12.1.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 7/6

(1)

Förordning (EU) nr 1380/2013 har som mål att gradvis eliminera utkast inom alla unionens fisken genom införande av en landningsskyldighet för fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar.

(2)

För att landningsskyldigheten ska kunna genomföras ges kommissionen genom artikel 15.6 i den förordningen befogenhet att genom delegerade akter anta utkastplaner för en period om högst tre år, på grundval av gemensamma rekommendationer som tagits fram av medlemsstater i samråd med de berörda rådgivande nämnderna.

(3)

Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Nederländerna, Sverige och Tyskland har ett direkt fiskeriförvaltningsintresse i Nordsjön. Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön lämnade dessa medlemsstater den 3 juni 2016 in en gemensam rekommendation till kommissionen om en utkastplan för demersala fisken i Nordsjön. På grundval av den gemensamma rekommendationen fastställdes en utkastplan tillämplig för dessa fisken genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/2250 (3).

(4)

Efter samråd med den rådgivande nämnden för Nordsjön lämnade Belgien, Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket den 31 maj 2017 in en ny gemensam rekommendation till kommissionen om en ny utkastplan för demersala fisken i Nordsjön. Vetenskapliga bidrag har erhållits från relevanta vetenskapliga organ och granskats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF). Den 8 september hölls ett expertgruppmöte där de berörda åtgärderna diskuterades. Vid mötet närvarade representanter för 28 medlemsstater, kommissionen och Europaparlamentet som observatör.

(5)

Efter en ny gemensam rekommendation bör den delegerade förordningen (EU) 2016/2250 lämpligen upphävas.

(6)

De åtgärder som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen är förenliga med artikel 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013.

(7)

Vid tillämpning av den förordningen omfattar Nordsjön Ices-zonerna IIIa och IV. Eftersom vissa demersala bestånd som är relevanta för den föreslagna utkastplanen även förekommer i unionens vatten i Ices-sektion IIa rekommenderar de berörda medlemsstaterna att även Ices-sektion IIa omfattas av utkastplanen.

(8)

Den nya utkastplanen för 2018 bör omfatta bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2016/2250 om vilka arter som ska landas och bör ange de ytterligare arter och fisken som landningsskyldigheten bör tillämpas på 2018.

(9)

Genom delegerad förordning (EU) 2016/2250 infördes undantag grundade på överlevnadsgrad, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 15.4 b i förordning (EU) nr 1380/2013 (4), för fångster av havskräfta med burar och med bottentrålar vid användning av vissa selektivitetsanordningar i Ices-sektion IIIa. Medlemsstaterna lämnade vetenskapliga belägg som påvisade den höga överlevnadsgraden för fångst av havskräfta med bottentrålar. Denna information har lämnats in och STECF har dragit slutsatsen att informationen är tillräcklig. Den nya gemensamma rekommendationen föreslår en fortsatt tillämpning av dessa undantag. De bör därför ingå i den nya utkastplanen för år 2018.

(10)

Genom delegerade förordningen (EU) 2016/2250 införs ett undantag grundat på hög överlevnadsgrad för fångst av havskräfta i Ices-delområde IV för vissa redskap, på villkor att en selektivitetsanordning i form av en nätrist används. Enligt den delegerade förordningen måste medlemsstater som har ett direkt förvaltningsintresse i Nordsjön för kommissionen lägga fram ytterligare vetenskaplig information till stöd för undantaget för de specificerade bottentrålarna. Informationen har lämnats in och STECF har dragit slutsatsen att den endast motiverar ett undantag under vintermånaderna och i vissa områden (Ices funktionella enheter). Detta undantag bör därför ingå i den nya utkastplanen för år 2018, men vara begränsad till vintermånaderna och vissa av Ices funktionella enheter.

(11)

I den nya gemensamma rekommendationen ingår ett undantag grundat på överlevnadsgrad för fisk som bifångst vid fiske med burar och ryssja samt för fångster av tunga med trål med trålbord.

(12)

På grundval av de vetenskapliga belägg som presenteras i den nya gemensamma rekommendationen och som granskats av STECF och med beaktande av redskapens, fiskemetodernas och ekosystemets egenskaper, bör dessa undantag i fråga om överlevnadsgrad tas med i den nya utkastplanen för år 2018.

(13)

Genom delegerad förordning (EU) 2016/2250 fastställdes undantag av mindre betydelse för:

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås en fortsatt tillämpning av dessa undantag. Dessa undantag bör därför lämpligen ingå i den nya utkastplanen.

(14)

I den nya gemensamma rekommendationen föreslås ett undantag av mindre betydelse för tunga, kolja, vitling, torsk och gråsej sammantaget för fångster med vissa bottentrålar i Ices-sektion IIIa, ett undantag av mindre betydelse för tunga, kolja, vitling, torsk och gråsej sammantaget för fångster med tinor i Ices-sektion IIIa, ett undantag av mindre betydelse för vitling och torsk som fångas med bottentrålar i Ices-sektion IVc och ett undantag av mindre betydelse för vitling för fångster med vissa bottentrålar i Ices-sektion IIIa.

(15)

På grundval av de övertygande belägg som medlemsstaterna lagt fram för de undantag av mindre betydelse som granskats av STECF, som fann att undantagen av mindre betydelse var baserade på motiverade argument för att en ytterligare förbättring av selektiviteten är svår att uppnå eller innebär oproportionella kostnader i hantering av oönskade fångster, är det lämpligt att fastställa undantagen av mindre betydelse i enlighet med den procentsats som föreslås i den nya gemensamma rekommendationen, inom de gränser som anges i artikel 15.5 c i förordning (EU) nr 1380/2013.

(16)

Genom artikel 18a i förordning (EG) nr 850/98 ges kommissionen befogenhet att, med avseende på att anta utkastplaner och för de arter som omfattas av landningsskyldigheten, fastställa en minsta referensstorlek för bevarande i syfte att säkerställa skydd av unga exemplar av marina organismer. Dessa minsta referensstorlekar för bevarande får, vid behov, avvika från de storlekar som fastställs i bilaga XII till förordning (EG) nr 850/98. För havskräfta i Ices-sektion IIIa är det lämpligt att behålla de minsta referensstorlekar för bevarande som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2440 (5), dvs. en total längd på 105 mm och en ryggsköldslängd på 32 mm. En minsta stjärtlängd på 59 mm bör läggas till, grundat på den nya gemensamma rekommendationen och STECF:s bedömning som anger att denna stjärtlängd motsvarar de gällande värdena vad gäller total längd och ryggsköldslängd.

(17)

Utkastplanerna får också inbegripa tekniska åtgärder för fisken eller arter som omfattas av landningsskyldigheten. För att öka fiskeredskapens selektivitet och minska oönskade fångster i Skagerrak, är det lämpligt att behålla ett antal tekniska åtgärder, vilka unionen och Norge kom överens om under 2011 (6) och 2012 (7) och att tillåta användning av selektivitetsanordningen SepNep.

(18)

För att garantera lämplig kontroll bör det fastställas särskilda krav på att medlemsstaterna upprättar förteckningar över fartyg som omfattas av denna förordning.

(19)

Eftersom åtgärderna i denna förordning direkt påverkar planeringen av fiskeåret för unionsfartygen och den ekonomiska verksamhet som är knuten till detta, bör denna förordning träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts. Den bör tillämpas 1 januari–31 december 2018 för att vara förenlig med den tidsram som anges i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013.

—

består av en övre panel med en maskstorlek på minst 270 mm (diagonalmaska) placerad i en sektion med fyra paneler och monterad med tre 90 mm maskor till en 270 mm maska, eller en övre panel med en maskstorlek på minst 140 mm (fyrkantsmaska),

—

är minst 3 meter lång,

—

är placerad högst 4 meter från bottenstroppen och

—

har samma bredd som trålens överpanel (dvs. vara fäst mellan sömmarna).

—

främre del är direkt fäst i struten,

—

övre och undre nätstycken består av maskor på minst 120 mm mätt mellan knutarna,

—

utsträckt längd är minst 3 m.

—

är konstruerad inom maskstorleksintervallet 80–99 + ≥ 100 mm:

—

är försedd med flera strutar med en maskstorlek från minst 80 till 120 mm fästa i ett enda förlängningsstycke, varvid den översta struten är konstruerad med en maskstorlek på minst 120 mm och försedd med en separationspanel med en maskstorlek på högst 105 mm och

—

får också frivilligt förses med en sorteringsrist med ett spaltavstånd på minst 17 mm, under förutsättning att den är tillverkad på ett sådant sätt att små havskräftor kan undkomma.

a)

Fångster med burar (FPO (8)).

b)

Fångster i Ices-sektion IIIa med bottentrålar (OTB, TBN) med en maskstorlek på minst 70 mm och försedda med artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 35 mm.

c)

Fångster i Ices-sektion IIIa med bottentrålar (OTB, TBN) med en maskstorlek på minst 90 mm och försedda med en Seltra-panel;

d)

under vintermånaderna (oktober till mars), fångster i de funktionella enheterna Farn Deeps (FUS6), Firth of Forth (FUS8) och Moray Firth (FUS9) med bottentrålar (OTB, TBN) med en maskstorlek på minst 80 mm, försedda med en selektivitetsanordning i form av en nätrist.

a)

inom fisken med fartyg som använder grimgarn och nät (GN, GNS, GND, GNC, GTN, GTR, GEN, GNF), i Ices-sektion IIIa, Ices-delområde IV och unionens vatten i Ices-sektion IIa:

en kvantitet tunga som uppgår till högst 3 % av de totala årliga fångsterna av denna art.

b)

inom fisken med fartyg som använder bomtrålar (TBB) med en maskstorlek på 80–119 mm och med en ökad maskstorlek i bomtrålens förlängning, flamländsk panel, i Ices-delområde IV:

en kvantitet tunga under minsta referensstorlek för bevarande som uppgår till högst 6 % av de totala årliga fångsterna av denna fiskart.

c)

inom fisken med fartyg som använder bottentrålar (OTB, TBN, OTT, TB) med en maskstorlek på 80 – 99 mm i Ices-delområde IV och unionens vatten i Ices-sektion IIa:

en kvantitet havskräfta under minsta referensstorlek för bevarande som uppgår till högst 2 % av de totala årliga fångsterna av denna fiskart.

d)

inom fisket efter havskräfta med fartyg som använder bottentrålar (OTB, TBN) med en maskstorlek på minst 70 mm och försedda med en artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 35 mm, i Ices-sektion IIIa.

en sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk och gråsej under minsta referensstorlekar för bevarande, som inte får överstiga 4 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling och nordhavsräka, torsk och gråsej.

e)

inom fisket efter nordhavsräka med fartyg som använder bottentrålar (OTB) med en maskstorlek på minst 35 mm och försedda med artsorterande rist med ett spaltavstånd på högst 19 mm, med ett oblockerat fiskutsläpp, i Ices-sektion IIIa:

en sammanlagd kvantitet tunga, kolja, vitling, torsk, rödspätta och gråsej under minsta referensstorlek för bevarande, som uppgår till högst 1 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, tunga, kolja, vitling, torsk, gråsej, rödspätta och nordhavsräka.

f)

vid blandat fiske efter tunga, vitling, rödspätta och arter utan fångstbegränsningar med fartyg som använder bottentrålar (OTB, OTT, SDN, SSC) med en maskstorlek på 70–99 mm i Ices-område IVc:

en sammanlagd kvantitet torsk och vitling under minsta referensstorlek för bevarande som uppgår till högst 6 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, kolja, tunga, nordhavsräka, vitling, rödspätta, gråsej och torsk. maximal mängd torsk som får kastas överbord ska begränsas till 2 % av de totala årliga fångsterna.

g)

inom fisken med fartyg som använder bottentrålar (OTB, TBN, OTT) med en maskstorlek på 90–119 mm försedda med Seltra-panel eller en maskstorlek på 120 mm eller mer i Ices-område IIIa:

en kvantitet vitling under minsta referensstorlek för bevarande, upp till högst 2 % av de totala årliga fångsterna av havskräfta, torsk, kolja, vitling, gråsej, tunga, rödspätta och kummel.

a)

Total längd: 105 mm.

b)

Stjärtlängd: 59 mm.

c)

Ryggsköldslängd: 32 mm.

a)

Trålar med en maskstorlek i struten på minst 90 mm, förutsatt att de är försedda med en Seltra-panel eller en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd.

b)

Trålar med minst 70 mm fyrkantsmaska i struten och försedda med en sorteringsrist med högst 35 mm spaltavstånd.

c)

Trålar med en minsta maskstorlek under 70 mm vid fiske efter pelagiska arter eller industriarter, förutsatt att fångsten innehåller mer än 80 % av en eller flera pelagiska arter eller industriarter.

d)

Trålar med en minsta maskstorlek på 35 mm i struten vid fiske efter nordhavsräka, förutsatt att trålen är försedda med en sorteringsrist med högst 19 mm spaltavstånd.

a)

utformad med en övre panel som består av fyrkantsmaska med minst 120 mm maskstorlek,

b)

minst 3 meter lång, och

c)

minst lika bred som sorteringsristens bredd.