6.4.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 90/38

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/540

av den 23 november 2017

om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (1), särskilt artikel 3.4, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 347/2013 fastställs en ram för identifiering, planering och genomförande av sådana projekt av gemensamt intresse som krävs för att genomföra de nio strategiska geografiska prioriterade energiinfrastrukturkorridorer som identifierats på el-, gas- och oljeområdet, och de tre unionsomfattande prioriterade energiinfrastrukturområdena för smarta nät, motorvägar för el och nät för koldioxidtransport.

(2)

Enligt förordning (EU) nr 347/2013 ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att upprätta unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen).

(3)

Projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen har utvärderats av de regionala grupperna och uppfyller kriterierna i artikel 4 i förordning (EU) nr 347/2013.

(4)

De regionala grupperna enades om utkasten till regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse vid möten på teknisk nivå. Efter positiva yttranden från byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) den 10 oktober 2017 om den konsekventa tillämpningen av bedömningskriterierna och kostnads-nyttoanalysen i alla regioner antog de regionala gruppernas beslutsfattande organ de regionala förteckningarna den 17 oktober 2017. Före antagandet av de regionala förteckningarna godkändes alla förslag till projekt av de medlemsstater vars territorium berörs av respektive projekt, enligt artikel 3.3 a i förordning (EU) nr 347/2013.

(5)

Samråd om de projekt som föreslagits för införande i unionsförteckningen skedde med organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer samt konsument- och miljöorganisationer.

(6)

Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas per strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur enligt den ordning som fastställs i bilaga I till förordning (EU) nr 347/2013. Unionsförteckningen bör inte innehålla någon rangordning av projekten.

(7)

Projekt av gemensamt intresse bör förtecknas antingen som fristående projekt av gemensamt intresse eller som en del av ett kluster av flera projekt av gemensamt intresse på grund av att de är beroende av varandra eller (potentiellt) konkurrerande.

(8)

Unionsförteckningen fastställs vartannat år, och den unionsförteckning som upprättades genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/89 (2) är därför inte längre giltig och bör ersättas.

(9)

Förordning (EU) nr 347/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 23 november 2017.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(2)  Delegerad förordning (EU) 2016/89 av den 18 november 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse (EUT L 19, 27.1.2016, s. 1).

BILAGA

Bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013 ska ersättas med följande:

”

BILAGA VII

UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE (NEDAN KALLAD UNIONSFÖRTECKNINGEN) SOM AVSES I ARTIKEL 3.4

A.   PRINCIPER VID FASTSTÄLLANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN

(1)   Kluster av projekt av gemensamt intresse

Vissa projekt av gemensamt intresse har slagits samman i kluster på grund av att de till sin karaktär är beroende av varandra, potentiellt konkurrerande eller konkurrerande. Följande typer av kluster av projekt av gemensamt intresse har upprättats:

a)

Ett kluster av ömsesidigt beroende projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster har bildats för att identifiera alla de projekt av gemensamt intresse som behövs för att åtgärda samma gränsöverskridande flaskhals och som ger synergieffekter om de genomförs tillsammans. I detta fall måste samtliga projekt av gemensamt intresse genomföras för att uppnå fördelar på EU-nivå.

b)

Ett kluster av potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster är ett tecken på osäkerhet kring omfattningen av en gränsöverskridande flaskhals. I detta fall måste inte alla de projekt av gemensamt intresse som ingår i klustret genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma huruvida ett, flera eller alla projekt av gemensamt intresse ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. Behovet av projekten ska bedömas på nytt i samband med det efterföljande förfarandet för identifiering av projekt av gemensamt intresse, bland annat när det gäller kapacitetsbehoven.

c)

Ett kluster av konkurrerande projekt av gemensamt intresse definieras som ’kluster X som omfattar ett av följande projekt av gemensamt intresse’. Ett sådant kluster åtgärdar samma flaskhals. Flaskhalsens omfattning är dock mer entydig än vid ett kluster med potentiellt konkurrerande projekt av gemensamt intresse, och därför måste endast ett av projekten av gemensamt intresse genomföras. Det är upp till marknaden att bestämma vilket projekt av gemensamt intresse som ska genomföras, med förbehåll för nödvändiga planerings- och genomförandetillstånd och tillstånd på grundval av rättsliga föreskrifter. I förekommande fall ska behovet av ett projekt av gemensamt intresse bedömas på nytt i ett senare förfarande för identifiering av projekt av gemensamt intresse.

Alla projekt av gemensamt intresse omfattas av samma rättigheter och skyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 347/2013.

(2)   Behandling av understationer, omformarstationer och kompressorstationer

Understationer och omformarstationer för el och kompressorstationer för gas betraktas som en del av projekten av gemensamt intresse om de geografiskt befinner sig på överföringsledningarna. Understationer, omformarstationer och kompressorstationer betraktas som fristående projekt av gemensamt intresse, och de anges uttryckligen i unionsförteckningen om de geografiskt inte befinner sig på överföringsledningarna. De omfattas av rättigheterna och skyldigheterna i förordning (EU) nr 347/2013.

(3)   Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse och projekt som blivit en del av andra projekt av gemensamt intresse

a)

Flera projekt i de unionsförteckningar som upprättades genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 anses inte längre vara projekt av gemensamt intresse av ett eller flera av följande skäl:

—

Projektet har redan tagits i drift eller kommer att tas i drift inom en snar framtid, så det skulle inte gynnas av bestämmelserna i förordning (EU) nr 347/2013.

—

Enligt nya uppgifter uppfyller projektet inte de allmänna kriterierna.

—

En projektansvarig har inte lagt fram projektet på nytt i urvalsprocessen för denna unionsförteckning.

—

Projektet rangordnades lägre än andra förslag till projekt av gemensamt intresse i urvalsprocessen.

Dessa projekt (med undantag för de projekt som tagits i drift) kan tas med i nästa unionsförteckning om skälen för att inte ta med dem i den nuvarande unionsförteckningen inte längre tillämpas.

Sådana projekt är inte projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i del C i denna bilaga som ’Projekt som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse’.

b)

Dessutom blev vissa projekt i de unionsförteckningar som upprättats genom förordning (EU) nr 1391/2013 och förordning (EU) 2016/89 under genomförandet av dem integrerade delar av andra (kluster av) projekt av gemensamt intresse.

Sådana projekt betraktas inte längre som projekt av gemensamt intresse, men förtecknas av insyns- och tydlighetskäl med sina ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse i del C i denna bilaga som ’Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse’.

(4)   Definition av ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Med ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning av motorvägar för el’ avses projekt av gemensamt intresse som tillhör någon av de prioriterade korridorerna för el och det prioriterade tematiska området motorvägar för el.

B.   UNIONENS FÖRTECKNING ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

(1)   Prioriterad korridor: ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

Nr

Definition

1.1

Kluster: Belgien–Förenade kungariket [nu kallat ’NEMO’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.1.1

Sammanlänkning mellan Gezelle (BE) och omgivningen kring Richborough (UK)

1.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan omgivningen kring Richborough och Canterbury (UK)

1.3

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Niebüll och Brunsbüttel (DE)

1.4

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7

Kluster: Sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’]

1.7.2

Sammanlänkning mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’]

1.7.3

Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’]

1.7.4

Sammanlänkning mellan Le Havre (FR) och Lovedean (UK) [nu kallat ’AQUIND’]

1.7.5

Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallat ’Gridlink’]

1.8

Kluster: Tyskland–Norge [nu kallat ’NordLink’]

1.8.1

Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO)

1.8.2

Förstärkning av inhemska förbindelseledningar i södra Norge

1.9

1.9.1

Sammanlänkning Irland–Förenade kungariket mellan Wexford (IE) och Pembroke, Wales (UK) [nu kallat ’Greenlink’]

1.10

Kluster: Sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.10.1

Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallat ’North Sea Link’]

1.10.2

Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallat ’NorthConnect’]

1.12

Kluster av anläggningar för ellagring i Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.12.1

Tryckluftslagring i Larne

1.12.2

Tryckluftslagring i Cheshire

1.12.3

Tryckluftslagring i Middlewich [nu kallat ’CARES’]

1.12.4

Pumpkraftverk vid Cruachan II

1.12.5

Pumpkraftverk vid Coire Glas

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

1.15

Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK)

1.16

Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket

1.17

Tryckluftslagring i Zuidwending (NL)

1.18

Anläggning för havsbaserat pumpkraftverk i Belgien [nu kallat ’iLand’]

(2)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

Nr

Definition

2.2

2.2.1

Första sammanlänkningen mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE) [nu kallat ’ALEGrO’]

2.2.4

Andra sammanlänkningen mellan Belgien och Tyskland

2.4

Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallat ’SACOI 3’]

2.5

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’]

2.7

Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’]

2.9

Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallat ’Ultranet’]

2.10

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel-Grοβgartach och Wilster-Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallat ’Suedlink’]

2.13

Kluster: Sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

2.14

Sammanlänkning mellan Thusis/Sils (CH) och Verderio Inferiore (IT) [nu kallat ’Greenconnector’]

2.15

2.15.1

Sammanlänkning mellan Airolo (CH) och Baggio (IT)

2.16

Kluster av inhemska förbindelseledningar; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.16.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Pedralva och Sobrado (PT) tidigare kallade Pedralva och Alfena (PT)

2.16.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Vieira do Minho, Ribeira de Pena och Feira (PT), tidigare kallade Frades B, Ribeira de Pena och Feira (PT)

2.17

Sammanlänkning Portugal–Spanien mellan Beariz–Fontefría (ES), Fontefria (ES)–Ponte de Lima (PT) (tidigare Vila fria/Viana do Castelo) och Ponte de Lima–Vila Nova de Famalicão (PT) (tidigare Vila do Conde) (PT), inklusive understationer i Beariz (ES), Fontefría (ES) och Ponte de Lima (PT)

2.18

Kapacitetsökning för pumpkraftverk i Kaunertal, Tyrolen (AT)

2.23

Inhemska förbindelseledningar vid den belgiska norra gränsen mellan Zandvliet och Lillo-Liefkenshoek (BE) och mellan Liefkenshoek och Mercator, inklusive en understation i Lillo (BE) [nu kallat ’BRABO II + III’]

2.24

Inhemskt stomnät i västra Belgien mellan Horta och Mercator (BE)

2.27

2.27.1

Sammanlänkning mellan Aragón (ES) och Pyrénées-Atlantiques (FR)

2.27.2

Sammanlänkning mellan Navarra (ES) och Landes (FR)

2.28

2.28.1

Pumpkraftverk Mont-Negre (ES)

2.28.2

Pumpkraftverk Navaleo (ES)

2.28.3

Pumpkraftverk Girones & Raïmats (ES)

(3)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

Nr

Definition

3.1

Kluster: Österrike–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.1.1

Sammanlänkning mellan St. Peter (AT) och Isar (DE)

3.1.2

Inhemsk förbindelseledning mellan St. Peter och Tauern (AT)

3.1.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Westtirol och Zell-Ziller (AT)

3.2

3.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Lienz och Obersielach (AT)

3.4

Sammanlänkning mellan Wurmlach (AT) och Somplago (IT)

3.7

Kluster: Bulgarien–Grekland mellan Maritsa öst 1 och N. Santa och nödvändig förstärkning av inhemska förbindelser i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.7.1

Sammanlänkning mellan Maritsa öst 1 (BG) och N. Santa (EL)

3.7.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Plovdiv (BG)

3.7.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Maritsa öst 3 (BG)

3.7.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Maritsa öst 1 och Burgas (BG)

3.8

Kluster: Bulgarien–Rumänien för kapacitetsökning [nu kallat ’Black Sea Corridor’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.8.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Dobrudja och Burgas (BG)

3.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Cernavoda och Stalpu (RO)

3.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Gutinas och Smardan (RO)

3.9

3.9.1

Sammanlänkning mellan Žerjavenec (HR)/Hévíz (HU) och Cirkovce (SI)

3.10

Kluster: Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ’EUROASIA Interconnector’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Attica-regionen (EL)

3.11

Kluster av inhemska förbindelseledningar i Tjeckien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.11.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Vernéřov och Vítkov (CZ)

3.11.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Vítkov och Přeštice (CZ)

3.11.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Přeštice och Kočín (CZ)

3.11.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Kočín och Mírovka (CZ)

3.11.5

Inhemsk förbindelseledning mellan Mírovka och förbindelseledning V413 (CZ)

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

3.14

Inhemska förstärkningar i Polen [del av kluster nu kallat ’GerPol Power Bridge’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.14.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Krajnik och Baczyna (PL)

3.14.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Mikułowa och Świebodzice (PL)

3.14.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Baczyna och Plewiska (PL)

3.16

3.16.1

Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Gabčikovo (SK) och Gönyű (HU) och Veľký Ďur

3.17

Sammanlänkning Ungern–Slovakien mellan Sajóvánka (HU) och Rimavská Sobota (SK)

3.21

Sammanlänkning mellan Salgareda (IT) och Divača–Bericevo-regionen (SI)

3.22

Kluster: Rumänien–Serbien [nu kallat ’Mid Continental East Corridor’] och Italien–Montenegro; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.22.1

Sammanlänkning mellan Resita (RO) och Pancevo (RS)

3.22.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Portile de Fier och Resita (RO)

3.22.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Resita och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Arad och Timisoara/Sacalaz (RO)

3.22.5

Sammanlänkning mellan Villanova (IT) och Lastva (ME)

3.23

Pumpkraftverk i Yadenitsa (BG)

3.24

Pumpkraftverk i Amfilochia (EL)

3.27

Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallat ’ELMED’]

(4)   Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

Nr

Definition

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Ishøj/Bjæverskov (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]

4.2

Kluster: Estland–Lettland mellan Kilingi-Nõmme och Riga [nu kallat ’Third interconnection’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.2.1

Sammanlänkning mellan Kilingi-Nõmme (EE) och understation Riga CHP2 (LV)

4.2.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Harku och Sindi (EE)

4.2.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Riga CHP 2 och Riga HPP (LV)

4.4

4.4.1

Inhemsk förbindelseledning mellan Ventspils, Tume och Imanta (LV)

4.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Ekhyddan och Nybro/Hemsjö (SE)

4.5

4.5.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Stanisławów och Ostrołęka (PL)

4.6

Pumpkraftverk i Estland

4.7

Kapacitetsökning för pumpkraftverk vid Kruonis (LT)

4.8

Integration och synkronisering av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.8.1

Sammanlänkning mellan Tartu (EE) och Valmiera (LV)

4.8.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Balti och Tartu (EE)

4.8.3

Sammanlänkning mellan Tsirguliina (EE) och Valmiera (LV)

4.8.4

Inhemsk förbindelseledning mellan Eesti och Tsirguliina (EE)

4.8.5

Inhemsk förbindelseledning mellan understation i Litauen och statsgränsen (LT)

4.8.7

Inhemsk förbindelseledning mellan Paide och Sindi (EE)

4.8.8

Inhemsk förbindelseledning mellan Vilnius och Neris (LT)

4.8.9

Ytterligare infrastrukturaspekter av synkroniseringen av de baltiska staternas elsystem med de europeiska näten

4.10

Kluster: Finland–Sverige [nu kallat ’Third interconnection Finland – Sweden’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

4.10.1

Sammanlänkning mellan norra Finland och norra Sverige

4.10.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Keminmaa och Pyhänselkä (FI)

(5)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Gas’)

Nr

Definition

5.1

5.1.1

Fysiskt omvänt gasflöde vid sammanlänkningspunkten Moffat (IE/UK)

5.1.2

Uppgradering av SNIP-rörledningen (från Skottland till Nordirland) för att möjliggöra omvänt gasflöde mellan Ballylumford och Twynholm

5.1.3

Utveckling av anläggningen Islandmagee Underground Gas Storage (UGS) i Larne (Nordirland)

5.3

LNG-terminalen i Shannon och anslutande rörledning (IE)

5.4

5.4.1

Sammanlänkning ES–PT (tredje sammanlänkningen) – fas 1

5.4.2

Sammanlänkning ES–PT (tredje sammanlänkningen) – fas 2

5.5

5.5.1

South Transit östra Pyrenéerna [nu kallat ’STEP’]

5.5.2

Eastern Gas Axis Spanien–Frankrike–sammanlänkningspunkt mellan Iberiska halvön och Frankrike, inklusive kompressorstationerna i St-Avit, Palleau och St. Martin de Crau [nu kallat ’Midcat’]

5.10

Omvänt gasflöde på TENP-rörledningen i Tyskland

5.11

Omvänt gasflöde mellan Italien och Schweiz vid sammanlänkningspunkten Passo Gries

5.19

Anslutning av Malta till det europeiska gasnätet – sammanlänkning via rörledning med Italien vid Gela

5.21

Anpassning från lågvärdes- till högvärdesgas i Frankrike och Belgien

(6)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa’ (’NSI East Gas’)

Nr

Definition

6.2

Sammanlänkning mellan Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern med motsvarande förstärkning av inhemska förbindelser; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.1

Sammanlänkning Polen–Slovakien

6.2.2

Norra-södra gaskorridoren i östra Polen

6.2.10

Sammanlänkning Polen–Tjeckien [nu kallat ’Stork II’]

6.2.11

Norra-södra gaskorridoren i västra Polen

6.2.12

Rörledning Tvrdonice-Libhošť, inklusive uppgradering av kompressorstationen Břeclav (CZ)

Dessutom omfattas följande projekt av gemensamt intresse:

6.2.13

Ökning av överföringskapaciteten vid sammanlänkningen Slovakien–Ungern

6.2.14

Utbyggnad av det ungerska överföringssystemet mellan Vecsés och Városföld som krävs för den ökade kapaciteten vid sammanlänkningen Slovakien–Ungern

6.4

Projekt av gemensamt intresse Österrike–Tjeckien: dubbelriktad sammanlänkning (BACI) Baumgarten (AT)–Reinthal (CZ/AT)–Břeclav (CZ), med en kapacitet på upp till 6,57 miljarder kubikmeter per år (1)

6.5

Kluster: LNG-terminal i Krk, med rörledningar för anslutning och förbindelse mot Ungern och länder längre bort; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.5.1

Utveckling av en LNG-terminal i Krk (HR) upp till 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas I och anslutande rörledning Omišalj–Zlobin (HR)

6.5.5

’Kompressorstation 1’ vid det kroatiska gasöverföringssystemet

6.5.6

Utbyggnad av LNG-terminalen i Krk (HR) över 2,6 miljarder kubikmeter per år – fas II och rörledningar för förbindelse Zlobin–Bosiljevo–Sisak–Kozarac–Slobodnica (HR)

6.8

Kluster för sammanlänkning Grekland–Bulgarien och nödvändig nätutbyggnad i Bulgarien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

6.8.1

Sammanlänkning Grekland–Bulgarien [nu kallat ’IGB’] mellan Komotini (EL)–Stara Zagora (BG) och kompressorstation vid Kipi (EL)

6.8.2

Sanering, modernisering och utbyggnad av det bulgariska överföringssystemet

6.9

6.9.1

LNG-terminal i norra Grekland

6.10

Projekt av gemensamt intresse Sammanlänkning för gas Bulgarien–Serbien [nu kallat ’IBS’]

6.20

Kluster för att öka lagringskapaciteten i sydöstra Europa; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.2

Utbyggnad av UGS-anläggning i Chiren (BG)

6.20.3

UGS-anläggning i södra Kavala och mätar- och regleringsstation (EL)

Dessutom ett av följande projekt av gemensamt intresse:

6.20.4

Lagringsanläggning i Depomures i Rumänien

6.20.6

Underjordisk gaslagring i Sarmasel i Rumänien

6.23

Sammanlänkning Ungern–Slovenien (Nagykanizsa–Tornyiszentmiklós (HU)–Lendava (SI)–Kidričevo)

6.24

Kluster stegvis kapacitetsökning i den dubbelriktade överföringskorridoren Bulgarien – Rumänien – Ungern – Österrike (nu kallat ’ROHUAT/BRUA’) för att möjliggöra 1,75 miljarder kubikmeter per år i fas 1, 4,4 miljarder kubikmeter per år i fas 2, och inkluderande av nya resurser från Svarta havet i fas 2 och/eller fas 3:

6.24.1

ROHUAT/BRUA – fas 1, inklusive:

—

Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, första steget vid Csanádpalota

—

Utveckling av överföringskapaciteten i Rumänien från Podișor till Recas, inklusive en ny rörledning, mätarstation och tre nya kompressorstationer i Podisor, Bibesti och Jupa

—

GCA kompressorstation i Mosonmagyarovar (utveckling på den österrikiska sidan)

6.24.4

ROHUAT/BRUA – fas 2, inklusive:

—

Rörledning Városföld-Ercsi–Győr (HU)

—

Rörledning Ercsi–Százhalombatta (HU)

—

Kompressorstation Városföld (HU)

—

Utbyggnad av överföringskapaciteten i Rumänien från Recas till Horia i riktning mot Ungern upp till 4,4 miljarder kubikmeter per år och utbyggnad av kompressorstationerna i Podisor, Bibesti och Jupa

—

Rörledning Svartahavskusten – Podișor (RO) för övertagande av gas från Svarta havet

—

Omvänt gasflöde Rumänien–Ungern: Ungerska avsnittet, kompressorstation, andra steget, vid Csanádpalota eller Algyő (HU)

6.24.10

ROHUAT/BRUA – fas 3, inklusive:

—

Utbyggnad av det rumänska överföringssystemet mellan Onesti-Isaccea och omvänt gasflöde vid Isaccea

—

Utbyggnad av det rumänska överföringssystemet mellan Onesti – Nadlac

—

Utvidgning av det rumänska överföringssystemet för övertagande av gas från Svartahavskusten

6.25

Kluster infrastruktur för att transportera ny gas till den centraleuropeiska och sydosteuropeiska regionen i syfte att diversifiera; inklusive följande projekt av gemensamt intresse som utvecklas på ett samordnat och ändamålsenligt sätt:

6.25.1

Rörledningssystem från Bulgarien via Rumänien och Ungern till Slovakien [nu kallat ’Eastring’]

6.25.4

Infrastruktur för att möjliggöra utveckling av Bulgariens gasknutpunkt

6.26

6.26.1

Kluster: Kroatien – Slovenien – Österrike vid Rogatec, inklusive:

—

Sammanlänkning Kroatien – Slovenien (Lučko – Zabok – Rogatec)

—

Kompressorstation Kidričevo, fas 2 av uppgraderingen (SI)

—

Kompressorstation 2 och 3 vid det kroatiska gasöverföringssystemet

—

GCA 2015/08: Entry/Exit Murfeld (AT)

—

Uppgradering av sammanlänkningen Murfeld/Ceršak (AT-SI)

—

Uppgradering av sammanlänkningen Rogatec

(7)   Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (’SGC’)

Nr

Definition

7.1

Kluster Projekt av gemensamt intresse med integrerad, specifik och skalbar transportinfrastruktur och tillhörande utrustning för transport av minst 10 miljarder kubikmeter gas per år från nya gaskällor i området kring Kaspiska havet, genom Azerbajdzjan, Georgien och Turkiet och som når EU:s marknader i Grekland och Italien; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

7.1.1

Gasledning till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan via Georgien och Turkiet, [nu kallat kombinationen av ’Trans-Caspian Gas Pipeline’ (TCP), ’South-Caucasus Pipeline FutureExpansion’ (SCPFX) och ’Trans Anatolia Natural Gas Pipeline’ (TANAP)]

7.1.3

Gasledning från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet [nu kallat ’Trans-Adriatic Pipeline’ (TAP)], inklusive mätar- och regleringsstation samt kompressorstation vid Nea Messimvria

7.3

Kluster Projekt av gemensamt intresse för infrastruktur för att transportera ny gas från gasreserverna i östra Medelhavet, med bland annat följande:

7.3.1

Rörledning från gasreserverna i östra Medelhavet till Greklands fastland via Kreta [nu kallat ’EastMed Pipeline’], med mätar- och regleringsstation vid Megalopoli

Dessutom, beroende av detta, ett av följande projekt av gemensamt intresse:

7.3.3

Gasledning till havs från Grekland till Italien [nu kallat ’Poseidon Pipeline’]

7.3.4

Förstärkning av den syd-nordliga inhemska överföringskapaciteten i Italien [nu kallat ’Adriatica Line’]

7.5

Utveckling av gasinfrastrukturen i Cypern [nu kallat ’Cyprus Gas2EU’]

(8)   Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas’ (’BEMIP Gas’)

Nr

Definition

8.1

8.1.1

Sammanlänkning Estland–Finland [nu kallat ’Balticconnector’]

8.2

Kluster för uppgradering av infrastruktur i östra Östersjöområdet; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.2.1

Utbyggnad av sammanlänkningen Lettland–Litauen

8.2.2

Utbyggnad av sammanlänkningen Estland–Lettland

8.2.4

Utbyggnad av underjordisk gaslagring i Inčukalns (LV)

8.3

Kluster infrastruktur; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

8.3.1

Förstärkning av sammanlänkningen Nybro–Polen/Danmark

8.3.2

Sammanlänkning Polen–Danmark [nu kallat ’Baltic Pipe’]

8.5

Sammanlänkning Polen-Litauen [nu kallat GIPL]

8.6

LNG-terminal i Göteborg, Sverige

8.7

Kapacitetsutvidgning av LNG-terminal i Świnoujście, Polen

(9)   Prioriterad korridor: oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)

Nr

Definition

9.1

Ledningen Adamowo – Brody: anslutning mellan JSC Uktransnaftas hanteringsanläggning i Brody (Ukraina) och Adamowo Tank Farm (Polen)

9.2

Ledningen Bratislava – Schwechat: ledning som förbinder Schwechat (Österrike) och Bratislava (Slovakien)

9.4

Ledningen Litvinov (Tjeckien) – Spergau (Tyskland): projekt för förlängning av råoljeledningen från Druzhba till raffinaderiet TRM Spergau

9.5

Kluster för en rörledning i Pommern (Polen); omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

9.5.1

Uppförande av oljeterminal i Gdańsk (fas II)

9.5.2

Utvidgning av den pommerska ledningen: ledningens andra dubblerad rörledning

9.6

TAL Plus: Kapacitetsutvidgning av TAL-ledningen mellan Trieste (Italien) och Ingolstadt (Tyskland)

(10)   Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät

Nr

Definition

10.3

SINCRO.GRID (Slovenien, Kroatien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftsäkerheten för de slovenska och kroatiska elsystemen

10.4

ACON (Tjeckien, Slovakien) – Det huvudsakliga syftet med ACON (Again COnnected Networks) är att främja integreringen av de tjeckiska och slovakiska elmarknaderna

10.5

ALPGRID (Österrike, Italien) – En innovativ integrering av samverkande, mogna teknikbaserade lösningar för att simultant öka driftseffektiviteten i de italienska och österrikiska regionala elsystemen

10.6

Smart Border Initiative (Frankrike, Tyskland) – Smart Border Initiative ska koppla samman Frankrikes respektive Tysklands åtgärder till stöd för dessa länders städer och regioner i strategierna för energiomställning och integration i den europeiska marknaden

(11)   Prioriterat temaområde motorvägar för el

Förteckning över ’Projekt av gemensamt intresse med dubbel märkning som motorvägar för el’

Nr

Definition

Prioriterad korridor: ’Havsbaserat nät i Nordsjön (NSOG)’

1.1

1.1.1

Sammanlänkning mellan Gezelle (BE) och omgivningen kring Richborough (UK)

1.3

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.3.1

Sammanlänkning mellan Endrup (DK) och Niebüll (DE)

1.3.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Niebüll och Brunsbüttel (DE)

1.4

Kluster: Danmark–Tyskland; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

1.4.1

Sammanlänkning mellan Kassø (DK) och Audorf (DE)

1.4.2

Inhemsk förbindelseledning mellan Audorf och Hamburg/Nord (DE)

1.4.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Hamburg/Nord och Dollern (DE)

1.6

Sammanlänkning Frankrike–Irland mellan La Martyre (FR) och Great Island eller Knockraha (IE) [nu kallat ’Celtic Interconnector’]

1.7

Kluster: Sammanlänkningar Frankrike–Förenade kungariket; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.7.1

Sammanlänkning mellan Cotentin (FR) och omgivningen kring Exeter (UK) [nu kallat ’FAB’]

1.7.2

Sammanlänkning mellan Tourbe (FR) och Chilling (UK) [nu kallat ’IFA2’]

1.7.3

Sammanlänkning mellan Coquelles (FR) och Folkestone (UK) [nu kallat ’ElecLink’]

1.7.4

Sammanlänkning mellan Le Havre (FR) och Lovedean (UK) [nu kallat ’AQUIND’]

1.7.5

Sammanlänkning mellan omgivningen kring Dunkerque (FR) och omgivningen kring Kingsnorth (UK) [nu kallat ’Gridlink’]

1.8

Kluster: Tyskland–Norge [nu kallat ’NordLink’]

1.8.1

Sammanlänkning mellan Wilster (DE) och Tonstad (NO)

1.8.2

Förstärkning av inhemska förbindelseledningar i södra Norge

1.10

Kluster: Sammanlänkningar Förenade kungariket–Norge; omfattar ett eller flera av följande projekt av gemensamt intresse:

1.10.1

Sammanlänkning mellan Blythe (UK) och Kvilldal (NO) [nu kallat ’North Sea Link’]

1.10.2

Sammanlänkning mellan Peterhead (UK) och Simadalen (NO) [nu kallat ’NorthConnect’]

1.13

Sammanlänkning mellan Island och Förenade kungariket [nu kallat ’Ice Link’]

1.14

Sammanlänkning mellan Revsing (DK) och Bicker Fen (UK) [nu kallat ’Viking Link’]

1.15

Sammanlänkning mellan Antwerpen-området (BE) och omgivningen kring Kemsley (UK)

1.16

Sammanlänkning mellan Nederländerna och Förenade kungariket

Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Electricity’)

2.2

2.2.1

Första sammanlänkningen mellan Lixhe (BE) och Oberzier (DE) [nu kallat ’ALEGrO’]

2.2.4

Andra sammanlänkningen mellan Belgien och Tyskland

2.4

Sammanlänkning mellan Codrongianos (IT), Lucciana (Korsika, FR) och Suvereto (IT) [nu kallat ’SACOI 3’]

2.5

2.5.1

Sammanlänkning mellan Grande Ile (FR) och Piossasco (IT) [nu kallat ’Savoie-Piemont’]

2.7

Sammanlänkning mellan Aquitaine (FR) och Baskien (ES) [nu kallat ’Biscay Gulf’]

2.9

Inhemsk förbindelseledning mellan Osterath och Philippsburg (DE) för att öka kapaciteten vid västra gränsen [nu kallat ’Ultranet’]

2.10

Inhemsk förbindelseledning mellan Brunsbüttel-Grοβgartach och Wilster-Grafenrheinfeld (DE) för att öka kapaciteten vid norra och södra gränsen [nu kallat ’Suedlink’]

2.13

Kluster: Sammanlänkningar Irland–Förenade kungariket; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

2.13.1

Sammanlänkning mellan Woodland (IE) och Turleenan (UK)

2.13.2

Sammanlänkning mellan Srananagh (IE) och Turleenan (UK)

Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

3.10

Kluster: Israel–Cypern–Grekland [nu kallat ’EUROASIA Interconnector’]; omfattar följande projekt av gemensamt intresse:

3.10.1

Sammanlänkning mellan Hadera (IL) och Kofinou (CY)

3.10.2

Sammanlänkning mellan Kofinou (CY) och Korakia, Kreta (EL)

3.10.3

Inhemsk förbindelseledning mellan Korakia, Kreta och Attica-regionen (EL)

3.12

Inhemsk förbindelseledning i Tyskland mellan Wolmirstedt och Bayern för att öka den inhemska nord-sydliga överföringskapaciteten

3.27

Sammanlänkning mellan Sicilien (IT) och Tunisien (TU) [nu kallat ’ELMED’]

Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

4.1

Sammanlänkning Danmark–Tyskland mellan Tolstrup Gaarde (DK) och Bentwisch (DE) via de havsbaserade vindkraftparkerna Kriegers Flak (DK) och Baltic 1 och 2 (DE) [nu kallat ’Kriegers Flak Combined Grid Solution’]

(12)   Gränsöverskridande koldioxidnät

Nr

Definition

12.1

Knutpunkt för koldioxid i Teesside (Förenade kungariket, ytterligare faser i Nederländerna, Belgien och Tyskland)

12.2

CO2-Sapling – projekt för transport och infrastruktur – (Förenade kungariket, ytterligare faser i Nederländerna och Norge)

12.3

Rotterdam Nucleus (Nederländerna och Förenade kungariket)

12.4

Gränsöverskridande förbindelser för transport av CO2 mellan utsläppskällor i Förenade kungariket och Nederländerna och en lagringsanläggning i Norge

C.   FÖRTECKNING ÖVER ’PROJEKT SOM INTE LÄNGRE ANSES VARA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE’ OCH ’PROJEKT SOM NU ÄR INTEGRERADE DELAR AV ANDRA PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE’

(1)   Prioriterad korridor: ’Northern Seas Offshore Grid (NSOG)’

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

1.1.3

1.2

1.5

1.9.2

1.9.3

1.9.4

1.9.5

1.9.6

1.11.1

1.11.2

1.11.3

1.11.4

(2)   Prioriterad korridor: ’North-South Electricity Interconnections in Western Europe (NSI West Electricity)’

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

2.2.2

2.2.3

2.3.1

2.3.2

2.5.2

2.6

2.8

2.11.1

2.11.2

2.11.3

2.12

2.15.2

2.15.3

2.15.4

2.16.2

2.19

2.20

2.21

2.22

2.25.1

2.25.2

2.26

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

2.1

3.1.4

(3)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de mellersta och östra samt södra delarna av Europa’ (’NSI East Electricity’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

3.1.3

3.2.1

3.2.3

3.3

3.5.1

3.5.2

3.6.1

3.6.2

3.8.2

3.8.3

3.8.6

3.9.2

3.9.3

3.9.4

3.13

3.14.1

3.15.1

3.15.2

3.16.2

3.16.3

3.18.1

3.18.2

3.19.2

3.19.3

3.20.1

3.20.2

3.25

3.26

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

3.19.1

3.22.5

(4)   Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan’ (’BEMIP Electricity’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

4.5.1

4.5.3

4.5.4

4.5.5

4.8.6

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

4.3

4.8.9

4.9

4.8.9

(5)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa’ (’NSI West Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

5.2

5.6

5.7.1

5.7.2

5.9

5.12

5.13

5.14

5.15.1

5.15.2

5.15.3

5.15.4

5.15.5

5.16

5.17.1

5.17.2

5.18

5.20

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

5.8.1

5.5.2

5.8.2

5.5.2

(6)   Prioriterad korridor: ’Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och östra samt sydöstra delarna av Europa’ (’NSI East Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

6.3

6.5.3

6.5.4

6.7

6.8.3

6.9.2

6.9.3

6.11

6.12

6.16

6.17

6.19

6.20.1

6.20.5

6.21

6.22.1

6.22.2

6.25.2

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

6.1.1

6.2.10

6.1.2

6.2.11

6.1.3

6.2.11

6.1.4

6.2.11

6.1.5

6.2.11

6.1.6

6.2.11

6.1.7

6.2.11

6.1.8

6.2.2

6.1.9

6.2.11

6.1.10

6.2.2

6.1.11

6.2.2

6.1.12

6.2.12

6.2.3

6.2.2

6.2.4

6.2.2

6.2.5

6.2.2

6.2.6

6.2.2

6.2.7

6.2.2

6.2.8

6.2.2

6.2.9

6.2.2

6.5.2

6.5.6

6.6

6.26.1

6.8.4

6.25.4

6.13.1

6.24.4

6.13.2

6.24.4

6.13.3

6.24.4

6.14

6.24.1

6.15.1

6.24.10

6.15.2

6.24.10

6.18

7.3.4

6.24.2

6.24.1

6.24.3

6.24.1

6.24.5

6.24.4

6.24.6

6.24.4

6.24.7

6.24.4

6.24.8

6.24.4

6.24.9

6.24.4

6.25.3

6.24.10

6.26.2

6.26.1

6.26.3

6.26.1

6.26.4

6.26.1

6.26.5

6.26.1

6.26.6

6.26.1

(7)   Prioriterad korridor: den södra gaskorridoren (SGC)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

7.1.2

7.1.5

7.1.7

7.2.1

7.2.2

7.2.3

7.4.1

7.4.2

Projekt som nu är integrerade delar av andra projekt av gemensamt intresse

Projektets ursprungliga nummer för projekt av gemensamt intresse

Numret på ett projekt av gemensamt intresse i vilket projektet nu är integrerat

7.1.6

7.1.3

7.1.4

7.3.3

7.3.2

7.5

(8)   Prioriterad korridor: ’Den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan för gas’ (’BEMIP Gas’)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

8.1.2.1

8.1.2.2

8.1.2.3

8.1.2.4

8.2.3

8.4

8.8

(9)   Prioriterad korridor: för oljeförsörjningssammanlänkningar i centrala Östeuropa (OSC)

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

9.3

(10)   Prioriterat temaområde utbyggnad av smarta nät

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

10.1

10.2

(11)   Prioriterat temaområde motorvägar för el

Nummer för projekt av gemensamt intresse som inte längre anses vara projekt av gemensamt intresse

1.5

”

(1)  Genomförandet av BACI som ett projekt av gemensamt intresse kommer att bero på resultatet av pilotprojektet ’Trading Regional Upgrade’.