7.6.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 143/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/825

av den 30 maj 2018

om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)

Gemensamma regler för skydd mot dumpad och subventionerad import från länder som inte är medlemmar i unionen finns i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1036 (2) och (EU) 2016/1037 (3) (nedan tillsammans kallade förordningarna). Förordningarna antogs ursprungligen 1968 och ändrades väsentligt senast 1996 efter att Uruguayrundan avslutats, vilket skedde inom ramen för Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt). Eftersom flera ändringar hade gjorts av förordningarna sedan 1996 beslutade lagstiftarna att kodifiera förordningarna för tydlighetens och enkelhetens skull.

(2)

Förordningarna har ändrats och kodifierats, men någon grundläggande översyn av hur de har fungerat har inte gjorts. Kommissionen inledde en översyn av förordningarna i syfte att bland annat bättre tillgodose företagens behov i början av 2000-talet.

(3)

Till följd av den översynen bör vissa bestämmelser i förordningarna ändras för att förbättra öppenheten och förutsägbarheten, effektiva åtgärder mot tredjeländers motåtgärder bör föreskrivas, effektiviteten och genomförandet bör förbättras samt praxis vid översyner bör optimeras. Dessutom bör viss praxis som har tillämpats under de senaste åren i samband med antidumpnings- och utjämningstullsundersökningar införas i förordningarna.

(4)

För att förbättra öppenheten och förutsägbarheten i antidumpnings- och utjämningstullsundersökningar bör de parter som kommer att beröras av att provisoriska antidumpnings- och utjämningsåtgärder införs, särskilt importörer, underrättas om att sådana åtgärder inom kort kommer att införas. I undersökningar där det inte är lämpligt att införa provisoriska åtgärder är det dessutom önskvärt att parterna i tillräckligt god tid i förväg känner till att åtgärder inte kommer att införas. För att begränsa risken för en betydande importökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand bör kommissionen registrera import där det är möjligt. När registrering av import föreskrivs under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand måste det beaktas att en framtidsanalys av de risker som är förknippade med registreringen krävs samt sannolikheten för att dessa omständigheter underminerar åtgärdernas positiva effekter. Vidare bör kommissionen samla in ytterligare statistisk information på nivån för Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) för att säkerställa ett lämpligt faktaunderlag till analysen av importen. I de fall registrering inte är möjlig, och en ytterligare betydande importökning sker under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, bör kommissionen ta upp denna ytterligare skada i skademarginalen.

(5)

Exportörerna eller producenterna bör ges en kort tidsfrist före införandet av provisoriska åtgärder för att kontrollera beräkningen av sina individuella dumpningsmarginaler eller storleken på de utjämningsbara subventionerna och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Räknefel skulle då kunna korrigeras innan åtgärderna införs.

(6)

För att säkerställa att åtgärder mot motåtgärder är verkningsfulla, bör unionsproducenterna kunna stödja sig på förordningarna utan att frukta motåtgärder från tredjeländer. Enligt gällande bestämmelser kan vid särskilda omständigheter en undersökning inledas utan att något klagomål har ingetts, om det förekommer tillräcklig bevisning för förekomst av dumpning eller utjämningsbara subventioner, och för skada och orsakssamband. Sådana särskilda omständigheter bör inbegripa hot om motåtgärder från tredjeländer.

(7)

När en undersökning inte inleds genom ett klagomål bör kommissionen be unionsproducenterna att tillhandahålla de uppgifter som behövs för att undersökningen ska kunna fortlöpa, så att det säkerställs att tillräckliga uppgifter finns tillgängliga för att genomföra undersökningen vid hot om motåtgärder från tredjeländer.

(8)

Tredjeländer ingriper allt mer i handeln med råvaror i syfte att behålla råvarorna i dessa länder till förmån för inhemska användare i senare led, t.ex. genom att införa exportskatter eller tillämpa dubbla system för prissättning. Ett sådant ingripande leder till ytterligare snedvridning av handeln. Till följd av detta återspeglar inte kostnaderna för råvaror de normala marknadskrafternas spel om tillgång till och efterfrågan på en viss råvara. Som resultat av detta tillfogas unionsproducenterna inte bara skada genom dumpning, utan drabbas också av ytterligare snedvridning av handeln i förhållande till tredjeländers producenter i senare led som är involverade i sådan verksamhet. För att i tillräcklig utsträckning skydda handeln bör hänsyn tas till sådana snedvridningar när åtgärdsnivån som ska införas bestäms.

(9)

Kommissionen bör kontrollera förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar på grundval av de klagomål som mottas och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) Inventory on export restrictions on industrial raw materials (Inventering av exportrestriktioner för industriella råvaror) eller en annan OECD-databas som ersätter den databasen och som identifierar råvarurelaterade snedvridningar.

(10)

Enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är utjämningsbara subventioner i princip förbjudna inom unionen. Utjämningsbara subventioner som beviljas av tredjeländer snedvrider därför särskilt handeln. Storleken på det statliga stöd som kommissionen tillåter har stadigt minskat över tiden. Vid fastställande av nivån på utjämningsåtgärder är det, i allmänhet, inte längre möjligt att tillämpa regeln om lägsta tull.

(11)

När åtgärderna inte förlängs efter en avslutad översyn eftersom de villkor som ska vara uppfyllda för fortsättning inte har konstaterats föreligga under undersökningen, bör tullar som tagits ut under undersökningen av de tulldeklarerade varorna återbetalas till importörerna.

(12)

Kommissionen bör när så är lämpligt inleda interimsöversyner i fall där unionens industri står inför ökade kostnader till följd av högre sociala och miljömässiga normer. Dessutom bör kommissionen inleda interimsöversyner om förhållandena i exportländerna ändras avseende sociala och miljömässiga normer. Exempelvis kan interimsöversynen leda till att godtagande av gällande åtaganden återtas om ett land som omfattas av åtgärder drar sig ur ett multilateralt miljömässigt avtal, och protokoll till dessa, som unionen är part i, eller Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner (avtalen förtecknas i bilaga Ia till förordningarna). Översynens omfattning beror på ändringens exakta karaktär. Sådana interimsöversyner kan också inledas på eget initiativ.

(13)

Det är möjligt för kommissionen att anta tolkningsmeddelanden med allmänna riktlinjer om tillämpningen av förordningarna för eventuella berörda parter. I enlighet med fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol är sådana meddelanden inte rättsligt bindande och ändrar inga tvingande regler i unionsrätten. På grundval av de allmänna principerna om likabehandling och berättigade förväntningar tillämpar kommissionen dessa meddelanden men den kan inte, genom att anta dem, avstå från det utrymme för skönsmässig bedömning som kommissionen har på området för den gemensamma handelspolitiken. Innan dessa meddelanden antas bör kommissionen genomföra samråd i enlighet med artikel 11.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Det är även möjligt för Europaparlamentet och rådet att framföra sina synpunkter.

(14)

Unionsindustrin bör inte längre definieras genom hänvisning till de tröskelvärden för inledande av förfaranden som fastställs i förordningarna.

(15)

Kommissionen bör se till att samtliga berörda parter får bästa tänkbara tillgång till information genom att inrätta ett informationssystem genom vilket berörda parter meddelas när ny icke-konfidentiell information läggs till i undersökningshandlingarna och göra sådan information tillgänglig för dessa parter via en webbaserad plattform.

(16)

I ursprungliga undersökningar där dumpningsmarginaler eller storleken på de utjämningsbara subventionerna har konstaterats vara lägre än de lägsta tröskelvärdena bör undersökningen omedelbart avslutas för de berörda exportörerna och sådana exportörer kommer inte att bli föremål för senare översyner.

(17)

Kommissionen bör endast godta ett åtagande om den på grundval av en framtidsanalys är övertygad om att dumpningens skadliga verkan därigenom faktiskt undanröjs.

(18)

När villkoren för att inleda en undersökning av kringgående föreligger, bör importen i samtliga fall bli föremål för registrering.

(19)

Erfarenhet av undersökningar av kringgående har visat att fastän producenter av den berörda produkten ibland inte är involverade i kringgående, har de konstaterats vara närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna. I sådana fall bör producenterna inte nekas befrielse endast på grund av att de är närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna. Därför bör villkoret att, för att kunna beviljas befrielse från registrering eller utvidgade tullar, producenterna av den berörda produkten inte bör vara närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna tas bort. Dessutom när kringgåendet äger rum i unionen bör det faktum att importörerna är närstående de producenter som omfattas av åtgärderna vara avgörande vid fastställandet av huruvida importören kan beviljas befrielse.

(20)

När antalet unionsproducenter är så stort att en stickprovsundersökning måste tillgripas, bör ett urval göras bland samtliga unionsproducenter och inte bara de producenter som inger klagomålet.

(21)

I händelse av råvarurelaterade snedvridningar såsom fastställs i artikel 7.2a i förordning (EU) 2016/1036, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, bör kommissionen göra en prövning av unionens intresse enligt artikel 7.2b i den förordningen. Om kommissionen i samband med att den fastställer nivån på tullar i enlighet med artikel 7 i den förordningen beslutar att tillämpa artikel 7.2 i den förordningen bör prövningen av unionens intresse genomföras i överensstämmelse med artikel 21 i den förordningen på grundval av de åtgärder som fastställs enligt artikel 7.2.

(22)

Vid tillämpningen av prövningen av unionens intresse bör samtliga unionsproducenter, och inte bara de producenter som inger klagomålet, ges möjlighet att lämna synpunkter.

(23)

Kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om dess genomförande av förordningarna möjliggör regelbunden övervakning i rätt tid av de handelspolitiska skyddsinstrumenten. En diskussion om den rapporten bör föras i Europaparlamentet och denna diskussion bör även omfatta de handelspolitiska skyddsinstrumentens funktion. Det bör vara möjligt för rådet att delta i en sådan diskussion.

(24)

Kommissionen bör utvidga tillämpningen och uppbörden av antidumpnings- och utjämningstullar till att även omfatta en medlemsstats kontinentalsockel eller den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, förutsatt att den produkt som omfattas av åtgärder används på ett eller båda dessa ställen i syfte att prospektera eller utvinna icke-levande naturresurser i områden på eller under havsbotten eller för att framställa energi från vatten, strömmar och vindar, och förutsatt att den produkt som omfattas av åtgärder där förbrukas i betydande mängder. Intentionen att utvidga tillämpningen på detta sätt bör anges i tillkännagivandet om inledande av förfaranden och bör understödjas i begäran av tillräcklig bevisning. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa metoder för tillämpning och uppbörd av antidumpnings- och utjämningstullar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4).

(25)

För att uppdatera förteckningen över fastställda råvarurelaterade snedvridningar genom att lägga till ytterligare råvarurelaterade snedvridningar i de fall OECD:s Inventory on export restrictions on industrial raw materials, eller någon annan OECD-databas som ersätter den databasen, fastställer råvarurelaterade snedvridningar utöver de som ingår i förteckningen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över råvarurelaterade snedvridningar som avses i artikel 7.2a i förordning (EU) 2016/1036. Vidare bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att förlänga eller förkorta perioden för utlämnande av uppgifter på förhand för att på lämpligt sätt ta itu med betydande importökningar om dessa sker under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. Perioden för utlämnande av uppgifter på förhand bör förkortas om en betydande importökning sker som kommissionen inte kan hantera. Om ingen betydande importökning har skett eller om kommissionen kan hantera den, bör perioden för utlämnande av uppgifter på förhand dock förlängas för att säkerställa förutsebarhet för unionsaktörer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(26)

Förordningarna (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2016/1036 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 4.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1.   I denna förordning avses med begreppet unionsindustri alla producenter inom unionen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:”.

2.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska ett stycke införas efter första stycket enligt följande:

”Klagomål får också lämnas in gemensamt av unionsindustrin, eller av en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning utan rättskapacitet som företräder unionsindustrin, och av fackföreningar, eller stödjas av fackföreningar. Detta påverkar inte möjligheten för unionsindustrin att dra tillbaka klagomålet.”

b)

Följande punkt ska införas:

”1a.   Kommissionen ska underlätta tillgången till handelspolitiska skyddsinstrumentet för diversifierade och fragmenterade industrier, som till stor del består av små och medelstora företag, med hjälp av en särskild hjälpcentral för små och medelstora företag, till exempel genom att öka kunskapen, genom att lämna allmän information och förklaringar om förfaranden och om hur ett klagomål inges, genom att ge ut standardiserade frågeformulär på alla av unionens officiella språk och genom att svara på allmänna, ej ärendespecifika, förfrågningar.

Hjälpcentralen för små och medelstora företag ska tillhandahålla standardformulär för statistik som kan lämnas för att styrka tillräcklig representativitet samt frågeformulär.”

3.

Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 7 ska första stycket ersättas med följande:

”7.   Unionsproducenter, fackföreningar, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer, användare och konsumentorganisationer som har givit sig till känna i enlighet med artikel 5.10, samt företrädare för exportlandet, får, på skriftlig begäran, granska alla de uppgifter som har gjorts tillgängliga av någon av parterna i undersökningen, till skillnad från interna handlingar som upprättats av myndigheterna i unionen eller dess medlemsstater, under förutsättning att dessa har betydelse för framläggandet av deras sak och att de inte är konfidentiella i den mening som avses i artikel 19 och att de används i undersökningen.”

b)

Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.   I fråga om förfaranden som inleds enligt artikel 5.9 ska en undersökning om möjligt avslutas inom ett år. Sådana undersökningar ska under alla omständigheter avslutas inom en tid av 14 månader efter det att de inleddes, i enlighet med undersökningsresultaten enligt artikel 8 för åtaganden och enligt artikel 9 för slutgiltiga åtgärder. Undersökningsperioder ska när så är möjligt, särskilt när det gäller diversifierade och fragmenterade sektorer som till stor del består av små och medelstora företag, sammanfalla med räkenskapsåret.”

c)

Följande punkter ska läggas till:

”10.   Unionsproducenter av den likadana produkten uppmanas att samarbeta med kommissionen i undersökningar som inletts enligt artikel 5.6.

11.   Kommissionen ska ha ett förhörsombud, vars befogenheter och ansvarsområden är fastställda i ett mandat som antagits av kommissionen, som ska säkra att de berörda parterna effektivt kan utöva sina processuella rättigheter.”

4.

Artikel 7 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Provisoriska tullar kan införas om

a)

förfaranden har inletts i enlighet med artikel 5,

b)

ett tillkännagivande av detta har gjorts och berörda parter har givits tillräcklig möjlighet att inkomma med uppgifter och att yttra sig i enlighet med artikel 5.10,

c)

det preliminärt har fastställts att dumpning och därav följande skada för unionsindustrin föreligger, och

d)

unionens intresse kräver att det görs ett ingripande för att förhindra denna skada.

De provisoriska tullarna ska införas tidigast 60 dagar och normalt sett senast sju månader, men under alla omständigheter senast åtta månader, från den dag då förfarandet inleddes.

Provisoriska tullar får inte införas inom tre veckor från det att information har sänts till berörda parter i enlighet med artikel 19a (perioden för utlämnande av uppgifter på förhand). Tillhandahållande av sådan information ska inte inverka på något relaterat beslut som kommissionen senare kan komma att fatta.

Kommissionen ska, senast den 9 juni 2020, se över huruvida en betydande importökning har skett under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand och huruvida detta, om en sådan ökning har skett, har lett till ytterligare skada för unionsindustrin, trots de åtgärder som kommissionen kan ha vidtagit på grundval av artikel 14.5a och artikel 9.4. Den ska särskilt stödja sig på uppgifter som samlats in på grundval av artikel 14.6 och all relevant information som står till dess förfogande. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 23a för att ändra längden på perioden för utlämnande av uppgifter på förhand till två veckor i händelse av en betydande importökning som har lett till ytterligare skada och till fyra veckor om detta inte är fallet.

Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra sin avsikt att införa provisoriska tullar, inbegripet information om de eventuella tullsatserna, samtidigt som den tillhandahåller information till berörda parter enligt artikel 19a.”

b)

Följande punkter ska införas:

”2a.   När kommissionen undersöker om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan ska den beakta huruvida det finns råvarurelaterade snedvridningar med avseende på den berörda produkten.

Vid tillämpning av denna punkt består råvarurelaterade snedvridningar av följande åtgärder: dubbla system för prissättning, exportskatter, tilläggsskatt på export, exportkvoter, exportförbud, skattemässiga exportavgifter, licenskrav, minimipriser vid export, nedsättning eller indragning av mervärdesskatteåterbetalning, restriktioner avseende tullklareringsplats för exportörer, förteckning över kvalificerade exportörer, skyldigheter på den inhemska marknaden samt gruvrättigheter för bestämda ändamål om priset för en råvara är betydligt lägre jämfört med priser på representativa internationella marknader.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a för att ändra denna förordning genom att lägga till ytterligare råvarurelaterade snedvridningar i förteckningen som avses i andra stycket i denna punkt, om OECD:s Inventory on export restrictions on industrial raw materials eller någon annan OECD-databas som ersätter denna förteckning fastställer andra typer av åtgärder.

Undersökningen ska omfatta råvarurelaterade snedvridningar som fastställs i andra stycket i denna punkt och för vilka kommissionen har tillräckliga bevis enligt artikel 5.

I denna förordning avses med en enda råvara, obehandlad eller behandlad, inbegripet energi för vilken det förekommer en snedvridning, att den står för minst 17 % av produktionskostnaderna för den berörda produkten. Vid denna beräkning ska ett icke snedvridet pris på råvaran användas som fastställts på representativa internationella marknader.

2b.   Om kommissionen, på grundval av samtliga lämnade uppgifter, med säkerhet kan slå fast att det är i unionens intresse att bestämma omfattningen av de provisoriska tullarna i enlighet med punkt 2a i denna artikel, ska punkt 2 i denna artikel inte tillämpas. Kommissionen ska aktivt inhämta information från berörda parter för att avgöra om punkt 2 eller 2a i denna artikel ska tillämpas. I detta avseende ska kommissionen undersöka all relevant information, däribland outnyttjad kapacitet i exportlandet, konkurrens om råvaror och effekter på leveranskedjorna för unionsföretag. Vid avsaknad av samarbete får kommissionen slå fast att det är i unionens intresse att tillämpa punkt 2a i denna artikel. När prövningen av unionens intresse utförs i enlighet med artikel 21 ska särskild uppmärksamhet ägnas åt denna fråga.

2c.   När skademarginalen är beräknad på grundval av ett målpris ska det vinstmål som används fastställas med beaktande av faktorer såsom lönsamhetsnivån före ökningen av importer från landet som är föremål för undersökning, nödvändig lönsamhetsnivå för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. En sådan lönsamhetsmarginal får inte vara lägre än 6 %.

2d.   När målpriset fastställs ska unionsindustrins faktiska produktionskostnad, som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till denna förordning, beaktas i vederbörlig ordning. Vidare ska hänsyn tas till framtida kostnader som inte omfattas av punkt 2c i den här artikeln, som är en följd av dessa avtal och konventioner, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 11.2.”

5.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   När det preliminärt har fastställts att dumpning och skada föreligger, får kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 15.2 godta ett tillfredsställande åtagande som en exportör frivilligt gör att ändra sina priser eller att upphöra med export till dumpade priser, om dumpningens skadliga verkan därigenom undanröjs.

I sådana fall ska, under den tid som åtagandena är i kraft, de provisoriska tullar som införts av kommissionen i enlighet med artikel 7.1 eller, i förekommande fall, de slutgiltiga tullar som införts i enlighet med artikel 9.4 inte tillämpas på relevant import av den berörda produkten när den tillverkas av de företag som avses i kommissionens beslut om godtagande av åtaganden i dess eventuellt ändrade lydelse.

Prishöjningar enligt sådana åtaganden får inte vara större än vad som krävs för att undanröja dumpningsmarginalen, och de ska vara lägre än dumpningsmarginalen om sådana prishöjningar skulle vara tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin.

Vid undersökning av huruvida prishöjningar inom ramen för sådana åtaganden som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräckliga för att undanröja skadan, ska artikel 7.2a, 7.2b, 7.2c och 7.2d tillämpas i enlighet därmed.”

b)

I punkt 2 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Utom i undantagsfall får åtaganden erbjudas senare än fem dagar före utgången av den period under vilken uppgifter kan lämnas enligt artikel 20.5, för att säkerställa att andra parter får möjlighet att yttra sig.”

c)

Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3.   Åtaganden som erbjudits behöver inte godtas om det är praktiskt svårt att tillämpa dem, till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra skäl, inbegripet skäl av allmänpolitisk karaktär som särskilt omfattar de principer och skyldigheter som avses i multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, och de ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning. Den berörda exportören kan få ta del av de skäl som ligger till grund för förslaget att avslå erbjudandet om åtagande och ges tillfälle att yttra sig. Skälen för avslaget ska anges i det slutgiltiga beslutet.

4.   De parter som erbjuder ett åtagande är skyldiga att tillhandahålla en icke-konfidentiell version av åtagandet i full överensstämmelse med artikel 19, så att de parter som berörs av undersökningen samt Europaparlamentet och rådet kan få tillgång till det.

Unionsindustrin ska dessutom få möjlighet att avge synpunkter om åtagandets huvuddrag innan den godtar ett sådant erbjudande.”

6.

Artikel 9.3 och 9.4 ska ersättas med följande:

”3.   För ett förfarande som inletts enligt artikel 5.9 ska skadan normalt anses vara försumbar när importen i fråga understiger de volymer som fastställs i artikel 5.7. Samma typ av förfarande ska omedelbart avslutas om det fastställs att dumpningsmarginalen uttryckt som procentandel av exportpriset understiger 2 %.

4.   Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att dumpning och därav följande skada föreligger och unionens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 21, ska kommissionen införa en slutgiltig antidumpningstull i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.3. Om provisoriska tullar är i kraft, ska kommissionen inleda detta förfarande senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla.

Storleken på antidumpningstullen får inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre än den marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Artikel 7.2a, 7.2b, 7.2c och 7.2d ska tillämpas i enlighet med detta.

När kommissionen inte har registrerat import men anser, med utgångspunkt i en analys av alla relevanta uppgifter som den hade till sitt förfogande när de slutgiltiga åtgärderna antogs, att det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand sker en ytterligare betydande importökning som är föremål för undersökningen, ska kommissionen låta de ytterligare skador som uppstår till följd av denna ökning avspeglas i fastställandet av skademarginalen för en period som inte är längre än den som avses i artikel 11.2.”

7.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 2 ska andra stycket ersättas med följande:

”En översyn vid giltighetstidens utgång ska inledas om begäran innehåller tillräckliga bevis för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer. Sannolikheten för detta kan exempelvis styrkas genom bevis för fortsatt dumpning och skada eller bevis för att skadans undanröjande helt eller delvis är beroende av gällande åtgärder eller bevis för att exportörernas omständigheter eller marknadsvillkoren är sådana att det finns anledning att förmoda att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller bevis för fortsatta råvarurelaterade snedvridningar.”

b)

I punkt 5 ska följande stycke läggas till:

”Om åtgärderna upphör att gälla efter en undersökning enligt punkt 2 ska de tullar som tagits ut från den dag då undersökningen av de tulldeklarerade varorna inleddes återbetalas, under förutsättning att detta begärs från de nationella tullmyndigheterna och beviljas av dessa myndigheter i enlighet med unionens tillämpbara tullagstiftning avseende återbetalning och eftergift av tull. Sådan återbetalning ska inte medföra någon betalning av ränta av de nationella tullmyndigheter som berörs.”

8.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

”3.   Undersökningar enligt denna artikel ska inledas på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en berörd part och på grundval av tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i punkt 1 i denna artikel. Undersökningarna ska inledas genom en förordning från kommissionen, där tullmyndigheterna även ska instrueras att antingen registrera importen i enlighet med artikel 14.5 eller kräva säkerheter. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart en berörd part eller en medlemsstat har lämnat in en ansökan med motivering för varför en undersökning bör inledas och kommissionen har slutfört sin analys av denna, eller när kommissionen själv har fastställt att en undersökning behöver inledas.”

b)

I punkt 4 ska första, andra, tredje och fjärde styckena ersättas med följande:

”4.   Import från företag som omfattas av befrielse från tull ska inte omfattas av registrering enligt artikel 14.5 eller av åtgärder.

En väl underbyggd ansökan om befrielse från tull ska inges inom den tidsfrist som fastställs i kommissionens förordning enligt vilken undersökningen inleds.

Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum utanför unionen, får befrielse från tull beviljas de producenter av den berörda produkten för vilka det konstaterats att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.

Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum inom unionen, får befrielse från tull beviljas de importörer som kan visa att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkterna 1 och 2 i den här artikeln.”

9.

Artikel 14 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Särskilda bestämmelser, i synnerhet vad gäller den gemensamma definitionen av begreppet ursprung enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (*1) och vad avser tillämpningen och uppbörden av en antidumpningstull på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, får antas enligt den här förordningen.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).”"

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   Från och med att undersökningen har inletts får kommissionen, efter att i god tid ha informerat medlemsstaterna, kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen. Importen ska göras till föremål för registrering, på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd. Import kan också göras till föremål för registrering på kommissionens eget initiativ. Registrering ska införas genom en kommissionsförordning. En sådan förordning ska ange ändamålet med åtgärden och, i förekommande fall, den uppskattade storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser. Import får inte göras till föremål för registrering under en längre period än nio månader.”

c)

Följande punkt ska införas:

”5a.   Kommissionen ska, om den i den mening som avses i artikel 5 inte har tillräckliga bevis för att kraven antingen i artikel 10.4 c eller d inte uppfylls, registrera import enligt punkt 5 i den här artikeln under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand enligt artikel 19a. När kommissionen beslutar om registrering ska den särskilt analysera den insamlade informationen på grundval av nummer i Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) som skapas för den undersökta produkten enligt punkt 6 i den här artikeln.”

d)

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.   Medlemsstaterna ska varje månad till kommissionen lämna en rapport om handeln med sådana importerade produkter som omfattas av undersökning och åtgärder samt de tullbelopp som tagits ut enligt denna förordning. När en undersökning inleds enligt artikel 5 ska kommissionen skapa Taric-nummer som motsvarar den undersökta produkten. Från och med att undersökningen inleds ska medlemsstaterna använda dessa Taric-nummer för att rapportera import av den undersökta produkten. Kommissionen får, på uttrycklig och motiverad begäran av en berörd part, besluta att förse dem med en icke-konfidentiell sammanfattning av informationen om sammanlagda importvolymer och importvärden för de berörda produkterna.”

e)

Följande punkt ska läggas till:

”8.   Om kommissionen har för avsikt att anta ett dokument med allmänna riktlinjer för tillämpningen av denna förordning till eventuella berörda parter ska ett offentligt samråd i enlighet med artikel 11.3 i EU-fördraget genomföras. Europaparlamentet och rådet får också framföra sina synpunkter.”

10.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 14a

Kontinentalsockel eller exklusiv ekonomisk zon

1.   En antidumpningstull får också införas för en dumpad produkt som importeras i betydande mängder till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, ifall detta skulle vålla unionsindustrin skada. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer villkoren för uppkomsten av sådana tullar samt förfarandena för anmälan och deklaration av sådana produkter samt betalning av sådana tullar, inbegripet uppbörd, återbetalning och eftergift (tullverktyget). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.3.

2.   Kommissionen ska endast införa tullar som avses i punkt 1 från och med den dag då tullverktyget som avses i punkt 1 är operativt. Kommissionen ska informera alla ekonomiska aktörer när tullverktyget är operativt genom ett särskilt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.”

11.

Artikel 17.1 och 17.2 ska ersättas med följande:

”1.   I de fall där antalet unionsproducenter, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

2.   Det slutliga urvalet av parter, slag av produkter eller transaktioner som görs enligt dessa bestämmelser om stickprov åligger kommissionen. För att möjliggöra ett representativt urval ska det dock helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom en vecka efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter.”

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 19a

Information i det preliminära skedet

1.   Unionsproducenter, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer samt företrädare för exportlandet får begära information om planerat införande av provisoriska tullar. En begäran om sådan information ska göras skriftligen inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. Sådan information ska lämnas till dessa parter tre veckor innan provisoriska tullar införs. Sådan information ska innehålla en sammanfattning av de föreslagna tullarna endast för kännedom, och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, med beaktande av behovet att iaktta kraven på konfidentialitet enligt artikel 19. Parterna ska ha tre arbetsdagar, från tillhandahållandet av sådan information, på sig för att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.

2.   När avsikten är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter underrättas om att tullar inte kommer att införas tre veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 7.1.”

13.

Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   För att få fram ett ordentligt underlag som gör det möjligt för kommissionen att beakta alla synpunkter och uppgifter när den fattar beslut om huruvida det ligger i unionens intresse att åtgärder införs, kan unionsproducenterna, fackföreningarna, importörerna och deras intresseorganisationer, företrädare för användare och konsumentorganisationer ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av antidumpningsförfarandena. Dessa uppgifter eller lämpliga sammanfattningar därav ska göras tillgängliga för de övriga parter som anges i denna artikel, vilka ska ha rätt att yttra sig över uppgifterna.”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får yttra sig om tillämpningen av de provisoriska tullar som har införts. För att dessa synpunkter ska kunna beaktas ska de ha inkommit inom 15 dagar efter den dag åtgärderna i fråga har börjat tillämpas, och synpunkterna eller lämpliga sammanfattningar av dem ska göras tillgängliga för övriga parter som ska ha rätt att yttra sig över dem.”

14.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Kommissionen ska, med vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 19, förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av denna förordning.

Den rapporten ska innehålla information om tillämpningen av provisoriska och slutgiltiga åtgärder, avslutande av undersökningar utan åtgärder, åtaganden, nya undersökningar, översyner, betydande snedvridningar och kontrollbesök samt arbetet i de olika organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av denna förordning och för att åtagandena däri uppfylls. Rapporten ska också omfatta tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsinstrument riktade mot unionen och överklaganden av de införda åtgärderna. Den ska omfatta den verksamhet som bedrivs av förhörsombudet vid kommissionens generaldirektorat för handel och av hjälpcentralen för små och medelstora företag avseende tillämpningen av denna förordning.

Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur sociala och miljömässiga normer har övervägts och beaktats i undersökningen. Sådana normer ska omfatta de som ingår i multilaterala miljöavtal som unionen är part i och de i ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning samt motsvarande nationell lagstiftning i exportlandet.”

b)

Följande punkt ska läggas till:

”4.   Senast den 9 juni 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en översyn av tillämpningen av artiklarna 7.2a, 8.1 och 9.4, inbegripet en utvärdering av den tillämpningen. Denna översyn får, om lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.”

15.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 23a

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den 8 juni 2018 och den kan endast utövas en gång.

Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.2a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 8 juni 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med en period av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 7.1 och 7.2a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (*2).

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   Delegerade akter som antas enligt artikel 7.1 och 7.2a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

(*2)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”"

Artikel 2

Förordning (EU) 2016/1037 ska ändras på följande sätt:

1.

I artikel 9.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:

”1.   I denna förordning avses med begreppet unionsindustri alla producenter inom unionen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:”.

2.

Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 1 ska ett stycke införas efter första stycket enligt följande:

”Klagomål får också lämnas in gemensamt av unionsindustrin, eller av en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning utan rättskapacitet som företräder unionsindustrin, och av fackföreningar, eller stödjas av fackföreningar. Detta påverkar inte möjligheten för unionsindustrin att dra tillbaka klagomålet.”

b)

Följande punkt ska införas:

”1a.   Kommissionen ska underlätta tillgången till handelspolitiska skyddsinstrumentet för diversifierade och fragmenterade industrier, som till stor del består av små och medelstora företag, med hjälp av en särskild hjälpcentral för små och medelstora företag, till exempel genom att öka kunskapen, genom att lämna allmän information och förklaringar om förfaranden och om hur ett klagomål inges, genom att ge ut standardiserade frågeformulär på alla av unionens officiella språk och genom att svara på allmänna, ej ärendespecifika, förfrågningar.

Hjälpcentralen för små och medelstora företag ska tillhandahålla standardformulär för statistik som kan lämnas för att styrka tillräcklig representativitet samt frågeformulär.”

3.

Artikel 11 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 7 ska första stycket ersättas med följande:

”7.   Unionsproducenter, de offentliga myndigheterna i ursprungs- och/eller exportlandet, fackföreningar, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer, användare och konsumentorganisationer som har givit sig till känna i enlighet med artikel 10.12 andra stycket, får, på skriftlig begäran, granska alla de uppgifter som har gjorts tillgängliga för kommissionen av någon av parterna i undersökningen, till skillnad från interna handlingar som upprättats av myndigheterna i unionen eller dess medlemsstater, under förutsättning att dessa har betydelse för framläggandet av deras sak och att de inte är konfidentiella i den mening som avses i artikel 29 och att de används i undersökningen.”

b)

Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9.   I fråga om förfaranden som inleds enligt artikel 10.11 ska en undersökning om möjligt avslutas inom ett år. Sådana undersökningar ska under alla omständigheter avslutas inom en tid av 13 månader efter det att de inleddes, i enlighet med undersökningsresultaten enligt artikel 13 för åtaganden och enligt artikel 15 för slutgiltiga åtgärder. Undersökningsperioder ska när så är möjligt, särskilt när det gäller diversifierade och fragmenterade sektorer som till stor del består av små och medelstora företag, sammanfalla med räkenskapsåret.”

c)

Följande punkter ska läggas till:

”11.   Unionsproducenter av den likadana produkten uppmanas att samarbeta med kommissionen i undersökningar som inletts enligt artikel 10.8.

12.   Kommissionen ska ha ett förhörsombud, vars befogenheter och ansvarsområden är fastställda i ett mandat som antagits av kommissionen, som ska säkra att de berörda parterna effektivt kan utöva sina processuella rättigheter.”

4.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   Provisoriska tullar kan införas om

a)

förfaranden har inletts i enlighet med artikel 10,

b)

ett tillkännagivande av detta har gjorts och berörda parter har givits tillräcklig möjlighet att inkomma med uppgifter och att yttra sig i enlighet med artikel 10.12 andra stycket,

c)

det preliminärt har fastställts att den importerade produkten är föremål för utjämningsbara subventioner och därav följande skada för unionsindustrin föreligger, och

d)

unionsintresset kräver att det görs ett ingripande för att förhindra denna skada.

De provisoriska tullarna ska införas tidigast 60 dagar och senast nio månader från och med den dag då förfarandet inleddes.

Den provisoriska utjämningstullens belopp ska motsvara det sammanlagda beloppet av den provisoriskt fastställda utjämningsbara subventionen.

Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt preliminärt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att införa den provisoriska tullen på det beloppet, ska den provisoriska utjämningstullen vara tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, om denna tull är lägre än det sammanlagda beloppet för utjämningsbara subventioner.

Provisoriska tullar får inte införas inom tre veckor från det att information har sänts till berörda parter enligt artikel 29a (perioden för utlämnande av uppgifter på förhand). Tillhandahållande av sådan information ska inte inverka på något relaterat beslut som kommissionen senare kan komma att fatta.

Kommissionen ska, senast den 9 juni 2020, se över huruvida en betydande importökning har skett under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand och huruvida detta, om en sådan ökning har skett, har lett till ytterligare skada för unionsindustrin, trots de åtgärder som kommissionen kan ha vidtagit på grundval av artikel 24.5a och artikel 15.1. Den ska särskilt stödja sig på uppgifter som samlats in på grundval av artikel 24.6 och all relevant information som står till dess förfogande. Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 32.b för att ändra längden på perioden för utlämnande av uppgifter på förhand till två veckor i händelse av en betydande importökning som har lett till ytterligare skada och till fyra veckor om detta inte är fallet.

Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra sin avsikt att införa provisoriska tullar, inbegripet information om de eventuella tullsatserna, samtidigt som den tillhandahåller information till berörda parter enligt artikel 29a.”

b)

Följande punkter ska införas:

”1a.   När skademarginalen är beräknad på grundval av ett målpris ska det vinstmål som används fastställas med beaktande av faktorer såsom lönsamhetsnivån före ökningen av importer från landet som är föremål för undersökning, nödvändig lönsamhetsnivå för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna samt forskning och utveckling (FoU) och innovation, samt förväntad lönsamhetsnivå under normala konkurrensförhållanden. En sådan lönsamhetsmarginal får inte vara lägre än 6 %.

1b.   När målpriset fastställs ska unionsindustrins faktiska produktionskostnad, som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, samt Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas i bilaga Ia till denna förordning, återspeglas i vederbörlig ordning. Vidare ska hänsyn tas till framtida kostnader som inte omfattas av punkt 1a i den här artikeln som är en följd av dessa avtal och konventioner, och som unionsindustrin kommer att ådra sig under den period då åtgärden tillämpas enligt artikel 18.1.”

5.

Artikel 13 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   När det preliminärt har fastställts att subventionering och skada föreligger, får kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 25.2 godta ett tillfredsställande, frivilligt åtagande med innebörden att

a)

ursprungs- och/eller exportlandet går med på att undanröja eller begränsa subventionen eller att vidta andra åtgärder med avseende på dess verkningar, eller

b)

exportören åtar sig att revidera sina priser eller att upphöra med export till området i fråga så länge som sådan export är föremål för utjämningsbara subventioner, om subventioneringens skadliga verkan därigenom undanröjs.

I sådana fall ska, under den tid som åtagandena är i kraft, de provisoriska tullar som införts av kommissionen i enlighet med artikel 12.3 eller, i förekommande fall, de slutgiltiga tullar som införts i enlighet med artikel 15.1 inte tillämpas på relevant import av den berörda produkten när den tillverkas av de företag som avses i kommissionens beslut om godtagande av åtaganden och i eventuella ändringar av detta.

Prishöjningar enligt sådana åtaganden får inte vara större än vad som krävs för att kompensera för den ifrågavarande utjämningsbara subventionen.

När kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt preliminärt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att fastställa prishöjningen enligt sådana åtaganden, i enlighet med punkt 1 tredje stycket i denna artikel, ska höjningen i enlighet med sådana åtaganden vara lägre än den utjämningsbara subventionens belopp om sådana prishöjningar skulle vara tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin.”

b)

I punkt 2 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Utom i undantagsfall får åtaganden erbjudas senare än fem dagar före utgången av den period under vilken uppgifter kan lämnas enligt artikel 30.5, för att säkerställa att andra parter får möjlighet att yttra sig.”

c)

Punkterna 3 och 4 ska ersättas med följande:

”3.   Åtaganden som erbjudits behöver inte godtas om det är praktiskt svårt att tillämpa dem, till exempel om antalet faktiska eller möjliga exportörer är alltför stort eller av andra skäl, inbegripet skäl av allmänpolitisk karaktär som särskilt omfattar de principer och skyldigheter som avses i multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa, som unionen är part i, och de ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning. Den berörda exportören och/eller det berörda ursprungs- och/eller exportlandet kan få ta del av de skäl som ligger till grund för förslaget att avslå erbjudandet om åtagande och ges tillfälle att yttra sig. Skälen för avslaget ska anges i det slutgiltiga beslutet.

4.   De parter som erbjuder ett åtagande är skyldiga att tillhandahålla en icke-konfidentiell version av åtagandet i full överensstämmelse med artikel 29, så att de parter som berörs av undersökningen samt Europaparlamentet och rådet kan få tillgång till det.

Unionsindustrin ska dessutom få möjlighet att avge synpunkter om åtagandets huvuddrag innan den godtar ett sådant erbjudande.”

6.

Artikel 14.5 ska ersättas med följande:

”5.   En utjämningsbar subventions storlek ska anses vara försumbar om den understiger 1 % av värdet. Vad gäller undersökningar av import med ursprung i utvecklingsländer ska dock gränsen för att värdet anses försumbart vara 2 % av värdet.”

7.

I artikel 15.1 ska tredje stycket ersättas med följande:

”Beloppet för utjämningstullen får inte överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner.

Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att bestämma omfattningen av åtgärderna i enlighet med tredje stycket, ska beloppet för utjämningstullen vara lägre om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin.

Om kommissionen inte har registrerat import men anser, med utgångspunkt i en analys av alla relevanta uppgifter som den hade till sitt förfogande när de slutgiltiga åtgärderna antogs, att det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand sker en ytterligare betydande importökning som är föremål för undersökningen, ska kommissionen låta de ytterligare skador som uppstår till följd av denna ökning avspeglas i fastställandet av skademarginalen för en period som inte är längre än den som avses i artikel 18.1.”

8.

I artikel 18.1 ska följande stycke läggas till:

”Om åtgärderna upphör att gälla efter en undersökning enligt denna artikel ska de tullar som tagits ut från den dag då undersökningen av de tulldeklarerade varorna inleddes återbetalas, under förutsättning att detta begärs från de nationella tullmyndigheterna och beviljas av dessa myndigheter i enlighet med unionens tillämpbara tullagstiftning avseende återbetalning och eftergift av tull. Sådan återbetalning ska inte medföra någon betalning av ränta av de nationella tullmyndigheter som berörs.”

9.

Artikel 23 ska ändras på följande sätt:

a)

I punkt 4 ska första stycket ersättas med följande:

”4.   Undersökningar enligt denna artikel ska inledas på kommissionens initiativ eller på begäran av en medlemsstat eller en berörd part och på grundval av tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel. Undersökningarna ska inledas genom en förordning från kommissionen, där tullmyndigheterna även ska instrueras att antingen registrera importen i enlighet med artikel 24.5 eller kräva säkerheter. Kommissionen ska tillhandahålla medlemsstaterna information så snart en berörd part eller en medlemsstat har lämnat in en ansökan med motivering för varför en undersökning bör inledas och kommissionen har slutfört sin analys av denna, eller när kommissionen själv har fastställt att en undersökning behöver inledas.”

b)

I punkt 6 ska andra och tredje styckena ersättas med följande:

”Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum utanför unionen, får befrielse från tull beviljas de producenter av den berörda produkten för vilka det konstaterats att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkt 3.

Om det bruk, den process eller den bearbetning som utgör kringgående äger rum inom unionen, får befrielse från tull beviljas de importörer som kan visa att de inte är involverade i kringgående enligt definitionen i punkt 3.”

10.

Artikel 24 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 3 ska ersättas med följande:

”3.   Särskilda bestämmelser, i synnerhet vad gäller den gemensamma definitionen av begreppet ursprung enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (*3) och vad avser tillämpningen och uppbörden av en utjämningstull på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, får antas enligt den här förordningen.

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).”"

b)

Punkt 5 ska ersättas med följande:

”5.   Från och med att undersökningen har inletts får kommissionen, efter att i god tid ha informerat medlemsstaterna, kräva att tullmyndigheterna vidtar lämpliga åtgärder för att registrera importen, så att åtgärder därefter kan vidtas mot denna import från och med dagen för registreringen. Importen ska göras till föremål för registrering, på begäran av unionsindustrin, om begäran innehåller tillräcklig bevisning för att motivera en sådan åtgärd. Import kan också göras till föremål för registrering på kommissionens eget initiativ. Registrering ska införas genom kommissionsförordningen. En sådan förordning ska ange ändamålet med åtgärden och, om så är lämpligt, den uppskattade storleken på eventuella framtida betalningsförpliktelser. Import får inte göras till föremål för registrering under en längre period än nio månader.”

c)

Följande punkt ska införas:

”5a.   Kommissionen ska, om den i den mening som avses i artikel 10 inte har tillräckliga bevis för att kraven i antingen artikel 16.4 c eller d inte uppfylls, registrera import enligt punkt 5 i den här artikeln under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand enligt artikel 29a. När kommissionen beslutar om registrering ska den särskilt analysera den insamlade informationen på grundval av nummer i Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) som skapas för den undersökta produkten enligt punkt 6 i den här artikeln.”

d)

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.   Medlemsstaterna ska varje månad till kommissionen lämna en rapport om handeln med sådana importerade produkter som omfattas av undersökning och åtgärder samt de tullbelopp som tagits ut enligt denna förordning. När en undersökning inleds enligt artikel 10 ska kommissionen skapa Taric-nummer som motsvarar den undersökta produkten. Från och med att undersökningen inleds ska medlemsstaterna använda dessa Taric-nummer för att rapportera import av den undersökta produkten. Kommissionen får, på uttrycklig och motiverad begäran av en berörd part, besluta att förse dem med en icke-konfidentiell sammanfattning av informationen om sammanlagda importvolymer och importvärden för de berörda produkterna.”

e)

Följande punkt ska läggas till:

”8.   Om kommissionen har för avsikt att anta ett dokument med allmänna riktlinjer för tillämpningen av denna förordning till eventuella berörda parter ska ett offentligt samråd i enlighet med artikel 11.3 i EU-fördraget genomföras. Europaparlamentet och rådet får också framföra sina synpunkter.”

11.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 24a

En medlemsstats kontinentalsockel eller exklusiva ekonomiska zon

1.   En utjämningstull får också införas för en subventionerad produkt som importeras i betydande mängder till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention, ifall detta skulle vålla unionsindustrin skada. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer villkoren för uppkomsten av sådana tullar samt förfarandena för anmälan och deklaration av sådana produkter samt betalning av sådana tullar, inbegripet uppbörd, återbetalning och eftergift (tullverktyget). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3.

2.   Kommissionen ska endast införa tullar som avses i punkt 1 från och med den dag då tullverktyget som avses i punkt 1 är operativt. Kommissionen ska informera alla ekonomiska aktörer när tullverktyget är operativt genom ett särskilt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.”

12.

Artikel 27.1 och 27.2 ska ersättas med följande:

”1.   I de fall där antalet unionsproducenter, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande.

2.   Det slutliga urvalet av parter, slag av produkter eller transaktioner som görs enligt dessa bestämmelser om stickprov åligger kommissionen. För att möjliggöra ett representativt urval ska det dock helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom en vecka efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter.”

13.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 29a

Information i det preliminära skedet

1.   Unionsproducenter, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer samt ursprungs- och/eller exportlandet får begära information om planerat införande av provisoriska tullar. En begäran om sådan information ska göras skriftligen inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. Sådan information ska lämnas till dessa parter tre veckor innan provisoriska tullar införs. Denna information ska innehålla en sammanfattning av de föreslagna tullarna endast för kännedom, och närmare uppgifter om beräkningen av storleken på den utjämningsbara subventionen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, med beaktande av behovet att iaktta kraven på konfidentialitet enligt artikel 29. Parterna ska ha tre arbetsdagar, från tillhandahållandet av sådan information, på sig för att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet.

2.   När avsikten är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter underrättas om att tullar inte kommer att införas tre veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 12.1.”

14.

Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

a)

Punkt 2 ska ersättas med följande:

”2.   För att få fram ett ordentligt underlag som gör det möjligt för myndigheterna att beakta alla synpunkter och uppgifter när de fattar beslut om huruvida det ligger i unionens intresse att åtgärder införs, kan unionsproducenterna, fackföreningarna, importörerna och deras intresseorganisationer, företrädare för användare och konsumentorganisationer ge sig till känna och lämna uppgifter till kommissionen inom de tidsfrister som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet avseende utjämningstull. Dessa uppgifter eller lämpliga sammanfattningar därav ska göras tillgängliga för de övriga parter som anges i denna artikel, vilka ska ha rätt att yttra sig över uppgifterna.”

b)

Punkt 4 ska ersättas med följande:

”4.   Parter som har handlat i enlighet med punkt 2 får yttra sig om tillämpningen av de provisoriska tullar som har införts. För att dessa synpunkter ska kunna beaktas ska de ha inkommit inom 15 dagar efter det att åtgärderna i fråga har börjat tillämpas, och synpunkterna eller lämpliga sammanfattningar av dem ska göras tillgängliga för övriga parter som ska ha rätt att yttra sig över dem.”

15.

Följande artiklar ska införas:

”Artikel 32a

Rapport

1.   Kommissionen ska, med vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 29, förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av denna förordning.

Den rapporten ska innehålla information om tillämpningen av provisoriska och slutgiltiga åtgärder, avslutande av undersökningar utan åtgärder, åtaganden, nya undersökningar, översyner, betydande snedvridningar och kontrollbesök samt arbetet i de olika organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av denna förordning och för att åtagandena däri uppfylls. Rapporten ska också omfatta tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsinstrument riktade mot unionen och överklaganden av de införda åtgärderna. Den ska omfatta den verksamhet som bedrivs av förhörsombudet vid kommissionens generaldirektorat för handel och av hjälpcentralen för små och medelstora företag avseende tillämpningen av denna förordning.

Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur sociala och miljömässiga normer har övervägts och beaktats i undersökningen. Sådana normer ska omfatta de som ingår i multilaterala miljöavtal som unionen är part i och de i ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning samt motsvarande nationell lagstiftning i exportlandet.

2.   Senast den 9 juni 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en översyn av tillämpningen av artiklarna 12.1 tredje och fjärde styckena, 13.1 tredje och fjärde styckena samt 15.1 tredje och fjärde styckena, inbegripet en utvärdering av den tillämpningen. Denna översyn får, om lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

Artikel 32b

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 12.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den 8 juni 2018 och den kan endast utövas en gång.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 12.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (*4).

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 12.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

(*4)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”"

Artikel 3

Bilagan till den här förordningen ska läggas till som bilaga Ia till förordningarna (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037.

Artikel 4

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 5

Den här förordningen ska tillämpas på alla undersökningar för vilka tillkännagivandet om inledande av förfarandet enligt artikel 5.9 i förordning (EU) 2016/1036 eller artikel 10.11 i förordning (EU) 2016/1037 har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning efter den dag då denna förordning träder i kraft.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 30 maj 2018.

På Europaparlamentets vägnar

A. TAJANI

Ordförande

På rådets vägnar

L. PAVLOVA

Ordförande


(1)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2014 (EUT C 443, 22.12.2017, s. 934) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 16 april 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 maj 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(5)  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.


BILAGA

”BILAGA Ia

DE ILO-KONVENTIONER SOM AVSES I DENNA FÖRORDNING

1.

Konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, nr 29 (1930)

2.

Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, nr 87 (1948)

3.

Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, nr 98 (1949)

4.

Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, nr 100 (1951)

5.

Konventionen angående avskaffande av tvångsarbete, nr 105 (1957)

6.

Konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, nr 111 (1958)

7.

Konventionen om minimiålder för tillträde till arbete, nr 138 (1973)

8.

Konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, nr 182 (1999)”