19.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 338/1

(1)

Europaparlamentet och rådet har genom förordning (EU) 2016/1036 (2) antagit gemensamma regler för skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemsstater i unionen.

(2)

Artikel 2.7 i förordning (EU) 2016/1036 utgör den grund utifrån vilken normalvärdet bör fastställas för import från länder som inte är marknadsekonomier. Med hänsyn till utvecklingen när det gäller vissa länder är det lämpligt att normalvärdet fastställs på grundval av förordning (EU) 2016/1036, ändrad genom den här förordningen, med verkan från och med den 20 december 2017. Vad gäller länder som inte är medlemmar av Världshandelsorganisationen (WTO) den dag då en undersökning inleds och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (3) bör normalvärdet fastställas i enlighet med en särskild metod som utformats för dessa länder. Denna förordning har ingen inverkan på fastställandet av huruvida en WTO-medlem är att anse som en marknadsekonomi eller ej, och inte heller på de villkor och bestämmelser som föreskrivs i protokoll och andra instrument i enlighet med vilka länder har anslutit sig till Marrakechavtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen av den 15 april 1994 (4).

(3)

Mot bakgrund av erfarenheterna från tidigare förfaranden är det lämpligt att klargöra under vilka omständigheter det anses föreligga betydande snedvridningar som i väsentlig utsträckning påverkar de fria marknadskrafterna. Det bör särskilt klargöras att detta är fallet när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Det bör vidare klargöras att det vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar bör tas hänsyn bland annat till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter; förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader; förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna, avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt; snedvridna lönekostnader; tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.

(4)

Kommissionen bör utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera rapporter om betydande snedvridningar vilka eventuellt skulle kunna leda till en antidumpningsundersökning, som beskriver marknadsförhållandena vad gäller dessa fall i ett visst land eller en viss sektor. Sådana rapporter och den bevisning de grundar sig på bör ingå i ärendehandlingarna för eventuella undersökningar avseende det berörda landet eller den berörda sektorn. I samband med sådana undersökningar bör alla berörda parter ges tillräckliga möjligheter att yttra sig om rapporterna och den bevisning de grundar sig på. När det sker en bedömning av huruvida det föreligger betydande snedvridningar bör relevanta internationella standarder, bl.a. Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner och relevanta multilaterala miljökonventioner tas i beaktande, där så är lämpligt.

(5)

Kostnaderna beräknas normalt sett på grundval av bokföringen hos den exportör och producent som är föremål för undersökning. I det fall det finns betydande direkta eller indirekta snedvridningar i exportlandet som leder till att de kostnader som återspeglas i den berörda partens bokföring blir artificiellt låga, får dessa kostnader emellertid justeras eller fastställas på skälig grund, inbegripet uppgifter från andra representativa marknader, internationella priser eller referensvärden. Inhemska kostnader får också användas, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis.

(6)

När uppgifter inhämtas från representativa länder och kommissionen måste fastställa huruvida den sociala tryggheten och miljöskyddet ligger på en adekvat nivå i dessa länder, är det nödvändigt för kommissionen att undersöka om dessa länder följer ILO:s grundläggande konventioner och relevanta multilaterala miljökonventioner.

(7)

När en del av kostnaderna för en exportör och producent är snedvriden, inbegripet när en given insatsvara härrör från olika källor, bör den delen av kostnaderna ersättas med icke snedvridna kostnader. Mot bakgrund av erfarenheterna från tidigare förfaranden är det lämpligt att närmare klargöra att det för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i ett tredjeland bör tas hänsyn till all relevant bevisning som rör de förhållanden som råder på hemmamarknaden för exportörerna och tillverkarna från det landet, vilken ingår i ärendehandlingarna och vilken berörda parter har haft möjlighet att yttra sig över, inbegripet en möjlighet för dessa exportörer och producenter att obestridligt visa att deras inhemska kostnader inte är snedvridna. Denna bevisning omfattar relevanta rapporter om sådana finns tillgängliga. Indikationer på att det förekommer betydande snedvridningar får även läggas fram av alla relevanta aktörer, däribland unionsindustri och fackföreningar. Sådana indikationer och behovet av att undvika ytterligare bördor för unionsindustrin vid tillämpning av antidumpningsinstrumentet, särskilt med beaktande av de särskilda ekonomiska och handelsrelaterade villkor som gäller för små och medelstora företag, bör övervägas när det fattas beslut om att utarbeta eller uppdatera de relevanta rapporterna.

(8)

Artikel 11.9 i förordning (EU) 2016/1036 är tillämplig vad gäller den metod som använts i den ursprungliga undersökningen och som ska användas för översynen. I detta hänseende bör det klargöras att det vid undersökningen av huruvida det finns tecken på att omständigheterna har ändrats bör tas hänsyn till all relevant bevisning, inbegripet relevanta rapporter om förhållandena på exportörernas och producenternas hemmamarknad och den bevisning som dessa rapporter grundar sig på, som ingår i ärendehandlingarna och som berörda parter har haft möjlighet att yttra sig över.

(9)

I avsaknad av andra särskilda övergångsbestämmelser som reglerar denna fråga bör det föreskrivas att denna förordning ska tillämpas på alla beslut om inledande av ett förfarande och på alla förfaranden, inbegripet ursprungliga undersökningar och översyner, som inleds den 20 december 2017 eller senare, om inte annat följer av artikel 11.9 i förordning (EU) 2016/1036. Som en särskild övergångsbestämmelse för befintliga åtgärder, och med hänsyn till att det inte finns några andra särskilda övergångsbestämmelser som reglerar denna fråga, bör i det fall man övergår från ett normalvärde beräknat i enlighet med artikel 2.7 i förordning (EU) 2016/1036 till ett normalvärde beräknat i enlighet med den metod som fastställs i förordning (EU) 2016/1036, ändrad genom den här förordningen, den ursprungliga metoden fortsätta att tillämpas till dess att den första översynen vid giltighetstidens utgång som följer på en sådan övergång inleds. I syfte att minska risken för kringgående av bestämmelserna i denna förordning bör samma tillvägagångssätt tillämpas när det gäller översyner som genomförs i enlighet med artikel 11.4 i förordning (EU) 2016/1036. Det bör även erinras om att en övergång från ett normalvärde beräknat i enlighet med artikel 2.7 till ett normalvärde beräknat i enlighet med den metod som fastställs i förordning (EU) 2016/1036, ändrad genom den här förordningen, inte i sig utgör tillräckliga bevis i den mening som avses i artikel 11.3 i förordning (EU) 2016/1036. Dessa övergångsbestämmelser bör fylla det tomrum som annars hade kunnat leda till en situation med osäkerhet om rättsläget, ge berörda parter en rimlig möjlighet att anpassa sig till att de gamla bestämmelserna upphör och de nya träder i kraft samt underlätta en effektiv, välfungerande och rättvis tillämpning av förordning (EU) 2016/1036.

(10)

Europaparlamentet och rådet antog genom förordning (EU) 2016/1037 (5) gemensamma regler för skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemsstater i unionen. Tidigare erfarenheter har visat att den faktiska storleken på subventionen ofta upptäcks först i samband med den berörda undersökningen. Framförallt visar det sig ofta att undersökta exportörer fått subventioner som man rimligen inte kunde ha känt till innan undersökningen genomfördes. Det bör klargöras att om det under loppet av en undersökning eller en översyn konstateras att sådana subventioner förekommer, bör kommissionen erbjuda det berörda ursprungs- och/eller exportlandet ytterligare samråd om de subventioner som konstaterats i samband med undersökningen. I avsaknad av särskilda övergångsbestämmelser som reglerar denna fråga bör det föreskrivas att denna förordning ska tillämpas på alla beslut om inledande av ett förfarande och på alla förfaranden, inbegripet ursprungliga undersökningar och översyner, som inleds den 20 december 2017 eller senare.

(11)

Förordningarna (EU) 2016/1036 och (EU) 2016/1037 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

I artikel 2 ska följande punkt införas:

2.

Artikel 2.7 ska ersättas med följande:

”7.   I fråga om import från länder som inte är WTO-medlemmar och som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (*1) den dag då undersökningen inleds ska normalvärdet fastställas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt representativt land eller priset från ett sådant tredjeland till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt, på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalas eller ska betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov vederbörligen justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

Det lämpliga representativa landet ska väljas ut på ett skäligt sätt, varvid hänsyn ska tas till alla tillförlitliga uppgifter som är tillgängliga när valet görs, i synnerhet till samarbete från minst en exportör och producent i det landet. Om det finns fler än ett sådant land ska företräde där så är lämpligt ges till länder med en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd. Hänsyn ska även tas till tidsfrister. Om så är lämpligt ska ett lämpligt representativt land som är föremål för samma undersökning användas.

Parterna i undersökningen ska omgående efter det att undersökningen inletts underrättas om vilket land som man avser att använda och ges en frist om tio dagar för att lämna synpunkter på detta val.

(*1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33.”"

3.

I artikel 11.3 ska följande stycke läggas till:

”När befintliga antidumpningsåtgärder baseras på ett normalvärde beräknat i enlighet med artikel 2.7 i dess gällande lydelse den 19 december 2017 ska den metod som fastställs i artikel 2.1–2.6a ersätta den ursprungliga metod som användes för fastställande av normalvärdet först från och med den dag då den första översynen vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder, efter den 19 december 2017, inleds. I enlighet med artikel 11.2 ska dessa åtgärder förbli i kraft i avvaktan på resultatet av översynen.”

4.

I artikel 11.4 ska följande stycke läggas till:

”När befintliga antidumpningsåtgärder baseras på ett normalvärde beräknat i enlighet med artikel 2.7 i dess gällande lydelse den 19 december 2017 ska den metod som fastställs i artikel 2.1–2.6a ersätta den ursprungliga metod som användes för fastställande av normalvärdet först efter den dag då den första översynen vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder, efter den 20 december 2017, inleds. I enlighet med artikel 11.2 ska dessa åtgärder förbli i kraft i avvaktan på resultatet av översynen.”

5.

I artikel 11.9 ska följande stycke läggas till:

”Vad gäller de omständigheter som är relevanta för fastställandet av normalvärdet i enlighet med artikel 2 ska vederbörlig hänsyn tas till all relevant bevisning, inbegripet relevanta rapporter om förhållandena på exportörernas och producenternas hemmamarknad och den bevisning som dessa rapporter grundar sig på, som ingår i ärendehandlingarna och som berörda parter har haft möjlighet att yttra sig över.”

6.

Artikel 23 ska ersättas med följande:

”Artikel 23

Rapport och information

1.   Kommissionen ska, med vederbörlig hänsyn till skyddet av konfidentiella uppgifter i den mening som avses i artikel 19, förelägga Europaparlamentet och rådet en årlig rapport om tillämpningen och genomförandet av denna förordning. Rapporten ska innehålla information om tillämpningen av provisoriska och slutgiltiga åtgärder, avslutande av undersökningar utan åtgärder, nya undersökningar, översyner, betydande snedvridningar och kontrollbesök samt arbetet i de olika organ som ansvarar för att övervaka genomförandet av denna förordning och för att åtagandena däri uppfylls.

2.   Europaparlamentet får kalla kommissionen till ett extra sammanträde med Europaparlamentets ansvariga utskott för att lägga fram och klargöra eventuella frågor som rör genomförandet av denna förordning. Det får också, bland annat på grundval av den rapport som läggs fram i enlighet med punkt 1 och den information och de förklaringar som avses i denna punkt, meddela kommissionen relevanta överväganden och omständigheter.

3.   Senast sex månader efter det att rapporten har förelagts Europaparlamentet och rådet ska den offentliggöras av kommissionen.”