7.6.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 195/1

(1)

Europeiska unionen bygger på de gemensamma värdena och allmänna principerna om respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, vilka fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen har unionen som mål att bekräfta och främja sina värderingar.

(2)

Med dessa värden som ledstjärna har EU lyckats föra samman länder, samhällen och människor i ett unikt politiskt projekt, vilket har möjliggjort den längsta perioden av fred i Europas historia någonsin, vilket i sin tur har främjat social stabilitet och ekonomiskt välstånd. Medlemsstaternas antagande av de värden som anges i fördraget skapar en gemensam grund att stå på, vilket utgör det utmärkande inslaget i den europeiska livsstilen och identiteten och ger EU dess plats på den globala arenan.

(3)

EU och dess medlemsstater står inför en rad olika utmaningar, inbegripet populism, främlingsfientlighet, splittrande nationalism, diskriminering, spridning av falska nyheter och felaktig information samt radikalisering som leder till våldsbejakande extremism. Dessa företeelser kan utgöra ett allvarligt hot mot grundvalen för våra demokratier, undergräva förtroendet för rättsstatsprincipen och demokratiska institutioner och hindra en gemensam känsla av tillhörighet inom och mellan våra europeiska samhällen.

(4)

En bristande medvetenhet om EU:s ursprung, orsakerna till dess grundande och dess grundläggande funktion gynnar spridning av felaktig information och förhindrar människor från att bilda sig en välgrundad uppfattning om EU:s verksamhet och insatser. Kunskap om mångfalden i unionen och dess medlemsstater stöder ömsesidig respekt, förståelse och samarbete inom och mellan medlemsstaterna.

(5)

Utbildning av alla slag och på alla nivåer och från tidig ålder spelar en avgörande roll när det gäller att främja gemensamma värden. Det bidrar till att säkerställa social delaktighet genom att ge alla barn en rättvis chans och lika möjligheter att lyckas. Det ger människor möjlighet att bli aktiva och kritiskt medvetna medborgare och ökar förståelsen för den europeiska identiteten.

(6)

Vid toppmötet i Göteborg i november 2017 diskuterade medlemsstaternas stats- och regeringschefer betydelsen av utbildning och kultur för Europas framtid. Som underlag för denna diskussion hade kommissionen utstakat sin vision om ett europeiskt utbildningsområde och föreslagit en rad initiativ i meddelandet Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur (1). I detta meddelande slås det fast att det ”fortfarande [är] viktigt att stärka vår europeiska identitet” och att ”utbildning och kultur är de bästa sätten att göra det”.

(7)

Efter toppmötet i Göteborg betonade Europeiska rådet i sina slutsatser av den 14 december 2017 att utbildning och kultur är grundläggande för att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla vår konkurrenskraft (2).

(8)

Ett av målen med Utbildning 2020-strategin för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (3), nämligen att främja jämlikhet, social sammanhållning och aktivt medborgarskap, har fastslagits på grundval av att utbildning bör främja interkulturell kompetens, demokratiska värden och respekt för grundläggande rättigheter, förebygga och bekämpa alla former av diskriminering och rasism, och ge barn, ungdomar och vuxna den kunskap som behövs för att interagera på ett positivt sätt med jämnåriga från olika bakgrund.

(9)

Parisförklaringen, som antogs av utbildningsministrarna den 17 mars 2015, visar på medlemsstaternas åtagande att främja gemensamma värden och att förbättra kritiskt tänkande, medie- och informationskunnighet, inkluderande utbildning och interkulturell dialog. Svaren på det offentliga samrådet i hela EU (4) visar tydligt att inkluderande undervisning bör främjas. Endast 16 % av uppgiftslämnarna anser att utbildningen för tillfället uppnår detta mål. 95 % anser att utbildningen måste hjälpa unga att förstå betydelsen av gemensamma värden och att EU bör hjälpa medlemsstaterna att uppnå detta mål (98 %).

(10)

Eurydice-undersökningen ”Citizenship Education at School in Europe” från 2017 visar att undervisning om medborgarskap för närvarande är i strålkastarljuset i flera europeiska länder. Däremot har nästan hälften av länderna inte ännu någon politik vad gäller att inkludera undervisning om medborgarskap i grundutbildningen för lärare. Därför bör lärarna stödjas och genom åtgärder ges förutsättningar att skapa en öppen inlärningskultur och inlärningsmiljö och hantera olika grupper i syfte att förmedla samhällelig kompetens och Europas gemensamma arv och främja gemensamma värden samt vara förebilder för de studerande.

(11)

Radikalisering som kan leda till våldsbejakande extremism förblir ett akut problem i flera medlemsstater. Att främja gemensamma värden som en drivkraft för social sammanhållning och integration, inbegripet genom utbildningspolitiken, är en väsentlig del av lösningen. För att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar inrättade Europeiska kommissionen i juli 2017 en högnivågrupp av experter på radikalisering (5) för att kartlägga stödåtgärder, bland annat på undervisningsområdet.

(12)

De senaste resultaten av Pisa-undersökningen och 2017 års utbildningsöversikt betonar kopplingen mellan ojämlikhet i fråga om utbildning och de studerandes socioekonomiska bakgrund. Pisa-uppgifterna visar att det är tre gånger mer troligt att studerande från mindre bemedlade hushåll presterar sämre än studerande som kommer från mer bemedlade hushåll och att sannolikheten är mer än dubbelt så stor att studerande med invandrarbakgrund är lågpresterande jämfört med andra studerande. För att förebygga marginalisering av ungdomar är det viktigt att ha inkluderande och rättvisa utbildningssystem som främjar samhällen med god sammanhållning, lägger grunden för ett aktivt medborgarskap och förbättrar anställbarheten.

(13)

Den internationella undersökning om samhälls- och medborgarutbildning från 2016 som utförts av internationella organisationen för utvärdering av skolresultat visar att nationella och europeiska identiteter kan samexistera på ett positivt sätt och inte står i motsättning till varandra. Undersökningen visar även att de studerande som besitter en högre nivå av medborgarkunskap också i större utsträckning visar prov på tolerans.

(14)

Eurobarometerundersökningar visar på en mycket låg nivå av kunskap om unionen. Enligt en undersökning gjord 2014 anser sig 44 % av uppgiftslämnarna ha en begränsad förståelse av hur EU fungerar, och en undersökning gjord 2011 gav vid handen att den relativa majoriteten upplever att de inte är välinformerade om EU. Samma undersökning visade även att en tredjedel av invånarna inte vet exakt hur många medlemsstater det finns i EU. 2017 års Eurobarometerundersökning visar att 89 % av unga EU-medborgare håller med om att de nationella regeringarna bör stärka utbildningen i skolan om deras rättigheter och skyldigheter som unionsmedborgare. Den senaste Eurobarometerundersökningen visar att 35 % av uppgiftslämnarna anser att jämförbara utbildningsstandarder är till störst nytta för Europas framtid.

(15)

Mot denna bakgrund är det av avgörande betydelse att medlemsstaterna intensifierar sina ansträngningar för att genomföra alla mål i Parisförklaringen från 2015. Det är särskilt viktigt att fortsätta att främja gemensamma värden som drivkraft för sammanhållning och integration, att skapa inlärningsmiljöer som bygger på deltagande på alla nivåer av utbildning, att förbättra lärarnas fortbildning om medborgarskap och mångfald samt att förbättra alla studerandes medie- och informationskunnighet och kritiska tänkande.

(16)

Att garantera en faktisk och lika tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet för alla studerande, även för personer med invandrarbakgrund, med missgynnad socioekonomisk bakgrund, med särskilda behov och med funktionsnedsättning – i linje med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – är oumbärligt för att skapa mer sammanhållning i samhällena. I sina ansträngningar på detta område kan medlemsstaterna dra nytta av befintliga instrument på unionsnivå, framför allt Erasmus+, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, programmet Kreativa Europa, programmet Ett Europa för medborgarna, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, den europeiska solidaritetskåren och Horisont 2020, samt av vägledning och expertis från Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd.

(17)

Erasmus+-programmet visar att utbyten och kontakter över gränserna är ett effektivt sätt att uppleva den europeiska identiteten i praktiken. Det är viktigt att alla grupper av studerande i hela Europa drar lika stor nytta av de möjligheter som erbjuds genom detta program, framför allt inom ramen för skolutbyten mellan medlemsstaterna. Virtuella utbyten, framför allt inom ramen för e-Twinning-nätverket, är ett utmärkt redskap för att möjliggöra direktkontakt mellan studerande och dessa utbyten ska användas i större utsträckning under de kommande åren, i kombination med utbyten på plats.

(18)

Att införa en europeisk dimension i undervisningen borde hjälpa de studerande att uppleva den europeiska identiteten i all sin mångfald och stärka en positiv och inkluderande känsla av europeisk tillhörighet, vilket kompletterar deras lokala, regionala och nationella identiteter och traditioner. Det är även viktigt för att främja en bättre förståelse av både EU och alla dess medlemsstater.

(19)

Denna rekommendation respekterar till fullo principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Innehållet i denna rekommendation påverkar inte befintliga nationella initiativ på dessa områden, framför allt vad gäller nationell samhällskunskap.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.