7.6.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 143/1 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/825
av den 30 maj 2018
om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och
av följande skäl:
(1) |
Gemensamma regler för skydd mot dumpad och subventionerad import från länder som inte är medlemmar i unionen finns i Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/1036 (2) och (EU) 2016/1037 (3) (nedan tillsammans kallade förordningarna). Förordningarna antogs ursprungligen 1968 och ändrades väsentligt senast 1996 efter att Uruguayrundan avslutats, vilket skedde inom ramen för Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt). Eftersom flera ändringar hade gjorts av förordningarna sedan 1996 beslutade lagstiftarna att kodifiera förordningarna för tydlighetens och enkelhetens skull. |
(2) |
Förordningarna har ändrats och kodifierats, men någon grundläggande översyn av hur de har fungerat har inte gjorts. Kommissionen inledde en översyn av förordningarna i syfte att bland annat bättre tillgodose företagens behov i början av 2000-talet. |
(3) |
Till följd av den översynen bör vissa bestämmelser i förordningarna ändras för att förbättra öppenheten och förutsägbarheten, effektiva åtgärder mot tredjeländers motåtgärder bör föreskrivas, effektiviteten och genomförandet bör förbättras samt praxis vid översyner bör optimeras. Dessutom bör viss praxis som har tillämpats under de senaste åren i samband med antidumpnings- och utjämningstullsundersökningar införas i förordningarna. |
(4) |
För att förbättra öppenheten och förutsägbarheten i antidumpnings- och utjämningstullsundersökningar bör de parter som kommer att beröras av att provisoriska antidumpnings- och utjämningsåtgärder införs, särskilt importörer, underrättas om att sådana åtgärder inom kort kommer att införas. I undersökningar där det inte är lämpligt att införa provisoriska åtgärder är det dessutom önskvärt att parterna i tillräckligt god tid i förväg känner till att åtgärder inte kommer att införas. För att begränsa risken för en betydande importökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand bör kommissionen registrera import där det är möjligt. När registrering av import föreskrivs under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand måste det beaktas att en framtidsanalys av de risker som är förknippade med registreringen krävs samt sannolikheten för att dessa omständigheter underminerar åtgärdernas positiva effekter. Vidare bör kommissionen samla in ytterligare statistisk information på nivån för Europeiska unionens integrerade tulltaxa (Taric) för att säkerställa ett lämpligt faktaunderlag till analysen av importen. I de fall registrering inte är möjlig, och en ytterligare betydande importökning sker under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, bör kommissionen ta upp denna ytterligare skada i skademarginalen. |
(5) |
Exportörerna eller producenterna bör ges en kort tidsfrist före införandet av provisoriska åtgärder för att kontrollera beräkningen av sina individuella dumpningsmarginaler eller storleken på de utjämningsbara subventionerna och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Räknefel skulle då kunna korrigeras innan åtgärderna införs. |
(6) |
För att säkerställa att åtgärder mot motåtgärder är verkningsfulla, bör unionsproducenterna kunna stödja sig på förordningarna utan att frukta motåtgärder från tredjeländer. Enligt gällande bestämmelser kan vid särskilda omständigheter en undersökning inledas utan att något klagomål har ingetts, om det förekommer tillräcklig bevisning för förekomst av dumpning eller utjämningsbara subventioner, och för skada och orsakssamband. Sådana särskilda omständigheter bör inbegripa hot om motåtgärder från tredjeländer. |
(7) |
När en undersökning inte inleds genom ett klagomål bör kommissionen be unionsproducenterna att tillhandahålla de uppgifter som behövs för att undersökningen ska kunna fortlöpa, så att det säkerställs att tillräckliga uppgifter finns tillgängliga för att genomföra undersökningen vid hot om motåtgärder från tredjeländer. |
(8) |
Tredjeländer ingriper allt mer i handeln med råvaror i syfte att behålla råvarorna i dessa länder till förmån för inhemska användare i senare led, t.ex. genom att införa exportskatter eller tillämpa dubbla system för prissättning. Ett sådant ingripande leder till ytterligare snedvridning av handeln. Till följd av detta återspeglar inte kostnaderna för råvaror de normala marknadskrafternas spel om tillgång till och efterfrågan på en viss råvara. Som resultat av detta tillfogas unionsproducenterna inte bara skada genom dumpning, utan drabbas också av ytterligare snedvridning av handeln i förhållande till tredjeländers producenter i senare led som är involverade i sådan verksamhet. För att i tillräcklig utsträckning skydda handeln bör hänsyn tas till sådana snedvridningar när åtgärdsnivån som ska införas bestäms. |
(9) |
Kommissionen bör kontrollera förekomsten av råvarurelaterade snedvridningar på grundval av de klagomål som mottas och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) Inventory on export restrictions on industrial raw materials (Inventering av exportrestriktioner för industriella råvaror) eller en annan OECD-databas som ersätter den databasen och som identifierar råvarurelaterade snedvridningar. |
(10) |
Enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är utjämningsbara subventioner i princip förbjudna inom unionen. Utjämningsbara subventioner som beviljas av tredjeländer snedvrider därför särskilt handeln. Storleken på det statliga stöd som kommissionen tillåter har stadigt minskat över tiden. Vid fastställande av nivån på utjämningsåtgärder är det, i allmänhet, inte längre möjligt att tillämpa regeln om lägsta tull. |
(11) |
När åtgärderna inte förlängs efter en avslutad översyn eftersom de villkor som ska vara uppfyllda för fortsättning inte har konstaterats föreligga under undersökningen, bör tullar som tagits ut under undersökningen av de tulldeklarerade varorna återbetalas till importörerna. |
(12) |
Kommissionen bör när så är lämpligt inleda interimsöversyner i fall där unionens industri står inför ökade kostnader till följd av högre sociala och miljömässiga normer. Dessutom bör kommissionen inleda interimsöversyner om förhållandena i exportländerna ändras avseende sociala och miljömässiga normer. Exempelvis kan interimsöversynen leda till att godtagande av gällande åtaganden återtas om ett land som omfattas av åtgärder drar sig ur ett multilateralt miljömässigt avtal, och protokoll till dessa, som unionen är part i, eller Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner (avtalen förtecknas i bilaga Ia till förordningarna). Översynens omfattning beror på ändringens exakta karaktär. Sådana interimsöversyner kan också inledas på eget initiativ. |
(13) |
Det är möjligt för kommissionen att anta tolkningsmeddelanden med allmänna riktlinjer om tillämpningen av förordningarna för eventuella berörda parter. I enlighet med fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol är sådana meddelanden inte rättsligt bindande och ändrar inga tvingande regler i unionsrätten. På grundval av de allmänna principerna om likabehandling och berättigade förväntningar tillämpar kommissionen dessa meddelanden men den kan inte, genom att anta dem, avstå från det utrymme för skönsmässig bedömning som kommissionen har på området för den gemensamma handelspolitiken. Innan dessa meddelanden antas bör kommissionen genomföra samråd i enlighet med artikel 11.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Det är även möjligt för Europaparlamentet och rådet att framföra sina synpunkter. |
(14) |
Unionsindustrin bör inte längre definieras genom hänvisning till de tröskelvärden för inledande av förfaranden som fastställs i förordningarna. |
(15) |
Kommissionen bör se till att samtliga berörda parter får bästa tänkbara tillgång till information genom att inrätta ett informationssystem genom vilket berörda parter meddelas när ny icke-konfidentiell information läggs till i undersökningshandlingarna och göra sådan information tillgänglig för dessa parter via en webbaserad plattform. |
(16) |
I ursprungliga undersökningar där dumpningsmarginaler eller storleken på de utjämningsbara subventionerna har konstaterats vara lägre än de lägsta tröskelvärdena bör undersökningen omedelbart avslutas för de berörda exportörerna och sådana exportörer kommer inte att bli föremål för senare översyner. |
(17) |
Kommissionen bör endast godta ett åtagande om den på grundval av en framtidsanalys är övertygad om att dumpningens skadliga verkan därigenom faktiskt undanröjs. |
(18) |
När villkoren för att inleda en undersökning av kringgående föreligger, bör importen i samtliga fall bli föremål för registrering. |
(19) |
Erfarenhet av undersökningar av kringgående har visat att fastän producenter av den berörda produkten ibland inte är involverade i kringgående, har de konstaterats vara närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna. I sådana fall bör producenterna inte nekas befrielse endast på grund av att de är närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna. Därför bör villkoret att, för att kunna beviljas befrielse från registrering eller utvidgade tullar, producenterna av den berörda produkten inte bör vara närstående en producent som omfattas av de ursprungliga åtgärderna tas bort. Dessutom när kringgåendet äger rum i unionen bör det faktum att importörerna är närstående de producenter som omfattas av åtgärderna vara avgörande vid fastställandet av huruvida importören kan beviljas befrielse. |
(20) |
När antalet unionsproducenter är så stort att en stickprovsundersökning måste tillgripas, bör ett urval göras bland samtliga unionsproducenter och inte bara de producenter som inger klagomålet. |
(21) |
I händelse av råvarurelaterade snedvridningar såsom fastställs i artikel 7.2a i förordning (EU) 2016/1036, i dess ändrade lydelse enligt den här förordningen, bör kommissionen göra en prövning av unionens intresse enligt artikel 7.2b i den förordningen. Om kommissionen i samband med att den fastställer nivån på tullar i enlighet med artikel 7 i den förordningen beslutar att tillämpa artikel 7.2 i den förordningen bör prövningen av unionens intresse genomföras i överensstämmelse med artikel 21 i den förordningen på grundval av de åtgärder som fastställs enligt artikel 7.2. |
(22) |
Vid tillämpningen av prövningen av unionens intresse bör samtliga unionsproducenter, och inte bara de producenter som inger klagomålet, ges möjlighet att lämna synpunkter. |
(23) |
Kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om dess genomförande av förordningarna möjliggör regelbunden övervakning i rätt tid av de handelspolitiska skyddsinstrumenten. En diskussion om den rapporten bör föras i Europaparlamentet och denna diskussion bör även omfatta de handelspolitiska skyddsinstrumentens funktion. Det bör vara möjligt för rådet att delta i en sådan diskussion. |
(24) |
Kommissionen bör utvidga tillämpningen och uppbörden av antidumpnings- och utjämningstullar till att även omfatta en medlemsstats kontinentalsockel eller den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, förutsatt att den produkt som omfattas av åtgärder används på ett eller båda dessa ställen i syfte att prospektera eller utvinna icke-levande naturresurser i områden på eller under havsbotten eller för att framställa energi från vatten, strömmar och vindar, och förutsatt att den produkt som omfattas av åtgärder där förbrukas i betydande mängder. Intentionen att utvidga tillämpningen på detta sätt bör anges i tillkännagivandet om inledande av förfaranden och bör understödjas i begäran av tillräcklig bevisning. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa metoder för tillämpning och uppbörd av antidumpnings- och utjämningstullar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (4). |
(25) |
För att uppdatera förteckningen över fastställda råvarurelaterade snedvridningar genom att lägga till ytterligare råvarurelaterade snedvridningar i de fall OECD:s Inventory on export restrictions on industrial raw materials, eller någon annan OECD-databas som ersätter den databasen, fastställer råvarurelaterade snedvridningar utöver de som ingår i förteckningen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av förteckningen över råvarurelaterade snedvridningar som avses i artikel 7.2a i förordning (EU) 2016/1036. Vidare bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att förlänga eller förkorta perioden för utlämnande av uppgifter på förhand för att på lämpligt sätt ta itu med betydande importökningar om dessa sker under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. Perioden för utlämnande av uppgifter på förhand bör förkortas om en betydande importökning sker som kommissionen inte kan hantera. Om ingen betydande importökning har skett eller om kommissionen kan hantera den, bör perioden för utlämnande av uppgifter på förhand dock förlängas för att säkerställa förutsebarhet för unionsaktörer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (5). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. |
(26) |
Förordningarna (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) 2016/1036 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 4.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”1. I denna förordning avses med begreppet unionsindustri alla producenter inom unionen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:”. |
2. |
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 9.3 och 9.4 ska ersättas med följande: ”3. För ett förfarande som inletts enligt artikel 5.9 ska skadan normalt anses vara försumbar när importen i fråga understiger de volymer som fastställs i artikel 5.7. Samma typ av förfarande ska omedelbart avslutas om det fastställs att dumpningsmarginalen uttryckt som procentandel av exportpriset understiger 2 %. 4. Om det av de faktiska omständigheter som slutgiltigt konstateras framgår att dumpning och därav följande skada föreligger och unionens intresse kräver ett ingripande i enlighet med artikel 21, ska kommissionen införa en slutgiltig antidumpningstull i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.3. Om provisoriska tullar är i kraft, ska kommissionen inleda detta förfarande senast en månad innan dessa tullar upphör att gälla. Storleken på antidumpningstullen får inte överstiga den fastställda dumpningsmarginalen och bör vara lägre än den marginalen om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Artikel 7.2a, 7.2b, 7.2c och 7.2d ska tillämpas i enlighet med detta. När kommissionen inte har registrerat import men anser, med utgångspunkt i en analys av alla relevanta uppgifter som den hade till sitt förfogande när de slutgiltiga åtgärderna antogs, att det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand sker en ytterligare betydande importökning som är föremål för undersökningen, ska kommissionen låta de ytterligare skador som uppstår till följd av denna ökning avspeglas i fastställandet av skademarginalen för en period som inte är längre än den som avses i artikel 11.2.” |
7. |
Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
|
9. |
Artikel 14 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 14a Kontinentalsockel eller exklusiv ekonomisk zon 1. En antidumpningstull får också införas för en dumpad produkt som importeras i betydande mängder till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat enligt Förenta nationernas havsrättskonvention, ifall detta skulle vålla unionsindustrin skada. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer villkoren för uppkomsten av sådana tullar samt förfarandena för anmälan och deklaration av sådana produkter samt betalning av sådana tullar, inbegripet uppbörd, återbetalning och eftergift (tullverktyget). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.3. 2. Kommissionen ska endast införa tullar som avses i punkt 1 från och med den dag då tullverktyget som avses i punkt 1 är operativt. Kommissionen ska informera alla ekonomiska aktörer när tullverktyget är operativt genom ett särskilt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.” |
11. |
Artikel 17.1 och 17.2 ska ersättas med följande: ”1. I de fall där antalet unionsproducenter, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. 2. Det slutliga urvalet av parter, slag av produkter eller transaktioner som görs enligt dessa bestämmelser om stickprov åligger kommissionen. För att möjliggöra ett representativt urval ska det dock helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom en vecka efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter.” |
12. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 19a Information i det preliminära skedet 1. Unionsproducenter, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer samt företrädare för exportlandet får begära information om planerat införande av provisoriska tullar. En begäran om sådan information ska göras skriftligen inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. Sådan information ska lämnas till dessa parter tre veckor innan provisoriska tullar införs. Sådan information ska innehålla en sammanfattning av de föreslagna tullarna endast för kännedom, och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, med beaktande av behovet att iaktta kraven på konfidentialitet enligt artikel 19. Parterna ska ha tre arbetsdagar, från tillhandahållandet av sådan information, på sig för att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. 2. När avsikten är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter underrättas om att tullar inte kommer att införas tre veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 7.1.” |
13. |
Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
|
15. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 23a Utövande av delegeringen 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den 8 juni 2018 och den kan endast utövas en gång. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.2a ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 8 juni 2018. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med en period av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 7.1 och 7.2a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (*2). 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. Delegerade akter som antas enligt artikel 7.1 och 7.2a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
Artikel 2
Förordning (EU) 2016/1037 ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 9.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande: ”1. I denna förordning avses med begreppet unionsindustri alla producenter inom unionen som tillverkar den likadana produkten eller de av dessa producenter vilkas sammanlagda tillverkning av produkten utgör en betydande del av unionens sammanlagda tillverkning av denna produkt, utom i följande fall:”. |
2. |
Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 11 ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Artikel 12 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 13 ska ändras på följande sätt:
|
6. |
Artikel 14.5 ska ersättas med följande: ”5. En utjämningsbar subventions storlek ska anses vara försumbar om den understiger 1 % av värdet. Vad gäller undersökningar av import med ursprung i utvecklingsländer ska dock gränsen för att värdet anses försumbart vara 2 % av värdet.” |
7. |
I artikel 15.1 ska tredje stycket ersättas med följande: ”Beloppet för utjämningstullen får inte överstiga det fastställda beloppet för utjämningsbara subventioner. Om kommissionen på grundval av samtliga lämnade uppgifter klart och tydligt kan slå fast att det inte ligger i unionens intresse att bestämma omfattningen av åtgärderna i enlighet med tredje stycket, ska beloppet för utjämningstullen vara lägre om en sådan lägre tull är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin. Om kommissionen inte har registrerat import men anser, med utgångspunkt i en analys av alla relevanta uppgifter som den hade till sitt förfogande när de slutgiltiga åtgärderna antogs, att det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand sker en ytterligare betydande importökning som är föremål för undersökningen, ska kommissionen låta de ytterligare skador som uppstår till följd av denna ökning avspeglas i fastställandet av skademarginalen för en period som inte är längre än den som avses i artikel 18.1.” |
8. |
I artikel 18.1 ska följande stycke läggas till: ”Om åtgärderna upphör att gälla efter en undersökning enligt denna artikel ska de tullar som tagits ut från den dag då undersökningen av de tulldeklarerade varorna inleddes återbetalas, under förutsättning att detta begärs från de nationella tullmyndigheterna och beviljas av dessa myndigheter i enlighet med unionens tillämpbara tullagstiftning avseende återbetalning och eftergift av tull. Sådan återbetalning ska inte medföra någon betalning av ränta av de nationella tullmyndigheter som berörs.” |
9. |
Artikel 23 ska ändras på följande sätt:
|
10. |
Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
|
11. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 24a En medlemsstats kontinentalsockel eller exklusiva ekonomiska zon 1. En utjämningstull får också införas för en subventionerad produkt som importeras i betydande mängder till en konstgjord ö, en fast eller flytande anläggning eller annan konstruktion på en medlemsstats kontinentalsockel eller i den exklusiva ekonomiska zon som angetts av en medlemsstat i enlighet med Förenta nationernas havsrättskonvention, ifall detta skulle vålla unionsindustrin skada. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer villkoren för uppkomsten av sådana tullar samt förfarandena för anmälan och deklaration av sådana produkter samt betalning av sådana tullar, inbegripet uppbörd, återbetalning och eftergift (tullverktyget). Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.3. 2. Kommissionen ska endast införa tullar som avses i punkt 1 från och med den dag då tullverktyget som avses i punkt 1 är operativt. Kommissionen ska informera alla ekonomiska aktörer när tullverktyget är operativt genom ett särskilt offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.” |
12. |
Artikel 27.1 och 27.2 ska ersättas med följande: ”1. I de fall där antalet unionsproducenter, exportörer eller importörer, slag av produkter eller transaktioner är stort får undersökningen begränsas till ett rimligt antal parter, produkter eller transaktioner, varvid begränsningen ska ske med hjälp av statistiskt representativa stickprov som utförs på grundval av de uppgifter som är tillgängliga när urvalet görs, eller till den största representativa produktions-, försäljnings- eller exportvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som står till förfogande. 2. Det slutliga urvalet av parter, slag av produkter eller transaktioner som görs enligt dessa bestämmelser om stickprov åligger kommissionen. För att möjliggöra ett representativt urval ska det dock helst göras i samråd med de berörda parterna och med deras samtycke, under förutsättning att dessa parter inom en vecka efter det att undersökningen inletts ger sig till känna och lämnar tillräckliga uppgifter.” |
13. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 29a Information i det preliminära skedet 1. Unionsproducenter, importörer och exportörer och deras intresseorganisationer samt ursprungs- och/eller exportlandet får begära information om planerat införande av provisoriska tullar. En begäran om sådan information ska göras skriftligen inom den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledandet av förfarandet. Sådan information ska lämnas till dessa parter tre veckor innan provisoriska tullar införs. Denna information ska innehålla en sammanfattning av de föreslagna tullarna endast för kännedom, och närmare uppgifter om beräkningen av storleken på den utjämningsbara subventionen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin, med beaktande av behovet att iaktta kraven på konfidentialitet enligt artikel 29. Parterna ska ha tre arbetsdagar, från tillhandahållandet av sådan information, på sig för att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. 2. När avsikten är att inte införa provisoriska tullar utan att fortsätta undersökningen ska berörda parter underrättas om att tullar inte kommer att införas tre veckor före utgången av den tidsfrist för införandet av provisoriska tullar som anges i artikel 12.1.” |
14. |
Artikel 31 ska ändras på följande sätt:
|
15. |
Följande artiklar ska införas: ”Artikel 32a Rapport 1. Kommissionen ska, med vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 29, förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av denna förordning. Den rapporten ska innehålla information om tillämpningen av provisoriska och slutgiltiga åtgärder, avslutande av undersökningar utan åtgärder, åtaganden, nya undersökningar, översyner, betydande snedvridningar och kontrollbesök samt arbetet i de olika organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av denna förordning och för att åtagandena däri uppfylls. Rapporten ska också omfatta tredjeländers användning av handelspolitiska skyddsinstrument riktade mot unionen och överklaganden av de införda åtgärderna. Den ska omfatta den verksamhet som bedrivs av förhörsombudet vid kommissionens generaldirektorat för handel och av hjälpcentralen för små och medelstora företag avseende tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska även innehålla uppgifter om hur sociala och miljömässiga normer har övervägts och beaktats i undersökningen. Sådana normer ska omfatta de som ingår i multilaterala miljöavtal som unionen är part i och de i ILO-konventioner som finns förtecknade i bilaga Ia till denna förordning samt motsvarande nationell lagstiftning i exportlandet. 2. Senast den 9 juni 2023 och vart femte år därefter ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en översyn av tillämpningen av artiklarna 12.1 tredje och fjärde styckena, 13.1 tredje och fjärde styckena samt 15.1 tredje och fjärde styckena, inbegripet en utvärdering av den tillämpningen. Denna översyn får, om lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag. Artikel 32b Utövande av delegeringen 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 12.1 ska ges till kommissionen för en period på två år från och med den 8 juni 2018 och den kan endast utövas en gång. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 12.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (*4). 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. En delegerad akt som antas enligt artikel 12.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
Artikel 3
Bilagan till den här förordningen ska läggas till som bilaga Ia till förordningarna (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037.
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Den här förordningen ska tillämpas på alla undersökningar för vilka tillkännagivandet om inledande av förfarandet enligt artikel 5.9 i förordning (EU) 2016/1036 eller artikel 10.11 i förordning (EU) 2016/1037 har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den 30 maj 2018.
På Europaparlamentets vägnar
A. TAJANI
Ordförande
På rådets vägnar
L. PAVLOVA
Ordförande
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2014 (EUT C 443, 22.12.2017, s. 934) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 16 april 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 maj 2018 (ännu ej offentliggjord i EUT).
(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(5) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
BILAGA
”BILAGA Ia
DE ILO-KONVENTIONER SOM AVSES I DENNA FÖRORDNING
1. |
Konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete, nr 29 (1930) |
2. |
Konventionen angående föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, nr 87 (1948) |
3. |
Konventionen angående tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, nr 98 (1949) |
4. |
Konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde, nr 100 (1951) |
5. |
Konventionen angående avskaffande av tvångsarbete, nr 105 (1957) |
6. |
Konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, nr 111 (1958) |
7. |
Konventionen om minimiålder för tillträde till arbete, nr 138 (1973) |
8. |
Konventionen om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete, nr 182 (1999)” |