID (DAGAR) Värdet ska rapporteras i enlighet med artikel 162 i CRR. De exponeringsvägda genomsnittliga värdena ska beräknas utifrån exponeringsvärdet (kolumn 110). Genomsnittlig löptid rapporteras i dagar. Denna uppgift ska inte rapporteras för de exponeringsvärden vars löptid inte ingår i beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp. Detta innebär att denna kolumn inte ska fyllas i för exponeringsklassen ’hushåll’. |
||||
|
255 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska inte beaktas. |
||||
|
260 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG För nationella regeringar eller centralbanker, företag och institut tillämpas artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För hushåll tillämpas artikel 154.1 i CRR. Stödfaktorn för små och medelstora företag i enlighet med artikel 501 i CRR ska beaktas. |
||||
|
270 |
VARAV: STORA ENHETER INOM FINANSSEKTORN OCH ICKE REGLERADE FINANSIELLA ENHETER Uppdelning av de riskvägda exponeringsbeloppen efter tillämpning av stödfaktorn för små och medelstora företag på samtliga exponeringar mot enheter som omfattas av definitionerna i artikel 142.1.4 och 142.1.5 i CRR och som är föremål för den högre korrelationsfaktorn i enlighet med artikel 153.2 i CRR. |
||||
|
280 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Förväntad förlust definieras i artikel 5.3 i CRR och beräknas i enlighet med artikel 158 i CRR. Det förväntade förlustbelopp som ska rapporteras ska grunda sig på de riskparametrar som faktiskt används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. |
||||
|
290 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Här rapporteras värdejusteringar och specifika och allmänna avsättningar i enlighet med artikel 159 i CRR. Som allmänna avsättningar ska det belopp anges som står i proportion till de förväntade förlusterna i de olika motpartsriskklasserna. |
||||
|
300 |
ANTAL GÄLDENÄRER Artikel 172.1 och 172.2 i CRR. För alla exponeringsklasser utom hushåll och de fall som avses i artikel 172.1 e andra meningen i CRR ska institutet rapportera antalet juridiska personer/gäldenärer som bedömts individuellt, oavsett hur många olika lån eller exponeringar som beviljats. Inom exponeringsklassen hushåll eller om separata exponeringar mot samma gäldenär hänförs till olika klasser i enlighet med artikel 172.1 e andra meningen i CRR i andra exponeringsklasser ska institutet rapportera antalet exponeringar som var för sig placerades i en viss riskklass. Om artikel 172.2 i CRR är tillämplig kan en gäldenär placeras i mer än en klass. Denna kolumn rör en del av riskklassificeringssystemets struktur, och därmed beaktas de ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer som placeras i varje motpartsriskklass utan hänsyn till effekten av kreditriskreducering (särskilt omplaceringseffekter). |
|
Rad |
Instruktioner |
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR |
|
015 |
Varav: Exponeringar som omfattas av stödfaktorn för små och medelstora företag Instituten ska här endast rapportera exponeringar som uppfyller villkoren i artikel 501 i CRR. |
|
020–060 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR PER EXPONERINGSTYP: |
|
020 |
Poster i balansräkningen som omfattas av kreditrisk De tillgångar som avses i artikel 24 i CRR och som inte ingår i någon annan kategori. Exponeringar som är poster i balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379.1 i CRR utgör inte en post utanför balansräkningen (om de inte har dragits av), men ska ändå rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå om de inte rapporteras på rad 030. |
|
030 |
Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Poster utanför balansräkningen som omfattas av kreditrisk Positioner utanför balansräkningen omfattar de poster som räknas upp i bilaga I till CRR. Exponeringar som är poster utanför balansräkningen och som tas upp som transaktioner för värdepapperisering, derivat eller transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning ska rapporteras på raderna 040–060. De ska därför inte rapporteras på denna rad. Exponeringar som härrör från tillgångar som ställts som säkerhet till en central motpart i enlighet med artikel 4.1.91 i CRR och exponeringar med obeståndsfond i enlighet med artikel 4.1.89 i CRR ska ingå, om de räknas som poster utanför balansräkningen. |
|
040–060 |
Exponeringar/transaktioner som omfattas av motpartsrisk |
|
040 |
Transaktioner för värdepappersfinansiering Transaktioner för värdepapperisering med den innebörd som anges i punkt 17 i Baselkommitténs dokument ’The Application of Basel II to Trading Activities and the Treatment of Double Default Effects’ omfattar i) repor och omvända repor enligt definitionen i artikel 4.82 i CRR och värdepappers- eller råvarulån, och ii) marginallånetransaktioner enligt definitionen i artikel 272.3 i CRR. Transaktioner för värdepapperisering som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
050 |
Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel Derivat omfattar de kontrakt som räknas upp i bilaga II till CRR. Derivat och transaktioner med lång avvecklingscykel som ingår i en produktövergripande nettning ska inte rapporteras på denna rad utan på rad 060. |
|
060 |
Från avtal om produktövergripande nettning Se instruktionerna till CR SA-mallen. |
|
070 |
EXPONERINGAR SOM ÅSATTS RISKKLASSER: SUMMA För exponeringar mot företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker tillämpas artiklarna 142.1.6 och 170.1 c i CRR. För hushållsexponeringar tillämpas artikel 170.3 b i CRR. För exponeringar som härrör från förvärvade fordringar tillämpas artikel 166.6 i CRR. Exponeringar på grund av utspädningsrisken för förvärvade fordringar ska rapporteras på rad 180 och ska inte rapporteras för varje motpartsriskklass. Om institutet använder många motpartsriskklasser kan det komma överens med den behöriga myndigheten om att rapportera ett mindre antal klasser. Ingen huvudindelning används. I stället ska instituten själva bestämma indelningen. |
|
080 |
KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: SUMMA Artikel 153.5 i CRR. Detta gäller bara exponeringsklasserna företag, institut och nationella regeringar eller centralbanker. |
|
090–150 |
UPPDELNING PER RISKVIKT AV TOTALA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV KLASSIFICERINGSKRITERIER FÖR SPECIALUTLÅNING: |
|
120 |
Varav: Tillhörande kategori 1 Artikel 153.5 tabell 1 i CRR. |
|
160 |
ALTERNATIVT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: SÄKERHET I FASTIGHET Artiklarna 193.1 och 193.2, 194.1–194.7 och 230.3 i CRR. |
|
170 |
EXPONERINGAR FRÅN TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG MOT PRESTATION MED TILLÄMPNING AV RISKVIKTER ENLIGT DET ALTERNATIVA TILLVÄGAGÅNGSSÄTTET ELLER 100 % SAMT ÖVRIGA EXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringar som härrör från transaktioner för vilka man använder den alternativa behandling som avses i artikel 379.2 första stycket sista meningen i CRR eller vilka har fått riskvikten 100 % i enlighet med artikel 379.2 sista stycket i CRR. På denna rad ska instituten rapportera kreditderivat på n:te förfall som saknar kreditvärdering i enlighet med artikel 153.8 i CRR samt alla övriga exponeringar som fått riskvikter men som inte ingår på någon annan rad. |
|
180 |
UTSPÄDNINGSRISK: SUMMA FÖRVÄRVADE FORDRINGAR Utspädningsrisk definieras i artikel 4.1.53 i CRR. Hur riskvikten beräknas för utspädningsrisk beskrivs i artikel 157.1 i CRR. I enlighet med artikel 166.6 i CRR ska exponeringsvärdet för förvärvade fordringar vara det återstående beloppet minus riskvägda exponeringsbelopp för utspädningsrisken före kreditriskreducering. |
3.3.4 C 08.02 – Kreditrisk och motpartsrisk och transaktioner utan samtidig prestation: Internmetoden för kapitalkrav (uppdelning per riskklass) (mall CR IRB 2)
|
Kolumn |
Instruktioner |
|
005 |
Riskklass (radidentifierare) Detta är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad på ett särskilt tabellblad. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010–300 |
För dessa kolumner gäller samma instruktioner som för kolumnerna med motsvarande nummer i tabell CR IRB 1. |
|
Rad |
Instruktioner |
|
010–001 – 010-NNN |
De värden som rapporteras på dessa rader ska ordnas från det lägsta PD-värdet för motpartsriskklassen till det högsta. PD-värdet för motparter på obestånd ska vara 100 %. Exponeringar som är föremål för alternativ behandling för säkerheter i form av fastigheter (endast möjligt om institutet inte använder egna skattningar av LGD-värden) ska inte ordnas efter gäldenärens PD-värde och inte rapporteras i denna mall. |
3.4 KREDITRISK OCH MOTPARTSRISK OCH TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION: GEOGRAFISKT UPPDELAD INFORMATION
|
79. |
Alla institut ska lämna information som är aggregerad på total nivå. Dessutom ska institut som når den gräns som anges i artikel 5 a.4 lämna uppdelade uppgifter avseende såväl det egna landet som eventuella andra länder. Gränsvärdet är bara tillämpligt för tabell 1 och tabell 2. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska hänföras till det geografiska området ’övriga länder’. |
|
80. |
Termen ’motpartens säte’ avser det land där motparten är etablerad. Tillämpningen av detta koncept kan grunda sig på direkt motpart och på slutlig risk. CRM-metoder med substitutionseffekt kan alltså ändra allokeringen av en exponering mot ett land. Exponeringar mot överstatliga organisationer ska inte hänföras till det land där organisationen har sitt säte utan till det geografiska området ’övriga länder’ oberoende av den exponeringsklass till vilken exponeringen mot överstatliga organisationer är hänförlig. |
|
81. |
Uppgifter om ’ursprunglig exponering före tillämpning av konverteringsfaktorer’ ska rapporteras avseende det land där den direkta motparten har sitt säte. Uppgifter om ’exponeringsvärde’ och ’riskvägda exponeringsbelopp’ ska rapporteras avseende det land där den slutliga motparten har sitt säte. |
3.4.1 C 09.01 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist Exponeringar enligt schablonmetoden (CR GB 1)
3.4.1.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Samma definition som för kolumn 010 i CR SA-mallen. |
|
020 |
Fallerade exponeringar Ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerande exponeringar, och för fallerade exponeringar som hör till exponeringsklasserna ’exponeringar förknippade med särskilt hög risk eller ’aktieexponeringar’. Denna ’memorandumpost’ ger ytterligare information om motpartsstrukturen för fallerade exponeringar. Exponeringar som klassificeras som ’fallerande exponeringar’ enligt artikel 112 j i CRR ska rapporteras där motparterna skulle ha rapporterats om dessa exponeringar inte hade klassificerats som ’fallerande exponeringar’. Denna uppgift är en ’memorandumpost’ och påverkar alltså inte beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för exponeringsklasserna ’fallerande exponeringar’, ’exponeringar som är förenade med särskilt hög risk’ eller ’aktieexponeringar’ enligt artikel 112 j, k respektive p i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. Denna post ska innefatta de allmänna kreditriskjusteringar som får inräknas i supplementärkapitalet före tillämpning av det tak som avses i artikel 62 c i CRR. Beloppet ska rapporteras brutto exklusive skatteeffekter. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerade exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
075 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 200 i CR SA-mallen. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 215 i CR SA-mallen. |
|
090 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 220 i CR SA-mallen. |
|
Rad |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker Artikel 112 a i CRR. |
|
020 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Artikel 112 b i CRR. |
|
030 |
Offentliga organ Artikel 112 c i CRR. |
|
040 |
Multilaterala utvecklingsbanker Artikel 112 d i CRR. |
|
050 |
Internationella organisationer Artikel 112 e i CRR. |
|
060 |
Institut Artikel 112 f i CRR. |
|
070 |
Företag Artikel 112 g i CRR. |
|
075 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
080 |
Hushåll Artikel 112 h i CRR. |
|
085 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
090 |
Säkrade genom panträtt fastigheter Artikel 112 i i CRR. |
|
095 |
Varav: Små och medelstora företag Samma definition som för rad 020 i CR SA-mallen. |
|
100 |
Fallerande exponeringar Artikel 112 j i CRR. |
|
110 |
Poster förknippade med särskilt hög risk Artikel 112 k i CRR. |
|
120 |
Säkerställda obligationer Artikel 112 l i CRR. |
|
130 |
Fordringar på institut och företag med kortfristigt kreditbetyg Artikel 112 n i CRR. |
|
140 |
Företag för kollektiva investeringar (fond) Artikel 112 o i CRR. |
|
150 |
Aktieexponeringar Artikel 112 p i CRR. |
|
160 |
Övriga exponeringar Artikel 112 q i CRR. |
|
170 |
Summa exponeringar |
3.4.2 Tabell 09.02 – Geografisk uppdelning av exponering efter gäldenärens hemvist Exponeringar enligt internmetoden (CR GB 2)
3.4.2.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Samma definition som för kolumn 020 i CR IRB-mallen. |
|
030 |
Varav fallerade exponeringar Ursprungligt exponeringsvärde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
040 |
Observerade nya fallissemang för perioden Det belopp för ursprungliga exponeringar som har flyttats till exponeringsklassen ’fallerande exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste rapporteringen av referensuppgifter ska rapporteras mot motpartens ursprungliga exponeringsklass. |
|
050 |
Allmänna kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
055 |
Specifika kreditriskjusteringar Kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 110 i CRR. |
|
060 |
Nedskrivningar Nedskrivningar innefattar både minskningar av bokförda osäkra finansiella tillgångar som har direkt inverkan på resultatet [IFRS 7 B5 d i] och minskningar av belopp på avsättningskonton som bokats mot de osäkra finansiella tillgångarna [IFRS 7 B5 d ii]. |
|
070 |
Kreditriskjusteringar/nedskrivningar för observerade nya fallissemang Summan av kreditriskjusteringar och nedskrivningar för de exponeringar som klassificerats som ’fallerade exponeringar’ under tremånadersperioden efter den senaste uppgiftsrapporteringen. |
|
080 |
INTERNT RISKKLASSIFICERINGSSYSTEM/PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Samma definition som för kolumn 010 i CR IRB-mallen. |
|
090 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) Samma definition som för kolumnerna 230 och 240 i CR IRB-mallen. Exponeringsvägt genomsnittligt LGD (%) avser alla exponeringar, inklusive exponeringar mot stora enheter inom finanssektorn och icke reglerade finansiella enheter. Bestämmelserna i artikel 181.1 h i CRR ska tillämpas. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
100 |
Varav: fallerade Exponeringsvägt LGD-värde för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
105 |
Exponeringsvärde Samma definition som för kolumn 110 i CR IRB-mallen. |
|
110 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖRE STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 255 i CR IRB-mallen. |
|
120 |
Varav fallerade exponeringar Riskvägt exponeringsbelopp för de exponeringar som har klassificerats som ’fallerade exponeringar’ i enlighet med artikel 178 i CRR. |
|
125 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP EFTER STÖDFAKTORN FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Samma definition som för kolumn 260 i CR IRB-mallen. |
|
130 |
FÖRVÄNTAD FÖRLUST Samma definition som för kolumn 280 i CR IRB-mallen. |
|
Rad |
|
|
010 |
Nationella regeringar eller centralbanker (artikel 147.2 a i CRR) |
|
020 |
Institut (artikel 147.2 b i CRR) |
|
030 |
Företag Alla företag i enlighet med artikel 147.2 c i CRR. |
|
042 |
Varav: Specialutlåning (exklusive specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier) Artikel 147.8 a i CRR. Inga uppgifter ska rapporteras för de exponeringar avseende specialutlåning som avses i artikel 153.5. |
|
045 |
Varav: Specialutlåning som omfattas av klassificeringskriterier Artiklarna 147.8 a och 153.5 i CRR |
|
050 |
Varav: Små och medelstora företag (artikel 147.2 c i CRR) |
|
060 |
Hushåll Alla hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d. |
|
070 |
Hushåll – säkerhet i fastighet Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
080 |
Små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
090 |
Ej små och medelstora företag Hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
100 |
Hushåll – Kvalificerad rullande exponering (artikel 147.2 d jämförd med artikel 154.4 i CRR) |
|
110 |
Övrigt hushåll De övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR som inte rapporteras på raderna 070–100. |
|
120 |
Små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d jämförd med artikel 153.3 i CRR, vilka är säkrade genom fastigheter. |
|
130 |
Ej små och medelstora företag Övriga hushållsexponeringar i enlighet med artikel 147.2 d i CRR. |
|
140 |
Aktier Aktieexponeringar i enlighet med artikel 147.2 e i CRR. |
|
150 |
Summa exponeringar |
3.4.3 Tabell 09.04 – Uppdelning av kreditexponeringar som är relevanta för beräkningen av den kontracykliska bufferten per land och institutspecifikt kontracykliskt buffertvärde (CCB)
3.4.3.1 Allmänna kommentarer
|
82. |
Syftet med denna tabell är att få mer information om de olika delarna av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten. De nödvändiga uppgifterna rör kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelningarna II och IV i CRR och det geografiska området för kreditexponeringar, värdepapperiseringsexponeringar och exponeringar i handelslager som är relevanta för beräkningen av den institutspecifika kontracykliska kapitalbufferten (CCB) i enlighet med artikel 140 i CRD (berörda kreditexponeringar). |
|
83. |
Uppgifterna i mall C 09.04 ska rapporteras för totala berörda kreditexponeringar inom alla jurisdiktioner där dessa exponeringar finns och individuellt för var och en av de jurisdiktioner i vilka berörda kreditexponeringar finns. Såväl de totala beloppen som uppgifterna för varje jurisdiktion ska rapporteras separat. |
|
84. |
Den gräns som anges i artikel 5 a.4 är inte relevant för rapporteringen av denna uppdelning. |
|
85. |
För att fastställa det geografiska området fördelas exponeringarna på grundval av direkt gäldenär enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 av den 4 juni 2014 avseende tekniska tillsynsstandarder för fastställande av den geografiska platsen för berörda kreditexponeringar för beräkning av institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertar. Metoder för kreditriskreducering ändrar därför inte allokeringen av en exponering till dess geografiska område när det gäller uppgifter som ska rapporteras i denna mall. |
3.4.3.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
Belopp Värdet av berörda kreditexponeringar och tillhörande kapitalbaskrav fastställda i enlighet med anvisningarna för de olika raderna. |
|
020 |
Procent |
|
030 |
Kvalitativ information Denna information ska endast rapporteras för institutets hemviststat (den jurisdiktion som motsvarar dess hemmedlemsstat) och totalt för alla länder. Instituten ska rapportera antingen y eller n i enlighet med instruktionerna för den aktuella raden. |
|
Rad |
|
||||||||||
|
010–020 |
Berörda kreditexponeringar – kreditrisk Berörda kreditexponeringarna fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. |
||||||||||
|
010 |
Exponeringsvärde enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 111 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 050. |
||||||||||
|
020 |
Exponeringsvärde enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 166 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD. Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 060. |
||||||||||
|
030–040 |
Berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD. |
||||||||||
|
030 |
Summan av långa och korta positioner för exponeringar i handelslagret för schablonmetoder Summan av långa och korta nettopositioner i enlighet med artikel 327 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR:
|
||||||||||
|
040 |
Värde för exponeringar i handelslagret enligt interna modeller För berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD enligt del tre avdelning IV kapitlen 2 och 5 i CRR ska summan av följande rapporteras:
|
||||||||||
|
050–060 |
Berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
050 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt schablonmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
060 |
Exponeringsvärdet för positioner i värdepapperisering i handelslagret enligt internmetoden Exponeringsvärde fastställt i enlighet med artikel 246 i CRR för berörda kreditexponeringar fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD. |
||||||||||
|
070–110 |
Kapitalbaskrav och vikter |
||||||||||
|
070 |
Sammanlagda kapitalbaskrav för CCB Summan av raderna 080, 090 och 100. |
||||||||||
|
080 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – kreditrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 a i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering i handelslagret ska undantas från denna rad och rapporteras på rad 100. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitlen 1–4 och 6 i CRR. |
||||||||||
|
090 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – marknadsrisk Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR för specifik risk, eller i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 5 i CRR för fallissemangs- och migrationsrisker för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 b i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar inom ramen för marknadsrisker är bland annat kapitalbaskrav för positioner i värdepapperisering enligt del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR och kapitalbaskrav för exponeringar mot företag för kollektiva investeringar fastställda i enlighet med artikel 348 i CRR. |
||||||||||
|
100 |
Kapitalbaskrav för berörda kreditexponeringar – positioner i värdepapperisering i handelslagret Kapitalbaskrav fastställda i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR för berörda kreditexponeringar, fastställda i enlighet med artikel 140.4 c i CRD, för landet i fråga. Kapitalbaskraven är 8 % av det riskvägda exponeringsbeloppet fastställt enligt bestämmelserna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. |
||||||||||
|
110 |
Kapitalbaskravsvikter Den vikt som tillämpas på det kontracykliska buffertvärdet i varje land beräknas som en andel av kapitalbaskraven, fastställd enligt följande:
Uppgifter om kapitalbaskravsvikter ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
120–140 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde |
||||||||||
|
120 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet i enlighet med artikel 136, 137, 138 och 139 i CRD. Denna rad ska lämnas tom om inget kontracykliskt buffertvärde har fastställts för landet i fråga av den utsedda myndigheten i det landet. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som fastställts av den utsedda myndigheten, men som ännu inte är tillämpliga i landet i fråga vid rapporteringsreferensdatum, ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som fastställts av den utsedda myndigheten ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
130 |
Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet där institutet har sitt säte Kontracykliskt kapitalbuffertvärde som gäller för landet i fråga och som fastställts av den utsedda myndigheten i det land där institutet har sitt säte, i enlighet med artiklarna 137, 138, 139, 140.1, 140.2 och 140.3 i CRD. Kontracykliska kapitalbuffertvärden som ännu inte är tillämpliga vid rapporteringsreferensdatum ska inte rapporteras. Uppgifter om det kontracykliska kapitalbuffertvärde som gäller i det land där institutet har sitt säte ska inte rapporteras totalt för alla länder. |
||||||||||
|
140 |
Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde Institutspecifikt kontracykliskt kapitalbuffertvärde fastställt i enlighet med artikel 140.1 i CRD. Det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet beräknas som det viktade genomsnittet av de kontracykliska buffertvärden som gäller i de jurisdiktioner där institutets berörda kreditexponeringar finns, eller som gäller vid tillämpningen av artikel 140 i enlighet med artikel 139.2 eller 139.3 i CRD. Det aktuella kontracykliska buffertvärdet rapporteras i [r120; c020; rapporteringsblad per land], eller [r130; c020; rapporteringsblad per land] i tillämpliga fall. Den vikt som gäller för det kontracykliska buffertvärdet i varje land är andelen kapitalbaskrav av de totala kapitalbaskraven, och ska rapporteras i [r110; c020; rapporteringsblad per land]. Uppgifter om det institutspecifika kontracykliska kapitalbuffertvärdet ska endast rapporteras totalt för alla länder och inte för varje land separat. |
||||||||||
|
150 - 160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % |
||||||||||
|
150 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för allmänna kreditexponeringar I enlighet med artikel 2.5 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 kan allmänna kreditexponeringar mot utlandet, som tillsammans inte överstiger 2 % av den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen i institutet, fördelas till institutets hemmedlemsstat. Den sammanlagda allmänna kreditexponeringen, exponeringen i handelslager och värdepapperiseringsexponeringen beräknas genom att man undantar allmänna kreditexponeringar lokaliserade i enlighet med artikel 2.5 a och artikel 2.4 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014. Om institutet tillämpar detta undantag ska ’y’ anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ’n’ anges i respektive cell. |
||||||||||
|
160 |
Användning av tröskelvärdet på 2 % för exponeringar i handelslagret I enlighet med artikel 3.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1152/2014 får institut fördela exponeringar i handelslager till sin hemmedlemsstat om totala exponeringar i handelslagret inte överstiger 2 % av deras totala allmänna kreditexponeringar, exponeringar i handelslager och värdepapperiseringsexponeringar. Om institutet tillämpar detta undantag ska ’y’ anges i tabellen för den jurisdiktion som utgör dess hemmedlemsstat och totalt för alla länder. Om ett institut inte utnyttjar detta undantag ska ’n’ anges i respektive cell. |
3.5 C 10.01 OCH C 10.02 – KREDITRISK: AKTIER – INTERNMETOD FÖR KAPITALKRAV (CR EQU IRB 1 OCH CR EQU IRB 2)
3.5.1 Allmänna kommentarer
|
86. |
CR EQU IRB-mallen är uppdelad i två undermallar. CR EQU IRB 1 ger en allmän översikt över exponeringar enligt internmetoden i exponeringsklassen aktier och över de olika metoderna för beräkning av totala riskvägda exponeringsbelopp. CR EQU IRB 2 innehåller en indelning av de totala exponeringarna i motpartsriskklasser i samband med PD/LGD-metoden. I följande instruktioner avser ’CR EQU IRB’ både mallen ’CR EQU IRB 1’ och mallen ’CR EQU IRB 2’, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
87. |
CR EQU IRB-mallen ger information om beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk (artikel 92.3 a i CRR) enligt internmetoden (del tre avdelning II kapitel 3 i CRR) för de aktieexponeringar som avses i artikel 147.2 e i CRR. |
|
88. |
I enlighet med artikel 147.6 i CRR består klassen aktieexponeringar av följande exponeringar:
|
|
89. |
Fondföretag som behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden i artikel 152 i CRR ska även rapporteras i CR EQU IRB-mallen. |
|
90. |
I enlighet med artikel 151.1 i CRR ska instituten lämna in CR EQU IRB-mallen om de tillämpar en av de tre metoder som avses i artikel 155 i CRR:
Institut som tillämpar internmetoden ska i CR EQU IRB-mallen dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk (dvs. aktieexponeringar med riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 i CRR, respektive riskvikten 370 % i enlighet med artikel 471.2 i CRR)). |
|
91. |
Följande aktiefordringar ska inte rapporteras i CR EQU IRB-mallen:
|
3.5.2 Instruktioner avseende särskilda positioner (tillämpliga för både CR EQU IRB 1 och CR EQU IRB 2)
|
Kolumn |
|
|
005 |
MOTPARTSRISKKLASS (RADIDENTIFIERARE) Motpartsrisken är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
|
010 |
INTERNT KLASSIFICERINGS-SYSTEM PD SOM ÅSATTS RISKKLASSEN (%) Institut som tillämpar PD/LGD-metoden ska i kolumn 010 rapportera sannolikheten för obestånd (PD) beräknad i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 165.1 i CRR. PD-värdet för den motpartsriskklass som ska rapporteras ska uppfylla de minimikrav som fastställs i del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 i CRR. Instituten ska rapportera det PD-värde som åsätts varje motpartsriskklass. Alla rapporterade riskparametrar ska härröra från de riskparametrar som används i det interna riskklassificeringssystem som godkänts av respektive behörig myndighet. När det gäller värden som avser sammanlagda motpartsriskklasser (t.ex. totala exponeringar) ska instituten ange det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Alla exponeringar, inbegripet fallerade exponeringar, ska ingå i beräkningen av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet. Vid beräkning av det exponeringsvägda genomsnittliga PD-värdet ska vikterna för exponeringsvärdet fastställas med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). |
|
020 |
URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER I kolumn 020 ska instituten rapportera det ursprungliga exponeringsvärdet (före tillämpning av konverteringsfaktorer). I enlighet med bestämmelserna i artikel 167 i CRR ska exponeringsvärdet för aktieexponeringar vara det bokförda värdet efter specifika kreditriskjusteringar. Exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar. I kolumn 020 ska instituten också ta upp de poster utanför balansräkningen som avses i bilaga I till CRR och som hör till klassen aktieexponeringar (t.ex. ’obetald del av betalning för aktier och andra värdepapper’). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden (i enlighet med artikel 165.1) ska även beakta de bestämmelser om balansering som avses i artikel 155.2 i CRR. |
|
030–040 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET OBETALT KREDITRISKSKYDD GARANTIER KREDITDERIVAT Oavsett vilken metod som tillämpas för beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar får instituten erkänna obetalt kreditriskskydd som godtagbart för aktieexponeringar (artiklarna 155.2–155.4 i CRR). Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumnerna 030 och 040 rapportera beloppet för obetalt kreditriskskydd enligt den garantiform (kolumn 030) eller de kreditderivat (kolumn 040) som erkänns i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
050 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET SUBSTITUTION AV ÅTAGANDET TILL FÖLJD AV KREDITRISK-REDUCERING (-) SUMMA UTFLÖDEN I kolumn 050 ska instituten rapportera den del av de ursprungliga exponeringarna före tillämpning av konverteringsfaktorer som täcks av godtagbart obetalt kreditriskskydd i enlighet med de metoder som anges i del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
EXPONERINGSVÄRDE Institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden eller PD/LGD-metoden ska i kolumn 060 rapportera exponeringsvärdet med beaktande av substitutionseffekter som härrör från obetalt kreditriskskydd (artiklarna 155.2, 155.3 och 167 i CRR). Observera återigen att exponeringsvärdet för aktieexponeringar utanför balansräkningen ska vara det nominella värdet efter specifika kreditriskjusteringar (artikel 167 CRR). |
|
070 |
EXPONERINGSVÄGT GENOMSNITTLIGT LGD (%) I kolumn 070 i CR EQU IRB 2-mallen ska de institut som tillämpar PD/LGD-metoden rapportera det exponeringsvägda genomsnittet av LGD-värdena för de motpartsriskklasser som ingår i summeringen. Detsamma gäller för rad 020 i CR EQU IRB-mallen. Det exponeringsvägda genomsnittliga LGD-värdet ska beräknas utifrån exponeringsvärdet med beaktande av obetalt kreditriskskydd (kolumn 060). Instituten ska ta hänsyn till bestämmelserna i artikel 165.2 i CRR. |
|
080 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP I kolumn 080 ska instituten rapportera riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar, beräknade i enlighet med bestämmelserna i artikel 155 i CRR. Om institut som tillämpar PD/LGD-metoden inte har tillräckligt med information för att kunna använda definitionen av obestånd i artikel 178 i CRR, ska riskvikterna räknas upp med faktorn 1,5 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp (artikel 155.3 i CRR). När det gäller parametern M (löptid) för riskviktfunktionen ska löptiden för aktieexponeringar vara fem år (artikel 165.3 i CRR). |
|
090 |
MEMORANDUMPOST: FÖRVÄNTAD FÖRLUST I kolumn 090 ska instituten rapportera det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar beräknat i enlighet med artikel 158.4 och 158.7–158.9 i CRR. |
|
92. |
I enlighet med artikel 155 i CRR får instituten tillämpa olika metoder (den förenklade riskviktmetoden, PD/LGD-metoden eller metoden med interna modeller) för olika portföljer om de använder olika metoder internt. I CR EQU IRB 1-mallen ska instituten dessutom rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). |
|
Rad |
|||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 020 |
PD/LGD-METOD: SUMMA Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna på rad 020 i CR EQU IRB 1-mallen. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – raderna 050–090 |
FÖRENKLAD RISKVIKTMETOD: SUMMA UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT DEN FÖRENKLADE RISKVIKTMETODEN PER RISKKLASS: På raderna 050–090 ska institut som tillämpar den förenklade riskviktmetoden (artikel 155.2 i CRR) rapportera de nödvändiga uppgifterna i enlighet med de underliggande exponeringarnas egenskaper. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 100 |
METOD MED INTERNA MODELLER Institut som tillämpar metoden med interna modeller (artikel 155.4. i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna på rad 100. |
||||
|
CR EQU IRB 1 – rad 110 |
AKTIEEXPONERINGAR SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER Institut som tillämpar internmetoden ska rapportera de riskvägda exponeringsbeloppen för de aktieexponeringar som behandlas med fast riskvikt (dock utan dock utan att de uttryckligen behandlas enligt den förenklade riskviktmetoden eller med (tillfällig eller permanent) partiell användning av schablonmetoden för kreditrisk). På rad 110 ska instituten exempelvis rapportera
|
||||
|
CR EQU IRB 2 |
UPPDELNING AV SAMMANLAGDA EXPONERINGAR ENLIGT PD/LGD-METODEN PER RISKKLASS Institut som tillämpar PD/LGD-metoden (artikel 155.3 i CRR) ska rapportera de nödvändiga uppgifterna i CR EQU IRB 2-mallen. Institut som använder PD/LGD-metoden och tillämpar ett eget riskklassificeringssystem eller kan rapportera i enlighet med en intern huvudindelning ska i CR EQU IRB 2-mallen rapportera de riskklasser som hör till det egna riskklassificeringssystemet/den interna huvudindelningen. I alla andra fall ska de olika riskklassificeringssystemen slås ihop och ordnas enligt följande kriterier: Motpartsriskklasserna i de olika riskklassificeringssystemen ska grupperas och ordnas från det lägsta PD-värdet för varje motpartsriskklass till det högsta. |
||||
3.6 C 11.00 – AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK(CR SETT)
3.6.1 Allmänna kommentarer
|
93. |
I denna mall ska instituten lämna uppgifter om de transaktioner, både inom och utanför handelslagret, som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen och respektive kapitalbaskrav för avvecklingsrisk i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR. |
|
94. |
I CR SETT–mallen ska instituten rapportera uppgifter om avvecklings-/leveransrisken i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror inom eller utanför handelslagret. |
|
95. |
Repor, värdepappers- eller råvarulån i samband med skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror omfattas inte av avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. Observera dock att de derivat och de transaktioner med lång avvecklingscykel som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ändå omfattas av kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
96. |
Om det finns transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen ska instituten beräkna vilken prisskillnad de riskerar. Prisskillnaden är skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet. |
|
97. |
Instituten ska multiplicera denna skillnad med tillämplig faktor i artikel 378 tabell 1 i CRR för att beräkna respektive kapitalbaskrav. |
|
98. |
I enlighet med artikel 92.4 b beräknas det riskvägda exponeringsbeloppet genom att kapitalbaskraven för avvecklings-/leveransrisk multipliceras med 12,5. |
|
99. |
Observera att CR SETT-mallen inte omfattar kapitalbaskrav för transaktioner utan samtidig prestation i enlighet med artikel 379 i CRR. För detta används mallarna för kreditrisk (CR SA, CR IRB). |
3.6.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER TILL AVVECKLINGSPRIS I kolumn 010 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera de transaktioner som inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen till respektive överenskomna priser. Alla transaktioner som inte är avvecklade ska tas upp i kolumn 010, oavsett om de innebär vinst eller förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen. |
|
020 |
EXPONERING FÖR PRISSKILLNADER TILL FÖLJD AV EJ AVVECKLADE TRANSAKTIONER I kolumn 020 ska instituten i enlighet med artikel 378 i CRR rapportera skillnaden mellan överenskommet pris för skuldinstrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran i fråga och dess aktuella marknadsvärde, om skillnaden skulle kunna innebära en förlust för institutet. Det är bara ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust efter den överenskomna avvecklingsdagen som ska rapporteras i kolumn 020. |
|
030 |
KAPITALBASKRAV I kolumn 030 ska instituten rapportera de kapitalbaskrav som beräknas i enlighet med artikel 378 i CRR. |
|
040 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖR AVVECKLINGSRISK I enlighet med artikel 92.4 b i CRR ska instituten multiplicera de kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 030 med 12,5 för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för avvecklingsrisken. |
|
Rad |
|
|
010 |
Summa ej avvecklade transaktioner utanför handelslagret På rad 010 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 010/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 010/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 010/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
020 – 060 |
På raderna 020–060 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
|
070 |
Summa ej avvecklade transaktioner i handelslagret På rad 070 ska instituten rapportera den sammanlagda informationen om avvecklings-/leveransrisk för positioner i handelslagret (i enlighet med artiklarna 92.3 c ii och 378 i CRR). På rad 070/010 ska instituten rapportera totalsumman av transaktioner som inte avvecklats efter respektive överenskommen leveransdag till respektive överenskommet pris. På raderna 070/020 ska instituten rapportera den sammantagna informationen om prisskillnadsexponering på grund av ej avvecklade transaktioner som innebär en förlust. På raderna 070/030 ska instituten rapportera sammantagna kapitalbaskrav som härrör från summeringen av kapitalbaskrav för ej avvecklade transaktioner genom att multiplicera prisskillnaden från kolumn 020 med en tillämplig faktor baserat på antalet arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag (enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR). |
|
080 – 120 |
Ej avvecklade transaktioner upp till 4 dagar (faktor 0 %) Ej avveckladetransaktioner 5–15 dagar (faktor 8 %) Ej avvecklade transaktioner 16–30 dagar (faktor 50 %) Ej avvecklade transaktioner 31–45 dagar (faktor 75 %) Ej avvecklade transaktioner 46 dagar eller mer (faktor 100 %) På raderna 080–120 ska instituten rapportera information om avvecklings-/leveransrisk för positioner utanför handelslagret enligt de kategorier som anges i artikel 378 tabell 1 i CRR. Kapitalbaskrav för avvecklings-/leveransrisk tillämpas inte för transaktioner som avvecklas tidigare än 5 arbetsdagar efter överenskommen avvecklingsdag. |
3.7 C 12.00 – KREDITRISK: VÄRDEPAPPERISERING – SCHABLONMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC SA)
3.7.1 Allmänna kommentarer
|
100. |
I denna mall ska uppgifter lämnas om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med schablonmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar för vilka det riskvägda exponeringsbeloppet bestäms enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1 250 % i enlighet med de ändrade bestämmelserna om värdepapperisiering och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00. |
|
100a. |
Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018. |
|
100b. |
Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll i samband med en värdepapperisering. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
101. |
I CR SEC SA-mallen lämnas gemensam information om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar som ligger utanför handelslagret, i enlighet med definitionerna i artikel 242.10 respektive 242.11 i CRR. |
3.7.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Ett institut som är originator ska rapportera det utestående beloppet på rapporteringsdagen för alla aktuella värdepapperiseringsexponeringar som härrör från värdepapperiseringstransaktionen, oavsett vem som innehar positionerna. Detta innebär att instituten även ska rapportera värdepapperiseringsexponeringar i balansräkningen (t.ex. obligationer och efterställda lån) och likaså de exponeringar och derivat utanför balansräkningen (t.ex. efterställda låneramar, likviditetsfaciliteter, ränteswappar, kreditswappar etc.) som härrör från värdepapperiseringen. En originator ska inte beakta sådana traditionella värdepapperiseringar i vilka originatorn inte innehar någon position vid rapporteringen i CR SEC SA-mallen eller CR SEC IRB-mallen. För detta ändamål innefattar de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn bestämmelser om förtida amortering i en värdepapperisering av rullande exponeringar enligt definitionen i artikel 242.12 i CRR. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Enligt bestämmelserna i artiklarna 249 och 250 i CRR ska kreditriskskyddet för de värdepapperiserade exponeringarna vara utformat som om det inte förelåg någon löptidsobalans. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i denna kolumn anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och eventuella kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen. |
|
070 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246.1 och 246.2 i CRR utan tillämpning av konverteringsfaktorer. Denna uppgift har anknytning till kolumn 040 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
080–110 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
080 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 och regleras i artikel 235 i CRR. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
090 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 och regleras i artiklarna 195, 197 och 200 i CRR. Kreditlänkade obligationer och nettning inom balansräkningen i enlighet med artiklarna 218–236 i CRR behandlas som kontant säkerhet. Se instruktionerna till CR SA-mallen (Rapportering av metoder för kreditriskreducering (CRM) med substitutionseffekt). |
|
100–110 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
100 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artiklarna 222.3, 235.1 och 235.2. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 [(-) Totala utflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
110 |
SUMMA INFLÖDEN Värdepapperiseringspositioner som är räntebärande värdepapper och utgör en godtagbar finansiell säkerhet i enlighet med artikel 197.1 i CRR och för vilka man tillämpar den förenklade metoden för finansiella säkerheter ska rapporteras som inflöden i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 100 [Totala inflöden] i den övergripande CR SA-mallen. |
|
120 |
ÅTAGANDE NETTO EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
130 |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 120 och 130 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
140 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 150 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
150–180 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, såvida inget annat anges i CRR. Se kolumnerna 160–190 i den övergripande CR SA-mallen. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, 50 %] och [50 %, 100 %]. |
|
190 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 200 i den övergripande CR SA-mallen. |
|
200 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 258 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
210 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER Exponeringsvärdet minus det exponeringsvärde som dras av från kapitalbasen. |
|
220–320 |
UPPDELNING AV EXPONERINGSVÄRDE SOM OMFATTAS AV RISKVIKTER PER RISKVIKT |
|
220–260 |
KREDITVÄRDERADE Positioner med kreditvärdering definieras i artikel 242.8 i CRR. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 tabell 1 i CRR. |
|
270 |
1 250 % (ICKE KREDITVÄRDERADE) Positioner utan kreditvärdering definieras i artikel 242.7 i CRR. |
|
280 |
GENOMLYSNING Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). |
|
290 |
GENOMLYSNING – VARAV: ANDRA FÖRLUST I ABCP Det exponeringsvärde som är föremål för behandling av värdepapperiseringspositioner i trancher i andra-förlustläge eller bättre i ett program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) regleras i artikel 254 i CRR. Program för tillgångsbaserade certifikat (ACBP) definieras i artikel 242.9 i CRR. |
|
300 |
GENOMLYSNING – VARAV: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
310 |
INTERNMETODEN (IAA) Artiklarna 109.1 och 259.3 i CRR. Exponeringsvärdet för värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden. |
|
320 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT (%) Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
330 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har omplacerats till en annan mall. |
|
340 |
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING Eventuell löptidsobalans ska inte beaktas i det belopp som rapporteras för syntetiska värdepapperiseringar i denna kolumn. |
|
350 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att, om ett institut inte uppfyller vissa krav i artiklarna 405, 406 och 409 i CRR, ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna fastställa en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. Sådana extra riskvikter får inte enbart åläggas investerande institut, utan också motparter, sponsorer och ursprungliga långivare. |
|
360 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 330 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. |
|
370–380 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 370)/efter (kolumn 380) tillämpning av de gränser som anges i artikel 252 – värdepapperisering av aktuella fallerande poster eller poster som är förenade med särskilt hög risk – eller 256.4 – ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering – i CRR. |
|
390 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (SCHABLONMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
102. |
CR SEC SA-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster inom balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
103. |
Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) ska också delas upp enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. |
|
Rad |
|
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. |
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. |
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. |
|
040–060 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 a i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt schablonmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar. Posterna i balansräkningen är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 050) och återvärdepapperiseringar (rad 060). |
|
070–090 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen och derivat är uppdelade i värdepapperiseringar (rad 080) och återvärdepapperiseringar (rad 090) som i artikel 251 tabell 1 i CRR. |
|
100 |
FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. |
|
110 |
INVESTERARE SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. |
|
120–140 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
150–170 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
180 |
MEDVERKANDE INSTITUT SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i uppgifterna om de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
|
190–210 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
220–240 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar som för poster utanför balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
250–290 |
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för schablonmetoden i artikel 251 (tabell 1) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 190, 210–270 och kolumnerna 330–340. |
3.8 C 13.00 – KREDITRISK – VÄRDEPAPPERISIERING: INTERNMETOD FÖR KAPITALBASKRAV (CR SEC IRB)
3.8.1 Allmänna kommentarer
|
104. |
I denna mall ska uppgifter anges om alla värdepapperiseringar för vilka en betydande risköverföring konstaterats och i vilka det rapporterande institutet deltar i en värdepapperisering som behandlas med internmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar för vilka de riskvägda exponeringsbeloppen bestäms enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1 250 % i enlighet med de ändrade bestämmelserna om värdepapperisiering och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00. |
|
104a. |
Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018. |
|
105. |
Vilka uppgifter som ska rapporteras beror på institutets roll när det gäller värdepapperiseringen. Det innebär att specifika rapporteringsposter är tillämpliga för originatorer, medverkande institut och investerare. |
|
106. |
CR SEC IRB-mallen har samma räckvidd som CR SEC SA-mallen och ska alltså innehålla uppgifter om både traditionella och syntetiska värdepapperiseringar utanför handelslagret. |
3.8.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
TOTALT BELOPP FÖR UPPKOMNA VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR På raden för totala poster i balansräkningen ska det belopp som rapporteras i denna kolumn motsvara det utestående beloppet för värdepapperiserade exponeringar på rapporteringsdagen. Se kolumn 010 i CR SEC SA-mallen. |
|
020–040 |
SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING: KREDITRISKSKYDD FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR Artiklarna 249 och 250 i CRR. Löptidsobalanser ska inte beaktas i det justerade värdet för kreditriskreduceringen i samband med värdepapperiseringsstrukturen. |
|
020 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD (CVA) Det detaljerade förfarandet för beräkning av säkerhetens volatilitetsjusterade värde (CVA) som ska rapporteras i denna kolumn fastställs i artikel 223.2 i CCR. |
|
030 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN OBETALT KREDITRISKSKYDD, JUSTERADE VÄRDEN (G*) Enligt den allmänna regeln för ’inflöden’ och ’utflöden’ ska de belopp som rapporteras i kolumn 030 i CR SEC IRB-mallen anges som ’inflöden’ i motsvarande kreditriskmall (CR SA eller CR IRB) och exponeringsklass som är relevant för utfärdaren av kreditriskskyddet (dvs. den tredje part till vilken tranchen överförs genom obetalt kreditriskskydd). Förfarandet för beräkning av kreditriskskyddets nominella värde efter justering för valutakursrisk (G*) fastställs i artikel 233.3 i CRR. |
|
040 |
TEORETISKT BELOPP SOM BEHÅLLS ELLER ÅTERKÖPS AV KREDITRISKSKYDD För alla trancher som har behållits eller återköpts, t.ex. innehållna förstaförlustpositioner, ska det nominella beloppet rapporteras. Effekten av schabloniserade nedsättningar av kreditriskskyddet ska inte beaktas vid beräkningen av det kreditriskskyddsbelopp som behålls eller återköps. |
|
050 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Värdepapperiseringspositioner som innehas av det rapporterande institutet, beräknade enligt artikel 246.1 och 246.2 i CRR, utan tillämpning av kreditkonverteringsfaktorer och före kreditriskjusteringar och avsättningar. Nettning är endast relevant om flera derivatkontrakt tillhandahålls till samma specialföretag för värdepapperisering och omfattas av ett godtagbart nettningsavtal. De värdejusteringar och avsättningar som rapporteras i denna kolumn ska endast avse värdepapperiseringspositioner. Värdejusteringar av värdepapperiserade positioner ska inte beaktas. Om det finns avtalsklausuler om förtida amortering, ska instituten ange beloppet för ’originatorns andel’ i enlighet med artikel 256.2 i CRR. I syntetiska värdepapperiseringar ska de positioner som innehas av originatorn i form av poster i balansräkningen och/eller investerarens andel (förtida amortering) vara summan av kolumnerna 010–040. |
|
060–090 |
METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER PÅ ÅTAGANDET Se artikel 4.1.57 och del tre avdelning II kapitel 4 i CRR. I denna kolumngrupp rapporteras uppgifter om metoder för kreditriskreducering som minskar kreditrisken för en eller flera exponeringar genom substitution av exponeringarna (som beskrivs nedan för inflöden och utflöden). |
|
060 |
(-) OBETALT KREDITRISKSKYDD JUSTERADE VÄRDEN (GA) Obetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.59 i CRR. I artikel 236 i CRR beskrivs hur GA beräknas vid fullständigt skydd/partiellt skydd – samma förmånsrätt. Denna uppgift har anknytning till kolumnerna 040 och 050 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
070 |
(-) FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD Förbetalt kreditriskskydd definieras i artikel 4.1.58 i CRR. Eftersom den förenklade metoden för finansiella säkerheter inte tillämpas, ska instituten bara rapportera förbetalt kreditriskskydd i enlighet med artikel 200 i CRR i denna kolumn. Denna uppgift har anknytning till kolumn 060 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
080–090 |
SUBSTITUTION AV EXPONERINGEN TILL FÖLJD AV KREDITRISKREDUCERING Inflöden och utflöden inom samma exponeringsklass, och i förekommande fall riskvikt eller motpartsriskklass, ska också rapporteras. |
|
080 |
(-) SUMMA UTFLÖDEN Artikel 236 i CRR. Utflöden som motsvarar den täckta delen av ’exponeringen före tillämpning av värdejusteringar och avsättningar’, vilken dras av från gäldenärens exponeringsklass, och i tillämpliga fall från riskvikten eller motpartsriskklassen, och sedan hänförs till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Detta belopp räknas som ett inflöde till exponeringsklassen för utfärdaren av kreditriskskydd, och i tillämpliga fall till riskvikten eller motpartsriskklassen. Denna uppgift har anknytning till kolumn 070 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
090 |
SUMMA INFLÖDEN Denna uppgift har anknytning till kolumn 080 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
100 |
ÅTAGANDE EFTER KREDITRISKREDUCERING MED SUBSTITUTIONSEFFEKTER FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER Den exponering som åsatts respektive riskvikt och exponeringsklass efter beaktande av utflöden och inflöden på grund av ’metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen’. Denna uppgift har anknytning till kolumn 090 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
110 |
(-) METODER FÖR KREDITRISKREDUCERING SOM PÅVERKAR EXPONERINGSBELOPPET: FÖRBETALT KREDITRISKSKYDD, FULLSTÄNDIG METOD FÖR FINANSIELLA SÄKERHETER JUSTERAT VÄRDE (CVAM) Artiklarna 218–222 i CRR. Denna post omfattar även kreditlänkade obligationer (artikel 218 i CRR). |
|
120 |
FULLSTÄNDIGT JUSTERAT EXPONERINGSVÄRDE (E*) Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR, således utan tillämpning av de konverteringsfaktorer som fastställs i artikel 246.1 c i CRR. |
|
130–160 |
UPPDELNING AV DET FULLSTÄNDIGT JUSTERADE VÄRDET (E*) FÖR POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN PER KONVERTERINGSFAKTOR I artikel 246.1 c i CRR föreskrivs att exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde multiplicerat med en konverteringsfaktor. Konverteringsfaktorn ska vara 100 %, om inte annat anges. I detta avseende definieras konverteringsfaktor i artikel 4.1.56 i CRR. De fullständigt justerade exponeringsvärdena (E*) ska rapporteras enligt följande fyra intervall av konverteringsfaktorer utan överlappning: 0 %, [0 %, 20 %], [20 %, 50 %] och [50 %, 100 %]. |
|
170 |
EXPONERINGSVÄRDE Värdepapperiseringspositioner i enlighet med artikel 246 i CRR. Denna uppgift har anknytning till kolumn 110 i den övergripande CR IRB-mallen. |
|
180 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN I enlighet med artikel 266.3 får institut, när det gäller en värdepapperiseringsposition med riskvikten 1 250 %, dra av positionens exponeringsvärde från kapitalbasen i stället för att ta med positionen i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp. |
|
190 |
OMFATTAS AV RISKVIKTER |
|
200–320 |
EXTERNKREDITVÄRDERINGSMETODEN (KREDITKVALITETSSTEG) Artikel 261 i CRR. Värdepapperiseringspositioner enligt internmetoden med en härledd kreditvärdering enligt artikel 259.2 i CRR ska rapporteras som positioner med kreditvärdering. Exponeringsvärden som omfattas av riskvikter delas upp enligt de kreditkvalitetssteg (CQS) som föreskrivs för internmetoden i artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
330 |
FORMELBASERAD METOD Den formelbaserade metoden (SFM) beskrivs i artikel 262 i CRR. Riskvikten för en värdepapperiseringsposition ska vara det värde som är störst av 7 % och den riskvikt som ska tillämpas i enlighet med de formler som anges. |
|
340 |
FORMELBASERAD METOD GENOMSNITTLIG RISKVIKT Kreditriskreducering för värdepapperiseringspositioner får erkännas i enlighet med artikel 264 i CRR. I detta fall ska institutet fastställa positionens ’effektiva riskvikt’ när fullständigt kreditriskskydd har erhållits i enlighet med artikel 264.2 i CRR (den effektiva riskvikten är lika med positionens riskvägda exponeringsbelopp dividerat med positionens exponeringsvärde och multiplicerat med 100). När positionen har partiellt kreditriskskydd, ska institutet tillämpa den formelbaserade metoden med ’T’ ändrat i enlighet med artikel 264.3 i CRR. I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
350 |
GENOMLYSNING Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten erhålls från den underliggande portföljen med exponeringar (den högsta riskvikten i gruppen). I artikel 263.2 och 263.3 i CRR föreskrivs en undantagsbehandling i de fall Kirb inte kan beräknas. Det outnyttjade beloppet för likviditetsfaciliteter ska rapporteras under ’Poster utanför balansräkningen och derivat’. Så länge en originator omfattas av undantagsbehandlingen när Kirb inte kan beräknas, ska den riskviktning av exponeringsvärdet för en likviditetsfacilitet som behandlas i enlighet med artikel 263 i CRR rapporteras i kolumn 350. För förtida amortering, se artiklarna 256.5 och 265 i CRR. |
|
360 |
GENOMLYSNING GENOMSNITTLIG RISKVIKT Exponeringsvägd genomsnittlig riskvikt ska rapporteras. |
|
370 |
INTERNMETOD I artikel 259.3 och 259.4 i CRR föreskrivs internmetoden (IAA) för positioner i program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP). |
|
380 |
IAA: GENOMSNITTLIG RISKVIKT I denna kolumn ska vägda genomsnittliga riskvikter rapporteras. |
|
390 |
(-) MINSKNING AV RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP PÅ GRUND AV VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Institut som tillämpar internmetoden ska följa bestämmelserna i artikel 266.1 (gäller endast originatorer, då exponeringen inte har dragits av från kapitalbasen) och 266.2 i CRR. Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen. |
|
400 |
RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Totalt riskvägt exponeringsbelopp beräknat i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före justeringar på grund av löptidsobalans eller överträdelser av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet, och utan beaktande av eventuella riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar som via utflöden har flyttats till en annan mall. |
|
410 |
VARAV: SYNTETISK VÄRDEPAPPERISERING När det gäller syntetiska värdepapperiseringar med löptidsobalans ska löptidsobalansen inte beaktas i det belopp som rapporteras i denna kolumn. |
|
420 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Genom artiklarna 14.2, 406.2 och 407 i CRR föreskrivs att medlemsstaterna, om ett institut inte uppfyller vissa krav, ska se till att de behöriga myndigheterna fastställer en proportionell extra riskvikt på minst 250 % av den riskvikt (maximerad till 1 250 %) som skulle tillämpas för de relevanta värdepapperiseringspositionerna i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR. |
|
430 |
JUSTERING AV DET RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPPET PÅ GRUND AV LÖPTIDSOBALANSER För löptidsobalanser i syntetiska värdepapperiseringar ska instituten inkludera RW*-RW(SP) i enlighet med artikel 250 i CRR, utom när det gäller trancher med riskvikten 1 250 % då beloppet noll ska rapporteras. Observera att RW(SP) inte bara omfattar de riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras enligt kolumn 400 utan även de riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar som via utflöden omplacerats till andra mallar. |
|
440–450 |
SUMMA RISKVÄGDA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TAKET/EFTER TAKET Det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 avsnitt 3 i CRR, före (kolumn 440)/efter (kolumn 450) med tillämpning av de gränser som anges i artikel 260 i CRR. Dessutom ska artikel 265 i CRR beaktas (ytterligare kapitalbaskrav för värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering). |
|
460 |
MEMORANDUMPOST: RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP SOM MOTSVARAR UTFLÖDENA FRÅN VÄRDEPAPPERISERING (INTERNMETOD) TILL ÖVRIGA EXPONERINGSKLASSER Riskvägt exponeringsbelopp som härrör från exponeringar som omplacerats till utfärdaren av riskreducering och som därför beräknas i motsvarande mall och beaktas vid beräkningen av taket för värdepapperiseringspositioner. |
|
107. |
CR SEC IRB-mallens rader är indelade i tre huvudgrupper, där uppgifter lämnas om de exponeringar som originatorer, investerare och medverkande institut har gett upphov till, medverkat i, behållit eller förvärvat. Informationen i varje grupp är uppdelad i poster i balansräkningen, poster utanför balansräkningen och derivat samt i riskviktgrupper för värdepapperiseringar och återvärdepapperiseringar. |
|
108. |
Positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (exponeringar på rapporteringsdagen) är också uppdelade enligt de kreditkvalitetssteg som tillämpas i inledningen (sista radgruppen). Såväl originatorer och medverkande institut som investerare ska rapportera denna information. |
|
Rad |
|
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Totala exponeringar avser det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar. På denna rad summeras alla uppgifter som rapporteras av originatorer, medverkande institut och investerare på de rader som följer. |
|
020 |
VARAV: ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Totalbeloppet för utestående återvärdepapperiseringar i enlighet med definitionerna i artikel 4.1.63 och 4.1.64 i CRR. |
|
030 |
ORIGINATOR: SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen, derivat och förtida amortering avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är originator enligt definitionen i artikel 4.1.13 i CRR. |
|
040–090 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Enligt artikel 246.1 b i CRR ska de institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt internmetoden ange exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition i balansräkningen som dess bokförda värde utan hänsyn till de eventuella specifika kreditriskjusteringar som gjorts. Poster i balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 050–070, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 080–090, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
100–150 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT På dessa rader lämnas uppgift om poster utanför balansräkningen, derivat och värdepapperiseringspositioner för vilka en konverteringsfaktor tillämpas i enlighet med bestämmelserna om värdepapperisering. Exponeringsvärdet för en värdepapperiseringsposition utanför balansräkningen ska vara dess nominella värde, minus eventuella specifika kreditriskjusteringar för denna värdepapperiseringsposition, multiplicerat med konverteringsfaktorn 100 % om inget annat anges. De värdepapperiseringspositioner utanför balansräkningen som härrör från ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. Exponeringsbeloppet för motpartsrisken i samband med ett derivatinstrument som förtecknas i bilaga II till CRR ska fastställas i enlighet med del tre avdelning II kapitel 6 i CRR. För likviditetsfaciliteter, kreditfaciliteter och förskottsbetalningar från serviceföretag ska instituten rapportera det outnyttjade beloppet. För räntor och valutaswappar ska de rapportera exponeringsvärdet (i enlighet med artikel 246.1 i CRR) enligt vad som anges i den övergripande CR SA-mallen. Poster utanför balansräkningen är uppdelade efter riskviktgrupperna för positioner i värdepapperisering (A–B–C), på raderna 110–130, och för positioner i återvärdepapperisering (D–E), på raderna 140–150, i enlighet med artikel 261.1 tabell 4 i CRR. |
|
160 |
FÖRTIDA AMORTERING Denna rad gäller bara för originatorer med värdepapperiseringar av rullande exponeringar med bestämmelser om förtida amortering i enlighet med artikel 242.13 och 242.14 i CRR. |
|
170 |
INVESTERARE SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster i och utanför balansräkningen och derivat av de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är investerare. CRR innehåller ingen uttrycklig definition av investerare. Med investerare avses i detta sammanhang ett institut som innehar en värdepapperiseringsposition i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det varken är originator eller medverkande institut. |
|
180–230 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen för originatorer. |
|
240–290 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
300 |
MEDVERKANDE INSTITUT SUMMA EXPONERINGAR På denna rad summeras uppgifterna om poster inom och utanför balansräkningen samt derivat avseende de värdepapperiseringspositioner för vilka institutet är medverkande institut enligt definitionen i artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
|
310–360 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
370–420 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Här tillämpas samma kriterier för indelning i positioner i värdepapperisering (A–B–C) och positioner i återvärdepapperisering (D–E) som för poster i balansräkningen och derivat för originatorer. |
|
430–540 |
UPPDELNING AV UTESTÅENDE POSITIONER PER CQS VID INGÅENDE På dessa rader lämnas uppgifter om utestående positioner som behandlas enligt externkreditvärderingsmetoden och positioner utan kreditvärdering (på rapporteringsdagen) enligt de kreditkvalitetssteg (som föreskrivs för internmetoden i artikel 261 (tabell 4) i CRR) som tillämpades vid ursprungstidpunkten (uppkomstdatumet). Om dessa uppgifter saknas ska instituten rapportera den tidigaste uppgift man har som är likvärdig kreditkvalitetsstegen. Dessa rader ska endast rapporteras i kolumnerna 170, 190–320 och kolumnerna 400–410. |
3.9 C 14.00 – DETALJERAD INFORMATION OM VÄRDEPAPPERISERING (SEC DETAILS)
3.9.1 Allmänna kommentarer
|
109. |
I denna mall samlas uppgifter baserade på transaktioner (i motsats till den sammantagna information som rapporteras i mallarna CR SEC SA, CR SEC IRB, MKR SA SEC, MKR SA CTP, CA1 och CA2) för alla värdepapperiseringar i vilka det rapporterande institutet medverkar. Här rapporteras de huvudsakliga egenskaperna hos varje värdepapperisering, såsom hur den underliggande poolen och kapitalbaskraven är beskaffade. |
|
110. |
Denna mall ska rapporteras för följande transaktioner:
|
|
111. |
Denna mall ska rapporteras av konsoliderade grupper och självständiga institut (2) som är etablerade i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven. Om mer än en enhet i samma konsoliderade grupp medverkar i en värdepapperisering ska de tillhandahålla den detaljerade uppdelningen enhet för enhet. |
|
112. |
När det gäller artikel 406.1 i CRR, enligt vilken institut som investerar i värdepapperiseringspositioner ska skaffa tillräcklig information om dessa för att kunna uppfylla kraven om tillbörlig aktsamhet, ska rapporteringen av mallen tillämpas i begränsad omfattning för investerarna. De ska särskilt rapportera kolumnerna 010–040. 070–110; 160; 190; 290–400; 420–470. |
|
113. |
Institut som är ursprungliga långivare (och inte samtidigt är originatorer eller medverkande institut i samma värdepapperisering) ska generellt sett rapportera samma delar av mallen som investerare. |
3.9.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|||||||||||||||||||||
|
005 |
RADNUMMER Detta radnummer är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Det ska följa en numerisk ordning 1, 2, 3 osv. |
||||||||||||||||||||
|
010 |
INTERN KOD Den interna (alfanumeriska) kod som institutet använder för att identifiera värdepapperiseringen. Den interna koden ska vara anknuten till värdepapperiseringens benämning. |
||||||||||||||||||||
|
020 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR VÄRDEPAPPERISERING (kod/namn) Den kod som används för registrering av värdepapperiseringen eller, om det inte finns en sådan kod, det namn som värdepapperiseringen har på marknaden. När det finns ett internationellt standardnummer för värdepapper (ISIN) (dvs. för offentliga transaktioner) ska de tecken som är gemensamma för alla trancher i värdepapperiseringen rapporteras i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
030 |
IDENTIFIERINGSKOD FÖR ORIGINATOR (kod/namn) I denna kolumn rapporteras den kod som originatorn har fått från tillsynsmyndigheten eller, om det inte finns en sådan kod, institutets namn. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska den rapporterande enheten ange benämningen på alla de enheter inom dess konsoliderade grupp som medverkar i transaktionen (originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren). Om den rapporterande enheten inte känner till koden eller om det inte finns någon kod, ska institutets namn rapporteras. |
||||||||||||||||||||
|
040 |
TYP AV VÄRDEPAPPERISERING: (TRADITIONELL/ SYNTETISK) Följande förkortningar rapporteras:
Definitionerna av ’traditionell värdepapperisering’ och ’syntetisk värdepapperisering’ återges i artikel 242.10 och 242.11 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
050 |
REDOVISNINGSBEHANDLING: Värdepapperiserade exponeringar behålls i eller tas bort från balansräkningen? Originatorer, medverkande institut och ursprungliga långivare ska rapportera en av följande förkortningar:
I denna kolumn summeras hur transaktionen behandlas i redovisningen. Vid syntetiska värdepapperiseringar ska originatorer rapportera de värdepapperiserade exponeringar som tagits bort från balansräkningen. Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. Alternativet ’P’ (delvis borttagna) ska rapporteras om de värdepapperiserade tillgångarna beaktas i balansräkningen i en omfattning motsvarande den rapporterande enhetens fortsatta medverkan i enlighet med bestämmelserna i IFRS 9.3.2.16 – 3.2.21. |
||||||||||||||||||||
|
060 |
SOLVENSBEHANDLING: VÄRDEPAPPERISERINGSPOSITIONERNA OMFATTAS AV KAPITALBASKRAVEN? Endast originatorer ska rapportera följande förkortningar:
Artiklarna 109, 243 och 244 i CRR. I denna kolumn summeras originatorns solvenshantering i värdepapperiseringsprogrammet. Den visar huruvida kapitalbaskraven beräknats utifrån värdepapperiserade exponeringar eller värdepapperiserade positioner (inom eller utanför handelslagret). Om kapitalbaskraven baseras på värdepapperiserade exponeringar (utan betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisken rapporteras i mall CR SA om institutet använder schablonmetoden respektive i mall CR IRB om man använder internmetoden. Om kapitalbaskraven däremot baseras på värdepapperiseringspositioner utanför handelslagret (med betydande risköverföring) ska beräkningen av kapitalbaskrav för kreditrisken rapporteras i mall CR SEC SA eller i mall CR SEC IRB. Vid värdepapperiseringspositioner i handelslagret ska beräkningen av kapitalbaskrav för marknadsrisken rapporteras i mall MKR SA TDI (generell positionsrisk enligt schablonmetoden) och i mall MKR SA SEC eller mall MKR SA CTP (specifik positionsrisk enligt schablonmetoden) eller i mallarna MKR IM (interna modeller). Vid värdepapperiseringar av skulder ska originatorerna inte rapportera i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
070 |
VÄRDEPAPPERISERING ELLER ÅTERVÄRDEPAPPERISERING? Utifrån de definitioner av ’värdepapperisering’ och ’återvärdepapperisering’ som står i artikel 4.1.61 och 4.1.62–4.1.64 i CRR ska instituten rapportera den underliggande typen med följande förkortningar:
|
||||||||||||||||||||
|
075 |
STS-VÄRDEPAPPERISERINGAR Artikel 18 i förordning (EU) 2017/2402 En av följande förkortningar rapporteras:
|
||||||||||||||||||||
|
080–100 |
BIBEHÅLLANDE Artiklarna 404–410 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
080 |
TYP AV BIBEHÅLLANDE SOM TILLÄMPAS För varje värdepapperiseringsprogram där institutet agerar som originator ska det rapportera den relevanta typen av ekonomiskt intresse netto som bibehålls i enlighet med artikel 405 i CRR:
|
||||||||||||||||||||
|
090 |
BIBEHÅLLANDE (%) PÅ RAPPORTERINGSDATUMET Originatorn, det medverkande institutet eller den ursprungliga långivaren ska behålla ett väsentligt ekonomiskt intresse netto på minst 5 % av värdepapperiseringen (vid ursprungstidpunkten). Utan att det påverkar artikel 405.1 i CRR tolkas mätning av bibehållandet vid ursprungstidpunkten vanligen som den tidpunkt när exponeringarna värdepapperiserades och inte när exponeringarna skapades (t.ex. inte när de underliggande lånen utfärdades för första gången). Mätning av bibehållande vid ursprungstidpunkten innebär att 5 % är den bibehållna andel som krävs vid den tidpunkt när denna bibehållandenivå uppmättes och kravet uppfylldes (t.ex. när exponeringarna värdepapperiserades). Det är inte nödvändigt med en dynamisk återangivelse och återjustering av bibehållen andel under transaktionens hela livscykel. Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållande som tillämpas). |
||||||||||||||||||||
|
100 |
UPPFYLLS BIBEHÅLLANDEKRAVET? Artikel 405.1 i CRR. Följande förkortningar rapporteras:
Denna kolumn ska inte rapporteras om kod ’E’ (undantagna) eller ’N’ (ej tillämpligt) rapporteras i kolumn 080 (typ av bibehållande som tillämpas). |
||||||||||||||||||||
|
110 |
INSTITUTETS ROLL: (ORIGINATOR/ MEDVERKANDE INSTITUT/ URSPRUNGLIG LÅNGIVARE/ INVESTERARE) Följande förkortningar rapporteras:
Se definitionerna i artikel 4.1.13 (originator) och 4.1.14 (medverkande institut) i CRR. Investerare antas vara de institut som omfattas av bestämmelserna i artiklarna 406 och 407 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
120–130 |
GÄLLER INTE PROGRAM FÖR TILLGÅNGSBASERADE CERTIFIKAT (ABCP) På grund av att de består av flera enskilda värdepapperiseringspositioner är program för tillgångsbaserade certifikat (ABCP) (definieras i artikel 242.9 i CRR) undantagna från rapporteringen i kolumnerna 120 och 130. |
||||||||||||||||||||
|
120 |
URSPRUNGSTIDPUNKT (mån/år) Månad och år för värdepapperiseringens uppkomst (dvs. tidpunkten för avslutande eller stängning av gruppen) ska rapporteras i följande format: ’mm/yyyy’ (mån/år). Ursprungstidpunkten för respektive värdepapperiseringsprogram kan inte ändras mellan rapporteringsdagarna. I det särskilda fall då värdepapperiseringsprogram baseras på öppna grupper ska ursprungstidpunkten vara första dagen för utgivning av värdepapper. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
130 |
TOTALT BELOPP FÖR VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR VID URSPRUNGSTIDPUNKTEN I denna kolumn anges beloppet (enligt ursprungliga exponeringar före tillämpning av konverteringsfaktorer) för den värdepapperiserade portföljen vid ursprungstidpunkten. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på öppna grupper ska institutet rapportera det belopp som avser ursprungstidpunkten för första utgivning av värdepapper. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Vid värdepapperisering av skulder ska endast de belopp rapporteras som är utgivna av den rapporterande enheten. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
140–220 |
VÄRDEPAPPERISERADE EXPONERINGAR I kolumnerna 140–220 ska den rapporterande enheten ange information om flera egenskaper hos den värdepapperiserade portföljen. |
||||||||||||||||||||
|
140 |
TOTALT BELOPP Instituten ska rapportera den värdepapperiserade portföljens värde på rapporteringsdagen, dvs. det utestående beloppet för de värdepapperiserade exponeringarna. Om det gäller traditionella värdepapperiseringar ska inga andra tillgångar i värdepapperiseringsgruppen medräknas. När det gäller värdepapperiseringsprogram med flera partner (dvs. med fler än en originator) ska bara det belopp rapporteras som utgör den rapporterande enhetens bidrag till den värdepapperiserade portföljen. Om värdepapperiseringsprogrammen baseras på stängda grupper (dvs. att portföljen med värdepapperiserade tillgångar inte kan utökas efter ursprungstidpunkten) minskar beloppet stegvis. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
150 |
INSTITUTENS ANDEL (%) Ett institut ska rapportera sin andel (i procent med två decimaler) i den värdepapperiserade portföljen på rapporteringsdagen. Den siffra som ska rapporteras i denna kolumn är om inget annat föreskrivs 100 %, utom för värdepapperiseringsprogram med flera partner. Den rapporterande enheten ska i så fall rapportera sitt aktuella bidrag till den värdepapperiserade portföljen (som i kolumn 140, relativt sett). Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. |
||||||||||||||||||||
|
160 |
TYP I denna kolumn anges information om vilka typer av tillgångar (1–8) eller skulder (9 och 10) som ingår i den värdepapperiserade portföljen. Institutet ska rapportera en av följande sifferkoder:
Om gruppen av värdepapperiserade exponeringar är en blandning av ovanstående typer ska institutet ange mest relevanta typen. Vid återvärdepapperiseringar ska institutet hänvisa till den slutliga underliggande gruppen av tillgångar. I typ 10 (övriga skulder) ingår statsobligationer och kreditlänkade obligationer. När det gäller värdepapperiseringsprogram som baseras på stängda grupper kan typen av tillgångar och skulder inte ändras mellan rapporteringstillfällena. |
||||||||||||||||||||
|
170 |
TILLÄMPAD METOD (SCHABLONMETOD/ INTERNMETOD/ BLANDAD METOD) I denna kolumn anges vilken metod som institutet skulle tillämpa för de värdepapperiserade exponeringarna på rapporteringsdagen. Följande förkortningar rapporteras:
Om schablonmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC SA. Om internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras i mall CR SEC IRB. Om en kombination av schablonmetoden och internmetoden tillämpas och ’P’ rapporteras i kolumn 050 ska beräkningen av kapitalbaskrav rapporteras både i mall CR SEC SA och i mall CR SEC IRB. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Denna kolumn gäller dock inte för värdepapperisering av skulder. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
180 |
ANTAL EXPONERINGAR Artikel 261.1 i CRR. Denna kolumn är obligatorisk endast för de institutioner som använder internmetoden för värdepapperiserade positioner (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). Institutet ska rapportera det faktiska antalet exponeringar. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Investerare ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
190 |
LAND Här rapporteras koden (ISO 3166–1 alpha-2) för ursprungslandet för det slutliga underlaget för transaktionen, dvs. det land i vilket den direkta motparten till de ursprungliga värdepapperiserade exponeringarna är etablerad (genomlysning). Om värdepapperiseringsgruppen består av olika länder ska institutet ange det mest relevanta landet. Om inget land har en större andel än 20 % av beloppet för tillgångar/skulder ska ’övriga länder’ rapporteras. |
||||||||||||||||||||
|
200 |
ELGD (%) Exponeringsvägd genomsnittlig förlust vid obestånd (ELGD) ska bara rapporteras av de institut som tillämpar den formelbaserade metoden (och därmed rapporterar ’I’ i kolumn 170). ELGD beräknas i enlighet med artikel 262.1 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder eller om kapitalbaskraven grundar sig på de värdepapperiserade exponeringarna (vid värdepapperisering av tillgångar). Denna kolumn ska inte heller fyllas i om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
210 |
(-) VÄRDEJUSTERINGAR OCH AVSÄTTNINGAR Värdejusteringar och avsättningar (artikel 159 i CRR) för kreditförluster förknippade med den redovisningsram som tillämpas för den rapporterande enheten. I värdejusteringar ingår alla belopp som inverkar på resultatet för kreditförluster inom finansiella tillgångar sedan de först togs upp i balansräkningen (inbegripet förluster på grund av kreditrisk för finansiella tillgångar till verkligt värde som inte ska dras av från exponeringsvärdet) plus de underkursbelopp på exponeringar som förvärvats i samband med obestånd i enlighet med artikel 166.1 i CRR. I avsättningar ingår ackumulerade kreditförluster i poster utanför balansräkningen. I denna kolumn anges information om de värdejusteringar och avsättningar som tillämpas på de värdepapperiserade exponeringarna. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Denna uppgift ska rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
220 |
KAPITALBASKRAV FÖRE VÄRDEPAPPERISERING (%) I denna kolumn lämnas information om kapitalbaskraven för den värdepapperiserade portföljen om det inte hade skett någon värdepapperisering plus förväntade förluster i samband med dessa risker (Kirb) som en procentandel (med två decimaler) av de totala värdepapperiserade exponeringarna vid ursprungstillfället. Kirb definieras i artikel 242.4 i CRR. Denna kolumn ska inte fyllas i vid värdepapperiseringar av skulder. Vid värdepapperisering av tillgångar ska denna uppgift rapporteras även om den rapporterande enheten inte innehar några positioner i värdepapperiseringen. Medverkande institut ska inte fylla i denna kolumn. |
||||||||||||||||||||
|
230–300 |
VÄRDEPAPPERISERINGSSTRUKTUR I dessa sex kolumner lämnas information om värdepapperiseringens struktur avseende positioner inom och utanför balansräkningen, trancher (prioriterade, mellanliggande och i första-förlustläge) och löptid. Vid värdepapperiseringar med flera partner ska institutet för första-förlusttranchen endast rapportera det belopp som motsvarar eller kan hänföras till det rapporterande institutet. |
||||||||||||||||||||
|
230–250 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen med uppdelning i trancher (prioriterade, mellanliggande och i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||
|
230 |
PRIORITERADE Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR: En värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 242.6 i CRR. För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Alla trancher som inte räknas som mellanliggande trancher eller trancher i första-förlustläge i enlighet med CRR i den version som gäller den 31 december 2018 ska tillhöra denna kategori. |
||||||||||||||||||||
|
240 |
MELLANLIGGANDE Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR:
För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Se artiklarna 243.3 (traditionella värdepapperiseringar) och 244.3 (syntetiska värdepapperiseringar) i CRR i den version som gäller den 31 december 2018. |
||||||||||||||||||||
|
250 |
FÖRSTAFÖRLUST Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 gäller för värdepapperiseringspositioner vars exponeringsvärden beräknas i enlighet med CRR: En värdepapperiseringsposition enligt definitionen i artikel 242.17 i CRR. För alla andra värdepapperiseringspositioner gäller: Tranch i första-förlustläge definierad i artikel 242.15 i CRR i den version som gäller den 31 december 2018. |
||||||||||||||||||||
|
260–280 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna grupp av kolumner lämnas information om poster i balansräkningen och derivat med uppdelning i trancher (högt rangordnade, mellanliggande och i första-förlustläge). Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för poster i balansräkningen. |
||||||||||||||||||||
|
290 |
FÖRSTA FÖRUTSÄGBARA AVSLUTSDATUM Det slutdatum som är sannolikt för hela värdepapperiseringen mot bakgrund av avtalsbestämmelserna och de finansiella förhållanden som kan väntas för tillfället. Generellt sett rör det sig om det tidigaste av följande datum:
Dag, månad och år för tidigast väntade slutdatum ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||
|
300 |
RÄTTSLIGT GILTIG SLUTLIG FÖRFALLODAG Det datum då alla kapitalbelopp och räntor i värdepapperiseringen enligt lag ska återbetalas (baserat på transaktionens dokumentation). Dag, månad och år för rättsligt giltig slutlig förfallodag ska rapporteras. Exakt datum ska rapporteras om dessa uppgifter finns tillgängliga. I annat fall ska första dagen i månaden anges. |
||||||||||||||||||||
|
310–400 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING: URSPRUNGLIG EXPONERING FÖRE KONVERTERINGSFAKTORER I denna kolumngrupp lämnas information om värdepapperiseringspositionerna avseende positioner inom och utanför balansräkningen och trancher (prioriterade, mellanliggande, i första-förlustläge). |
||||||||||||||||||||
|
310–330 |
POSTER I BALANSRÄKNINGEN Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för kolumnerna 230–250. |
||||||||||||||||||||
|
340–360 |
POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT Trancherna ska här delas upp enligt samma kriterier som för kolumnerna 260–280. |
||||||||||||||||||||
|
370–400 |
MEMORANDUMPOSTER: POSTER UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN OCH DERIVAT I denna kolumngrupp lämnas ytterligare information om samtliga poster utanför balansräkningen och derivat (som redan har rapporterats enligt en annan uppdelning i kolumnerna 340–360). |
||||||||||||||||||||
|
370 |
DIREKTA KREDITSUBSTITUT (DCS) Denna kolumn är avsedd för de värdepapperiseringspositioner som innehas av originatorn och garanteras genom direkta kreditsubstitut (DCS). I enlighet med bilaga I till CRR ska följande fullständiga risk för poster utanför balansräkningen betraktas som direkta kreditsubstitut:
|
||||||||||||||||||||
|
380 |
IRS / CRS Ränteswappar (IRS) och valutaswappar (CRS). Dessa derivat ingår i bilaga II till CRR. |
||||||||||||||||||||
|
390 |
GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER Likviditetsfaciliteter (LF) definieras i artikel 242.3 i CRR. De ska uppfylla de sex villkor som fastställs i artikel 255.1 i CRR för att betraktas som godtagbara (oavsett om institutet tillämpar schablonmetoden eller internmetoden). |
||||||||||||||||||||
|
400 |
ÖVRIGA (INKLUSIVE ICKE GODTAGBARA LIKVIDITETSFACILITETER) Denna kolumn är avsedd för resterande poster utanför balansräkningen, såsom icke godtagbara likviditetsfaciliteter (dvs. de likviditetsfaciliteter som inte uppfyller villkoren i artikel 255.1 i CRR). |
||||||||||||||||||||
|
410 |
FÖRTIDA AMORTERING TILLÄMPAD KONVERTERINGSFAKTOR I artiklarna 242.12 och 256.5 (schablonmetoden) och i artikel 265.1 (internmetoden) i CRR föreskrivs ett antal konverteringsfaktorer som ska tillämpas på investerarnas andelar (i syfte att beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen). Denna kolumn gäller värdepapperiseringsprogram med avtalsklausuler om förtida amortering (dvs. rullande värdepapperiseringar). I enlighet med artikel 256.6 i CRR ska överskottsmarginalens faktiska tremånadersgenomsnitt avgöra vilken konverteringsfaktor som ska tillämpas. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET Denna information har anknytning till rad 100 i mall CR SEC SA och rad 160 i mall CR SEC IRB. |
||||||||||||||||||||
|
420 |
(-) AVDRAGET FRÅN KAPITALBASEN Denna information har nära anknytning till kolumn 200 i mall CR SEC SA och till kolumn 180 i mall CR SEC IRB. I denna kolumn rapporteras ett negativt värde. |
||||||||||||||||||||
|
430 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet före tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. riskvägt exponeringsbelopp beräknat utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. |
||||||||||||||||||||
|
440 |
SUMMA EXPONERINGSBELOPP EFTER TILLÄMPNING AV TAKET I denna kolumn lämnas uppgift om det riskvägda exponeringsbeloppet efter tillämpning av taket för värdepapperiseringspositionerna (dvs. vid värdepapperiseringsprogram med betydande risköverföring). Vid värdepapperiseringsprogram utan betydande risköverföring (dvs. kapitalbaskrav beräknade utifrån värdepapperiserade exponeringar) ska ingen uppgift rapporteras i denna kolumn. Denna kolumn ska inte fyllas i när det gäller värdepapperiseringar av skulder. |
||||||||||||||||||||
|
445 |
METOD I denna kolumn anges metoden för att bestämma det totala riskvägda exponeringsbelopp som rapporteras i kolumn 440. Någon av följande metoder ska användas:
I linje med fastställandet av riskvikter enligt artikel 337 i CRR ska, för instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner, metoden fastställas som den metod som institutet skulle använda för positionen utanför handelslagret. ’Flera metoder’ ska anges om institutet är involverat i eller exponerat för värdepapperiseringstransaktioner på flera sätt och tillämpar olika metoder för beräkningen av kapitalbaskrav i sina olika roller eller för sina olika exponeringar. |
||||||||||||||||||||
|
446 |
VÄRDEPAPPERISERINGAR SOM UPPFYLLER KRAVEN FÖR DIFFERENTIERAD KAPITALBEHANDLING Vid rapporteringsreferensdatum efter 1 januari 2019, artiklarna 243 och 279 i CRR En av följande förkortningar rapporteras:
’Ja’ ska rapporteras både för STS-värdepapperisieringar som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 243 i CRR och prioriterade värdepapperiseringspositioner (ej STS) i små och medelstora företag som uppfyller kraven för differentierad kapitalbehandling enligt artikel 270 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
450–510 |
POSITIONER I VÄRDEPAPPERISERING – HANDELSLAGRET |
||||||||||||||||||||
|
450 |
KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ ELLER EJ KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ? Följande förkortningar rapporteras:
|
||||||||||||||||||||
|
460–470 |
NETTOPOSITIONER – LÅNGA/KORTA Se kolumnerna 050/060 i mall MKR SA SEC respektive mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||
|
480 |
SAMMANLAGDA KAPITALBASKRAV ENLIGT SCHABLONMETODEN – SPECIFIK RISK Se kolumn 610 i mall MKR SA SEC respektive kolumn 450 i mall MKR SA CTP. |
||||||||||||||||||||
4. MALLAR FÖR OPERATIV RISK
4.1 C 16.00 – OPERATIV RISK (OPR)
4.1.1 Allmänna kommentarer
|
114. |
Denna mall ger information om beräkningen av kapitalbaskrav i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR för operativ risk enligt basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA), den alternativa schablonmetoden (ASA) och internmätningsmetoderna (AMA). Ett institut kan inte på individuell nivå tillämpa TSA och ASA samtidigt för affärsområdena hushållsbank och storkundsbank. |
|
115. |
Institut som använder basmetoden (BIA), schablonmetoden (TSA) och/eller den alternativa schablonmetoden (ASA) ska beräkna kapitalbaskraven utifrån de uppgifter som finns vid räkenskapsårets slut. Om reviderade uppgifter inte är tillgängliga får instituten använda skattningar. Om instituten använder reviderade uppgifter ska de rapportera de reviderade uppgifterna, som bör förbli oförändrade. Det finns möjlighet att avvika från principen om oförändrade uppgifter, t.ex. om villkoren för särskilda omständigheter uppfylls under perioden, t.ex. om institutet nyligen har förvärvat eller sålt enheter eller verksamheter. |
|
116. |
Om ett institut kan visa för sin behöriga myndighet att användningen av ett treårigt genomsnitt för att beräkna den relevanta indikatorn – på grund av särskilda omständigheter såsom en fusion, ett förvärv eller en försäljning av enheter eller verksamheter – skulle leda till felskattningar av kapitalbaskraven för operativ risk, får den behöriga myndigheten tillåta institutet att ändra beräkningen på ett sätt som skulle ta hänsyn till sådana händelser. Den behöriga myndigheten får också på eget initiativ begära att ett institut ändrar beräkningen. Ett institut som har varit verksamt i mindre än tre år får använda sina egna framåtblickande skattningar vid beräkningen av den relevanta indikatorn, förutsatt att institutet börjar använda historiska uppgifter så snart sådana finns tillgängliga. |
|
117. |
I kolumnerna i denna mall anges de tre senaste årens belopp dels för den relevanta indikatorn för den bankverksamhet som är förenad med operativ risk, dels för lån och förskott (det sistnämnda är endast tillämpligt om institutet använder ASA). Därefter rapporteras uppgifter om beloppet enligt kapitalbaskraven för operativ risk. I förekommande fall ska institutet ange utförligare vilken del av beloppet som härrör från en mekanism för allokering. Institut som tillämpar AMA ska lägga till memorandumposter för att ge utförligare information om hur förväntad förlust, diversifiering och riskreducering inverkar på kapitalbaskraven för operativ risk. |
|
118. |
Institut som tillämpar TSA eller ASA ska på raderna i denna kolumn ange information uppdelad efter metod för beräkning av kapitalbaskraven för operativ risk med utförligare uppgifter om affärsområdena. |
|
119. |
Denna mall ska rapporteras av alla institut som omfattas av kapitalbaskraven för operativ risk. |
4.1.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–030 |
RELEVANT INDIKATOR Institut som beräknar kapitalbaskraven för operativ risk utifrån den relevanta indikatorn (BIA, TSA och ASA) ska rapportera den relevanta indikatorn för respektive år i kolumnerna 010–030. Institut som kombinerar flera metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska i informationssyfte dessutom rapportera den relevanta indikatorn för den verksamhet som omfattas av AMA. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. Med ’relevant indikator’ avses nedan ’summan av posterna’ i slutet av räkenskapsåret i enlighet med artikel 316.1 tabell 1 i CRR. Om institutets uppgifter om ’relevant indikator’ avser en kortare period än tre år ska de historiska uppgifter (reviderade siffror) som finns tillgängliga rapporteras efter vad som är mest relevant i respektive kolumner i tabellen. Om det t.ex. finns historiska uppgifter bara för ett år ska dessa rapporteras i kolumn 030. Om de framåtblickande skattningarna framstår som rimliga ska dessa sedan anges i kolumn 020 (skattning för nästa år) och i kolumn 010 (skattning för år +2). Om det helt saknas historiska uppgifter om ’relevant indikator’ får institutet använda sina egna framåtblickande skattningar. |
|
040–060 |
LÅN OCH FÖRSKOTT (VID TILLÄMPNING AV ASA) I dessa kolumner rapporteras beloppen för lån och förskott avseende affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ i enlighet med artikel 319.1 b i CRR. Dessa belopp ska ligga till grund för beräkningen av alternativ relevant indikator som leder till kapitalbaskraven för den verksamhet som omfattas av ASA (artikel 319.1 a i CRR). För affärsområdet ’storkundsbank’ ska även värdepapper utanför handelslagret tas med. |
|
070 |
KAPITALBASKRAV Kapitalbaskravet beräknas enligt den metod som används och i enlighet med artiklarna 312–324 i CRR. Det belopp som beräkningen resulterar i ska rapporteras i kolumn 070. |
|
071 |
SUMMA RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP FÖR OPERATIVA RISKER Artikel 92.4 i CRR. Kapitalbaskraven i kolumn 070 multiplicerade med 12,5. |
|
080 |
VARAV: PÅ GRUND AV EN ALLOKERINGSMEKANISM Artikel 18.1 i CRR avseende inkludering av den tillämpning som avses i artikel 312.2 i CRR i den metod som används för att allokera operativt riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen och om huruvida och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i det riskmätningssystem som används av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU. |
|
090–120 |
MEMORANDUMPOSTER SOM SKA RAPPORTERAS I FÖREKOMMANDE FALL (AVANCERAD MÄTMETOD) |
|
090 |
KAPITALBASKRAV FÖRE MINSKNING PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST, DIVERSIFIERING OCH METODER FÖR RISKREDUCERING De kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 090 är samma som de i kolumn 070 men beräknade innan man har beaktat minskningar på grund av förväntad förlust, diversifiering och riskreducering (se nedan). |
|
100 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV FÖRVÄNTAD FÖRLUST SOM FÅNGAS UPP I AFFÄRSPRAXIS I kolumn 100 rapporteras den reducering av kapitalbaskraven som beror på förväntad förlust som fångas upp i företagets interna affärspraxis (i enlighet med artikel 322.2 a i CRR). |
|
110 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAVEN PÅ GRUND AV DIVERSIFIERING Diversifieringseffekten i kolumn 110 är skillnaden mellan summan av kapitalbaskraven beräknade separat för varje operativriskklass (dvs. ett förhållande med ’perfekt samband’) och de diversifierade kapitalbaskraven beräknades genom att beakta korrelationer och beroendefaktorer (dvs. antagandet att det inte råder något ’perfekt samband’ mellan riskklasserna). Förhållandet med ’perfekt samband’ inträffar i ’utgångsläget’, dvs. när institutet inte tillämpar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, då kapitalet enligt AMA beräknas som summan av de olika måtten på operativ risk i de valda riskklasserna. I det fallet antas korrelationen mellan riskklasserna vara 100 %, och värdet i kolumnen ska vara noll. Om institutet däremot beräknar en uttrycklig korrelationsstruktur mellan riskklasserna, ska det i denna kolumn anges skillnaden mellan å ena sidan kapitalet enligt AMA, som grundar sig på ’utgångsläget’, och å andra sidan kapitalet efter tillämpning av korrelationsstrukturen mellan riskklasserna. Värdet visar ’diversifieringskapaciteten’ i AMA-modellen, dvs. modellens förmåga att fånga upp icke samtidiga förekomster av allvarliga händelser avseende operativ risk vilka kan leda till betydande förluster. I kolumn 110 ska instituten rapportera det belopp med vilket den antagna korrelationsstrukturen minskar kapitalet enligt AMA i förhållande till antagandet av en korrelation på 100 %. |
|
120 |
(-) MINSKNING AV KAPITALBASKRAV PÅ GRUND AV METODER FÖR RISKREDUCERING (FÖRSÄKRING OCH ANDRA MEKANISMER FÖR RISKÖVERFÖRING) I kolumn 120 rapporteras effekten av försäkringar och andra former av risköverföring i enlighet med artikel 323.1–323.5 i CRR. |
|
Rad |
|
|
010 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN BASMETODEN (BIA) TILLÄMPAS På denna rad anges beloppen för den verksamhet i vilken kapitalbaskraven för operativ risk beräknas enligt basmetoden (artiklarna 315 och 316 i CRR). |
|
020 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN SCHABLONMETODEN (TSA) ELLER DEN ALTERNATIVA SCHABLONMETODEN (ASA) TILLÄMPAS Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med TSA och ASA (artiklarna 317–319 i CRR) ska rapporteras. |
|
030–100 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN TSA TILLÄMPAS Institut som tillämpar TSA ska fylla i relevant indikator för varje år på raderna 030–100 avseende de affärsområden som anges i artikel 317 tabell 2 i CRR. Fördelningen av verksamheten i olika affärsområden ska följa de principer som beskrivs i artikel 318 i CRR. |
|
110–120 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN ASA TILLÄMPAS Institut som tillämpar ASA (artikel 319 i CRR) ska för respektive år rapportera relevant indikator separat för varje affärsområde på raderna 030–050 och 080–100 samt på raderna 110 och 120 för affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’. Raderna 110 och 120 ska visa beloppet för den relevanta indikatorn i verksamhet enligt ASA, och verksamheten ska vara uppdelad i affärsområdena ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ (artikel 319 i CRR). Raderna kan innehålla belopp som motsvarar ’storkundsbank’ och ’hushållsbank’ såväl enligt TSA (raderna 060 och 070) som enligt ASA (raderna 110 och 120), t.ex. om TSA tillämpas för ett dotterföretag medan ASA tillämpas för moderföretaget. |
|
130 |
BANKVERKSAMHET FÖR VILKEN INTERNMÄTNINGSMETODER (AMA) TILLÄMPAS Här rapporteras de relevanta uppgifterna för institut som tillämpar AMA (artikel 312.2 och artiklarna 321–323 i CRR). Institut som kombinerar olika metoder i enlighet med artikel 314 i CRR ska rapportera uppgifter om relevant indikator för de verksamheter för vilka AMA tillämpas. Detta gäller också alla övriga banker som tillämpar AMA. |
4.2 OPERATIV RISK: DETALJERAD INFORMATION OM FÖRLUSTER UNDER DET SENASTE ÅRET (OPR DETAILS)
4.2.1 Allmänna kommentarer
|
120. |
I mall C 17.01 (OPR DETAILS 1) summeras uppgifter om ett instituts redovisade bruttoförluster och återvinningar av förluster under det senaste året uppdelade i händelsetyper och affärsområden. I mall C 17.02 (OPR DETAILS 2) ges detaljerad information om de största förlusthändelserna under året. |
|
121. |
Förluster till följd av operativa risker kopplade till kreditrisker och som omfattas av kapitalbaskrav för kreditrisk (kreditrelaterade operativa riskhändelser) beaktas varken i mall C 17.01 eller i mall C 17.02. |
|
122. |
Vid kombinerad användning av olika metoder för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk enligt artikel 314 i CRR ska ett instituts redovisade förluster och återvinningar rapporteras i C 17.01 och C 17.02, oavsett vilken metod som använts för att beräkna kapitalbaskraven. |
|
123. |
Bruttoförlust: en förlust som har orsakats genom en operativ riskhändelse eller händelsetyp – i enlighet med artikel 322.3 b i CRR – före eventuell återvinning av något slag, utan att detta påverkar ’snabbt återvunna förlusthändelser’, som avses nedan. |
|
124. |
Återvinning: en oberoende händelse i samband med den ursprungliga förlusten till följd av operativa risker som är åtskild i tid, vid vilken kapital eller inflöde av ekonomiska fördelar erhålls från första eller tredje parter, till exempel försäkringsföretag eller andra parter. Återvinningar delas upp i återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring. |
|
125. |
Snabbt återvunna förlusthändelser: händelser avseende operativa risker som leder till förluster som helt eller delvis kan återvinnas inom fem arbetsdagar. I händelse av en snabbt återvunnen förlust ska endast den del av förlusten som inte är helt återvunnen (dvs. förlusten med avdrag för den partiella snabba återvinningen) ingå i den fastställda totala förlusten. Händelser som leder till förluster som fullständigt återvinns inom fem arbetsdagar ska därför inte alls inkluderas i det fastställda bruttoförlustbeloppet eller rapporteringen av OPR DETAILS. |
|
126. |
Redovisningsdatum: den dag då en förlust eller reserv/avsättning först redovisas i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. Detta datum följer logiskt på händelsedatum (dvs. den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början) och upptäcktsdatum (dvs. den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen). |
|
127. |
Förluster som orsakats av en gemensam operativ riskhändelse eller av flera händelser kopplade till en ursprunglig operativ riskhändelse som orsakar händelser eller förluster (huvudhändelsen) slås ihop. De hopslagna händelserna ska betraktas och rapporteras som en händelse och de hänförliga bruttoförlustbeloppen respektive förlustkorrigeringarna ska därför summeras. |
|
128. |
De siffror som redovisas i juni för varje enskilt år är preliminära siffror: De slutliga siffrorna rapporteras i december. Därför har siffrorna i juni en referensperiod på sex månader (dvs. från den 1 januari till den 30 juni under det berörda kalenderåret), medan siffrorna i december har en tolvmånaders referensperiod (dvs. från den 1 januari till den 31 december under det berörda kalenderåret). Både för uppgifter som rapporterats i juni och i december avser ’tidigare rapporteringsreferensperiod’ alla rapporteringsreferensperioder till och med den som slutar vid föregående kalenderårs utgång. |
|
129. |
För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b i) i denna förordning ska instituten använda den senaste statistik som finns tillgänglig på EBA:s webbplats för offentliggörande av tillsynsuppgifter i syfte att räkna ut ’den totala balansomslutningen för samtliga institut i samma medlemsstat’. För att kontrollera de villkor som fastställs i artikel 5 b 2 b iii ska bruttonationalprodukten till marknadspris – enligt definitionen i punkt 8.89 i bilaga A till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (ESA 2010) och publicerad av Eurostat för det föregående kalenderåret – användas. |
4.2.2 C 17.01: Förluster och återvinningar per affärsområde och händelsetyp det senaste året (OPR DETAILS 1)
4.2.2.1 Allmänna kommentarer
|
130. |
I mall C.17.01 ska uppgifterna rapporteras som en fördelning av de bruttoförluster och återvinningar som överstiger interna gränsvärden i affärsområden (i enlighet med artikel 317 tabell 2 i CRR, inbegripet affärsområdet ’företagsövergripande poster’ som avses i artikel 322.3 b i CRR) och händelsetyper (i enlighet med artikel 324 i CRR), varvid det är möjligt att de förluster som härrör från en händelse är fördelade på flera affärsområden. |
|
131. |
Kolumnerna visar de olika händelsetyper och totalbeloppen för varje affärsområde tillsammans med en memorandumpost avseende det interna tröskelvärde som tillämpas vid insamlingen av förlustuppgifter. Om det finns mer än en gräns anges både det lägsta och det högsta tröskelvärdet för varje affärsområde. |
|
132. |
Raderna visar affärsområdena och inom varje affärsområde, uppgifter om antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbelopp (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, de förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna och de totala återvinningsbeloppen (direkta återvinningar såväl som återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring). |
|
133. |
För affärsområdena totalt krävs även uppgifter om antal händelser och bruttoförlustbelopp för vissa intervall på grundval av fastställda tröskelvärden, 10 000, 20 000, 100 000 och 1 000 000. Tröskelvärdena anges i euro-belopp och tas med i syfte att möjliggöra jämförelser av de rapporterade förlusterna mellan instituten. De är därför inte nödvändigtvis kopplade till de tröskelvärden för förluster som används för intern insamling av förlustuppgifter, och som ska rapporteras i ett annat avsnitt i mallen. |
4.2.2.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
0010–0070 |
HÄNDELSETYP Instituten ska rapportera en uppdelning av förlusterna i de händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR i respektive kolumn (010–070). Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka händelsetypen är okänd i kolumn 080. |
|
0080 |
SUMMA HÄNDELSETYPER I kolumn 080 ska instituten för varje affärsområde rapportera totalt ’Antal händelser (nya händelser)’, totalt ’Bruttoförlustbelopp (nya händelser)’, totalt ’Antal händelser som är föremål för förlustkorrigeringar’, de totala ’förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder’, ’Största enskilda förlust’, ’Summa av de fem största förlusterna’, ’Total direkt återvinning’ och ’Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring’. Förutsatt att institutet har fastställt händelsetypen för alla förluster visar kolumn 080 en summering av antalet förlusthändelser, det sammanräknade bruttoförlustbeloppen, de totala återvinningsbeloppen och de totala förlustkorrigeringar som avser föregående rapporteringsperioder som rapporteras i kolumnerna 010–070. Den största enskilda förlusten som rapporteras i kolumn 080 är den största enskilda förlusten inom ett affärsområde och identisk med det högsta beloppet av de största enskilda förluster som rapporteras i kolumnerna 010–070, förutsatt att institutet har fastställt händelsetyper för alla förluster. Summan av de fem största förlusterna i kolumn 080 avser summan av de fem största förlusterna inom ett affärsområde. |
|
0090–0100 |
MEMORANDUMPOST: TRÖSKELVÄRDE SOM HAR TILLÄMPATS VID UPPGIFTSINSAMLINGEN I kolumnerna 090 och 100 ska instituten rapportera de tröskelvärden för förluster som de använder för insamling av uppgifter om interna förluster i enlighet med artikel 322.3 c sista meningen i CRR. Institut som endast tillämpar ett tröskelvärde inom varje affärsområde ska bara fylla i kolumn 090. Institut som tillämpar olika tröskelvärden inom samma reglerade affärsområde ska även fylla i det högsta tröskelvärde som tillämpas (kolumn 100). |
|
Rad |
|||||
|
0010–0880 |
AFFÄRSOMRÅDEN: FÖRETAGSFINANSIERING, HANDEL OCH FINANSFÖRVALTNING, PRIVATKUNDSMÄKLERI, STORKUNDSBANK, HUSHÅLLSBANK, CLEARING OCH BETALNINGSSYSTEM, ADMINISTRATIONSUPPDRAG, KAPITALFÖRVALTNING OCH FÖRETAGSÖVERGRIPANDE POSTER Instituten ska, för varje affärsområde som definieras i artikel 317.4 tabell 2 i CRR och för det ytterligare affärsområde ’företagsövergripande poster’ som anges i artikel 322.3 b i CRR, samt för varje händelsetyp och i enlighet med de interna tröskelvärdena rapportera följande uppgifter: antalet händelser (nya händelser), bruttoförlustbeloppet (nya händelser), antalet händelser som är föremål för förlustkorrigeringar, förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder, den största enskilda förlusten, summan av de fem största förlusterna, totalt direkt återvinningsbelopp och de total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring. För en förlust som berör mer än ett affärsområde ska bruttoförlustbeloppet fördelas på samtliga berörda affärsområden. Institut som beräknar kapitalbaskraven enligt BIA kan endast rapportera de förluster för vilka affärsområdet är okänt i kolumn 910–980. |
||||
|
0010, 0110, 0210, 0310, 0410, 0510, 0610, 0710, 0810 |
Antal händelser (nya händelser) Antalet händelser är antalet operativa riskhändelser där bruttoförluster beaktats under rapporteringsreferensperioden. Antalet händelser ska avse nya händelser, dvs. operativa riskhändelser
’Nya händelser’ innefattar inte operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ under föregående rapporteringsreferensperiod som redan ingår i tidigare tillsynsrapporter. |
||||
|
0020, 0120, 0220, 0320, 0420, 0520, 0620, 0720, 0820 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Bruttoförlustbeloppet är de förlustbelopp som uppstår till följd av operativa riskhändelser (t.ex. direkta avgifter, provisioner, avvecklingar). Alla förluster som avser en enskild händelse som inte beaktats under rapporteringsreferensperioden räknas samman och betraktas som bruttoförlusten för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. De rapporterade bruttoförlustbeloppet ska avse ’nya händelser’ enligt definitionen i raden ovan. För händelser ’som beaktas för första gången’ under en föregående rapporteringsreferensperiod som inte ingått i några tidigare tillsynsrapporter ska den totala förlust som ackumulerats fram till rapporteringsreferensdatumet (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder) rapporteras som bruttoförlusten på rapporteringsreferensdatumet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
0030, 0130, 0230, 0330, 0430, 0530, 0630, 0730, 0830 |
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar är antalet operativa riskhändelser ’som beaktas för första gången’ under tidigare rapporteringsreferensperioder och som redan ingår i tidigare rapporter för vilka förlustkorrigeringar gjorts under innevarande rapporteringsreferensperiod. Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska summan av dessa förlustkorrigeringar räknas som en värdering under perioden. |
||||
|
0040, 0140, 0240, 0340, 0440, 0540, 0640, 0740, 0840 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsreferensperioder är summan av följande element (positiva eller negativa):
Om mer än en förlustkorrigering gjorts för en händelse under rapporteringsreferensperioden ska alla dessa förlustkorrigeringsbelopp summeras med beaktande av tecknet för värderingen (positivt eller negativt). Denna summa betraktas som förlustkorrigeringen för den händelsen för den rapporteringsreferensperioden. Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen rapporterades för ett referensdatum i december (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet. I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
0050, 0150, 0250, 0350, 0450, 0550, 0650, 0750, 0850 |
Största enskilda förlust Den största enskilda förlusten är den största av
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
0060, 0160, 0260, 0360, 0460, 0560, 0660, 0760, 0860 |
Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största förlusterna är summan av de fem största beloppen bland
I de belopp som ska rapporteras räknas inte erhållen återvinning. |
||||
|
0070, 0170, 0270, 0370, 0470, 0570, 0670, 0770, 0870 |
Total direkt återvinning Direkta återvinningar är alla återvinningar som erhållits utom de som omfattas av artikel 323 i CRR enligt vad som rapporteras i raden nedan. Det totala direkta återvinningsbeloppet är summan av alla direkta återvinningar och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder. |
||||
|
0080, 0180, 0280, 0380, 0480, 0580, 0680, 0780, 0880 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Återvinningar från försäkring och andra mekanismer för risköverföring är de återvinningar som omfattas av artikel 323 i CRR. Den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring är summan av alla återvinningar och andra mekanismer för risköverföring och förlustkorrigeringar som beaktas under rapporteringsreferensperioden och som avser operativa riskhändelser som beaktats för första gången under rapporteringsreferensperioden eller under tidigare rapporteringsreferensperioder. |
||||
|
0910–0980 |
SUMMA AFFÄRSOMRÅDEN För varje händelsetyp (kolumnerna 010–080) ska uppgifter (artikel 322.3 b, c och e i CRR) om affärsområdena sammantaget rapporteras. |
||||
|
0910–0914 |
Antal händelser På rad 910 ska det antal händelser som överstiger det interna tröskelvärdet uppdelade i händelsetyper för affärsområdena sammantaget rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. På raderna 911–914 ska antalet händelser med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
|
||||
|
0920–0924 |
Bruttoförlustbelopp (nya händelser) Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är bruttoförlustbeloppet (nya händelser) som rapporteras i rad 920 en summering av bruttoförlustbeloppen för nya händelser för varje affärsområde. På raderna 921–914 ska bruttoförlustbeloppet för varje händelse med ett bruttoförlustbelopp inom de intervall som anges i respektive rad rapporteras. |
||||
|
0930, 0935, 0936 |
Antal förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigeringar På rad 930 ska summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering, i enlighet med raderna 030, 130 ..., 830, rapporteras. Denna siffra kan vara lägre än summan av antalet händelser som är föremål för förlustkorrigering uppdelade i affärsområden, eftersom händelser som berör flera affärsområden ska behandlas som en händelse. Den kan var högre om ett institut som beräknar sina kapitalbaskrav enligt BIA inte kan fastställa vilket affärsområde som påverkas av förlusten i varje fall. Antalet förlusthändelser som är föremål för förlustkorrigering ska delas upp i antalet händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden och antalet händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (alla ska rapporteras med positivt tecken). |
||||
|
0940, 0945, 0946 |
Förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder På rad 940 ska summan av förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder per affärsområde (i enlighet med raderna 040, 140 ..., 840) rapporteras. Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är det belopp som rapporteras på rad 940 en summering av de förlustkorrigeringar som avser tidigare rapporteringsperioder som rapporterats för de olika affärsområdena. Antalet förlustkorrigeringar ska delas upp i beloppet som avser händelser för vilka en positiv förlustkorrigering gjordes under rapporteringsreferensperioden (rad 945, rapporteras som ett positivt tal) och beloppet som avser händelser för vilka en negativ förlustkorrigering gjordes under rapporteringsperioden (rad 946, rapporteras som ett negativt tal). Om det till händelsen hänförliga förlustkorrigeringsbeloppet till följd av en negativ förlustkorrigering hamnar under det interna tröskelvärdet för uppgiftsinsamling ska institutet rapportera det totala förlustbeloppet för den händelsen, ackumulerat fram till sista tillfället som händelsen (dvs. den ursprungliga förlusten plus/minus alla förlustkorrigeringar som gjorts under tidigare rapporteringsreferensperioder), med negativt tecken på rad 946 i stället för själva negativa förlustkorrigeringsbeloppet. |
||||
|
0950 |
Största enskilda förlust Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den största enskilda förlusten den största förlusten över det interna tröskelvärdet för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Dessa siffror kan vara högre än den största enskilda förlust som registrerats inom varje affärsområde, om en händelse berör flera affärsområden. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och fastställt händelsetyperna för alla förluster ska följande gälla för kolumn 080:
|
||||
|
0960 |
Summa av de fem största förlusterna Summan av de fem största bruttoförlusterna för varje händelsetyp och sett till samtliga affärsområden. Detta belopp kan vara högre än den största summa av de fem största förlusterna som registrerats inom varje affärsområde. Denna summa ska rapporteras oavsett antalet förluster. Förutsatt att institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 i tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, och om det har fastställt händelsetyperna för alla förluster ska summan av de fem största kolumnerna, för kolumn 080 vara summan av de fem största förlusterna i hela matrisen, vilket betyder att den inte behöver vara lika med varken det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna’ på rad 960 eller det högsta värdet för ’summan av de fem största förlusterna i kolumn 080’. |
||||
|
0970 |
Total direkt återvinning Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är de totala direkta återvinningarna summan av de direkta återvinningarna för varje affärsområde. |
||||
|
0980 |
Total återvinning från försäkring och andra mekanismer för risköverföring Om institutet har hänfört alla sina förluster antingen till ett affärsområde som förtecknas i artikel 317.4 tabell 2 i CRR eller till affärsområdet ’företagsövergripande poster’, som avses i artikel 322.3 b i CRR, är den totala återvinningen från försäkring eller andra mekanismer för risköverföring summan av den totala återvinningen från försäkring och andra mekanismer för risköverföring för varje affärsområde. |
||||
4.2.3 C 17.02: Operativ risk Detaljerad information om de största förlusthändelserna under det senaste året (OPR DETAILS 2)
4.2.3.1 Allmänna kommentarer
|
134. |
I mall C 17.02 ska uppgifter om enskilda förlusthändelser lämnas (en rad per händelse). |
|
135. |
De uppgifter som rapporteras i mallen ska avse ’nya händelser’, dvs. operativa riskhändelser
|
|
136. |
Endast händelser som leder till bruttoförlustbelopp på minst 100 000 euro ska rapporteras.
1. Med beaktande av detta tröskelvärde ska följande ingå i mallen:
|
4.2.3.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
0010 |
Händelse-ID Händelse-ID är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Om ett internt ID finns tillgängligt ska instituten ange internt ID. I annat fall ska det ID som rapporteras följa nummerordning 1, 2, 3 osv. |
|
0020 |
Redovisningsdatum Den dag då en förlust eller reserv/avsättning först beaktats i resultaträkningen, mot en förlust till följd av operativa risker. |
|
0030 |
Datum för inträffande Den dag då den operativa riskhändelsen inträffade eller tog sin början. |
|
0040 |
Datum för upptäckt Den dag då institutet fick kännedom om den operativa riskhändelsen. |
|
0050 |
Händelsetyp De händelsetyper som anges i artikel 324 i CRR. |
|
0060 |
Bruttoförlust Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan. |
|
0070 |
Bruttoförlust netto efter direkta återvinningar Den bruttoförlust som avser de händelser som anges i raderna 020, 120 etc. i mall C 17.01 ovan, netto efter direkta återvinningar till följd av förlusthändelser. |
|
0080 - 0160 |
Bruttoförlust per affärsområde Den bruttoförlust som rapporteras i kolumn 060 ska hänföras till relevant affärsområde i enlighet med artiklarna 317 och 322.3 b i CRR. |
|
0170 |
Namn på juridisk person Namnet på den juridiska person enligt kolumn 010 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffar. |
|
0180 |
LEI-kod LEI-koden enligt kolumn 025 i mall C 06.02 där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera enheter påverkats – inträffat. |
|
0190 |
Affärsenhet Affärsenhet eller företagsdivision inom enheten där förlusten – eller den största delen av förlusten, om flera affärsenheter eller företagsdivisioner påverkas – inträffat. |
|
0200 |
Beskrivning En narrativ beskrivning av händelsen, i tillämpliga fall i generella och anonyma ordalag, som minst ska innehålla information om själva händelsen och om vad som orsakat händelsen, om detta är känt. |
5. MALLAR FÖR MARKNADSRISKER
|
137. |
Dessa instruktioner avser mallarna för rapportering av beräkningen av kapitalbaskrav enligt schablonmetoden för valutakursrisk (MKR SA FX), råvarurisk (MKR SA COM), ränterisk (MKR SA TDI, MKR SA SEC och MKR SA CTP) och aktierisk (MKR SA EQU). I denna del ingår också instruktioner till mallen för rapportering av beräknade kapitalbaskrav enligt metoden med interna modeller (MKR IM). |
|
138. |
Positionsrisken avseende ett omsatt skuldinstrument eller en omsatt aktie (eller skuld- eller aktiederivat) ska delas upp i två komponenter vid beräkningen av den kapitaltäckning som krävs för detta. Den första komponenten ska vara den specifika riskkomponenten, dvs. risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som emitterat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som emitterat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten ska täcka den generella risken, dvs. för en prisförändring för instrumentet, som (när det gäller ett omsatt skuldinstrument eller skuldderivat) beror på ändrad räntenivå eller som (när det gäller en aktie eller ett aktiederivat) beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper. Den allmänna behandlingen av specifika instrument och nettningsförfaranden beskrivs i artiklarna 326–333 i CRR. |
5.1 C 18.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I OMSATTA SKULDINSTRUMENT (MKR SA TDI)
5.1.1 Allmänna kommentarer
|
139. |
I denna mall rapporteras positioner och de relaterade kapitalbaskraven för positionsrisker för omsatta skuldinstrument enligt schablonmetoden (artiklarna 102 och 105.1 i CRR). De olika risker och metoder som är tillämpliga enligt CRR behandlas rad för rad. Den specifika risken i samband med de exponeringar som tas upp i mallarna MKR SA SEC och MKR SA CTP behöver bara rapporteras i den övergripande mallen för positionsrisker i omsatta skuldinstrument MKR SA TDI. Kapitalbaskraven som rapporteras i de mallarna ska överföras till cell {325;060} (värdepapperiseringar) respektive cell {330;060} (CTP). |
|
140. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller ’totalbeloppet’ plus en i förväg angiven förteckning över följande valutor: EUR, ALL, BGN, CZK, DKK, EGP, GBP, HRK, HUF, ISK, JPY, MKD, NOK, PLN, RON, RUB, RSD, SEK, CHF, TRY, UAH, USD och en restmall för alla andra valutor. |
5.1.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rad |
|
|
010–350 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT I HANDELSLAGRET Positioner i omsatta skuldinstrument i handelslagret och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisken i enlighet med artikel 92.3 b led i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR rapporteras beroende på riskkategori, löptid och tillämpad metod. |
|
011 |
GENERELL RISK: |
|
012 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 328–331, i förekommande fall. |
|
013 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av ränterisk för positioner i handelslagret. |
|
020–200 |
LÖPTIDSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet den löptidsbaserade metoden i enlighet med artikel 339.1–339.8 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 339.9 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3 och dessa i sin tur efter instrumentens löptid. |
|
210–240 |
GENERELL RISK: DURATIONSBASERAD METOD Positioner i omsatta skuldinstrument för vilka institutet använder den durationsbaserade metoden i enlighet med artikel 340.1–340.6 i CRR och motsvarande kapitalbaskrav som fastställs i artikel 340.7 i CRR. Positionen ska delas upp i zonerna 1, 2 och 3. |
|
250 |
SPECIFIK RISK Summan av de belopp som rapporteras på raderna 251, 325 och 330. Positioner i omsatta skuldinstrument som omfattas av kapitalkravet för specifik risk och de motsvarande kapitalkraven för positionerna i enlighet med artiklarna 92.3 b, 335, 336.1–336.3, 337 och 338 i CRR. Observera även artikel 327.1 sista meningen i CRR. |
|
251–321 |
Kapitalbaskrav för skuldinstrument som inte är värdepapperiseringar Summan av de belopp som rapporteras på raderna 260–321. Kapitalbaskraven för de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg ska beräknas genom att riskvikterna för referensenheterna summeras (artikel 332.1 e första och andra stycket i CRR – ’genomlysning’). Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg (artikel 332.1 e tredje stycket i CRR) ska rapporteras separat på rad 321. Rapportering av positioner som omfattas av artikel 336.3 i CRR: Särskild behandling tillämpas för obligationer som uppfyller villkoren för riskvikten 10 % utanför handelslagret i enlighet med artikel 129.3 i CRR (säkerställda obligationer). De specifika kapitalbaskraven är halva den procentsats som anges för den andra kategorin i tabell 1 i artikel 336 i CRR. Uppgifterna ska föras till raderna 280–300 i enlighet med återstående löptid. Om den generella risken för räntepositioner säkras genom ett kreditderivat ska artiklarna 346 och 347 tillämpas. |
|
325 |
Kapitalbaskrav för värdepapperiseringsinstrument Det totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 610 i mall MKR SA SEC. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI. |
|
330 |
Kapitalbaskrav för korrelationshandelsportföljen De totala kapitalbaskrav som rapporteras i kolumn 450 i mall MKR SA CTP. Rapporteras bara på nivån ’totalt’ i mall MKR SA TDI. |
|
350–390 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.2 C 19.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I VÄRDEPAPPERISERING (MKR SA SEC)
5.2.1 Allmänna kommentarer
|
141. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner (samtliga positioner/nettopositioner och långa/korta) och de relaterade kapitalbaskraven för den specifika riskkomponenten i positionsrisken för värdepapperiseringar eller återvärdepapperiseringar i handelslagret (ej godtagbara för korrelationshandelsportföljen) enligt schablonmetoden. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska värdepapperisieringar i handelslagret för vilka kapitalbaskravet för den specifika risken bestäms enligt CRR, dvs. där kapitalbaskravet beräknas enligt de ändrade bestämmelserna om värdepapperisering, inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 02.00. Vid rapporteringsreferensdatum efter den 1 januari 2019 ska även värdepapperiseringspositioner som omfattas av en riskvikt på 1 250 % i enlighet CRR och som dras av från kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 36.1 k ii i CRR inte rapporteras i denna mall, utan endast i mall C 01.00. |
|
141a. |
Vid användningen av denna mall ska alla hänvisningar till artiklarna i del tre avdelning II kapitel 5 och artikel 337 i CRR läsas som hänvisningar till CRR i den version som gäller den 31 december 2018. |
|
142. |
I mallen MKR SA SEC fastställs kapitalbaskrav endast för den specifika risken för värdepapperiseringspositionerna i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 337 i CRR. Om värdepapperiseringspositionerna i handelslagret är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
143. |
Positioner som åsätts riskvikten 1,250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.2.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR jämförda med artikel 337 i CRR (värdepapperiseringspositioner). När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–520 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONERNA EFTER RISKVIKTER Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. Uppdelningen ska ske separat för långa och korta positioner. |
|
230–240 och 460–470 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
250–260 och 480–490 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om instituten använder den alternativa formelbaserade metoden (SFA), enligt vilken kapitalbaskraven fastställs som en funktion av säkerhetsgruppens egenskaper och tranchens avtalsbestämmelser. |
|
270 och 500 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). IRB: Artiklarna 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
280–290 / 510–520 |
INTERNMETOD Artiklarna 109.1 andra meningen och artikel 259.3 och 259.4 i CRR. Dessa kolumner ska rapporteras om institutet använder internmetoden för att fastställa kapitalkraven för likviditetsfaciliteter och kreditförstärkningar som banker (inbegripet banker som är tredje part) tillhandahåller till kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat. Internmetoden (IAA) baserad på kreditvärderingsinstitutens metoder är bara tillämplig för exponeringar mot kanaler för tillgångssäkrade företagscertifikat som har en intern kreditvärdering som är i nivå med ursprunglig ’investment grade’. |
|
530–540 |
ÖVERGRIPANDE EFFEKT (JUSTERING) PÅ GRUND AV ÖVERTRÄDELSE AV BESTÄMMELSERNA OM TILLBÖRLIG AKTSAMHET Artikel 337.3 i CRR jämförd med artikel 407 i CRR. Artikel 14.2 i CRR. |
|
550–570 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att ett institut får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
580–600 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER OCH SUMMAN AV RISKVÄGDA KORTA OCH LÅNGA NETTOPOSITIONER Artikel 337 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
610 |
SUMMA KAPITALBASKRAV 450 I enlighet med artikel 337.4 i CRR ska institutet under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2014 göra en separat summering av riskvägda långa nettopositioner (kolumn 580) och riskvägda korta nettopositioner. Kapitalbaskravet utgörs av den största av dessa summor (efter tillämpning av övre gräns). Från och med 2015 ska institutet i enlighet med artikel 337.4 i CRR beräkna kapitalbaskraven genom att summera de riskvägda nettopositionerna, oavsett om de är långa eller korta (kolumn 600). |
|
Rad |
|||||||||||||||||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående värdepapperiseringar (i handelslagret) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
040,070 och 100 |
VÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.38 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
020,050, 080 och 110[ |
ÅTERVÄRDEPAPPERISERING Artikel 4.1.39 och 4.1.40 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
030–050 |
ORIGINATOR: Artikel 4.1.41 i CRR. |
||||||||||||||||||||
|
060–080 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||||||||||||||||
|
090–110 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.42 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||||||||||||||||
|
120–210 |
UPPDELNING AV DET TOTALA BELOPPET FÖR RISKVÄGDA LÅNGA OCH KORTA NETTOPOSITIONER PER UNDERLIGGANDE TYP Artikel 337.4 sista meningen i CRR. Uppdelningen av underliggande tillgångar sker enligt den klassificering som används i mallen SEC Details (kolumn ’typ’):
Om gruppen av värdepapperiseringar består av olika typer av tillgångar ska institutet beakta den mest relevanta typen. |
||||||||||||||||||||
5.3 C 20.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR SPECIFIK RISK I KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ (MKR SA CTP)
5.3.1 Allmänna kommentarer
|
144. |
I denna mall lämnas information om positioner i korrelationshandelsportföljen (bestående av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och övriga positioner i korrelationshandelsportföljen som ingår i enlighet med artikel 338.3) samt motsvarande kapitalbaskrav enligt schablonmetoden. |
|
145. |
I mall MKR SA CTP fastställs kapitalbaskraven enbart för den specifika risken för positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 335 jämförd med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Om positionerna i korrelationshandelsportföljen (nedan kallade CTP-positioner) är säkrade genom kreditderivat tillämpas artiklarna 346 och 347 i CRR. Det finns bara en mall för alla CTP-positioner i handelslagret, oavsett om institutet använder schablonmetoden eller internmetoden för att fastställa riskvikten för varje position i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5 i CRR. Kapitalbaskrav för den generella risken för dessa positioner rapporteras i mall MKR SA TDI eller i mall MKR IM. |
|
146. |
Genom att mallen har denna struktur separeras värdepapperiseringspositioner, kreditderivat på n:te förfall och övriga CTP-positioner. Det innebär att värdepapperiseringspositioner alltid ska rapporteras på raderna 030, 060 eller 090 (beroende på institutets roll i värdepapperiseringen). Kreditderivat på n:te förfall ska alltid rapporteras på rad 110. ’Övriga CTP-positioner’ är varken värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall (se definitionen i artikel 338.3 i CRR), men de är uttryckligen kopplade (på grund av säkringssyftet) till en av dessa två positioner. De placeras därför under någon av underrubrikerna ’värdepapperisering’ och ’kreditderivat på n:te förfall’. |
|
147. |
Positioner som åsätts riskvikten 1,250 % kan alternativt dras av från kärnprimärkapitalet (se artiklarna 243.1 b, 244.1 b och 258 i CRR). I så fall ska dessa positioner rapporteras på rad 460 i CA1. |
5.3.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR i samband med positioner som placerats i korrelationshandelsportföljen i enlighet med artikel 338.2 och 338.3 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner som även gäller dessa bruttopositioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
030–040 |
(-) POSITIONER SOM DRAS AV FRÅN KAPITALBASEN (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 258 i CRR. |
|
050–060 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327–329 och 334 i CRR. När det gäller skillnaden mellan långa och korta positioner, se artikel 328.2 i CRR. |
|
070–400 |
UPPDELNING AV NETTOPOSITIONER PER RISKVIKT (SCHABLONMETOD OCH INTERNMETOD) Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
160 och 330 |
ÖVRIGA Övriga riskvikter som inte uttryckligen nämns i föregående kolumner. Endast de kreditderivat på n:te förfall som inte har ett externt kreditbetyg. Kreditderivat på n:te förfall som har ett externt kreditbetyg ska antingen rapporteras i mall MKR SA TDI (rad 321) eller – om de ingår i korrelationshandelsportföljen – placeras i kolumnen för respektive riskvikt. |
|
170–180 och 360–370 |
1 250 % Artiklarna 251 (tabell 1) och 261.1 (tabell 4) i CRR. |
|
190–200 och 340–350 |
FORMELBASERAD METOD Artikel 337.2 i CRR jämförd med artikel 262 i CRR. |
|
210 / 380 |
GENOMLYSNING SA: Artiklarna 253, 254 och 256.5 i CRR. Genomlysningskolumnerna omfattar samtliga exponeringar utan kreditvärdering för vilka riskvikten baseras på den underliggande portföljen med exponeringar (genomsnittlig riskvikt för gruppen, högsta riskvikt i gruppen eller tillämpning av en koncentrationsfaktor). IRB: Artiklarna 263.2 och 263.3 i CRR. För förtida amortering, se artiklarna 265.1 och 256.5 i CRR. |
|
220–230 och 390–400 |
INTERNMETOD Artikel 259.3 och 259.4 i CRR. |
|
410–420 |
FÖRE TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR utan utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
430–440 |
EFTER TILLÄMPNING AV TAKET – RISKVÄGDA LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER Artikel 338 i CRR med utnyttjande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR. |
|
450 |
SUMMA KAPITALBASKRAV 450 KAPITALBASKRAVET FASTSTÄLLS TILL DET HÖGSTA AV FÖLJANDE VÄRDEN: den specifika risk om skulle gälla endast för de långa nettopositionerna (kolumn 430) eller ii) den specifika risk som skulle gälla endast för de korta nettopositionerna (kolumn 440). |
|
Rad |
|||||||
|
010 |
SUMMA EXPONERINGAR Det totala beloppet för utestående positioner (i korrelationshandelsportföljen) rapporteras av de institut som agerar som originator och/eller investerare och/eller medverkande institut. |
||||||
|
020–040 |
ORIGINATOR: Artikel 4.1.13 i CRR. |
||||||
|
050–070 |
INVESTERARE Kreditinstitut som innehar värdepapperiseringspositioner i en värdepapperiseringstransaktion för vilken det är varken originator eller medverkande institut. |
||||||
|
080–100 |
MEDVERKANDE INSTITUT Artikel 4.1.14 i CRR. Om ett medverkande institut också värdepapperiserar sina egna tillgångar ska det institutet fylla i den information som avser de egna värdepapperiserade tillgångarna på originatorraderna. |
||||||
|
030 060 och 090 |
VÄRDEPAPPERISERING Korrelationshandelsportföljen består av värdepapperiseringar, kreditderivat på n:te förfall och eventuellt övriga positioner för säkringsändamål som uppfyller kriterierna i artikel 338.2 och 338.3 i CRR. Derivat av värdepapperiseringsexponeringar som ger en proportionell andel och likaså positioner som säkrar CTP-positioner ska tas med på raden ’övriga CTP-positioner’. |
||||||
|
110 |
KREDITDERIVAT SOM FÖRFALLER PÅ DET N:TE FALLISSEMANGET När det gäller kreditderivat på n:te förfall som är säkrade genom kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 347 i CRR ska båda rapporteras här. Positioners originator, investerare och medverkande institut gäller inte för kreditderivat på n:te förfall. Detta innebär att uppdelningen av värdepapperiseringspositioner inte kan göras för kreditderivat på n:te förfall. |
||||||
|
040, 070, 100 och 120 |
ÖVRIGA KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJPOSITIONER Positionerna i
rapporteras här. |
||||||
5.4 C 21.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETOD FÖR POSITIONSRISKER I AKTIER (MKR SA EQU)
5.4.1 Allmänna kommentarer
|
148. |
I denna mall lämnas uppgifter om positioner och motsvarande kapitalbaskrav för positionsrisk i aktier i handelslagret med tillämpning av schablonmetoden. |
|
149. |
Instituten ska fylla i mallen separat när det gäller totalbeloppet plus en statisk i förväg angiven förteckning över följande marknader: Bulgarien, Danmark, Egypten, Förenade kungariket, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien, Ungern, Island, Kroatien, Liechtenstein, Norge, Albanien, Japan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Ryssland, Serbien, Schweiz, Turkiet, Ukraina, Förenta staterna, Euroområdet plus en restmall för alla övriga marknader. För detta rapporteringskrav ska ’marknad’ förstås som ’land’ (utom för de länder som ingår i euroområdet, se kommissionens delegerade förordning (EU) nr 525/2014). |
5.4.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–020 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 102 och 105.1 i CRR. Detta är bruttopositioner som inte är nettade genom instrument, exklusive emissionsgarantipositioner som tecknats eller i sin tur garanterats av tredje man (artikel 345 andra meningen i CRR). |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artiklarna 327, 329, 332, 341 och 345 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. Kapitalkravet ska beräknas separat för varje nationell marknad. Positioner i aktieindexterminer enligt artikel 344.4 andra meningen i CRR ska inte tas med i denna kolumn. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rad |
|
|
010–130 |
AKTIER SOM INGÅR I HANDELSLAGRET Kapitalbaskrav för positionsrisk i enlighet med artikel 92.3 b i i CRR och del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. |
|
020–040 |
GENERELL RISK Positioner i aktier som omfattas av generell risk (artikel 343 i CRR) och motsvarande kapitalbaskrav i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 2 avsnitt 3 i CRR. Var och en av uppdelningarna (021/022 och 030/040) är en uppdelning som rör alla positioner som omfattas av generell risk. På raderna 021 och 022 anges uppgifter om uppdelningen efter instrument. Det är bara uppdelningen på raderna 030 och 040 som ligger till grund för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
021 |
Derivat Derivat som ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret med beaktande av artiklarna 329–332, i förekommande fall. |
|
022 |
Övriga tillgångar och skulder Instrument, förutom derivat, vilka ingår i beräkningen av aktierisk för positioner i handelslagret. |
|
030 |
Börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade och som omfattas av en särskild metod Brett diversifierade aktieindexterminer som omsätts på en börs och är föremål för särskild behandling i enlighet med artikel 344.1 och 344.4 i CRR. Dessa positioner omfattas endast av generell risk och behöver därmed inte rapporteras på rad 050. |
|
040 |
Andra aktier än börshandlade aktieindexterminer som är brett diversifierade Övriga positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 343 och 344.3 i CRR. |
|
050 |
SPECIFIK RISK Positioner i aktier som omfattas av specifik risk och de motsvarande kapitalbaskraven i enlighet med artiklarna 342 och 344.4 i CRR. |
|
090–130 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 329.2 och 329.3 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.5 C 22.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR VALUTAKURSRISK (MKR SA FX)
5.5.1 Allmänna kommentarer
|
150. |
Institutet ska rapportera uppgifter om positioner i varje valuta (inbegripet rapportvaluta) och motsvarande kapitalbaskrav för utländsk valuta med tillämpning av schablonmetoden. Positionen beräknas för varje valuta (inbegripet euro), guld och positioner i fonder. |
|
151. |
Raderna 100– 480 i denna mall ska rapporteras även om institut inte är skyldiga att beräkna kapitalbaskrav för valutarisk enligt artikel 351 i CRR. I dessa memorandumposter ingår alla positioner i rapportvalutan, oavsett i vilken utsträckning de är avsedda för syftena i artikel 354 i CRR. Raderna 130–480 i memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
5.5.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
020–030 |
ALLA POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Bruttopositioner på grund av tillgångar, tillgodohavanden och liknande poster som avses i artikel 352.1 i CRR. I enlighet med artikel 352.2 och efter tillstånd från behöriga myndigheter ska inte positioner som tagits för att säkra mot växelkursens negativa effekter på deras relationstal i enlighet med artikel 92.1 samt positioner som hänför sig till poster som redan har frånräknats vid beräkningen av kapitalbas rapporteras. |
|
040–050 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Artikel 352.3 och 352.4 första och andra meningen och artikel 353 i CRR. Nettopositioner beräknas i varje valuta. Det ka n alltså vara både långa och korta positioner samtidigt. |
|
060–080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV Artiklarna 352.2, 352.4, 353 och 354 i CRR. |
|
060–070 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (LÅNGA OCH KORTA) Långa och korta nettopositioner i varje valuta beräknas genom att summan av korta positioner dras från summan av långa positioner. Den långa nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de långa nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Den korta nettopositionen i en valuta beräknas genom att man adderar de korta nettopositionerna för varje transaktion i den valutan. Icke avstämda positioner i andra valutor än rapportvalutor adderas till positioner som omfattas av kapitalkrav för andra valutor (rad 030) i kolumn 040 eller 050, beroende på om de är korta eller långa. |
|
080 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV (AVSTÄMDA) Avstämda positioner för nära sammanhängande valutor. |
|
090 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 3 i CRR. |
|
100 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rad |
|||||||||
|
010 |
SUMMA POSITIONER Alla positioner i andra valutor än rapportvalutor och de positioner i rapportvalutan som beaktas i enlighet med artikel 354 i CRR samt motsvarande kapitalbaskrav enligt artikel 92.3 c i och artikel 352.2 och 352.4 i CRR (om omräkning till rapportvalutan). |
||||||||
|
020 |
NÄRA SAMMANHÄNGANDE VALUTOR Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för valutor i enlighet med artikel 354 i CRR. |
||||||||
|
025 |
Nära sammanhängande valutor varav: rapportvaluta Positioner i rapportvalutan som bidrar till beräkningen av kapitalbaskraven i enlighet med artikel 354 i CRR. |
||||||||
|
030 |
ALLA ÖVRIGA VALUTOR (inklusive fonder som behandlas som olika valutor) Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. Rapportering av fonder som behandlas som separata valutor i enlighet med artikel 353 i CRR:
|
||||||||
|
040 |
GULD Positioner och motsvarande kapitalbaskrav för de valutor som omfattas av det allmänna förfarande som avses i artiklarna 351, 352.2 och 352.4 i CRR. |
||||||||
|
050 - 090 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artiklarna 352.5 och 352.6 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
||||||||
|
100–120 |
Uppdelning av de totala positionerna (inklusive rapportvaluta) per exponeringstyp De totala positionerna ska delas upp i derivat, övriga tillgångar och skulder samt poster utanför balansräkningen. |
||||||||
|
100 |
Övriga tillgångar och skulder, som inte är poster utanför balansräkningen och derivat Här rapporteras de positioner som inte tas upp på rad 110 eller 120. |
||||||||
|
110 |
Poster utanför balansräkningen Poster som omfattas av artikel 352 i CRR, oberoende av vilken valuta de är denominerade i, som tas upp i bilaga I till CRR, utom de som tas upp som transaktioner för värdepapperisering och transaktioner med långfristig avveckling eller som härrör från avtal om produktövergripande nettning. |
||||||||
|
120 |
Derivat Positioner som värderas i enlighet med artikel 352 i CRR. |
||||||||
|
130–480 |
MEMORANDUMPOSTER: VALUTAPOSITIONER Memorandumposterna i mallen ska fyllas i separat för alla valutor i Europeiska unionens medlemsstater och för följande valutor: USD, CHF, JPY, RUB, TRY, AUD, CAD, RSD, ALL, UAH, MKD, EGP, ARS, BRL, MXN, HKD, ICK, TWD, NZD, NOK, SGD, KRW, CNY och alla övriga valutor. |
||||||||
5.6 C 23.00 – MARKNADSRISK: SCHABLONMETODER FÖR RÅVAROR (MKR SA COM)
5.6.1 Allmänna kommentarer
|
152. |
I denna mall lämnas uppgifter om positionerna i råvaror och motsvarande kapitalbaskrav med tillämpning av schablonmetoden. |
5.6.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010–020 |
Alla POSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) Långa/korta bruttopositioner som betraktas som positioner i samma råvara i enlighet med artikel 357.1 och 357.4 i CRR (se även artikel 359.1 i CRR). |
|
030–040 |
NETTOPOSITIONER (LÅNGA OCH KORTA) I enlighet med artikel 357.3 i CRR. |
|
050 |
POSITIONER SOM OMFATTAS AV KAPITALKRAV De nettopositioner som åsätts ett kapitalkrav i enlighet med de olika metoder som behandlas i del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
060 |
KAPITALBASKRAV Kapitalkravet för berörda positioner i enlighet med del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
070 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
Rad |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER I RÅVAROR Positioner i råvaror och respektive kapitalbaskrav för marknadsrisk i enlighet med artikel 92.3 c iii i CRR och del tre avdelning IV kapitel 4 i CRR. |
|
020–060 |
POSITIONER INDELADE I RÅVARUKATEGORIER Vid rapporteringen indelas råvarorna i de fyra huvudgrupper av råvaror som anges i artikel 361 tabell 2 i CRR. |
|
070 |
LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av löptidsmetoden i enlighet med artikel 359 i CRR. |
|
080 |
UTÖKAD LÖPTIDSMETOD Positioner i råvaror som omfattas av den utökade löptidsmetoden i enlighet med artikel 361 i CRR. |
|
090 |
FÖRENKLAD METOD Positioner i råvaror som omfattas av den förenklade metoden i enlighet med artikel 360 i CRR. |
|
100–140 |
YTTERLIGARE KRAV FÖR OPTIONER (ANDRA RISKER ÄN DELTARISKER) Artikel 358.4 i CRR. De ytterligare kraven för optioner i samband med risker som inte är deltarisker ska rapporteras i den metod som används för beräkningen av detta. |
5.7 C 24.00 – MARKNADSRISK INTERNA MODELLER (MKR IM)
5.7.1 Allmänna kommentarer
|
153. |
Denna mall ger en uppdelning av Value at Risk (VaR) och stressjusterad Value at Risk (sVaR) enligt de olika marknadsriskerna (skuld-, aktie-, valutakurs- och råvarurisk) och annan information som är relevant för beräkningen av kapitalbaskrav. |
|
154. |
Generellt sett beror rapporteringen på hur institutens modeller är uppbyggda och om de rapporterar värden för generell och specifik risk separat eller tillsammans. Detsamma gäller indelningen av Value at Risk/stressjusterad Value at Risk i riskkategorier (ränterisk, aktierisk, råvarurisk och valutakursrisk). Ett institut kan avstå från att rapportera ovanstående indelning om det kan visa att rapporteringen av dessa värden skulle vara orimligt betungande. |
5.7.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
030–040 |
Value at Risk (VaR) Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med en viss sannolikhet och en given tidshorisont. |
|
030 |
Multiplikationsfaktor (mc) x genomsnittet av Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (VaRavg) Artiklarna 364.1 a ii och 365.1 i CRR. |
|
040 |
Value at Risk-värde för föregående dag (VaRt-1) Artiklarna 364.1 a i och 365.1 i CRR. |
|
050–060 |
Stressjusterat Value at Risk Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med viss sannolikhet och med angiven tidshorisont, beräknad med indata som kalibrerats mot historiska uppgifter från en sammanhängande tolvmånadersperiod med finansiell stress som är relevant för institutets portfölj. |
|
050 |
Multiplikationsfaktor (ms) x genomsnittet av de stressjusterade Value at Risk-värdena för föregående 60 affärsdagar (sVaRavg) Artiklarna 364.1 b ii och 365.1 i CRR. |
|
060 |
Senast tillgängliga stressjusterade Value at Risk (sVaRt-1) Artiklarna 364.1 b i och 365.1 i CRR. |
|
070–080 |
KAPITALKRAV FÖR TILLKOMMANDE FALLISSEMANGS- OCH MIGRATIONSRISKER Den största potentiella förlust som skulle bli resultatet av en prisförändring med anknytning till obeståndsrisk och migrationsrisk beräknad i enlighet med artikel 364.2 b jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
070 |
Genomsnittligt mått under 12 veckor Artikel 364.2 b ii jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
080 |
Senaste riskvärde Artikel 364.2 b i jämförd med del tre avdelning IV kapitel 5 avsnitt 4 i CRR. |
|
090–110 |
ALLA KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ |
|
090 |
MINIMIGRÄNS Artikel 364.3 c i CRR. = 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas i enlighet med artikel 388.1 i CRR för samtliga positioner som omfattas av kapitalkrav för ’alla prisrisker’. |
|
100–110 |
GENOMSNITTLIGT MÅTT UNDER 12 VECKOR OCH SENASTE MÅTT Artikel 364.3 b. |
|
110 |
SENASTE MÅTT Artikel 364.3 a. |
|
120 |
KAPITALBASKRAV De kapitalbaskrav som avses i artikel 364 i CRR för alla riskfaktorer med beaktande av korrelationseffekter, i förekommande fall, plus obeståndsrisk och migrationsrisk samt alla prisrisker för korrelationshandelsportföljer, men exklusive kapitalkrav för värdepapperisering och kreditderivat på n:te förfall i enlighet med artikel 364.2 i CRR. |
|
130 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Produkten av kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
140 |
Antal överskridanden (under de föregående 250 bankdagarna) I enlighet med artikel 366 i CRR. Antalet överskridanden som ligger till grund för bestämningen av addend ska rapporteras här. |
|
150–160 |
Multiplikationsfaktor för Value at Risk (mc) och multiplikationsfaktor för stressjusterad Value at Risk (ms) I enlighet med artikel 366 i CRR. |
|
170–180 |
ANTAGET KRAV FÖR MINIMIGRÄNSEN FÖR KORRELATIONSHANDELSPORTFÖLJ – VIKTADE LÅNGA/KORTA NETTOPOSITIONER EFTER TAKET De belopp som ska rapporteras och ligga till grund för beräkningen av golvkapitalkraven för alla prisrisker i enlighet med artikel 364.3 c i CRR med beaktande av valmöjligheten i artikel 335 i CRR, som innebär att institutet får sätta en övre gräns för produkten av riskvikt och nettoposition vid den största möjliga förlusten vid obestånd. |
|
Rad |
|
|
010 |
SUMMA POSITIONER Motsvarar den del av positionsrisk, valutakursrisk och råvarurisk som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplade till de riskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. När det gäller kolumnerna 030–060 (VaR och stressjusterad VaR) är värdena i totalraden inte lika med uppdelningen av värden i VaR/stressjusterad VaR för de relevanta riskkomponenterna. Uppdelningen är alltså memorandumposter. |
|
020 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de ränteriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
030 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
040 |
OMSATTA SKULDINSTRUMENT – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
050 |
AKTIER Motsvarar den del av positionsrisken som avses i artikel 363.1 i CRR och som är kopplad till de aktieriskfaktorer som anges i artikel 367.2 i CRR. |
|
060 |
AKTIER – GENERELL RISK Generell risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
070 |
AKTIER – SPECIFIK RISK Specifik risk i enlighet med artikel 362 i CRR. |
|
080 |
VALUTAKURSRISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
090 |
RÅVARURISK Artiklarna 363.1 och 367.2 i CRR. |
|
100 |
TOTALBELOPP FÖR GENERELL RISK Marknadsrisker som orsakas av allmän rörelse på marknaden för omsatta skuldinstrument, aktier, utländsk valuta och råvaror. Value at Risk för generell risk avseende alla riskfaktorer (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
|
110 |
TOTALBELOPP FÖR SPECIFIK RISK Den specifika riskkomponenten för omsatta skuldinstrument och aktier. Value at Risk för den specifika risken avseende aktier och omsatta skuldinstrument i handelslagret (med beaktande av korrelationseffekter i förekommande fall). |
5.8 C 25.00 – KREDITVÄRDIGHETSJUSTERINGSRISK (CVA)
5.8.1 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
010 |
Exponeringsvärde Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382 i CRR. Totala fallerade exponeringar av alla transaktioner som är föremål för kreditvärdighetsjusteringskravet. |
|
020 |
Varav: OTC derivat Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.1 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från OTC-derivat. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
030 |
Varav: SFT Artikel 271 i CRR i enlighet med artikel 382.2 i CRR. Den del av den totala motpartsriskexponeringen som enbart härrör från transaktioner för värdepapperisering. Denna information behöver inte rapporteras av institut som tillämpar interna modeller och innehar OTC-derivat och transaktioner för värdepapperisering inom samma nettningsmängd. |
|
040 |
MULTIPLIKATIONSFAKTOR (mc) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (VaRavg) Artikel 383 i CRR i enlighet med artikel 363.1 d i CRR. Value at Risk beräknat utifrån interna modeller för marknadsrisk. |
|
050 |
FÖREGÅENDE DAG (VaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
060 |
MULTIPLIKATIONS-FAKTOR (ms) x GENOMSNITT FÖR FÖREGÅENDE 60 ARBETSDAGAR (SVaRavg) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
070 |
SENAST TILLGÄNGLIG (SVaRt-1) Se instruktionerna till kolumn 040. |
|
080 |
KAPITALBASKRAV Artikel 92.3 d i CRR. Kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk beräknad med den valda metoden. |
|
090 |
TOTALT RISKVÄGT EXPONERINGSBELOPP Artikel 92.4 b i CRR. Kapitalbaskraven multiplicerade med 12,5. |
|
|
Memorandumposter |
|
100 |
Antal motparter Artikel 382 i CRR. Antal motparter som ingår i beräkningen av kapitalbasen för kreditvärdighetsjusteringsrisk. Motparterna är en undergrupp av gäldenärer. De existerar bara i samband med derivattransaktioner eller transaktioner för värdepapperisering, där de helt enkelt utgör den andra avtalsparten. |
|
110 |
Varav: proxyvariabel användes för att fastställa kreditspread Antal motparter för vilka kreditspreaden har fastställts genom skattning i stället för genom direkt observerade marknadsuppgifter. |
|
120 |
UPPKOMMEN KREDITVÄRDIGHETSJUSTERING Avsättningar i bokföringen på grund av sänkt kreditvärdighet hos motparter för derivat |
|
130 |
KREDITSWAPPAR SOM REFERERAR TILL ETT ENDA NAMN Artikel 386.1 a i CRR. Totalt teoretiskt belopp för kreditswappar som refererar till ett enda namn och som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
140 |
INDEXERADE KREDITSWAPPAR Artikel 386.1 b i CRR. Totalt teoretiskt belopp för indexerade kreditswappar som används som säkring för kreditvärdighetsjusteringsrisken. |
|
Rad |
|
|
010 |
Kreditvärdighetsjusteringsrisk, totalt Summan av raderna 020–040, beroende på vad som är tillämpligt. |
|
020 |
Enligt avancerad metod Tillämpning av avancerad metod avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 383 i CRR. |
|
030 |
Enligt standardiserad metod Tillämpning av schablonmetoden avseende kreditvärdighetsjusteringsrisk i enlighet med artikel 384 i CRR. |
|
040 |
Baserad på OEM Belopp som beräknas i enlighet med artikel 385 i CRR. |
6. FÖRSIKTIG VÄRDERING (PRUVAL)
6.1 C 32.01 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: TILLGÅNGAR OCH SKULDER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE (PRUVAL 1)
6.1.1 Allmänna kommentarer
|
154a. |
Denna mall ska fyllas i av alla institut oberoende av om de har antagit den förenklade metoden för bestämning av ytterligare värdejusteringar (AVA) eller inte. I mallen anges det absoluta värdet på tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, som används för att avgöra om villkoren i artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering är uppfyllda, vilket krävs för användande av den förenklade metoden för att beräkna ytterligare värdejusteringar (AVA). |
|
154b. |
För institut som använder den förenklade metoden ska denna mall ange totala ytterligare värdejusteringar som dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, enligt vad som anges i artikel 5 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilket ska rapporteras i rad 290 i C 01.00. |
6.1.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
0010 |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler, i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, före alla eventuella avdrag som görs i enlighet med artikel 4.2. |
|
0020 |
VARAV: handelslager Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt vad som rapporteras i 010 som motsvarar positioner i handelslagret. |
|
0030–0070 |
EJ MEDTAGNA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE PÅ GRUND AV PARTIELL INVERKAN PÅ KÄRNPRIMÄRKAPITALET Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0030 |
Exakt matchande Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0040 |
Säkringsredovisning För positioner som omfattas av säkringsredovisning enligt tillämpliga redovisningsregler: absolut värde av tillgångar och skulder redovisade till verklig värde som ej är medtagna i proportion till inverkan av den relevanta värderingsförändringen på kärnprimärkapitalet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0050 |
Tillsynsfilter Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på grund av de övergångsfilter som avses i artiklarna 467 och 468 i CRR. |
|
0060 |
Övrigt Alla övriga positioner som ej är medtagna i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, på grund av justeringar av deras redovisningsvärde som bara har proportionell inverkan på kärnprimärkapitalet. Raden ska bara fyllas i för de fåtal fall där de poster som ej tas med i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering inte kan anges i kolumnerna 0030, 0040 eller 0050. |
|
0070 |
Kommentarer för övriga Här anges de huvudsakliga skälen till att de positioner som rapporteras i kolumn 0060 inte är medtagna. |
|
0080 |
Tillgångar och skulder VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE som ingår i artikel 4.1-tröskelvärdet Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ingår i beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0090 |
VARAV: handelslager Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt vad som rapporteras i kolumn 0080 som motsvarar positioner i handelslagret. |
|
Rad |
|||||||
|
0010 – 0210 |
Definitionerna av dessa kategorier ska vara desamma som i motsvarande rader i Finrepmallarna 1.1 och 1.2. |
||||||
|
0010 |
1 SUMMA TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 20–210. |
||||||
|
0020 |
1.1 SUMMA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av tillgångar värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 0030–0140. De relevanta cellerna i raderna 0030–0130 ska rapporteras i linje med Finrepmall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning, beroende på institutets tillämpliga standarder:
|
||||||
|
0030 |
1.1.1 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INNEHAS FÖR HANDEL IFRS 9 bilaga A. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 050 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0040 |
1.1.2 FINANSIELLA TILLGÅNGAR FÖRENADE MED HANDEL BAD artikel 32–33, bilaga V, del 1.17. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 091 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0050 |
1.1.3 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL OCH SOM OBLIGATORISKT VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.a ii, IFRS 9.4.1.4. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 096 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0060 |
1.1.4 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.a i, IFRS 9.4.1.5, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6 De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 100 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0070 |
1.1.5 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA ÖVRIGT TOTALRESULTAT IFRS 7.8 h, IFRS 9.4.1.2A. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 141 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0080 |
1.1.6 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET BAD artikel 36.2. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 171 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0090 |
1.1.7 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT OCH SOM VÄRDERAS TILL VERKLIGT VÄRDE I FÖRHÅLLANDE TILL EGET KAPITAL Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.8. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 175 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0100 |
1.1.8 ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM VARKEN ÄR FÖRENADE MED HANDEL ELLER ÄR DERIVAT BAD artikel 37, redovisningsdirektivet artikel 12.7, bilaga V, del 1.20. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 234 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0110 |
1.1.9 DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING IFRS 9.6.2.1, bilaga V, del 1.22, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, 8.8, IAS 39.9, bilaga V, del 1.22. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 240 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0120 |
1.1.10 FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK IAS 39.89A a, IFRS 9.6.5.8, redovisningsdirektivet artikel 8.5, 8.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 250 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0130 |
1.1.11 INNEHAV I DOTTERFÖRETAG, JOINT VENTURES OCH INTRESSEFÖRETAG IAS 1.54 e, bilaga V, del 1.21, del 2.4, BAD artikel 4, tillgångar 7–8, redovisningsdirektivet artikel 2.2. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 260 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0140 |
1.1.12 (-) NEDSÄTTNINGAR FÖR TILLGÅNGAR SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Bilaga V, del 1.29. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 375 i mall F 01.01 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0150 |
1.2 SUMMA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Summan av skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i raderna 0160–0210. De relevanta cellerna i raderna 0150–0190 ska rapporteras i linje med Finrepmall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning, beroende på institutets tillämpliga standarder:
|
||||||
|
0160 |
1.2.1 FINANSIELLA SKULDER SOM INNEHAS FÖR HANDEL IFRS 7.8.e ii, IFRS 9.BA.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 010 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0170 |
1.2.2 FINANSIELLA SKULDER FÖRENADE MED HANDEL Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.3, 8.6. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 061 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0180 |
1.2.3 FINANSIELLA SKULDER SOM IDENTIFIERATS SOM VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET IFRS 7.8.e i, IFRS 9.4.2.2, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, IAS 39.9. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 070 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0190 |
1.2.4 DERIVAT – SÄKRINGSREDOVISNING IFRS 9.6.2.1, bilaga V, del 1.26, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6, 8.8 a. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 150 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0200 |
1.2.5 FÖRÄNDRINGAR I VERKLIGT VÄRDE FÖR SÄKRADE POSTER I PORTFÖLJSÄKRING AV RÄNTERISK IAS 39.89A b, IFRS 9.6.5.8, redovisningsdirektivet artikel 8.5, 8.6, bilaga V, del 2.8. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 160 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
|
0210 |
1.2.6 NEDSÄTTNINGAR FÖR SKULDER SOM ÄR FÖRENADE MED HANDEL VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Bilaga V, del 1.29. De uppgifter som rapporteras i denna rad ska motsvara rad 295 i mall F 01.02 i bilagorna III och IV till denna förordning. |
||||||
6.2 C 32.02 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: HUVUDMETODEN (PRUVAL 2)
6.2.1 Allmänna kommentarer
|
154c. |
Syftet med denna mall är att redovisa uppgifter om sammansättningen av de totala ytterligare värdejusteringar (AVA) som ska dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, tillsammans med relevant information om redovisningsvärderingen av de positioner som ligger till grund för bestämningen av de ytterligare värdejusteringarna. |
|
154d. |
Denna mall ska fyllas i av alla institut som:
|
|
154e. |
För användning av denna mall avses med ’övre osäkerhet’ följande: Såsom fastställs i artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering beräknas ytterligare värdejusteringar som skillnaden mellan verkligt värde och en försiktig värdering som bestäms baserat på 90 % säkerhet att institutet kan gå ur exponeringen vid den punkten eller bättre inom det nominella intervallet av rimliga värden. Det övre värdet eller den ’övre osäkerheten’ är den motsatta punkten i fördelningen av rimliga värden där instituten endast med 10 % säkerhet kan gå ur positionen vid den punkten eller bättre. Den övre osäkerheten ska beräknas och läggas ihop på samma grundval som summa AVA, men med en säkerhetsnivå på 10 % i stället för 90 % som används för bestämning av summa AVA. |
6.2.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
0010 - 0100 |
AVA PÅ KATEGORINIVÅ Ytterligare värdejusteringar för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader, modellrisk, koncentrerade positioner, framtida administrativa kostnader, förtida avveckling och operativ risk beräknas enligt beskrivningarna i respektive artiklarna 9–11 och 14–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För kategorierna marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk, som omfattas av diversifieringsvinst enligt vad som avses i respektive artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, ska AVA på kategorinivå, om inget annat anges, rapporteras som den enkla summan av enskilda AVA före diversifieringsvinst [eftersom diversifieringsvinster som beräknas med användning av metod 1 eller metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering rapporteras i posterna 1.1.2, 1.1.2.1 och 1.1.2.2 i mallen]. För kategorierna marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk ska beloppen som beräknats med en expertbaserad metod enligt artiklarna 9.5 b, 10.6 b och 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering rapporteras separat i kolumnerna 0020, 0040 och 0060. |
|
0010 |
MARKNADSPRISOSÄKERHET Artikel 105.10 i CRR. AVA för marknadsprisosäkerhet beräknat i enlighet med artikel 9 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0020 |
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för marknadsprisosäkerhet beräknat i enlighet med artikel 9.5 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0030 |
SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER Artikel 105.10 i CRR. AVA för slutavräkningskostnader beräknat i enlighet med artikel 10 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0040 |
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för slutavräkningskostnader beräknat i enlighet med artikel 10.6 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0050 |
MODELLRISK Artikel 105.10 i CRR. AVA för modellrisk beräknat i enlighet med artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0060 |
VARAV: BERÄKNAT MED EXPERTBASERAD METOD AVA för modellrisk beräknat i enlighet med artikel 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0070 |
KONCENTRERADE POSITIONER Artikel 105.11 i CRR. AVA för koncentrerade positioner beräknat i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0080 |
FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER Artikel 105.10 i CRR. AVA för framtida administrativa kostnader beräknat i enlighet med artikel 15 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0090 |
FÖRTIDA AVVECKLING Artikel 105.10 i CRR. AVA för förtida avveckling beräknat i enlighet med artikel 16 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0100 |
OPERATIV RISK Artikel 105.10 i CRR. AVA för operativ risk beräknat i enlighet med artikel 17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0110 |
SUMMA AVA Rad 0010: totala ytterligare värdejusteringar (AVA) som dras av från kapitalbasen enligt artiklarna 34 och 105 i CRR, vilket ska rapporteras i rad 290 i C 01.00. Summa AVA är summan av raderna 0030 och 0180. Rad 0020: Del av summa AVA som rapporteras i rad 0010 som kommer från positioner i handelslagret (absolut värde). Raderna 0030–0160: Summan av kolumnerna 0010, 0030, 0050 och 0070–0100. Raderna 0180–0210: Summa AVA som härrör från portföljer enligt nödfallsmetoden. |
|
0120 |
ÖVRE OSÄKERHET Artikel 8.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Den övre osäkerheten ska beräknas och läggas ihop på samma grundval som summa AVA beräknat i kolumn 0110, men med en säkerhetsnivå på 10 % i stället för 90 % som används för bestämning av summa AVA. |
|
0130 -0140 |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde motsvarande de AVA-belopp som rapporteras i raderna 0010–0130 och rad 0180. För vissa rader, särskilt raderna 0090–0130, kan beloppen behöva approximeras eller tilldelas baserat på expertomdöme. Rad 0010: Summa absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ingår i beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0010 är summan av rad 0030 och rad 0180. Rad 0020: Del av totalt absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som rapporteras i rad 0010 som härrör från positioner i handelslagret (absolut värde). Rad 0030: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar portföljerna enligt artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0030 är summan av raderna 0090–0130. Rad 0050: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för ej intjänade kreditmarginaler. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. Rad 0060: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för investerings- och finansieringskostnader. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. Rad 0070: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 9.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Rad 0080: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Raderna 0090–0130: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde tilldelade enligt vad som anges nedan (se motsvarande radinstruktion) i enlighet med följande riskkategorier: ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk. Detta inbegriper det absoluta värdet av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde för vilka AVA uppskattas till noll värde i enlighet med artiklarna 9.2, 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, vilka också rapporteras separat i raderna 0070 och 0080. Rad 0180: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar portföljerna enligt nödfallsmetoden. |
|
0130 |
TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan. |
|
0140 |
SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av skulder värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan. |
|
0150 |
QTD-INTÄKTER Intäkter för föregående kvartal (quarter-to-date, QTD) sedan det senaste rapporteringsdatumet som tilldelas tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar de olika rader som förklaras i instruktionerna för kolumn 0130–0140 ovan, tilldelade eller approximerade baserat på expertomdöme, om relevant. |
|
0160 |
IPV-DIFFERENS Summan över alla positioner och riskfaktorer av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för berörda positioner eller riskfaktorer. Belopp för ojusterad differens avser ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens. |
|
0170 - 0250 |
JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE Justeringar, ibland även kallade ’reserver’, som eventuellt tillämpas på ett instituts redovisning till verkligt värde, som görs utanför den värderingsmodell som används för att generera bokförda belopp (utom senareläggning av vinst eller förlust vid första redovisningstillfället), och där det kan visas att de beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som relevant AVA. De kan avspegla riskfaktorer som inte fångas upp inom värderingstekniken i form av riskpremier eller exitkostnader och är förenliga med definitionen av verkligt värde. De bör dock beaktas av marknadsaktörerna vid prissättningen. (IFRS 13.9 och IFRS13.88) |
|
0170 |
MARKNADSPRISOSÄKERHET Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla den riskpremie som beror på att det finns flera olika observerade priser för likvärdiga instrument eller, när det gäller marknadsparametrar som används som indata i en värderingsmodell, de instrument från vilka indatan har kalibrerats, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för marknadsprisosäkerhet. |
|
0180 |
SLUTAVRÄKNINGSKOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att beakta det faktum att värderingar på positionsnivå inte återspeglar ett exitpris för positionen eller portföljen, och särskilt om sådana värderingar kalibreras mot en marknadsmittkurs, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för slutavräkningskostnader. |
|
0190 |
MODELLRISK Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla marknads- eller produktfaktorer som inte fångas upp av den modell som används för att beräkna dagliga positionsvärden- och risker (värderingsmodell), eller för att återspegla en lämplig försiktighetsnivå med tanke på osäkerhet som beror på att det finns flera olika alternativa modeller och modellkalibreringar, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för modellrisk. |
|
0200 |
KONCENTRERADE POSITIONER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla det faktum att den aggregerade position som institutet innehar är större än en normalt handlad volym, eller större än de positioner som ligger till grund för observerbara noteringar eller transaktioner som används för att kalibrera pris eller indata för värderingsmodellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA förkoncentrerade positioner. |
|
0210 |
EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att täcka förväntade förluster på grund av motpartsfallisemang i derivatpositioner (dvs. total kreditvärdighetsjustering (CVA) på institutnivå). |
|
0220 |
INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att kompensera då värderingsmodeller inte fullt ut återspeglar de finansieringskostnader som marknadsaktörer skulle räkna in i exitpriset för en position eller portfölj (dvs. total finansieringsvärderingsjustering på institutnivå, om institutet beräknar en sådan justering, eller likvärdig justering). |
|
0230 |
FRAMTIDA ADMINISTRATIVA KOSTNADER Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla administrativa kostnader i samband med portföljen eller positionen som inte beaktas i värderingsmodellen eller de priser som används för att kalibrera indata till modellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för framtida administrativa kostnader. |
|
0240 |
FÖRTIDA AVVECKLING Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla förväntningar om förtida avveckling, enligt avtal eller ej, som inte beaktas i värderingsmodellen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för förtida avveckling. |
|
0250 |
OPERATIV RISK Justering som tillämpas på institutets verkliga värde för att återspegla den riskpremie som marknadsaktörer skulle kräva för att kompensera för operativ risk i samband med säkring, förvaltning och avveckling av kontrakt i portföljen, och där det därmed kan visas att den beaktar samma upphov till värderingsosäkerhet som AVA för operativ risk. |
|
0260 |
VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 Justeringar för de tillfällen då värderingsmodellen tillsammans med alla andra relevanta justeringar av verkligt värde som är tillämpliga på en position eller en portfölj inte avspeglar det pris som erlagts eller erhållits vid första redovisningstillfället, dvs. senareläggning av vinst eller förlust vid första redovisningstillfället (IFRS 9.B5.1.2.A). |
|
0270 |
FÖRKLARANDE BESKRIVNING Beskrivning av de positioner som behandlas enligt artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering och angivande av skälet till varför det inte var möjligt att tillämpa artiklarna 9–17 i samma förordning. |
|
Rad |
|||
|
0010 |
1. SUMMA HUVUDMETODEN Artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, summa AVA beräknat enligt huvudmetoden enligt kapitel 3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering för tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
|
0020 |
VARAV: HANDELSLAGER Artikel 7.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, andel av summa AVA som rapporteras i rad 0010 som härrör från positioner i handelslagret (absolut värde). |
||
|
0030 |
1.1 PORTFÖLJER ENLIGT ARTIKLARNA 9–17 – SUMMA EFTER DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ Artikel 7.2 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För varje relevant AVA-kategori i kolumnerna 0010–0110, summa AVA beräknat i enlighet med artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, för tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, utom tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som omfattas av behandlingen enligt artikel 7.2 b i.delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även AVA som beräknats i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering som rapporteras i raderna 0050 och 0060 och som ingår i AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artiklarna 12.2 och 13.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Här ingår även diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Siffran i rad 0030 bör därför motsvara skillnaden mellan raderna 0040 och 0140. |
||
|
0040 - 0130 |
1.1.1 SUMMA FÖRE DIVERSIFIERING PÅ KATEGORINIVÅ Instituten ska i raderna 0090–0130 fördela sina tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering (både i och utanför handelslagret) enligt följande riskkategorier: ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk. De ska utgå ifrån sin interna riskhanteringsstruktur, och genom mappning som tas fram baserat på expertomdömen ska de fördela sina affärsområden eller handlarbord till den lämpligaste riskkategorin. AVA, justeringar av verkligt värde och andra nödvändiga uppgifter som hör till de fördelade affärsområdena eller handlarborden ska sedan fördelas till samma relevant riskkategori, så att man på radnivå för varje riskkategori får en konsekvent överblick över de justeringar som har gjorts både för tillsynsändamål och redovisningsändamål, samt information om de berörda positionernas storlek (i termer av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde). Om AVA eller andra justeringar beräknas på en annan aggregeringsnivå, särskilt företagsnivå, ska instituten ta fram en allokeringsmetod för AVA för de berörda uppsättningarna av positioner. Allokeringsmetoden ska resultera i att rad 0040 motsvarar summan av raderna 0050–0130 för kolumnerna 0010–0100. Oavsett vilken metod som tillämpas ska de rapporterade uppgifterna i görligaste mån vara konsekventa på radnivå eftersom den lämnade informationen kommer att jämföras på denna nivå (AVA-belopp, övre osäkerhet, verkligt värde-belopp och eventuella justeringar av verkligt värde). I uppdelningen i raderna 0090–0130 ingår inte AVA som beräknats i enlighet med artiklarna 12 och 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering som rapporteras i raderna 0050 och 0060 och som ingår i AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artiklarna 12.2 och 13.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Diversifieringsvinster som rapporteras i rad 0140 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ingår därför inte i raderna 0040–0130. |
||
|
0050 |
VARAV: AVA EJ INTJÄNADE KREDITMARGINALER (CREDIT SPREADS) Artikel 105.10 i CRR och artikel 12 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Summa AVA beräknat för ej intjänade kreditmarginaler (AVA för CVA) och dess allokering till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artikel 12 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Kolumn 0110: Summa AVA uppges endast i informationssyfte eftersom allokeringen till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk leder till att informationen ingår – efter beaktande av diversifieringsvinster – i respektive AVA på kategorinivå. Kolumnerna 0130 och 0140: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för ej intjänade kreditmarginaler. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. |
||
|
0060 |
VARAV: AVA INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSKOSTNADER Artikel 105.10 i CRR och artikel 17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Summa AVA beräknat för investerings- och finansieringskostnader och dess allokering till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk enligt artikel 13 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Kolumn 0110: Summa AVA uppges endast i informationssyfte eftersom allokeringen till AVA för marknadsprisosäkerhet, slutavräkningskostnader och modellrisk leder till att informationen ingår – efter beaktande av diversifieringsvinster – i respektive AVA på kategorinivå. Kolumnerna 0130 och 0140: Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde inom ramen för beräkning av AVA för investerings- och finansieringskostnader. Exakt matchande, balanserande tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som ej är medtagna för beräkningen av tröskelvärdet i enlighet med artikel 4.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering får för denna AVA-beräkning inte längre betraktas som exakt matchande balanserande. |
||
|
0070 |
VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 9.2 Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 9.2 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
|
0080 |
VARAV: AVA PÅ GRUND AV NOLL VÄRDE ENLIGT ARTIKEL 10.2 OCH 10.3 Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde som motsvarar värderingsexponeringar för vilka AVA uppskattas till noll värde enligt artikel 10.2 eller 10.3 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
|
0090 |
|
||
|
0100 |
|
||
|
0110 |
|
||
|
0120 |
|
||
|
0130 |
|
||
|
0140 |
1.1.2 (-) Diversifieringsvinster Summa diversifieringsvinster Summan av raderna 0150 och 0160. |
||
|
0150 |
1.1.2.1 (-) Diversifieringsvinst beräknad med metod 1 För de AVA-kategorier som aggregeras enligt metod 1 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.6 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, skillnaden mellan summan av enskilda AVA och summa AVA på kategorinivå efter justering för aggregering. |
||
|
0160 |
1.1.2.2 (-) Diversifieringsvinst beräknad med metod 2 För de AVA-kategorier som aggregeras enligt metod 2 i enlighet med artiklarna 9.6, 10.7 och 11.6 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, skillnaden mellan summan av enskilda AVA och summa AVA på kategorinivå efter justering för aggregering. |
||
|
0170 |
1.1.2.2* Memorandumpost: AVA före diversifiering minskat med mer än 90 % genom diversifiering enligt metod 2 Enligt den terminologi som gäller för metod 2, summan av FV – PV för alla värderingsexponeringar för där APVA < 10 % (FV – PV). |
||
|
0180 |
1.2 Portföljer enligt nödfallsmetoden Artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. För portföljer som omfattas av nödfallsmetoden enligt artikel 7.2 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ska summa AVA beräknas som 0190, 0200 och 0210. Relevant balansräkning och annan bakgrundsinformation ska ges i kolumnerna 0130–0260. Beskrivning av positionerna och angivande av skälet till varför det inte var möjligt att tillämpa artiklarna 9–17 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering ska ges i kolumn 0270. |
||
|
0190 |
1.2.1 Nödfallsmetod; 100 % orealiserad vinst Artikel 7.2 b i i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
|
0200 |
1.2.2 Nödfallsmetod; 10 % nominellt värde Artikel 7.2 b ii i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
|
0210 |
1.2.3 Nödfallsmetod; 25 % av inledningsvärdet Artikel 7.2 b iii i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||
6.3. C 32.03 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR MODELLRISK (PRUVAL 3)
6.3.1 Allmänna kommentarer
|
154f. |
Denna mall ska endast fyllas i av de institut som överskrider tröskelvärdet i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på enskild nivå. Institut som ingår i en grupp som överskrider tröskelvärdet på gruppnivå måste endast fylla i denna mall om de även överskrider tröskelvärdet på enskild nivå. |
|
154g. |
Denna mall ska användas för att rapportera uppgifter om de 20 beloppmässigt största enskilda AVA för modellrisk som bidrar till summa AVA för modellrisk på kategorinivå beräknat i enlighet med artikel 11 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Denna information motsvarar den information som rapporteras i kolumn 0050 i mall C 32.02. |
|
154h. |
De 20 största enskilda AVA för modellrisk ska, tillsammans med motsvarande produktinformation, rapporteras i sjunkande ordning och börja med den största enskilda AVA för modellrisk. |
|
154i. |
Produkter som motsvarar dessa största enskilda AVA för modellrisk ska rapporteras med användning av det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
154j. |
Om produkterna är tillräckligt likartade vad gäller värderingsmodellen och AVA för modellrisk ska de slås samman och rapporteras på en rad för att maximera mallens täckning avseende institutets totala AVA för modellrisk på kategorinivå. |
6.3.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|||||||
|
0005 |
RANKNING Rankning är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den ska följa nummerordning, 1, 2, 3, osv., där 1 är AVA för största enskilda modellrisk, 2 är näst största och så vidare. |
||||||
|
0010 |
MODELL Internt namn (alfanumeriskt) på modellen som institutet använder för att identifiera den. |
||||||
|
0020 |
RISKKATEGORI Den riskkategori (ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk) som bäst kännetecknar den produkt eller produktgrupp som ger upphov till värderingsjusteringen för modellrisk. Instituten ska använda följande koder vid rapporteringen: IR – ränterisk FX – valutakursrisk CR – kreditrisk EQ – aktierisk CO – råvarurisk |
||||||
|
0030 |
PRODUKT Internt namn (alfanumeriskt) på produkten eller produktgruppen – i överensstämmelse med det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering – som värderas med hjälp av modellen. |
||||||
|
0040 |
OBSERVERBARHET Antal prisobservationer för produkten eller produktgruppen under de senaste tolv månaderna som uppfyller något av följande kriterier:
Instituten ska använda ett av följande värden vid rapporteringen: ’inga’, ’1–6’, ’6–24’, ’24–100’, ’100+’. |
||||||
|
0050 |
AVA FÖR MODELLRISK Artikel 11.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Enskild AVA för modellrisk före diversifieringsvinst, men efter portföljnettning om tillämpligt. |
||||||
|
0060 |
VARAV: MED EXPERTBASERAD METOD Beloppen i kolumn 0050 som har beräknats med expertbaserad metod enligt definitionen i artikel 11.4 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
||||||
|
0070 |
VARAV: AGGREGERAD, MED METOD 2 Beloppen i kolumn 0050 som har aggregerats enligt metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta motsvarar FV – PV enligt den terminologi som används i bilagan. |
||||||
|
0080 |
AGGREGERAD AVA BERÄKNAD ENLIGT METOD 2 Bidraget till summa AVA för modellrisk på kategorinivå, beräknat enligt artikel 11.7 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, av enskilda AVA för modellrisk som har aggregerats med användning av metod 2 i bilagan till delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Detta motsvarar APVA enligt den terminologi som används i bilagan. |
||||||
|
0090 -0100 |
TILLGÅNGAR OCH SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar och skulder värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler. |
||||||
|
0090 |
TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av tillgångar värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler. |
||||||
|
0100 |
SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE Absolut värde av skulder värderade till verkligt värde, som värderats enligt den modell som rapporteras i kolumn 0010, såsom det anges i de finansiella rapporterna enligt tillämpliga redovisningsregler. |
||||||
|
0110 |
IPV-DIFFERENS (OUTPUT-TEST) Summan av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för motsvarande produkter eller produktgrupper. Belopp för ojusterad differens avser ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens. Här ska endast tas med resultat som har kalibrerats från priser på instrument som skulle mappas till samma produkt (output-test). Resultat från input-test med marknadsindata som testas mot nivåer som har kalibrerats från skilda produkter ska inte tas med. |
||||||
|
0120 |
IPV-TÄCKNING (OUTPUT-TEST) Procentandel av de positioner som mappats mot modellen viktat med AVA för modellrisk som täcks av resultaten från output-test inom ramen för oberoende priskontroll, som anges i kolumn 0110. |
||||||
|
0130 – 0140 |
JUSTERINGAR AV VERKLIGT VÄRDE Justeringar av verkligt värde enligt definitionen i kolumnerna 0190 och 0240 i mall C 32.02 som har tillämpats på de positioner som har mappats mot modellen i kolumn 0010. |
||||||
|
0150 |
VINST ELLER FÖRLUST DAG 1 Justeringar enligt definitionen i kolumn 0260 i mall C 32.02 som har tillämpats på de positioner som har mappats mot modellen i kolumn 0010. |
||||||
6.4 C 32.04 - FÖRSIKTIG VÄRDERING: AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER (PRUVAL 4)
6.4.1 Allmänna kommentarer
|
154k. |
Denna mall ska endast fyllas i av de institut som överskrider tröskelvärdet i artikel 4.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering på enskild nivå. Institut som ingår i en grupp som överskrider tröskelvärdet på gruppnivå ska endast fylla i denna mall om de även överskrider tröskelvärdet på enskild nivå. |
|
154l. |
Denna mall ska användas för att rapportera uppgifter om de 20 beloppsmässigt största enskilda AVA för koncentrerade positioner som bidrar till summa AVA för koncentrerade positioner på kategorinivå beräknat i enlighet med artikel 14 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. Denna information ska motsvara den information som rapporteras i kolumn 0070 i mall C 32.02. |
|
154m. |
De 20 största AVA för koncentrerade positioner ska, tillsammans med motsvarande produktinformation, rapporteras i sjunkande ordning och börja med den största enskilda AVA för koncentrerade positioner. |
|
154n. |
Produkter som motsvarar dessa största enskilda AVA för koncentrerade positioner ska rapporteras med användning av det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
154o. |
Positioner som är likartade vad gäller beräkningsmetoden för AVA ska om möjligt aggregeras för att maximera mallens täckning. |
6.4.2 Instruktioner för specifika positioner
|
Kolumn |
|
|
0005 |
RANKNING Rankning är en radidentifierare och ska vara unik för varje rad i tabellen. Den ska följa nummerordning, 1, 2, 3, osv., där 1 är AVA för största koncentrerade position, 2 är näst största och så vidare. |
|
0010 |
RISKKATEGORI Den riskkategori (ränterisk, valutakursrisk, kreditrisk, aktierisk, råvarurisk) som bäst kännetecknar positionen. Instituten ska använda följande koder vid rapporteringen: IR – ränterisk FX – valutakursrisk CR – kreditrisk EQ – aktierisk CO – råvarurisk |
|
0020 |
PRODUKT Internt namn på produkten eller produktgruppen, i överensstämmelse med det produktinventarium som krävs enligt artikel 19.3 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0030 |
UNDERLIGGANDE Intern benämning på underliggande för derivat, eller på instrument för annat än derivat. |
|
0040 |
KONCENTRERAD POSITION - STORLEK Storlek på den enskilda koncentrerade värderingsposition som har identifierats i enlighet med artikel 4.1 a i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering, uttryckt i den enhet som anges i kolumn 0050. |
|
0050 |
STOREKSMÅTT Den enhet för storleksmått som används internt vid identifieringen av den koncentrerade värderingspositionen för att beräkna den koncentrerade positionens storlek, som avses i kolumn 0040. För obligationer och aktier ska den enhet rapporteras som används i den interna riskhanteringen, till exempel ’antal obligationer’, ’antal aktier’ eller ’marknadsvärde’. För derivatpositioner ska den enhet rapporteras som används i den interna riskhanteringen, till exempel ’PV01, EUR per 1 räntepunkts parallellskift i avkastningskurvan’. |
|
0060 |
MARKNADSVÄRDE Positionens marknadsvärde |
|
0070 |
FÖRSIKTIG EXITPERIOD Den försiktiga exitperioden, i antal dagar, som uppskattas enligt 14.1 b i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering. |
|
0080 |
AVA FÖR KONCENTRERADE POSITIONER AVA-beloppet för koncentrerade positioner, beräknat i enlighet med artikel 14.1 i delegerad förordning (EU) 2016/101 om försiktig värdering för den berörda enskilda koncentrerade positionen. |
|
0090 |
KONCENTRERAD POSITION – JUSTERING AV VERKLIGT VÄRDE Belopp av alla eventuella justeringar av verkligt värde som görs för att återspegla det faktum att den aggregerade position som institutet innehar är större än en normalt handlad volym, eller större än de positioner som ligger till grund för de noteringar eller transaktioner som används för att kalibrera pris eller indata för värderingsmodellen. Det rapporterade beloppet ska motsvara det belopp som har tillämpats på den berörda enskilda koncentrerade värderingspositionen. |
|
0100 |
IPV-DIFFERENS Summan av belopp för ojusterad differens (IPV-differens) beräknad vid månadsslutet närmast före rapporteringsdatumet inom ramen för den oberoende priskontroll (IPV) som görs i enlighet med artikel 105.8 i CRR med beaktande av bästa tillgängliga oberoende data för den berörda enskilda koncentrerade värderingspositionen. Belopp för ojusterad differens ska avse ojusterade differenser mellan de värderingar som genereras av handelssystemet och de värderingar som uppskattas vid den månatliga IPV-processen. Inga belopp för justerad differens i institutets räkenskaper för det aktuella månadsslutet ska inkluderas i beräkningen av IPV-differens. |
7. C 33.00 EXPONERINGAR MOT OFFENTLIG SEKTOR (GOV)
7.1 ALLMÄNNA KOMMENTARER
|
155. |
Informationen som ska användas för mall C33.00 ska omfatta alla exponeringar mot ’Offentlig sektor’ enligt punkt 42 b i bilaga V. |
|
156. |
Exponeringar mot ’Offentlig sektor’ inbegrips i olika exponeringsklasser i artiklarna 112 och 147 i CRR i enlighet med instruktionerna för hur mallarna C07, C08.01 och C08.02 ska fyllas i. |
|
157. |
Tabell 2 (schablonmetoden) och tabell 3 (internmetoden) i del 3 i bilaga 5 ska användas för fördelning av exponeringsklasser som används för att beräkna kapitalkraven enligt CRR för motpartssektorn ’Offentlig sektor’. |
|
158. |
Information ska rapporteras för de totala aggregerade exponeringarna (dvs. summan av alla länder där banken har exponeringar i statspapper) och för varje land baserat på motpartens hemvist på basis av direkt låntagare. |
|
159. |
Inplaceringen av exponeringar i exponeringsklasser eller jurisdiktioner ska göras utan beaktande av metoder för kreditriskreducering och i synnerhet utan beaktande av substitutionseffekter. För beräkning av exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för varje exponeringsklass och jurisdiktion ingår dock metoder för kreditriskreducering, inbegripet substitutionseffekter. |
|
160. |
Rapporteringen av information om exponeringar mot ’Offentlig sektor’ per hemvistjurisdiktion för den direkta motparten om denna inte är hemvistjurisdiktion för det rapporterande institutet, omfattas av tröskelvärdena i artikel 5 b 3 i denna förordning. |
7.2 TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR MALLEN OM EXPONERINGAR MOT ’OFFENTLIG SEKTOR’
|
161. |
GOV-mallens tillämpningsområde omfattar direkta exponeringar i eller utanför balasräkningen och direkta derivatexponeringar mot ’Offentlig sektor’ i och utanför handelslagret. Dessutom krävs en memorandumpost för indirekta exponeringar i form av kreditderivat som avser offentlig sektors exponeringar. |
|
162. |
En exponering är en direkt exponering om den direkta motparten är en enhet som omfattas av definitionen ’Offentlig sektor’. |
|
163. |
Mallen är uppdelad i två sektioner. Den första bygger på uppdelning av exponering per risk, metod och exponeringsklass medan den andra bygger på uppdelning efter återstående löptid |
7.3 INSTRUKTIONER FÖR SPECIFIKA POSITIONER
|
Kolumn |
Instruktioner |
|
010–260 |
DIREKTA EXPONERINGAR |
|
010–140 |
EXPONERINGAR I BALANSRÄKNINGEN |
|
010 |
Summa redovisat bruttovärde av finansiella tillgångar som inte är derivat Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 34 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på direktiv 86/635/EEG (Bankredovisningsdirektivet – BAD) enligt punkterna 15–22 i del 1 i bilaga V och förtecknat i kolumnerna 030–120. Justeringar på grund av krav på försiktig värdering ska inte minska det redovisade bruttovärdet av exponeringar i eller utanför handelslagret till verkligt värde. |
|
020 |
Summa redovisat värde av finansiella tillgångar som inte är derivat (netto efter korta positioner) Det aggregerade redovisade bruttovärdet, som fastställs i enlighet med punkt 27 i del 1 i bilaga V, av exponeringar mot offentlig sektor i form av finansiella tillgångar som inte är derivat, för alla redovisningsportföljer enligt IFRS eller nationell god redovisningssed baserad på BAD som definieras i punkterna 15–22 i bilaga V del 1 förtecknat i kolumnerna 030–120, netto av korta positioner. Om institutet har en kort position ska det redovisade värdet, för samma återstående löptid och för samma direkta motpart med denominering i samma valuta, nettas mot det redovisade värdet för den direkta positionen. Detta nettobelopp ska anses vara noll om det är ett negativt belopp. Summan av kolumnerna 030–120 minus kolumn 130 ska rapporteras här. Om detta belopp är lägre än noll ska det rapporteras som noll. |
|
030–120 |
FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR DERIVAT PER REDOVISNINGSPORTFÖLJ Det aggregerade redovisade bruttovärdet för finansiella tillgångar som inte är derivat, enligt nedan, som avser exponeringar mot offentlig sektor per redovisningsportfölj enligt tillämplig redovisningsram. |
|
030 |
Finansiella tillgångar som innehas för handel IFRS 7.8.a ii, IFRS 9 bilaga A |
|
040 |
Finansiella tillgångar förenade med handel BAD artikel 32–33, bilaga V, del 1.16, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
050 |
Finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8.a ii, IFRS 9.4.1.4. |
|
060 |
Finansiella tillgångar som identifierats som värderade till verkligt värde via resultatet IFRS 7.8.a i, IFRS 9.4.1.5 och redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8.6 |
|
070 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde via resultatet BAD artikel 36.2, redovisningsdirektivet artikel 8.1 a Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
080 |
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat IFRS 7.8 d, IFRS 9.4.1.2A. |
|
090 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Redovisningsdirektivet artikel 8.1 a, 8 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
100 |
Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde IFRS 7.8 f, IFRS 9.4.1.2, bilaga V, del 1.15 |
|
110 |
Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas enligt en kostnadsbaserad metod BAD artikel 35, redovisningsdirektivet artikel 6.1 i och artikel 8.2, bilaga V, del 1.16 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
120 |
Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat BAD artikel 37, redovisningsdirektivet artikel 12.7, bilaga V, del 1.16 Ska rapporteras av institut endast enligt nationella redovisningsstandarder enligt nationell god redovisningssed. |
|
130 |
Korta positioner Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b om den direkta motparten är offentlig sektor enligt definitionen i punkt 1. Korta positioner uppstår när institutet säljer värdepapper som erhållit genom ett omvänt repolån, eller som lånats i en värdepapperslånetransaktion vars direkta motpart är offentlig sektor. Det redovisade värdet är den korta positionens verkliga värde. Korta positioner måste rapporteras per intervall för återstående löptid, enligt raderna 170–230 och per direkt motpart. Korta positioner ska sedan användas för att netta positioner med samma återstående löptid och direkta motpart vid beräkning av kolumnerna 030–120. |
|
140 |
Varav: Korta positioner från omvända repolån som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel Redovisat värde av korta positioner i enlighet med IFRS 9 BA.7 b) som uppstår när institutet säljer de värdepapper som erhållits genom omvända repolån vars direkta motpart är offentlig sektor som klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (kolumnerna 030 eller 040). Korta positioner som uppstått när de sålda värdepappren lånats i en värdepapperslånetransaktion ska inte ingå i denna kolumn. |
|
150 |
Ackumulerad nedskrivning Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080–120. Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 71] |
|
160 |
Ackumulerade nedskrivningar – varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade nedskrivningar som avser finansiella tillgångar som inte är derivat som rapporteras i kolumnerna 080 och090. |
|
170 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060, 070, 080 och 090. [Bilaga V, del 2, punkterna 70 och 69] |
|
180 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – varav: från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultatet eller från finansiella tillgångar som inte är förenade med handel som värderas till verkligt värde via resultatet Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 050, 060 och 070. |
|
190 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk – varav: från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat eller från finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital Aggregerade ackumulerade negativa förändringar av verkligt värde på grund av kreditrisk som beror på positioner angivna i kolumnerna 080 och 090. |
|
200–230 |
DERIVAT Direkta derivatpositioner ska rapporteras i kolumnerna 200–230. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning. |
|
200–210 |
Derivat med positivt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett positivt verkligt värde för institutet på rapporteringsdatumet, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande, innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140). |
|
200 |
Derivat med positivt verkligt värde: Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på referensdatumet. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument. |
|
210 |
Derivat med positivt verkligt värde: Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på rapporteringsreferensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är positivt för institutet på rapporteringsreferensdatumet. |
|
220–230 |
Derivat med negativt verkligt värde Alla derivatinstrument med en motpart som utgörs av offentlig sektor med ett negativt verkligt värde för institutet på rapporteringsreferensdagen, oavsett om de används i ett godkänt säkringsförhållande eller innehas för handel eller ingår i en handelsportfölj enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD. Derivat som används för ekonomiska säkring ska rapporteras här om de ingår handelsportföljen eller klassificeras som att de innehas för handel eller är förenade med handel (bilaga V, del 2 punkterna 120, 124, 125, 137 och 140). |
|
220 |
Derivat med negativt verkligt värde Redovisat värde Redovisat värde för derivat som redovisas som finansiella tillgångar på rapporteringsreferensdagen. Enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD inbegriper derivat som ska rapporteras i dessa kolumner derivatinstrument som värderas till anskaffningsvärde eller till det lägre av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet som ingår i handelsportföljen eller som klassas som säkringsinstrument. |
|
230 |
Derivat med negativt verkligt värde Teoretiskt värde Enligt IFRS och nationell god redovisningssed baserad på BAD, det teoretiska värdet enligt definitionen i bilaga V, del 2 punkterna 133–135, av derivatkontrakt som ingåtts och ännu inte avvecklats på referensdagen vars motpart är offentlig sektor, enligt vad som anges ovan i punkt 1, om dess verkliga värde är negativt för institutet. |
|
240–260 |
EXPONERINGAR UTANFÖR BALANSRÄKNINGEN |
|
240 |
Nominellt belopp Om den direkta motparten till en post utanför balansräkningen är offentlig sektor, enligt vad som anges i punkt 1, det teoretiska värdet av åtaganden och finansiella garantier som inte räknas som derivat i enlighet med IFRS eller enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (bilaga V, del 2, punkterna 102–119). I enlighet med bilaga punkterna 43 och 44 i del 1 i bilaga V är offentlig sektor en direkt motpart a) i en lämnad finansiell garanti, om det är direkt motpart i det räntebärande instrumentet, och b) i ett låneåtagande eller annat åtagande, om det är den motpart vars kreditrisk bärs av det rapporterade institutet. |
|
250 |
Avsättningar BAD artikel 4 skulder 6 c, poster utanför balansräkningen, artikel 27.11, artikel 28.8 och artikel 33. IFRS 9.4.2.1 c ii, d ii, 9.5.5.20, IAS 37, IFRS 4, bilaga V del 2.11. Avsättningar för alla exponeringar utanför balansräkningen oavsett hur de värderas, förutom dem som värderas till verkligt värde via resultatet i enlighet med IFRS 9. Enligt IFRS ska nedskrivningen av ett låneåtagande rapporteras i kolumn 150 om institutet inte separat kan fastställa de förväntade kreditförlusterna från utnyttjade eller outnyttjade belopp av det räntebärande instrumentet. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna för det finansiella instrumentet överstiger det redovisade bruttovärdet av instrumentets lånekomponent ska det återstående saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i kolumn 250. |
|
260 |
Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk När det gäller poster utanför balansräkningen som värderas till verkligt värde via resultatet enligt IFRS 9, ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk (punkt 110 i del 2 i bilaga V). |
|
270–280 |
Memorandumpost kreditderivat kopplade till exponeringar mot offentlig sektor Kreditderivat som inte uppfyller definitionen av finansiella garantier som det rapporterande institutet har ingått med andra motparter än offentlig sektor och vars referensexponering är offentlig sektor, måste rapporteras. Dessa kolumner ska inte rapporteras för exponeringar som delas upp efter risk, metod och exponeringsklass (raderna 020–160). Exponeringarna som rapporteras i sektionen ska inte beaktas vid beräkning av exponeringsvärde och riskvägt belopp (kolumnerna 290 och 300) vilka uteslutande baseras på direkta exponeringar. |
|
270 |
Derivat med positivt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett positivt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella tillgångar på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett positivt verkligt värde på rapporteringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas. |
|
280 |
Derivat med negativt verkligt värde – Redovisat värde Aggregerat verkligt värde för kreditderivat avseende offentlig sektors exponeringar som rapporteras som har ett negativt verkligt för institutet på rapporteringsreferensdagen, utan beaktande av justeringar på grund av krav på försiktig värdering. För derivat i enlighet med IFRS ska beloppet som ska rapporteras i denna kolumn vara det redovisade värdet av de derivat som är finansiella skulder på rapportdagen. För derivat i enlighet med god redovisningssed baserad på BAD ska det belopp som rapporteras i denna kolumn vara det verkliga värdet av derivat med ett negativt verkligt värde på rapporetringsreferensdagen, oavsett hur de redovisas. |
|
290 |
Exponeringsvärde Exponeringsvärdet för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden (SA): se artikel 111 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden (IRB): se artiklarna 166 och 230.1 andra meningen i CRR. När det gäller rapportering av derivat som omfattas av kapitalkrav både för motpartsrisk och marknadsrisk, se anvisningar för raduppdelning. |
|
300 |
Riskvägt exponeringsbelopp Riskvägt exponeringsbelopp för exponeringar som omfattas av kreditriskramen. För exponeringar enligt schablonmetoden (SA): se artikel 113.1–113.5 i CRR. För exponeringar enligt internmetoden (IRB): se artikel 153.1 och 153.3 i CRR. För rapportering av direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk – se instruktionerna för berörda rader. |
|
Rad |
Instruktioner |
||||||||||||||
|
UPPDELNING AV EXPONERINGAR EFTER METOD |
|||||||||||||||
|
010 |
Summa exponeringar Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor, enligt punkt 1 |
||||||||||||||
|
020–155 |
Exponeringar enligt kreditriskramen Aggregerade exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del tre avdelning II i CRR. Exponeringar inom kreditriskramen innefattar exponeringar från verksamhet både i och utanför handelslagret som omfattas av ett kapitalkrav på grund av motpartsrisk. Direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–155) och marknadsriskraden (160). Exponeringsbelopp till följd av motpartsrisk ska rapporteras i kreditriskraderna medan exponeringar till följd av marknadsrisk rapporteras i marknadsriskraden. |
||||||||||||||
|
030 |
Schablonmetod Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 2 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk. |
||||||||||||||
|
040 |
Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ enligt artiklarna 112 och 114, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
050 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Delstatliga eller självstyrelseorgan och myndigheter’ enligt artiklarna 112 och 115, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
060 |
Offentliga organ Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Offentliga organ’ enligt artiklarna 112 och 116 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
070 |
Internationella organisationer Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer. Dessa exponeringar ska hänföras till exponeringsklassen ’Internationella organisationer’ enligt artiklarna 112 och 118 i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 07.00, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
075 |
Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av schablonmetoden Andra exponeringar mot offentlig sektor än de som ingår i raderna 040–070 ovan, som hänförs till exponeringsklasser enligt schablonmetoden i enlighet med artikel 112 i CRR i syfte att beräkna kapitalbaskraven. |
||||||||||||||
|
080 |
Internmetod för kapitalkrav Exponeringar mot offentlig sektor som ska riskviktas i enlighet med del ter avdelning II kapitel 3 i CRR, inbegripet exponeringar utanför handelslagret där riskviktningen i enlighet med det kapitlet beaktar motpartsrisk. |
||||||||||||||
|
090 |
Nationella regeringar Exponeringar mot offentlig sektor bestående av nationella regeringar och som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
100 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
110 |
Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter som hänförs till exponeringsklassen ’Institut’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
120 |
Offentliga organ [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 a i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
130 |
Offentliga organ [Institut] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av offentliga organ i enlighet med artikel 4.8 i CRR som hänförs till exponeringsklassen ’Institut’ i enlighet med artikel 147.3 b i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
140 |
Internationella organisationer [Nationella regeringar och centralbanker] Exponeringar mot offentlig sektor bestående av internationella organisationer och som hänförs till exponeringsklassen ’Nationella regeringar eller centralbanker’ i enlighet med artikel 147.3 c i CRR, i enlighet med instruktionerna för mall C 08.01 och C 08.02, med undantag för de specifikationer som gäller omfördelning av exponeringar mot offentlig sektor till andra tillgångsklasser till följd av metoder för kreditriskreducering med substitutionseffekter på exponeringen, vilka inte ska gälla. |
||||||||||||||
|
155 |
Övriga exponeringar mot offentlig sektor som omfattas av internmetoden Andra exponeringar mot offentlig sektor än de som ingår i raderna 090–140 ovan, som hänförs till exponeringsklasser enligt internnmetoden i enlighet med artikel 147 i CRR i syfte att beräkna kapitalbaskraven. |
||||||||||||||
|
160 |
Exponeringar enligt marknadsriskramen Marknadsriskexponeringar omfattar positioner för vilka kapitalbaskrav beräknas enligt del tre avdelning IV i CRR. Direkta exponeringar som omfattas av artikel 271 i CRR och som är föremål för kapitalbaskrav både på grund av motpartsrisk och marknadsrisk ska rapporteras både i kreditriskraderna (020–155) och marknadsriskraden (160). Exponering till följd av motpartsrisk ska rapporteras i kreditriskraderna medan exponering till följd av marknadsrisk rapporteras i marknadsriskraden. |
||||||||||||||
|
170–230 |
UPPDELNING AV EXPONERINGAR PER ÅTERSTÅENDE LÖPTID: Återstående löptid ska beräknas i dagar mellan den avtalade förfallodagen och rapporteringsreferensdagen för alla positioner. Exponeringar mot offentlig sektor ska delas upp efter återstående löptid och hänföras till intervall enligt följande:
|
||||||||||||||
(1) De uppgifter som begärs om instituten i denna mall ska rapporteras i ackumulerad form för kalenderåret eller rapporteringsåret (dvs. sedan den 1 januari det aktuella året).
(2) ’Självständiga institut’ ingår inte i någon grupp och konsoliderar sig heller inte i samma land där de omfattas av kapitalbaskraven.
BILAGA III
”BILAGA V
RAPPORTERING AV FINANSIELL INFORMATION
Innehållsförteckning
| ALLMÄNNA INSTRUKTIONER | 337 |
|
1. |
Referenser | 337 |
|
2. |
Konventioner | 338 |
|
3. |
Konsolidering | 340 |
|
4. |
Redovisningskategorier för finansiella instrument | 340 |
|
4.1 |
Finansiella tillgångar | 340 |
|
4.2 |
Finansiella skulder | 341 |
|
5. |
Finansiella instrument | 342 |
|
5.1 |
Finansiella tillgångar | 342 |
|
5.2 |
Redovisat bruttovärde | 342 |
|
5.3 |
Finansiella skulder | 343 |
|
6. |
Uppdelning per motpart | 343 |
| INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR | 345 |
|
1. |
Balansräkning | 345 |
|
1.1 |
Tillgångar (1.1) | 345 |
|
1.2 |
Skulder (1.2) | 345 |
|
1.3 |
Eget kapital (1.3) | 346 |
|
2. |
Resultaträkning (2) | 347 |
|
3. |
Rapport över totalresultat (3) | 350 |
|
4. |
Uppdelning av finansiella tillgångar per instrument och motpartssektor (4) | 351 |
|
5. |
Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel, per produkt (5) | 353 |
|
6. |
Uppdelning av lån och förskott som inte är förenade med handel till icke-finansiella företag per Nace-kod (6) | 354 |
|
7. |
Finansiella tillgångar som omfattas av nedskrivningar (7) | 354 |
|
8. |
Uppdelning av finansiella skulder (8) | 355 |
|
9. |
Låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden (9) | 355 |
|
10. |
Derivat och säkringsredovisning (10 och 11) | 358 |
|
10.1 |
Klassificering av derivat efter typ av risk | 358 |
|
10.2 |
Belopp som ska rapporteras för derivat | 359 |
|
10.3 |
Derivat som klassificeras som ’ekonomiska säkringar’ | 360 |
|
10.4 |
Uppdelning av derivat per motpartssektor | 361 |
|
10.5 |
Säkringsredovisning enligt nationell god redovisningssed (11.2) | 361 |
|
10.6 |
Belopp som ska rapporteras för säkringsinstrument som inte är derivat (11.3 och 11.3.1) | 361 |
|
10.7 |
Säkrade poster i säkringar av verkligt värde (11.4) | 361 |
|
11. |
Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12) | 362 |
|
11.1 |
Förändringar i reserveringar för kreditförluster och nedskrivning av egetkapitalinstrument enligt nationell god redovisningssed baserad på BAD (12.0) | 362 |
|
11.2 |
Förändringar i reserveringar och avsättningar för kreditförluster (12.1) | 362 |
|
11.3 |
Överföringar mellan nedskrivningsstadier (rapportering av bruttobelopp) (12.2) | 364 |
|
12. |
Erhållna säkerheter och garantier (13) | 365 |
|
12.1 |
Uppdelning av säkerheter och garantier per lån och förskott som inte innehas för handel (13.1) | 365 |
|
12.2 |
Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll under perioden [innehav på balansdagen] (13.2) | 365 |
|
12.3 |
Säkerheter som har erhållits genom övertagande av kontroll [materiella tillgångar], ackumulerat (13.3) | 365 |
|
13. |
Verkligt värde-hierarki: Finansiella instrument till verkligt värde (14) | 365 |
|
14. |
Borttagande från rapporten över finansiell ställning och finansiella skulder som är knutna till överförda finansiella tillgångar (15) | 366 |
|
15. |
Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (16) | 366 |
|
15.1 |
Ränteintäkter och räntekostnader per instrument och motpartssektor (16.1) | 366 |
|
15.2 |
Vinster eller förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.2) | 367 |
|
15.3 |
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per instrument (16.3) | 367 |
|
15.4 |
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel och på finansiella tillgångar och skulder som är förenade med handel, per risk (16.4) | 368 |
|
15.5 |
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar som inte är förenade med handel och som obligatoriskt värderas till verkligt värde via resultatet, per instrument (16.4.1) | 368 |
|
15.6 |
Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per instrument (16.5) | 368 |
|
15.7 |
Vinster eller förluster från säkringsredovisning (16.6) | 369 |
|
15.8 |
Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar (16.7) | 369 |
|
16. |
Avstämning mellan den sammanställda redovisningen och konsoloideringen enligt kapitalkravsförordningen (17). | 369 |
|
17. |
Nödlidande exponeringar (18) | 369 |
|
18. |
Exponeringar med anstånd (19) | 373 |
|
19. |
Geografisk uppdelning (20) | 376 |
|
19.1 |
Den geografiska uppdelningen efterverksamhetens lokalisering (20.1–20.3) | 376 |
|
19.2 |
Geografisk uppdelning efter motparten hemvist (20.4–20.7) | 376 |
|
20. |
Materiella och immateriella tillgångar: tillgångar som ingår i leasing (21) | 377 |
|
21. |
Kapitalförvaltning, förvaringstjänster och andra tjänster (22) | 377 |
|
21.1 |
Avgifts- och provisionsintäkter och avgifts- och provisionskostnader per verksamhet (22.1) | 377 |
|
21.2 |
Tillgångar som berörs av de tjänster som tillhandahålls (22.2) | 378 |
|
22. |
Intressen i icke-konsoliderade strukturerade företag (30) | 379 |
|
23. |
Närstående parter (31) | 379 |
|
23.1 |
Närstående parter: förfallna belopp och utestående fordringar från (31.1) | 379 |
|
23.2 |
Närstående parter: kostnader och intäkter som genereras av transaktioner med (31.2) 68 | 380 |
|
24. |
Koncernstruktur (40) | 380 |
|
24.1 |
Koncernstruktur: ’enhet-för-enhet’ (40.1) | 380 |
|
24.2 |
Koncernstruktur: ’instrument-för-instrument’ (40.2) | 381 |
|
25. |
Verkligt värde (41) | 382 |
|
25.1 |
Verkligt värde-hierarki: finansiella instrument som värderas till upplupet anskaffningsvärde | 382 |
|
25.2 |
Användning av alternativet med verkligt värde (41.2) | 382 |
|
26. |
Materiella och immateriella tillgångar: redovisat värde per värderingsmetod (42) | 382 |
|
27. |
Reserveringar (43) | 382 |
|
28. |
Förmånsbestämda planer och ersättningar till anställda (44) | 382 |
|
28.1 |
Komponenter i nettotillgångar och nettoskulder i förmånsbestämda planer (44.1) 72 | 382 |
|
28.2 |
Förändringar i förmånsbestämda förpliktelser (44.2) | 383 |
|
28.3 |
Memorandumposter [relaterade till personalkostnader] (44.3) | 383 |
|
29. |
Uppdelning av valda poster i resultaträkningen (45) | 383 |
|
29.1 |
Vinster eller förluster för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet per redovisningskategori (redovisningsportfölj) (45.1) | 383 |
|
29.2 |
Vinster eller förluster till följd borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar (45.2) | 383 |
|
29.3 |
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (45.3) | 383 |
|
30. |
Rapport över förändringar i eget kapital (46) | 383 |
| INDELNING AV EXPONERINGSKLASSER OCH MOTPARTSSEKTORER 74 | 384 |
DEL 1
ALLMÄNNA INSTRUKTIONER
1. REFERENSER
|
1. |
I denna bilaga finns ytterligare anvisningar för hur de mallar för finansiell information (nedan kallade Finrep) som ingår i bilagorna III och IV till denna förordning ska fyllas i. Denna bilaga kompletterar de anvisningar som ges i form av referenser i mallarna i bilagorna III och IV. |
|
2. |
Institut som använder nationella redovisningsstandarder som är kompatibla med IFRS (kompatibel nationell god redovisningssed) ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de IFRS-instruktioner som anges i denna bilaga, om inte annat sägs. Detta påverkar inte kompatibel nationell god redovisningsseds efterlevnad av kraven i direktiv 86/635EEG (nedan kallat BAD). Institut som använder sig av nationell god redovisningssed som inte är kompatibel med IFRS eller som ännu inte gjorts kompatibel med kraven i IFRS 9 ska tillämpa de gemensamma instruktioner och de instruktioner enligt BAD som anges i denna bilaga, om inte annat sägs. |
|
3. |
Dataposterna i mallarna ska ställas upp i enlighet med reglerna för redovisning, kvittning och värdering inom ramen för tillämpliga redovisningsregler, så som detta begrepp definieras i artikel 4.1.77 i förordning (EU) nr 575/2013. |
|
4. |
Instituten ska endast skicka in de delar av mallarna som rör
|
|
5. |
I bilagorna III och IV samt i denna bilaga gäller följande definitioner:
|
2. KONVENTIONER
|
6. |
I bilagorna III och IV innebär en datapost som är skuggad i grått att denna inte efterfrågas eller inte är möjlig att rapportera. I bilaga IV innebär en rad eller kolumn vars referenser är skuggade i svart att tillhörande dataposter inte ska skickas in av de institut som följer de referenser som anges i denna rad eller kolumn. |
|
7. |
Mallarna i bilagorna III och IV innehåller implicita valideringsregler som fastställs i själva mallarna genom användning av konventioner. |
|
8. |
Parenteser i en malls postrubrik betyder att denna post ska subtraheras för att en totalsumma ska erhållas. Det betyder dock inte att den ska rapporteras som ett negativt tal. |
|
9. |
Poster som ska rapporteras med negativa tal anges i de sammanställda mallarna med ett ’(–)’ i början av rubriken, t.ex. ’(–) Egna aktier’. |
|
10. |
I datapostmodellen (DPM) för de mallar för rapportering av finansiell information som beskrivs i bilagorna III och IV har varje datapost (cell) en ’baspost’ som tilldelas attributet ’kredit/debet’. På detta sätt säkerställs att alla företag som rapporterar dataposter följer teckenkonventionen och att man vet om en datapost är ’kredit’ eller ’debet’. |
|
11. |
Rent schematiskt fungerar detta som tabell 1 visar.
Tabell 1 Konvention för kredit/debet, positiva tal och minustecken
|
3. KONSOLIDERING
|
12. |
Om inte annat anges i denna bilaga ska Finrep-mallarna fyllas i i enlighet med kraven på konsolidering under tillsyn som anges i del ett, avdelning II, kapitel 2, avsnitt 2 i kapitalkravsförordningen. Instituten ska redovisa sina dotterföretag, joint ventures och intresseföretag med samma metoder som för konsolidering under tillsyn:
|
4. REDOVISNINGSKATEGORIER FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT
|
13. |
Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med redovisningskategori avses finansiella instrument som summeras ihop enligt värderingsregler. Dessa summor får inte inbegripa innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och klassificeras som ’Kontanta medel, kassabehållning hos centralbanker och andra avistamedel’, eller sådana finansiella instrument som ’Innehas för försäljning’ under posterna ’Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’ och ’Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’. |
|
14. |
Enligt nationell god redovisningssed ska institut som tillåts eller måste tillämpa vissa värderingsregler för finansiella instrument i enlighet med IFRS inrapportera, i den mån des tillämpas, tillämpliga IFRS-redovisningskategorier. Om de värderingsregler för finansiella instrument som instituten tillåts eller måste använda enligt nationell god redovisningssed på grundval av BAD avser värderingsregler i IAS 39 ska instituten lämna in redovisningskategorier grundade på BAD för alla sina finansiella instrument fram till dess att de värderingsregler de tillämpar är i enlighet med IFRS 9. |
4.1 Finansiella tillgångar
|
15. |
Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella tillgångar:
|
|
16. |
Följande redovisningskategorier som grundas på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella tillgångar:
|
|
17. |
’Finansiella tillgångar förenade med handel’ innefattar alla finansiella tillgångar som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med positivt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 22 i denna del rapporteras som finansiella tillgångar förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast har förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga. |
|
18. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska när det gäller finansiella tillgångar ’kostnadsbaserade metoder’ innefatta sådana värderingsregler enligt vilka skuldinstrumentet värderas till anskaffningsvärde plus upplupen ränta minus nedskrivningar. |
|
19. |
Enligt nationell redovisningssed grundad på BAD omfattar ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat värderade enligt en kostnadsbaserad metod’ dels finansiella instrument som värderas med en kostnadsbaserad metod, dels instrument som värderas till lägsta värdets princip (’LVP’) på icke fortlöpande basis (moderat LVP) oavsett deras faktiska värdering på referensdagen. Tillgångar som värderas till moderat LVP är tillgångar på vilka LVP endast tillämpas under särskilda omständigheter. I tillämpliga redovisningsregler föreskrivs för dessa omständigheter, såsom nedskrivning, en utdragen minskning av verkligt värde jämfört med anskaffningskostnaden eller ändrade avsikter från företagsledningens sida. |
|
20. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Övriga finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’ innefatta finansiella tillgångar som inte inkluderas i andra redovisningskategorier. Denna redovisningskategori innefattar bland annat finansiella tillgångar värderade till LVP på fortlöpande basis (’strikt LVP’). Tillgångar som värderats till strikt LVP är tillgångar för vilka tillämpliga redovisningsregler antingen föreskriver inledande och efterföljande värdering till LVP, eller en första värdering till anskaffningsvärde och den efterföljande värderingen till LVP. |
|
21. |
Oavsett deras värderingsmetoder rapporteras innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, i ’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag’, utom då de klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IFRS 5. |
|
22. |
’Derivat – säkringsredovisning’ ska innefatta derivat med ett positivt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som derivat som innehas för säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret. |
4.2 Finansiella skulder
|
23. |
Följande redovisningskategorier som grundas på IFRS ska användas för finansiella skulder:
|
|
24. |
Följande redovisningskategorier grundade på nationell god redovisningssed ska användas för finansiella skulder:
|
|
25. |
’Finansiella skulder förenade med handel’ innefattar alla finansiella skulder som klassificeras som förenade med handel enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD. Oavsett vilken värderingsmetod som används enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska alla derivat med negativt saldo för det rapporterande institutet som inte klassificeras som säkringsredovisning i enlighet med punkt 26 i denna del rapporteras som finansiella skulder förenade med handel. Denna klassificering ska också gälla för derivat som enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD inte redovisas i balansräkningen, eller derivat där endast har förändringarna i verkligt värde redovisas i balansräkningen eller derivat som används som ekonomiska säkringar enligt definitionen i del 2 punkt 137 i denna bilaga. |
|
26. |
’Derivat – säkringsredovisning’ ska innefatta derivat med ett negativt saldo för det rapporterande institutet som innehas för säkringsredovisning enligt IFRS. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD klassificeras derivat i handelslagret som säkringsredovisning endast om det finns särskilda redovisningsregler för derivat i handelslager i tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD och derivaten minskar risken för en annan position i handelslagret. |
5. FINANSIELLA INSTRUMENT
|
27. |
Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga ska med ’redovisat värde’ avses det belopp som rapporteras i balansräkningen. I det redovisade värdet för finansiella instrument ska även ingå upplupen ränta. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet för derivat utgöra antingen det redovisade värdet enligt nationell god redovisningssed inklusive upplupna kostnader/intäkter, premiebelopp och avsättningar i tillämpliga fall, eller vara lika med noll om derivat inte redovisas i balansräkningen. |
|
28. |
Om de redovisas enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska upplupna inkomster och förutbetalda kostnader för finansiella instrument, inklusive upplupen ränta, premier, rabatter eller transaktionskostnader rapporteras tillsammans med instrumentet och inte som övriga tillgångar eller skulder. |
|
29. |
Om det är tillämpligt enligt nationell god redovisningssed grundat på BAD ska ’Nedsättningar för handelspositioner värderade till verkligt värde’ rapporteras. Nedsättningarna minskar värdet på tillgångar som är förenade med för handel och ökar värdet på skulder som är förenade med handel. |
5.1 Finansiella tillgångar
|
30. |
Finansiella tillgångar ska delas upp i följande typer av instrument: ’Kontanta medel’, ’Derivat’, ’Egetkapitalinstrument’, ’Räntebärande värdepapper’ och ’Lån och förskott’. |
|
31. |
’Räntebärande värdepapper’ är skuldinstrument som innehas av institutet, utgivna som värdepapper som inte utgör lån i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning. |
|
32. |
’Lån och förskott’ är sådana skuldinstrument som innehas av institutet och som inte är värdepapper. Häri ingår ’lån’ enligt definitionen i Europeiska centralbankens BSI-förordning, liksom sådana förskott som inte kan betraktas som ’lån’ enligt Europeiska centralbankens BSI-förordning. ’Förskott som inte är lån’ beskrivs mer utförligt i del 2 punkt 85 g i denna bilaga. |
|
33. |
I Finrep ska ’Skuldinstrument’ således omfatta ’lån och förskott’ och ’räntebärande värdepapper’. |
5.2 Redovisat bruttovärde
|
34. |
Med ett skuldinstruments redovisade bruttovärde avses följande:
|
5.3 Finansiella skulder
|
35. |
Finansiella skulder ska delas upp i följande typer av instrument: ’Derivat’, ’Korta positioner’, ’Inlåning’, ’Emitterade räntebärande värdepapper’ och ’Övriga finansiella skulder’. |
|
36. |
Vid tillämpning av bilagorna III, IV och denna bilaga gäller definitionen av ’inlåning’ i bilaga II del 2 i Europeiska centralbankens BSI-förordning. |
|
37. |
Emitterade räntebärande värdepapper är skuldinstrument som emitterats av institutet som värdepapper och som inte är inlåning i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning. |
|
38. |
’Övriga finansiella skulder’ omfattar alla finansiella skulder undantaget derivat, korta positioner, inlåning och emitterade räntebärande värdepapper. |
|
39. |
Enligt IFRS ska ’Övriga finansiella skulder’ innefatta utställda finansiella garantier om dessa värderas antingen till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.4.2.1 a] eller till det värde som uppgavs då lånet ursprungligen redovisades efter avdrag för ackumulerad amortering [IFRS 9.4.2.1 c ii]. Gjorda låneåtaganden ska rapporteras som ’Övriga finansiella skulder’ om de identifieras som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.4.2.1 a] eller om de är löfte om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta [IFRS 9.2.3 c, IFRS 9.4.2.1 d]. |
|
40. |
Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra gjorda åtaganden värderas till verkligt värde via resultatet ska alla förändringar av det verkliga värdet, inbegripet förändringar på grund av kreditrisk, rapporteras som ’övriga finansiella skulder’ och inte som avsättningar för ’Gjorda åtaganden och lämnade garantier’. |
|
41. |
’Övriga finansiella skulder’ ska även innefatta utdelningar som förfallit till betalning, belopp att betala för poster som är under avveckling eller i transit, samt belopp att betala som avser framtida avvecklingar av för värdepapperstransaktioner eller valutatransaktioner (om belopp som ska betalas för transaktioner redovisas före betalningsdagen). |
6. Uppdelning per motpart
|
42. |
Om en uppdelning per motpart krävs ska följande typer av motparter användas:
|
|
43. |
Indelningen efter motpartssektor grundas uteslutande på den direkta motpartens egenskaper. Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. För övriga klassificeringar ska uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar efter typ av motpart, land där motparten har sin hemvist samt Nace-kod styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären. |
|
44. |
De direkta motparterna för följande transaktioner ska vara följande:
|
DEL 2
INSTRUKTIONER RÖRANDE MALLAR
1. BALANSRÄKNING
1.1 Tillgångar (1.1)
|
1. |
’Kontanta medel’ ska omfatta innehav av inhemska och utländska sedlar och mynt som är i omlopp som är vanliga vid betalningar. |
|
2. |
’Kassabehållning hos centralbanker’ ska omfatta behållning hos centralbanker som utbetalas på anfordran. |
|
3. |
’Andra avistamedel’ ska omfatta behållning hos kreditinstitut som utbetalas på anfordran. |
|
4. |
’Innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag’ ska omfatta innehav i sådana intresseföretag, joint ventures och dotterföretag som inte är fullt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under tillsyn, utom om de ska klassificeras som att de innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5, oavsett hur de värderas, inbegripet om redovisningsstandarder tillåter dem att ingå i de olika redovisningskategorier som används för finansiella instrument. Det redovisade värdet av innehav som redovisas med kapitalandelsmetoden ska innefatta hänförlig goodwill. |
|
5. |
Tillgångar som inte utgör finansiella tillgångar och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under ’Övriga tillgångar’. Övriga tillgångar ska bland annat innefatta guld, silver och andra råvaror, även i de fall de innehas för handel. |
|
6. |
Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det redovisade värdet av återköpta egna aktier rapporteras som ’övriga tillgångar’ om redovisning som tillgång är tillåtet enligt tillämplig nationell god redovisningssed. |
|
7. |
’Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning’ ska ha samma innebörd som i IFRS 5. |
1.2 Skulder (1.2)
|
8. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras i raden ’Derivat – säkringsredovisning’ om förlusten uppkommer från värderingen av säkringsderivatet, eller i raden ’Förändringar i verkligt värde för säkrade poster i portföljsäkring av ränterisk’ om förlusten uppkommer från värdering av den säkrade positionen. Om det inte går att göra åtskillnad mellan förlusten som uppkommer från värdering av säkringsderivatet och förluster som uppkommer från värdering av den säkrade positionen ska alla avsättningar för eventuella förluster till följd av den ineffektiva delen av portföljsäkringsförhållandet rapporteras i raden ’Derivat – säkringsredovisning’. |
|
9. |
Avsättningar till ’Pensioner och andra förmånsbestämda förpliktelser efter anställningen’ ska inkludera nettobeloppet av förmånsbestämda förpliktelser. |
|
10. |
Enligt IFRS omfattar avsättningar för ’Övriga långfristiga ersättningar till anställda’ summan av underskotten i de långfristiga pensionsplanerna enligt IAS 19.153. Den upplupna kostnaden för kortfristiga ersättningar till anställda (IAS 19.11 a), avgiftsbestämda planer (IAS 19.51 a) och ersättningar vid uppsägning (IAS 19.169 a) ska ingå i ’Övriga skulder’. |
|
11. |
Enligt IFRS ska ’avsättningar för ’Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier, oavsett om nedskrivning av dem ska ske i enlighet med IFRS 9 eller avsättningar för dem följer IAS 37 eller om de behandlas som försäkringskontrakt enligt IFRS 4. Skulder som uppkommer från åtaganden och finansiella garantier som värderas till verkligt värde via resultatet ska inte rapporteras som avsättningar även om de beror på kreditrisk, utan som ’övriga finansiella skulder’ i enlighet med del 1 punkt 40 i denna bilaga. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ”Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ innehålla avsättningar som hänför sig till alla åtaganden och garantier. |
|
12. |
’Aktiekapital som återbetalas på begäran’ omfattar kapitalinstrument som getts ut av institutet och som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras under eget kapital. Instituten ska i denna post inräkna sådana kooperativa aktier som inte uppfyller kriterierna för att klassificeras som eget kapital. |
|
13. |
Skulder som inte utgör finansiella skulder och som på grund av sin natur inte kan klassificeras som specifika poster på balansräkningen ska rapporteras under ’Övriga skulder’. |
|
14. |
Skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning ska ha samma innebörd som i IFRS 5. |
|
15. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD omfattar ’Reserver för allmänna risker i bankrörelse’ belopp som har avsatts i enlighet med artikel 38 i BAD. Dessa ska bokföras separat, antingen som skulder under ’avsättningar’ eller under eget kapital som ’övriga reserver’, i enlighet med relevant nationell god redovisningssed. |
1.3 Eget kapital (1.3)
|
16. |
Enligt IFRS ska egetkapitalinstrument som är finansiella instrument innefatta avtal som åsyftas i IAS 32. |
|
17. |
Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt’ innefatta det redovisade värdet av kapital som getts ut av institutet och har infordrats från tecknarna men inte har betalats på referensdatum. Om kapitalökning som ännu inte har betalats bokförs som en ökning av aktiekapitalet, ska infordrat kapital som ännu inte är inbetalt rapporteras som ’Kapital som är infordrat men ännu inte inbetalt i mall 1.3 och som ’övriga tillgångar’ i mall 1.1. Enligt tillämplig nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ännu ej inbetalt kapital inte registreras i mall 1.3 om kapitalökningen endast kan rapporteras efter erhållen betalning från aktieägarna. |
|
18. |
’Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument’ ska omfatta egetkapitalkomponenten av sammansatta finansiella instrument (dvs. finansiella instrument som innehåller såväl en skuldkomponent som en egetkapitalkomponent) emitterade av institutet, om dessa delas upp i enlighet med gällande redovisningsregler (inklusive sammansatta finansiella instrument med flera inbäddade derivat vilkas värden är beroende av varandra). |
|
19. |
’Andra utfärdade egetkapitalinstrument’ ska omfatta egetkapitalinstrument som är finansiella instrument andra än ’Kapital’ och ’Egetkapitalkomponent i sammansatta finansiella instrument’. |
|
20. |
’Övrigt eget kapital’ ska omfatta samtliga egetkapitalinstrument som inte är finansiella instrument, däribland aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument (IFRS 2.10). |
|
21. |
’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde på innehav i egetkapitalinstrument för vilka den rapporterande enheten oåterkalleligen har valt att redovisa förändringar i verkligt värde i övrigt totalresultat. |
|
22. |
’Säkringsineffektivitet i säkringar av verkligt värde för egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta den ackumulerade säkringsineffektivitet som uppkommer i säkringar av verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Säkringsineffektivitet som rapporteras i denna rad ska vara skillnaden mellan den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det egetkapitalinstrument som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkrad post]’ och den ackumulerade variationen av det verkliga värdet på det säkringsderivat som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkringsinstrument]’ [IFRS 9.6.5.3 och IFRS 9.6.5.8]. |
|
23. |
’Förändringar i verkligt värde av finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet som kan hänföras till förändringar i deras kreditrisk’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster som redovisas i övrigt totalresultat och som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, oavsett om identifieringen skett vid första redovisningstillfället eller senare. |
|
24. |
’Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter [effektiv del]’ ska innefatta reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av såväl gällande säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter som inte längre gäller då utlandsverksamheten redovisas i balansräkningen. |
|
25. |
’Säkringsderivat. Reserv för kassaflödessäkringar [effektiv del]’ ska innefatta reserven för kassaflödessäkringen för den effektiva delen av variationen i verkligt värde för säkringsderivat i en kassaflödessäkring, både för gällande kassaflödessäkringar och kassaflödessäkringar som inte längre gäller. |
|
26. |
’Förändringar i verkligt värde av skuldinstrument som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska innefatta ackumulerade vinster och förluster för skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, netto efter förlustreserver som värderas per balansdag i enlighet med IFRS 9.5.5. |
|
27. |
’Säkringsinstrument [komponenter som inte identifierats]’ ska innefatta ackumulerade förändringar i verkligt värde av alla följande komponenter:
|
|
28. |
Enligt IFRS omfattar ’Omvärderingsreserver’ värdet av de reserver som skapades då IAS först tillämpades, och som inte har övergått till andra typer av reserver. |
|
29. |
’Övriga reserver’ delas upp i ’Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intressebolag’ och ’Andra’. ’Reserver eller ackumulerade förluster från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med kapitalandelsmetoden’ omfattar den ackumulerade summan av intäkter och kostnader skapade genom ovannämnda innehav genom vinst eller förlust från tidigare år om de redovisas med kapitalandelsmetoden. ’Andra’ ska omfatta reserver som inte redovisas separat under andra poster och kan bestå av rättsliga reserver och obligatoriska reservfonder. |
|
30. |
’Egna aktier’ ska omfatta alla finansiella instrument som är av typen egetkapitalinstrument som har återköpts av institutet och varken är sålda eller avskrivna, utom om de enligt relevant nationell god redovisningssed grundad på BAD ska rapporteras under ’övriga tillgångar’. |
2. RESULTATRÄKNING (2)
|
31. |
Ränteintäkter och räntekostnader som härrör från finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och från säkringsderivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’ ska antingen rapporteras separat från övriga vinster och förluster under posterna ’ränteintäkter’ respektive ’räntekostnader’ (clean price) eller som del av vinst eller förlust av dessa kategorier av instrument (dirty price). Metoden med clean price eller dirty price ska tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och för säkringsderivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’. |
|
32. |
Institut ska rapportera följande poster, som omfattar intäkter och kostnader som avser närstående parter som inte är helt eller proportionellt konsoliderade enligt reglerna om konsolidering under, uppdelade efter redovisningskategorier:
|
|
33. |
’Ränteintäkter’. Finansiella tillgångar som innehas för handel’ och ’Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel’ ska då clean price används omfatta de belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ’innehas för handel’ och som är säkringsinstrument ur ekonomisk synvinkel men inte ur redovisningssynvinkel, för att visa korrekt ränteintäkt och räntekostnad för de säkrade finansiella instrumenten. |
|
34. |
Om clean price används, ska ’Ränteintäkter. Finansiella tillgångar som innehas för handel’ och ’Räntekostnader. Finansiella skulder som innehas för handel’ också omfatta tidsfördelade avgifter och slutlikviden i relation till kreditderivat som värderas till verkligt värde och som används för att hantera kreditrisken i hela eller en del av det finansiella instrumentet som är identifierat som värderat till verkligt värde vid det tillfället [IFRS 9.6.7]. |
|
35. |
’Ränteintäkter’. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ och räntekostnader. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ och ’Räntekostnader. Derivat – Säkringsredovisning, ränterisk’ ska om clean price används omfatta belopp som avser de derivat som klassificeras i kategorin ’säkringsredovisning’ och som omfattar ränterisk, inbegripet säkringar av en grupp av poster med riskpositioner som motverkar varandra (säkringar av en nettoposition) vars säkrade risk påverkar olika rader i resultaträkningen. Om den säkrade posten vid clean price genererar ränteintäkter (räntekostnader) ska beloppet rapporteras som en ränteintäkt (räntekostnad) även om det är ett negativt (positivt) belopp. Om den säkrade posten vid clean price genererar ränteintäkter (räntekostnader) ska beloppet rapporteras som en ränteintäkt (räntekostnad) även om det är ett negativt (positivt) belopp. |
|
36. |
’Ränteintäkter – övriga tillgångar’ ska omfatta ränteintäkter som inte omfattas av de övriga posterna, såsom ränteintäkter från kassa, tillgodohavanden hos centralbanker, andra avistamedel och anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, samt nettoränteintäkter från nettotillgångar i förmånsbestämda planer. |
|
37. |
Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella skulder med en negativ effektiv ränta rapporteras i ’Ränteintäkter på skulder’. Dessa skulder och deras räntor ger upphov till en positiv avkastning för ett institut. |
|
38. |
’Räntekostnader – övriga skulder’ ska omfatta räntekostnader som inte omfattas av de övriga posterna, såsom räntekostnader för skulder som ingår i avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning, kostnader som härrör från ökningar av det redovisade värdet av en avsättning när en viss tid har förflutit, eller nettoräntekostnader för förmånsbestämda nettoskulder. |
|
39. |
Enligt IFRS och om inte annat anges i nationell god redovisningssed ska räntor avseende finansiella tillgångar med en negativ effektiv ränta rapporteras i ’Räntekostnader på tillgångar’. Dessa tillgångar och deras räntor ger upphov till en negativ avkastning för ett institut. |
|
40. |
Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via resultatet ska rapporteras antingen som ’Intäkter från utdelningar’ separat från andra vinster och förluster från dessa klasser av instrument där clean price används eller som en del av vinster eller förluster från dessa klasser av instrument om dirty price används. |
|
41. |
Intäkter från utdelningar på egetkapitalinstrument som identifieras som värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat ska omfatta utdelningar som avser instrument som tagits bort från rapporten över finansiell ställning under perioden och utdelningar som avser instrument som innehas vid sutgången av rapportperioden. |
|
42. |
Intäkter från utdelningar från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag ska omfatta utdelning från dessa innehav om de redovisas med hjälp av andra metoder än kapitalandelsmetoden. |
|
43. |
’Vinster eller (-) förluster på finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel, netto’ ska omfatta vinster och förluster efter omvärdering eller borttagande av finansiella instrument som klassificeras som att de innehas för handel. Dessa poster ska också omfatta vinster och förluster för kreditderivat som värderas till verkligt värde via resultatet och som används för att hantera kreditrisken för alla eller delar av ett finansiellt instrument som identifieras som värderat till verkligt värde via resultatet, samt utdelningar och ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel om dirty price används. |
|
44. |
’Vinster eller förluster på finansiella tillgångar och skulder som indentifieras som värderade till verkligt värde via resultatet’ ska även omfatta belopp redovisade i resultaträkningen som är hänförliga till egen kreditrisk för skulder som identifieras som värderade till verkligt värde, där redovisning av förändringar i egen kreditrisk i övrigt totalresultat skapar eller förstärker en bristande överensstämmelse i redovisningen [IFRS 9.5.7.8]. Denna post ska även omfatta vinster och förluster i säkrade instrument som är identifierade som värderade till verkligt värde via resultatet och där identifieringen används för att hantera kreditrisk, såväl som ränteintäkter och räntekostnader för finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet om dirty price används. |
|
45. |
’Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande av finansiella tillgångar och skulder som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ ska inte omfatta vinster på egetkapitalinstrument som en rapporterande enhet valt att redovisa till verkligt värde via övrigt totalresultat [IFRS 9.5.7.1 b]. |
|
46. |
Om en förändring av affärsmodellen leder till en omklassificering av en finansiell tillgång till en annan redovisningskategori ska vinster och förluster från omklassificeringen rapporteras i relevanta rader i den redovisningskategori till vilken den finansiella tillgången omklassificeras, i enlighet med följande:
|
|
47. |
’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto’ ska omfatta vinster och förluster på säkringsinstrument och säkrade poster, inbegripet på säkrade poster som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är egetkapitalinstrument, i en säkring av verkligt värde i enlighet med IFRS 9.6.5.8. För en kassaflödessäkring ska de även omfatta den ineffektiva delen av variationen i säkringsinstrumentets verkliga värde. Omklassificeringen av en reserv för kassaflödessäkringar eller av av en reserv för säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter ska redovisas på samma rader i ’resultaträkningen’ som de som påverkas av kassaflöden från säkrade poster. ’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning, netto’ ska även omfatta vinster och förluster från säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Denna post ska även omfatta vinster av säkringar av nettopositioner. |
|
48. |
’Vinster eller (-) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av icke-finansiella tillgångar, netto’ ska omfatta vinster och förluster till följd av borttagande av icke-finansiella tillgångar, utom om de klassificeras som att de innehas för försäljning eller som innehav i dotterföretag, joint ventures eller intresseföretag. |
|
49. |
’Modifieringsvinster eller (-) modifieringsförluster, netto’ ska omfatta belopp från justeringar av det totala redovisade värdet av finansiella tillgångar för att återspegla de omförhandlade eller ändrade avtalsenliga kassaflöden [IFRS 9.5.4.3 och bilaga A]. Modifieringsvinsterna eller modifieringsförlusterna ska inte omfatta modifieringarnas påverkan på värdet av förväntade kreditförluster, som ska rapporteras i ’Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’. |
|
50. |
’Avsättningar eller (-) återföring av avsättningar. Gjorda åtaganden och lämnade garantier’ ska omfatta nettokostnaderna i ’resultaträkningen’ för avsättningar för alla åtaganden och garantier inom ramen för IFRS 9, IAS 37 eller IFRS 4 i enlighet med punkt 11 i denna del, eller enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD. Enligt IFRS ska alla förändringar av verkligt värde av åtaganden och finansiella garantier värderade till verkligt värde rapporteras i ’Vinster eller (–) förluster på finansiella tillgångar och skulder som identifieras som värderade till verkligt värde via resultatet, netto’ Avsättningar omfattar därför nedskrivningsbelopp för åtaganden och garantier för vilka nedskrivningen fastställs i enlighet med IFRS 9; alternativt följer avsättningarna IAS 37 eller behandlas som försäkringsavtal enligt IFRS 4. |
|
51. |
Enligt IFRS ska ’Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ omfatta alla nedskrivningsvinster eller -förluster för skuldinstrument som uppkommer från tillämpningen av nedskrivningsreglerna i IFRS 9.5.5, oavsett om de förväntade kreditförlusterna i enlighet med IFRS 9.5.5 beräknas för en tolvmånadsperiod eller för återstående löptid, och inbegripet nedskrivningsvinsterna eller -förlusterna för kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar [IFRS 9.5.5.15]. |
|
52. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska ’Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ omfatta alla reserveringar och återföring av reserveringar för finansiella instrument värderade enligt kostnadsbaserade metoder som beror på förändringar i kreditvärdighetsbedömningen för gäldenären eller utgivaren, samt, beroende på specifikationerna i den nationella goda redovisningsseden, reserveringar som beror på nedskrivning av finansiella instrument som värderas till verkligt värde via eget kapital och andra värderingsmetoder, inklusive LVP. |
|
53. |
’Nedskrivning eller (–) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet’ ska även omfatta de bortskrivna belopp – i enlighet med punkterna 72, 74 och 165 b i denna del av bilagan – som överstiger värdet av förlustreserverna vid den tidpunkt då bortskrivningen sker, och därför redovisas som en förlust direkt i resultatet, och som återföringar tidigare bortskrivna belopp som redovisas direkt i resultaträkningen. |
|
54. |
Den del av resultatet som härrör från dotterföretag, intresseföretag och joint ventures och som redovisas enligt kapitalandelsmetoden enligt reglerna om konsolidering under tillsyn ska rapporteras i ’Andel av vinsten eller (-) förlusten från innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag som redovisas med användning av kapitalandelsmetoden’. I enlighet med IAS 28.10 ska det redovisade värdet av innehavet minskas med det utdelningsbelopp som betalas ut av dessa enheter. Nedskrivning av dessa innehav ska rapporteras i ’(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag)’. Vinster eller förluster från borttagande från rapporten över finansiell ställning av dessa innehav ska rapporteras i enlighet med punkterna 55 och 56 i denna del. |
|
55. |
’Vinst eller förlust för anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter’ ska omfatta det resultat som genereras av anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som klassificeras som att de innehas för försäljning och som inte uppfyller kraven för avvecklade verksamheter. |
|
56. |
Enligt IFRS ska vinster eller förluster av borttagande från rapporten över finansiell ställning av innehav i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag rapporteras inom ’Vinst eller (–) förlust före skatt för avvecklade verksamheter, om de betraktas som avvecklade verksamheter enligt IFRS 5. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska dessa vinster och förluster rapporteras i ”Vinster eller (–) förluster till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning av investeringar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag, netto’. |
3. RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT (3)
|
57. |
’Vinster eller (-) förluster från säkringsredovisning av egetkapitalinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat ska omfatta förändringar i ackumulerad säkringsineffektivitet i säkringar i verkligt värde där den säkrade posten är ett egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Den förändring i ackumulerad säkringsineffektivitet som rapporteras i denna rad ska vara skillnaden mellan förändringarna av variationen av det verkliga värdet av det egetkapitalinstrument som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkrad post]’ och förändringarna av variationen av det verkliga värdet på det säkringsderivat som rapporteras i ’Förändringar i verkligt värde av egetkapitalinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat [säkringsinstrument]’. |
|
58. |
’Säkring av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter [effektiv del]’ ska innefatta förändringen av den ackumulerade reserven för omräkning av utländsk valuta för den effektiva delen av både pågående och avslutade av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. |
|
59. |
För säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och kassaflödessäkringar ska respektive belopp som rapporteras i ’Överfört till resultatet’ omfatta överförda belopp eftersom de säkrade flödena har ägt rum och inte längre förväntas äga rum. |
|
60. |
’Säkringsinstrument [komponenter som inte identifierats]’ ska omfatta ackumulerade förändringarna i verkligt värde av alla följande komponenter där dessa inte är identifierade som säkringskomponenter:
|
|
61. |
För optioner ska de belopp som omklassificerats till resultat och som rapporteras i ’Överfört till resultatet’ omfatta omklassificeringar till följd av optioner som säkrar en transaktionsrelaterad säkrad post och optioner som säkrar en tidsrelaterad säkringspost. |
|
62. |
’Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’ ska omfatta vinster eller förluster från skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat och som inte är nedskrivningsvinster eller -förluster eller valutakursvinster eller förluster, som var och en ska rapporteras i ’(Nedskrivning eller (-) återföring av nedskrivning av finansiella tillgångar som inte värderas till verkligt värde via resultatet)’ och i ’Valutakursdifferenser [vinst eller (–) förlust], netto’ i mall 2. Överfört till resultatet’ ska i synnerhet omfatta överföring av resultat till följd av borttagande från rapporten över finansiell ställning eller omklassificering till kategorin värdering till verkligt värde via resultatet. |
|
63. |
Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde till värdering till verkligt värde via övrigt totalresultat [IFRS 9.5.6.4] ska de vinster och förluster som uppkommer till följd av omklassificeringen rapporteras i ’Skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat’. |
|
64. |
Om en finansiell tillgång omklassificeras från kategorin verkligt värde via övrigt totalresultat till kategorin för värdering till verkligt värde via resultatet [IFRS 9.5.6.7] eller kategorin för värdering till upplupet anskaffningsvärde [IFRS 9.5.6.5] ska omklassificerade ackumulerade vinster och förluster som tidigare redovisats i övrigt totalresultat rapporteras var och en för sig i ’Överfört till resultat’, och i ’Andra omklassificeringar’, i det senare fallet med justering av det redovisade värdet av den finansiella tillgången. |
|
65. |
För alla komponenter i övrigt totalresultat ska ’Andra omklassificeringar’ omfatta överföringar som inte är omklassificeringar från övrigt totalresultat till resultatet eller till det ursprungligen redovisade värdet av säkrade poster, som i fallet med kassaflödessäkringar. |
|
66. |
Enligt IFRS ska ’Inkomstskatt för poster som inte kommer att omklassificeras’ och ’Inkomstskatt för poster som kan omklassificeras till vinst eller (-) förlust’ (IAS 1.91 b, IG6) rapporteras på separata rader. |
4. UPPDELNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR PER INSTRUMENT OCH MOTPARTSSEKTOR (4)
|
67. |
De finansiella tillgångarna ska delas upp per redovisningskategori och instrument och, vid behov, per motpart. För skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat och till upplupet anskaffningsvärde ska det redovisade bruttovärdet av tillgångar och ackumulerade nedskrivningar delas upp efter nedskrivningsstadier. |
|
68. |
Derivat som rapporteras som tillgångar som är förenade med handel enligt god nationell redovisningssed grundad på BAD omfattar instrument som värderats till verkligt värde och instrument som värderas enligt en kostnadsbaserad metod eller enligt LVP. |
|
69. |
Vid tillämpning av bilagorna III och IV och denna bilaga ska med ’ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk’ för nödlidande exponeringar avse ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk där den ackumulerade nettoförändringen är negativ. Den ackumulerade nettoförändringen i verkligt värde på grund av kreditrisk ska beräknas genom addering av alla negativa och positiva förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk som har uppkommit sedan skuldinstrumentet redovisades. Detta belopp ska endast rapporteras om adderingen av positiva och negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk resulterar i ett negativt belopp. Värderingen av skuldinstrumenten ska göras för varje enskilt finansiellt instrument. För varje enskilt skuldinstrument ska ’ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av kreditrisk’ rapporteras till dess instrumentet tas bort från rapporten över finansiell ställning. |
|
70. |
I bilagorna III och IV och i denna bilaga ska ’ackumulerad nedskrivning’ ha följande betydelse:
|
|
71. |
Enligt IFRS ska ackumulerade nedskrivningar av finansiella tillgångar i var och en av de nedskrivningsstadier som fastställs genom IFRS 9 omfatta reserven för förväntade kreditförluster. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska de omfatta särskilda och allmänna reserveringar för kreditrisk samt allmänna reserveringar för bankrisk om de minskar det redovisade värdet av skuldinstrument. Ackumulerade nedskrivningar ska också omfatta den av kreditrisk motiverade värdejusteringen av finansiella tillgångar enligt LVP. |
|
72. |
’Ackumulerade partiella bortskrivningar’ och ’Ackumulerade totala bortskrivningar’ ska omfatta det ackumulerade partiella respektive totala beloppet per referensdagen för kapital och upplupen ränta och avgifter för alla skuldinstrument som dittills tagits bort från rapporten över finansiell ställning enligt någon av metoderna i punkt 74 på grund av att institutet inte rimligen förväntar sig att återvinna de avtalsenliga kassaflödena. Dessa belopp ska rapporteras tills alla av de rapporterande institutets rättigheter är utsläckta (genom att preskriptionstiden löpt ut, skulden har efterskänkts eller av andra anledningar) eller skulden har betalats. Om de bortskrivna beloppen inte återvinns ska de därför rapporteras medan de är föremål för verkställighetsåtgärder. |
|
73. |
Om ett skuldinstrument slutligen är helt bortskrivet till följd av successiva partiella bortskrivningar ska den ackumulerade bortskrivna summan omklassificeras från ’Ackumulerade partiella bortskrivningar’ till kolumnen Ackumulerade totala bortskrivningar”. |
|
74. |
Bortskrivningar ska utgöra ett borttagande från rapporten över finansiell ställning och avse en finansiell tillgång i dess helhet eller en viss del av tillgången, inbegripet om modifieringen av en tillgång leder till att institutet ger upp sin rätt att motta kassaflöden från en del av eller hela denna tillgång, som beskrivs närmare i punkt 72. Bortskrivningar ska omfatta belopp som uppkommer både av minskningar av det redovisade värdet av finansiella tillgångar direkt i resultaträkningen eller minskningar av belopp på reservkonton för kreditförluster mot det redovisade värdet av finansiella tillgångar. |
|
75. |
Kolumnen ’varav: instrument med låg kreditrisk’ ska omfatta instrument för vilka en låg kreditrisk fastställts på rapporteringsdagen och för vilka institutet antar att kreditrisken inte har ökat betydligt sedan första redovisningstillfället i enlighet med IFRS 9.5.5.10. |
|
76. |
Kundfordringar i den mening som avses i IAS 1.54 h, avtalstillgångar och leasingfordringar för vilka den förenklade metoden enligt IFRS 9.5.5.15 för skattningen av förlustreserver har tillämpats ska rapporteras inom lån och förskott i mall 4.4.1. Motsvarande förlustreserv för dessa tillgångar ska antingen rapporteras i ’ackumulerad nedskrivning av tillgångar med väsentligt ökad kreditrisk sedan första redovisningstillfället men som inte kreditförsämrats (2:a stadiet)’ eller i ’Ackumulerad nedskrivning av kreditförsämrade tillgångar (3:e stadiet)’, beroende på om kundfordringarna, avtalstillgångarna eller leasingfordringarna enligt den förenklade metoden anses som kreditförsämrade tillgångar. |
|
77. |
Köpta eller utgivna finansiella tillgångar som är kreditförsämrade vid första redovisningstillfället ska rapporteras separat i 4.3.1 och 4.4.1. För dessa lån ska ackumulerade nedskrivningar endast omfatta de ackumulerade förändringarna i förväntade kreditförluster för återstående löptid efter det första redovisningstillfället [IFRS 9.5.5.13]. |
|
78. |
I mall 4.5 ska instituten rapportera det redovisade värdet av ’Lån och förskott’ samt ’Räntebärande värdepapper’ som uppfyller kriteriet för ’efterställda skulder’ i punkt 100 i denna del. |
|
79. |
I mall 4.8 beror den information som ska rapporteras på huruvida ’Finansiella tillgångar som varken är förenade med handel eller är derivat’ och som värderas till verkligt värde i förhållande till eget kapital kan vara föremål för nedskrivningskrav med tillämpning av nationell god redovisningssed grundad på BAD. Om dessa finansiella tillgångar är föremål för nedskrivning ska instituten rapportera information i denna mall som avser det redovisade värdet, det redovisade bruttovärdet av ej nedskrivna tillgångar och nedskrivna tillgångar, ackumulerade bortskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Om dessa finansiella tillgångar inte är föremål för nedskrivningar ska instituten rapportera de ackumulerade negativa förändringarna i verkligt värde till följd av kreditrisk för nödlidande exponeringar. |
|
80. |
I mall 4.9 ska finansiella tillgångar som värderas till moderat LVP och deras tillhörande värdejusteringar identifieras separat från andra finansiella tillgångar värderade enligt en kostnadsbaserad metod och deras tillhörande nedskrivning. Finansiella tillgångar enligt en kostnadsbaserad metod, inbegripet finansiella tillgångar enligt moderat LVP, ska rapporteras som ej nedskrivna tillgångar om de inte är föremål för några värdejusteringar eller är kopplade till några nedskrivningar, och som nedskrivna tillgångar om de är föremål för värdejusteringar som räknas som nedskrivning eller är kopplade till nedskrivning. Värdejusteringar som kvalificeras som nedskrivningar ska vara kreditriskmotiverade värdejusteringar som återspeglar motpartens försämrade kreditvärdighet. Finansiella tillgångar enligt moderat LVP med en marknadsriskmotiverad värdejustering som återspeglar förändringar i marknadsvillkorens påverkan på tillgångens värde ska inte anses nedskrivna. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat. |
|
81. |
I mall 4.10 ska tillgångar som värderats strikt enligt LVP och tillhörande värdejusteringar rapporteras separat från tillgångar enligt andra värderingsmetoder. Finansiella tillgångar enligt strikt LVP och finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder ska rapporteras som nedskrivna tillgångar om de är föremål för kreditriskmotiverade värdejusteringar enligt definitionen i punkt 80 eller nedskrivningar kopplade till dem. Finansiella tillgångar enligt strikt LVP med marknadsriskmotiverade värdejusteringar, enligt definitionen i punkt 80, ska inte anses nedskrivna. Ackumulerade kreditrisk- och marknadsriskmotiverade värdejusteringar ska rapporteras separat. |
|
82. |
Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska det värde för allmänna reserveringar för bankrisk som ska rapporteras i tillämpliga mallar endast vara den del som påverkar skuldinstrumentets redovisade värde [BAD artikel 37.2]. |
5. UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL, PER PRODUKT (5)
|
83. |
Lån och förskott som inte innehas för handel ska delas upp per typ av produkt och per motpartssektor för det redovisade värdet och per typ av produkt endast för det redovisade bruttovärdet. |
|
84. |
Tillgodohavanden som betalas ut på anfordran och som klassificeras som ’Kontanta medel, andra avistamedel och kassabehållning hos centralbanker och annan avistainlåning’ ska också rapporteras i den här mallen, oavsett vilken värderingsmetod som används. |
|
85. |
Lån och förskott ska delas upp på följande produkter:
|
|
86. |
Lån och förskott ska klassificeras på grundval av mottagen säkerhet enligt följande:
|
|
87. |
Lån och förskott ska klassificeras på grundval av säkerheten och inte på grundval av lånets syfte. Det redovisade värdet av lån och förskott för vilka mer än en typ av säkerhet ställts ska klassificeras och rapporteras som att säkerhet ställts i fastigheter om säkerhet i fastighet finns, oavsett om säkerhet även ställts i form av andra typer av säkerheter. |
|
88. |
Lån och förskott ska klassificeras på grundval av ändamål enligt följande:
|
|
89. |
Lån ska klassificeras på grundval av hur de kan återbetalas. ’Projektfinansieringslån’ ska omfatta lån som uppfyller egenskaperna för exponeringar mot specialutlåning i artikel 147.8 i kapitalkravsförordningen. |
6. UPPDELNING AV LÅN OCH FÖRSKOTT SOM INTE ÄR FÖRENADE MED HANDEL TILL ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG PER NACE-KOD (6)
|
90. |
Redovisat bruttovärde för lån och förskott till icke-finansiella företag som inte ingår i portföljer som innehas för handel eller handelsportföljer ska klassificeras enligt sektor av ekonomisk verksamhet med användning av Nace-koder på grundval av motpartens huvudsakliga verksamhet. |
|
91. |
Klassificering av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska ske i enlighet med punkt 43 i del 1 i denna bilaga. |
|
92. |
Rapportering av Nace-koder ska ske med uppdelning på första nivån (per avdelning). Instituten ska rapportera lån och förskott till icke-finansiella företag som ägnar sig åt finans- eller försäkringsverksamhet i ’K – Finans- och försäkringsverksamhet’. |
|
93. |
Enligt IFRS ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta i) finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde, och ii) finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat. Enligt nationell god redovisningssed grundad på BAD ska finansiella tillgångar som är föremål för nedskrivningar omfatta finansiella tillgångar värderade enligt en kostnadsbaserad metod, däribland enligt LVP. Beroende på specificeringen i respektive nationell god redovisningssed kan de innefatta i) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via eget kapital, och ii) finansiella tillgångar enligt andra värderingsmetoder. |
7. FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM OMFATTAS AV NEDSKRIVNINGAR (7)
|
94. |
Det redovisade värdet för skuldinstrument som ingår i redovisningskategorier som är föremål för nedskrivningar ska endast rapporteras i mall 7.1 om de förfallit till betalning. Instrument som förfallit till betalning ska allokeras till motsvarande grupper av förfallna betalningar på grundval av varje enskilt fall. |
|
95. |
Redovisningskategorier som är föremål för nedskrivningar ska definieras i enlighet med punkt 93 i denna del. |
|
96. |
Finansiella tillgångar ska klassificeras som förfallna till betalning när ett kapitalbelopp, en ränta eller en avgift inte har betalats på förfallodagen. Förfallna exponeringar ska rapporteras till sitt fulla redovisade värde. Redovisade värden för sådana tillgångar ska rapporteras efter nedskrivningsstadium eller nedskrivningsstatus i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och delas upp på grundval av antal dagar som det äldsta beloppet har varit förfallet på referensdagen. |
8. UPPDELNING AV FINANSIELLA SKULDER (8)
|
97. |
’Inlåning’ och uppdelningen av produkter ska definieras på samma sätt som i Europeiska centralbankens BSI-förordning och reglerad sparinlåning ska således klassificeras i enlighet med Europeiska centralbankens BSI-förordning och delas upp per motpart. I synnerhet ska icke överförbara avistasparkonton, även om de juridiskt sett kan lyftas vid anfordran, som är föremål för avsevärda straffavgifter och begränsningar och har egenskaper som ligger mycket nära konton med inlåning över natten, klassificeras som inlåning med uppsägningstid. |
|
98. |
’Emitterade räntebärande värdepapper’ ska delas upp på följande produkter:
|
|
99. |
’Efterställda finansiella skulder’ som emitterats ska behandlas på samma sätt som andra finansiella skulder. Efterställda skulder som emitterats i form av värdepapper ska klassificeras som ’Emitterade räntebärande värdepapper’, medan efterställda skulder i form av inlåning klassificeras som ’Inlåning’. |
|
100. |
Mall 8.2 ska innehålla det redovisade värdet av ’Inlåning’ och ’Emitterade räntebärande värdepapper’ som uppfyller definitionen på efterställda skulder klassificerade per redovisningskategori. ’Efterställda skulder’ medför en underordnad fordran på det emitterande institutet, som endast kan göras gällande sedan alla högre rangordnade fordringar tillgodosetts [Europeiska centralbankens BSI-förordning]. |
|
101. |
’Ackumulerade förändringar i verkligt värde på grund av förändringar i egen kreditrisk’ ska omfatta alla nämnda ackumulerade förändringar i verkligt värde, oavsett om de är redovisade i resultatet eller i övrigt totalresultat. |
9. LÅNEÅTAGANDEN, FINANSIELLA GARANTIER OCH ANDRA ÅTAGANDEN (9)
|
102. |
Exponeringar utanför balansräkningen ska omfatta de poster utanför balansräkningen som anges i bilaga I till kapitalkravsförordningen. I mallarna 9.1, 9.1.1 och 9.2 ska alla exponeringar utanför balansräkningen, enligt bilaga I till kapitalkravsförordningen, delas upp efter låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden. |
|
103. |
Information om låneåtaganden, finansiella garantier och andra avgivna och erhållna åtaganden ska omfatta både sådana åtaganden som kan återkallas och sådana som inte kan återkallas. |
|
104. |
Gjorda låneåtaganden, utställda finansiella garantier och andra gjorda åtaganden som förtecknas i bilaga I till kapitalkravsförordningen kan vara instrument som omfattas av IFRS 9 om de värderas till verkligt värde via resultatet, eller om de omfattas av nedskrivningskraven i IFRS 9, samt instrument som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4. |
|
105. |
Enligt IFRS ska gjorda låneåtaganden, utställda finansiella garantier och andra gjorda åtaganden rapporteras i mall 9.1.1 om något av följande villkor uppfylls:
|
|
106. |
Skulder som ska redovisas som kreditförluster för finansiella garantier och avgivna åtaganden enligt punkt 105 a och c i denna del av denna bilaga ska rapporteras som avsättningar oavsett vilket värderingskriterium som tillämpas. |
|
107. |
Institut enligt IFRS ska rapportera nominella belopp och avsättningar för instrument som är föremål för nedskrivningskraven i IFRS 9 inbegripet de som värderas till första anskaffningsvärde efter avdrag för redovisade ackumulerade intäkter, uppdelat på nedskrivningsstadier. |
|
108. |
Endast det nominella beloppet av åtagandet ska rapporteras i mall 9.1.1 om ett skuldinstrument omfattar både ett instrument i balansräkningen och en komponent utanför balansräkningen. Om den rapporterande enheten inte har möjlighet att separat identifiera förväntade kreditförluster i balansräkningen och komponenter utanför balansräkningen ska de förväntade kreditförlusterna för åtagandet rapporteras tillsammans med de ackumulerade nedskrivningarna för komponenten i balansräkningen. Om de sammanlagda förväntade kreditförlusterna överstiger skuldinstrumentets redovisade bruttovärde ska saldot för de förväntade kreditförlusterna rapporteras som en avsättning i tillämpligt nedskrivningsstadium i mall 9.1.1 [IFRS 9.5.5.20 och IFRS 7.B 8E]. |
|
109. |
Om en finansiell garanti eller ett åtagande om ett lån till en ränta som ligger under marknadsränta värderas i enlighet med IFRS 9.4.2.1 d och dess förlustreserv fastställs i enlighet med IFRS 9.5.5 ska detta rapporteras i tillämpligt nedskrivningsstadium. |
|
110. |
Om låneåtaganden, finansiella garantier och andra åtaganden värderas till verkligt värde i enlighet med IFRS 9 ska instituten i avsedda kolumner i mall 9.1.1 rapportera det nominella beloppet och ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde till följd av dessa finansiella garantiers eller åtagandens kreditrisk. ’Ackumulerade negativa förändringar i verkligt värde på grund av kreditrisk’ ska rapporteras med tillämpning av kriterierna i punkt 69 i denna del. |
|
111. |
Det nominella beloppet och avsättningar för andra åtaganden eller garantier som omfattas av IAS 37 eller IFRS 4 ska rapporteras i avsedda kolumner. |
|
112. |
Institut som omfattas av nationell god redovisningssed grundad på BAD ska i mall 9.1 rapportera det nominella värdet av de åtaganden och finansiella garantier som avses i punkterna 102 och 103, samt värdena av de avsättningar som krävs för dessa exponeringar utanför balansräkningen. |
|
113. |
’Låneåtaganden’ ska vara bindande åtaganden om att beviljakrediter med förutbestämda villkor, undantaget sådana som är derivat eftersom dessa kan nettoregleras i kontanter eller genom att överlämna eller emittera ett annat finansiellt instrument. Följande poster i bilaga I till kapitalkravsförordningen ska klassificeras som ’Låneåtaganden’:
|