29.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 113/2

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/747

av den 17 december 2015

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kriterierna för beräkning av förhandsbidrag och vad gäller de omständigheter och villkor under vilka betalning av extraordinära efterhandsbidrag får skjutas upp helt eller delvis

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (1), särskilt artiklarna 69.5 och 71.3, och

av följande skäl:

(1)

Den gemensamma resolutionsfonden (nedan kallad fonden) inrättades genom förordning (EU) nr 806/2014 som ett gemensamt finansieringsarrangemang för alla medlemsstater som deltar i den gemensamma tillsynsmekanismen enligt rådets förordning (EU) nr 1024/2013 (2) och i den gemensamma resolutionsmekanismen (nedan kallade de deltagande medlemsstaterna).

(2)

Genom artikel 67 i förordning (EU) nr 806/2014 inrättas den gemensamma resolutionsfonden (nedan kallad fonden) och där fastställs också de syften för vilka den gemensamma resolutionsnämnden (nedan kallad nämnden) får använda fonden.

(3)

I enlighet med artikel 76 i förordning (EU) nr 806/2014 får fonden endast användas i resolutionsförfaranden i den utsträckning som nämnden anser nödvändig för att säkerställa en effektiv tillämpning av resolutionsverktygen i linje med fondens uppdrag. En effektivt fungerande resolution möjliggörs därför om fonden har tillräckliga finansiella resurser så att den vid behov kan ingripa för en ändamålsenlig tillämpning av resolutionsverktygen och skydda den finansiella stabiliteten utan att behöva använda skattebetalarnas pengar.

(4)

I artikel 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014 föreskrivs att nämnden har befogenhet att beräkna de enskilda förhandsbidrag som ska betalas in av alla institut auktoriserade på alla de deltagande medlemsstaters territorier enligt artikel 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014, och att de årliga bidragen ska beräknas på grundval av en gemensam målnivå, vilken fastställs som en procentandel av beloppet av garanterade insättningar för alla auktoriserade kreditinstitut i alla deltagande medlemsstater

(5)

I enlighet med artikel 67.2 i förordning (EU) nr 806/2014 bör nämnden därför säkerställa att de disponibla finansiella medlen i fonden uppgår till minst målnivån enligt artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 vid utgången av en inledande period på åtta år från och med den 1 januari 2016, eller i annat fall från och med det datum då artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 är tillämplig enligt artikel 99.6 i samma förordning.

(6)

I enlighet med artiklarna 67 och 69 i förordning (EU) nr 806/2014 bör nämnden under den inledande period som avses i artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 se till att bidragen till fonden fördelas så jämnt som möjligt över tiden tills målnivån uppnås, och förlänga denna inledande period med högst fyra år om fonden har gjort sammanlagda utbetalningar på mer än 50 % av målnivån och om villkoren i denna förordning är uppfyllda. Årliga bidrag som samlats in i enlighet med artiklel 69.4 i förordning (EU) nr 806/2014 kan därför överstiga 12,5 % av målnivån. Om, efter den inledande perioden, de tillgängliga finansiella medlen sjunker under målnivån bör nämnden se till att förhandsbidrag samlas in regelbundet tills målnivån uppnås. Efter det att målnivån uppnåtts för första gången och de tillgängliga finansiella medlen därefter har minskat till mindre än två tredjedelar av målnivån, bör nämnden se till att bidragen fastställs till en nivå som gör det möjligt att uppnå målnivån inom sex år. De årliga bidrag som avses i artikel 69.4 andra meningen i förordning (EU) nr 806/2014 kan därför överstiga 12,5 % av målnivån för att uppnå målnivån inom sex år.

(7)

Enligt artikel 69.4 i förordning (EU) nr 806/2014 ska man vid beräkningen av förhandsbidragen ta hänsyn till fasen i konjunkturcykeln och till den påverkan som procykliska bidrag kan få på de bidragande institutens finansiella ställning.

(8)

För ändringar som leder till lägre förhandsbidrag bör man vid beräkningen ta hänsyn till att detta senare kommer att leda till en ökning för att säkerställa att målnivån uppnås inom de fastställda tidsfristerna.

(9)

Eventuella ändringar av nivån på förhandsbidraget eller förlängningar av den inledande perioden bör tillämpas lika på alla institut i de deltagande medlemsstaterna för att inte resultera i en omfördelning av bidragen mellan dessa institut.

(10)

Enligt artikel 71.2 i förordning (EU) nr 806/2014 ska nämnden helt eller delvis skjuta upp ett instituts betalning av extraordinära efterhandsbidrag där detta är nödvändigt för att skydda dess finansiella ställning. När nämnden fastställer om ett uppskjutande är nödvändigt för att skydda ett instituts finansiella ställning bör den bedöma hur en betalning av extraordinärt efterhandsbidrag skulle påverka institutets solvens- och likviditetssituation.

(11)

Ett uppskjutande av extraordinära efterhandsbidrag bör beviljas av nämnden på begäran av ett institut för att göra det lättare för nämnden att bedöma om institutet uppfyller villkoren för uppskjutande enligt artikel 71.2 i förordning (EU) nr 806/2014. De berörda institutet bör lämna alla upplysningar som nämnden anser nödvändiga för att göra en sådan bedömning. Nämnden bör beakta all information som är tillgänglig för de behöriga nationella myndigheterna för att undvika överlappande anmälningskrav.

(12)

När nämnden bedömer hur betalning av extraordinära efterhandsbidrag påverkar institutets solvens eller likviditet bör den analysera hur betalningen påverkar institutets kapital- och likviditetssituation. Analysen bör anta en förlust på institutets balansräkning som motsvarar det belopp som ska betalas vid den tidpunkt då det förfaller och göra en beräkning av institutets kapitaltäckningskvoter till följd av denna förlust under en lämplig tidsperiod. Analysen bör dessutom anta ett utflöde av medel som motsvarar det belopp som ska betalas vid den tidpunkt då det förfaller och bedöma likviditetsrisken.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser om följande:

1.

Kriterier för fördelning över tiden av bidrag till fonden i enlighet med artikel 69.2 i förordning (EU) nr 806/2014.

2.

Kriterier för att fastställa med hur många år den inledande period som avses i artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 får förlängas i enlighet med artikel 69.3 i förordning (EU) nr 806/2014.

3.

Kriterier för att fastställa årliga bidrag i enlighet med artikel 69.4 i förordning (EU) nr 806/2014.

4.

De omständigheter och villkor under vilka betalning av extraordinära efterhandsbidrag helt eller delvis får skjutas upp i enlighet med artikel 71.2 i förordning (EU) nr 806/2014.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller också följande definitioner:

1.    inledande period : den period som avses i artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014.

2.    period för uppskjutande : en period på upp till sex månader.

KAPITEL II

KRITERIER FÖR FÖRHANDSBIDRAG

Artikel 3

Kriterier för fördelning över tiden av förhandsbidrag under den inledande perioden

1.   När nämnden bedömer fasen i konjunkturcykeln och hur procykliska bidrag kan påverka de bidragande institutens finansiella ställning i enlighet med artikel 69.2 i förordning (EU) nr 806/2014 ska den beakta åtminstone följande indikatorer:

a)

De makroekonomiska indikatorer som anges i bilagan, för att bestämma fasen i konjunkturcykeln.

b)

De indikatorer som anges i bilagan, för att bestämma de bidragande institutens finansiella ställning.

2.   De indikatorer som nämnden beaktar ska bestämmas för alla deltagande medlemsstater gemensamt.

3.   Om nämnden beslutar att fördela bidragen över tiden ska detta beslut tillämpas lika på alla institut som bidrar till fonden.

4.   Nivån på de årliga bidragen får under en viss bidragsperiod bara vara relativt sett lägre än genomsnittet för de årliga bidragen, beräknade i enlighet med artiklarna 69.1 och 70.2 i förordning (EU) nr 806/2014, om nämnden verifierar att målnivån baserat på försiktiga prognoser kan nås vid utgången av den inledande perioden.

Artikel 4

Kriterier för fastställande av det antal år som den inledande perioden får förlängas med

1.   När nämnden fastställer det antal år som den inledande period som avses i artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 får förlängas med i enlighet med artikel 69.3 i förordning (EU) nr 806/2014 ska den beakta åtminstone följande kriterier:

a)

Det minsta antal år som krävs för att uppnå den målnivå som avses i artikel 69.1 i förordning (EU) nr 806/2014 utan att de årliga bidragen överskrider två gånger de genomsnittliga årliga bidragen under den inledande perioden.

b)

Fasen i konjunkturcykeln och hur procykliska bidrag kan påverka de bidragande institutens finansiella ställning, i enlighet med de indikatorer som anges i artikel 3.1.

c)

Eventuella ytterligare utbetalningar från fonden som nämnden förväntar, efter samråd med Europeiska systemrisknämnden, under nästa fyraårsperiod.

2.   Nämnden ska inte under några omständigheter förlänga den inledande perioden med mer än fyra år.

Artikel 5

Kriterier för fastställande av årliga bidrag efter den inledande perioden

När nämnden beräknar de bidrag som avses i artikel 69.4 i förordning (EU) nr 806/2014 ska den beakta fasen i konjunkturcykeln och hur procykliska bidrag kan påverka de bidragande institutens finansiella ställning, i enlighet med de indikatorer som avses i artikel 3.1.

KAPITEL III

UPPSKJUTANDE AV EFTERHANDSBIDRAG

Artikel 6

Uppskjutande av extraordinära efterhandsbidrag

1.   Nämnden ska, på eget initiativ efter samråd med den nationella resolutionsmyndigheten, eller på förslag av en nationell resolutionsmyndighet, helt eller delvis skjuta upp ett instituts betalning av extraordinära efterhandsbidrag i enlighet med artikel 71.2 i förordning (EU) nr 806/2014, om detta är nödvändigt för att skydda dess finansiella ställning.

2.   Uppskjutande av extraordinära efterhandsbidrag får beviljas av nämnden på begäran av ett institut. Institutet ska tillhandahålla alla upplysningar som nämnden anser nödvändiga för att bedöma hur betalningen av extraordinära efterhandsbidrag påverkar dess finansiella ställning. Nämnden ska beakta all information som är tillgänglig för de behöriga nationella myndigheterna för att fastställa om institutet uppfyller de villkor för uppskjutande som avses i punkt 4.

3.   När nämnden fastställer om institutet uppfyller villkoren för uppskjutande ska den bedöma hur en betalning av extraordinärt efterhandsbidrag skulle påverka institutets solvens- och likviditetssituation. Om institutet ingår i en koncern ska bedömningen också omfatta påverkan på solvens och likviditet för koncernen som helhet.

4.   Nämnden får skjuta upp betalning av extraordinära efterhandsbidrag då den kommer fram till att betalningen leder till något av följande:

a)

En sannolik underlåtelse inom de påföljande sex månaderna att uppfylla institutets kapitalbaskrav enligt artikel 92 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (3).

b)

En sannolik underlåtelse inom de påföljande sex månaderna att uppfylla institutets likviditetstäckningskrav som anges i artikel 412.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och specificeras i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 (4).

c)

En sannolik underlåtelse inom de påföljande sex månaderna att uppfylla institutets likviditetskrav enligt artikel 105 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (5).

5.   Nämnden ska begränsa perioden för uppskjutande till den tid som är nödvändig för att undvika risker för institutets eller koncernens finansiella ställning. Nämnden ska regelbundet övervaka om villkoren för uppskjutande enligt punkt 4 fortsätter att uppfyllas under perioden för uppskjutande.

6.   På begäran av institutet får nämnden förlänga perioden för uppskjutande om den fastställer att villkoren för uppskjutande enligt punkt 4 är fortsatt uppfyllda. Denna förlängning får inte överstiga 6 månader.

Artikel 7

Bedömning av hur uppskjutande påverkar solvensen

1.   Nämnden eller den nationella resolutionsmyndigheten ska bedöma hur betalning av extraordinära efterhandsbidrag påverkar institutets föreskrivna kapitalsituation. Bedömningen ska omfatta en analys av hur betalning av extraordinära efterhandsbidrag skulle påverka institutets uppfyllande av kapitalbaskraven enligt artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013.

2.   Vid denna bedömning ska beloppet för efterhandsbidrag dras av från institutets kapitalbassituation.

3.   Den analys som avses i punkt 1 ska minst omfatta perioden fram till nästa rapportöverföringsdatum för de kapitalbaskrav som anges i artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (6).

Artikel 8

Bedömning av hur uppskjutande påverkar solvensen

1.   Nämnden eller den nationella resolutionsmyndigheten ska bedöma hur betalning av extraordinära efterhandsbidrag påverkar institutets likviditetssituation. Bedömningen ska omfatta en analys av hur betalning av extraordinära efterhandsbidrag skulle påverka institutets förmåga att uppfylla likviditetstäckningskravet som anges i artikel 412.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och specificeras i artikel 4 i delegerade förordning (EU) 2015/61.

2.   För den analys som beskrivs i punkt 1 ska nämnden lägga till ett likviditetsutflöde som motsvarar 100 % av det belopp som ska utbetalas vid den tidpunkt då extraordinära efterhandsbidrag förfaller till betalning, till beräkningen av nettolikviditetsutflöden enligt artikel 20.1 i delegerade förordning (EU) 2015/61.

3.   Nämnden ska också bedöma hur sådana utflöden som bestäms enligt punkt 2 påverkar de specifika likviditetskrav som anges i artikel 105 i direktiv 2013/36/EU.

4.   Den analys som avses i punkt 1 ska minst omfatta perioden fram till nästa rapportöverföringsdatum för de likviditetstäckningskrav som anges i artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 680/2014.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2015.

På kommissionens vägnar

Jean-Claude JUNCKER

Ordförande

(1)  EUT L 225, 30.7.2014, s. 1.

(2)  Rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (EUT L 287, 29.10.2013, s. 63).

(3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).

(4)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (EUT L 11, 17.1.2015, s. 1)

(5)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).

(6)  Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

BILAGA

Makroekonomiska indikatorer för att bestämma fasen i konjunkturcykeln

Europeiska kommissionens prognos för BNP-tillväxten och indikator för tilltron till ekonomin.

BNP-tillväxt från ECB:s makroekonomiska prognoser för euroområdet.

Indikatorer för att bestämma de bidragande institutens finansiella ställning

1.

Privata sektorns kreditflöde i förhållande till BNP och förändring i den finansiella sektorns totala skulder från Europeiska kommissionens resultattavla över makroekonomiska obalanser.

2.

Sammansatt indikator för systemisk stress och sannolikhet för samtidigt fallissemang i två eller flera stora och komplexa bankgrupper i de deltagande medlemsstaterna från ESRB:s riskindikatorer (Risk Dashboard).

3.

Förändringar i kreditvärdighet för lån till hushåll (för husköp) och förändringar i kreditvärdighet för lån till icke-finansiella företag från ESRB:s riskindikatorer (Risk Dashboard).

4.

Indikatorer för lönsamhet i stora bankgrupper i de deltagande medlemsstaterna, enligt Europeiska bankmyndighetens riskindikatorer (Risk Dashboard), t.ex. avkastning på eget kapital och räntenetto i förhållande till totala rörelseintäkter.

5.

Indikatorer för solvens i stora bankgrupper i de deltagande medlemsstaterna, enligt Europeiska bankmyndighetens riskindikatorer (Risk Dashboard), t.ex. primärkapital i förhållande till totala tillgångar exklusive immateriella tillgångar, och osäkra fordringar och förfallna lån i förhållande till totala lån.